Försöksverksamhet med tillämpad statistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försöksverksamhet med tillämpad statistik"

Transkript

1 Försöksverksamhet med tillämpad statistik GÖRAN ANDERSSON Varje dag möts vi av olika statistiska material och slutsatser. Ibland görs generaliseringar utifrån otillräckliga kunskaper. Ibland blir vi som medborgare utsatta för manipulering. Är det möjligt att i gymnasieskolans matematikundervisning ta upp några ofta förekommande begrepp från den tillämpade statistiken? Och ge eleverna någon beredskap för samhälls- och utbildningsbruk? Göran Andersson 1) redogör för den försöksverksamhet som organiserats inom ARK-projektet vt Ny kursplan för HSE-linjerna 1984 Som väl de flesta matematiklärare känner till innehåller den nya kursplanen för HSE-linjerna, som skall gälla fr o m 1984/85, ökat utrymme för tillämpad statistik. De nya avsnitten behandlas under hösten i åk 2, vilket innebär att premiären sker ht Flertalet remissvar var positiva till förslaget om nedtoning av sannolikhetsläran till förmån för tillämpad statistik och kritisk granskning av statistiska material. Detta hindrar förstås inte att det ute i skolorna finns en hel del lärare som känner oro inför att undervisa på de nya momenten, särskilt som flertalet lärare förmodligen inte har fått motsvarande utbildning. För att dämpa onödiga farhågor, vill jag gärna berätta om de övervägande positiva erfarenheterna från den försöksverksamhet som föregick läroplansändringen och som ägde rum vt Huvuddragen i försöksuppläggningen utarbetades inom ARK-projektet. Min främsta uppgift blev att författa en försökstext, som kom att omfatta närmare 100 sidor. Innehållet framgår av de här stickorden: Definitionsproblem, mätproblem. Tveksamma urvalsmetoder. Rubriceringen och underlaget. Effekten av svarsbortfall. De mest elementära metoderna för sannolikshetsurval. Felmarginaler och konfidensintervall för proportioner och för 1) I Nämnaren nr 1 4, 82/83 årgång 9 och Nämnaren nr 1, 83/84 har Göran Andersson i fem artiklar presenterat en del av tankegångarna och innehållet i försökskursen. differenser mellan proportioner. Jämförelseproblem. Snedvridande faktorer (standardvägning). Kritisk granskning av slutsatser baserade på statistiska data i bl a tidningsklipp. Försöksuppläggning Av resursskäl kunde inte försöket omfatta särskilt många klasser. Ursprungligen var det tänkt att endast fyra klasser skulle deltaga, två S3:or i Uppsala, en S3:a i Gävle och en E3:a i Västerås. De medverkande lärarna skulle få visst stöd i form av ett par timmars introduktion och anvisningar före kursen och ytterligare några lektioner med råd om uppläggning m m inför kursens senare hälft. När ryktet spridit planerna på försöksverksamheten, anmälde sig spontant ytterligare fyra lärare. Dessa kunde dock inte få någon handledning på tjänstetid. Däremot utlovades (givetvis) att de vid behov skulle få konsultera mig per telefon ett erbjudande som skulle visa sig bli föga betungande för mig. De fyra tillkommande klasserna representerade följande linjer och orter: So2 Gävle; So2 Linköping; So2 Nässjö; N3 Lund. Alla åtta lärarnas medverkan byggde förstås på frivillighet. Detaljerna i försökets uppläggning i den enskilda klassen måste självklart styras av faktorer som klassens nivå och förutsättningar samt lärarens och elevernas önskemål. Härigenom kom försöksuppläggningen att skilja en hel del mellan klasserna. Arbetssätten varierade från lärargenomgång av hela materialet till självständiga grupparbeten.

