Kapitel 5 Hjälpmedel avgiftshandboken

Transkript

1 1(13) Kapitel 5 Hjälpmedel avgiftshandboken 5 Hjälpmedel, kostnader för glas/kontaktlinser, PBU-vård, preventivmedel m m och allmänfarlig sjukdom... 3 Hjälpmedel... 3 Hjälpmedelspolicy... 3 Mål... 3 Hjälpmedel en integrerad del av hälso- och sjukvården... 3 Personligt förskrivna hjälpmedel... 3 Etiska principer... 3 Prioriteringsordning för hjälpmedel... 4 Individuell behovsbedömning och prioritering... 4 Riktlinjer m m... 4 Hjälpmedelsverksamhet... 4 Allmänt... 4 Beslutsordning... 4 Huvudprinciper... 4 Patientansvar... 5 Flyttning från länet... 5 Besöksavgift... 5 Besöksavgift hos viss vårdpersonal... 5 Egenavgift... 5 Ortoser och ortopediska skor... 6 Stödkäpp och armbågskrycka inklusive tillbehör... 6 Glasögon med båge och byte av glas... 6 Hörapparat... 6 Ljudstimulerare... 6 Kommunikationsförstärkare... 6 Cykel i vuxenstorlek till barn och ungdom under 20 år... 6 Hygienhjälpmedel utan hjul... 6 Rollatorer... 7 TENS-apparat (stimulator för smärtlindring)... 7 DAISY-spelare... 7 Sängar och madrasser... 7 Peruker... 7 Andningshjälpmedel... 7

2 2(13) Förbrukningsartiklar vid urininkontinens... 7 Övrigt... 7 Kostnader för glas eller kontaktlinser... 8 Administrativa rutiner... 8 Tillämpningsanvisningar... 8 Allmänt... 8 Glas... 9 Linser... 9 Barn i åldern 0 7 år... 9 Personer med ögonsjukdom... 9 Hjälpmedel via Syncentralen PBU-vård Preventivmedel m m Avgift vid uteblivande från besök Preventivmedelsrådgivning Abortrådgivning Subventionering av vissa preventivmedel NorLevo eller Postinor (akutpreventivmedel) Allmänfarlig sjukdom Allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar... 13

3 3(13) 5 Hjälpmedel, kostnader för glas/kontaktlinser, PBU-vård, preventivmedel m m och allmänfarlig sjukdom Hjälpmedel Hjälpmedelspolicy Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i helhetsbedömningen av individens behov. I landstingets ansvar ingår att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Mål Målsättningen med förskrivning av hjälpmedel är att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare. Hjälpmedel en integrerad del av hälso- och sjukvården Förskrivning av hjälpmedel ska utgå ifrån: En helhetssyn på individens situation. Att hälso- och sjukvårdspersonal erfordras för bedömning, utprovning, anpassning, träning, uppföljning och utvärdering. Att förskrivningen sker i samspel med andra behandlingsåtgärder. En prioritering där individens behov och insatsens nytta är vägledande. Att hjälpmedel erbjuds så länge behovet kvarstår. Personligt förskrivna hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses medicintekniska produkter och anpassning av dessa, som en person behöver i det dagliga livet för att förbättra eller kompensera kroppsfunktion för ökad aktivitetsgrad och delaktighet. Personliga hjälpmedel förskrivs för individuella behov. Etiska principer Prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning ska baseras på de etiska principer som riksdagen beslutat ska gälla inom hälso- och sjukvården, nämligen: 1 Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 2 Behovs- och solidaritetsprincipen, som innebär att resurser bör fördelas så att den som har störst behov ska ges företräde framför den som inte har lika stora behov. Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av insatsen.

4 4(13) 3 Kostnadseffektivitetsprincipen, som innebär att vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Prioriteringsordning för hjälpmedel Landstingets prioriteringsordning för personligt förskrivna hjälpmedel är: 1 Hjälpmedel för livsuppehållande insatser. 2 Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter, såsom personlig vård och boende, samt för att barn ska kunna leka och utvecklas. 3 Hjälpmedel för att klara och befrämja vardagsaktiviteter i närmiljön. Individuell behovsbedömning och prioritering Varje förskrivning prövas och bedöms enligt följande: Prioritering görs utifrån individens behov och förväntad nytta. I den individuella behovsbedömningen ska valet av hjälpmedel göras utifrån förväntad nytta i förhållande till kostnaden. Vid fullt jämförbara hjälpmedel väljs det som har den lägsta kostnaden. Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. I den individuella behovsbedömningen ska en värdering göras av följande: 1 På vilket sätt hjälpmedlet kan ge förbättrad kroppsfunktion, ökad aktivitetsnivå eller ökad delaktighet. 2 Vilka konsekvenser det blir om hjälpmedlet inte förskrivs. 3 Nyttjandegraden. Riktlinjer m m Riktlinjerna för hjälpmedelsverksamheten fastställs årligen av landstingsstyrelsen. De finns tillgängliga via Insidan/Regler & rutiner. Riktlinjerna innehåller bl a lagar och föreskrifter, förskrivningsrätt och kostnadsansvar, blanketter och hjälpmedel som förskrivs uppdelade i olika ISO-koder. Hjälpmedelsverksamhet Allmänt Hjälpmedel för den dagliga livsföringen och för vård och behandling är prioriterade och ska tillhandahållas. Den enskilde ska själv eller med hjälp av någon annan kunna tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta, sköta sin hygien m m), förflytta sig och kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i hemmet samt gå i skolan. Arbetstekniska hjälpmedel ska inte tillhandahållas. Beslutsordning Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten fastställs årligen av landstingsstyrelsen. Huvudprinciper Förskrivaren är anställd av landstinget, har vårdavtal med landstinget eller är leverantör inom vårdvalet i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår.

5 5(13) Förskrivaren har ansvar att följa landstingets riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten. Vid förskrivning ska kostnadsansvaret följa förskrivaransvaret. Enklare produkter som normalt används av även av icke funktionshindrade personer kan inte förskrivas som hjälpmedel om de finns tillgängliga på den öppna marknaden. Patientansvar Huvudregeln är att hjälpmedel är lån från landstinget. Patienten ska ansvara för att det lånade hjälpmedlet rengörs, att batterier laddas, att hjälpmedlet förvaras i lämpligt utrymme och att hjälpmedlet återlämnas väl rengjort när behovet upphör. För utlånat hjälpmedel som används i hemmiljön uppmanas patienten att se över sitt försäkringsskydd mot t ex stöld och brand samt även annan oförutsedd skadehändelse. Patienten kan bli ersättningsskyldig vid förlust eller skada på ett hjälpmedel. Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den öppna marknaden. Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter svarar patienten själv för inköp av förbrukningsmateriel. Flyttning från länet Då en patient flyttar från Norrbotten gäller: Patienten ska kontakta sin förskrivare som i samråd med hjälpmedelskonsulenten avgör vilka hjälpmedel som får tas med. Huvudprincipen är att endast nödvändiga hjälpmedel tas med. Äganderätten för de hjälpmedel som får medföras tillfaller patientens nya landsting (motsvarande) med krav på ekonomisk ersättning. Besöksavgift Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut vid samtliga besök för utprovning av hjälpmedel. Avgift tas ut även vid hembesök. Om flera hjälpmedel provas ut samtidigt tas avgift endast ut för ett hjälpmedel. Patienter i öppenvård som har avgiftsbefrielse betalar ingen avgift. Patienter inskrivna i slutenvård ska inte betala avgift när ett nytt hjälpmedel förskrivs Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. De hjälpmedel som är aktuella framgår av Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten. Besöksavgift hos viss vårdpersonal Fr o m 2004 infördes en besöksavgift motsvarande sjukvårdande behandling vid besök hos audionom, optiker, synpedagog, datapedagog och fr o m 2011 vid besök hos hörselpedagog. Egenavgift Egenavgift tas ut för vissa hjälpmedel för funktionshindrade. Följande avgifter gäller:

6 6(13) Ortoser och ortopediska skor Ortoser Kostnad för ortos Egenavgift kr 0 kr kr 150 kr 250 kr 250 kr Maximal avgift per år 750 kr Ingen egenavgift ska tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Vårdpersonalen skriver in egenavgiften för ortoser på det ljusgröna ortoskortet. Vuxna/barn Vuxna Barn och ungdom under 20 år Ortopediska skor Egenavgift per par 800 kr 500 kr Vuxna kan förskrivas två par skor per år, medan barn kan förskrivas tre par per år. Ytterligare par kan förskrivas av medicinska skäl p g a onormal skoförslitning föranledd av funktionsnedsättning eller vid förändrad skostorlek. Den maximala avgiften tas bort och patienten betalar för samtliga par skor. Stödkäpp och armbågskrycka inklusive tillbehör Egenavgiften för stödkäpp är 100 kr per styck, för armbågskrycka 100 kr per styck, för doppsko 15 kr per styck och för isdubb 60 kr per styck. Personer med kronisk sjukdom och permanent behov av dessa hjälpmedel betalar endast för första hjälpmedlet, därefter är de gratis. Glasögon med båge och byte av glas Egenavgiften för glasögon med båge är 500 kr per styck och för byte av glas i befintlig båge 125 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Hörapparat Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. För hörapparat med inbyggd tinnitusmaskering är egenavgiften också 500 kr. Ljudstimulerare Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Kommunikationsförstärkare Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Cykel i vuxenstorlek till barn och ungdom under 20 år Egenavgiften är kr. Hygienhjälpmedel utan hjul Egenavgiften är 300 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år och patienter i palliativ vård. Hygienhjälpmedel utan hjul ska inte återlämnas till landstinget. Även armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toalett ingår in i denna grupp.

7 7(13) Rollatorer Egenavgiften är 300 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år och patienter i palliativ vård. Rollator ska återlämnas till landstinget efter avslutat lån. TENS-apparat (stimulator för smärtlindring) Patient som har ett kortvarigt behov får låna apparat kostnadsfritt under högst tre månader. För patient som bedöms ha ett långvarigt behov, längre än tre månader, är egenavgiften kr per styck efter tre månaders lån. Sådan apparat ska inte återlämnas till landstinget. DAISY-spelare Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar under 20 år. DAISY-spelare ska återlämnas efter avslutat lån. Sängar och madrasser Huvudregeln är att standardmadrass är patientens eget ansvar och bekostas inte av landstinget. Patienter i palliativ vård är befriade från egenavgift. Äldre och svårt sjuka patienter kan, om man till exempel saknar anhöriga, i undantagsfall få passande madrass levererad tillsammans med förskriven säng. De får betala en egenavgift motsvarande landstingets inköpskostnad för standardmadrass. Svårt sjuka patienter som behöver specialmadrass kan få möjligheten att skaffa en sådan via landstinget. Det gäller när madrassen har sådana mått eller krav på brukarvikt att de inte kan inhandlas på möbelaffär eller motsvarande. De får betala en egenavgift motsvarande landstingets inköpskostnad för standardmadrass. Peruker Med peruk avses även toupéer och postischer. Egenavgiften vid permanent håravfall är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år och patienter i palliativ vård. Andningshjälpmedel En egenavgift på 500 kr per styck tas ut vid behandling av symtomgivande sömnapné. En provbehandling på en månad görs innan egenavgift tas ut. Förbrukningsartiklar vid urininkontinens Egenavgiften är 170 kr per tolvmånadersperiod. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Övrigt En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel. I de fall kostnaden för ett hjälpmedel till en utomlänspatient beräknas överstiga kr ska förskrivning ske i samråd med hemlandstinget. Patientens hemlandsting äger det förskrivna hjälpmedlet. Utlånat hjälpmedel som inte återlämnats efter två påminnelser betraktas som borttappat och ska faktureras den som lånat hjälpmedlen. Fordran ska uppgå till minst 25 kronor. Faktureringsavgift ska inte tas ut. I faktureringsbeloppet

