KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård"

Transkript

1 KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen förvaltad nationell klassifikation av åtgärder utförda inom hälso- och sjukvården. KVÅ används bl.a. inom journaldokumentation, inom ersättningssystem och vid den obligatoriska rapporteringen till Socialstyrelsens patientregister, (PAR). Rapporteringen till PAR omfattar för närvarande slutenvård, tvångsvård enligt LPT och LRV samt läkarbesök i specialiserad öppenvård. I detta dokument beskrivs en av de psykiatriska specialitetsföreningarna gemensamt framtagen och förvaltad baslista med ett urval av åtgärder som, om de har förekommit vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård, alltid ska rapporteras till PAR. I den gällande föreskriften för rapportering till PAR står angående rapportering av åtgärder: Avser åtgärder som har haft relevans för vårdkontakten. Baslistan utgör ett av de psykiatriska specialitetsföreningarna gjort urval bland de åtgärder som är möjliga att koda med i KVÅ befintliga koder, de åtgärder som ingår i baslistan bedöms ur något perspektiv ha sådan vikt att de alltid ska betraktas som relevanta. Syftet med baslistan är att skapa en grund för en enhetlig och användbar rapportering av läkarbesök - inte att ge en heltäckande bild av psykiatrisk öppenvård. Den som rapporterar kan välja att rapportera även andra åtgärder men baslistan utgör föreningarnas gemensamt rekommenderade miniminivå för åtgärdsrapportering till PAR. Baslistan publiceras på Socialstyrelsens webbplats. Baslistan har genom styrelsebeslut eller ordförandebeslut godkänts av: Svensk förening för Beroendemedicin Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri Svenska psykiatriska föreningen Efter en smärre uppdatering utifrån förändringar i KVÅ har denna version av baslistan, gällande fr.o.m , beslutats av ovannämnda yrkesföreningars utsedda representanter i den nationella arbetsgrupp som på uppdrag av psykiatrins professionsföreningar arbetar med användning av KVÅ inom psykiatrin.

2 2 Innehåll: KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård... 1 Åtgärdslistan... 3 Listans principiella användning... 4 Förslag på steg i framtagandet av lokal KVÅ-lista för öppenvård... 4 Anvisningar för kodernas användning... 5 Utredning... 5 Läkemedelsbehandling... 6 ECT och annan medicinteknisk behandling... 7 Psykologisk och psykosocial behandling... 8 Information och utbildning... 9 Samordning Åtgärder för berörda minderåriga Åtgärder enligt LPT/LRV Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) Tilläggskoder Administrativa koder Arbetet med baslistan Bakgrund Så togs baslistan fram Professionsgemensam samordning Principer för urval av åtgärder Motiveringar för inklusion av enskilda åtgärder Förvaltning av baslistan Revision av baslistan Förslag på ändringar i KVÅ Kontakta arbetsgruppen Tillägg till baslistan inför Tillägg till baslistan inför Medverkande i arbetet Företrädare för de psykiatriska specialitetsföreningarna: Arbetsgruppens sammansättning hösten

3 3 Åtgärdslistan När åtgärderna nedan har förekommit vid ett läkarbesök ska de alltid KVÅ-kodas och rapporteras till Socialstyrelsens patientregister. Notera att åtgärdsbeteckningen ensam inte ger tillräcklig information om hur koden ska användas kännedom om beskrivningstext och anvisning krävs för korrekt rapportering. Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik AU118 Strukturerad suicidriskbedömning AU119 Strukturerad bedömning av alkoholoch drogvanor Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan XV016 Läkemedelsgenomgång, fördjupad Medicinteknisk behandling DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering Psykologisk och psykosocial behandling DU008 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk DU009 Systematisk psykologisk behandling, annan DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv-beteendeterapeutisk DU013 Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) DU020 Systematisk psykologisk behandling, systemisk DU021 Systematisk psykologisk behandling, dialektisk-beteendeterapeutisk (DBT) DU022 Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) Information och utbildning DV030 Hälsosamtal GB009 Information och undervisning riktad till patient GB010 Information och undervisning riktad till närstående Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan XU045 Upprättande av samordnad individuell plan AU123 Upprättande av krisplan XS007 Konferens med patient XS008 Konferens om patient Åtgärder för berörda minderåriga DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov Åtgärder enligt LPT/LRV XU047 Kvarhållning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård XU042 Samordnad vårdplan vid tvångsvård Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL ang. barn med möjligt skyddsbehov Tilläggskoder ZV044 Behandling administrerad via internet ZV502 Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen ZV503 Medverkan av företrädare för försäkringskassan ZV504 Medverkan av närstående ZV505 Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare ZV507 Medverkan av företrädare för skola ZV508 Medverkan av företrädare för barnomsorg ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst ZV510 Medverkan av företrädare för kriminalvård ZV511 Medverkan av LSS-handläggare ZV512 Medverkan av personligt ombud ZV513 Medverkan av förmyndare eller god man ZV514 Medverkan av företrädare för patientens boende ZV516 Medverkan av väktare eller polis Administrativa koder XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård

4 4 Listans principiella användning Åtgärderna i listan ska då de har förekommit vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård alltid KVÅ-kodas och rapporteras till Socialstyrelsens patientregister. Rapporteringen görs i enlighet med SOSFS 2013:35, Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret. Baslistan anger miniminivån för den nationella rapporteringen till patientregistret. Det finns inget som hindrar att i lokala eller regionala lathundar för KVÅ-registrering ytterligare KVÅ-koder tas med. Vid tillägg av ytterligare koder rekommenderas att utgångspunkten även då ska vara att rapporteringen ska syfta till att beskriva väsentliga åtgärder som patienten har fått och som inte praktiskt taget alltid förekommer vid läkarbesök i öppenvård för aktuella patientgruppen.. Förslag på steg i framtagandet av lokal KVÅ-lista för öppenvård Erfarenheten från många håll i landet är att kvaliteten i KVÅ-rapporteringen ökar om en lokal KVÅ-lista tas fram som stöd. Nedanstående steg kan ingå i framtagandet av en lokal KVÅ-lista för öppenvård som ska användas för samtliga yrkeskategorier. Beskrivningen är formulerad för att kunna användas i en situation där även andra krav än rapporteringen till PAR styr den lokala KVÅrapporteringen. 1. Utgå från Baslistan för läkarbesök 2. Exkludera i den lokala listan de av baslistans koder som avser åtgärder som ALDRIG förekommer inom den verksamhet där KVÅ-listan ska användas. (Åtgärderna är obligatoriska att rapportera om de förekommer men om de aldrig förekommer inom verksamheten behöver koderna inte finnas med i den lokala listan.) 3. Lägg till de ytterligare koder som det enligt lokalt / regionalt avtal eller regelverk är obligatoriskt att rapportera. Dessa koder bör i första hand vara valda från aktuell vårdgrens nationella Förslag på lathund. (finns på Socialstyrelsens website) men även andra koder ur KVÅ eller lokala koder (U-koder) kan användas. 4. Lägg till de ytterligare koder som verksamheten behöver för lokal uppföljning. Koder väljs - i första hand ur aktuell vårdgrens nationella Förslag på lathund. - i andra hand någon annan psykiatrisk vårdgrens Förslag på lathund eller i annan Baslista. - i tredje hand från hela KVÅ. 5. Säkerställ att de medarbetare som ska använda den lokala KVÅ-listan har tillgång till beskrivningstext och anvisning för de ingående koderna. Baslistans anvisning kan kompletteras med lokal anvisning så länge denna inte motsäger kodens beskrivningstext eller den anvisning som finns i baslistan.

5 5 Anvisningar för kodernas användning Följande tabell innehåller utöver kod och åtgärdsbeteckning även beskrivningstext hämtad från KVÅ samt anvisning för kodens användning. Anvisningen har formulerats av den arbetsgrupp som tagit fram baslistan. Där anvisning saknas har Beskrivning bedömts utgöra tillräcklig instruktion. Generellt gäller att åtgärderna ska ha dokumenterats i patientens journal. Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet Avser neurologiskt status, (fördjupad undersökning av neurologiskt status utöver vad som ingår i somatisk rutinundersökning) AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik Fastställande av psykiatriska Avser fullständigt genomförd intervju syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget enligt anvisningar i använt instrument. standardiserat diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM. Exempel på instrument är SCID, MINI och Kiddie-SADS. AU118 Strukturerad suicidriskbedömning Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken För att koden ska användas ska en klinisk intervju med omsorgsfull värdering av suicidal intention, tidigare suicidalt beteende och aktuell sjukdomsbild ha genomförts. Värderingen av suicidrisk ska vara strukturerat dokumenterad, t.ex. med hjälp av termerna låg, medelhög eller hög risk eller ingen risk, viss risk, hög risk eller mycket hög risk och vara lätt att hitta i journalen, t.ex. genom att den står under ett specifikt sökord eller motsvarande. AU119 Strukturerad bedömning av alkoholoch drogvanor Med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkohol- och drogvanor. Exempel på instrument är AUDIT och DUDIT

6 6 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan I åtgärden ingår systematisk genomgång av eventuella subjektiva besvär samt status inriktad på förekomst av oönskade sidoeffekter av läkemedel. Undersökningen kan antingen vara riktad, utifrån aktuella läkemedels kända biverkningsprofiler, eller vara av generell karaktär, t.ex. med UKU- SERS. Koden avser en mer omfattande undersökning än vad som ingår i DT026 Observera att åtgärden avser en mer omfattande och systematisk undersökning än ordinarie, klinisk utvärdering av effekt och biverkningar i samband med läkemedelsbehandling. För kodens användning krävs systematisk genomgång utifrån specifik checklista eller standardiserat instrument. XV016 Läkemedelsgenomgång, fördjupad Fördjupad läkemedelsgenomgång enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2001:1 med ändringsförfattningar. Åtgärden innebär kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, vilka av dessa patienten använder samt vilka övriga läkemedel (inklusive receptfria läkemedel och kosttillskott) som patienten använder. Kartläggningen bygger på såväl tillgänglig dokumentation som patientens egna uppgifter (eller uppgifter från patientens närstående) Åtgärden innebär även kontroll av om läkemedelslistan är korrekt samt bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker För varje ordination kontrolleras att det finns en indikation för läkemedlet, behandlingseffekten värderas och doseringen bedöms i relation till patientens fysiologiska funktioner varefter ställning tas till den fortsatta ordinationen.

7 7 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning ECT och annan medicinteknisk behandling Anvisning för rapportering av ECT 1. Varje enskilt behandlingstillfälle i en ECT-serie åtgärdsregistreras med angivande av datum 2. Registrering på patient som vid behandlingstillfället är inskriven i slutenvård ska göras på vårdtillfället. (detta gäller oberoende av vilken enhet som administrerar ECT). 3. Registrering på patient som vid behandlingstillfället inte är inskriven i slutenvård ska göras på vårdkontakten i öppenvård (besöket). 4. Multiplicitetskoder (koder för att ange antal åtgärder med samma kod, ZX och ZX ), ska INTE användas DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering Behandling av svårbehandlad epilepsi eller depression. Pulsgenerator implanterad subkutant stimulerar centrala nervsystemet via nervus vagus på halsen Koden används dels då elektrodplaceringen inte är känd av den som kodar, dels då en elektrodplacering som varken räknas som unilateral eller bilateral används (t.ex. bifrontal). Används enligt generell anvisning för rapportering av ECT, se ovan. Avser behandling, ej anläggande av pulsgeneratorn. DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med unilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom Används enligt generell anvisning för rapportering av ECT, se ovan. DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med bilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom Används enligt generell anvisning för rapportering av ECT, se ovan. DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering I behandlande syfte utförd repetitiv magnetisk påverkan på avgränsad del av hjärnbarken med hjälp av elektromagnetisk spole placerad på patientens huvud.

8 8 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Psykologisk och psykosocial behandling Anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling Systematisk psykologisk behandling kan ges såväl i grupp som enskilt. I rapporteringen till patientregistret beskrivs vilket alternativ som är aktuellt med variabeln Form av öppenvårdskontakt (SOSFS 2008:26, bilaga 5). Systematisk psykologisk behandling inkluderar även specifika gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med respektive inriktning. Exempel på detta är Cool Kids, Chilled och Att hantera en depression, gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med kognitiv-beteendeterapeutisk teori, och som därför kodas som DU011 (och inte som DU029). Motsvarande gäller för övriga inriktningar. DU008 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med psykodynamisk psykodynamisk teori DU009 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, med annan vedertagen specifik metod än annan de som avses med annan kod Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. DU010 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med kognitiv kognitiv teori Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. DU011 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling Används enligt generell anvisning för psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med kognitivbeteendeterapeutisk rapportering av systematisk psykologisk kognitivbeteendeterapeutisk teori behandling, se ovan. DU013 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod baserad på mentaliserings-baserad psykoanalytiskt tänkande integrerad med (MBT) anknytningsteori DU020 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med systemisk systemisk teori DU021 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med dialektiskbeteendeterapeutisk dialektisk-beteendeterapeutisk teori (DBT) DU022 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med interpersonell (IPT) interpersonell teori Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan.

9 9 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Information och utbildning DV030 Hälsosamtal Samtal om levnadsvanor som kost, motion Samtal med fördjupad kartläggning av och sömn samt om alkohol, narkotika, tobak patientens levnadssvanor och och sex - och samlevnad individuellt anpassad riktad rådgivning i syfte att påverka identifierade ohälsosamma levnadsvanor. GB009 Information och undervisning riktad till patient Information till och utbildning av patient av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade patientutbildningar av olika slag Rådgivningen utformas med lyhördhet för patientens situation och grad av motivation. Åtgärden syftar till att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling, både vad gäller att förbättra aktuell hälsa och att förebygga framtida ohälsa. Avser åtgärd vid för ändamålet speciellt avsatt tid eller som upptar en betydande del av besökstiden. Avser t.ex. ESL, Ett självständigt liv. GB010 Information och undervisning riktad till närstående Information till och utbildning av närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade närståendeutbildningar av olika slag Ska rapporteras på berörd patient, inte på de närstående. Inkluderar t.ex. Strategi.

10 10 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Upprättande/reviderande av skriftlig Upprättande av strukturerad vård- och strukturerad vård- och omsorgsplan Planen omsorgsplan är ett överordnat begrepp ska om möjligt utformas tillsammans med som används vid upprättande av plan berörd individ. I planen ska beskrivas för vilket det inte finns en specifik kod, planerad och beslutad vård och omsorg. För det gäller t.ex. upprättande av vårdplan åtgärderna i planen ska anges mål. Planen vid frivillig vård. För upprättande av ska utvärderas och omprövas. Den ska Samordnad individuell plan, (XU045), dokumenteras och det ska finnas en Samordnad plan vid utskrivning, ansvarig person för att planen tas fram och (XU046), Krisplan (AU123), Vårdplan justeras vid tvångsvård (AU041) och Samordnad vårdplan vid tvångsvård (AU042) finns dock specifika koder. Om vårdplanen upprättas eller revideras vid nätverksmöte eller motsvarande bör AU120 kodas tillsammans med dels koden för mötet, (XS007), och dels tilläggskoder för de medverkande, t.ex. ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst. XU045 Upprättande av samordnad individuell plan Insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen 3 f. Utesluter XU042 Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård och XU046 Upprättande av samordnad plan vid utskrivning AU123 Upprättande av krisplan Upprättande eller revidering av skriftlig krisplan för patienten. En krisplan innehåller en beskrivning av de symtom och tecken som hos den specifika patienten kan föregå försämring eller återinsjuknande. I planen beskrivs de åtgärder som patienten och andra aktörer bör vidta om dessa symtom eller tecken uppträder. Krisplanen upprättas tillsammans med patienten, ofta under medverkan av närstående och eventuellt andra aktörer. När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan... Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. HSL 3 f En samordnad individuell plan kan bara upprättas om patienten gett sitt samtycke.

11 11 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning XS007 Konferens med patient Konferens med patient och/eller patientens företrädare och hälso- och sjukvårdspersonal från ett eller flera vårdområden. Sammanfattning av anamnes och kliniska fakta. Beslut om fortsatt diagnostik och terapi. Eventuella övriga åtgärder, t ex biopsier, kodas separat. Åtgärden konferens med patient används även vid olika former av vårdplanering. Inkluderar nätverksmöte Om en konferens inbegriper att en vårdplan upprättas eller revideras ska AU120 kodas tillsammans med koden för mötet, (XS007), och tilläggskoder för de medverkande, (t.ex. ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst) XS008 Konferens om patient Konferens utan att patienten är närvarande. Kan omfatta en eller flera vårdgivarkategorier från en eller flera olika specialiteter. Varje deltagare kan registrera sin insats på sin enhet. Inkluderar nätverksmöte Om en konferens inbegriper att en vårdplan upprättas eller revideras ska AU120 kodas tillsammans med koden för mötet, (XS008), och tilläggskoder för de medverkande, (t.ex. ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst) Åtgärder för berörda minderåriga DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov (i) DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov (i) Information, råd och stöd genom samtal enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 g med barn och förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos Åtgärden innebär information, råd och stöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 g genom samtal med barn (utan närvaro av förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos)

12 12 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Åtgärder enligt LPT/LRV XU042 Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård Innebär upprättande eller uppdatering av vårdplan enl 7a LPT eller 16b 2 st LRV. Används vid tvångsvård. Avser vård- och omsorgsplan som upprättats inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Planen beskriver insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och har upprättats efter samordnad vård- och omsorgsplanering. XU047 Kvarhållning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård Beslut som fattats av läkare enligt 6 lagen om psykiatrisk tvångsvård att, sedan vårdintyg har utfärdats, hålla kvar patienten på vårdinrättningen tills frågan om intagning har avgjorts I öppenvård är koden främst tillämplig på psykiatriska akutmottagningar och motsvarande när beslut om kvarhållning fattas utan att patienten sedan blir inlagd varför vårdkontakten rapporteras som ett öppenvårdsbesök. Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg Avser undersökning och utfärdande av vårdintyg. Övriga intyg se GD002 och GD003 Koden ska endast användas då undersökningen leder till att vårdintyg utfärdas. GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov Anmälan till socialnämnden enligt LVM 6, 2 stycket, för initiering av utredning angående behov av vård enligt LVM. Med LVM avses Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Anmälan till socialnämnden enligt 14 kap 1 SoL av förhållande som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

13 13 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Tilläggskoder ZV044 Behandling administrerad via internet Tilläggskod Ska användas tillsammans med kod för den behandling som ges. Koden ska användas vid för den enskilde patienten individuellt utformad skriftlig behandlingskontakt vilken dokumenteras i patientens journal. Koden ska inte användas om behandlingen endast består i att känd patient eller annan person ges tillgång till datorprogram som automatiskt ger feedback utifrån gjorda inmatningar. ZV502 Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan ZV503 Medverkan av företrädare för försäkringskassan ZV504 Medverkan av närstående ZV505 Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare ZV507 Medverkan av företrädare för skola ZV508 Medverkan av företrädare för barnomsorg ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för försäkringskassan vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av närstående vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för arbetsgivare vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för skola vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för barnomsorg vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för socialtjänsten vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan. Utesluter ZV511 Medverkan av LSS-handläggare

14 14 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning ZV510 Medverkan av företrädare för kriminalvård ZV511 Medverkan av LSShandläggare ZV512 Medverkan av personligt ombud ZV513 Medverkan av förmyndare eller god man ZV514 Medverkan av företrädare för patientens boende ZV516 Medverkan av väktare eller polis Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för kriminalvård vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av LSShandläggare vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av personligt ombud vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av förmyndare eller god man vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för patientens boende exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan. Inbegriper exempelvis boendestöd och personal vid särskilt boende Tilläggskod som anger medverkan av väktare eller polis Administrativa koder XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård Ska endast användas vid öppenvårdsbesök, Denna åtgärdskod bör användas för alla i första hand akutmottagningsbesök, som öppenvårdsbesök som leder till akut leder till inskrivning i direkt anslutning till inläggning på det egna sjukhuset. besöket. Ska bara användas i samband med det besök där man faktiskt beslutar om inläggning och inte i de fall där patienten remitteras till annan klinik eller annat sjukhus. Ansvarig läkare där kan göra bedömningen att patienten inte är i behov av slutenvård. Källa: Inrapportering till Socialstyrelsens patientregister: förtydligande till föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret - SOSFS 2013:30

15 15 Arbetet med baslistan Bakgrund Den nationella åtgärdsklassifikationen KVÅ innehåller totalt ungefär koder. Som en del av arbetet inför att KVÅ publicerades vid årsskiftet har för olika specialiteter listor med urval av koder tagits fram. Dessa benämndes tidigare förteckningar, nu är de officiellt benämnda lathundar. Även för psykiatrin togs en KVÅ-förteckning fram, den var dock i första hand avsedd för öppenvården. Eftersom den togs fram under tidsbrist var den dessutom endast avsedd att vara en utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete. I samband med den tvångsvårdsrapportering som infördes med SOSFS 2008:26 formulerades ett antal KVÅ-koder för registrering av tvångsåtgärder. Hösten 2009 kom åtgärdsrapporteringen till Socialstyrelsens slutenvårdsregister att aktualiseras i samband med den massmediala uppmärksamheten kring rapporteringen av ECT. Detta ledde till att det från flera håll kom starka önskemål om en nationell KVÅ-lista för slutenvård som gav en anvisning om vilka åtgärder som skulle rapporteras samt om hur de skulle rapporteras. Med denna bakgrund initierade vuxenpsykiatrin i Stockholms läns sjukvårdsområde våren 2010 ett projekt för att ta fram en gemensam lista med KVÅ-koder för användning vid rapportering till Socialstyrelsen av åtgärder i psykiatrisk slutenvård. De fyra psykiatriska föreningarnas styrelser ställde sig bakom initiativet och en projektgrupp skapades. Ett uttalat syfte med projektet var att skapa ett praktiskt användbart urval av koder. Antalet koder ska vara hanterbart och åtgärderna i listan ska ha en klinisk, resursmässig eller kvalitetsmässig tyngd som gör det rimligt att kräva att de alltid ska rapporteras om de har förekommit. Under framtagande av baslistan för slutenvård fick föreningarnas gemensamma KVÅarbetsgrupp tydligt stöd i sin uppfattning att en baslista för psykiatrisk öppenvård var ett angeläget nästa steg. En ändamålsenlig beskrivning av psykiatrisk öppenvård förutsätter att information om samtliga personalkategoriers åtgärder beaktas och att tvärprofessionella regler för registrering tillämpas. Den nationella rapporteringen till PAR omfattar dock ännu endast läkarbesök varför denna baslista också har avgränsats till att endast omfatta åtgärder vid läkarbesök. Så togs baslistan fram Arbetet har letts av Mattias Agestam, Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson för KVÅ, och i arbetsgruppen har ingått Bo Ivarsson, Svenska psykiatriska föreningen, Stephan Ehlers, Svenska barn och ungdomspsykiatriska föreningen, Markus Takanen, Svensk förening för beroendemedicin och Kaj Forslund,. Arbetet har genomförts i samverkan med berörda enheter på Socialstyrelsen, med SKL:s kontaktpersoner för KPP samt med Nysam genom Göran Eiman och Per Söderberg. Den insamling och sammanställning av regionala och lokala lathundar, förteckningar, riktlinjer och anvisningar som framtogs under det tidigare arbetet med baslista för slutenvård har efter viss komplettering utgjort ett underlag även för detta arbete.

16 16 Professionsgemensam samordning Hösten 2011 arrangerade arbetsgruppen tillsammans med Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen en workshop kring strategier för fortsatt utveckling av åtgärdsrapportering inom psykiatrin. Till workshopen inbjöds ett stort antal intressenter inom området. Som en följd av de diskussioner som fördes inom workshopen inbjöd de psykiatriska föreningarnas samordningsgrupp för KVÅ i början av 2012 till ett utvidgat arbete med samordnad utveckling av åtgärdsrapportering inom psykiatrin. Inbjudan riktades till följande organisationer: Akademikerförbundet SSR:s yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Svensk sjuksköterskeförening, Svensk Kuratorsförening, Svenska Psykiatriföreningen för Skötare, Sveriges Psykologförbund, Nationell samordning för psykisk hälsa och Svensk förening för allmänmedicin. Utsedda representanter för samtliga inbjudna organisationer har sedan 2012 deltagit i arbetet. Under 2015 tillkom i gruppen en representant för Sveriges läkarsekreterares och sjukvårdsadministratörers förbund. Eftersom den nationella rapporteringen av öppenvårdsbesök till patientregistret fortfarande endast omfattar läkarbesök fortsätter gruppen tillsvidare att ta fram en baslista för läkarbesök i psykiatrisk öppenvård. Urval av koder och formulering av anvisningar görs i den professionsgemensamma arbetsgruppen men det är läkarnas professionsföreningar som tar ställning till baslistan.

17 17 Principer för urval av åtgärder Då principerna för urval av åtgärder har formulerats har utgångspunkten varit att urvalet ska vara i linje med det övergripande syftet med rapporteringen till PAR - att på nationell nivå samla analyserbar och användbar information. För att en åtgärd ska kunna ingå i baslistan måste det finnas en befintlig KVÅ-kod med en beskrivningstext som ger ändamålsenlig avgränsning av åtgärden. I vissa fall då beskrivningstexter har saknats eller har bedömts som svårtolkade har precisering skett med en anvisning. Följande kriterier har använts vid urval av åtgärder: - åtgärden ska ha en klinisk, resursmässig eller kvalitetsmässig tyngd som gör det rimligt att det är obligatoriskt att alltid registrera den om den har förekommit - åtgärden ska vara möjlig att beskriva så entydigt att det inte pga oklar avgränsning uppstår osäkerhet kring om åtgärden använts eller inte - åtgärden ska inte ha en karaktär som gör att man kan förutsätta att den alltid, eller nästan alltid, används då en patient med viss diagnos i öppenvård erhåller vård av viss personalkategori. (registrering av åtgärden ska tillföra information utöver den som finns i diagnoskod, kod för typ av vårdkontakt (besökstyp) och professionen hos den som utför åtgärden.) För att antalet koder ska bli hanterbart har en princip varit att hellre ta med för få än för många åtgärder. Det urval som tagits fram är resultatet av kompromisser mellan olika principer och strävanden. Flera av de åtgärder som karaktäriserar läkarens roll i öppenvårdspsykiatrin finns inte med på listan; det gäller t.ex. ordination och förskrivning av läkemedel och bedömning av sjukskrivningsbehov. Läkemedelsförskrivning och bedömning av sjukskrivningsbehov är åtgärder som läkare i psykiatrisk öppenvård ofta gör vid de flesta vårdkontakter. För att en KVÅ-registrering skulle tillföra meningsfull information om detta skulle en komplex registrering behöva utföras vid en stor andel av en läkares vårdkontakter. För läkemedelsbehandling skulle en sådan registrering behöva innehålla information om ATCkod, om vilken åtgärd som utförts (dosökning, dosminskning, insättande, utsättande, utvärdering, preparatbyte etc). Detta skulle dessutom ske som en som en parallell till den strukturerade dokumentation som redan ofta sker i elektroniska läkemedelsmoduler. Detta är skälet till att inte dessa åtgärder inkluderats i baslistan.

18 18 Motiveringar för inklusion av enskilda åtgärder Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik AU118 Strukturerad suicidriskbedömning AU119 Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor Anvisningen bedöms göra åtgärden tillräckligt avgränsad. Neurologiskt status är en tidskrävande åtgärd som bör ingå i utredningen av vissa tillstånd. Inkluderas pga dess kliniska betydelse. Systematisk registrering kan ge stöd för att arbeta med förbättrad diagnostik och främja evidensbaserad vård. Med anvisning bedöms åtgärden som tillräckligt avgränsad. Åtgärden tas med pga dess kliniska betydelse och eftersom systematisk registrering kan ge stöd för att arbeta med kvalitetsutveckling inom ett viktigt område. Med beskrivningstext och anvisning bedöms den som tillräckligt avgränsad. Åtgärden är av stor betydelse för att alkohol och drogmissbruk ska bli identifierat och behandlat. Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan XV016 Läkemedels-genomgång, fördjupad Åtgärden har stor klinisk relevans för patientsäkerhet och följsamhet till behandling. Åtgärden har stor klinisk relevans för patientsäkerhet och styrs av Socialstyrelsens föreskrift för vissa patientgrupper. Föreskriftens definition gör att den är rimligt välavgränsad.

19 19 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Medicinteknisk behandling DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering ECT är en väl avgränsad åtgärd. Den är resurskrävande, kliniskt mycket betydelsefull och medför en begränsad risk för allvarliga biverkningar. Socialstyrelsen har dessutom tydligt visat att man önskar kunna följa åtgärdens användning. Vagusnervstimulering är en väl avgränsad åtgärd som används i mycket begränsad omfattning. Socialstyrelsen har tydligt uttalat att man önskar kunna följa åtgärdens användning. Se ovan. En väl avgränsad åtgärd som används i mycket begränsad omfattning. Det kan antas att Socialstyrelsen har intresse av att kunna följa åtgärdens användning. Psykologisk och psykosocial behandling DU008 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk DU009 Systematisk psykologisk behandling, annan DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitivbeteendeterapeutisk DU013 Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) DU020 Systematisk psykologisk behandling, systemisk DU021 Systematisk psykologisk behandling, dialektiskbeteendeterapeutisk (DBT) DU022 Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) Systematisk psykologisk behandling är en åtgärd av stor klinisk betydelse. Rapportering av dess användning är av stor vikt för möjligheten att analysera följsamheten till vårdprogram, detta förutsätter dock att samtliga personalkategoriers besök rapporteras. Kategorin systematisk psykologisk behandling är svår att tydligt avgränsa, detsamma gäller de olika inriktningarna. Trots detta har det bedömts motiverat att inkludera åtgärden.

20 20 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Information och utbildning DV030 Hälsosamtal GB009 Information och undervisning riktad till patient GB010 Information och undervisning riktad till närstående Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan XU045 Upprättande av samordnad individuell plan AU123 Upprättande av krisplan XS007 Konferens med patient XS008 Konferens om patient Åtgärd av avsevärd klinisk betydelse. Med den anvisning som formulerats bedöms den rimligt välavgränsad. Åtgärden har stor klinisk och kvalitetsmässig betydelse och den bedöms som rimligt väl avgränsad. Åtgärden har stor klinisk och kvalitetsmässig betydelse och den bedöms som rimligt väl avgränsad. Inkluderas pga sin kliniska betydelse för att genom patientmedverkan och samordning nå en effektiv och patientfokuserad vård. Åtgärden är välavgränsad och är inte aktuell för alla patienter i öppenvård. Den är också föremål för särskild uppföljning nationellt. Inkluderas pga sin kliniska betydelse för att genom patientmedverkan och samordning förebygga försämring och återinsjuknande. Åtgärden är resurskrävande och av stor betydelse för samordning av insatser. Konferenser med olika syfte är en rimligt välavgränsad åtgärd. Åtgärden är resurskrävande och av stor betydelse för samordning av insatser. Konferenser med olika syfte är en rimligt välavgränsad åtgärd. Åtgärder för berörda minderåriga DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov Rimligt välavgränsad åtgärd som bedöms vara av stor betydelse och det är angeläget att kunna mäta dess användning. DU057 Samtal med minderårig vars Rimligt välavgränsad åtgärd som bedöms vara av stor förälder är patient om den betydelse och det är angeläget att kunna mäta dess minderårigas situation och behov användning.

21 21 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Extra tillsyn, isolering och åtgärder enligt LPT/LRV XU047 Kvarhållning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård XU042 Samordnad vårdplan vid tvångsvård Åtgärden innebär ett stort ingrepp i patientens autonomi. Har inkluderats i KVÅ för at möjliggöra en mer fullständig rapportering av tvångsvård. Inkluderas pga av tillsyn motiverade krav från Socialstyrelsen. Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov Åtgärden kan vara central för patientsäkerheten, den är resurskrävande och välavgränsad. Konsekvent rapportering skapar förutsättning för relevanta analyser. Anmälning enligt lag av stor vikt för att patienten ska få tillgång till socialtjänstens resurser. Användandet av åtgärden varierar och är angeläget att kunna mäta. Anmälning enligt lag av stor vikt för att minderårigas skyddsbehov ska tillgodoses. Användandet av åtgärden varierar och är angeläget att kunna mäta.

22 22 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Tilläggskoder ZV044 ZV501 ZV502 ZV503 ZV504 ZV505 ZV506 ZV507 ZV508 ZV509 ZV510 ZV511 ZV512 ZV513 ZV514 ZV516 Behandling administrerad via Internet Medverkan av företrädare för kommunen Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen Medverkan av företrädare för försäkringskassan Medverkan av närstående Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet Medverkan av företrädare för arbetsgivare Medverkan av företrädare för skola Medverkan av företrädare för barnomsorg Medverkan av företrädare för socialtjänst Medverkan av företrädare för kriminalvård Medverkan av LSS-handläggare Medverkan av personligt ombud Medverkan av förmyndare eller god man Medverkan av företrädare för patientens boende Medverkan av väktare eller polis Inkluderas dels då det finns evidens för effekt av många tillämpningar av detta arbetssätt och det därför är viktigt att kunna följa dess användning, dels då det ur många aspekter kan antas vara väsentligen att kunna särskilja behandling som ges på detta sätt. Medverkan i samordning av insatser från olika aktörer är en central del i öppenvårdspsykiatrin. Medverkan är också tydligt avgränsad. Genom kodning av de aktörer som medverkar kan omfattningen av samordningen och vilka aktörer som deltar belysas. Administrativa koder XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård (i) I enlighet med: Inrapportering till Socialstyrelsens patientregister: förtydligande till föreskrifterom uppgiftsskyldighet till patientregistret-sosfs 2013:30

23 23 Förvaltning av baslistan Baslistan för KVÅ vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård behöver fortsätta utvecklas genom återkommande revisioner.. Förändringar kommer att fortsätta ske årligen de närmaste åren Förändringar kommer att fortsätta ske årligen de närmaste åren. Revisionerna sker med tvärprofessionell medverkan och med utgångspunkt i verksamheternas erfarenheter av arbete med den befintliga listan. I förvaltningen av baslistan måste behovet av förändring noga vägas mot behovet av stablilitet och långsiktighet.. För tillägg av helt nya koder till KVÅ är arbetsgången en annan varför dessa båda flöden beskrivs separat. Revision av baslistan Revision av baslistan avses ske enligt följande: - förslag på revidering av baslistan lämnas till arbetsgruppen via kva-i-psykiatrin@registercentrum.se - i maj-juni arrangeras en nationell användarkonferens för KVÅ i psykiatrin till vilken berörda intressentgrupper bjuds in. Konferensen vänder sig främst till företrädare för psykiatriska verksamheter. Andra identifierade intressentkategorier är professionsföreningar inom psykiatrin, de psykiatriska kvalitetsregistren, Nysam, beställarorganisationer, NSPH, och företrädare för Socialstyrelsen. Ett av konferensens syften är att ge tillfälle till erfarenhetsutbyte och diskussion kring baslistornas ändamålsenlighet. - ytterligare synpunkter fångas via Socialstyrelsens årliga möten för landstingens rapportörer till Patientregistret - i januari publiceras den reviderade baslistan på Socialstyrelsens webbplats. Förslag på ändringar i KVÅ Förslag på helt nya, borttagna eller ändrade koder i KVÅ kan när som helst lämnas till KVÅarbetsgruppen via mailadressen kva-i-psykiatrin@registercentrum.se. - senast 1 januari lämnar KVÅ-arbetsgruppen ett förslag till Socialstyrelsen vilket avser inklusion i KVÅ 12 månader senare. KVÅ-arbetsgruppen behandlar i sitt arbete förslag som inkommit senast 30 oktober. Socialstyrelsens rutin för uppdatering av KVÅ beskrivs i dokumentet Uppdateringsrutiner för KVÅ som finns på Socialstyrelsens webbsite. Kontakta arbetsgruppen Förslag, synpunkter och frågor skickas via kva-i-psykiatrin@registercentrum.se

24 24 Tillägg till baslistan inför 2014 Hösten 2013 uppdaterades baslistan utifrån förändringar i KVÅ. Följande koder lades till: DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov XU045 Upprättande av samordnad individuell plan XU047 Kvarhållning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård XV016 Läkemedelsgenomgång, fördjupad ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst ZV510 Medverkan av företrädare för kriminalvård ZV511 Medverkan av LSS-handläggare ZV512 Medverkan av personligt ombud ZV513 Medverkan av förmyndare eller god man ZV514 Medverkan av företrädare för patientens boende Tillägg till baslistan inför 2016 Under hösten 2015 har arbetsgruppen uppdaterat baslistan utifrån förändringar i KVÅ. Följande koder har lagts till: ZV515 Medverkan av väktare eller polis XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård För följande koder har beskrivningstexten uppdaterats: DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov För AU120, XS007, XS008, XU042 och XU045 har anvisningstexten modifierats, främst som en anpassning till ändringar i KVÅ. I övrigt har smärre uppdateringar gjorts i texten Efter tillägg har baslistan granskats av Soili Palmqvist, Socialstyrelsen. Förändringen har inte bedömts vara så omfattande att den krävt förnyade styrelsebeslut av professionsföreningarna. Representanterna för Svensk förening för Beroendemedicin, Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri, Svenska psykiatriska föreningen och i arbetsgruppen Svensk interprofessionell grupp för åtgärdsregistrering vid psykiska hälsoproblem

25 25 Medverkande i arbetet Företrädare för de psykiatriska specialitetsföreningarna: Mats Lööf; representant för Svenska psykiatriska föreningen Göteborg Mail: Mats.Loof@vgregion.se Shiler Hussami, representant för Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Luleå Mail: Shiler.Hussami@nll.se Markus Takanen, representant för Svensk förening för beroendemedicin Stockholm Mail: Markus.Takanen@sll.se Kaj Forslund, representant för Stockholm Mail: kaj.forslund@sll.se Mattias Agestam, Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson för KVÅ, Stockholm Mail: mattias.agestam@sll.se

26 26 Arbetsgruppens sammansättning hösten 2015 Akademikerförbundet SSR:s yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Fysioterapeuterna Nationell samverkan för psykisk hälsa Psykologförbundet Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Svenska psykiatriföreningen för skötare Svenska psykiatriska föreningen Svenska rättspsykiatriska föreningen, Svensk förening för allmänmedicin Svensk förening för Beroendemedicin Svensk Kuratorsförening Svensk sjuksköterskeförening Sveriges läkarsekreterares och vårdadministratörers förbund Kjell Jonsson, Piteå Kjerstin Hjort, Karlstad Marie-Louise Majewski, Lund Per Torell, Bengt Persson, Växjö Shiler Hussami, Luleå Helena Åsenlund, Gävle Mats Lööf, Göteborg Kaj Forslund, Stockholm Roland Morgell, Stockholm Markus Takanen, Stockholm Birgitta Tordenström, Malmö Hampus Martinsson, Växjö Irene Bohlin, Göteborg Arbetet leds av Mattias Agestam, Verksamhetsstöd ehälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde, Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson för KVÅ, Till arbetsgruppen har adjungerats Göran Eiman, Nysam, Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus,

