DEN ATTRAKTIVA REGIONEN

Transkript

1 1 DEN ATTRAKTIVA REGIONEN Åtta stationsorter längs Linnéstråket underlag för stationsnära planering Trafikverket, Linnéuniversitetet Regionförbundet I Kalmar län, Region Kronoberg, Landstinget I Kalmar län/klt, kommunerna Kalmar, Nybro, Emmaboda, Lessebo och Växjö Utdrag ur Slutrapport Pilotprojektet Linnéstråket

2 2 Karta: Hanna Dahmberg, Kalmar kommun Omslagets foto: Lina Andersdotter.

3 3 Innehåll Åtta stationsorter längs Linnéstråket... 1 underlag för stationsnära planering... 1 Stationsnära planering... 4 Mål för pilotprojektet Linnéstråket... 4 Ett universitet två regionala centra en arbetsmarknadsregion... 4 Målbild... 4 Strategier och insatser... 4 Bo i små orter innebär ofta att man använder hela regionen... 5 Tre typer av tåg... 5 Pendling längs Linnéstråket... 6 Varför stationsnära planering?... 7 Utveckling av stationsnära områden... 7 Pärlband av orter mellan universitetsstäderna Växjö och Kalmar åtta stationsorter längs Linnéstråket... 9 Stationsorterna från väster till öster... 9 Lessebo kommun Hovmantorp och Lessebo stationer Emmaboda kommun Emmaboda och Vissefjärda stationer Nybro kommun Örsjö och Nybro stationer Kalmar kommun Trekanten och Smedby stationer Jämförelser mellan de åtta stationsorterna BEBYGGELSESTRUKTUR Jämförelser mellan de åtta stationsorterna OBEBYGGD MARK Jämförelser mellan de åtta stationsorterna MÅLPUNKTER Jämförelser mellan de åtta stationsorterna HINDER OCH HÄNSYN... 24

4 4 Stationsnära planering På järnvägen Kust till kustbanan, mellan Växjö och Kalmar, finns tre kommuner och åtta stationsorter. De tre kommunerna är Lessebo, Emmaboda och Nybro och de åtta stationsorterna är från väster till öster: Hovmantorp och Lessebo (Lessebo kommun), Emmaboda och Vissefjärda (Emmaboda kommun), Örsjö och Nybro (Nybro kommun), Trekanten och Smedby (Kalmar kommun). I det följande presenteras ett underlag för fortsatt planering av det stationsnära läget i var och en av de åtta stationsorterna och hur pendlingen längs Linnéstråket ser ut. Underlaget för stationsnära planering är framtagen som en del av pilotprojektet Linnéstråket inom ramen för det nationella projektet Den Attraktiva Regionen (DAR). Åtta stationsorter längs Linnéstråket är en utveckling av strategi B: Rumslig planering för stärkt utveckling, lokalt och regionalt. Mål för pilotprojektet Linnéstråket Ett universitet två regionala centra en arbetsmarknadsregion Målbild Linnéstråket kännetecknas av enkla, goda och pålitliga kommunikationer, inom stråket och mot omvärlden. En kompletterande orts- och servicestruktur ger attraktiva alternativ för näringsliv och invånare. Linnéuniversitetets närvaro stimulerar och ger kraft åt innovationer och kompetensförsörjning Strategier och insatser A. Långsiktigt pålitliga och effektiva kommunikationer B. Rumslig planering för stärkt utveckling, lokalt och regionalt C. Fördjupad samverkan kring stråket med näringsliv och Linnéuniversitetet

5 5 Bo i små orter innebär ofta att man använder hela regionen Längs Linnéstråket är det många som pendlar till både arbete och studier. Mellan de två universitetsorterna tar det 60 minuter med de tåg som idag är snabbast, Öresundstågen. Målet är att ytterligare kunna minska restiden. Boende i de tre mindre kommunerna och de åtta stationsorterna mellan Växjö och Kalmar har särskilt god tillgång till både arbetsplatser och utbildningar på pendlingsavstånd. Emmaboda ligger mitt emellan Linnéuniversitetets två städer med ca 35 minuter till varje och bara 45 minuter till Karlskrona där Blekinge Tekniska Högskola finns. Restider Källa: Åtgärdsvalsstudie för Kust till kustbanan Växjö-Kalmar/Karlskrona Tre typer av tåg De tåg som trafikerar Kust till kust banan mellan Växjö och Kalmar, dvs Linnéstråket, är av tre typer. Inget av tågen stannar på alla de åtta stationsorterna. Öresundstågen ansluter till Södra Stambanan och därmed till tågsystemet norrut mot Stockholm och söderut mot Malmö och Köpenhamn. SJ-tågen fortsätter längs Kust till kustbanan till Göteborg. Krösatåget är regionalt inom Kalmar län och mot Blekinge men har inte någon förbindelse med Växjö, Lessebo och Hovmantorp.