8 8(13) ska ingå mervärdesskatt. Faktureringsbeloppet ska grunda sig på dagens inköpspris för hjälpmedlet. För att kunna fakturera patienten för utlånat hjälp-medel måste det vara säkerställt att patienten fått information om lånevillkoren vid utlåningen av hjälpmedlet. Patientens kostnader för resor vid utprovning och anpassning av hjälpmedel kan ersättas av landstinget (se kapitel 11). Kostnader för glas eller kontaktlinser Landstinget svarar för kostnaderna för glas eller kontaktlinser som förskrivs av verksamhetsområde ögon som en del i en behandling. Följande regler gäller: Kostnaden för köp av glas eller kontaktlinser ersätts endast hos optiker med vilken landstinget har avtal. Kostnaden för bågar ersätts inte. Kostnaden för barn i åldern 0 7 år på grund av syn- eller skelningsindikation ersätts. Kostnaden för glas eller kontaktlinser till personer äldre än sju år ersätts endast i samband med medicinska problem/sjukdomar i ögat om funktionen inte huvudsakligen är refraktiv (fokusering av ljus). Administrativa rutiner Kostnadsersättning för glas/kontaktlinser administreras av Administrativ service i Boden. Hjälpmedel administreras av syncentralen. På recept utfärdat av ögonläkare/ortoptist ska dels recepttidens längd anges och dels vilken grupp receptet avser. Administrativ service arkiverar alla recept och fakturor. När patienten är expedierad och klar ska optikern skicka faktura avseende glas/kontaktlinser till: Norrbottens läns landsting Box BODEN Referens: Pat adm kst Optiker skickar varje månad en samlingsfaktura avseende hjälpmedel till: Norrbottens läns landsting Box BODEN Referens: Syncentralen kst Till fakturan ska bifogas blankett 1 (vit) samt recept för räkningsperioden. Blankett 2 (blå) behålls av optiker. Tillämpningsanvisningar Allmänt För samtliga gäller att recept från landstingsanställd ögonläkare/ortoptist alltid ska finnas vid nya glas/linser samt vid byte av glas/linser. Ett recept gäller längst ett år. För personer med ögonsjukdom kan recepttiden förlängas till längst fem år. Alla tider räknas från receptdatum, d v s det datum ögonläkare/ortoptist skriver under remissen. Kostnader ersätts för ett par glas eller linser om inte annat anges.

9 9(13) Kostnader för fotokromatiska glas och AR-/hardbehandlade glas ersätts inte. Kostnader för reparation av glas/linser ersätts inte. Kostnader för s k bandagelinser ersätts inte. Dessa räknas som förbandsmaterial och ingår i besöksavgiften (se förordning (1984:908 om vissa statsbidrag och försäkringsersättningar för sjukvård m m, 8). Glas Kostnadsersättning lämnas för följande typer av glas: Typ Ersättning 1. Glas +/- 6,0 och/eller cyl 2,0D standardglas Full kostnads- 2. Glas >+/- 6,0 och/eller cyl > 2,0D (tunna glas) täckning 3. Bifokala glas (Rx-glas, d v s receptslipade) 4. Bifokala glas, stort segment (35 mm) Linser Kostnadsersättning lämnas för följande typer av linser: Typ Ersättning 1. Corneala mjuka linser Full kostnads- 2. Corneala stabila linser täckning 3. Sklerala linser Barn i åldern 0 7 år Ersättningsberättigade Barn i åldern 0 t o m 7 år är p g a syn- eller skelningsindikation berättigade till kostnadsersättning för glas. T o m +/-6 dioptriers styrka gäller huvudregeln att endast standardglas kan ordineras. Undantag kan göras efter medicinsk bedömning beroende på t ex anatomiska förutsättningar. Vid >+6,0 dioptriers styrka eller <-6,0 dioptriers styrka kan tunna glas ordineras. Ersättning för byte av glas Ersättning för byte av glas lämnas högst en gång per år. Byte oftare än en gång per år kan endast ske vid väsentliga refraktionsförändringar där byte är medicinskt indicerat. Personer med ögonsjukdom Till gruppen räknas inte personer som är närsynta, översynta, har astigmatism eller har behov av prismaglas. Ersättning Full kostnadstäckning Ersättningsberättigade Ersättning för glas eller linser lämnas om en person p g a ögonsjukdom kräver glas eller kontaktlins och deras funktion inte huvudsakligen är refraktiv (fokusering av ljus). Exempel: Sklerala linser för allvarlig sjukdom på ögats yta, Iris blocking linser för aniridia m m. Ersättning för byte av glas/linser Ersättning för byte av glas/linser lämnas endast vid medicinsk indikation. Glas: Ersättning för byte av glas lämnas högst en gång per år. Ersättning Full kostnadstäckning

10 10(13) Linser: Ersättning för byte av linser lämnas högst en gång per år. Ersättning Full kostnadstäckning Sklerala linser kan repareras/poleras. Detta ska alltid övervägas innan byte sker. Hjälpmedel via Syncentralen Syncentralen förskriver hjälpmedel till personer med synskärpa understigande 0,3 efter synkorrektion och till blinda med hornhinneförändringar. Glasögon som hjälpmedel till patienter äldre än 7 år, erbjuds endast via Syncentralen, om patienten uppfyller nedan gällande krav: Personen ska vara skriven i Norrbotten. Progressiva glasögon kan inte förskrivas som hjälpmedel. Ny förskrivning kan ske tidigast efter två år eller en synförbättring på 2/10-delar. Personer med synskärpa understigande 0,3 efter synkorrektion och till blinda med hornhinneförändringar får glas och eventuell båge förskrivet som hjälpmedel. Kontaktlinser förskrivs som hjälpmedel när synskärpan med båda ögonen understiger 0,3 med bästa glasögon och kontaktlinser leder till en synförbättring på minst 2/10-delar jämfört med glasögon. PBU-vård Patientavgift uttas inte av patienter under 20 år vid besök inom den psykiatriska barn- och ungdomsvården (PBU). Det är ändå viktigt att patienten får ett intyg om att vården ägt rum, det krävs för att patienten ska få ersättning för sina resekostnader (se kapitel 11). Behandlingsarbetet inom PBU-vården bedrivs i olika vårdformer och inriktar sig ofta på en eller flera medlemmar i familjen. Sjukvårdande behandling meddelas huvudsakligen i följande former: Besök på mottagning. Familjeterapi. Flera familjemedlemmar besöker mottagningen samtidigt. Hembesök. Intensivterapi. Behandlingen innebär att personen reser bort i några dagar med vårdpersonal och i vissa fall anhöriga. Gruppbehandling, vårdteam (se även kapitel 3). Preventivmedel m m Rådgivning är avgiftsfri för den enskilde om den ges i form av: Preventivmedelsrådgivning. Abortrådgivning. Steriliseringsrådgivning.

11 11(13) Avgift vid uteblivande från besök Efterdebitering av för besöket aktuell avgift (beror på vilken vårdpersonal patienten träffar) ska göras om patient utan att meddela det uteblir från tidsbokat besök för preventivmedels-, abort- och steriliseringsrådgivning eller inte avbokar det senast 2 timmar innan stängningsdags dagen före bokad tid.. Patienterna måste på olika sätt upplysas om att de efterdebiteras. Det kan ske genom muntlig upplysning, anges på kallelsen m m. Preventivmedelsrådgivning Med preventivmedelsrådgivning avses vid personligt besök meddelad individuell information om olika metoder för preventiv födelsekontroll och i förekommande fall åtgärder för att den enskilde ska kunna ta viss preventivmetod i bruk. För undersökning och utskrift av recept för preventivmedel som anses nödvändig i samband med rådgivningen uttas ingen avgift. Patienten betalar för preventivmedlet på apoteket. Kopparspiral och pessar tillhandahålls gratis samt utprovning och insättning. Återbesök för kontroll, förnyad rådgivning eller avlägsnande av livmoderinlägg är kostnadsfritt. Även besök för administration av subcutana inlägg (p-stavar) och injektion av Depo-Provera är kostnadsfritt. Rådgivning kan ges av läkare, barnmorska, sjuksköterska eller kurator. Abortrådgivning Med abortrådgivning avses vid personligt besök meddelad individuell information om möjligheterna att vid inte önskad graviditet erhålla abort samt om samhällets stödåtgärder vid graviditet m m. Polikliniska ingrepp för abort och sterilisering är inte avgiftsfria för patienten. Subventionering av vissa preventivmedel Alla receptbelagda preventivmedel (p-piller, minipiller, p-stav, p-plåster, p-ring, hormonspiral och p-spruta) samt de medicinsk-tekniska produkterna pessar och kopparspiral för ungdomar under 26 år subventioneras till 100 procent av kostnaden. Akutpreventivmedel (Nor Levo eller Postinor) för ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de ges vid ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler och jourcentraler. Kondomer till ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de utdelas i samband med rådgivning vid länets ungdomsmottagningar eller motsvarande. Norrbottens läns landsting och apoteken i Norrbotten har kommit överens om följande rutin: Subventionering av preventivmedel gäller när receptet är utfärdat av personal verksam inom Norrbottens läns landsting, privat hälsocentral inom vårdvalet och av privat läkare verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning eller som har vårdavtal med landstinget. Subventioneringen gäller för patienter folkbokförda inom Norrbottens läns landsting och som ej fyllt 26 år vid förskrivningstillfället.

12 12(13) Subventioneringen är 100 procent av kostnaden för varje recept. På receptet ska noga anges att förskrivningen omfattas av subventionering. Subventioneringen gäller under förutsättning att receptet hämtas ut vid något av apoteken i Norrbotten. Beträffande faktureringsrutin se: vårdgivare inom hälso- och sjukvård/läkemedelskommittén/för apoteken/landstingssubventioner/s2 Preventivmedel. NorLevo eller Postinor (akutpreventivmedel) På läkemedelskommitténs rekommendationslista är NorLevo eller Postinor rekommenderat akutpreventivmedel. De är receptfria. Idag tillhandahålls NorLevo eller Postinor vid mödravårdscentraler och ungdomsmottagningar och i viss mån vid jourcentraler utan kostnad för patienten. Hittills har det betraktats som preventivmedelsrådgivning och därmed gratis för patienten. Alternativt kan läkemedlet uppfattas som att det ingår i besöket eller som en ordination i anslutning till besöket. De allra flesta som är i behov av akutpreventivmedel kommer sannolikt i fortsättningen trots allt att vända sig till apoteket. Men eftersom läkemedlet måste intas inom en begränsad tid finns det även behov av att det är tillgängligt på tider när apoteket är stängt. Ett besök vid ungdomsmottagning eller mödravårdscentral för ett akutpreventivmedel ger en möjlighet att få kontakt med personen (speciellt personer med riskbeteende) och i samband med detta informera om sexuellt överförbara sjukdomar och ordna ett lämpligt preventivmedel. Sådana insatser är förebyggande och minskar risken både för smittspridning och för aborter. Allmänfarlig sjukdom Patienter med en konstaterad eller misstänkt allmänfarlig sjukdom har rätt till kostnadsfri undersökning, vård och behandling samt kostnadsfria läkemedel om den behandlande läkaren bedömer att risken för smittspridning minskar. I samband med besök för undersökning, vård eller behandling samt förskrivning av läkemedel ska den behandlande läkaren pröva om patienten har rätt till kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen. Ersättning för sjukresan i samband med vård och behandling administreras av försäkringskassan. S k bromsmediciner vid HIV/Aids är kostnadsfria för gravida kvinnor och nyfödda. Rätt till kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen har: Den som är bosatt i Sverige (5 kap Socialförsäkringsbalken). Den som har rätt till förmåner, utan att vara bosatt här, enligt vad som följer av förordning (EG) 883/2004. Utländska sjömän när det gäller undersökning, vård och behandling och läkemedel vid gonorré, klamydia och syfilis enligt en internationell överenskommelse från Den som omfattas av lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. För att kostnadsfriheten vid undersökning, vård och behandling ska gälla krävs att den ges inom den offentligt finansierade vården, d v s inom

13 13(13) landstingens hälso- och sjukvård eller av läkare som ersätts enligt lagen om läkarvårdsersättning eller enligt vårdavtal med landstinget. Kostnadsfriheten för läkemedel gäller oavsett vilken behörig läkare som förskrivit läkemedlet. Ytterligare information finns i Socialstyrelsens Meddelandeblad Juni 2005 Kostnadsfrihet vid undersökning, vård och behandling av allmänfarlig sjukdom eller kan ges av smittskyddsenheten. Allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar Av listan framgår allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168): Allmänfarliga sjukdomar: - Campylobacterinfektion - Difteri - Fågelinfluensa (H5N1) - Infektion med enterohemorragisk E.coli (EHEC) - Giardiainfektion - Gonorré - Hepatit A-E - Hivinfektion - Infektion med HTLV I eller II - Klamydiainfektion - Kolera - Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) - Mjältbrand - Paratyfoidfeber - Pest - Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G - Polio - Rabies - Salmonellainfektion - Shigellainfektion - Smittkoppor - Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) - Syfilis - Tuberkulos - Tyfoidfeber - Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) Samhällsfarliga sjukdomar: - Smittkoppor - Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS)