Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler"

Transkript

1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för skollunch Skollunch 1

2 Riktlinjer - ett hjälpmedel för en bra skollunch 3 Hur ska riktlinjerna användas? 3 Energi och näringsämnen i skollunchen 4 Råd vid planering av skollunch 5 Vad ingår i dagens rätt? 5 Minst två rätter att välja på 5 Ytterligare alternativ 5 Tallriksmodellen - hjälpmedel för balanserade måltider 5 Kolhydratrika livsmedel 6 Proteinrika livsmedel 6 Frukt och grönt - vitamin-, mineral- och fiberrik 7 Råd för en bra skollunch 7 Planera lunchen efter Tallriksmodellen 7 Hjälpmedel för planering, upphandling och tillagning av skollunch 8 Potatis, pasta och ris 8 Tips för att stimulera till en rejäl portion 9 Kött, fisk, ägg, mjölkprodukter och baljväxter 10 Vegankost 10 Dryck 11 Tillagning 11 Salladsbordet 12 Laktovegetariska måltider 12 Måltider baserade på soppa 14 Måltider baserade på salladsbord 15 Måltider baserade på gröt och fil 16 Lämplig portionsstorlek av färdiglagad mat för elev i årskurs Varmhållning av färdiglagad mat 18 Mat och miljö 18 Olika kulturer - olika matvanor 19 Att vänja sig vid svensk mat 19 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 januari 2003 Reviderad den: För revidering ansvarar: För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: I skolornas kvalitetsredovisningar Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: Skollunch

3 Riktlinjer för skollunch Riktlinjer - ett hjälpmedel för en bra skollunch Bra matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, orka arbeta och gå i skolan. Elever som äter en tillräcklig lunch orkar koncentrera sig under lektionerna och har därför bättre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Skollunchen är därför en viktig resurs i skolarbetet. Idealet är att skollunchen ska vara så tilltalande att varken elever eller den vuxna skolpersonalen väljer andra alternativ till lunch. Då kan skolrestaurangen bli en positiv mötesplats för hela skolan. En riktigt bra skollunch är både god, hälsosam och lustfylld! Dessa riktlinjer har tagits fram för att underlätta för både kommunen och den enskilda skolan att erbjuda alla elever en attraktiv skollunch av näringsmässigt hög kvalitet. Riktlinjerna är baserade på Svenska näringsrekommendationer (SNR) 1997 för barn och ungdom i skolåldern. Om riktlinjerna följs kan både skola och föräldrar vara trygga i förvissningen om att eleverna varje dag erbjuds en näringsrik och välbalanserad måltid. Riktlinjerna ska kunna användas för flera olika syften och av yrkesgrupper som ligger på olika kunskapsnivå när det gäller mat och näringslära. Att komponera en bra skolmatsedel, utifrån de knappa resurser som ställs till förfogande, kan vara en svår uppgift. Dessa riktlinjer kan ses som ett hjälpmedel för det arbetet. De kan t.ex. användas vid planering av matsedlar, upphandling av livsmedel och tillagning av måltider. Riktlinjerna kan även vara ett underlag för utformning av kostpolitiska mål i kommundelen eller ett redskap för kvalitetssäkring av måltidsproduktionen på den enskilda skolan. Hur ska riktlinjerna användas? Riktlinjerna baseras på rekommendationer för skollunchens innehåll av energi och näringsämnen. Skriften innehåller praktiska råd om hur måltiderna kan komponeras och tillagas för att rekommendationerna ska uppfyllas. Riktlinjerna kan användas som komplement till eller i stället för näringsvärdesberäkning. Användningsområden planering av matsedlar upphandling av livsmedel/färdigrätter tillagning av måltider kvalitetssäkring av måltidsproduktion utveckling av kravspecifikation vid upphandling av måltider uppföljning av upphandling av måltider formulering av mål för skollunchen. Energi och näringsämnen i skollunchen Svenska näringsrekommendationer (SNR) ger det vetenskapliga underlaget för att planera en kost som ger god hälsa. SNR anger referensvärden för energi och rekommenderat dagligt intag av en rad näringsämnen. SNR anger även en rekommenderad fördelning av energin över dagens måltider. Skollunch 3

4 Enligt SNR ska lunchmåltiden ge 25 till 35 procent av dagens totala energiintag. En lämplig nivå för planering av skollunchen är därför 30 procent av referensvärdet för dagligt intag, vilket för elever i årskurs 4-6 innebär cirka 2,6 megajoule (625 kcal). Den genomsnittlige eleven i årskurs 4-6 används som referensperson. Övriga gruppers behov av energi och näringsämnen framräknas med hjälp av faktorer. Dessa faktorer är 0,95 för sexårsverksamheten och årskurs 1-3, 1,1 för årskurs 7-9 och 1,2 för gymnasieelever. Tabell 1. Mängd energi per portion vid planering av skollunch Årskurs 1-3* Gymnasium MJ/portion 2,4 2,6 2,8 3,0 Kcal/portion * Samma nivåer kan användas för sexårsverksamheten. En måltids innehåll av fett, mättat fett, protein och kolhydrater ger en mycket bra uppfattning om hur välbalanserad måltiden är. Lunchmåltiden kan vara både något fetare och mer proteinrik än de rekommendationer som finns för hela kosten, se tabell 2. Detta uppvägs av att måltider som frukost och mellanmål i allmänhet är magrare och innehåller mer kolhydrater. Lunchmåltiden är en viktig källa för bl.a. vitamin C, vitamin D, folat (ett B-vitamin), järn och zink. Mängden vitaminer och mineralämnen bör vara mellan 25 och 30 procent av den rekommenderade dagsmängden, se tabell 3. Lunchernas innehåll av dessa näringsämnen kan variera dag från dag, men i snitt över en vecka bör de planerade luncherna innehålla dessa mängder. Tabell 2. Rekommenderad mängd och fördelning av energigivande näringsämnen i en referensportion Näringsämne Gram per referensportion Energiprocent Protein max 30 g max 20 energiprocent Fett max 23 g max 33 energiprocent Mättat fett max 8 g max 11 energiprocent Kolhydrater min 72 g min 47 energiprocent Tabell 3. Vitamin C Vitamin D Folat Järn Zink Kalcium Rekommenderad mängd av vissa näringsämnen per portion för referensperson (elev i åk 4-6) 15 mg 1,5 mikrogram 60 mikrogram 4 mg 2,5 mg 200 mg 4 Skollunch

5 Råd vid planering av skollunch Dagens rätt består av - lagad huvudrätt - bröd och lättmargarin - salladsbord - lättmjölk - vatten Grönsaker och rotfrukter kan dessutom gärna ingå i den lagade huvudrätten. Minst två rätter att välja på Det är bra om eleverna erbjuds minst två olika lagade rätter till lunch. Valfriheten ökar sannolikheten för att alla elever ska äta av skollunchen. Skollunchen är också en möjlighet att öka elevernas matrepertoar genom att ge eleverna tillfälle att prova olika livsmedel, maträtter och matkulturer. Det är lagom att servera soppa ungefär två gånger per månad. För att en soppmåltid ska ge tillräckligt med energi och näring måste den kompletteras med antingen smörgåsar eller efterrätt. En laktovegetarisk rätt serveras också ungefär två gånger per månad. I en sådan måltid är det främst baljväxter som ersätter kött, fisk och ägg. Det är nödvändigt att servera fullgoda alternativ till dem som av olika skäl - etiska, medicinska, etniska eller religiösa - inte kan äta alla rätter. För elever som uteslutande äter t.ex. laktovegetarisk mat, muslimsk mat eller som måste undvika vissa livsmedel på grund av överkänslighet, behövs en omfattande måltidsplanering. Dessa riktlinjer kan användas som bas, men ger inte tillräcklig information för en fullständig planering av sådana alternativ. Ytterligare alternativ Vid enstaka tillfällen kan ett genomtänkt och matigt salladsbord, tillsammans med bröd och dryck, utgöra ytterligare ett alternativ till de två lagade rätterna. Det kan vara ett sätt att locka elever till matsalen som annars avstår från lunchen, som t.ex. flickor på högstadiet. Gröt, fil eller smörgås - i stället för en av de lagade rätterna - bör inte serveras oftare än några gånger per termin. En smörgåsmåltid är i första hand tänkbar då lunchen inte kan ätas i den vanliga matsalen. Dessa måltider måste kompletteras på olika sätt för att ge tillräckligt med energi och näring. Tallriksmodellen - hjälpmedel för balanserade måltider En näringsmässigt bra lunch kännetecknas av en god balans mellan olika livsmedel. En modell för att skapa balans i måltider är tallriksmodellen. I tallriksmodellen delas livsmedel in i tre grupper: Skollunch 5

6 kolhydratrika (potatis, pasta, ris och bröd), proteinrika (kött, fisk, ägg, baljväxter, mjölk och mjölkprodukter). frukt och grönt Kolhydratrika livsmedel En rejäl portion av ett livsmedel som är rikt på kolhydrater och fibrer, utgör grunden i varje måltid. I dagens svenska mat finns det oftast för lite kolhydrater. En skollunch med för lite kolhydrater ger sämre mättnadskänsla och mindre ork för eftermiddagens arbete. Potatis, pasta och ris Elevernas konsumtion av potatis, pasta, ris, korngryn, couscous, bulgur och hirs bör på alla sätt stimuleras. Näringsmässigt är de olika alternativen relativt likvärdiga. Från miljösynpunkt rekommenderas främst potatis och korngryn, därefter pasta, bulgur och couscous, sedan hirs och sist ris. Bröd Bröd är en annan viktig källa för kolhydrater och kostfibrer och ska ingå i varje skollunch. Proteinrika livsmedel En viss mängd protein behövs varje dag för att bygga upp kroppens celler. Risken för att det ska bli för lite protein i maten för att täcka detta behov är minimal. Proteinet i en måltid har även betydelse för hur mättande måltiden är. De proteinrika livsmedlen är dessutom rika källor för mineralämnen som järn, zink och kalcium. Varje skollunch även en soppmåltid, en vegetarisk måltid eller en salladsbuffé bör därför av dessa skäl innehålla en portion proteinrika livsmedel. Variera gärna proteinkällorna, eftersom de bidrar med olika mineralämnen. Kött, fisk, ägg och baljväxter Kött, fisk, ägg och baljväxter är skollunchens viktigaste källor för protein. Dessutom innehåller de betydelsefulla mängder av järn, zink och selen. Köttet är den viktigaste källan för lättabsorberat järn. Fisk ger selen och vitamin D. Baljväxter innehåller också mycket järn, men detta är inte lika lätt för kroppen att tillgodogöra sig. Mjölk och mjölkprodukter Mjölk och mjölkprodukter ger högvärdigt protein och är dessutom en viktig källa för kalcium. De tillför en hel del mättat fett men är samtidigt viktiga för smak och acceptans. För att inte mängden mättat fett ska bli för stor är det nödvändigt att begränsa mängden fet mjölk, ost och andra feta mjölkprodukter som ingår i den lagade maten. Om dessa riktlinjer följs och eleverna äter de planerade mängderna av huvudrätt, salladsbord, bröd och matfett kommer eleverna, främst genom de mjölkprodukter som ingår i matlagningen, att få i sig den mängd kalcium de behöver även om de inte dricker mjölk till 6 Skollunch

7 maten. Eftersom inte alla elever äter en komplett och tillräcklig skollunch bör dock både lättmjölk och vatten finnas tillgängliga som måltidsdrycker varje dag. Frukt och grönt Rotfrukter, grönsaker, frukt och bär är viktiga källor för olika vitaminer och mineralämnen samt för kostfibrer. De innehåller även andra ämnen som bl.a. fungerar som antioxidanter i kroppen. Forskningen visar alltmer övertygande data om den stora betydelsen för hälsan av att äta mycket grönsaker, rotfrukter och frukt. Genom att servera ett rikt och varierat utbud av salladsbord och tillagade rätter ökar konsumtionen. Råd för en bra skollunch Schemaläggning av lunchen Lunchen bör schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever får en möjlighet att äta sin lunch i lugn och ro. Varje enskild klass bör serveras lunch vid samma tidpunkt varje dag. Lunchen bör serveras ungefär mitt i elevernas arbetsdag, men tidigast kl Matsalsmiljö Inred skolmatsalen så att den erbjuder en stimulerande och trivsam miljö. Då ökar chansen för att eleverna ska få i sig den mat - och näring - de behöver. Serveringsordning Ett sätt att öka konsumtionen av grönsaker är att eleverna först tar av salladsbordet. På en del skolor har det fått till följd att eleverna äter mer av annan mat, tack vare att hela måltiden får en mer positiv framtoning. Även när maten läggs upp av skolmåltidspersonal är det en fördel om grönsakerna serveras först. Matråd Låt skolpersonal, föräldrar och elever tillsammans verka i ett matråd/hälsoråd för att stimulera till ett gemensamt engagemang i att utforma en bra skollunch för alla skolans elever. Utvärdering Att låta eleverna fylla i en enkät är ett bra sätt att få in deras synpunkter och att ge dem möjlighet att påverka matsedeln. Planera lunchen efter tallriksmodellen Tallriksmodellen ska vara grunden för varje skollunch. Det innebär att lunchen varje dag ska innehålla en hel portion från var och en av de tre sektorerna kolhydratrika, frukt och grönt, proteinrika samt bröd med lättmargarin. Skollunch 7

8 Bröd Minst en skiva med lättmargarin, 5g Potatis, pasta, ris m.m. För portionsstorlek och konsumtionsfrekvens, se tabell 4 Grönsaker och frukt Minst g från salladsbord eller lagad rätt Dressing Erbjud ett magert alternativ Kött, fisk, ägg, mjölkprodukter och baljväxter För portionsstorlek och konsumtionsfrekvens, se tabell 5. Hjälpmedel för planering, upphandling och tillagning av skollunch För att kunna använda följande hjälpmedel måste först antalet referensportioner räknas ut med hjälp av faktorerna 0,95 för sexårsverksamheten och årskurs 1-3, 1,1 för årskurs 7-9 och 1,2 för gymnasieelever. Potatis, pasta och ris Målet är att varje elev ska äta minst en portion av något av dessa livsmedel varje lunch. I tabellen anges lämplig portionsstorlek samt hur ofta de olika alternativen kan serveras. Tabell 4. Exempel på serveringsfrekvens (ggr/v) och portionsstorlekar av olika livsmedel Råvara Antal ggr/2 v Antal ggr/8 v Portionsstorlek (åk 4-6) Potatis 4, gram Pasta 2, gram, okokt Ris 1, gram, okokt Vetemjöl* 0, gram, 1 dl Bröd, typ pitabröd 0, gram Soppa 1 4 minst 1/3 portion potatis, ris eller pasta + komplettering * i t.ex. pizza, pirog och pannkaka Rätter som blodpudding, fiskpudding, lasagne och sjömansbiff innehåller ofta för lite kolhydrater och kan gärna kompletteras med matiga sallader på salladsbordet eller extra bröd. 8 Skollunch

9 Tips för att stimulera till en rejäl portion Variera potatisen Det är ofta svårt att få eleverna att äta en så stor portion som 175 gram potatis när den serveras kokt. Variera med t.ex. klyftpotatis, mos och gratäng. Matiga sallader Matiga sallader som innehåller t.ex. potatis, pasta, ris, couscous, linser eller bönor som bas, kan gärna ingå i salladsbordet varje dag. Ett bra sätt att öka mängden kolhydrater! Mättande soppa Soppa är en del av vår matkultur. Den bör dock inte serveras oftare än ungefär två gånger i månaden. Anledningen är att många soppor är mycket energi- och kolhydratfattiga. Med följande tumregler blir soppmåltiden tillräckligt mättande: - Alla soppor har en bas på potatis, pasta, ris eller torkade baljväxter. Basen ska motsvara minst en tredjedels portion. Se tabell 4 och 5. - Komplettera soppan med efterrätt eller mjukt bröd med pålägg. - Servera salladsbord med sallad på potatis, pasta, ris eller couscous. Olika rissorter Låt gärna eleverna välja mellan olika sorters ris, t.ex. råris, jasminris, basmatiris och matris. Variera gärna riset med korngryn, couscous, bulgur och hirs. Bröd, lättmargarin och pålägg Målet är att varje elev ska ta minst en bit bröd och gärna två till maten. En lockande brödbuffé med både mjukt och hårt bröd kan vara en väg att pröva för att stimulera eleverna att äta mer bröd. För miljöns skull är det en fördel om brödet är så närproducerat som möjligt. Till brödet serveras lättmargarin. Beräknad portionsstorlek är 5 gram. Till soppa som saknar efterrätt serveras alltid extra bröd och pålägg. Ofta behövs totalt tre skivor mjukt eller hårt bröd med pålägg för att komplettera soppan. Lämpliga pålägg är t.ex. leverpastej, skinka, hamburgerkött, köttbullar, mjukost, ost och messmör. För att öka järnupptaget från måltiden är det lämpligt att servera köttpålägg. Salladsbord och frukt Målet är att varje elev ska äta gram grönsaker och frukt i samband med lunchen varje dag. Ett lockande salladsbord, placerat så att barnen tar av det innan de fyllt tallriken med annan mat, kan vara ett sätt att stimulera eleverna till att äta mycket grönt. Ett salladsbord bör därför serveras till alla måltider - även till soppa, pannkaka och risgrynsgröt. Råd om inne- Skollunch 9

10 håll i ett bra salladsbord finns på sidan 12. Låt gärna fruktbitar ingå i salladsbordet varje dag Servera gärna frukt som efterrätt i samband med soppmåltiden. Salladsdressingen bör vara mager max 15 procent fett. Om flera komponenter på salladsbordet (t.ex. pizzasallad, marinerade bönor, potatissallad) redan innehåller dressing, finns det skäl att servera en ännu magrare dressing. Genom att följa årstiderna vid val av grönsaker och frukt blir variationen större och måltiden bättre från miljösynpunkt. Kött, fisk, ägg, mjölkprodukter och baljväxter Vrje dag bör totalt en portion av de livsmedel som anges i tabell 5 ingå i skollunchen. Ibland kan flera livsmedel kombineras till en portion. Tabell 5. Exempel på val av råvaror, frekvens och lämpliga portionsstorlekar Råvara Antal ggr/2 v Antal ggr/8 v Portionsstorlek (åk 4-6) Kött, fågel utan ben gram Köttfärs gram Korv, max 18 % fett 2 max 1,5 max gram Blodpudding/lever min 0,5 min gram/100 gram Fisk gram Baljväxter, torkade minst 0,5 minst 2 60 gram Ägg 0, gram (1,5 st) Ost/mjölk g ost 17 % fett eller 2,5 dl mjölk 1,5 % fett 1 I gruppen kött och fågel ingår även oblandade charkvaror som t.ex. skinka. 2 Korven kan gärna bytas ut mot kött eller köttfärs 3 Växla mellan mager och fet fisk. Som tumregel fet fisk var tredje gång Vegankost I vegankost har man helt uteslutit livsmedel från djurriket: kött, fisk, ägg, mjölk och ost, men även vanligt margarin m.m. (som baseras på mjölkproteiner). Livsmedelsverket kan inte rekommendera en sådan kost, eftersom den saknar vissa vitaminer (D och B12) och ofta får ett lågt innehåll av vissa mineralämnen (kalcium, järn, zink och selen). Det är dock mycket viktigt att de elever, som ändå väljer att äta vegankost, får en så väl sammansatt kost som möjligt. I den mån de kommer till skolmåltiden äter de i annat fall bara av de komponenter som de anser vara lämpliga, vilket kan leda till en mycket ensidig och olämplig kost. På Livsmedelsverkets webbplats (www.slv.se) finns information om vad man bör tänka på när man planerar vegankost i skolmåltiderna. Framför allt bör baljväxter i någon form alltid ingå i den lagade rätten och/eller i salladsbordet. Ett samarbete med hemmet ökar förutsättningarna för att kunna ge dessa barn den hjälp de behöver. 10 Skollunch

11 Dryck Till skollunchen bör lättmjölk och vatten serveras. Inga andra drycker kan anses vara lämpliga att servera varje dag. C-vitaminrik juice kan serveras vid enstaka tillfällen. Livsmedelsverket rekommenderar D-vitaminberikad mjölk. Tillagning Recept och tillagning har en avgörande betydelse för rättens smaklighet, men också för maträttens fetthalt. Om skollunchen ska uppfylla svenska näringsrekommendationer måste användningen av matfett och fetare mjölkprodukter begränsas. Matfett I genomsnitt är det lagom att använda 1 tsk flytande margarin per portion och dag i matlagningen. Mjölk och mjölkprodukter För att innehållet av mättat fett inte ska överskrida rekommenderad mängd är det nödvändigt att begränsa mängden fetare mjölkprodukter som tillsätts vid tillagningen. Det finns två sätt att ta reda på hur mycket som - inom ramen för riktlinjerna - kan användas i matlagningen under en period av två veckor. Det första är att alla måltider näringsvärdesberäknas och genomsnittet för en tvåveckorsperiod jämförs med maximala mängder för fett och mättat fett i tabell 2. Det andra är att följa den lathund för mjölk och mjölkprodukter som utarbetats av Centrum för tillämpad näringslära, Stockholms läns landsting. Finns på enhetens hemsida och kan också beställas från enheten. Smörgåsfett och mjölksort påverkar Om fetare bordsmargarin serveras till bröd istället för lättmargarin ökar lunchens innehåll av fett. Vid användning av smör eller ett smörbaserat bordsmargarin ökar särskilt det mättade fettet. Detta medför att det i stort sett inte finns något utrymme för extra mjölkprodukter i matlagningen, vilket i sin tur leder till ett lågt innehåll av kalcium i maten. Om mellanmjölk serveras som dryck istället för lättmjölk ökar också mängden mättat fett i måltiden, vilket begränsar användningen av extra mjölkprodukter i matlagningen. Skollunch 11

12 Salladsbordet Salladsbordet bör innehålla - minst två komponenter från C-vitaminlistan blomkål apelsin broccoli kiwi paprika småcitrus salladskål vitkål - minst tre komponenter från kolhydrat-/kostfiberlistan bönor potatissallad päron linser pastasallad kiwi kikärter rissallad äpple morötter sallad på couscous palsternacka eller bulgur kålrot majs rödbeta ärter ärtor-majs-paprika amerikansk grönsaksblandning gröna bönor - valfritt antal av dekorationsgrönsaker tomat sallad - isbergs- och huvudsallad gurka rädisa Tomat kan inte enbart betraktas som en dekorationsgrönsak eftersom den är en viktig källa för karotenoiden lykopen, som är en antioxidant. Den innehåller däremot inte mycket C- vitamin. Salladsdressingen bör vara mager - max 15 procent fett. Laktovegetariska måltider Även en laktovegetarisk lunch ska innehålla en hel portion från var och en av de tre sektorerna i tallriksmodellen. För den kolhydratrika sektorn samt frukt- och gröntsektorn gäller samma principer som för den generella tallriksmodellen. I den proteinrika sektorn ersätts kött, fisk och ägg med baljväxter eller andra vegetabiliska proteinkällor. För att tillgodose behovet av järn och andra mineralämnen bör baljväxter i någon form ingå i alla måltider. Exempel på hur laktovegetariska måltider kan komponeras ges nedan. 12 Skollunch

13 Hur ofta: Till alla 1 gång/2 veckor. Måltid 1 - Grönsaksbiff, 3 st - Keso- och gräddfilssås, 1 dl - Kokt potatis, 2-3 st - Knäckebröd, 1-2 st med lättmargarin - Salladsbord med ½ dl marinerade baljväxter Keso och gräddfilssås bidrar med ungefär hälften och grönsaksbiffar och marinerade baljväxter med ungefär en fjärdedel var till en portion från den proteinrika sektorn. Måltid 2 - Kikärtsgryta 2,5 dl - Ris, cirka 2,5 dl kokt - Knäckebröd, 1-2 st med lättmargarin - Salladsbord Kikärtsgrytan ger cirka en portion från den proteinrika sektorn. Måltid 3 - Ratatouille, 2 dl med 1 msk ost - Pasta, cirka 4 dl kokt - Knäckebröd, 1-2 st med lättmargarin - Salladsbord med ½ dl marinerade baljväxter - Lättmjölk, 1 glas Lättmjölk bidrar med ungefär hälften, ost och baljväxter med ungefär en fjärdedel var till en portion från den proteinrika sektorn. Måltid 4 - Vegetarisk kålpudding på ris och linser, 300 g - Kokt potatis, 2-3 st - Knäckebröd, 1-2 st med lättmargarin - Salladsbord - Lättmjölk, 1 glas - Linser och lättmjölk bidrar med ungefär hälften var till en portion från den proteinrika sektorn. Skollunch 13

14 Måltider baserade på soppa Soppmåltider ska - som alla måltider - innehålla en hel portion från var och en av de tre sektorerna i tallriksmodellen. Soppmåltider är ofta energi-, kolhydrat- och proteinfattiga med undantag för soppor med baljväxter. För att soppan ska ge tillräckligt med kolhydrater behöver den förstärkas med minst en tredjedels portion potatis, pasta eller ris (se tabell 4 ). Till soppa bör det dessutom alltid serveras en efterrätt eller extra brödskivor med matfett och pålägg. Exempel på hur soppmåltider kan komponeras ges nedan. Hur ofta: Max 1 gång/2 veckor. Soppmåltid 1 - Linssoppa, 3 dl - Mjukt/hårt bröd, 3 skivor med lättmargarin - Pålägg till 2 brödskivor, t.ex. ost, messmör - Salladsbord - Eventuellt frukt Linserna och brödet bidrar med cirka hälften var till en portion från den kolhydratrika sektorn. Linserna bidrar med cirka tre fjärdedelar och pålägget med cirka en fjärdedel till en portion från den proteinrika sektorn. Soppmåltid 2 - Minestronesoppa, 3 dl med 1/3 portion extra pasta (se tabell 4) - Knäckebröd, 1-2 st med lättmargarin - Pannkaka, 2 st, sylt - Salladsbord Pastan i soppan bidrar med cirka en tredjedel och mjölet i pannkakorna med två tredjedelar till en portion från den kolhydratrika sektorn. Köttet i soppan samt ägg och mjölk i pannkakorna bidrar med cirka hälften var till en portion från den proteinrika sektorn. 14 Skollunch

15 Måltider baserade på salladsbord Ett matigt salladsbord tillsammans med bröd och dryck kan vid enstaka tillfällen utgöra ytterligare ett alternativ till de två lagade rätterna. Även ett salladsbord ska innehålla en hel portion från var och en av de tre sektorerna i tallriksmodellen. Mycket bröd och gärna en sallad baserad på potatis, pasta eller ris behövs för att fylla den kolhydratrika sektorn. Den proteinrika sektorn fylls med t.ex. marinerade baljväxter, keso, tonfisk, skinka och ägg. Nedan ges exempel på hur det ordinarie salladsbordet kan kompletteras. Hur ofta: Enstaka tillfällen. Salladsbord 1 - Salladsbord - Keso, ½ dl - Marinerade baljväxter, 1 dl - Bröd, 3 skivor med lättmargarin Marinerade baljväxter och bröd bidrar med ungefär hälften var till en portion från den kolhydratrika sektorn. Keso och marinerade baljväxter bidrar med ungefär hälften var till en portion från den proteinrika sektorn. Salladsbord 2 - Salladsbord - Tonfisk, ½ dl - Ägg, ½-1 st - Sallad på potatis/pasta/ris, 3,5 dl - Knäckebröd, 1-2 st med lättmargarin Sallad på potatis, pasta eller ris ger tillsammans med knäckebrödet, en portion från den kolhydratrika sektorn. Tonfisk och ägg bidrar med cirka hälften var till en portion från den proteinrika sektorn. Skollunch 15

16 Måltider baserade på gröt och fil Måltider baserade på gröt eller fil ska liksom andra rätter innehålla en hel portion från var och en av de tre sektorerna i tallriksmodellen. Gröt- och filmåltider bör kompletteras med extra smörgåsar och ett salladsbord förstärkt med frukt. För att öka järnupptaget är det bra att servera köttpålägg. Hur ofta: Högst några gånger per termin. Grötmåltid - Risgrynsgröt, 2 dl - Lättmjölk, 2 dl - Bröd, 3 skivor med lättmargarin - Pålägg till 2 smörgåsar, t.ex. leverpastej, skinka - Salladsbord förstärkt med frukt Risgrynsgröten och brödet bidrar med ungefär hälften var till en portion från den kolhydratrika sektorn. Mjölken i och till gröten bidrar med ungefär två tredjedelar och pålägget med ungefär en tredjedel till en portion från den proteinrika sektorn. Filmåltid - Mellanfil, 2 dl - Müsli, 1 dl eller cornflakes, 2-3 dl - Frukt/sylt - Bröd, 3 skivor med lättmargarin - Pålägg till 3 smörgåsar, t.ex. skinka, kaviar, ost - Salladsbord förstärkt med frukt Müsli eller cornflakes och brödet bidrar med ca hälften var till en portion från den kolhydratrika sektorn. Mellanfil och pålägg bidrar med ca hälften var till en portion från den proteinrika sektorn. 16 Skollunch

17 Lämplig portionsstorlek av färdiglagad mat för elev i årskurs referensportion Portionstabellen kan användas vid inköp av industrilagade produkter och vid upphand-ling av måltider. I tabellen anges även vad angivna portioner motsvarar i jämförelse med tabell 5. Om t.ex. lasagne (½ portion färs) serveras bör ytterligare 1½ portion färs ingå i matsedeln under en tvåveckorsperiod, för att man ska komma upp i de två portioner som rekommenderas Rätt Portion, gram Andel råvara* Fisk, kokt eller ugnstekt 110 1portion fisk Fisk, panerad stekt 125 ¾ portion fisk Fiskpinnar/panetter/friletter/nuggets 125 2/3 portion fisk Fiskgratäng (utan potatis) portion fisk Fiskpudding portion fisk Fiskbullar, laxbullar 130 ½ portion fisk Helt kött, fågel utan ben 80 1 portion kött Köttbullar, färsbiffar, köttfärslimpa 110 ¾ portion färs Köttfärssås 175 2/3 portion färs Kött/korv/kycklinggryta m grönsaker portion kött/korv Chili con carne 200 ½ portion färs + ½ portion baljväxter Pytt i panna 300 2/3 portion kött Lasagne 350 ½ portion kött + ¾ portion mjölk/ost Makaronipudding 350 ½ portion kött + ¼ portion mjölk/ost Ravioli 350 1/3 portion färs Pizza, typ pan pizza 200** ¼ portion kött + ¾ portion ost Pirog 180** 1/3 portion färs + ½ portion ost Potatisbullar 225 ¼ portion ägg Pannkaka, huvudrätt /3 portion ägg + ½ portion mjölk Pannkaka, efterrätt 120 Soppa 300 Potatismos 225 * Innehåll i jämförelse med tabell 5. ** Gäller endast för magrare alternativ. Skollunch 17

18 Varmhållning av färdiglagad mat Vid tillagning/beredning och servering av större volymer mat, påbörjas ofta måltidsförberedelserna så att produkterna blir färdiglagade långt innan man börjar äta. Det farliga temperaturintervallet för bakterietillväxt ligger mellan cirka +8 C och +60 C. Snabb tillväxt sker när temperaturen är mellan +20 C och +40 C. Rätter som inte värms upp tillräckligt vid tillagning eller återuppvärmning kan vid för låg förvaringstemperatur under varmhållningen eller serveringen orsaka matförgiftning till följd av bakterietillväxt. Livsmedelsverket rekommenderar att färdiglagad mat varmhålls högst två timmar för att inte näringsvärde, smak och hygienisk kvalitet ska riskeras. För potatis gäller varmhållning i högst en timme. Färdiglagad mat ska varmhållas så att temperaturen inte understiger +60 C. I ett värmeri måste vattnet därför vara betydligt varmare för att det ska gå att hålla minst +60 C i själva livsmedlet. Färdiglagad mat (som varit kyld) och som återuppvärms före varmhållning bör återuppvärmas till minst +70 C (efter temperaturutjämning) före varmhållningen. Att tänka på Sätt på värmeriet i god tid så att det är varmt när maten ställs in. Låt kantiner och bleck, täckta med tättslutande lock, stå i värmeskåp så länge det går före servering Tänk på att maten vid själva serveringen eller utportioneringen helst bör vara +65 till +70 C, eftersom maten svalnar snabbt när den läggs på tallriken. Matens temperatur bör vara minst +55 C när den äts. Ta inte fram för mycket mat åt gången till portionering. Det gäller särskilt fiskrätter, skivat kött, köttbullar och liknande, som svalnar mycket snabbt. Lägg lock på kantiner, bleck, karotter etc, när det blir uppehåll i serveringen. Vid servering i karott eller skål, värm gärna serveringsfatet innan maten läggs i. En korrekt varmhållning är särskilt viktig för produkter som lätt återinfekteras, t.ex. helt kött som skivas, kyckling som delas efter tillagningen. Varmhåll inte i onödan. Mat och miljö Allt fler skolor väljer att köpa ekologiskt odlade livsmedel. Det är ett sätt att värna om den miljö vi lämnar efter oss åt kommande generationer. I ekologiskt jordbruk används inte handelsgödsel, GMO (genetiskt modifierade organismer) eller kemiska bekämpningsmedel. Endast ett fåtal tillsatser får användas. Studier visar att det inte finns kemiska bekämpningsmedel i ekologiska produkter. Några entydiga skillnader i vitamin- och mineralhalt hos växter odlade konventionellt och ekologiskt kan inte påvisas. Antalet studier är dock få. 18 Skollunch

19 Vare sig man väljer att köpa ekologiskt odlade livsmedel eller inte är följande livsmedelsval särskilt värda att sträva efter från miljösynpunkt: Närproducerat bröd Frilandsodlade, helst närodlade grönsaker Säsongsanpassat salladsbord Olika kulturer - olika matvanor I dagens skola finns det många elever som har en annan mattradition än den svenska. På grund av olika religiösa eller kulturella matregler kan de inte alltid äta den mat som serveras i skolan. Att strikt äta enligt religiösa eller kulturella regler kan innebära att man måste avstå från mycket. De flesta modifierar därför sin mat så att de endast undviker vissa livsmedel. Många muslimer och judar i Sverige undviker t.ex. griskött och blodpudding, men accepterar att äta kött som slaktas på svenskt sätt. Det finns dessutom många som inte följer sin religions föreskrifter. Om en elev eller elevens föräldrar framfört önskemål om särskild mat är det viktigt att respektera dessa önskemål och så långt som möjligt försöka hitta likvärdiga alternativ till den mat eleven inte kan äta. Att alltid erbjuda t.ex. rituellt slaktat kött kan dock vara svårt. Ett sätt att lösa problemet kan vara att ibland ersätta sådant kött med fisk eller laktovegetarisk mat. Att vänja sig vid svensk mat Särskilt för nyanlända invandrare kan det vara svårt att vänja sig vid vissa typiskt svenska maträtter, som är annorlunda i smak och utseende. Kombinationen av salt och söt smak som t.ex. sill, bruna bönor och sötat matbröd har många invandrare svårt att acceptera. En del barn är inte vana vid att dricka mjölk och kan på grund av laktosintolerans må dåligt om de gör det. En bra idé är att ordna temadagar om invandrad mat från olika länder så att både svenska och invandrade barn kan få en chans att smaka på en större mångfald av livsmedel. Skollunch 19

20 20 Skollunch postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 Tel e-post webbplats boras.se

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Kostpolicy 2 Bilagor till kostpolicy 2 Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 2 1. Livsmedelsval/Miljö

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun 2016-XX-XX

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Hälsomålets Mellanmålsguide Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Varför mellanmål? Energi Mellanmålet ger ett viktigt energitillskott mellan

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Haga Höstterminen 2012 Alternativa rätter är bara till Skolan. (arbetsmatsedel) Transportfria dagar är bara till de som har kyld mat.

Haga Höstterminen 2012 Alternativa rätter är bara till Skolan. (arbetsmatsedel) Transportfria dagar är bara till de som har kyld mat. SKOLMATSEDEL UMEÅ KOMMUN Varje dag serveras hårt bröd, varav ett är ekologiskt. Bordsmargarin Ekologisk lättmjölk/vatten. Salladsbuffé efter säsong. Varma grönsaker och tillbehör såsom rödbetor ä- gurka.

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN KUNSKAP OCH SUNDA TIPS På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. MELLIS ÄR MELLIS ÄR INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna?

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

s matdagbok (Skriv ditt namn)

s matdagbok (Skriv ditt namn) s matdagbok (Skriv ditt namn) 030056 - Studie 1 1 (51) 030056 - Studie 1 2 (51) Hejsan! Det här är din matdagbok där du skriver upp ALLT vad du äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar. Det

Läs mer

Välkommen till skolrestaurangen!

Välkommen till skolrestaurangen! FÖRSKOLAN GRUNDSKOLAN GYMNASIESKOLAN meny Vårterminen 2010 En del av Leanlink Välkommen till skolrestaurangen! I skolrestaurangen serverar vi till varje måltid en salladsbuffé, hårt bröd, mjukt bröd, lättmargarin,

Läs mer

Skolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun

Skolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun Skolmatsedel Höstterminen 2012 Älvdalens kommun Välkommen till skolmatsalarna i Älvdalen, Särna, Idre. Vårt mål är att ge eleverna ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta lunch i skolan så man orkar

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

SKOLMATSEDLN UMEÅ KOMMUN Hagas matsedel våren 2008

SKOLMATSEDLN UMEÅ KOMMUN Hagas matsedel våren 2008 SKOLMATSEDLN UMEÅ KOMMUN Hagas matsedel våren 2008 Till lunchen varje dag serveras bordsmargarin och hårt bröd, varav ett är ekologiskt. Att dricka finns lättmjölk och vatten att välja mellan. Vår salladsbuffé

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2007-12-10 120 Ansvarig: Samhällsbyggnadschef Revideras: Vid behov Följas upp: REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 34-52 2015

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 34-52 2015 ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 34-52 2015 Bra mat i förskolan

Läs mer

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 2 24 2013

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 2 24 2013 ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag. Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 2 24 2013 Bra mat i förskolan

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

s matdagbok (Skriv barnets namn)

s matdagbok (Skriv barnets namn) s matdagbok (Skriv barnets namn) 030056 - Studie 2 1 (51) 030056 - Studie 2 2 (51) Hej! Det här är en matdagbok där du skriver upp ALLT som ditt barn äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar.

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunch och middag

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunch och middag Höstmatsedel Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden och middag V 42 49, 2014 Lite information Höstmatsedel vecka 42-49 för Äldreomsorgen, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i vår matsedel är beräknat

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Skolmatsedel VÅRTERMINEN 2011

Skolmatsedel VÅRTERMINEN 2011 Skolmatsedel VÅRTERMINEN 2011 VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet. Det är viktigt

Läs mer

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation Ladda för innebandy GUIDEN TILL HUR DU ÖKAR DIN PRESTATIONSFÖRMÅGA GENOM ATT GE KROPPEN RÄTT ENERGI Antalet aktiva inom innebandy ökar snabbt och alla åldrar från mellanstadie- till seniornivå är representerade.

Läs mer

Hagas Matsedel våren 2009

Hagas Matsedel våren 2009 SKOLMATSEDLN Beslut 2008-11-28 UMEÅ KOMMUN Hagas Matsedel våren 2009 Varje dag serveras hårt bröd varav ett är ekologiskt, bordsmargarin,ekologisk mjölk / vatten Salladsbuffé efter säsong Till varje fiskmåltid

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun , 19.

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun , 19. Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Brinellgymnasiet. 1. Jag är. f % tjej 468 53 Kille 410 47. Antal EAS: 5 av 883 (=0,57%). Antal svarande: 878.

Brinellgymnasiet. 1. Jag är. f % tjej 468 53 Kille 410 47. Antal EAS: 5 av 883 (=0,57%). Antal svarande: 878. Brinellgymnasiet 1. Jag är f % tjej 468 53 Kille 410 47 Antal EAS: 5 av 883 (=0,57%). Antal svarande: 878. 2. Jag går på... skola f % Förskoleklass 0 0 Årskurs 1-3 0 0 Årskurs 4-6 0 0 Årskurs 7-9 1 0 Gymnasiet

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Matsedel våren 2014 Skola

Matsedel våren 2014 Skola Vecka 2 8/1-10/1 Broccoligratinerad fiskfilé, potatis, råkost Korv Stroganoff med ris, råkost Pannkaka med sylt och keso råkost Vecka 3 13/1-17/1 Stekt falukorv, makaroner, råkost Stekt fisk, gräddfilssås

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ Vecka 42-49, 2014 Information Höstmatsedel för veckorna 42-49, 2014, för äldreomsorgens kylda mat, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i matsedeln

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

MAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN

MAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN MAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN Utarbetat av Restaurangchef Agneta Odehag på uppdrag av Barn och ungdomsnämnden. Reviderad den 1 januari

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Meny Trollkrubbets Skolrestaurang

Meny Trollkrubbets Skolrestaurang Meny Trollkrubbets Skolrestaurang Vårterminen 2016 skola Välkommen till en ny termin Vi hoppas maten ska smaka Vecka 1 Torsdag 7/1 Korvstroganoff med ris Blodpudding med baconkross och lingonsylt Fredag

Läs mer

FÄRS FISK JÄRN/LEVE R

FÄRS FISK JÄRN/LEVE R Vårens grundskolematsedel på remiss till matråden på Gökstens- och Edvardslundsskolan Enligt riktlinjerna skall fördelningen av livsmedel till måltiderna under en 4 veckors period se ut så här och följa

Läs mer

Hagas Matsedel Våren 2010

Hagas Matsedel Våren 2010 SKOLMATSEDLN UMEÅ KOMMUN Hagas Matsedel Våren 2010 Varje dag serveras bröd varav ett är ekologiskt. Ekologisk lättmjölk/vatten. Salladsbuffé efter säsong Till varje fiskmåltid serveras: Sill Till måltiderna

Läs mer

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUN 58/2012 Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad Fastställd av barn- och utbildningsnämnden den 27 augusti 2012. Allmänt Riktlinjerna följer

Läs mer

Riktlinjer för mat i skolan

Riktlinjer för mat i skolan Riktlinjer för mat i skolan Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten i skolan och fritidshemmet Gemensamma riktlinjer om mat och måltider för skola och fritidshem i Krokoms

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Hösten 2012 Skolmatsappen

Hösten 2012 Skolmatsappen Vecka 34 22-24 augusti Köttsoppa mjukt bröd skivad ost Pasta serveras med kryddig morotssås Köttfärslimpa serveras med sås och potatis Ugnsbakad palsternacka serveras med sås och potatis Vecka 35 27-31

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

SKOLMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015. Till lunch serveras råkostbord, mjölk, hårt bröd och bordsmargarin

SKOLMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015. Till lunch serveras råkostbord, mjölk, hårt bröd och bordsmargarin VILHELMINA KOMMUN Kostverksamheten SKOLMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 Till lunch serveras råkostbord, mjölk, hårt bröd och bordsmargarin Vecka 35 Vecka 36 Vecka 37 24-aug Köttfärssås, spagetti Raggmunk, lingonsylt

Läs mer