6 6 Bild: av Suncica Milosevic Pendling längs Linnéstråket Pendling, oberoende av transportmedel, mellan kommunernas huvudorter år 2014: 2014 Arbetsställen (Kommun) Bostadskommun Kalmar Nybro Emmaboda Lessebo Växjö Kalmar Nybro Emmaboda Lessebo Växjö Resande med Öresundstågen (för SJ-tågen saknas data): Öresundståget: Av- och påstigande per vardag 2015 Växjö Hovmantorp Lessebo Emmaboda Nybro Kalmar C Antal Av och påstigande på Krösatågen inom Kalmar län, vecka 7 och Krösatåget: Av- och påstigande per vardag 2016 Smedby Trekanten Nybro Örsjö Emmaboda Antal

7 7 Varför stationsnära planering? Tågstationerna är centrala platser och har varit så även historisk sett. I många fall har de varit en viktig utgångspunkt för en orts utbyggnad. De har haft ett starkt symbolvärde för det framväxande moderna samhället, där mobilitet successivt blivit en alltmer grundläggande samhällsfunktion. För Kalmar och Kronobergs län är större och robustare arbetsmarknader viktigt för att öka attraktionskraften. Bakgrunden är att dagens arbetsmarknader bedöms vara för små för att långsiktigt kunna tillgodose företagens kompetensbehov och därmed erbjuda invånarna stabil sysselsättning och god samhällsservice. Länens mål är också att utveckla näringslivet och skapa fler växande företag, bland annat fler kunskapsintensiva tjänsteföretag. Universitetet spelar då en nyckelroll. God tillgänglighet är därför ett viktigt regionalt mål för bägge länen. För att nå dit behövs snabb kollektivtrafik med bland annat bra järnväg med snabb tågtrafik. Men det räcker inte! Man räknar med att minuter per resa är vad de flesta människor kan acceptera i restid från dörr till dörr mellan bostad och arbete. Då är det en fördel om samhället är planerat så att resan till tåget eller bussen inte är för lång. Här har den kommunala planeringen en viktig roll! Stationsnära planering längs Linnéstråket innebär att bebyggelse och stationsorternas utveckling koncentreras i läget kring stationen. Syftet är att underlätta det kollektiva resandet och öka tillgängligheten samt att ge goda förutsättningar för stationsortens utveckling. Det finns många fördelar med att planera och väl använda det goda läget invid en station: - ökar tillgängligheten till snabba resor, vilket bland annat gör det enklare att både pendla till och från orten för ett arbeta eller för att studera - ökar underlaget för service av till exempel butiker och annan kommersiell service men även offentlig service som vårdcentral, dagis och bibliotek - en plats där många rör sig och där det är aktiviteter större delen av dygnet ökar både den upplevda och den faktiska tryggheten - är en bra mötesplats, både för planerade, offentliga möten och spontana möten i vardagen Och det finns många fördelar med att planera för att det ska vara enklare att resa med tåg: - miljöskäl - för att främja en hållbar utveckling är det angeläget att fler resor görs med förnyelsebara energikällor. Det vill säga minska bilåkandet och främja kollektiva resor - förverkliga regionförstoring, ett av både Kronobergs och Kalmar läns mål. Det vill säga man kan resa längre på kortare tid. - enklare för enskilde att ta ett arbete på längre avstånd och gör därmed att det finns fler alternativ samt underlättar för näringslivet att hitta människor med rätt kompetens. Utveckling av stationsnära områden Följande sex faktorer beskriver vad som är viktiga för utvecklingen av stationsnära områden; för att uppnå ett stort resandeunderlag och för att omvandla stationen och dess närmaste omgivning till en lokalt tillgänglig målpunkt som är väl integrerad i orten. 1 1 Katarina Schylberg, Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden (2008), Luleå tekniska universitet

8 8 Resandeunderlag och urban densitet - boende inom 1000 meter från stationen, - arbetsplatser inom på 600 meter ifrån stationen. Tillgänglighet till viktiga målpunkter - målpunkter inom 600 meter från stationen. Kopplingen till stadskärnan/centrum - faktiskt och upplevt avstånd till centrum - stationen ska upplevas som en port till staden Funktionsstruktur i närområdet - skapar en intressantare stadsmiljö - fördelning mellan arbetsplatser, bostäder och service i det stationsnära området - möjliggör effektivare användning av transportnoden - bättre förutsättningar för kommersiell verksamhet i området. - direkta och lättorienterade stråk Tillgänglighet i gång- och cykelvägnätet - gång- och cykelvägnätets relativa effektivitet, - det formella gångvägnätets relativa effektivitet jämfört med det informella Stationens integrerade läge - stationens integration i förhållande till viktiga stråk för fotgängare och cyklister Bostadsbebyggelse lokaliseras inom gång och cykelavstånd (max ca.1-2 km) från stationen. Tätast bör bebyggelsen vara närmast stationen. Arbetsplatser lokaliseras inom gångavstånd (max 600 m) från stationen. Enligt en dansk studie har detta störst effekt på valet av färdmedel. 2 Kommersiell och offentlig service lokaliseras i direkt anslutning till stationen. Detta förstärker knutpunktens roll och underlättar de kollektivtrafik- resandes vardagslivsmönster 2 Hartoft-Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet, By- og landsplanserien 1B 2002, P. (2002). Skov & Landskab

9 9 Pärlband av orter mellan universitetsstäderna Växjö och Kalmar åtta stationsorter längs Linnéstråket I det följande presenteras ett underlag för fortsatt planering av det stationsnära läget i var och en av de åtta stationsorterna mellan Växjö och Kalmar. För varje ort ges en kort beskrivning samt visas fyra kartor som beskriver bebyggelsestruktur, obebyggd mark, målpunkter samt hinder och hänsyn. Bebyggelsestruktur - Kartan visar hur bebyggelsestrukturen ser ut inom 600 och 1000 meter ifrån stationsläget. Här kan man se om det går att bygga tätare och vilka stationsnära områden som har potential att byggas ut. Obebyggd mark - Kartan visar vilka ytor inom 600 och 1000 meter ifrån stationsläget som skulle kunna vara möjliga att exploatera bortsett från de restriktioner som finns i karta Hinder och hänsyn. Målpunktskarta - Kartan visar målpunkterna som finns inom 600 och 1000 meter ifrån stationsläget. Stationsläget är en mötesplats och strategisk punkt för handel, näringsliv, service. Serviceutbudet i näraliggande orter kan fungera kompletterande. Hinder och hänsyn - Kartan visar hinder och hänsyn som man måste tas inför exploatering av den stationsnära marken. Skyddsavståndet till järnvägsspåret är minst 30 meter men kan bli större på grund av buller och vibrationer. Stationsorterna från väster till öster Karta: Hanna Dahmberg, Kalmar kommun

10 10 Lessebo kommun Hovmantorp och Lessebo stationer HOVMANTORP Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Hovmantorp kännetecknas av många medelstora och små företag och av närhet och samverkan med Växjö. Utbyggnad av handel och transporter är viktigt för orten. Folkmängd efter ålder i Hovmantorp Ålder Summa Hovmantorp station trafikeras idag av 34 tåg varje vardag 2015 bodde ca 3080 invånare i Hovmantorp vilket är 36 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Hovmantorp station bor ca 1530 invånare. 50 % av invånarna i Hovmantorp bor alltså inom stationsnära område 2014 var det 488 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Hovmantorp med omland. Ca 190 resenärer stiger på eller av Öresundståget på Hovmantorps station dagligen enligt en sammanställning av resanderäkningen under oktober pendlade varje dag ca 1190 personer till och från Hovmantorp. Tågresenärerna på Öresundståget motsvarar ca 16 % av de som pendlar till och från Hovmantorp totalt (här stannar även SJ-tågen). Samtliga kartor är framtagna med hjälp av Nybro kommun. Text och bearbetning av kartor: Suncica Milosevic

11 11 LESSEBO Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Lessebo ligger i östra delen av Kronoberg som gränsar till Kalmar län och har därmed en närhet till både Växjö och Kalmar. Omkring 1660 anlades ett järnbruk vid Lesseboåns vattenfall expanderades verksamhet med etableringen av ett pappersbruk. Utvecklingen gick bra och 1837 fick pappersbruket sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige. Järntillverkningen var dock fortfarande den mest betydelsefulla näringen. 1874, när tågtrafik öppnades, fick bruket ännu större möjligheter. Järntillverkningen upphörde emellertid i början av 1880-talet men pappersbruket fortsatte att expandera. Idag har pappersbruket fått kämpa med att bevara traditionerna eftersom bolaget drabbats av konkurs flertalet gånger. Orten präglas i övrigt av småföretag. Lessebo kommun har under ett antal år marknadsfört sig som pendlarkommunen mitt i Linnéstråket där de kan erbjuda prisvärda och strandnära tomter. Folkmängd efter ålder i Lessebo tätort Ålder Summa bodde 2849 invånare i tätorten Lessebo vilket är 33 % av hela kommunen Inom 1000 meters runt Lessebo station bor 1672 invånare. 56 % av invånarna i Lessebo bor alltså inom stationsnära område 2014 var det 1032 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Lessebo. Lessebo station trafikeras idag av 34 tåg varje vardag Ca 220 resenärer stiger på eller av Öresundståget på Lessebos station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen under oktober pendlade varje dag ca 1070 personer till och från Lessebo tätort. Tågresenärerna på Öresundståget motsvarar ca 20 % av de som pendlar till och från Lessebo totalt (här stannar även SJ-tågen).

12 12 Emmaboda kommun Emmaboda och Vissefjärda stationer EMMABODA Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Emmaboda ligger i södra delen av Kalmar län. Emmaboda sattes på kartan 1874 i och med att knutpunkten för residensstäderna Kalmar, Karlskrona och Växjö skulle placeras. Med hjälp av en passare hamnade stationen exakt 57 kilometer ifrån samtliga städer. Vid denna tid fanns endast två hus i stationsområdet. Under 1960-talet fanns där ca 2500 invånare växte Emmaboda tätort samman med tätorten Lindås och hade då tillsammans ett invånarantal på ca Sedan dess har dock invånarantalet minskat. Idag finns tre viktiga näringsgrenar i Emmaboda kommun: tillverkningsindustri där det internationella företaget Xylem är det största, glasindustri samt träindustrin. Glasbruksindustrin, som ständigt är i framkant, har en lång tradition i Emmaboda som sträcker sig ända till 1800-talets andra hälft och är därför en viktig del i kommunens identitet. Tre fjärdedelar av kommunens yta täcks av barrskog. Trä är därmed en viktig råvara för samtliga industrier i kommunen, inte minst glasbruksindustrin. Folkmängd efter ålder i Emmaboda tätort 2010 Ålder Total Summa bodde 4820 invånare i tätorten Emmaboda vilket är 53 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Emmaboda station bor 2623 invånare. 54 % av invånarna i Emmaboda bor alltså inom stationsnära område 2010 var det ca 3100 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Emmaboda tätort Emmaboda station trafikeras idag av 50 tåg varje vardag Ca 140 resenärer stiger på eller av Krösatåget på Emmabodas station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik. Cirka 950 resenärer stiger på eller av Öresundståget på Emmabodas station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen under oktober pendlade varje dag ca 2360 personer till och från Emmaboda kommun (alltså inte bara tätorten Emmaboda). Tågresenärerna på Krösatåget och Öresundståget motsvarar ca 46 % av de som pendlar på vardagar till och från Emmaboda kommun (här stannar även SJ-tågen).

13 13 VISSEFJÄRDA Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Vissefjärda är en tätort i Emmaboda kommun som ligger sydost i Kalmar län vid gränsen till Blekinge. Orten präglas av sin historia från tiden då Dackefejden utspelade sig och Blekinge tillhörde Danmark. Vissefjärda station sattes i bruk samtidigt som Emmaboda station (1874) och då stannade där sex tåg dagligen. Vid denna tid fanns ca 40 bostäder i orten. Folkmängd efter ålder i Vissefjärda 2010 Ålder Total Summa bodde 670 invånare i Vissefjärda vilket är 7,3 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Vissefjärda station bor 654 invånare. 98 % av invånarna i Vissefjärda bor alltså inom stationsnära område var det 164 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Vissefjärda. Vissefjärda station trafikeras idag av 32 tåg varje vardag. (22 på lördagar och 30 på söndagar samt helgdagar) Tyvärr finns det ingen reseräkning för antal av- och påstigande på Vissefjärdas station. Men förbindelserna är goda till städerna Växjö, Kalmar och Karlskrona som alla nås under 50 minuter. I Vissefjärda stannar endast Krösatåget.

14 14 Nybro kommun Örsjö och Nybro stationer ÖRSJÖ Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Örsjö tätort, med cirka 400 invånare, är beläget cirka 10 kilometer sydväst om Nybro. På rullstensåsen vid Örsjösjön fanns redan på medeltiden ett kapell med bebyggelse omkring. Vid 1800-talets slut byggdes en ny kyrka med karaktäristisk, sexkantig form. En brand förstörde stora delar av kyrkan i början av 1970-talet men kyrkan återuppfördes som en exakt kopia Järnvägens tillkomst 1874 kom att ha stor betydelse för samhällets utveckling. Tågen slutade sedermera att stanna i Örsjö och perrongen lades i träda. I augusti 2014 invigdes dock en ny perrong i samhället, med en mer västlig placering. Nu stannar de regionala tågen åtta gånger per vardag i vardera riktning och bussarna tre gånger per vardag. Skogs- och jordbruksnäringen har traditionellt varit viktig för trakten. Den lantliga miljön är fortfarande påfallande men här finns idag ett designintensivt samhälle med flera företag inom möbel- och inredningsbranschen. Folkmängd efter ålder i Örsjö 2015 bodde 370 invånare i Örsjö vilket är 1,9 % av hela kommunen Ålder Summa helgdagar) Inom en 1000 meters radie runt Örsjö station bor ca 370 invånare. 100 % av invånarna i Örsjö bor alltså inom stationsnära område var det 81 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Örsjö. Örsjö station trafikeras idag av 16 tåg varje vardag (14 på lördagar och söndagar samt Ca 30 resenärer stiger på eller av Krösatåget på Örsjös station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik pendlade varje dag 220 personer till och från Örsjö. Tågresenärerna motsvarar ca 13 % av de som pendlar till och från Örsjö varje vardag (Krösatåget är det ända som stannar i Örsjö).

15 15 NYBRO Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Nybro ligger ca 30 kilometer ifrån Kalmar och ca 80 kilometer ifrån Växjö grundade Garvare Hindric Nyberg ett garveri vid Lortbron på gränsen mellan Madesjö kyrkoherde boställe och Göljemåla gård vid det som idag är Nybro torg byggdes stationshuset efter ritningar av arkitekt Kumlin den 8 augusti invigdes järnvägen Kalmar Emmaboda. Den förste januari 1932 fick Nybro stadsrättigheter. Nybro är en del av glasriket. I Pukeberg, ca 2 kilometer söder om Nybro station hittar man Pukeberg där Linnéuniversitetets fakultet för konst och humaniora ligger. Nybro har på senare år utvecklats till att bli hela Glasrikets utvecklingscentrum. Förutom glasindustri har Nybro ett unikt näringsliv med många små entreprenörer men även en del större företag främst inom design-, trä- och pappersindustrin. I Nybro planeras förtätning med lägenheter i centrumdelarna samt nya bostadsområden för villor, främst i den södra och västra delen av kommunen. Nya verksamhetsområden planeras längs väg 25. Öster om staden finns en kombiterminal vid järnvägen. Svartbäcksmåla i södra delen av staden är ett viktigt naturreservat och friluftsområde. Folkmängd efter ålder i Nybro tätort Ålder Summa bodde ca invånare i tätorten Nybro vilket är 66 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Nybro station bor ca 4800 invånare. 37 % av invånarna i Nybro tätort bor alltså inom stationsnära område var det ca 5950 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Nybro tätort. Nybro station trafikeras av 50 tåg varje vardag Ca 230 resenärer stiger på eller av Krösatåget på Nybros station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik. Och ca 990 unika resenärer stiger på eller av Öresundståget på Nybros station dagligen enligt en sammanställning av resanderäkningen under oktober pendlade ca 2368 personer varje vardag till och från Nybro tätort. Tågresenärerna motsvarar ca 10 % av de som pendlar till och från Nybro kommun med Krösatåget eller Öresundståget varje vardag (här stannar även SJ-tågen).

16 16 Kalmar kommun Trekanten och Smedby stationer TREKANTEN Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Trekanten ligger i Kalmar kommun med ca 15 kilometer till både Kalmar och Nybro. Trekanten växte fram som stationssamhälle efter år 1874 då järnvägsstationen invigdes. Idag bor här många barnfamiljer och är likt Smedby främst en bostadsort där de flesta invånarna pendlar till sina arbeten. Drygt 120 personer både bor och arbetar i Trekanten. De flesta arbetstillfällen i Trekanten finns inom utbildning och i byggbranschen. Tätorten har även stor potential för nya verksamheter. I Trekanten planeras det just nu för nya villatomer dryga 1000 meter från stationen. Planen har prioritering 26 i kommunens prioriteringslista. Folkmängd efter ålder i Trekanten med omland Ålder Summa samt helgdagar) 2015 bodde ca 2060 invånare i tätorten Trekanten vilket är 3 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Trekanten station bor ca 1200 invånare. 58 % av invånarna i Trekanten bor alltså inom stationsnära område var det 339 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Trekanten med omland. Trekanten station trafikeras av 16 tåg varje vardag (14 på lördagar och söndagar Ca 30 resenärer stiger på eller av tåget på Trekantens station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik Pendlade ca 1030 personer till och från Trekanten varje vardag. Tågresenärerna motsvarar ca 3 % av de som pendlar till och från Trekanten varje vardag (Krösatåget är det enda som stannar i Trekanten). Trekanten har även goda bussförbindelse till Kalmar och Nybro som tar ca 30 minuter.

17 17 SMEDBY Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Smedby ligger i Kalmar kommun, åtta kilometer väster om centrala Kalmar. Smedby har varit bebott sedan äldre stenåldern. Smedby blev ett stationssamhälle i och med att järnvägen drogs genom socknen Smedby växte under egenhemsrörelsen tal då det var ont om tomter i centrala Kalmar. Efter det växte sig Smedby ännu större - på 20 år ökade befolkningen från ca 1700 till 4000 invånare. Kust till kustbanan som går genom Smedby har sedan december 2014 åter fått ett tågstopp vilket Smedby inte haft sedan Tågstoppet ska öka tätortens attraktivitet och efterfrågan på bostäder. Smedby är huvudsakligen en bostadsort eftersom de flesta som bor här pendlar till sina arbeten. De arbeten som finns i Smedby är främst inom utbildning eller vård och omsorg. Just nu pågår inget planeringsarbete i Smedby. Folkmängd efter ålder i Smedby med omland Ålder Summa bodde ca 3900 invånare i tätorten Smedby vilket är 6 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Smedby station bor ca 3200 invånare. 82 % av invånarna i Smedby bor alltså inom stationsnära område var det 893 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Smedby med omland. Smedby station trafikeras av 16 tåg varje vardag (14 på lördagar och söndagar samt helgdagar) Ca 40 resenärer stiger på eller av tåget på Smedby station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik Pendlade ca 2260 personer till och från Smedby varje vardag. Tågresenärerna motsvarar ca 1,8 % av de som pendlar till och från Smedby varje vardag (Krösatåget är det ända som stannar i Smedby). Smedby har även en god bussförbindelse till Kalmar med täta turer som tar 20 minuter.

18 Jämförelser mellan de åtta stationsorterna BEBYGGELSESTRUKTUR 18

19 19

20 Jämförelser mellan de åtta stationsorterna OBEBYGGD MARK 20

21 21

22 Jämförelser mellan de åtta stationsorterna MÅLPUNKTER 22

23 23

24 Jämförelser mellan de åtta stationsorterna HINDER OCH HÄNSYN 24

25 25

26 26 Inspiration och förebilder för framtagandet av denna delrapport: - Stationsnära läge, Länsstyrelsen i Skåne, Skånetrafiken, Region Skåne, Trafikverket, Stationsnära planering en studie av åtta tätorter i Östergötland, Regionförbundet Östsam, 2014 Tack till Suncica Milosevic, som varit praktikant på Regionförbundet i Kalmar län under våren 2016 och då tagit fram en stor del av innehållet. Suncica har en kandidatexamen som samhällsplanerare vid Uppsala universitet och har under våren 2016 gått kursen verksamhetsförlagda studier i kulturmiljövetenskap på Linnéuniversitetets Institutionen för kulturvetenskaper. Tack också till Nybro kommun som hjälpt oss ta fram kartorna. Kontaktpersoner: Iréne Tallhage Lönn, Regionförbundet i Kalmar län Anders Unger Region Kronoberg