Försöksverksamhet med tillämpad statistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försöksverksamhet med tillämpad statistik"

Transkript

1 Försöksverksamhet med tillämpad statistik GÖRAN ANDERSSON Varje dag möts vi av olika statistiska material och slutsatser. Ibland görs generaliseringar utifrån otillräckliga kunskaper. Ibland blir vi som medborgare utsatta för manipulering. Är det möjligt att i gymnasieskolans matematikundervisning ta upp några ofta förekommande begrepp från den tillämpade statistiken? Och ge eleverna någon beredskap för samhälls- och utbildningsbruk? Göran Andersson 1) redogör för den försöksverksamhet som organiserats inom ARK-projektet vt Ny kursplan för HSE-linjerna 1984 Som väl de flesta matematiklärare känner till innehåller den nya kursplanen för HSE-linjerna, som skall gälla fr o m 1984/85, ökat utrymme för tillämpad statistik. De nya avsnitten behandlas under hösten i åk 2, vilket innebär att premiären sker ht Flertalet remissvar var positiva till förslaget om nedtoning av sannolikhetsläran till förmån för tillämpad statistik och kritisk granskning av statistiska material. Detta hindrar förstås inte att det ute i skolorna finns en hel del lärare som känner oro inför att undervisa på de nya momenten, särskilt som flertalet lärare förmodligen inte har fått motsvarande utbildning. För att dämpa onödiga farhågor, vill jag gärna berätta om de övervägande positiva erfarenheterna från den försöksverksamhet som föregick läroplansändringen och som ägde rum vt Huvuddragen i försöksuppläggningen utarbetades inom ARK-projektet. Min främsta uppgift blev att författa en försökstext, som kom att omfatta närmare 100 sidor. Innehållet framgår av de här stickorden: Definitionsproblem, mätproblem. Tveksamma urvalsmetoder. Rubriceringen och underlaget. Effekten av svarsbortfall. De mest elementära metoderna för sannolikshetsurval. Felmarginaler och konfidensintervall för proportioner och för 1) I Nämnaren nr 1 4, 82/83 årgång 9 och Nämnaren nr 1, 83/84 har Göran Andersson i fem artiklar presenterat en del av tankegångarna och innehållet i försökskursen. differenser mellan proportioner. Jämförelseproblem. Snedvridande faktorer (standardvägning). Kritisk granskning av slutsatser baserade på statistiska data i bl a tidningsklipp. Försöksuppläggning Av resursskäl kunde inte försöket omfatta särskilt många klasser. Ursprungligen var det tänkt att endast fyra klasser skulle deltaga, två S3:or i Uppsala, en S3:a i Gävle och en E3:a i Västerås. De medverkande lärarna skulle få visst stöd i form av ett par timmars introduktion och anvisningar före kursen och ytterligare några lektioner med råd om uppläggning m m inför kursens senare hälft. När ryktet spridit planerna på försöksverksamheten, anmälde sig spontant ytterligare fyra lärare. Dessa kunde dock inte få någon handledning på tjänstetid. Däremot utlovades (givetvis) att de vid behov skulle få konsultera mig per telefon ett erbjudande som skulle visa sig bli föga betungande för mig. De fyra tillkommande klasserna representerade följande linjer och orter: So2 Gävle; So2 Linköping; So2 Nässjö; N3 Lund. Alla åtta lärarnas medverkan byggde förstås på frivillighet. Detaljerna i försökets uppläggning i den enskilda klassen måste självklart styras av faktorer som klassens nivå och förutsättningar samt lärarens och elevernas önskemål. Härigenom kom försöksuppläggningen att skilja en hel del mellan klasserna. Arbetssätten varierade från lärargenomgång av hela materialet till självständiga grupparbeten.

2 Enligt den konventionella uppläggningen på de treåriga linjerna ägnas den tid som återstår av vt i åk 3 efter centrala provet i februari åt den matematiska statistiken. Genomgående valde man i försöksklasserna att försöka inhämta merparten av läroplanens kurs fast något stramare och i så snabb takt att större delen av lektionerna under april och maj kunde ägnas åt den tillämpade statistiken. Omräknat till undervisningstid: ca 20 lektioner i de fyra klasser som ursprungligen rekryterades till försöket. Dessa klasser hann med hela försökstexten med undantag av 5 sidor. I de fyra tillkommande klasserna varierade antal lektionstimmar mellan 8 och 23. Den So2:a i Linköping som endast ägnade 8 lektioner åt materialet hann med ca 40 % av texten. En annan So2:a, den i Nässjö, avverkade under sina 23 lektioner hela försökstexten plus ett annat material om index och korrelation. Några förutsättningar Innan jag sammanfattar resultat och slutsatser, vill jag först i punktform redovisa några av försöksbetingelserna. Först några gynnsamma omständigheter: + De lärare som frivilligt anmäler sig till en sådan här försöksverksamhet (som t ex oundvikligen medför merarbete) är förmodligen mer entusiastiska och skickade att ge undervisning i tillämpad statistik än den vanlige läraren. + Man kan inte utesluta att en bidragande orsak till att åtminstone några av dessa lärare anmälde sig var att de för tillfället hade en klass som var mer "framåt" än genomsnittet. + Enbart det faktum att det rör sig om ett försök, om någonting nytt, kan verka stimulerande. Mot dessa positiva omständigheter bör vägas följande: Studiemotivationen mot slutet av vårterminen i sista årskursen är kanske inte alltid den bästa. Helgerna stör rytmen, solen skiner (maj 1981 blev rekordvarm) och examensfirandet har tjuvstartat. Särskilt gäller nog detta om det nya avsnittet vilket var fallet i ett par klasser inte blir betygsgrundande. Ett par elever har också i enkätsvaren spontant beklagat tidpunkten. Försökstexten hade av resursskäl ett mycket enkelt trycktekniskt utförande hopnitade offsetavdrag av maskinskrivna sidor. Illustrationer utöver tidningsklippen förekom inte. De påkostade matematikläroböckerna står här i bjärt kontrast. Den stora skillnaden i "kosmetika" kanske i en del fall har påverkat elevernas inställning negativt. En nackdel med själva försökssituationen (sett från mindre studiemotiverade elevers synpunkt) var i en del klasser att kursen i tillämpad statistik upplevdes som något man tvingades göra utöver den ordinarie kursen. Sammanfattning av resultaten Sammantaget blev erfarenheterna övervägande goda. Försöket visade att många elever har möjligheter att på relativt kort tid tillägna sig innehållet i försökstexten. Majoriteten elever tyckte att kursen var intressant och att de fått nyttiga kunskaper och färdigheter. Försökstexten visade sig i stort sett fungera väl, både i konventionell katederundervisning och vid mer självständigt arbete. Alla elever klarade dock inte att läsa den på egen hand. Materialet var i första hand skrivet för SE3 men visade sig också fungera väl i de medverkande So2- och N3-klasserna. Några So2-elever menade dock att grundskolans kurs (den allmänna) var otillräcklig här. Dessa elever åsyftade nog då färdighetsträningen den erforderliga teoretiska rekvisitan inskränkte sig till de fyra räknesätten och kvadratrötter. Försöket kunde emellertid inte överallt genomföras gnisselfritt. Åtskilliga elever reagerade negativt på att möta långa textavsnitt som inte överensstämde med deras definition på matematikämnet. Dessa mindre goda erfarenheter gav den nyttiga kunskapen att ett material av försökstextens typ under försökets omständigheter inte utan vidare passar alla gymnasieelever. Jag tror dock att förutsättningarna är bättre när statistiken enligt den nya läroplanen skall behandlas i klasserna. Om hela innehållet motsvarande försökstexten skall penetreras, måste det nämligen ske över en längre tidsrymd. Avsnittet om felmarginaler och konfidensintervall ingår inte bland momenten i åk 2 utan får om det överhuvudtaget tas upp i undervisningen behandlas under "fritt val" i åk 3. Lite grand av den kritiska granskningen av statistiska material kan lämpligen komma in redan i samband med beskrivande statistik i åk 1. Min teori är att de elever som spontant reagerade negativt huvudsakligen är offer för attityder som skapats under hela skoltiden. När kritisk granskning och beräkning av olika typer av fel får status av ordinarie undervisningsstoff och portioneras ut över en längre tid i genomtänkt ordning, tror jag att chanserna ökar betydligt att få nästan alla elever positiva. När det gäller utvärderingen vill jag till sist med instämmande citera en av de medverkande lärarna, Sven Rundgren från Carlforsska skolan, Västerås: De som ansvarar för skolmatematikens utformning eller ännu mer generellt för ungdo-

3 mens beredskap att möta det datoriserade samhället måste arbeta vidare med försökskursens målsättningar. I det datoriserade samhället kommer det självklart att bli allt vanligare med statistiska slutsatser och generaliseringar för att inte tala om statistiska manipulationer som man av ren självbevarelseinstinkt måste kunna genomskåda. Fortbildning Enligt SÖ:s Personalutbildning för skolväsendet tillhör tillämpad statistik de prioriterade fortbildningsområdena. Under 1984/85 kommer i varje högskoleregion att ges 3-poängs fortbildningskurser för vilka tjänstledighet med oavkortad lön erhålles. I Nämnaren nr 1, 82/83 gav jag anvisningar på lämplig fortbildningslitteratur. Och även om det känns förmätet att skriva det viss nytta har nog de lärare som skall undervisa på de nya avsnitten av att läsa min artikelserie om statistisk kommunikationsfärdighet i Nämnaren. Exempel ur försökstexten Som avslutning följer ett utdrag ur försökstexten. Jag tycker att exemplet är en bra introduktion till en diskussion om vad som menas med ett slumpmässigt urval. Vidare belyses effekten av svarsbortfall (se även Nämnaren nr 1, 81/82) samt hur överdriven en tidningsrubrik kan visa sig vara vid jämförelse med artikeltexten. Kap 4 Tveksamma urvalsmetoder En statistisk undersökning syftar i princip alltid till att ge information om en mängd individer/element/enheter/objekt (alla termerna förekommer). Denna mängd kallas för en population. De så vanliga väljarbarometrarna avser att informera om läget i den population som utgörs av den svenska väljarkåren. Själva termen population kan härledas till befolkningsstatistiken (som historiskt haft stor betydelse för utvecklingen av de statistiska metoderna). Därför får man dock inte tro att individerna i en population alltid består av människor. Individerna i en population kan också utgöras av exempelvis företag, kommuner, bilförsäkringar, fakturor eller skruvar. I en del fall omfattar en undersökning samtliga individer i populationen, vilket kallas totalundersökning. Frånsett röstskolkarna kan de allmänna valen sägas utgöra en totalundersökning av väljarkåren. Mycket vanligt är dock att man blott undersöker ett stickprov/ sampel/urval ur populationen i hopp om att till lägre kostnad kunna dra åtminstone något så när tillförlitliga slutsatser om hela den bakomliggande populationen. Om man använder "lämpliga" urvalsoch skattningsmetoder är det också möjligt att dra sådana slutsatser. Föreliggande kapitel och kap 6 avser att belysa vad som i detta sammanhang menas med dåliga respektive goda urvalsmetoder. Illustrationsexempel 4.1 "Fritidshus och synvillor". Exemplet hänför sig till tidningsklippet på nästa sida. Själva artikeln är ganska lång. Här har vi bara tagit med de stycken som är väsentliga i detta sammanhang. Ögna igenom dessa stycken och besvara sedan följande frågor.

4 a) Kan de som fick brev betraktas som ett slumpmässigt urval av de ca fritidshusägarna? b) Om Ditt svar är nej på a): Kan slutsatserna utsträckas till alla de husägarna om man "iakttager viss försiktighet"? (Citatet anspelar på relativt vanliga formuleringar i massmedias redovisningar.) c) Hur stort var bortfallet? d) Vilket verkar vara det rimligaste antagandet om bortfallet, att de är mer intresserade av att hyra ut eller mindre intresserade jämfört med dem som svarat? Vi skall kanske inte helt göra ned den refererade undersökningen. Urvalsförfarandet kan försvaras, om syftet blott var att komma i kontakt med 50 husägare som var villiga att hyra ut. I så fall ligger det nära till hands att vända sig till den grupp husägare där man kan vänta sig att finna flest uthyrandebenägna. Om syftet däremot var att skatta hur många av de husägarna i populationen som ville hyra ut sina fritidshus, är emellertid detta subjektivt valda urval helt olämpligt. Ett villkor för strikta slutsatser till den bakomliggande populationen är, som vi senare skall behandla, att samtliga individer i populationen har haft chans att komma med i stickprovet och att denna chans (sannolikhet) är känd. Urvalet skall ha skett med någon sorts utlottningsförfarande, (exempelvis med hjälp av lappar i en hatt, slumptalstabell se avsnitt 6.2 eller slumptalsgenerering av en dator). Sådana typer av urval kallas sannolikhetsurval. I brist på en bättre term går övriga urvalstyper under benämningen icke-sannolikhetsurval (eng non-probability sampling). Den stora svagheten med icke-sannolikhetsurval är att man inte kan göra särskilt meningsfulla skattningar till den bakomliggande populationen och att man inte alls kan beräkna osäkerheten i dessa skattningar (vilket man vid sannolikhetsurval kan göra i form av t ex de statistiska felmarginalerna, se kap 6). I Norrtäljeundersökningen hade de tillfrågade inte utlottats

5 utan handplockats. Detta förfarande innebär att, även om alla dessa hade svarat, så hade man inte kunnat dra ens "mycket försiktiga" slutsatser längre än till just dessa husägare. Nu hade det dessutom endast kommit in 250 svar. Bortfallet uppgick alltså till hela 95 %! Det är troligt att många i bortfallet inte svarade helt enkelt därför att de inte var intresserade av uthyrning. Den angivna proportionen husägare är troligen avsevärt högre än den man erhållit om samtliga svarat. I extremfallet, att ingen i bortfallet ville hyra ut, återstår sammanlagt blott 200 intresserade av de 5 000, dvs endast 4 %. Vid så högt bortfall som detta kan man inte dra slutsatser längre än till de 250 som svarat. Och inte ens för dessa stämmer den i rubriken uppgivna proportionen "nio av tio". En enkel kontrollräkning visar att 200 av 250 motsvarar åtta av tio! Övningsuppgift 4.1 Om ingen i bortfallet på i exemplet ovan var intresserad av att hyra ut var alltså andelen intresserade bland de tillfrågade endast 4 %. Vilken blir andelen intresserade bland de tillfrågade om andelen intresserade i bortfallet är a) 10 % b) 30 % c) 50 % d) 80 %? Lästips Med hjälp av artikelförfattaren ger vi här förslag på ett antal böcker som har tonvikt på statistisk "klokskap". Längst ned på listan finns även ett par något mer teoretiska böcker. Först tre böcker som är skrivna i läroboksform och som i stor utsträckning utgår från tidningsklipp och officiell statistik. De innehåller ett stort antal lösta exempel av både numerisk och diskuterande karaktär. Andersson, G: Lögn och sanning med statistik. LiberLäromedel, Malmö Byström, J: Grundkurs i statistik. Natur och Kultur, Stockholm 1977 (lösningarna ges ut i ett separat häfte). Vejde, O: Statistik för alla. Brevskolan, Stockholm Och så en liknande bok, men mera koncentrerad till informationssökning, källkritik och analys i samband med skrivandet av rapporter. Boken bygger på sammanställningar ur den officiella statistiken. Wallgren, A Wallgren, B: Undersökningar och statistik. Natur och Kultur, Stockholm Följande böcker ger en bred diskussion om kritisk granskning av statistiska material men är inte läroböcker i den meningen att de introducerar statistiska mått och termer. Forsström, K-E: Fällor och fel i statistiken. Rabén & Sjögren, Stockholm Wallis, A Roberts, H: Vad är statistik? Aldus, Stockholm En bred översikt över statistikens tillämpningsområden med många historiska exempel ges i Wold, H: Orientering i det statistiska arbetsfältet. Biblioteksförlaget, Stockholm Vi skall inte heller glömma den klassiska Huff, H: Hur man ljuger med statistik (Natur och Kultur, Stockholm 1971) som innehåller många roliga exempel men som blir något ensidig då den inte förmedlar de positiva aspekterna av statistikens roll i samhället. Slutligen två böcker som används vid högskolornas 20-poängskurser i tillämpad statistik och som har likartat innehåll. De rekommenderas den som vill ha en mer stringent framställning av den sannolikhetsteoretiska bakgrunden till felmarginaler, konfidensintervall och signifikanstest. Andersson, G: Sannolikhetslära och inferensteori. Uppsala Statistikutbildning, Uppsala Körner, S: Statistisk dataanalys. Studentlitteratur, Lund I nr 1 av Nämnaren 1984/85 återkommer Göran Andersson med ett Litet statistiskt lexikon i samband med att den nya läroplanen för HSE-linjerna träder i kraft. Red

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern

Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV Proposition som tar upp fortbildning i matematik för klasslärare. Upptakt inför 1982 års Matematikbiennal. De diagnostiska uppgifterna

Läs mer

Att luras med statistik mycket mer än vilseledande diagram

Att luras med statistik mycket mer än vilseledande diagram Att luras med statistik mycket mer än vilseledande diagram GÖRAN ANDERSSON Detta är den första artikeln i en serie i Nämnaren där Göran Andersson kommer att ge exempel på vad han tycker bör ingå i skolans

Läs mer

Urvalsmetoder: Sannolikhetsurval resp. icke-sannolikhetsurval, OSU (kap )

Urvalsmetoder: Sannolikhetsurval resp. icke-sannolikhetsurval, OSU (kap ) F3 Urvalsmetoder: Sannolikhetsurval resp. icke-sannolikhetsurval, OSU (kap 9.1-9.4) Urval Anta att vi ska göra en urvalsunderökning och samla in primärdata Totalundersökning ofta inte möjlig För dyrt Tar

Läs mer

Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa?

Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa? Surveyföreningens webbpanelseminarium 2011-02-03 Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa? Jan Wretman Webbpanelkommittén 1 Det kommer att handla om: Begreppet representativitet. Bedömning av skattningars

Läs mer

Urval. Slumpmässiga urval (sannolikhetsurval) Fördelar med slumpmässiga urval

Urval. Slumpmässiga urval (sannolikhetsurval) Fördelar med slumpmässiga urval Urval F3 Urvalsmetoder: Sannolikhetsurval resp. icke-sannolikhetsurval, OSU (kap 9.1-9.4) Ursprung: Linda Wänström Anta att vi ska göra en urvalsunderökning och samla in primärdata Totalundersökning ofta

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Leif Ruckman och Christina Andersson Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Vad är statistik? 1. Statistiska uppgifter. T ex som underlag

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare

Läs mer

Kursplan. Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap

Kursplan. Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap Kursplan Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod EUP 522 Dnr 2002:97 Beslutsdatum 2002-12-12 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Juridik, statistik och utredningsmetodik, 20

Läs mer

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.)

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.) LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet FÖRSLAG TILL PROGRAMNÄMND INFÖR ÅR NÄMND/NÄMNDER: Förslagsställare (Namn, funktion, Inst/Enhet) FÖRSLAGET GÄLLER: a) EXISTERANDE KURS (Ange kurskod

Läs mer

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt Joakim Samuelsson Expert i matematikklassrummet Vad är det som kännetecknar skickliga matematiklärare? Artikelförfattaren har följt en erkänt duktig matematiklärare och sett hur han bedriver sin undervisning.

Läs mer

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs Inst. för pedagogik Kursplan Sid 1 (4) Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum 1999-06-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Kursplan. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående enstaka kurs. Målet för kursen är att ge de studerande

Kursplan. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående enstaka kurs. Målet för kursen är att ge de studerande Kursplan Kurskod SOA501 Dnr 2000-13D Beslutsdatum 2000-08-18 Engelsk benämning Ämne Sociology, General Course Sociologi Nivå 1-10 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016 Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016 6MN025 Kursnamn: Matematik för åk F 3, kurs 4, 7,5 hp Termin: V 16 Kurskod: 6MN025

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 5 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Konfidensintervall För andelar För medelvärden Vid jämförelser o Den statistiska felmarginalen o Stickprovsstorlek 2 Introduktion När man beräknar

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Kursplan. Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående kurs.

Kursplan. Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående kurs. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOA511 Dnr 2000-13D Beslutsdatum 2000-08-18 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng Sociology, General Course Sociologi

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Konsekvenser av Bortfall Introduktion Illustration av hur bortfall påverkar resultaten i en statistisk

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Problem med stenplattor

Problem med stenplattor Rolf Hedrén, Eva Taflin & Kerstin Hagland Problem med stenplattor Författarna har under flera år bedrivit ett forskningsprojekt med syfte att ta reda på hur lärare och elever tänker om lektioner kring

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Från datainsamling till rapport att göra en statistisk undersökning. (KD) 3:dje uppl, Studentlitteratur, Lund 2000.

Från datainsamling till rapport att göra en statistisk undersökning. (KD) 3:dje uppl, Studentlitteratur, Lund 2000. STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2004 Statistiska institutionen Karin Dahmström ANVISNINGAR TILL GRUNDKURS I STATISTIK, 20 P, MOMENT 1, UNDERSÖKNINGSMETODIK OCH STATISTISK DATAANALYS, 10 P UNDERSÖKNINGSMETODIK

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och

Läs mer

Laboration 4: Hypotesprövning och styrkefunktion

Laboration 4: Hypotesprövning och styrkefunktion LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK DATORLABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR L, FMS 032, HT-07 Laboration 4: Hypotesprövning och styrkefunktion 1 Syfte I denna laboration

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015.

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015. Elevutvärdering NKC Alla kurser VOMS, Vt 2015 2015 För att utveckla utbildningens kvalitet på NKC arbetar vi med elevutvärderingar. I dessa kurser har kursutvärdering skett i samband med kursavslut, för

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M)

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M) Utlåtande 2016:105 RIV (Dnr 106-1600/2015) Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2015:74)

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Grundläggande statistik I (6 hp)

Grundläggande statistik I (6 hp) Sociologiska institutionen Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys Termin 1 FN (30 hp) HT 2010 Grundläggande statistik I (6 hp) (Basic statistics I, FC, 6 ECTS) Lärare: Paul Fuehrer Kursens målsättning

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2010-07-02 1(8) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp

Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp Grundläggande matematik för ingenjörsstudenter vid Byggnadsteknisk utbildning en förberedande matematikkurs inför kursen Envariabelanalys

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Välkommen till Matematik 3 för lärare!

Välkommen till Matematik 3 för lärare! Välkommen till Matematik 3 för lärare! Nu: Statistik för lärare + Linjär algebra + datorlabbar Antagen? Registrerad? För er som läser första ämnet nu (MAxx eller FYMA): Hållbar Utveckling med Människan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:11. Svenska i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:11. Svenska i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:11 Svenska i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Den här kvalitetsgranskningen har fokus på två områden: Får eleverna som läser Svenska A och B en undervisning som anpassas till

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping Antal pedagogisk personal: 44 Antal svarande: 32 Svarsfrekvens: 73% Skolenkäten

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Programmet för journalistik

Programmet för journalistik Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@medkom.umu.se www.kultmed.umu.se Utbildningsplan Dnr UmU 501-1832-11 Datum 2012-05-31

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Detta har vi gjort Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Disposition av vår slutrapport Uppdraget och vad vi ville från början

Läs mer

KURSUTVÄRDERING CD5560 FABER VT2003

KURSUTVÄRDERING CD5560 FABER VT2003 KURSUTVÄRDERING CD5560 FABER VT2003 Antal utvärderingar = 24 Datalogi = 20 Datateknik = 1 Övr. = 1 Blank = 2 Fråga 1 - Förkunskaper Ja = 23 Nej = 0 Blank = 1 inga Slutsats: Förkunskaper uppfattas som tillräckliga.

Läs mer

LPP Matematik åk 4 Vt-14

LPP Matematik åk 4 Vt-14 LPP Matematik åk 4 Vt-14 Skolans värdegrund, uppdrag, mål och riktlinje Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden

Läs mer

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm i j Skolenkät Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 h k Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer

Läs mer

Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen

Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Äldre vård och omsorg. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso och sjukvårdslagen 2004 SO0309 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg

Läs mer

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 11 Svarsfrekvens:

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

1 of 6 15/02/2007 23:26 Enkätresultat Enkät: Enkät 479896 Status: öppen Datum: 2007-02-15 23:26:10 Grupp: Aktiverade deltagare (5C1108 Tillämpad fysik, mekanik) Besvarad av: 7(58) (12%) Sidan besökt av:

Läs mer

Funktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen

Funktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Funktionshindrade personer. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso och sjukvårdslagen 2005 SO0310 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg

Läs mer