2 Enligt den konventionella uppläggningen på de treåriga linjerna ägnas den tid som återstår av vt i åk 3 efter centrala provet i februari åt den matematiska statistiken. Genomgående valde man i försöksklasserna att försöka inhämta merparten av läroplanens kurs fast något stramare och i så snabb takt att större delen av lektionerna under april och maj kunde ägnas åt den tillämpade statistiken. Omräknat till undervisningstid: ca 20 lektioner i de fyra klasser som ursprungligen rekryterades till försöket. Dessa klasser hann med hela försökstexten med undantag av 5 sidor. I de fyra tillkommande klasserna varierade antal lektionstimmar mellan 8 och 23. Den So2:a i Linköping som endast ägnade 8 lektioner åt materialet hann med ca 40 % av texten. En annan So2:a, den i Nässjö, avverkade under sina 23 lektioner hela försökstexten plus ett annat material om index och korrelation. Några förutsättningar Innan jag sammanfattar resultat och slutsatser, vill jag först i punktform redovisa några av försöksbetingelserna. Först några gynnsamma omständigheter: + De lärare som frivilligt anmäler sig till en sådan här försöksverksamhet (som t ex oundvikligen medför merarbete) är förmodligen mer entusiastiska och skickade att ge undervisning i tillämpad statistik än den vanlige läraren. + Man kan inte utesluta att en bidragande orsak till att åtminstone några av dessa lärare anmälde sig var att de för tillfället hade en klass som var mer "framåt" än genomsnittet. + Enbart det faktum att det rör sig om ett försök, om någonting nytt, kan verka stimulerande. Mot dessa positiva omständigheter bör vägas följande: Studiemotivationen mot slutet av vårterminen i sista årskursen är kanske inte alltid den bästa. Helgerna stör rytmen, solen skiner (maj 1981 blev rekordvarm) och examensfirandet har tjuvstartat. Särskilt gäller nog detta om det nya avsnittet vilket var fallet i ett par klasser inte blir betygsgrundande. Ett par elever har också i enkätsvaren spontant beklagat tidpunkten. Försökstexten hade av resursskäl ett mycket enkelt trycktekniskt utförande hopnitade offsetavdrag av maskinskrivna sidor. Illustrationer utöver tidningsklippen förekom inte. De påkostade matematikläroböckerna står här i bjärt kontrast. Den stora skillnaden i "kosmetika" kanske i en del fall har påverkat elevernas inställning negativt. En nackdel med själva försökssituationen (sett från mindre studiemotiverade elevers synpunkt) var i en del klasser att kursen i tillämpad statistik upplevdes som något man tvingades göra utöver den ordinarie kursen. Sammanfattning av resultaten Sammantaget blev erfarenheterna övervägande goda. Försöket visade att många elever har möjligheter att på relativt kort tid tillägna sig innehållet i försökstexten. Majoriteten elever tyckte att kursen var intressant och att de fått nyttiga kunskaper och färdigheter. Försökstexten visade sig i stort sett fungera väl, både i konventionell katederundervisning och vid mer självständigt arbete. Alla elever klarade dock inte att läsa den på egen hand. Materialet var i första hand skrivet för SE3 men visade sig också fungera väl i de medverkande So2- och N3-klasserna. Några So2-elever menade dock att grundskolans kurs (den allmänna) var otillräcklig här. Dessa elever åsyftade nog då färdighetsträningen den erforderliga teoretiska rekvisitan inskränkte sig till de fyra räknesätten och kvadratrötter. Försöket kunde emellertid inte överallt genomföras gnisselfritt. Åtskilliga elever reagerade negativt på att möta långa textavsnitt som inte överensstämde med deras definition på matematikämnet. Dessa mindre goda erfarenheter gav den nyttiga kunskapen att ett material av försökstextens typ under försökets omständigheter inte utan vidare passar alla gymnasieelever. Jag tror dock att förutsättningarna är bättre när statistiken enligt den nya läroplanen skall behandlas i klasserna. Om hela innehållet motsvarande försökstexten skall penetreras, måste det nämligen ske över en längre tidsrymd. Avsnittet om felmarginaler och konfidensintervall ingår inte bland momenten i åk 2 utan får om det överhuvudtaget tas upp i undervisningen behandlas under "fritt val" i åk 3. Lite grand av den kritiska granskningen av statistiska material kan lämpligen komma in redan i samband med beskrivande statistik i åk 1. Min teori är att de elever som spontant reagerade negativt huvudsakligen är offer för attityder som skapats under hela skoltiden. När kritisk granskning och beräkning av olika typer av fel får status av ordinarie undervisningsstoff och portioneras ut över en längre tid i genomtänkt ordning, tror jag att chanserna ökar betydligt att få nästan alla elever positiva. När det gäller utvärderingen vill jag till sist med instämmande citera en av de medverkande lärarna, Sven Rundgren från Carlforsska skolan, Västerås: De som ansvarar för skolmatematikens utformning eller ännu mer generellt för ungdo-

3 mens beredskap att möta det datoriserade samhället måste arbeta vidare med försökskursens målsättningar. I det datoriserade samhället kommer det självklart att bli allt vanligare med statistiska slutsatser och generaliseringar för att inte tala om statistiska manipulationer som man av ren självbevarelseinstinkt måste kunna genomskåda. Fortbildning Enligt SÖ:s Personalutbildning för skolväsendet tillhör tillämpad statistik de prioriterade fortbildningsområdena. Under 1984/85 kommer i varje högskoleregion att ges 3-poängs fortbildningskurser för vilka tjänstledighet med oavkortad lön erhålles. I Nämnaren nr 1, 82/83 gav jag anvisningar på lämplig fortbildningslitteratur. Och även om det känns förmätet att skriva det viss nytta har nog de lärare som skall undervisa på de nya avsnitten av att läsa min artikelserie om statistisk kommunikationsfärdighet i Nämnaren. Exempel ur försökstexten Som avslutning följer ett utdrag ur försökstexten. Jag tycker att exemplet är en bra introduktion till en diskussion om vad som menas med ett slumpmässigt urval. Vidare belyses effekten av svarsbortfall (se även Nämnaren nr 1, 81/82) samt hur överdriven en tidningsrubrik kan visa sig vara vid jämförelse med artikeltexten. Kap 4 Tveksamma urvalsmetoder En statistisk undersökning syftar i princip alltid till att ge information om en mängd individer/element/enheter/objekt (alla termerna förekommer). Denna mängd kallas för en population. De så vanliga väljarbarometrarna avser att informera om läget i den population som utgörs av den svenska väljarkåren. Själva termen population kan härledas till befolkningsstatistiken (som historiskt haft stor betydelse för utvecklingen av de statistiska metoderna). Därför får man dock inte tro att individerna i en population alltid består av människor. Individerna i en population kan också utgöras av exempelvis företag, kommuner, bilförsäkringar, fakturor eller skruvar. I en del fall omfattar en undersökning samtliga individer i populationen, vilket kallas totalundersökning. Frånsett röstskolkarna kan de allmänna valen sägas utgöra en totalundersökning av väljarkåren. Mycket vanligt är dock att man blott undersöker ett stickprov/ sampel/urval ur populationen i hopp om att till lägre kostnad kunna dra åtminstone något så när tillförlitliga slutsatser om hela den bakomliggande populationen. Om man använder "lämpliga" urvalsoch skattningsmetoder är det också möjligt att dra sådana slutsatser. Föreliggande kapitel och kap 6 avser att belysa vad som i detta sammanhang menas med dåliga respektive goda urvalsmetoder. Illustrationsexempel 4.1 "Fritidshus och synvillor". Exemplet hänför sig till tidningsklippet på nästa sida. Själva artikeln är ganska lång. Här har vi bara tagit med de stycken som är väsentliga i detta sammanhang. Ögna igenom dessa stycken och besvara sedan följande frågor.

4 a) Kan de som fick brev betraktas som ett slumpmässigt urval av de ca fritidshusägarna? b) Om Ditt svar är nej på a): Kan slutsatserna utsträckas till alla de husägarna om man "iakttager viss försiktighet"? (Citatet anspelar på relativt vanliga formuleringar i massmedias redovisningar.) c) Hur stort var bortfallet? d) Vilket verkar vara det rimligaste antagandet om bortfallet, att de är mer intresserade av att hyra ut eller mindre intresserade jämfört med dem som svarat? Vi skall kanske inte helt göra ned den refererade undersökningen. Urvalsförfarandet kan försvaras, om syftet blott var att komma i kontakt med 50 husägare som var villiga att hyra ut. I så fall ligger det nära till hands att vända sig till den grupp husägare där man kan vänta sig att finna flest uthyrandebenägna. Om syftet däremot var att skatta hur många av de husägarna i populationen som ville hyra ut sina fritidshus, är emellertid detta subjektivt valda urval helt olämpligt. Ett villkor för strikta slutsatser till den bakomliggande populationen är, som vi senare skall behandla, att samtliga individer i populationen har haft chans att komma med i stickprovet och att denna chans (sannolikhet) är känd. Urvalet skall ha skett med någon sorts utlottningsförfarande, (exempelvis med hjälp av lappar i en hatt, slumptalstabell se avsnitt 6.2 eller slumptalsgenerering av en dator). Sådana typer av urval kallas sannolikhetsurval. I brist på en bättre term går övriga urvalstyper under benämningen icke-sannolikhetsurval (eng non-probability sampling). Den stora svagheten med icke-sannolikhetsurval är att man inte kan göra särskilt meningsfulla skattningar till den bakomliggande populationen och att man inte alls kan beräkna osäkerheten i dessa skattningar (vilket man vid sannolikhetsurval kan göra i form av t ex de statistiska felmarginalerna, se kap 6). I Norrtäljeundersökningen hade de tillfrågade inte utlottats

5 utan handplockats. Detta förfarande innebär att, även om alla dessa hade svarat, så hade man inte kunnat dra ens "mycket försiktiga" slutsatser längre än till just dessa husägare. Nu hade det dessutom endast kommit in 250 svar. Bortfallet uppgick alltså till hela 95 %! Det är troligt att många i bortfallet inte svarade helt enkelt därför att de inte var intresserade av uthyrning. Den angivna proportionen husägare är troligen avsevärt högre än den man erhållit om samtliga svarat. I extremfallet, att ingen i bortfallet ville hyra ut, återstår sammanlagt blott 200 intresserade av de 5 000, dvs endast 4 %. Vid så högt bortfall som detta kan man inte dra slutsatser längre än till de 250 som svarat. Och inte ens för dessa stämmer den i rubriken uppgivna proportionen "nio av tio". En enkel kontrollräkning visar att 200 av 250 motsvarar åtta av tio! Övningsuppgift 4.1 Om ingen i bortfallet på i exemplet ovan var intresserad av att hyra ut var alltså andelen intresserade bland de tillfrågade endast 4 %. Vilken blir andelen intresserade bland de tillfrågade om andelen intresserade i bortfallet är a) 10 % b) 30 % c) 50 % d) 80 %? Lästips Med hjälp av artikelförfattaren ger vi här förslag på ett antal böcker som har tonvikt på statistisk "klokskap". Längst ned på listan finns även ett par något mer teoretiska böcker. Först tre böcker som är skrivna i läroboksform och som i stor utsträckning utgår från tidningsklipp och officiell statistik. De innehåller ett stort antal lösta exempel av både numerisk och diskuterande karaktär. Andersson, G: Lögn och sanning med statistik. LiberLäromedel, Malmö Byström, J: Grundkurs i statistik. Natur och Kultur, Stockholm 1977 (lösningarna ges ut i ett separat häfte). Vejde, O: Statistik för alla. Brevskolan, Stockholm Och så en liknande bok, men mera koncentrerad till informationssökning, källkritik och analys i samband med skrivandet av rapporter. Boken bygger på sammanställningar ur den officiella statistiken. Wallgren, A Wallgren, B: Undersökningar och statistik. Natur och Kultur, Stockholm Följande böcker ger en bred diskussion om kritisk granskning av statistiska material men är inte läroböcker i den meningen att de introducerar statistiska mått och termer. Forsström, K-E: Fällor och fel i statistiken. Rabén & Sjögren, Stockholm Wallis, A Roberts, H: Vad är statistik? Aldus, Stockholm En bred översikt över statistikens tillämpningsområden med många historiska exempel ges i Wold, H: Orientering i det statistiska arbetsfältet. Biblioteksförlaget, Stockholm Vi skall inte heller glömma den klassiska Huff, H: Hur man ljuger med statistik (Natur och Kultur, Stockholm 1971) som innehåller många roliga exempel men som blir något ensidig då den inte förmedlar de positiva aspekterna av statistikens roll i samhället. Slutligen två böcker som används vid högskolornas 20-poängskurser i tillämpad statistik och som har likartat innehåll. De rekommenderas den som vill ha en mer stringent framställning av den sannolikhetsteoretiska bakgrunden till felmarginaler, konfidensintervall och signifikanstest. Andersson, G: Sannolikhetslära och inferensteori. Uppsala Statistikutbildning, Uppsala Körner, S: Statistisk dataanalys. Studentlitteratur, Lund I nr 1 av Nämnaren 1984/85 återkommer Göran Andersson med ett Litet statistiskt lexikon i samband med att den nya läroplanen för HSE-linjerna träder i kraft. Red

Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa?

Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa? Surveyföreningens webbpanelseminarium 2011-02-03 Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa? Jan Wretman Webbpanelkommittén 1 Det kommer att handla om: Begreppet representativitet. Bedömning av skattningars

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Konsekvenser av Bortfall Introduktion Illustration av hur bortfall påverkar resultaten i en statistisk

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Problem med väljarbarometrar

Problem med väljarbarometrar Statistisk kommunikationsfärdighet Problem med väljarbarometrar GÖRAN ANDERSSON I den tredje artikeln i vår pågående serie 1 ) behandlar statistikern Göran Andersson undersökningar av väljarsympatier.

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2013-04-08 1(9) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2010-07-02 1(8) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Familjerätt 2012 SO0201

Familjerätt 2012 SO0201 2013-04-16 1(7) Familjerätt 2012 SO0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Detta har vi gjort Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Disposition av vår slutrapport Uppdraget och vad vi ville från början

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre SO0309 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Hjärtinfartkter 1990-2013 2014 HS0114

Hjärtinfartkter 1990-2013 2014 HS0114 Statistik och jämförelser/statistik 2 20141215 1(5) Hjärtinfartkter 19902013 2014 HS0114 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh. Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Handledning för Fristående Svefaktura

Handledning för Fristående Svefaktura Handledning för Fristående Svefaktura Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 10-07-12 Exder Fristående Svefaktura Sida 2 av 20 Innehållsförteckning

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Kursplan. Grundnivå. Kursen ges på femte terminen på juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet

Kursplan. Grundnivå. Kursen ges på femte terminen på juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet Kursplan HRO501, Krediträtt, exekutionsrätt, redovisning, associationsrätt och immaterialrätt (KERAI), 18 högskolepoäng Law of Credit, Bankruptcy, Accounting, Associations and Intellectual Property Grundnivå

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. En liten statistikundersökning för en lektionstimme

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. En liten statistikundersökning för en lektionstimme Statistiska centralbyrån Statistics Sweden En liten statistikundersökning för en lektionstimme Innehållsförteckning Ett litet exempel på hur en statistisk undersökning går till Exempel på frågor och rop

Läs mer

Välkommen till Linköpings universitet!

Välkommen till Linköpings universitet! Välkommen till! Med detta brev vill vi hälsa dig välkommen till Yrkeslärarprogrammet 90 hp vid. Vi är glada för att du har valt att studera till lärare. Mitt namn är och jag är Programansvarig utbildningsledare,

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Centrala nervsystemet samt sinnesorganen, VT 2005

Centrala nervsystemet samt sinnesorganen, VT 2005 [ Stäng fönstret] [ Utskrift] Rapportutdrag: [ Excel] [ Word] Centrala nervsystemet samt sinnesorganen, VT 2005 Observera: vi är mycket angelägna att alla studenter som gått kursen ger sig tid att fylla

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer