Utmattningssyndrom. lång väg tillbaka! Utmattningssyndrom
|
|
- Gösta Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utmattningssyndrom Utmattningssyndrom lång väg tillbaka! Efter några framgångsrika år som forskare och entreprenör, återvände Peter Martin till läkaryrket och en tjänst i primärvården. Men efter tre år sa kroppen ifrån och Peter blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Vägen tillbaka har varit tuff men också lärorik. Idag är han kritisk till ett hälso- och sjukvårdssystem som hindrar läkare från att utföra sina kärnuppgifter och som leder till stress, uppgivenhet och en sargad yrkesidentitet. Foto: Cissi Jonsson, Bilduppdraget 7
2 Utmattningssyndrom Det var i november Peter hade just lämnat sitt arbete på vårdcentralen och var på väg i bil till lasarettet i Borås för en månads ST-tjänstgöring på reumatologiska kliniken. Plötsligt kände han en stark, obehaglig känsla och var tvungen att stanna till vid vägkanten. Där och då förstod han att något var fel allvarligt fel. Veckan innan hade jag arbetat hårt för att beta av högar med papper på skrivbordet. Jag hade över hundra osignerade journaler i datorn och skulle samtidigt hinna träffa patienter. Jag jobbade över varje kväll för att inte lämna några lösa trådar efter mig. Det mest ironiska var att den sista patienten jag träffade sökte hjälp för utmattningssyndrom, säger Peter Martin. När han satt i sin bil, där vid vägkanten, blev han rädd. Hans första tanke var att bita ihop och ändå fortsätta till Borås. Men kroppen lydde inte, det var som om armarna inte satt ihop med kroppen och en upplevelse av att någon annan körde bilen. Han ringde och sjukskrev sig och lyckades sedan ta sig hem där han kraschlandade i sängen. Under den kommande veckan sov han 13 timmar per dygn. I början hade jag ingen självinsikt. Jag förstod inte vidden av hur sjuk jag var, tänkte att det skulle räcka med en kortare sjukskrivning. Det var en total missbedömning. Hjärnhaveri Peter Martin vände sig till företagshälsovården där han fick besvara skattningsformulär både muntligen och skriftligen. När han fick diagnosen tydligt utmattningssyndrom, var det egentligen en bekräftelse på de symtom han under en längre tid hade känt: sömnstörningar, yrsel, koncentrationssvårigheter, darrningar, värk i leder, iskalla händer, sviktande minne. För att komma ihåg saker hade han varit tvungen att använda sig av post-it lappar. Jag kämpade på in i det sista, tillät mig inte att känna efter. Jag tror att det är väldigt vanligt bland läkare att bita ihop, framhärda. Många är prestationsinriktade och har en självkänsla och identitet som är starkt kopplad till yrket. Min erfarenhet är att många läkare mår dåligt i dag. Jag har flera jätteduktiga kollegor, medkännande och noggranna, men som är trötta och som väljer att arbeta deltid för att klara av sitt jobb. Det är också vanligt med självmedicinering för att orka igenom tunga perioder. Det är ett högt pris som många betalar. Från företagshälsovården blev Peter Martin remitterad till Institutet för stressmedicin, ISM, i Göteborg. Till patientmottagningen, som är specialiserad på stressrelaterad psykisk ohälsa och särskilt på utmattningssyndrom, remitteras patienter från företagshälsovården och primärvården. Cirka två tredjedelar är kvinnor. De som kommer till ISM är allvarligt sjuka och vanligtvis heltidssjukskrivna. Många har väntat länge med att söka hjälp, cirka 67 procent har tre diagnoser, depression, ångest samt utmattningssyndrom. Om jag vetat vad som väntat mig så hade jag inte gått så här länge med mina symtom. Men jag visste inte bättre och förmådde inte reagera tidigare. Tyvärr ser jag många kollegor som lever nära den här gränsen och som löper risk att hamna där jag hamnade. Framgångsrik forskare Peter Martin tog läkarexamen vid Göteborgs universitet 1992 och disputerade 1998 vid Institutionen för farmakologi. Han fortsatte sedan som forskare och delägare i A Carlsson Research AB. Här arbetade ett 30-tal forskare inom medicin, farmakologi, kemi, statistik och biomedicinsk analys med att utveckla framtidens läkemedel mot neurologiska och psykiska sjukdomar. I oktober 2000 var Peter Martin på väg till lunchmatsalen med sina kollegor. Plötsligt ringde mobiltelefonen. Arvid Carlsson hade tilldelats nobelpriset i medicin för sin upptäckt av dopamin som signalsubstans samt utvecklingen av läkemedlet L-dopa mot Parkinsons sjukdom. Det var stort. Vi jublade och skålade i champagne i föreläsningssalen. Jag har fortfarande champagnekorkarna kvar. Peter Martin hade flera olika roller i bolaget. Han var ansvarig för det farmakologiska laboratoriet och blev senare även chef för toxikologidelen. Han koordinerade flera läkemedelsprojekt och skötte kontakterna med japanska och amerikanska läkemedelsbolag samt olika kontraktslaboratorier. Han deltog också i möten med bland annat den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Efter några år såldes bolaget till ett danskt börsnoterat biotech-företag och Peter fick nya ansvarsområden. Det var några väldigt utvecklande och lärorika år, men också krävande. Under de här åren lyckades vi utveckla tre läkemedel som testades på patienter, vilket är ett fantastiskt resultat. Ett läkemedel lever fortfarande kvar på utvecklingsstadiet. Vi hade ett eget tänk, på tvärs med de stora läkemedelsbolagen, och gavs möjligheter och förutsättningar som inte finns på samma sätt idag. ST-tjänst i allmänmedicin Efter två år lämnade Peter det danska företaget. Han hade under en tid känt att han hamnat alltför långt ifrån det han utbildat sig för. Han tog läkarexamen 1992 och nu längtade han tillbaka till läkaryrket och möten med patienter. Efter att ha testat några olika vårdcentraler fick Peter i december 2009 en tjänst på en vårdcentral i Västra Götaland, och i januari påbörjade han sin specialisttjänstgöring i allmänmedicin. Jag trivdes bra på vårdcentralen som både var fullbemannad och välutrustad. Vi hade bra chefer som ville verksamhetens bästa. Upptagningsområdet bestod av en homogen befolkning utan större socioekonomiska problem. Det var på 8
3 många sätt en välfungerande vårdcentral med högt i tak och god stämning. Vi hade kul i fikarummet och en god samverkan mellan olika professioner. Mycket hade dock förändrats i hälsooch sjukvården under de år som Peter arbetat med läkemedelsforskning. Några av de mer genomgripande förändringarna som valfrihetsreformen, vårdgarantin, öppna jämförelser, kömiljarden och vårdvalsreformen har syftat till öka valfriheten och tillgängligheten, förbättra kvaliteten och patientsäkerheten, och effektivisera den svenska hälso- och sjukvården. Det har tagits många bra initiativ. Men samtidigt ser vi en allt tyngre administration och ökad ekonomisering och detaljstyrning av vården. Vi ser också att svaga grupper och kroniker inte kommer till, och att drivkraften många gånger är vinst, framför medicinska prioriteringar. Med vårdvalet så förändrades innehållet i diskussionerna på våra läkarmöten. Istället för medicinska frågor, var det istället fokus på frågor som rörde täckningsgrad och målrelaterade ersättningar. Känslor av otillräcklighet Peter upplever att det har skett en avhumanisering av vården. Det uppskruvade arbetstempot, tidsbristen och pressen på effektivitet försvårar ett medmänskligt förhållningssätt, empatin får stryka på foten. Det talas mycket om patientmakt och patienträttigheter, vikten av att lyssna och bjuda in patienter till samtal och delaktighet. Samtidigt har vi ett system där huvudfokus är produktion. Det är en svår utmaning, menar Peter, att under ett kort patientmöte hinna lyssna på vad patienten vill berätta, värdera vad det handlar om, fånga relevant bakgrundsfakta, undersöka, diskutera eventuella åtgärder och provtagningar och kunna komma till själva kärnfrågan om vad det egentligen handlar om. Jag tycker om att möta patienter och vill göra så gott jag kan, men jag kände mig ofta otillräcklig. Det var så mycket annat vid sidan av patientarbetet som tog Det uppskruvade arbetstempot, tidsbristen och pressen på effektivitet försvårar ett medmänskligt förhållningssätt, empatin får stryka på foten. väldigt mycket tid och kraft. Uppgifter som successivt lagts på oss läkare och som fjärmar oss från vår kärnkompetens. Det uppstår värdekrockar då man inte får verka utifrån en professionell moralisk kompass. I längden är det slitsamt. I en undersökning av professor Gunnar Aronsson vid Stockholms universitet, redovisas förekomsten av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter och sambandet mellan dessa och läkares upplevelser av anspänning och utmattning (DLF nr ). Resultat visar att risken för utmattning är fem gånger så stor för dem som ofta hade uppgifter som de upplevde som oskäliga. Mer än 50 procent i den gruppen angav att de ofta var helt slut när arbetsdagen var över och 37 procent angav att de ganska ofta eller nästan jämt har dagar då de känner sig pressade till gränsen av vad de klarar av. Nästan 30 procent angav att de ofta har kognitiva problem som minnes- och koncentrationsstörningar. Vi har ett systemfel då så många läkare mår dåligt och tvingas gå ned i arbetstid för att orka med sitt arbete. Jag har också sett sjuksköterskor brytas ned av stress då de inte vet vad de ska göra med alla patienter när tiderna tagit slut. De kan inte skicka dem vidare för då förlorar vårdcentralen täckningsgrad och ekonomisk ersättning. Vägen tillbaka Det har snart gått två år sedan han tvingades stanna bilen där vid vägkanten och anmäla sig sjuk. Det har varit en tuff period på många sätt. Peter har kämpat med svår trötthet, minnesrubbningar och en nedsatt stresstolerans. Han har också fått behandling för depression och ångest. För Peter har rehabiliteringen vid Institutet för Stressmedicin och mötet med forskaren och överläkaren Kristina Glise, varit avgörande. Jag var så ivrig och ville snabbt bli frisk. Hon hejdade mig och gjorde mig medveten om att ett utmattningssyndrom tar tid att läka. Jag fick också kunskap om vad jag själv kunde göra för att påskynda läkningsprocessen. En stor utmaning var att sakta förändra beteendet, från att springa som en galopphäst, till att mer anamma snigelns fart. Peter övade sig i att ta det lugnt, att gå ut och klippa gräset i makligt tempo, att regelbundet ta paus och gå ned i varv, ge sig själv tid för att möta människor. Han övade sig också i acceptans och att sätta gränser, både mot sig själv och andra. Han såg till att träna regelbundet och gick även en kurs i stresshantering. Kursen varvade teori med praktik och innehöll även tekniker för avslappning. Jag fick lära mig en enkel övning som går ut på att framkalla gäspningar. Man andas in maximalt och håller andan i sju sekunder, sedan andas man långsamt och fullständigt ut genom munnen, och då börjar man gäspa. Det är otroligt avslappnande. Efter nästan ett och ett halvt år av sjukskrivning och rehabilitering, började Peter att arbetsträna på deltid i mars i år. Han började på en byrå i Göteborg som producerar medicinsk information, arbetsuppgifterna är både roliga och intellektuellt stimulerande, menar han. 9
4 Utmattningssyndrom Arbetsträning är ett fantastiskt instrument för att hjälpa människor tillbaka i arbetslivet igen. Arbetsgivare som ger dessa möjligheter tycker jag ska ha en eloge. Vi har ett ansvar för oss själva. Om alla som mår dåligt av stress skulle reagera och säga ifrån, skulle vi inte ha det som vi har det. Vi kan påverka systemet som vi verkar i, om vi gör det tillsammans. Lockad av hälsofrämjande arbete Mycket har hänt sedan han blev sjuk. När han tittar tillbaka kan han i perspektiv se att det liv han levde tidigare, både på jobbet och privat, sällan gav tid för reflektion och återhämtning. Tempot var högt. Peters fru är också utbildad läkare och tillsammans har de tre barn. Kvällarna och helgerna var under många år fyllda av aktiviteter. Det var fullt ös, vi var fartblinda. I dag förstår jag inte hur vi fick ihop det livet. I dag går tillvaron i ett lugnare tempo. Peter funderar som bäst på vad han vill göra framöver. Under en period ville han inte tillbaka till läkaryrket. Han såg inte hur han som person med de värderingar han har, skulle kunna passa in och förhålla sig till det rådande hälso- och sjukvårdssystemet. Men idag tänker han annorlunda. Han vill vara med och påverka systemet och utvecklingen. Peter funderade ett slag på om han verkligen skulle framträda med sitt riktiga namn och på bild. Efter några dagars funderande bestämde han sig. Jag vill ge den här problematiken ett ansikte. Jag har ingen avsikt att kritisera min arbetsplats eller mina chefer. Jag vill lyfta den här problematiken till en politisk nivå och berätta om en allt kyligare hälso- och sjukvård som fjärmar sig från sina patienter, och där många läkare och andra vårdanställda far illa. Vi som arbetar i vården måste protestera, våga vägra acceptera de villkor som ges. Annars ser jag inte hur vi ska kunna ta en annan riktning. Dra i handbromsen i tid Peter tänker i dag att han ska fortsätta att arbeta som läkare, men vet ännu inte riktigt var. Han skulle vilja arbeta med förebyggande hälsovård och hälsofrämjande insatser. Själv har han under sin rehabilitering lagt om livsstilen och sin kost och upplever gradvis stora förbättringar, inte minst när det gäller hjärnfunktionen. Han har mer än halverat dosen av SSRI-läkemedel. Han sover bättre om nätterna och känner en större uthållighet, mindre svängningar i humöret och en större mental skärpa. Han upplever också att han erövrat en större motståndskraft mot stress. Jag har gått upp i arbetstid till halvtid på byrån där jag arbetstränar, och det fungerar bra. En viktig del i min rehabilitering är också den kostomläggning jag har gjort. Det är fascinerande att se effekterna. Jag har uteslutit vitt mjöl, socker och snabba kolhydrater och jag mår så mycket bättre. Jag är piggare och har fått mer energi. Jag är övertygad om att många av västerlandets sjukdomar som cancer, diabetes och fetma sammanhänger med ett ökat intag av socker och vitt mjöl. På sikt hoppas Peter att han ska kunna hitta en tjänst där han som läkare får arbeta med livsstilens och kostens betydelse för hälsa. För att klara sjukvårdsbudgeten måste vi ta krafttag inom preventiv medicin. Det är mycket hoppingivande att tänka på vilka fantastiska vinster vi kan få genom att sätta in rätt åtgärder. Hälsooch sjukvården måste synas mycket mer ute i samhället och arbeta preventivt. På frågan vad han skulle vilja säga till kollegor som känner igen sig i hans berättelse, svarar han: Om du upplever stressrelaterade symtom som ger kognitiva störningar och sömnbesvär, ta dem på allvar innan det går för långt. Vi har ett ansvar för oss själva. Om alla som mår dåligt av stress skulle reagera och säga ifrån, skulle vi inte ha det som vi har det. Vi kan påverka systemet som vi verkar i, om vi gör det tillsammans. Eva Nordin Frilansjournalist Ingen ska vara ofrivilligt ensam. Röda Korsets frivilliga gör livet lättare för många ensamma i Sverige varje dag. Med ditt bidrag kan vi hjälpa fler. Stöd oss med 100 kr genom att sms:a ALDRIG ENSAM till eller ge din gåva på bankgiro Tack! 10
5 Kristina Glise utmattningsexpert Stress och utmattning bland läkare ökar Stressen bland anställda, inte minst inom vården, har under senare år ökat och många söker hjälp för utmattningssyndrom. Med rätt stöd och behandling är prognosen i regel god. Erfarenheter från Institutet för Stressmedicin i Göteborg, visar dock att det krävs tid och en medveten och strukturerad rehabilitering för att resultatet ska bli lyckat. Utmattningssyndrom är en förhållandevis ny diagnos som accepterades av Socialstyrelsen Det har ibland hävdats att utmattningssyndrom skulle vara en specifik svensk åkomma, vilket inte visat sig vara fallet. Tillståndet är väl känt i andra länder, även om terminologin kan variera. Nu arbetar svenska forskare med att introducera kriterierna för utmattningssyndrom i internationell diagnostik. Hur många som är drabbade av utmattningssyndrom i Sverige är inte klarlagt. Eftersom diagnosen är relativt ny saknas epidemiologiska studier som kan uppskatta förekomsten. Vi kan se i vår senaste undersökning att stressrelaterade tillstånd bland läkare har ökat sedan Förmodligen finns det ett stort mörkertal. Läkare är dock mer rörliga än andra grupper och har lättare att byta arbetsplats jämfört med andra yrkesgrupper, om de inte trivs på jobbet, säger Kristina Glise, överläkare och forskare vid Institutet för Stressmedicin i Göteborg, (ISM). Ohälsa som kryper ned i åldrarna Tidigare var det framförallt individer med låg utbildning och med tunga kroppsyrken som slogs ut och drabbades Kristina Glise, överläkare och forskare vid Institutet för Stressmedicin i Göteborg, (ISM). av ohälsa. I dag får ISM remisser med relativt unga personer med hög utbildning som är ambitiösa, jobbar mycket och som inte vill göra fel. De berättar om en arbetsmiljö, inte minst inom hälsooch sjukvården, som kräver alltmer av individen. Det handlar dels om arbetets volym. Arbetsuppgifterna är många och det är svårt att delegera vidare. Det finns ingenstans att vända sig med sin frustration. Många upplever att de under längre perioder inte räcker till och till slut uppnår de en gräns för vad de kan ta ansvar för utan att tumma på patientsäkerheten. Samtidigt står det en lång kö av patienter som knackar på dörren och vill ha hjälp. Mycket tyder på att de senaste årens nedskärningar, effektiviseringar, omorganisationer och tung arbetsbelastning har lett till en ökning av antalet personer med psykosocial ohälsa. Det skapar stress och frustration. Chefen kanske lyssnar, men det händer inget. Många gånger handlar det om en kaskad av händelser som ska genomföras innan problemen går att lösa. Och det är inte säkert att chefen har de rätta befogenheterna, säger Kristina Glise. Mycket tyder på att de senaste årens nedskärningar, effektiviseringar, omorganisationer och tung arbetsbelastning har lett till en ökning av antalet personer med psykosocial ohälsa. DU-projektet; Depression och utmattning i människovårdande yrken, är ett forskningsprojekt under ledning av Marie Åsberg och Åke Nygren vid Institutionen för kliniska vetenskaper på 13
6 Kristina Glise utmattningsexpert Karolinska institutet. Forskargruppen har visat ett tydligt samband mellan personalneddragningar i landstingen och graden av psykisk ohälsa fem år senare. DU-projektet startade år Syfte var att förstå bakgrunden till utmattningssyndrom hos långtidssjukskrivna, och att utveckla rehabiliteringsmetoder som hjälper drabbade tillbaka i arbete. God prognos med rätt behandling Med rätt stöd och behandling är prognosen i regel god. Erfarenheter visar dock att rehabiliteringen tar tid. Cirka 84 procent av de patienter som remitteras till ISM återhämtar sig och är inte sjukskrivna efter tre år. Kristina Glise är nöjd med resultatet, men menar samtidigt att det krävs en medveten och strukturerad rehabilitering. Man måste börja med att försöka rensa bort och påverka det man kan, både privat och på jobbet, eventuellt lyfta personen ur arbete om det krävs. Sjukskrivning är ett bra verktyg för den som är fullständigt utmattad, en förutsättning för att kunna återhämta sig. Sedan handlar det om att skapa regelbundna rutiner där vila, träning, kost och sömn är viktiga förutsättningar, säger Kristina Glise. Det krävs också en tidig dialog och ett möte med arbetsgivaren eftersom det är på arbetsplatsen som problemen har uppstått. Den sjukskrivne måste få hjälp och stöd att minska arbetsbelastningen och att få en tydlig arbetsbeskrivning. Ett stort problem för många läkare är just att det inte finns tydliga gränser i arbetets omfattning. Rekommendationen är dock att söka sig tillbaka till samma arbetsplats där man var innan man blev sjuk. Där känner man sina kollegor och är van vid de rutiner som finns. Man ska helst inte byta jobb, förutsatt att det inte är för många konflikter på arbetsplatsen. Cirka en tredjedel av dem som går tillbaka till sitt jobb, byter arbetsplats efter en tid. Men då är man inte i underläge utan kan förhandla om lön och andra villkor med helt andra förutsättningar, säger Kristina Glise. Grön rehabilitering Institutet för stressmedicin erbjuder sina patienter stresshanteringskurser och vid behov även så kallad grön rehabilitering. Några timmar varje dag, ett par gånger i veckan, får patienter arbeta med enkla uppgifter och vistas nära naturen. De får också träffa andra i samma situation under ledning av ett professionellt team bestående av bland annat psykologer och arbetsterapeuter. Genom att bli speglad av andra kan de sjukskrivna få syn på vissa beteenden som de kan behöva förändra för att bättre kunna hantera påfrestningar och en stressfylld tillvaro. Långsamt introducerar man patienten tillbaka i arbete. Läkare med utmattningssyndrom kan dock ha svårare att låta rehabiliteringen ta den tid som krävs. Många får ångest för den situation de hamnat i och vill gärna rusa tillbaka för tidigt. Utmaningen är att övertyga dem att låta rehabiliteringsprocessen ha sin gång, annars är risken att de hamnar i samma situation igen. Eva Nordin Frilansjournalist FAKTA: Utmattningssyndrom orsakas av att man levt med långvarig stress i minst sex månader utan tillräcklig återhämtning. Det är ett tillstånd med tydliga biokemiska förändringar. Huvudsymtom är kognitiva störningar som koncentrations- och minnesstörningar, men även sömnstörningar och trötthet. Även kroppsliga symtom från muskler, mage-tarm och det kardiovaskulära systemet är vanligt. Symtomen utvecklas oftast långsamt över månader till år och kan komma och gå och variera i intensitet. Det handlar i regel om de krav som ställs utifrån, både privat och i jobbet, och hur man hanterar och svarar an till stressen. Människor är olika känsliga för stress. I forskning har man dock sett att de som drabbats av utmattningssyndrom har en speciell personlighet; de är påfallande ambitiösa, ibland perfektionistiska, och deras självkänsla är ofta beroende av att de presterar bra på sitt arbete. Känslan av att ha förlorat kontrollen över sitt arbete, i kombination med en uppgivenhet över att problem som identifierats inte åtgärdas, skapar stress och psykosocial ohälsa. Källa: Institutet för Stressmedicin, Göteborg. 14
7 Kennert Lenhoff Det är första dagen som pensionär och Kennert Lenhoff suckar förnöjt: Det är jätteskönt. Verkligen. Jag har jobbat väldigt mycket under årens lopp och jag har trivts med mitt yrke och mina uppdrag, men jag har också missat mycket som jag nu ska försöka ta igen. Visionära tankar Det är i både glädje och sorg han lämnar sin tjänst i landstinget och primärvården i Blekinge. Glädje över alla spännande och lärorika uppdrag, de möjligheter han har haft att fatta beslut och påverka utvecklingen, och inte minst, alla givande möten med patienter. Det handlar om tusentals möten genom årens lopp. Eftersom jag varit länge på samma ställe har jag haft förmånen att lära känna hela familjer och kunnat följa dem över tid. Jag har fått oerhört mycket tillbaka. Namnet Kennert har väckt frågor och det har blivit en hel del felstavningar genom åren. Många plockar bort bokstaven r som de tror hamnat i namnet av misstag. Och det har det faktiskt. När jag föddes var det en präst som skrev fel i födelseattesten, Kenneth blev Kennert, och på den vägen är det. Han blev färdig specialist i allmänmedicin Det var i en tid då man från politiskt håll bestämde sig för att satsa på en ny vårdstruktur med en uppdelning av vården på primärvård, länssjukvård och regionsjukvård. På grund av kostnadsutvecklingen inom den sjukhusdrivna vården, insåg man behovet av ökade satsningar på den öppna vården. Större delen av resurserna och den övervägande delen av vården skulle ges inom primärvården vid vårdcentraler och vid sjukhem. Vi var ett gäng som verkligen lockades av den tanke och vision som fanns då. Man ville satsa stort på primärvården och byggandet av stora fina vårdcentraler. Till en början trodde vi att vi skulle skapa små mini-sjukhus på vårdcentralerna och kunna behandla frakturer, lägga gips och Urvattningen av allmänmedicin är ett rejält hot Efter 39 år i Landstinget Blekinge lämnar Kennert Lenhoff sin tjänst som chefläkare i primärvården och ser fram emot att landa i sin nya roll som pensionär. Skulle han välja om sin yrkeskarriär, skulle han återigen välja att arbeta som distriktsläkare. Men inte på heltid på en vårdcentral. Det är alldeles för tungt och ensamt, menar han. utföra mindre kirurgiska ingrepp. I uppdraget fanns också ett ansvar att utveckla hemsjukvården. Det fanns en starkt uttalad tanke att primärvården skulle utgöra basen i svensk hälso- och sjukvård och det kändes både roligt och stimulerande att få vara med i den utvecklingen. Vill riva upp ädelreformen Det fanns många fördelar med det områdesansvar som primärvården hade, menar Kennert. I den dåvarande organisationen som rymde bland annat hemsjukvård, sjukgymnastik, arbetsterapi och kurator gick det att styra verksamheten på ett annat sätt än vad som är möjligt idag, menar han. Vi hade mer resurser och ansvaret var mer samlat. Utrymmet för forskning och fortbildning har minskat, och vården har splittrats i olika organisationer. Sjukgymnasterna tillhör en egen organisation, hemsjukvården är kommunal och med vårdvalsreformen som genomfördes 2008 förlorade vi områdesansvaret, säger Kennert. Han är kritisk till den del av ädelreformen som innebar att ansvaret för hemsjukvården lyftes över till kommunerna. Det ledde till stora försämringar, menade han. När hemsjukvården fanns inom primärvårdsorganisationen hade vi en närmare och tätare kontakt med hem- 29
8 Kennert Lenhoff PERSONLIGT Namn: Kennert Lenhoff Ålder: 65 år Familj: Gift med Mona, kurator, psykoterapeut, tre barn, barnbarn Drivs av: Prestationsnoja Inspireras av: Historiska återblickar Fritidsintressen: Ensamjogging, skärgården, jakt, umgås med vänner Lyssnar på: Gärna Ulf Lundell Läser gärna: Historia, särskilt intresserad av andra världskriget Oroas av: Urvattning av allmänmedicinen Roas av: Barnbarnen Skulle vilja: Resa mer sjukvården. Jag skulle gärna vilja vrida klockan tillbaka och låta hemsjukvården vara kvar i primärvården. Forskning utvecklar primärvården I 15 år arbetade han som verksamhetschef för två vårdcentraler, Lyckeby och Jämjö, med 110 anställda. Trots att han i sin egen karriär inte har ägnat sig åt forskning eller doktorerat, och trots att han som chef inte hade några öronmärkta pengar i budgeten avsatta för forskning och utveckling, såg han betydelsen av att satsa på det. Under sin tid som verksamhetschef sattes ett 40-tal olika forsknings- utvecklingsoch kvalitetsprojekt igång av läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och barnmorskor. Landstinget Blekinges FoU-satsningar i primärvården blev uppmärksammade nationellt. Vi fick en bättre palliativ vård, sårvård, allergiprevention, MVC- och BVC-mottagning och en bättre rehabilitering. Det ledde också fram till ett bättre hälsotänkande, säger Kennert. Läkemedelsordförande Han lämnade sin tjänst som verksamhetschef 2003 för att på halvtid arbeta som distriktsläkare på Tullgårdens vårdcentral. Den andra halvtiden ägnade han åt ordförandeskapet i Blekinges läkemedelskommitté, ett uppdrag han hade i tio år fram till I samma veva som han blev ordförande genomfördes den reform som innebar att kostnadsansvaret för läkemedel överfördes från staten till landstinget. I Blekinge valde man att decentralisera budgeten ytterligare. Kennert Lenhoff utvecklade en ny budgetmodell som innebar att primärvården fick ansvar för alla vardagsläkemedel, Blekingesjukhuset för alla specialläkemedel och psykiatrin för alla psykiatriläkemedel. Jag är fortfarande stolt över den här modellen. Då var flera läkemedel fortfarande skyddade av patent och kostnaderna var höga. Vi var tvungna att hitta en mer kostnadsmedveten förskrivning, och det lyckades vi med. Tungt ensamarbete Kennert ser tillbaka på en omväxlande yrkeskarriär. De senaste två åren innan han gick i pension arbetade han som chefläkare i primärvården i Blekinge. Det hade inte passat honom att arbeta som distriktsläkare på heltid, menar han. Det är tungt att ha mottagning hela veckan och det är mycket av ett ensamjobb, och det passar inte riktigt mig som person. Han ser med oro på urvattningen av allmänmedicinen, som han uttrycker det. Vårdvalreformen med fokus på produktion, i kombination med läkarbristen, innebär att uppdraget krympt till ren mottagningsverksamhet med låga krav på fortbildning, menar han. Om han hypotetiskt skulle få uppdraget att designa framtidens primärvård skulle han prioritera frågan om läkarförsörjning. Jag skulle ställa krav på flera specialister i allmänmedicin och att de som utbildas går den längre utbildningen. Vi ska ha minst en heltidsanställd specialist per invånare. I dag ser vi många läkare gå ned i arbetstid och därmed lön för att kunna orka med sitt arbete. 30
9 Högt prioriterat är också frågan om fortbildning, menar han. Många länder ställer i dag krav på att specialistläkare fortsätter att utbilda sig under sin yrkesverksamma tid. I Europa finns etablerade system som garanterar att specialistläkare hänger med i utvecklingen. Men i Sverige är inte frågan prioriterad och det är djupt oroväckande, menar Kennert. Jag tycker att fortbildning ska vara obligatoriskt. Vi måste se till att skapa bra forum och utbildningsmöjligheter för specialister. På lokal nivå kan det handla om två timmar i veckan där distriktsläkare får chans att träffas på vårdcentralen. Det ska också vara en skyldighet hos arbetsgivare att skicka anställda på nationella och internationella fortbildningsmöten. Han vill också lyfta frågan om tunga och krångliga IT-system. Att skapa bättre IT-system, lätta administrationsbördan och sänka dokumentationskraven är möjligt, ändå görs det inte, menar Kennert. Förr kunde vi ha upp till 30 patienter per dag, i dag klarar vi knappt av hälften på grund av att vi har för höga dokumentationskrav och tungrodda system. Många läkare orkar inte stannar kvar i den här arbetsmiljön utan hoppar av och börjar arbeta som stafettläkare istället. Hälsofrämjande insatser behövs Kennert skulle även satsa mer på en hälsofrämjande sjukvård. Som verksamhetschef startade han tillsammans med Apoteket AB så kallade hälsotorg på samtliga vårdcentraler i Blekinge. Det arbetet är hotat idag, menar han. Vi måste ta detta uppdrag på allvar. Men det försvåras bland annat av vårdvalet och det starka fokus som finns i dag på tillgänglighet och produktion. Själv har han ägnat sig åt löpning under åren som gått. Det har varit ett sätt att rensa hjärnan och minska stressen i kroppen. Nu blir det inte löpning lika ofta som förr, men fortfarande ger han sig iväg i spåret minst en gång i veckan. Den närmaste tiden ska han njuta av ledigheten och ägna tid åt familjen och åt praktiska saker som att renovera radhuset och sommarhuset. Han ser även fram emot att få tid över till fiske och jakt. Under årens lopp har han fällt 19 älgar. Så småningom när jag varit ledig ett tag och landat i min nya situation kommer jag säkert att tacka ja till uppdrag. Men då blir det inga administrativa uppdrag, utan som distriktsläkare. Eva Nordin Frilansjournalist ANNONS 31
Blir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merSÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ
Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket
Läs merPunkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter
Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merFrisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare
Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Bakgrund Under de senaste 20 åren har förekomsten av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa
Läs merCOPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merVad VILL VI GÖRA? D. Viktigt för att lyckas Vilka initiativ har vi lyckats med hos oss? Vad är det som har gjort att de har blivit bra?
Vad VILL VI GÖRA? Genom att se vad andra har gjort, kan man ibland få egna idéer om vad man själv vill göra. I den här övningen ska vi därför titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram
Läs merVi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.
Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merPsykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland Tillfälle 1. KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare
Psykisk ohälsa Tillfälle 1 Förhindra Förebygga Förkorta Värmland 2017 Tillfälle 1 Block 1: Annas resa Block 2: Självinsikt Tillfälle 2 Block 3: Filmer om chefens roll Block 4: Samtalsövningar Block 1:
Läs merF sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa
F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merStress, engagemang och lärande när man är ny
Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merÅtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merHur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
Läs merHälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merNATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin
Läs merUtmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merSamtal om livet - Enkät vid start
Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merKongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga
Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merINTRODUKTION STEG Övning ger färdighet. Träna gärna på intervjusituationen med en vän eller genom att filma dig själv och dina svar.
INTRODUKTION Ibland är en lyckad intervju allt som ligger mellan dig och ditt drömjobb. Många upplever därför anställnings intervjun som oerhört stressande, såväl de som söker sitt första jobb som de med
Läs merBehandlingsguide Sov gott!
Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merAnnas resa. - Diskussionsmaterial
Annas resa - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa tankar. Varningstecken
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merFrågorna i Västra Götalandsregionens medarbetarenkät 2017
1 (6) Dokument Datum 2018-02-01 Diarienummer RS 2017 02771 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Martin Levin Telefon: 070 2208504 E-post: martin.levin@vgregion.se Frågorna i Västra Götalandsregionens
Läs mer2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation
Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merTur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?
RAPPORT Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog? Av: Maria Enggren Zavisic Vasagatan 48 Box 3287 103 65 Stockholm 08-567 06 400 post@psykologforbundet.se www.psykologforbundet.se Sammanfattning
Läs merBarnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:
Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merRAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström
RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström Datum: 8 mars, 2012 Kicki Molin Tel: 0709-957015 Kicki.molin@novusgroup.se
Läs merHos oss får du förmåner som gör skillnad
VÄ L KO M M E N T I L L E N T RYG G A R B E T S P L AT S Hos oss får du förmåner som gör skillnad DU HAR VALT EN ARBETSPLATS MED FLERA BRA KOLLEKTIVAVTAL! I Östhammars kommun arbetar vi med lokal välfärd
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merEnkät om organisatorisk och social arbetsmiljö
Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö Samlat resultat för Arbetsmiljöuppföljning 0900 Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och återkoppling. Skriv gärna ut och spara det. 7
Läs merFrågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet
Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och
Läs merHållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg
Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merHögt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar
1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merHitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom
Utdrag ur: HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN En hjälp ut ur utmattningssyndrom Elisabeth Magnusson Rune Hitta läkningen i skogen En hjälp ut ur utmattningssyndrom Förord Under några decennier har jag träffat ganska
Läs merSocialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merCentrum för cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merAtt ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.
Läs merWi-fi: CCC Guest High Speed Lösenord:
Välkomna! Wi-fi: CCC Guest High Speed Lösenord: 20172017 Alla 90-minuterspass, gå ut och gå över gatan till NORRA LATIN. Alla 40-minuters pass, stanna här i FOLKETS HUS. Bättre början mildrar krocken och
Läs merKuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström
Kuratorer inom hälso- och sjukvården 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström 1 Sammanfattning - Kuratorer inom hälso- och sjukvården Åtta av tio kuratorer tycker att antalet arbetsuppgifter, stressen i jobbet
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merArbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd
Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merArbetsterapeut ett framtidsyrke
Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merSjäl & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa
Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så
Läs merUngas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Läs merJämställd och jämlik vård och behandling
Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas
Läs merHur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merAtt skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare
Att skotta framför dörren SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 2 SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 Inledning Under de senaste åren har
Läs merOlsson / VÅGA NÅ TOPPEN / 1. Våga nå toppen. En e-bok om grunderna i mental träning. Cattis Olsson Capuma
Olsson / VÅGA NÅ TOPPEN / 1 Våga nå toppen En e-bok om grunderna i mental träning Cattis Olsson Capuma Olsson / VÅGA NÅ TOPPEN / 2 Våga nå toppen är utgiven av Capuma.se Text: Cattis Olsson Omslag, form
Läs merDialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merFrån #sjuktstressigt till #schystarbetsliv
Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas
Läs merRiktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Läs meräldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland
äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta
Läs merStämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!
VI KÄNNER TILL VAD DET SYSTEMATISKA T INNEBÄR SOM METOD. VI HAR BALANS MELLAN KRAV RESURSER PÅ VÅR. FÖLJA UPP UNDERSÖKA Samverkan RISKBEDÖMA ÅTGÄRDA VI KAN PÅVERKA VÅRT VÅR PLANERING. VI GÖR AVSTÄMNINGAR
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merStress & utmattningssyndrom 2015
inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merSvar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår
Läs merSammanfattning ISM-rapport 10
1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs mer