27 27 Personer som tidigare på olika sätt medverkat i arbetet Herman Holm, Vuxenpsykiater, SKL:s heldygnsvårdsprojekt Claes Richter, Biträdande verksamhetschef, Beroendecentrum Stockholm Per Söderberg, Verksamhetschef, Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter, repr. Nysam. Håkan Götmark, Vuxenpsykiater, Chefläkare, Stockholms läns sjukvårdsområde, Lars Holm, Statistiker, Socialstyrelsen, avd. f. statistik och utvärdering Ingrid Rogenfelt, Socionom/kurator, Rickard Brodd, Svensk sjuksköterskeförening Britt Vikander Överläkare, Sektionschef, Beroendecentrum Stockholm Lars Eriksson, Överläkare, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Elisabeth Bäärnhielm-Pousette, Nationell samverkan för psykisk hälsa Bo Ivarsson, Svenska psykiatriska föreningen Stephan Ehlers, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri Maria Åling, Svensk sjuksköterskeförening Cicki Kangru, Svenska psykiatriföreningen för skötare Följande personer tackas för viktiga synpunkter: Bo Runeson, Karolinska Institutet Tord Forsner, Socialstyrelsen Mårten Gerle, Socialstyrelsen Mona Heurgren, Socialstyrelsen Mikael Hahr, Socialstyrelsen Soili Palmqvist, Socialstyrelsen Karl-Otto Svärd, Socialstyrelsen Ing-Marie Wieselgren, Sveriges kommuner och landsting Bengt André, inom uppdrag för Sveriges kommuner och landsting

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård 1 Svensk förening för Beroendemedicin KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen

Läs mer

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen förvaltad nationell klassifikation

Läs mer

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård 1 KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen förvaltad nationell klassifikation

Läs mer

Obligatoriska KVÅ-koder i psykiatrisk vård

Obligatoriska KVÅ-koder i psykiatrisk vård i psykiatrisk vård Nedanstående KVÅ-koder skall i förekommande fall rapporteras till GVR (gemensamt vårdregister). Tvångsåtgärder rapporteras automatiskt via Takecare. I enskilda avtal kan förekomma ytterligare

Läs mer

Obligatoriska KVÅ-åtgärder

Obligatoriska KVÅ-åtgärder Obligatoriska Nedanstående skall i förekommande fall rapporteras till GVR (gemensamt vårdregister). Gråmarkerade åtgärder är nya eller förändrade jämfört med år 2013. På Socialstyrelsen finns mer information

Läs mer

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård 1 KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen förvaltad nationell klassifikation

Läs mer

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan. XU045

Läs mer

Koncernkontoret Avd Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för Uppdragsstyrning Reviderad

Koncernkontoret Avd Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för Uppdragsstyrning Reviderad Koncernkontoret Avd Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för Uppdragsstyrning Reviderad 2018-03-23 Rapportering av åtgärder (KVÅ-koder) LARO-mottagning, 2018 VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande

Läs mer

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, 2015-12-15 VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan.

Läs mer

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård 1 KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen förvaltad nationell klassifikation

Läs mer

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård

KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård 1 Svensk förening för Beroendemedicin KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder i psykiatrisk slutenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen

Läs mer

Åtgärdskoder för psykosocial hälsa inom primärvård och Familjehälsa, Region Gävleborg

Åtgärdskoder för psykosocial hälsa inom primärvård och Familjehälsa, Region Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-185006 Fastställandedatum: 2018-01-31 Upprättare: Gunilla M Siltberg Lindqvist Giltigt t.o.m.: 2019-01-31 Fastställare: Anna Eriksson Åtgärdskoder

Läs mer

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Den 24 april 2013 kl 09.30 16.00 Dagordning och minnesanteckning Intro Månadsbrev uppföljning, finns på hemsidan. Förskjöts en månad framåt.

Läs mer

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014 1 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för klassifikationer och terminologi 2013-11-27 Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande

Läs mer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer 1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Åtgärdskoder för primärvård, Region Gävleborg

Åtgärdskoder för primärvård, Region Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-183021 Fastställandedatum: 2018-01-31 Upprättare: Gunilla M Siltberg Lindqvist Giltigt t.o.m.: 2019-01-31 Fastställare: Anna Eriksson Åtgärdskoder

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2015 Dagens program Logikförändring i Nord-DRG 2015 Fika PAR Socialstyrelsens patientregister

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en

Läs mer

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Användbara diagnos- och KVÅ-koder Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation 1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-12-26 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Dokument nr: Utgåva: Status: Sida: 2.2 Beslutsunderlag 1 (6)

Dokument nr: Utgåva: Status: Sida: 2.2 Beslutsunderlag 1 (6) 2.2 Beslutsunderlag 1 (6) Regional termförteckning B&T 2006 Bilaga 2 Regionala begrepp och termer samt regionalt kompletterande regelverk för några av termerna i Socialstyrelsens termbank (Termer från

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand "Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

VgR:s text AA011 Datortomografi hjärna Radiologiska åtgärder rapporteras på den vårdkontakt de har samband med. S

VgR:s text AA011 Datortomografi hjärna Radiologiska åtgärder rapporteras på den vårdkontakt de har samband med. S KVÅ - ÅTGÄRDFRTECKNING INOM PYKIATRI, VGR 2019-01-01 Åtgärder i samband med patientbesök/vårdtillfälle Utredning/Kliniska åtgärder ocialstyrelsens text VgR:s text AA011 Datortomografi hjärna Radiologiska

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla

Läs mer

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Anvisningar för kodning av vårdåtgärder

Anvisningar för kodning av vårdåtgärder Anvisningar för kodning av vårdåtgärder Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning 1 (20) Avdelningen för Närsjukvård Psykiatri Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård start 2018-01-01 respektive 2018-01-02 1 Agenda Uppdraget och arbetsgruppen Lagens innehåll Processteg Olika processer Skillnader

Läs mer

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården. - en översikt

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården. - en översikt Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ, för kuratorer

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Malmö stad Medicinskt ansvariga Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna 2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd

Läs mer

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer