Styrelsens uppdrag vid intressekonflikter i aktiebolag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Styrelsens uppdrag vid intressekonflikter i aktiebolag"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt D Uppsats VT 2009 Styrelsens uppdrag vid intressekonflikter i aktiebolag Författare: Mathias Wallin Handledare: Magdalena Giertz

2 2

3 Sammanfattning Uppsatsens syfte är att utreda hur styrelsen i ett marknadsnoterat aktiebolag ska agera då de hamnar i en intressekonflikt. Mer precist ska uppsatsen granska styrelsens rättigheter och skyldigheter samt vilka övergripande ändamål som är vägledande för styrelsen vid intressekonflikter. Dessutom kommer en diskussion att föras om regleringen på området. I ett större aktiebolag med många aktieägare är det praktiskt omöjligt att samtliga aktieägare ska vara delaktiga i bolagets löpande förvaltning. För att lösa problemet utser ägarna på bolagsstämma en styrelse att sköta förvaltningen av bolaget i deras ställe och se till att bolaget sköts i linje med ägarnas intresse. Det finns ett flertal situationer där styrelsens roll kan vara svår att fastställa eller där den måste välja mellan olika motstående intressen. Exempel på sådana intressekonflikter är när en ledande befattningshavare eller ägare i bolaget vill göra affärer med bolaget eller när ett offentligt uppköpserbjudande riktas till bolagets aktieägare. Trots lagstiftning i Aktiebolagslagen och reglering hos marknadsplatser och självregleringsorgan uppkommer situationer då resultatet av en intressekonflikt inte gör aktieägare eller regelskapare nöjda. Styrelsens exakta uppdrag vid intressekonflikter är svårt att ge en generell definition på utan det är till stor del situationsbundet. Regleringen kring uppdraget är inte alltid tillräckligt tydlig och det finns på några punkter anledning att granska regleringens utformning. Enligt min åsikt bör regleringen kring de ledande befattningshavarnas uppdrag vid intressekonflikter ses över. Till att börja med bör alla situationer som inte rör bolaget som sådant inte hanteras av styrelsen utan dessa bör hanteras av behöriga organ eller myndigheter. Vidare borde begreppet bolagets intresse definieras tydligare av regelskaparna. Också begreppet oberoende bör utredas närmare och eventuellt bör minoritetsägare garanteras styrelserepresentation för att stävja missbruk från ledande befattningshavare eller storägare. För att underlätta sanktionering av styrelseledamöter och därmed minska risken för att de missköter sig borde lagstiftaren även beakta om inte viss reglering på värdepappersmarknaden borde lagstiftas istället för att självregleras. Avslutningsvis bör det även genomföras en översyn av de regler som gäller vid offentliga uppköpserbjudanden samt riktade nyemissioner. 3

4 Förkortningslista ABL Aktiebolagslagen (2005:551) Aktiespararna AMN Sveriges aktiesparares riksförbund Aktiemarknadsnämnden AvtL Avtalslagen (1915:218) Bolagskoden LUA LVM Lyftet NBK Prop. Stockholmsbörsen VD Svensk kod för bolagsstyrning Lag (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden Lyftet Holding AB Näringslivets börskommitté Proposition Nasdaq OMX Nordic Exchange Verkställande direktör 4

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD ASSOCIATIONSFORMEN AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET SOM ASSOCIATIONSFORM AKTIEBOLAGETS SYFTE BOLAGSORGANEN I ETT MARKNADSNOTERAT AKTIEBOLAG Bolagsstämma Styrelse Verkställande direktör Revisor Valberedning Övriga bolagsföreträdare SÄRSKILT OM STYRELSENS ROLL I AKTIEBOLAG STYRELSENS UPPDRAG LOJALITETSPLIKTEN OCH JÄV BOLAGETS INTRESSE INTRESSEKONFLIKTER ALLMÄNT OM INTRESSEKONFLIKTER NYEMISSIONER OFFENTLIGA UPPKÖPSERBJUDANDEN TYPEXEMPEL PÅ INTRESSEKONFLIKTER Offentligt uppköpserbjudande avseende Q-Med Offentligt uppköpserbjudande avseende JP Nordiska Riktad nyemission i Leo Försäljning av Sandviks dotterbolag ANALYS DISKUSSION AVSLUTANDE KOMMENTARER KÄLLFÖRTECKNING

6 6

7 1 Inledning 1.1 Problemformulering Aktiemarknaden har en viktig funktion i samhället tack vare att aktiebolag med hjälp av aktiemarknaden kan få in kapital till investeringar och utveckling samtidigt som investerare kan få avsättning för och avkastning på kapital. En fungerande andrahandshandel med aktier är en förutsättning för att investerare ska kunna omplacera sina pengar. Utan denna möjlighet skulle investeringarna i högre grad vara låsta vilket skulle minska investeringsviljan drastiskt. Inte många skulle vilja tillföra ett bolag kapital i utbyte mot aktier om inte aktierna gick att sälja vidare vid ett senare tillfälle. Därmed skulle också möjligheterna för företagen att få in kapital till drivande och utvecklande av sin verksamhet reduceras. För att upprätthålla en fungerande andrahandshandel på aktiemarknaden krävs det privatpersoner och institutioner som vill investera i aktier. Sverige ligger i toppskiktet i världen om man tittar på hur stor del av befolkningen som äger aktier direkt eller via fondsparande och dessutom placeras en betydande del av landets pensions- och försäkringskapital på aktiemarknaden genom AP-fonder och försäkringsbolag. I och med aktiemarknadens betydelse är det oerhört viktigt att bolagen på marknaden drivs och förvaltas på ett sådant sätt att investeringsviljan hos placerarna kvarstår. 1 Aktiebolaget är, efter enskild firma, den vanligaste företagsformen i Sverige och 2008 fanns omkring aktiebolag i landet. 2 Några av anledningarna till att aktiebolaget blivit så populärt som form för utövande av näringsverksamhet torde vara att aktiebolaget löser några av de problem som finns inbyggda i de övriga företagsformerna. Bland de mest centrala av aktiebolagets egenskaper brukar nämnas det begränsade ekonomiska ansvaret för ägarna. Ägarna i ett aktiebolag har nämligen inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser vilket framgår av Aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) 1:3. Samverkan till näringsverksamhet i ett aktiebolag binds alltså till själva kapitaltillskottet och inte till ägarna som individer. 3 Andra egenskaper hos ett aktiebolag är bolagets status som juridisk person samt det faktum att dess existens är oberoende av ägarnas livslängd. 4 Att ägarna inte har något personligt betalningsansvar i ett aktiebolag har emellertid medverkat till en omfattande reglering om att det i aktiebolag ska finnas en bolagsförmögenhet i form av bundet kapital för att skydda andra intressenter som exempelvis borgenärer. Även detta skiljer sig från övriga företagsformer men gör aktiebolaget något mer komplicerat att driva. 5 Syftet med att driva verksamhet i aktiebolagsform kan skilja sig från bolag till bolag. Genom ABL utgår emellertid lagstiftaren ifrån att syftet generellt sett är att ge vinst åt aktieägarna. Det så kallade vinstsyftet uttrycks genom en bestämmelse i ABL 3:3 som säger att det måste anges i bolagsordningen om syftet med bolagets verksamhet ska vara en annan än att bereda vinst till ägarna. Alla beslut som ett aktiebolags olika organ tar ska naturligtvis syfta till att uppnå målet med bolagets verksamhet vilket alltså som regel är att ge vinst åt aktieägarna. 1 Jansson, Regelbildning på värdepappersmarknaden, s Bolagsverkets hemsida. 3 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 16f. 4 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget en introduktion, s. 27ff. 5 Förvisso finns regler om skydd för insatskapitalet även för ekonomiska föreningar men det finns inga regler om något minsta insatskapital och det bundna kapitalet har inte heller samma betydelse för en förening som för ett aktiebolag. 7

8 Om det i en beslutssituation står mellan två alternativ ska alltså det alternativ väljas som maximerar bolagets vinst och därmed genererar mest vinst till aktieägarna. Marknadsnoterade aktiebolag har ofta tusentals aktieägare och det vore praktiskt omöjligt för samtliga att vara delaktiga i bolagets ledning och operativa verksamhet. Bolagsstämman är det forum som aktieägarna använder för att tillvarata sina intressen genom att rösta i olika frågor. För att representera deras intressen väljer aktieägarna på bolagsstämma en styrelse att företräda och representera ägarna i bolagets dagliga verksamhet. I marknadsnoterade aktiebolag utser sedan styrelsen en verkställande direktör (VD) för att sköta den operativa verksamheten medan styrelsen fastställer verksamhetsmål och strategi samt utvärderar VD. 6 På bolagsstämman är det majoritetsregler som gäller och de aktieägare som har många röster avgör vilka beslut som ska fattas och de med mindre aktieinnehav får rätta sig efter majoriteten. Samtidigt som aktieägarna delegerar bolagets angelägenheter till en styrelse och VD minskar de dock sin egen möjlighet att fortlöpande följa verksamheten och direkt delta i organisationen och den ekonomiska förvaltningen. I den löpande verksamheten är antalet beslut som kräver medverkan från ägarna förhållandevis få och makten förskjuts därmed från ägarna till bolagets ledning. Detta öppnar för intressekonflikter för bolagets ledning. Eftersom styrelse och VD ofta inte har något ägarintresse i bolaget får deras agerande inga direkta ekonomiska konsekvenser för dem själva utan deras beslut påverkar till största del bolaget. I och med detta är det svårt att garantera att bolagsledningen uteslutande prioriterar bolagets intresse vid intressekonflikter. I de fall det finns en möjlighet för en ledande befattningshavare att tjäna pengar på bolagets bekostnad är det svårt att se till att denne person inte tar beslut för egen vinning hellre än bolagets. 7 Om det finns en dominerande ägare i bolaget som mer eller mindre tillsatt styrelsen på egen hand minskar den här risken. Detta genom att en större ägare har ett större incitament för att övervaka hur bolagets sköts samt byta ut de som agerar på ett oönskat sätt. Samtidigt uppkommer då istället en risk att de ledande befattningshavarna prioriterar de intressen som de dominerande ägarna har framför de hos minoritetsaktieägarna. Problemet förskjuts således från ett övervakningsproblem till ett problem mellan majoritets- och minoritetsägare. 8 Det finns flera tillfällen då styrelse eller VD i ett aktiebolag hamnar i en intressekonflikt. Ett exempel är då en ledande befattningshavare, anställda eller större aktieägare är delaktiga i en riktad nyemission i bolaget eller rent av ska köpa delar av eller hela dotterbolag från moderbolaget. Ett annat tillfälle när styrelsen hamnar i en intressekonflikt är när en befintlig storägare i ett marknadsnoterat aktiebolag lägger ett offentligt uppköpserbjudande på resterande aktier i bolaget. Naturligtvis hamnar de som ska vara delaktiga i en eventuell affär i en intressekonflikt men även resterande personer som är involverade i beslutsfattandet hamnar i en svår position. Det finns en möjlighet att de inblandade i affären gynnas ekonomiskt på bekostnad av bolagets och därmed aktieägarnas vinst. När styrelsen ska fatta beslut får den emellertid inte ta hänsyn till enskilda aktieägares intressen och viljor utan den ska enligt bestämmelser i ABL som regel agera i bolagets 6 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s A.a. s A.a. s

9 intresse. 9 Men hur avgörs vad som är bolagets intresse och hur säkerställer man att styrelsen verkligen agerar med det intresset i fokus? I de ovanstående situationerna uppstår problem genom att ledande befattningshavare och storägare har ett informationsövertag gentemot ägare med små aktieinnehav vad gäller bolaget och dess tillgångar. Problem uppstår också på grund av bolagsledningens och storägarnas beslutsmakt i olika situationer. ABL stipulerar som nämnts att styrelsen ska förvalta bolagets angelägenheter i alla aktieägares intresse. Att definiera alla kan dock vara mycket svårt i det här fallet. Om man till exempel ponerar att storägaren har 51 % av rösterna och kapitalet i målbolaget och lämnar ett offentligt uppköpserbjudande som inte ger full ersättning för aktiernas egentliga värde, var ligger då bolagets intresse? Ska intresset hos majoriteten av bolagets ägare vara likställt med bolagets intresse? Det kanske inte ens finns något intresse för bolaget i det fallet eftersom bolagets verksamhet inte nödvändigtvis påverkas av att ägandet av bolaget förändras. Hur ska då styrelsen i ett aktiebolag agera vid intressekonflikter? Vilka rättigheter och skyldigheter har styrelsen i de olika situationerna och vilka intressen ska prioriteras? Hur ser regleringen ut på området? 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda hur styrelsen i ett marknadsnoterat aktiebolag ska agera då den hamnar i en intressekonflikt. Mer precist ska uppsatsen granska styrelsens rättigheter och skyldigheter samt vilka övergripande ändamål som är vägledande för styrelsen vid intressekonflikter. En diskussion de lege ferenda kommer också att föras om regleringen på området. 1.3 Metod Traditionell rättsdogmatisk metod har använts för att fastställa gällande rätt avseende det i uppsatsen aktuella området. För att erhålla information om de händelseförlopp som behandlas i uppsatsen har även dagstidningars och organisationers hemsidor använts. 9 I vissa situationer som exempelvis insolvens ska styrelsen även ta hänsyn till utomstående intressen som borgenärer och tredje män men generellt är det bolagets intresse som ska vara i fokus när styrelsen fattar beslut. 9

10 2 Associationsformen aktiebolag 2.1 Aktiebolaget som associationsform Aktiebolaget har status som juridisk person vilket innebär att bolaget är ett eget rättssubjekt med egna rättigheter och skyldigheter och att aktiebolagets företrädare och ägare därmed saknar direkt ansvar för bolagets åtaganden. En association kan definieras som en konstellation av kontrakt där en part parallellt ingår avtal med en mångfald motparter i ett och samma övergripande syfte. Aktiebolaget och dess rättspersonlighet kan alltså ses som ett medel att underlätta avtal och samverkan mellan olika aktörer. 10 Vad aktiebolagets verksamhet och syftet med verksamheten ska vara är alltså ställningstaganden som samtliga aktieägare fattar beslut om gemensamt genom deras del i associationen. I marknadsnoterade aktiebolag är ägandet dock oftast väldigt spritt och antalet aktieägare stort. De flesta aktieägare involverar sig inte i företagens skötsel utan förhåller sig förhållandevis passiva. Oftast handlar det om privatpersoner som i mångt och mycket endast har mindre aktieinnehav och eftersträvar endast finansiell avkastning i form av utdelning eller ökad aktiekurs på kort eller lång sikt. För dessa småägare finns inget egentligt intresse av att sätta sig närmare in i företagets verksamhet och sådant engagemang skulle troligtvis inte heller ge lön för mödan. De allra flesta äger dessutom en för liten andel i företaget för att i praktiken kunna påverka det. Detta bidrar till att de flesta minoritetsägare förhåller sig passiva i de flesta av företagets ärenden. Många privatpersoner har dessutom sina besparingar i aktiefonder istället för i ett direkt ägande i form av aktier. Detta spär ytterligare på deras passiva ägarställning då de dels inte har något direkt inflytande över fondens förvaltning och dels eftersom en fond enligt Lag (2004:46) om investeringsfonder 5:20 inte får utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag. På senare tid har många fondbolag förvisso antagit ägarpolicys och aktiverat sig på bolagsstämmor men generellt utövar de ingen aktiv ägarroll. Detta beror till stor del på en vilja hos lagstiftaren att få ökad aktivitet från ägare på aktiemarknaden. 11 Även om småaktieägarna till antal och kapitalinsats är i majoritet domineras marknadsnoterade bolag i Sverige normalt av ett litet antal aktieägare med stora aktieinnehav. En minoritet som kallas majoritet eftersom man ser till röstantal och kapitalinsats istället för till antalet personer. De flesta aktieägare har alltså begränsat inflytande och litet intresse att engagera sig aktivt i de företag de är delägare i. Småaktieägarna har istället möjlighet att åka snålskjuts på den värdeskapande och aktiva kontrollen som utövas av de större ägarna och har minoritetsskyddsregler i framför allt ABL till sin hjälp för att säkerställa att deras intressen inte blir åsidosatta till förmån för majoritetsägarnas intressen. Majoritetsägarna kan alltså styra och ställa relativt obehindrat i de flesta marknadsnoterade bolag i Sverige så länge de inte bryter mot någon reglering. 12 Detta får i och för sig anses rimligt eftersom det avsevärt högre investerade kapitalet bör ge motsvarande inflytande över hur det förvaltas. Att aktier fungerar som ett instrument för kapitaltillförsel till företag är en brett förankrad uppfattning. Egenskaperna att den ekonomiska förlusten för en placerare i ett aktiebolag är begränsad till det satsade kapitalet och att placeringen inte tappar i värde till följd av något annat än bolagets affärsverksamhet är viktiga för att aktiebolaget ska kunna attrahera 10 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s Sevenius, Bolagsstyrning, s A.a. 10

11 investerare och därigenom kapital. En placering ska i ett aktiebolag bara tappa i värde på grund av att företaget gör dåliga affärer, inte för att placeringens värde förskjuts inom aktieägarkretsen. Om det finns en risk för en sådan förskjutning blir en akties värde väldigt beroende av de övriga aktieägarnas ekonomiska välvilja och olika samarbeten mellan aktieägare vilket resulterar i att aktiens värde blir svåranalyserat. Om värdet på en placering är svårt att analysera på grund av att det till för stor del påverkas av faktorer som inte är knutna till företagets affärsverksamhet minskar attraktionskraften i placeringen och aktiens funktion som instrument för kapitaltillförsel försämras. 13 Det är alltså fundamentalt viktigt för aktiebolag som associationsform att aktier i ett bolag har samma ekonomiska rättigheter. Detta brukar inom aktiebolagsrätten benämnas som likhetsprincipen. Principen finns lagstadgad genom ABL 4:1 där det står att alla aktier har lika rätt i bolaget. Grunden till likhetsprincipen ligger i aktieägarnas intresse av att värdet på aktierna maximeras vilket oftast likställs med att företagets vinst maximeras. 14 Aktieägare får inte särbehandlas utan stöd i ABL eller bolagsordningen. Ingen aktieägare får heller försättas i sämre eller bättre ställning än någon annan vilket framför allt regleras i generalklausulerna i ABL 7:47 och 8:41 som siktar in sig på likabehandling. Generalklausulerna går ut på att alla beslut som fattats av bolagsstämman eller ett aktiebolags styrelse eller VD kan klandras om de innebär en otillbörlig fördel för aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Exempelvis påverkas situationer då en aktieägare agerar som tredje man gentemot bolaget. En försäljning av bolagets tillgångar till underpris skulle till exempel strida mot bolagets vinstsyfte och tillskansa den som köpte tillgångarna en otillbörlig fördel. 15 Det kan naturligtvis diskuteras vad som kan vara en otillbörlig fördel och exakt var gränsdragningen går för en sådan men rimligtvis bör det föreligga ett klart missförhållande mellan fördelen som någon erhåller och nackdelen som drabbar bolaget. Det skulle alltså eventuellt kunna vara acceptabelt att behandla aktier eller aktieägare olika under förutsättning att handlandet resulterar i maximal vinst för företaget och därmed maximerar värdet på företagets aktier. 2.2 Aktiebolagets syfte Verksamhetsföremålet med ett aktiebolag kan vara vilken verksamhet som helst så länge den är laglig och den anges i bolagsordningen där den konkreta verksamheten som företaget ska bedriva framgår. Detta är dock inte samma sak som verksamhetens syfte. Verksamhetens syfte är istället en beskrivning av det önskade målet som skall nås med hjälp av verksamheten. 16 Som huvudregel syftar verksamheten i ett aktiebolag till att generera vinst till delägarna. Genom ABL 3:3 utgår lagstiftaren från att syftet med ett aktiebolag är att ge vinst till fördelning för aktieägarna och att det måste anges i bolagsordningen om bolaget ska ha ett annat syfte. Vinstsyftet är en central del i aktiebolagslagstiftningen. I och med att syftet med ett aktiebolag är att generera vinst till aktieägarna har aktieägarna ett gemensamt intresse av maximal vinst. Även om vinstsyftet är en viktig del i möjligheten att attrahera investerare till ett företag kan syftet med ett aktiebolag i enskilda fall naturligtvis vara något annat än att generera vinst till delägarna. Det finns möjlighet att i bolagsordningen bestämma att bolagets vinstmedel ska användas till något annat än utdelning till aktieägarna eller att företaget ska ha 13 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s A.a. s. 70f 15 Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 132ff 16 A.a. s. 115f 11

12 ett annat syfte än ekonomiskt men det krävs att ett sådant syfte tydligt uttrycks i bolagsordningen för i annat fall gäller vinstsyftet som bolagets ändamål. 17 Oavsett vilket syftet är med ett aktiebolags verksamhet är syftet gemensamt för samtliga aktieägare i och med aktieägarnas del i associationen. Alla beslut som bolagets olika organ fattar ska avse att uppfylla syftet med bolagets verksamhet. Således är det viktigt att det finns ett tydligt, uttryckt syfte med ett aktiebolags verksamhet och inte flera olika eller otydligt uttryckta syften. Om det skulle finnas flera syften med bolagets verksamhet skulle makten över bolaget förskjutas för mycket till företagsledningen. Det skulle i så fall bli upp till ledningen att prioritera i de fall samtliga verksamhetssyften inte kan uppfyllas och det skulle inte heller gå att kontrollera företagets skötsel med hjälp av dess ekonomiska redovisning. När ett aktiebolag drivs i vinstsyfte och dessutom har aktierna marknadsnoterade hos en börs är en naturlig referenspunkt aktiekursen. På en effektiv marknad diskonteras beslut och andra handlingar i aktiekursen varvid en värdering erhålles som i sin tur kan användas som utgångspunkt för att analysera huruvida ett beslut var förenligt med vinstsyftet eller inte Bolagsorganen i ett marknadsnoterat aktiebolag Aktiebolagslagen stadgar vad som kan liknas vid ett organisationsschema där bolagets uppgifter delas upp mellan ett flertal olika bolagsorgan med olika kompetensområden. De bolagsorgan som måste finnas i ett publikt aktiebolag är bolagsstämma, styrelse, VD och revisor. Ett aktiebolag måste ha flera ledningsorgan som svarar för förvaltning och drift samt företräder bolaget utåt. Medan bolagsstämma, styrelse och VD sköter bolagets verksamhet och förvaltning är revisorer ett kontrollerande organ. 19 De olika bolagsorganen kan samtliga vara inblandade i vissa saker som exempelvis årsredovisning men de har ändå olika uppgifter och ska oftast inte inkräkta på ett annats bolagsorgans område. 20 Utöver de fyra obligatoriska bolagsorganen är marknadsnoterade aktiebolag också skyldiga att ha en valberedning för att bereda valet av styrelseledamöter genom regler i Bolagskoden. Valberedningen är dock inte ett bolagsorgan rent definitionsmässigt. 21 Det finns utöver dessa bolagsorgan några mer eller mindre accepterade bolagsföreträdare som exempelvis vice VD, arbetande styrelseordförande, koncernchef och arbetsutskott. Dessa behandlas översiktligt under Bolagsstämma Bolagsstämman är det överordnade bolagsorganet för ett aktiebolag vilket är lagfäst genom ABL 7:1 som slår fast att bolagsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Om det inte framgår något annat av lagstiftning eller bolagsordning kan bolagsstämman avgöra samtliga frågor som rör bolaget. Det brukar ibland talas om att bolagsstämman har en resteller residualkompetens med vilket det menas att bolagsstämman är behörig i varje fråga som 17 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s A.a. 19 Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 163ff 20 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 30ff 21 Trots detta kommer valberedningen att behandlas under ett eget avsnitt i uppsatsen av den anledningen att valberedningen har en mycket viktig och central roll vid val av styrelse. 12

13 inte uttryckligen faller under ett annat bolagsorgans exklusiva kompetens. 22 Eftersom aktiebolagsstrukturen är mycket hierarkisk kan dock en bolagsstämma besluta om i stort sett alla frågor, till och med enstaka förvaltningsfrågor. Bolagsstämman skulle förmodligen kunna gå så långt som att exempelvis kräva att VD byts ut trots att det enligt ABL 8:23 ligger inom styrelsens kompetensområde att tillsätta VD. 23 Bolagsstämman har exklusiv bestämmanderätt i vissa frågor som bland annat ändring av bolagsordningen, val av styrelse och revisorer, fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om likvidation och fusion. Dessutom är det obligatoriskt för bolagsstämman att behandla årsredovisning och revisionsberättelse, ansvarsfrihet för styrelse och VD samt förslag till disposition av vinst eller förlust. 24 Bolagets ägare utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman och de är i princip inte rättsligt ansvariga för sina beslut utan aktieägarna är i huvudsak fria att tillvarata sina egna intressen utan hänsyn till andra på bolagsstämman. Endast i undantagsfall kan en aktieägare hållas juridiskt ansvarig för sina handlingar på en bolagsstämma och för det krävs en överträdelse av antingen ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Dessutom krävs att aktieägaren i sitt agerande handlat uppsåtligt eller grovt vårdslöst vilket framgår av ABL 29:3. Ansvaret för felaktiga beslut vilar istället i huvudsak på det organ som berett dem. När det gäller beslut gjorda på bolagsstämma är detta organ normalt styrelsen genom att framför allt ABL 8:4 stipulerar ett övergripande ansvar för styrelsen vad gäller bolagets organisation och förvaltning. 25 De flesta beslut som tas på bolagsstämman fattas med absolut majoritet 26 vilket innebär att det i de flesta fall alltså räcker med att knappt 50 % av rösterna på bolagsstämman är överens för att fatta ett beslut. Beslut som fattas på bolagsstämman och resulterar i att bolagets vinst ökar gynnar givetvis samtliga aktieägare och uppfyller därmed vinstsyftet och likhetsprincipen. En större ägare kan dock värdera själva kontrollen i ett större ägande och i ett sådant fall är det inte säkert att beslut gynnar alla ägare samfällt. 27 Även om principen om majoritetens bestämmande kan tyckas orättvis mot aktieägare med små aktieinnehav som inte får någonting att säga till om i praktiken vore det omöjligt att det krävdes enighet för att ta beslut på bolagsstämman. Krav på 100 % av rösterna för beslutsförhet på bolagsstämma skulle resultera i utpressning och förhandlande mellan aktieägarna som på ett negativt sätt skulle påverka bolagets verksamhet Styrelse En av de viktigaste uppgifterna som bolagsstämman har är att utse styrelseledamöter. Val av styrelseledamöter sker, till skillnad från många andra beslut på bolagsstämman, genom relativ majoritet, det vill säga den som får flest röster anses vald. 28 I princip är det alltså aktieägarmajoriteten som avgör vilka som sitter i styrelsen för ett aktiebolag och minoritetsaktieägare har ingen rätt till styrelserepresentation om inte någon sådan garanti förekommer i bolagsordningen. 22 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 30ff 23 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 96f 24 Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 163ff 25 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 77f 26 Absolut majoritet innebär att ett förslag vid en omröstning måste stödjas av mer än hälften av det totala antalet möjliga röster. Frånvarande med rösträtt och närvarande som avstår från att rösta räknas också in i det totala antalet 27 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 77f 28 A.a. s

14 Även om styrelsen generellt ska väljas av bolagsstämman kan bolagsordningen föreskriva att en eller flera ledamöter ska utses på annat sätt. ABL föreskriver dock att antalet styrelseledamöter som väljs på annat sätt än på bolagsstämman måste vara färre än hälften i publika aktiebolag. Det får anses mycket ovanligt att styrelseledamöter tillsätts på annat sätt än genom val på bolagsstämma när det gäller publika aktiebolag. 29 Styrelsen är aktieägarnas förlängda arm i ett aktiebolag och ledamöterna är valda som representanter för att förvalta ägarnas investerade kapital. Trots detta finns det i Svensk kod för bolagsstyrning 30 (Bolagskoden) krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa ledamöter även ska vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Till styrelsens arbetsuppgifter i ett marknadsnoterat aktiebolag hör bland annat att tillsätta och utvärdera VD, fastställa verksamhetsmål och strategi samt att övervaka och kontrollera bolagets verksamhet. 31 Styrelsen ska också löpande bedöma bolagets och eventuella dotterbolags ekonomiska situation. 32 Traditionellt sett har regleringen satt mycket vida ramar vad gäller styrelsens uppgifter då man inte vill låsa fast styrelser med detaljerade uppräkningar av deras arbetsuppgifter eftersom förhållanden varierar kraftigt beroende bland annat på företags storlek och bransch över tiden. Styrelsen har alltså en väldigt bred beslutskompetens men den begränsas samtidigt, som tidigare nämnts, av regler som ger bolagsstämman exklusiv bestämmanderätt i vissa frågor. I sin förvaltning är styrelsen skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som meddelats av bolagsstämman under förutsättning att dessa inte strider mot ABL eller bolagsordningen vilket framgår av ABL 8:41 2 st. Bolagsstämmans möjlighet att genom direktiv styra bolagsledningens förvaltning får dock inte användas i sådan utsträckning att styrelse därigenom förlorar sin ställning som ansvarig förvaltare av bolagets angelägenheter. Styrelsen har vetorätt i förhållande till bolagsstämman när det gäller två frågor och det är storleken på vinstutdelningen samt minskning av aktiekapitalet för återbetalning till ägarna eller avsättning till fri fond. 33 Styrelsens övergripande uppgift är alltså att ansvara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen är överordnad VD och kan därmed när som helst ingripa i den löpande förvaltningen även om detta är sällsynt i marknadsnoterade aktiebolag. Styrelsen är samtidigt genom bestämmelser i ABL skyldig att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan styrelse och VD. 34 Det överordnade beslutskriteriet i styrelsearbetet ska, som nämnts tidigare, vara vinstmaximering för aktieägarna. Styrelsen ska alltså i stort sett alltid se till aktieägarnas ekonomiska intressen i sitt beslutsfattande med undantag för vissa situationer om företaget är i ekonomisk kris då det finns regler i ABL om att även ta hänsyn till bland annat kreditorer och borgenärer Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s Bolagskoden är en samling regler gällande bolagsstyrning och är en del i näringslivets självreglering på aktiemarknaden. 31 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 106ff 32 Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 163ff 33 A.a. 34 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 98f 35 A.a. 14

15 Om det inte fanns någon styrelse i ett aktiebolag skulle var och en av aktieägarna vilja, och i många fall behöva, vara med och aktivt övervaka bolaget och dess ledning för att värna om deras investerade kapital. Aktieägarna skulle dessutom behöva besluta gemensamt om saker som rörde bolagets operativa drift. I marknadsnoterade bolag som ofta har tusentals aktieägare skulle detta vara en fullkomligt ohållbar situation och all tid skulle gå åt till byråkrati och beslutsfattande och därmed skulle bolagets faktiska verksamhet bli lidande Verkställande direktör I publika aktiebolag, vilket alla marknadsnoterade bolag är, ska det genom ABL 8:50 alltid finnas en VD som, enligt ABL 8:29, ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Begreppet löpande förvaltning är svårdefinierat och det är i det närmaste omöjligt att avgöra exakt var gränsen går för VD:s befogenhet och behörighet utan det får istället bedömas från fall till fall. 36 Enligt en proposition om aktiebolagets organisation faller som regel alla för driften nödvändiga åtgärder inom den löpande förvaltningen och exakt var gränserna går i ett visst bolag bestäms av bolagets storlek och den av styrelsen fastställda arbetsordningen. 37 Bland det som anses höra till den löpande förvaltningen finns, enligt ABL, driften av rörelsen, tillsynen över personalen samt att sörja för lagenlig och lämplig bokföring och medelsförvaltning. Åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av stor betydelse faller inte under den löpande förvaltningen. 38 VD ska dessutom informera styrelsen om grundläggande frågor som rör bolaget vilket kan vara exempelvis bolagets ekonomiska utveckling och avvikelser från uppgjorda budgetar. Det finns ingen plikt för VD att på eget initiativ lämna information till styrelsen utom då det handlar om åtgärder som är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse för bolaget. Styrelsen har dock en omfattande frågerätt vilket innebär att VD i princip inte har någon möjlighet att undanhålla information från styrelsen. 39 ABL innehåller inga bestämmelser om bolagets organisation under VD utan utgår ifrån att VD är ensam beslutsfattare som ledare för bolagets operativa verksamhet även om begrepp som koncernchef, arbetsutskott och arbetande styrelseordförande används flitigt i praktiken. Det finns även möjlighet för styrelsen att med stöd av ABL 8:28 utse en eller flera vice VD. Dessa begrepp behandlas närmare nedan i avsnitt Revisor På bolagsstämman ska även revisor för aktiebolaget utses och denne ska ha till uppgift att granska och verifiera förvaltningen och bokföringen i bolaget. Revisorns uppdrag är något speciellt på det sättet att samtidigt som revisorn utgör ett bolagsorgan som ska verka i bolagets intresse är revisorn också ett granskande organ. 40 Revisionen görs i första hand i bolagets och dess ägares intresse men revisorns uppdrag är samtidigt inte inriktat på att endast tillvarata bolagets eller aktieägarnas intresse utan även kreditgivare, anställda och andra 36 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 98f 37 Prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation, s Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 98f 39 Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 106f 40 Johansson, Nials Svensk associationsrätt i huvuddrag, s. 197ff 15

16 kontraktsparter samt det allmänna. Det har till och med varit en strävan hos lagstiftaren att revisorn ska vara oberoende av sin uppdragsgivare då det anses finnas en risk för att revisorn vid sin granskning inte vill gå emot den ägare som genom sin maktställning vid bolagsstämman varit den som utsett revisorn. Till exempel väljs revisor på minst fyra år vilket ska vara ett sätt att göra revisorn mer oberoende från sin uppdragsgivare i och med att revisorn inte riskerar att bli ersatt alltför tidigt. 41 Dessutom finns jävsregler i ABL för att säkerställa en objektiv granskning. 42 Granskningsuppgiften för en revisor är omfattande och det övergripande målet är att bidra till intressenters skydd genom att rapportera överträdelser av ABL eller bolagsordningen samt förvaltningsåtgärder som kan ligga till grund för ersättningsanspråk mot bolagsledningen. Det handlar alltså inte om en granskning av den allmänna lämpligheten i gjorda transaktioner eller beslut Valberedning 44 Genom bestämmelser i Bolagskoden ska det i marknadsnoterade bolag finnas en valberedning som har till enda uppgift att bereda bolagsstämmans beslut i val- och arvodesfrågor och i förekommande fall även procedurfrågor för nästkommande valberedning. Mer specifikt har valberedningen till uppgift att lämna förslag till bolagsstämman på ordförande, övriga ledamöter i styrelsen och revisor samt arvode och annan ersättning för uppdragen. Valberedningens förslag ska presenteras i kallelsen till bolagsstämman samt på bolagets webbplats tillsammans med ett motiverat yttrande beträffande förslaget. Val av själva valberedningen lämnas dock relativt fritt genom att ledamöterna antingen kan utses av bolagsstämman eller på annat sätt som bolagsstämman angett. Valberedningen ska ha minst tre ledamöter, varav en ordförande. Majoriteten av ledamöterna i valberedningen ska vara oberoende i förhållande till bolaget samt bolagsledningen och minst en av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning. Enligt Bolagskoden ska valberedningens ledamöter, oavsett hur de har utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse. På vilket sätt detta skulle gå till eller vad som skulle kunna vara aktieägarnas intresse i denna fråga framgår dock inte närmare. Naturligtvis ligger det i samtliga aktieägares intresse att få representation i styrelsen men själva valet sker på bolagsstämman och där gäller som nämnts majoritetsregler vilket inte garanterar minoriteten styrelserepresentation oavsett valberedningens förslag. Att bestämmelserna formulerats på det här sättet i bolagskoden visar dock på att information och delaktighet för mindre aktieägare värderas högt. Även om bolagskoden ska följas av alla marknadsnoterade bolag är den ändå inte tvingande utan följer principen följ eller förklara. Detta innebär att bolag kan frångå bolagskoden på enskilda punkter under förutsättning att bolaget redovisar hur det gjort istället och motiverar varför. Samtidigt uttrycker bolagskoden god sed på aktiemarknaden och det är något som 41 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 127ff 42 Johansson, Nials Svensk associationsrätt i huvuddrag, s A.a. 44 Informationen i avsnittet är hämtad ur Svensk kod för bolagsstyrning 16

17 bolag noterade på Stockholmsbörsen är skyldiga att följa även genom de regler för emittenter som finns Övriga bolagsföreträdare Om ett bolag har utsett en VD ger ABL 8:28 rätten att även utse en eller flera vice VD. Bestämmelserna i ABL om VD blir i sådant fall gällande i tillämpliga delar även för vice VD. Om fler än en vice VD har utsetts ska dock styrelsen meddela skriftliga instruktioner om i vilken inbördes ordning dessa ska träda i VD:s ställe. Termen arbetande styrelseordförande är något kontroversiell då ABL 8:49 stipulerar att styrelsens ordförande inte också får vara VD i bolaget när det gäller ett publikt aktiebolag. Själva termen är dock inte definierad i lag och innebär ibland bara att styrelsens ordförande även utför annat arbete för företaget som kundkontakt och liknande medan det i andra fall innebär en roll lik den som VD har. Inte heller begreppet koncernchef finns definierat i ABL men används ibland i företag med dotterbolag som extra titel utöver VD för den person som är VD för koncernens moderbolag. Det händer dock ibland att styrelsens ordförande samtidigt är koncernchef. 45 Arbetsutskott är en annan term som inte definieras i lagtext men som också används inom näringslivet. Arbetsutskott är en utsedd grupp inom en större styrelse som har till uppgift att bereda ärenden till styrelsemötena och också ofta hanterar mer löpande ärenden inom styrelsens mandat. I Bolagskoden finns under punkt 7.2 reglerat att det ska framgå av styrelsens arbetsordning vilka arbetsuppgifter som är delegerade till ett eventuellt utskott och vilken beslutanderätt utskottet har samt hur rapportering till styrelsen ska gå till. 45 Det kan ibland vara svårt att skilja rollerna arbetande styrelseordförande, koncernchef och VD åt eftersom de två förstnämnda inte har någon klar innebörd. Denna problematik kommer dock inte att behandlas närmare i denna uppsats. 17

18 3 Särskilt om styrelsens roll i aktiebolag 3.1 Styrelsens uppdrag Förhållandet mellan bolagsledningen och aktieägarna i bolaget kan liknas vid ett uppdragsförhållande där styrelsen består av sysslomän eller uppdragstagare anlitade av en huvudman, i det här fallet aktiebolaget, för att utföra en viss uppgift. En sådan konstruktion innebär en långtgående överföring av huvudmannens representationsrätt och bygger alltså på ett förtroende för sysslomannen från huvudmannens sida. Sysslomän ska agera uteslutande i huvudmannens intresse i det agerande som utförs för huvudmannens räkning. Eftersom bolaget betraktas som huvudman i det här fallet ska bolagsledningens beslutsfattande alltså ske i bolagets intresse. 46 Till skillnad från den rena sysslomannens lojalitetsplikt ska bolagsmän emellertid inte bara beakta bolagets intressen utan är i vissa fall även skyldiga att beakta andra intressen som tredje mans eller borgenärers. Bolagsmän har samtidigt en något mindre strikt ställning gentemot bolaget än vad sysslomän normalt har mot huvudmannen. Exempelvis behöver inte styrelsen rådfråga aktieägarna varje gång det råder osäkerhet om deras exakta vilja. 47 Samtidigt anses inte aktieägarna vara styrelsens huvudman utan bolaget vilket gör exemplet något haltande. Genom kapitel 18 i Handelsbalken (1736:0123 2) ges sysslomän en omsorgs- och lojalitetsplikt gentemot huvudmannen vilket alltså gäller styrelse och VD i ett aktiebolag. Att styrelse och VD har en lojalitetsplikt gentemot bolaget och dess ägare i likhet med vad som gäller för andra uppdragsförhållanden har också kommit till uttryck i bland annat förarbetena till 1975 års ABL Lojalitetsplikten och jäv Den inbyggda lojalitetsplikten som alltså åligger styrelsen i ett aktiebolag är mycket komplex och exakt vad som innefattas i benämningen kan diskuteras. 49 Varken den juridiska doktrinen eller domstolspraxis ger någon klar definition av styrelsens lojalitetsplikt utan fastställer bara att en lojalitetsplikt föreligger genom styrelseledamöternas ställning som sysslomän. 50 Lojalitetsplikten och uttryck kring var styrelsens lojalitet ska ligga någonstans tar dock oftast sikte på att styrelseledamöterna inte ska sätta sina egna intressen framför bolagets utan de ska vara lojala mot bolaget. 51 Det finns dock vissa avsnitt i ABL som kan hjälpa till att ge en mer konkret bild av lojalitetsplikten och ofta handlar det då om den intressekonflikt där en bolagsman kommer att företräda såväl sina egna intressen som bolagets intresse. Denna intressekonflikt benämns vanligen jäv. Jävssituationen är mer eller mindre den renodlade grundkonflikten mellan bolagsmännen och bolaget eller dess aktieägare och är relativt välreglerad genom ABL. 46 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s A.a. s Prop. 1975:103 Förslag till ny aktiebolagslag, s Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 125ff 18

19 Tanken är att jävsreglerna ska förhindra att en bolagsman bereder sig själv eller närstående vinning på bekostnad av bolaget och aktieägarna. 52 Jävsreglerna förutsätter en intressekollision mellan bolagsmannen och bolaget eller dess aktieägare och rättshandlingar i strid mot jävsförbudet innebär ett legalt befogenhetsöverskridande. 53 Rättshandlingar mellan bolagsledningen i ett aktiebolag och bolaget träffas nämligen av ABL 8:23 och 8:34. Reglerna förbjuder styrelseledamot och VD att handlägga frågor rörande avtal mellan denne och bolaget. Det är tillräckligt att personen på något sätt är inblandad i handläggning för att bestämmelsen ska bli tillämplig. En konsekvens av bestämmelserna är till exempel att den berörda personen inte får delta vid styrelsesammanträde när frågan ska behandlas. Förbudet gäller såväl överläggningen som själva beslutsfattandet vid sammanträdet. För att jäv ska uppkomma krävs alltså att framför allt styrelse eller VD har ett eget intresse som står mot bolagets intresse men det finns situationer där bolaget självt inte har något intresse eller där styrelsen eller VD inte har något intresse men som trots detta kan vara problematiska i ett intressekonfliktsperspektiv. Något som är mycket viktigt att notera vad gäller lojalitetsplikten hos styrelse och VD är att det är intentionen som är viktigast. Om avsikten med ett agerande var att handla lojalt och i bolagets intresse är det svårt att kritisera lojaliteten även om resultatet av handlandet var katastrofalt i slutänden Bolagets intresse Styrelsen i ett marknadsnoterat aktiebolag har alltså till uppgift att agera lojalt gentemot aktiebolaget och i bolagets intresse. För att kunna bestämma var styrelsens lojalitet ligger i olika frågor är därmed innebörden av begreppet bolagets intresse av central betydelse. Exakt vad som menas med bolagets intresse är dock allt annat än självklart. Aktiebolaget som sådant har naturligtvis inget självständigt intresse utan bolagets intresse är i någon form en omskrivning av intressen hos andra parter. Om begreppet bolagets intresse kan likställas med det gemensamma intresset hos samtliga aktieägare är det enkelt att fastställa bolagets intresse så länge samtliga aktieägare är eniga eller det bara finns en enda ägare i bolaget. En styrelseledamot eller VD är i så fall skyldig att beakta hela aktieägarkollektivets intresse och får inte prioritera enskilda aktieägares intressen. Styrelsens uppgift blir således att försöka identifiera en minsta gemensamma nämnare för att avgöra vad aktieägarnas gemensamma intresse är. 55 I fråga om skadeståndsanspråk som aktieägare riktar mot styrelseledamöter anser lagstiftaren att oaktsam förvaltning av en styrelseledamot som lett till minskat värde på aktierna i bolaget är något som drabbar samtliga aktieägare lika. Därför menar lagstiftaren att det inte finns någon anledning att ge enskilda aktieägare rätten att kräva ersättning av styrelsen. 56 Lagstiftaren tar alltså inte hänsyn till enskilda aktieägarintressen i det fallet utan istället till ett presumerat kollektivt intresse vilket också stöder synen på bolagets intresse som det gemensamma intresset hos samtliga aktieägare. 52 Kågerman, Värdepappersmarknadens regelsystem, s af Sandeberg, Aktiebolagsrätten, s Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s Prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation, s

20 När det gäller ett kollektiv av aktieägare kan det dock vara svårt, för att inte säga omöjligt, att tala om ett samlat intresse eftersom olika aktieägare ofta har vitt skilda placeringsinriktningar. Även om aktieägarna har intresset av så hög ekonomisk avkastning som möjligt gemensamt så är exempelvis deras tidsperspektiv olika och därmed också deras intressen. Till exempel kan något som är bra för aktiekursen på kort sikt men förödande på längre sikt vara bra för någon med kort placeringshorisont men dåligt för någon med längre placeringshorisont. Vissa kan ha intresse av höga aktiekurser, andra av höga direktavkastningar medan ytterligare andra kan värdera kontroll över bolaget. Allt detta försvårar definieringen av bolagets intresse som ett gemensamt aktieägarintresse ytterligare. En alternativ syn på definitionen av bolagets intresse skulle istället kunna vara att knyta bolagets intresse till syftet med bolaget vilket, som tidigare nämnts, i allmänhet är att ge aktieägarna vinst. 57 Ett problem med den här synen blir dock situationer då beslut ska fattas som inte direkt påverkar bolagets vinst utan istället berör aktieägarnas individuella ekonomiska förtjänst. Exempelvis uppkommer en sådan situation vid ett offentligt uppköpserbjudande riktat till bolagets aktieägare. Ett offentligt uppköpserbjudande riktat till ett marknadsnoterat aktiebolag kräver nämligen att målbolagets styrelse lämnar sin syn på budet och lämnar en rekommendation till aktieägarna trots att bolaget inte är del i själva aktietransaktionen. 58 Här ska alltså styrelsen ta ett beslut som påverkar aktieägarna men inte bolaget. Problematiken kring vilket intresse som då ska sättas i fokus undersöks närmare under avsnitt fyra om intressekonflikter. 57 Prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation, s OMX Nordic Exchange Stockholm AB:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, s. 7 20

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010 Woman on the board Styrelsens uppgifter och ansvar Eva Hägg 1 december 2010 Aktiebolaget och dess bolagsorgan Aktieägare en eller flera Bolagsstämma Revisor Styrelse VD Bolaget / Verksamheten Styrelsens

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep

KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep 1. Allmänt om bolagsorganen i aktiebolaget, funktion och kompetensfördelning - Kompetens och funktion hos andra än bolagsorganen - Koncernchefen,

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt 1 CORPORATE GOVERNANCE Ägare Två viktiga principer: - Kommandokedja - Rollfördelning Styrelse

Läs mer

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Aktiebolagets grundproblem

Aktiebolagets grundproblem CLAS BERGSTRÖM PER SAMUELSSON Aktiebolagets grundproblem Andra upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord till den andra omarbetade upplagan 5 Innehäll 7 Förkortningar 12 1. Förhällandet mellan rättsdogmatik

Läs mer

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet 2014-12-23 KS-2014/1679.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-12-22 KS- 2014/1677.109 1 (5) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB,

Läs mer

Svensk aktiebolagsrätt

Svensk aktiebolagsrätt Torsten Sandström Svensk aktiebolagsrätt Tredje upplagan Norstedts Juridik Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 En resa genom regler om aktiebolag 13 1.1 Perspektiv på aktiebolag 14 1.2 Aktiebolaget och

Läs mer

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag 2014 Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed kallas

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 2015

Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 2015 KALLELSE Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700.

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17 Innehåll Förord 5 Förkortningar 17 1. Inledning 19 1.1 Privaträttsliga associationer och offentligrättsliga organisationer 19 1.2 Gemensamma regler för skilda associationsformer? 22 2. Kort historik 23

Läs mer

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans Hitta en form som passar Du som

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015. Härmed kallas till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 556459-9156.

Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015. Härmed kallas till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 556459-9156. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015 Härmed kallas

Läs mer

Region Skåne Holding AB

Region Skåne Holding AB ÄGARDIREKTIV för Region Skåne Holding AB org. nr 556936-0877 2 1. Bakgrund 1.1 Region Skåne Holding AB är ett av Region Skåne helägt aktiebolag. 1.2 Som formellt instrument för att tydliggöra rollfördelningen

Läs mer

Antagen av styrelsen den [datum] 2007

Antagen av styrelsen den [datum] 2007 ARBETSORDNING FÖR STYRELSEN I MÄLARHAMNAR AB Antagen av styrelsen den [datum] 2007 1 (7) 1. INLEDNING Styrelsens uppgifter och arbete i Mälarhamnar AB ( Bolaget ) regleras av aktiebolagslagen (2005:551)

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012 Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012 Härmed kallas till årsstämma i Fouriertransform AB, organisationsnummer 556771-5700. Tid: Torsdagen den 19 april 2012, kl. 1300-1400 Plats: Fouriertransform

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

Reviderad. Informationsdag för nya kodbolag. Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1

Reviderad. Informationsdag för nya kodbolag. Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1 Reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Avsnitt 6-9. Styrelseordförandes uppgifter, styrelseutvärdering m m Informationsdag för nya kodbolag Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1 6. Styrelseordförande Styrelsens

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Avd för rätt och rättsfilosofi LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 UPPGIFT 1 a.) Bolagsmännens inbördes förhållande regleras

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014 Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB måndagen den 30 juni 2014 Förslag till dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4.

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

Rodhes Aktiebolagsrätt

Rodhes Aktiebolagsrätt Rolf Skog Rodhes Aktiebolagsrätt Tjugoandra upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förkortningar 11 Inledning 13 A. Olika typer av rättsregler 14 B. Olika typer av sammanslutningar 17 a. Huvudtyperna av bolag

Läs mer

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR AKTIEBOLAGSRÄTT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG KNUT AV PROFESSOR Andra STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag INNEHÅLL INLEDNING 9 A. Olika typer av rättsregler 10 B. Olika typer av sammanslutningar

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

2. Anslutning fler kommuner eller kommunägda bolag

2. Anslutning fler kommuner eller kommunägda bolag Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB, org.nr. 556742-9302- Fastställd av Vingåkers kommunfullmäktige 33, 2015-04-20 Mellan 1. Katrineholms kommun och Katrineholm Vatten och Avfall AB, 2. Flens

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2014-02-18 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet

Läs mer

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 Handlingar inför årsstämma i onsdagen den 29 april 2015 Dagordning för årsstämma med aktieägarna i IAR Systems AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 kl. 18.00 i Lundqvist och Lindqvist, Klarabergs-viadukten

Läs mer

LANDSKAPSREGERINGENS PRINCIPER I FRÅGA OM AKTIEBOLAG DÄR LANDSKAPET HAR ETT VÄSENTLIGT ÄGARINTRESSE

LANDSKAPSREGERINGENS PRINCIPER I FRÅGA OM AKTIEBOLAG DÄR LANDSKAPET HAR ETT VÄSENTLIGT ÄGARINTRESSE LANDSKAPSREGERINGENS PRINCIPER I FRÅGA OM AKTIEBOLAG DÄR LANDSKAPET HAR ETT VÄSENTLIGT ÄGARINTRESSE Del 1 Riktlinjer för landskapsregeringens styrning av och vid utseende av representation i aktiebolag

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2008

Bolagsstyrningsrapport 2008 Bolagsstyrningsrapport 2008 Hufvudstaden är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen,

Läs mer

Arbetsordning för styrelsen i GWS Production AB

Arbetsordning för styrelsen i GWS Production AB 1(8) Arbetsordning för styrelsen i GWS Production AB 1. Inledning 1.1 Denna arbetsordning utgår från aktiebolagslagen (2005:551) och bolagsordningen. Den gäller för styrelsearbetet inom GWS Production

Läs mer

Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB 2015

Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB 2015 Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Stockholm 2015 03 26 Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2013. Rätt att delta och närvara samt anmälan

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2013. Rätt att delta och närvara samt anmälan Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2013 Härmed kallas till årsstämma i Fouriertransform AB, organisationsnummer

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Stiftelsefö rördnande

Stiftelsefö rördnande Sida 1 av 6 Stiftelsefö rördnande Sparbanksstämman i Skaraborgs läns Sparbank har 2000-03-28 och 2000-05-05 beslutat att sparbanken skall upplösas utan likvidation för ombildning till bankaktiebolag. I

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-04-15 Extra sammanträde Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2013-04-08 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2013:149 Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se

Läs mer

Ägardirektiv för KTH Holding AB

Ägardirektiv för KTH Holding AB Ägardirektiv för KTH Holding AB Direktiv för bolagsstyrning KTH Holding AB... 2 1.1 KTHHABs verksamhet och affärsidé... 2 1.2 Ägarstyrning i statliga bolag... 2 1.3 Bolagsstämman... 3 1.4 Styrelsen i KTH

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2006

Bolagsstyrningsrapport 2006 Bolagsstyrningsrapport 2006 Hufvudstaden är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen,

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning 2015-02-16, 22 Kommunfullmäktige

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Handlingar till ÅRSSTÄMMA DIÖS FASTIGHETER AB 25 APRIL 2013

Handlingar till ÅRSSTÄMMA DIÖS FASTIGHETER AB 25 APRIL 2013 Handlingar till ÅRSSTÄMMA DIÖS FASTIGHETER AB 25 APRIL 2013 DAGORDNING ÅRSSTÄMMA 2013, DIÖS FASTIGHETER AB 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2015 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB Bolagsordning för Moravatten AB Fastställd Kommunfullmäktige 2013-05-27, 38 Bolagsstämman 2013-10-02 Daterad 2013-04-11 Reviderad 2014-12-01, 165 Produktion Kommunledningskontoret

Läs mer

Beslutade stämman att välja advokat Robert Hansson att som stämmoordförande leda dagens stämma.

Beslutade stämman att välja advokat Robert Hansson att som stämmoordförande leda dagens stämma. Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i Clean Tech East Holding AB (publ), org nr. 556670-2854, den 25 maj 2012, kl. 14.00 på IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm Stämmans öppnande

Läs mer

Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall

Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall 1 (5) Aktieägarna i Holmen Aktiebolag (publ) kallas till årsstämma tisdagen den 8 april 2014 kl 15.00 i Vinterträdgården, Grand Hôtel (ingång från Stallgatan), Stockholm. Anmälan m m Aktieägare som önskar

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AKTIEBOLAGET GÖTENEBOSTÄDER, org nr 556089-4197. Bolagets firma är Aktiebolaget GÖTENEBOSTÄDER.

BOLAGSORDNING FÖR AKTIEBOLAGET GÖTENEBOSTÄDER, org nr 556089-4197. Bolagets firma är Aktiebolaget GÖTENEBOSTÄDER. 1(7) BOLAGSORDNING FÖR AKTIEBOLAGET GÖTENEBOSTÄDER, org nr 556089-4197 Firma 1 Bolagets firma är Aktiebolaget GÖTENEBOSTÄDER. Föremålet för bolagets verksamhet 2 Bolaget har till huvudföremål för sin verksamhet

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB

Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Bolagsordning 2015-02-16, 21 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ)

Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ) Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ) 4 maj 2010 Årsstämma i MSC Konsult AB (publ) den 4 maj 2010 klockan 16:00 Bolagets lokaler, Vasagatan 52, Stockholm Förslag till dagordning 1. Val

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 71 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och

Läs mer

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag.

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag. FÖRETAGSPOLICY B:2 1 Bakgrund Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse. (Kl 3 kap 16)

Läs mer

Pressmeddelande. Kallelse till årsstämma den 5 maj 2011. Malmö 29 mars, 2011

Pressmeddelande. Kallelse till årsstämma den 5 maj 2011. Malmö 29 mars, 2011 Malmö 29 mars, 2011 Kallelse till årsstämma den 5 maj 2011 I enlighet med noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm meddelar Duni AB även genom pressmeddelande innehållet i kallelsen till årsstämma den

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.07) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 91 Antagen av

Läs mer

Minoritetsskyddet i ABL

Minoritetsskyddet i ABL Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2008 Minoritetsskyddet i ABL Ett fulländat skydd för enskild aktieägare? Författare: Mattias Nilsson Handledare: Magdalena

Läs mer

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 30 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 30 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 30 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i SJ AB 2015 Härmed kallas till årsstämma i

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Tid: Tisdagen den 28 april 2015, kl. 16:00 Plats: World Trade Center Stockholm, konferensavdelningen. Klarebergsviadukten 70.

Tid: Tisdagen den 28 april 2015, kl. 16:00 Plats: World Trade Center Stockholm, konferensavdelningen. Klarebergsviadukten 70. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Vasallen AB 2015 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning. Härmed kallas till årsstämma i Infranord AB, 556793-3089.

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning. Härmed kallas till årsstämma i Infranord AB, 556793-3089. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Infranord AB 2015 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Saab Automobile Parts AB, 556602-9277.

Härmed kallas till årsstämma i Saab Automobile Parts AB, 556602-9277. Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Saab Automobile Parts AB Härmed kallas till

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 21 november 2014 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

Protokoll B1/2014 fört vid årsstämma med aktieägaren i Apoteket AB (publ) (org. nr 556138-6532) torsdagen den 10 april 2014 kl. 10.

Protokoll B1/2014 fört vid årsstämma med aktieägaren i Apoteket AB (publ) (org. nr 556138-6532) torsdagen den 10 april 2014 kl. 10. fört vid årsstämma med aktieägaren i Apoteket AB (publ) (org. nr 556138-6532) torsdagen den 10 april 2014 kl. 10.00 i Solna Närvarande aktieägare Antal aktier Antal röster Staten genom Elin Lewold 175

Läs mer