Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och likabehandlingsplansgruppen Vår vision Utveckling och lärande i trygg gemenskap i Höörs kommun Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Hela vår verksamhet ska utgå från barnen och våra styrdokument. De ska vara delaktiga i vårt likabehandlingsarbete och likabehandlingsplanen ska levandegöras för dem genom lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Det är viktigt att barnen får göra egna val och ta lärdom av dem. Vi ger barnen tid, redskap och uppmuntran för att varje barn ska utvecklas i sin egen takt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i vårt likabehandlingsarbete genom att läsa och reflektera samt ge förslag och kritik kring våra planer och vårt dagliga arbete. Våra möten sker via lämning, hämtning, föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in och andra aktiviteter. Likabehandlingsplanen läggs ut på förskolans hemsida så att vårdnadshavarna har tillgång till den. Personalens delaktighet Det är var och ens skyldighet att vara delaktig i likabehandlingsarbetet och utvecklas kring arbetet. Genom att planen följs och diskuterars aktivt i arbetslagen, vid APT-möte, reflektionsmöten och i Fo2. På så vis blir det ett levande dokument i det vardagliga arbetet. Likabehandlingsplansgruppen ska tillsammans med arbetslaget och förskolechef utvärdera, följa upp - och utarbeta en ny likabehandlingsplan varje år. Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras tillsammans med barnen. Genom att vi använder oss av- lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen anslås på förskolan till vårdnadshavare samt publiceras på kommunens hemsida. Vårdnadshavarna får läsa planen och komma med förslag och synpunkter. All personal har ett ansvar för att planen blir ett levande arbetsredskap, att den utvärderas och att en ny plan upprättas. Likabehandlingsplansgruppen ansvarar för att det upprättas en ny likabehandlingsplan varje år, tillsammans med förskolechefen.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats genom enkäter till föräldrar. Personalen har varit delaktig genom reflektionsfredagar. Vi har haft en personal från varje avdelning som har varit med och diskuterat utifrån likabehandlingsplanen. Tyvärr har barnintervjuerna inte blivit av pga dålig framförhållning och olika diskussioner. Vi tycker att det är viktigt att det är barnen som ska gå kvar på förskolan som gör barnintervjuerna och kartläggningen. Därför får vi komplettera med det i början av nästa termin (sept). Detta underlaget måste förberedas och sammanställas. Sammanställningen kan sedan ligga som en bifogad fil 1 till Likabehandlingsplanen. Det material som används vid kartläggningen ska finnas kvar och ligger som bifogad fil 2. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån föräldraenkäten, 15 svar av 64 inskrivna barn, svarade 14(12+2 delvis) att de upplevde sig trygga på förskolan. Det var en som kände sig otrygg och två som delvis kände sig otrygga. Det som föräldrarna tyckte var otryggt var att de upplevde det som för lite personal vid aktiviteter. Pedagogerna måste bli ännu bättre på att förmedla hur vi delar upp oss, vilket lärande som sker och bemöta föräldrar med information om vår verksamhet. Det är även viktigt att vi hittar olika sätt att förmedla vår verksamhet på. Vi vill givetvis att fler av våra vårdnadshavare ska svara på våra enkäter och måste fundera över hur vi ska nå ut med information om hur viktigt det är med deras åsikter. Utifrån Levandegöra likabehandlingsarbetet: Vi anser inte att vi har en levandes likabehandlingsplan och det kommer fokuseras extra på att göra den levande under höstterminen. Alla är överrens om att delar av den efterföljs men det efterfrågas en större medvetenhet. Det är vissa insatser som inte uppfylls, vilket är tecken på att den inte är ett levande dokument. Matsituationer: Vi upplever det inte längre som någon maktkamp vid matsituationerna. Vi behöver arbeta mer med att låta barnen i största mån ta upp mat och hälla upp dricka själva. Påklädning - utevistelse - avklädning Vi har kommit lång bit på vägen när det gäller nolltolerans mot kränkning vid på och avklädning. Men vi kan fortfarande bli bättre. Vi har utvecklat gården genom olika stationer. Har även haft en reflektionsgrupp som har haft i uppgift att utveckla gården och den är under uppbyggnad. Vi har några stationer som ibland öppnas upp, men detta måste bli tydligare och erbjudas för att barnen ska få en mer stimulerande gård. Något rutinschema har tyvärr inte gjorts, men kommer göras och användas till hösten. (Bifogad fil 3). Kartläggningen har till viss del följts upp. Hallsituationerna är lugnare och vi upplever det inte som att några av barnen fortfarande tycker dessa är otrygga. Däremot måste vi bli bättre på att följa upp regnskogen och kullen och det ska vara en pedagog närvarande om det finns barn på de platserna.

4 Arbete med värdegrunden - alla människors lika värde. Vi arbetar kontinuerligt med våra styrdokument på Apt och liknande möten. I likabehandlingsgruppen(fredagsreflektionerna) har vi diskuterat värdgrund och hur vi bemöter barn och varandra. Vi arbetar med att försöka synliggöra vårt arbete och kommer fortsätta att utveckla våra sätt på att förmedla vår verksamhet. Vi behöver bli mer medveten i att använda oss av olika styrdokument och likabehandlingsplanen i arbetet med barnen, så att även barnen är medvetna om planen. Vi arbetar utifrån att se varje barn där de befinner sig och det innebär att ständigt möta dem i deras personlighet och olika styrkor. Aktivt genusarbete: Under året har vi arbetat mycket i våra miljöer, har även påbörjat arbetet med en miljödeklaration. Vi reflekterar mycket över våra miljöer och namnger de på ett medvetet sätt. Vi är måna om att det är miljöer som stimulerar alla barn. Arbetet i miljöerna är under ständig utveckling och utvecklas kontinuerligt utefter projektet och barnens behov och intressen. Vi har på olika sätt diskuterat genus med barnen i den fortlöpande verksamheten ex värdegrunds och genus-frågor utifrån melodifestivalen. Vår målsättning är att både flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Detta är ett mål som vi ständigt måste arbeta med och vara medvetna om. Arbete med olika kulturer och religioner I den fortlöpande verksamheten har vi diskuterat olika religioner och kulturer, när barnen uppmärksammar eller ställer frågor. Vi har köpt in mångfaldskalendern, men tyvärr inte arbetat med den aktivt. Vi måste bli bättre på att använda oss av barnlitteratur som berör olika familjebildningar, minoriteter kulturer och religioner och det kommer vi fokusera på under nästa år. Barnen ska erbjudas litteraturen även om det inte finns som en del av barngruppen. Vi inser vikten av att ha ett nära samarbete med alla familjer för att få kunskap i familjens olika traditioner, kulturer och religioner. Då ökar vår förståelse och medvetenhet för familjen och barnet. Vi välkomnar alla vårdnadshavare till förskolan.

5 Barns inflytande Vi har under året arbetat för att barnen ska ha större inflytande i vår verksamhet bl a genom att de ska ha tillåtande och tillgängliga miljöer. Vi arbetar utifrån att barnen driver våra projekt och på så sätt har inflytande i verksamheten. Vissa av barnen har förståelse för ordet inflytande bl a genom att vi röstar eller visar dokumentationer för barnen. I området har vi valt att arbeta mer aktivt med just detta mål av likabehandlingsplanen. Vad är reelt inflytande? Hur kan vi arbeta mer aktivt och medvetet med barnens inflytande? Bemötande Vi anser att vi bemöter alla barn, föräldrar och kollegor på ett välkomnande sätt. Vi försöker på ett konstruktivt sätt hjälpa varandra i bemötandet av barnen, föräldrar och kollegor. Men upplever det som att vårt bemötande ständigt behöver diskuteras och utvecklas. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen i arbetslaget använder barnintervjuer för att utvärdera likabehandlingsplanen tillsammans med barnen. En enkät delas ut på våren till vårdnadshavarna. Likabehandlingsplanen utvärderas varje år på våren i någon form av reflektionsmöte. Alla måste vara delaktiga. Utvärderingen sammanställs av likabehandlingsplansgruppen och förskolechef. Likabehandlingsplansgruppen och förskolechefen ansvarar för utformningen av enkäten till vårdnadshavarna och frågorna till barnintervjuerna. Ansvarig för att årets plan utvärderas All personal, förskolechefen och likabehandlingsplansgruppen särskilt ansvar.

6 Främjande insatser Arbete med värdegrunden - alla människors lika värde Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Att ständigt utgå från och diskutera värdegrunden och våra styrdokument. Mål: Att lyfta fram och synliggöra alla människors lika värde i det vardagliga arbetet. Uppföljning och utvärdering: sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats Vi ska vara måna om att prata med barnen istället för till barnen. Motivera utifrån situationen. Vi måste vara närvarande vid konflikter och hjälpa dem i deras konfliktlösning genom att tillsammans samtala ur allas perspketiv. Värdegrunden och våra styrdokument ska diskuteras och användas kontinuerligt t.ex. vid APT, reflektionstid, fortbildningsdagar och vid utvärderingar av vårt arbete. Vi ska synliggöra barnen och deras lärande genom dokumentation i miljön. Vi ska även vara måna om att förmedla verksamheten till vårdnadshavare. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet för ett aktivt värdegrundsarbete. I vårt dagliga arbete diskuterar vi (vuxna-vuxna, vuxna-barn, barn-barn) om allas lika värde där alla får vara olika. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Vi ska vara observanta på att detta inte får ske. Personalen motiverar vår verksamhet utifrån våra styrdokument så att alla barn ges förutsättningar att delta. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande

7 Aktivt genusarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Att flickor och pojkar ska få möjligheten att utvecklas på samma villkor. Mål: Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Uppföljning och utvärdering: sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats Det är viktigt att vi tänker på bemötandet av barnen samt låter barnen göra egna val utifrån sina intressen. Skapa en miljö som är så könsneutral som möjligt där alla barn känner att de kan leka och utvecklas. Det är viktigt att tänka på varför/hur man namnger en viss miljö. Vi måste framförallt lyssna på barnens tankar och reflektioner i vår verksamhet för att aktivt kunna bemöta dem i ett aktivt genusarbete. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och bemöter dem. Skapa ett referensbibliotek med barnböcker och litteratur kring genus och olika familjebildningar. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande

8 Arbete med olika kulturer och religioner Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Uppmärksamma och arbeta med olika religioner och kulturer som finns i barngrupperna. Mål: Personal och barn i förskolan använder barnböcker och litteratur som belyser olika typer av familjebildningar, olika minoriteter, kulturer och religioner. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats När varje barn börjar på förskolan är det viktigt att ta reda på barnets kultur och religion för att veta hur vi ska bemöta familjen och uppmärksamma barnet och dess högtider. Vi använder mångfaldskalender i förskolan för att kunna uppmärksamma andra högtider än enbart de svenska. Barnen ska få möjlighet att göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Skapa ett referensbibliotek med musik, barnböcker och litteratur kring familjebildningar, olika minoriteter kulturer och religioner. Vi bjuder in vårdnadshavare till förskolan för att berätta om deras kultur/religion. Personalen motiverar vår verksamhet utifrån våra styrdokument så att alla barn ges förutsättningar att delta. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande

9 Barns inflytande Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Att aktivt arbeta för ett reellt inflytande hos barnen. Mål: Att diskutera och använda oss av barns inflytande under Apt och i det systematiska kvalitetesarbetet. Uppföljning och utvärdering: Sker fortlöpande i arbetslaget, i barngruppen och tillsammans med förskolechefen. Insats Vi kommer under fokusera på barns inflytande. Barns reella inflytande ska diskuteras vid APT, reflektionstid, fortbildningsdagar och vid våra återkommande utvärderingar av vårt arbete. Vi ska under ett Apt komma fram till vad barns inflytande är för oss i Fo2. Vad betyder reellt inflytande? Hur möjliggör vi reellt inflytande? Vi ska på reflektionstillfällen diskutera barns inflytande utifrån olika dokumentationer, både egna och andras. Personalen har en skyldighet att medvetandegöra barnens inflytande. Vi använder oss av lek, projekt, samtal, reflektion och allmänt i den dagliga verksamheten. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Fortlöpande

10 Bemötande Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barn, föräldrar och personal ska få ett professionellt och välkomnande bemötande när de kommer till, är på och lämnar förskolan. Alla ska känna att de blir sedda och hörda. Uppföljning: Årlig utvärdering i samband med att likabehandlingsplanen ska utvärderas. Insats Personalen hjälper varandra och påminner varandra om hur vi bemöter barn, föräldrar och varandra. Vi ska prata med barnen i en dialog istället för till barnen i en monolog. Ett bra bemötande kräver en närvaro Fortlöpande diskussioner i arbetslagen och vid APT -möten om hur vi bemöter barn, vårdnadshavare, kollegor och övriga personer som vistas i våra lokaler. Ansvarig All personal tillsammans med förskolechefen Datum när det ska vara klart Fortlöpande

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Under september 2014 ska kartläggningen göras. Pedagoger kommer tillsammans med barnen att fokusera på barnens inflytande. Anser barnen att de har inflytande i verksamheten? På vilket sätt? Vad skulle de vilja ha inflytande över? Personalen kommer tillsammans med barnen (i mindre grupper) diskutera och reflektera över inflytandet på förskolan. Det är viktigt att diskutera och analysera vad inflytande, demokrati och rättvisa innebär för barnen. Under april 2015 kommer samma frågor att ställas till barnen för att se om synen på inflytande har förändrats. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen ska involverats genom barnintervjuer, samtal, observationer av den vardagliga leken och aktiviteterna. Vårdnadshavarna har involverats genom den dagliga kontakten i öppna diskussioner, föräldramöten och utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen En del ur personalgruppen har genomfört själva intervjuerna och kartläggningen. Denna kartläggening ska sammanställas, analyseras och delges till resterande personal på förskolan. Resultat och analys Under ht 2013 gjordes ingen kartläggning, men under ht 2014 kommer det göras en kartläggning som ska vara färdig i början av oktober. Kartläggningen kommer vara en bilaga till likabehandlingsplanen och finnas i rutinpärmen.

12 Förebyggande åtgärder Levandegöra likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i vardagen och för alla som vistas i verksamheten. Mål: Förankra värdegrunds/likabehandlingsarbetet i verksamheten. Mål: Det främjade arbetet bör omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mål: Ingen ska känna sig utanför. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd Inför ett Apt kommer vi ha i uppgift att läsa och fundera över vilka åtgärder vi behöver vidta i varje arbetslag för att levandegöra likabehandlingsplanen. Vi kommer under ht att diskutera likabehandlingsplanen med fokus på barns inflytande på ett Apt. Dessa diskussioner kommer utgå ifrån litteraturstudier och kartläggning. Diskussionerna från Apt kommer fortsätta i observationer som bland annat kommer diskuteras på reflektionsfredagarna. Likabehandlingsplanen kommer vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet genom att barnens reella inflytande kommer in som en fråga i utvärderingarna. Nolltolerans för kränkande behandling och ständigt arbeta för alla människors lika värde. All personal som arbetar och vistas i förskolans lokaler ska aldrig prata nedsättande om barn, vårdnadshavare, kollegor eller annan vuxen. All personal som arbetar och vistas i förskolans lokaler ska läsa och följa likabehandlingsplanen. Personalen erbjuds forbildning kring barns inflytande. Motivera åtgärd All personal ansvarar för att delta i värdegrundsarbetet och att göra vår likabehandlingsplan till ett levande dokument. Ansvarig All personal har ansvar för att motverka att ingen(varken barn eller vuxen) hamnar i utsatta situationer. Datum när det ska vara klart Löpande

13 Matsituationer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Matsituationen ska bestå av trevligt bemötande, både av barn och vuxna. Mål: Alla barn ska ha en smakportion på tallriken, men absolut inte tvingas äta upp något man inte vill. Barnen ska ERBJUDAS att äta/smaka maten men aldrig tvingas äta något. Mål: Personalen ska vara goda förebilder vid matsituationerna. Exempel: Prata inte nedsättande om maten. Mål: Låta alla barn ha förutsättningarna till att själv lägga upp sin mat. Utifrån förutsättningarna kan alla barn lägga upp mat själv. Låt barnen i största möjliga mån hälla upp dricka själv. Empati och attityd är viktig att tänkas på. Personalen ska vara lyhörd i matsalen och ha nolltolerans mot kränkningar t.ex. - jag vill inte sitta bredvid dig, du får inte sitta vid vårt bord m.m. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd Låt barnen med hjälp av personal lägga upp mat själv och bestämma över vad de vill äta. Låt barnen få välja plats i matsalen, ibland får detta ske med vägledning av personal. Ibland kan även bestämda platser vara bra i matsalen. Det är viktigt att barnen vet när de själva får bestämma och när de har bestämda platser - t.ex. vid frukost väljer barnen platser själva i matsalen och vid lunch väljer pedagogerna. Motivera åtgärd Alla barn ska bemötas på ett positivt sätt vid matsituationen. Personalen måste diskutera utifrån en demokratisk grund, vilket förhållningssätt som ska råda kring matsituationer på hela förskolan. Förhållningssättet ska utgå från barnens inflytande och delaktighet. Viktigt att alla kan stå bakom detta beslut utifrån ett professionellt synsätt. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande

14 Påklädning - Utevistelse Avklädning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Nolltolerans mot diskriminering och kränkning i samband med påklädning - utevistelse - avklädning. Mål: Alla ska ges tid och möjlighet till självständig på- och avklädning. Mål: Pedagogiska aktiviteter vid utevistelse. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd På- och avklädning ska genomföras med positivt bemötande och en hjälpande hand till alla barn. Vid utevistelse ska minst en "stängd" station öppnas, ex. uteateljen, bygg med såg o spik, cyklar m.m. Rutinschema för personalen där det tydligt står vem som gör vad och vilka pedagogiska aktiviteter/projekt som erbjuds. Rutinschemat ska fyllas i. Personalen ska vara närvarande med barnen och medveten om sin pedagogiska uppgift ute på gården. Privata diskussioner mellan personal skall ske på den enskilda rasten. Personalen ska befinna sig där barnen är. Motivera åtgärd Det är de vuxnas ansvar att utforma miljön så att den är tillåtande och trygg för alla barn. Kommunikation ska ske mellan personalen om någon beger sig in för att t.ex. hjälpa ett barn på toaletten m.m Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande

15 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska vara nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola och i vårt område. Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Vi vill verka för en bra förskola där barn, personal och vårdnadshavare trivs och går till med glädje. All personal som arbetar i förskolan ska aldrig prata nedsättande om barn, föräldrar eller kollegor. För att kunna motverka och förebygga trakasserier och kränkande behandling ska personalen vara närvarande och agera aktivt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling En öppen miljö där man tillåter reflektioner och diskussioner kring trakasserier och kränkande behandling. Vid minsta misstanke om ett barn kränks/diskrimineras måste personalen reagera och agera. Personalen ska vara lyhörd och uppmärksam på det som händer i barngruppen. Vi ska vara goda förebilder för barnen genom att visa respekt för allt levande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal och förskolechefen som är ytterst ansvarig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En situation uppmärksammas, observeras, samtalas med barnet/barnen som är berörda och kollegorna informeras. Fortsätter trakasserierna/kränkande behandling informeras vårdnadshavaren/vårdnadshavarna till berörda barn. Förskolechefen informeras. Personal, vårdnadshavare och förskolechefen upprättar en handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak genom att reagera och säg till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/flera barn. All personal i förskolan som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen som får kännedom om kränkningen är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att utreda omständigheterna kring kränkningen och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

16 Rutiner för uppföljning Det är personalens uppgift att följa upp ärendet med samtal både med barn och/eller vårdnadshavare. Förskolechefen medverkar vid behov. Då personal är inblandad ansvarar förskolechefen för uppföljning. Rutiner för dokumentation Alla händelser som är allvarliga ska dokumenteras och förvaras säkert. Dokumentationen ska omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av händelsen. All dokumentation i händelsen ska dateras och signeras av den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp händelsen. Ansvarsförhållande All personal ska aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument. Alla som arbetar inom förskolan har ett ansvar för att likabehandlingsplanen följs. Förskolechefen har det yttersta ansvaret.

17 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

18 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

19 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

20 Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

21 Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]