Författare: Denna rapport är utarbetad av. CEDR s Technical Group Standardisation. Med bidrag från följande länder:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare: Denna rapport är utarbetad av. CEDR s Technical Group Standardisation. Med bidrag från följande länder:"

Transkript

1

2 Sidan 2 / 24 Författare: Denna rapport är utarbetad av CEDR s Technical Group Standardisation Hans Ingvarsson Hans G. Holmén Sverige Sverige Med bidrag från följande länder: Land Belgien (Flandern) Belgien (Vallonien) Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Nederländerna Norge Polen Portugal Sverige Tyskland Österrike Representanter Roland CHARLIER Gauthier MICHAUX Bo TARP Mart KIISEL Osmo ANTTILA Serge LE CUNFF Gerasimos KOKLAS Olga KOSTI Tim AHERN Francesco SALVATI Guntis GRAVERIS Paul van der KROON Frits HOUTMAN Henk VOOIJS Gisle FOSSBERG Tore HOVEN Witold ZAPAŠNIK Carlos MARTINS Elisabeth HALLSTEDT Lars JACOBSSON Rudi BULL-WASSER Hubert TIEFENBACHER Utgiven och publicerad av: CEDR s Secretariat General

3 Sidan 3 / 24 Förord Medlemmarna i CEDR är viktiga intressenter i vägtransportsektorn eftersom de är både föreskrivande myndigheter och offentliga upphandlare. Deras roller definieras via de transportpolitiska mål som deras respektive nationella regeringar och parlament sätter upp. De politiska målen syftar alla till att säkerställa trafiksäkerhet, miljöhänsyn, mobilitet, tillgänglighet och god användning av allmänna medel. CEDR Technical Group (TG) Standardisations vision är därför: Att främja den gemensamma inre marknaden som ökar konkurrensen och därmed minskar kostnaderna. För medlemmarna i CEDR resulterar detta i effektivare användning av allmänna medel. CEDR TG Standardisations uppdrag är att övervaka, stödja, förstå och implementera Europeiska kommissionens initiativ i riktning mot en europeisk gemensam marknad inom CEDR:s intresseområden. Mot bakgrund av detta är syftet med denna handbok att förklara inverkan av, och på, Upphandlingsdirektivet (PPD), Europeiska Tekniska Godkännanden (ETA), produktstandarder, utformnings- och utförandestandarder, CEDR:s rekommendation till praxis, frivillig kvalitetsmärkning och Byggproduktdirektivet (CPD), liksom övriga kommissionsdirektiv. Handboken ger också råd om hur man ska agera i vissa situationer, genom att ge anvisningar om vilka initiativ som bör understödjas, vilka initiativ som inte bör understödjas och vilka initiativ som föranleder åtgärder. Handboken är också ett verktyg för tjänstemän som har blivit utsedda av sina respektive vägmyndigheter att som experter delta i det tekniska standardiseringsarbetet. Den är därför disponerad enligt principen att en handbok i ämnet måste beskriva både standardiseringsprocessen och harmoniseringsprocessen. Handboken är ett komplement till dokumentet Påverkan och betydelse av europeisk standardisering styrd av Byggproduktdirektivet och Upphandlingsdirektivet (Publikation 2001:25), som publicerades i maj 2001 av det svenska Vägverket. Detta dokument har tagits fram av CEDR (tidigare WERD) TG Standardisation. Handboken godkändes av CEDR:s styrelse vid dess möte på Malta den 25 oktober Hans Ingvarsson Ordförande CEDR TG Standardisation Hans G. Holmén Sekreterare CEDR TG Standardisation

4 Sidan 4 / 24 Innehållsförteckning Förord CEDR s uppdrag och strategi Handbokens vision Standarder och standardisering Inledning CE märkning Olika tekniska specifikationer Vad innebär standardiseringen för tjänstemannen? Översikt Delta i det tekniska arbetet Remisser på standarder och tekniska godkännanden Implementering av fastställda standarder Användningen av fastställda standarder i det nationella systemet Påverkan av Byggproduktproduktivet (CPD) och Upphandlingsdirektivet (PPD) Samspel mellan Byggproduktdirektivet och Upphandlingsdirektivet Bakgrund till vägledningdokument under Byggproduktdirektivet Koppling mellan vägledningsdokument och Byggproduktdirektivet Koppling mellan vägledningsdokument och mandat Lista över vägledningsdokument under CPD Andra viktiga direktiv Allmän information om direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) Viktiga direktiv för nationella vägmyndigheter Produkter som behandlas i direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) Standardiseringsmandat Innehållet i mandaten Procedurer för utarbetande av mandat Hur kan man påverka standardiseringsmandat? Bestyrkande av överensstämmelse med krav Inblandade organ Procedurer för bestyrkande av överensstämmelse under CPD Procedurer styrda av andra direktiv Basmoduler enligt direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) förutom CPD Underrättelse om utkast till nationella specifikationer (Notifiering) Anmälda organ Kompetens och resurser hos ett anmält organ Ett anmält organs generella ansvar Existerande anmälda organ Marknadsövervakning (marknadskontroll) Allmänna anmärkningar Grundläggande principer för marknadsövervakning De nationella vägmyndigheternas roll Eurokoder CEDR-samarbete för att finna relevant information CEDR TGS webbplats Viktiga arbetsgrupper Frågor och svar Viktiga webbplatser Handböcker Referenser Förkortningar... 23

5 Sidan 5 / CEDR s uppdrag och strategi De nationella vägmyndigheterna i Europa är ansvariga för att förverkliga de transportpolitiska mål som satts upp av regeringarna i deras länder. Dessa transportpolitiska mål syftar till att: öka trafiksäkerheten minska vägtrafikens miljöeffekter öka tillgänglighet och mobilitet effektivisera väghållningen i syfte att säkerställa god användning av allmänna medel (minskade drifts- och anläggningskostnader). Effektiv väghållning ställer också krav på stabilitet och hållbarhet som relevanta prestandakriterier för vägar, broar, och tunnlar. Conference of European Directors of Roads (CEDR) är en ideell förening med säte i Paris, Frankrike (se CEDR:s uppdrag är att: 1 bidra till den framtida utvecklingen av vägtrafik och vägtransportsystem 2 bidra till ett internationellt nätverk för nationella vägmyndigheter 3 bistå med en plattform för förståelse av gemensamma problem 4 utveckla ett starkt engagemang i EU 5 använda representanter i internationella grupper 6 använda resultat i varje medlemsland. Den strategi som CEDR valt för att genomföra detta uppdrag består av delar som är relaterade till standardiseringsaktiviteter i EU och i standardiseringsorganisationerna. De relevanta delarna i CEDR:s strategi är att: - söka överenskommelser om bästa tillämpning - utbyta kunskaper - använda tillgängliga plattformar på ett mera effektivt sätt - skapa effektiva förbindelser med EU - använda formella och informella metoder för kommunikation - utveckla material som kan användas av alla medlemmar. Såväl standarder som tagits fram av standardiseringsorganen, som europeiska tekniska specifikationer i allmänhet, förväntas använda etablerad kunskap. Dessutom är standarder tillgängliga och användbara för alla som vill använda dem. Detta visar att europeiska standarder och andra europeiska tekniska specifikationer som ETA:s (Europeiska tekniska godkännanden) är verktyg som stöder de olika delarna i CEDR:s strategi. CEDR:s medlemmar är nyckelpersoner när det gäller att införa europeiska standarder och europeiska tekniska godkännanden inom de olika områden som vägmyndigheterna ansvarar för. Det är CEDR TG Standardisations (TGS) uppgift att hjälpa CEDR:s medlemmar med detta implementeringsuppdrag. CEDR TG Standardisation (TGS) är en del av CEDR:s tematiska domän (TD) Construction.

6 Sidan 6 / Handbokens vision Denna handbok är skriven för tjänstemän i vägmyndigheterna och för de personer som på uppdrag av vägmyndigheterna deltar i det arbete som ska leda fram till europeiska tekniska specifikationer och standarder för vägtransportsektorn. Vision: Ingen tjänsteman från en europeisk vägmyndighet som är verksam i standardiseringsprocessen ska någonsin sakna förståelse för standardiseringsprocessen eller sakna information om sin roll i processen eller vilka mål och syften vägmyndigheten har i den fråga som diskuteras. Handboken är framför allt viktig för tre grupper av intressenter: 1 de som deltar i det tekniska standardiseringsarbetet och som behöver vägledning för att försäkra sig om att europeiska standarder är möjliga att implementera 2 de som implementerar standarder, det vill säga nationella vägmyndigheter 3 användare av standarder (tillverkare, konsulter och entreprenörer). De tre grupperna av intressenter är involverade i standardiseringsarbetet och standardiseringsprocessen i olika hög grad. Tjänstemän är till exempel ofta engagerade i implementering och användning av fastställda standarder, men inte lika ofta engagerade i det tekniska arbetet. Implementerarna är viktiga som grupp eftersom det är de som vanligen fastställer de kravnivåer som byggnadsverket ska uppfylla i det nationella systemet. Denna grupp är ofta förbisedd i standardiseringsprocessen eftersom produktstandardisering huvudsakligen drivs av tillverkarna av produkter som ingår i väginfrastrukturen. Ur användarens synvinkel ska processen resultera i standarder som är lätta att använda. Detta innebär konkret att hänvisningar till standarder i upphandlingsdokument och föreskrifter inte får vara motsägande, vilket ibland kan vara fallet. Olika intressenter är också engagerade i olika delar av standardiseringsprocessen. Den europeiska kommissionen initierar standardisering genom att ge ett uppdrag i form av ett mandat till CEN/CENELEC. Detta mandat uppmanar dessa organisationer att utarbeta harmoniserade standarder. CEN producerar standarder som kan vara harmoniserade under ett direktiv enligt den nya inriktningen, men också inte harmoniserade standarder; de nationella vägmyndigheterna implementerar dessa standarder. Implementeringen är en komplicerad process. En europeisk standard (EN) kan inte bara ersätta en existerande nationell standard. Den nya standarden har inte alltid exakt samma omfattning som den befintliga nationella standarden. Den hänvisar oftast till europeiska testmetoder som också ska ersätta de nationella testmetoderna. Som en följd av detta krävs av vägmyndigheterna att de på ett framgångsrikt sätt ska införliva grupper av standarder som täcker byggprodukter och testmetoder såväl som utformning, byggande och underhåll av byggnadsverken. 3. Standarder och standardisering 3.1 Inledning Startpunkten för standardiseringsprocessen är ett identifierat behov av samsyn mellan tillverkare och deras kunder om den tekniska beskrivningen av en produkt som ska sättas på marknaden. Det finns tekniska handelshinder mellan medlemsstaterna som försvårar handeln med och användningen av varor på den fria marknaden. De mekanismer som används syftar till att förhindra nya handelshinder och främja överensstämmelse och teknisk harmonisering. För att nå dessa mål har EU:s Ministerråd och EU:s Parlament gett ut direktiv enligt den nya inriktningen (metoden).

7 Sidan 7 / 24 Vid sidan om Comité Européen de Normalisation (CEN), finns ytterligare två standardiseringsorganisationer på den europeiska nivån. Den ena av dessa organisationer är the Comité Européen de Normalisation Electrotechnique (CENELEC), som kan ta emot mandat från kommissionen. Den andra organisationen är the European Telecommunications Standards Institute (ETSI). De tre organisationerna tillsammans benämns oftast European Standardisation Organizations (ESO). Standardiseringsorganisationer finns på global, europeisk och nationell nivå. Se tabellen nedan. Sverige SEK SIS ITS Europa CENELEC CEN ETSI Globalt IEC ISO ITU Förklaring till beteckningarna i tabellen ovan: SEK SIS ITS CENELEC CEN ETSI IEC ISO ITU Svenska elektriska kommissionen Swedish Standards Institute Informationstekniska standardiseringen European Committee for Electrotechnical Standardisation European Committee for Standardization European Telecommunications Standards Institute International Electrotechnical Committee International Organisation for Standardization International Telecommunications Union Dessa organisationers uppgift är att bistå experter och beslutsfattare med en infrastruktur och en organisation för att kommittéer och arbetsgrupper på olika nivåer ska kunna utarbeta underlag till standarder och sedan också kunna få dessa formellt fastställda. En övergripande beskrivning av den internationella och nationella standardiseringens organisation finns i informationsmaterial hos Swedish Standards Institute, SIS. Läs mer på: En annan organisation, vars medlemmar skriver och ger ut euroepiska tekniska specifikationer för byggprodukter, är the European Organisation for Technical Approvals (EOTA). Medlemmarna i EOTA ger inom ramen för Byggproduktdirektivet ut europeiska tekniska godkännanden för enskilda produkter från enskilda tillverkare så länge dessa produkter (ännu) inte är täckta av en europeisk standard (ENs). Å ena sidan är vägmyndigheterna föreskrivande myndigheter och påverkas därför av EU:s direktiv om byggprodukter, Byggproduktdirektivet. Å andra sidan uppträder vägmyndigheterna som väghållare och därmed som offentliga upphandlare, vars agerande påverkas av EU:s direktiv om offentlig upphandling, Upphandlingsdirektivet. Samspelet mellan dessa två direktiv beskrivs i publikationen Påverkan och betydelse av europeisk harmonisering styrd av Byggproduktdirektivet och Upphandlingsdirektivet, Vägverkets publikation 2001:25. Det är därför mycket viktigt att vägmyndigheterna blir delaktiga i och utövar ett reellt inflytande på den europeiska standardiseringsprocessen. Därigenom kan de försäkra sig om att europeiska standarder och europeiska tekniska godkännanden stödjer de transportpolitiska målen i respektive land. Det är därför nödvändigt att de europeiska vägmyndigheterna utövar tillräckligt inflytande på formulering och genomförande av kommissionens mandat till CEN/CENELEC och EOTA, såväl som på det harmoniseringsarbete som var för sig utförs av CEN och EOTA. Byggproduktdirektivet och Upphandlingsdirektivet innebär emellertid att vägmyndigheternas måluppfyllelse är starkt påverkad av dels CEN:s standardiseringsarbete, dels den harmonisering som är resultatet av europeiska tekniska godkännanden (European Technical Approval - ETA).

8 Sidan 8 / 24 Dessa godkännanden baserar sig på riktlinjer som tagits fram av EOTA (ETA Guidelines) för varje produktfamilj, eller på interna EOTA-dokument, så kallade Common Understanding of Assessment Procedure (CUAP). EOTA-dokumenten beskriver bedömningsmetoder och kriterier för individuella produkter. Byggproduktdirektivet (89/106/EEC) förutser att mandat ges till antingen CEN/CENELEC eller EOTA. På basis av Byggproduktdirektivet har kommissionen hittills gett 30 mandat och 10 tillägg till mandat till CEN för att utarbeta harmoniserade standarder (hen). Kommissionen har också gett över 30 mandat till EOTA för att utarbeta europeiska tekniska godkännanden med riktlinjer (ETAGs). Dessutom har över 120 klartecken givits till europeiska tekniska godkännanden utan riktlinjer (baserade på den så kallade Common Understanding Assessment Procedure - CUAP). Förutom direktivet för byggprodukter finns emellertid också en rad andra direktiv från kommissionen. Alla dessa måste bevakas av de nationella vägmyndigheterna. Skälet till detta är att flera europeiska vägmyndigheter ansvarar för sektorer utanför bygg- och anläggningsområdet och drift och underhåll av vägnätet. Dessutom är CEDR av uppfattningen att vägmyndigheternas roller genomgår en ständig förändring i riktning mot större fokus på funktionell verksamhet och service på bekostnad av byggande och drift. Standardiseringsprocessen under direktiven enligt den nya inriktningen (metoden) beskrivs i dokumentet Guide to the Implementation of Directives Based on the New Approach and the Global Approach (publicerat av kommissionen år 2000). I detta dokument beskrivs processen i tolv steg: 1 Ett mandat formuleras i samråd med medlemsstaterna. 2 Mandatet sänds till de europeiska standardiseringsorganisationerna. 3 De europeiska standardiseringsorganisationerna godkänner mandatet. 4 De europeiska standardiseringsorganisationerna utarbetar ett gemensamt program. 5 Den tekniska kommittén tar fram ett utkast till standard. 6 De europeiska standardiseringsorganisationerna remitterar detta utkast till alla berörda. 7 Den tekniska kommittén tar ställning till svaren på remissen. 8 Nationella standardiseringsorgan röstar och europeiska standardiseringsorgan fastställer. 9 De europeiska standardiseringsorganisationerna förmedlar resultaten till kommissionen. 10 Kommissionen publicerar fastställda standarder i Gemenskapens officiella tidning (Official Journal). 11 Nationella standardiseringsorgan gör om europeiska standarder till nationella standarder. 12 Nationella myndigheter publicerar referenser till fastställda nationella standarder. Tjänstemän i vägmyndigheterna berörs av många av dessa tolv steg. En fördjupad beskrivning av detta ges i kapitel 4 nedan. Processen i CEN, som syftar till att initiera, utarbeta och fastställa standarder, är mycket komplex och detaljerad. Processen ger upphov till en mängd resultat, beslut och dokument som härrör från standardiseringsorganisationerna. Dessa produkter har olika status beroende på deras plats i processen. De viktigaste produkterna är: harmoniserade europeiska standarder europeiska standarder standarder som beskriver testmetoder för produkter och byggnadsverk designstandarder (Eurocoder, energi-, buller- och brandstandarder) och utförandestandarder för underhåll och drift CEN:s tekniska rapporter (TR) CEN workshop agreements (CWA)

9 Sidan 9 / CE märkning CE-märkning för byggprodukter innebär inte att produkterna får ett kvalitetsmärke, utan snarare att produkten är godkänd för att användas på ett visst sätt. Märkningen innebär också att produkten överensstämmer med de krav som satts upp i alla relevanta EU-direktiv som förutsätter appliceringen av CE-märket. I dokumentet Guide to the implementation of directives based on the New Approach and the Global Approach (publicerat av kommissionen år 2000), också benämnt Blue Guide, ger kommissionen följande principiella riktlinjer för CE-märket: CE-märkningen symboliserar produktens överensstämmelse med de tillämpliga krav som kommissionen ställt på tillverkaren. Den ansvarige personen för en produkt garanterar genom CE-märkningen att: produkten överensstämmer med tillämpliga krav kommissionen ställt, och lämpliga procedurer för att bestämma överensstämmelse har blivit fullföljda. En beskrivning av den process som leder till CE-märket återfinns i Figur 1 3 i publikationen Påverkan och betydelse av europeisk harmonisering styrd av byggproduktdirektivet och Upphandlingsdirektivet, Vägverkets publikation 2001:25. Detta gäller för produkter som omfattas av de system som leder till bestyrkande av överensstämmelse under Byggproduktdirektivet. När det gäller produkter som kan CE-märkas, anger kommissionens Blue Guide följande: CE-märkningen är obligatorisk, och måste finnas på alla produkter som ska lanseras på marknaden och användas, om inte speciella direktiv ställer annorlunda krav. När produkter omfattas av flera direktiv, som alla ger anvisningar om CE-märkning, anger CE-märkningen att produkten förutsätts motsvara kraven i samtliga direktiv. En produkt kan inte bli CE-märkt om den inte omfattas av ett direktiv som föreskriver CE-märkning. Dock måste CE-märkning i allmänhet under direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) behandlas med försiktighet, eftersom CE-märkning under Byggproduktdirektivet har ett annat mål och innehåll. En byggprodukt är inte säker för användning bara för att den har ett CE-märke enligt kraven i Byggproduktdirektivet. Här betyder CE-märket endast att tillverkaren tar ansvar för vissa egenskaper hos produkten och att denna information följer med CE-märkningen av produkten ut på marknaden. Vidare betyder detta att egenskaperna har blivit bestämda i enlighet med en gemensam europeisk teknisk specifikation (hen eller ETAG eller CUAP). Det är sedan en uppgift för konstruktören eller den offentlige upphandlaren att specificera den rätta produkten för det rätta byggnadsverket eller för den planerade användningen. Syftet är att uppfylla de väsentliga krav som anges i nationella eller regionala regelverk och föreskrifter. I motsats till CE-märkning inom andra områden är därför en byggprodukt inte säker för planerad användning. Som upphandlare eller föreskrivare är man fri att välja mellan produkter som har vissa specifika egenskaper eller karakteristika bestämda i en gemensam europeisk specifikation under Byggproduktdirektivet. Slutligen är det viktigt att notera att när en teknisk specifikation har formen av en euroepisk standard EN (alltså inte harmoniserad), kan föreskrivaren göra vilka tillägg som helst. Standarden talar i detta fall endast om att produkten ska ha vissa beskrivna egenskaper och att föreskrivaren inte behöver använda andra egenskaper utöver dem som anges i den europeiska standarden.

10 Sidan 10 / Olika tekniska specifikationer Tekniska specifikationer i betydelsen standard är definierade i Annex VI i Upphandlingsdirektivet (Direktiv 2004/18/EC) enligt följande: 2. standard: en teknisk specifikation som godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad och kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som faller under en av följande kategorier: Internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. Nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. 4. Vad innebär standardiseringen för tjänstemannen? 4.1 Översikt För en tjänsteman eller konsult innebär oftast engagemanget i standardiseringsprocessen att: delta i det tekniska arbetet i kommittéer och arbetsgrupper delta i remissförfarande och röstningsförfarande om europeiska standarder och/eller antaga (inom ramen för EOTA) riktlinjer för europeiska tekniska specifikationer och CUAP skriva förarbeten till internationella standarder och upprätta nya arbetsprogram, utvärdera testmetoder (till exempel repeterbarhet) som används av certifieringsorgan och laboratorier implementera fastställda standarder och tekniska godkännanden införliva standarder i de nationella regelverken. 4.2 Delta i det tekniska arbetet En tjänstemans eller experts första kontakt med standardiseringsarbetet är vanligen en förfrågan till den tekniska kommitténs sekretariat om behoven för och information om det pågående arbetet. Sådan information omfattar namnen på deltagarna i arbetet och namnet och ambitionerna hos de viktigaste intressenterna. Lägesrapporter om det pågående arbetet är också viktiga. Det är angeläget att på ett tidigt stadium få veta om det pågående standardiseringsarbetet är resultatet av ett mandat från kommissionen eller inte, det vill säga om den färdiga standarden kommer att vara harmoniserad eller inte. Sammanställda listor över harmoniserade europeiska standarder publiceras regelbundet i Europeiska gemenskapens officiella tidning. När denna information blivit tillgänglig är det nödvändigt att ta reda på det senaste inom teknikområdet och vilken ståndpunkt den nationella vägmyndigheten har. Under arbetets gång kan det behöva formeras ett nätverk som kan driva speciella intressen som vägmyndigheten kan ha i olika frågor. 4.3 Remisser på standarder och tekniska godkännanden Nationella standardiseringsorgan bör använda sig av lämpliga och tillgängliga nationella experter för att få svar på tekniska remisser. När en teknisk remiss når den nationella vägmyndigheten bör följande faktorer beaktas:

11 Sidan 11 / 24 Notera den information som kommer från det nationella standardiseringsorganet. Ta hjälp av tillgänglig expertis både inom och utanför vägmyndigheten. Vägmyndigheten i egenskap av myndighet är den som svarar till det nationella standardiseringsorganet. Svar måste ges inom utsatt tid. 4.4 Implementering av fastställda standarder Implementering av fastställda standarder är, ur myndighetens synvinkel, den mest komplicerade aktiviteten. Oavsett om myndigheten har varit engagerad i standardiseringsarbetet eller inte, måste en fastställd europeisk standard ersätta motsvarande nationella standard. Det finns två viktiga problem att ta hänsyn till här. Det första problemet är den tidsplan som gäller för implementeringen av en ny standard. Implementeringen måste planeras i förväg. Tidsplanen för denna process finns tillgänglig på CEN:s webbsida via länken Det andra problemet är att utreda vilka implikationer den nya standarden har för vägmyndighetens regler och föreskrifter. Det är nu viktigt att utreda vilka standarder som behöver tas bort eller ersättas. 4.5 Användningen av fastställda standarder i det nationella systemet För den som använder standarder är det viktigt att skaffa sig information om existerande standarder och vad dessa standarder har för innehåll och vilka konsekvenser de för med sig. Därför måste nyckelpersoner i vägmyndigheterna ha kunskap om vilka nya standarder som ska föras in i det nationella systemet, och hur dessa standarder kommer att påverka det dagliga arbetet. Det är också viktigt att informera intressenter utanför vägmyndigheten, så att dessa har beredskap, om nödvändigt, för att använda den nya standarden i sin framtida verksamhet. 5 Påverkan av Byggproduktproduktivet (CPD) och Upphandlingsdirektivet (PPD) 5.1 Samspel mellan Byggproduktdirektivet och Upphandlingsdirektivet Sambandet mellan CPD (Construction Products Directive) och PPD (Public Procurement Directive) beskrivs i dokumentet Påverkan och betydelse av europeisk standardisering styrd av Byggproduktdirektivet (CPD) och Upphandlingsdirektivet (PPD) (Vägverkets Publikation 2001:25). Dokumentet producerades av CEDR TGS och är tillgängligt på Vägverkets hemsida (www.vv.se). Sedan det dokumentet publicerades har lagstiftare inom den Europeiska unionen genomfört en revidering av tre direktiv som ursprungligen handlade om offentlig upphandling. Den viktigaste aspekten av den här revideringen för vägmyndigheterna är att definitionen av en teknisk specifikation har förändrats i det nya Upphandlingsdirektivet (PPD). I kapitel IV, Artikel 23, Tekniska Specifikationer är Annex VI av särskild betydelse (se kapitel 3.3 ovan). Konsekvenserna för vägmyndigheterna av det nya Upphandlingsdirektivet (PPD) varierar beroende på vilka metoder som används för offentlig upphandling. Följaktligen är det inte för tillfället möjligt att ge råd om särskilda upphandlingsprocedurer.

12 Sidan 12 / 24 Efter en undersökning utförd 1992 av den dåvarande arbetsgruppen Tekniska Standarder inom WERD (Western European Road Directors, föregångare till CEDR) upprättades ett dokument med titeln Tendering and Procurement Procedures of National Road Administrations in Western Europe. Detta dokument finns både på engelska och franska. 5.2 Bakgrund till vägledningdokument under Byggproduktdirektivet Artikel 20 i Byggdirektivet (89/106/EC) anger att Permanenta byggkommittén (Standing Commitee for Consruction SCC) får, på anmodan av dess ordförande eller en medlemsstat, undersöka alla frågor som uppkommer i samband med genomförandet och den paktiska tillämpningen av detta direktiv. För att i möjligaste mån försäkra sig om att man kan uppnå samsyn mellan Kommissionen och medlemsstaterna samt mellan medlemsstaterna själva, om hur direktivet ska fungera, kan kompetenta instanser inom Kommissionen ge ut vägledningsdokument (Guidance Papers) som behandlar specifika ämnen relaterade till den praktiska implementeringen och tillämpningen av direktivet. Dessa instanser innehar ordförandeskap och sekretariat i Permanenta byggkommittén. 5.3 Koppling mellan vägledningsdokument och Byggproduktdirektivet Det är viktigt att komma ihåg att vägledningsdokumenten är stöddokument som Kommissionen producerar och att dessa dokument inte är juridiskt bindande. I dokumentet Guide to the implementation of directives based on the Nya stilen and the Global Approach (publicerat av kommissionen år 2000) påpekas följande: Vägledningsdokument utgör inte en laglig tolkning av CPD, är inte juridiskt bindande och kan varken ändra eller lägga till något till direktivet på något sätt. När procedurer behandlas i dokumenten utesluter inte det andra procedurer som kan bidra till förverkligandet av syftena i direktivet. Vägledningsdokumenten är av intresse för, och används i första hand av, dem som är engagerade i tillämpningen av direktivet ur juridiska, tekniska och administrativa aspekter. Vägledningsdokumenten kan utvecklas, ändras eller dras tillbaka under samma procedur som de utfärdades. Kommissionen betraktar inte tillämpningsdokumenten som företräde eller juridiskt relevant referens vid utformningen av officiella juridiska ställningstaganden om specifika fall eller omständigheter. Likaså accepterar Kommissionen inte sådana referenser som står i strid med det officiella ställningstagandet. 5.4 Koppling mellan vägledningsdokument och mandat Trots att vägledningsdokument är framtagna för att försöka belysa vissa frågor som en följd av implementeringen av direktivet är de inte presenterade i CPD. Mandaten är däremot nämnda i CPD och är officiellt utfärdade efter samråd med Permanenta byggkommittén under Byggproduktdirektivet 89/106/ECC. Samråd sker också enligt direktivet 98/34/EC, som är ett direktiv för tolkning och tillämpning av den tekniska harmoniseringen på den inre marknaden. Om det skulle uppstå en konflikt mellan skrivningen i mandatet och innehållet i ett vägledningsdokument är det därför skrivningen i mandatet som ska följas. Ytterligare information om mandat finns i Kapitel 6.4.

13 Sidan 13 / Lista över vägledningsdokument under CPD I slutet av 2007 hade följande tillämpningsdokument under CPD utfärdats: Guidance Paper A - The designation of Approved Bodies in the field of the Construction Products Directive Guidance Paper B - The definition of Factory Production Control in Technical Specifica tions for Construction Products Guidance Paper C - The treatment of kits and systems under the Construction Products Directive Guidance Paper D - CE Marking under the Construction Products Directive Guidance Paper E - Levels and classes in the Construction Products Directive Guidance Paper F - Durability and the Construction Products Directive Guidance Paper G - The European classification system for the reaction to Fire Performance of Construction Products Guidance Paper H - A Harmonised Approach relating to dangerous substances under the Construction Products Directive Guidance Paper I - The application of Article 4(4) of the Construction Products Directive Guidance Paper J - Transitional Arrangements under Construction Products Directive Guidance Paper K - The Attestation of Conformity Systems & the role and tasks of the Notified Bodies in the field of the Construction Products Directive Guidance Paper L - Application and use of Eurocodes Guidance Paper M - Conformity Assessment under the CPD: Initial type-testing and Factory production control Dessa vägledningsdokument är tillgängliga på Boverkets webbplats 6 Andra viktiga direktiv 6.1 Allmän information om direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) Ett antal direktiv från kommissionen är viktiga. Samtliga direktiv i fråga är direktiv enligt den nya inriktningen (även kallad den nya metoden) som leder till CE-märkning. Dessa direktiv har följande egenskaper enligt dokumentet Guide to the implementation of directives based on the New Approach and the Global Approach (publicerat av kommissionen år 2000): Nya metoden direktiv syftar till total harmonisering. Villkoren för tillämpning av dessa direktiv står över de nationella villkoren. Direktiven vänder sig till medlemsstaterna, som är skyldiga att implementera dessa på lämpligt sätt i lagar, förordningar och föreskrifter. Berörda lagar, förordningar och föreskrifter ska anmälas till EU kommissionen.

14 Sidan 14 / Viktiga direktiv för nationella vägmyndigheter Utöver Byggproduktdirektivet och Upphandlingsdirektivet är följande direktiv från kommissionen viktiga för vägmyndigheterna: Machine Safety (98/37/EEC) Lifts (95/16/EEC) EMC Electromagnetic Compatibility (89/336/EEC) Low Voltage Directive LVD (73/23/EEC) Personal Protective Equipment (89/686/EEC) Gas Appliances (90/396/EEC) Civil Explosives (93/15/EEC) Pressure Equipment (87/404/EEC) Radio and Telecommunications Terminal Equipment (99/5/EEC) 6.3 Produkter som behandlas i direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) I dokumentet Guide to the implementation of directives based on the New Approach and the Global Approach (publicerat av kommissionen år 2000) ges följande information om produkter som täcks av direktiv enligt den nya inriktningen (metoden). Direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) gäller för produkter som är tänkta att lanseras (eller erbjudas) på den inre marknaden för första gången. Därför gäller direktiven för nya produkter som tillverkas i medlemsstaterna samt för nya eller andrahandsprodukter som importeras från andra länder. Produktkonceptet varierar mellan olika direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) och det är tillverkarens ansvar att kontrollera om produkten berörs av ett eller flera direktiv. Produkter som har genomgått en betydande förändring kan betraktas som nya produkter som måste uppfylla kraven i gällande direktiv när de lanseras på den gemensamma marknaden och börjar användas. Detta måste bedömas från fall till fall, förutom när det finns andra anvisningar. Produkter som har modifierats utan att ändra ursprungliga prestanda, användning eller typ är inte föremål för bedömning av överensstämmelse enligt direktiv enligt den nya inriktningen (metoden). Produkter som är speciella och enbart avsedda för militärt eller polisiärt ändamål är enligt Artikel 296 i EU-fördraget (EC Treaty) tydligt undantagna från syftet med vissa direktiv enligt den nya inriktningen (metoden). 6.4 Standardiseringsmandat Kommissionen ger ut mandat till europeiska standardiseringsorganisationer för tilldelning av harmoniseringsaktiviteter under olika direktiv. Dessa mandat är kopplingen mellan lagstiftning och policy samt relaterade standardiseringsaktiviteter. Den lagliga basen för att utfärda mandat till standardiseringsorganisationerna är artikeln 6(3) i Direktiv 98/34/ EC, vilket är ett direktiv för tolkning av den tekniska harmoniseringen på den inre

15 Sidan 15 / 24 marknaden. Mandat behöver inte nödvändigtvis täcka enbart lagstiftande krav. De kan även sätta upp olika villkor för standardiseringsarbetet enligt relevanta EU-policydokument. Vidare kan mandat försäkra att allmänhetens intressen tas till vara på ett tillfredställande sätt. De speglar kommissionens och medlemsstaternas engagemang till stöd för standardiseringsarbetet. Mandaten medför att motsvarande aktivitet på nationell nivå stoppas och säkerställer framtagandet av standarder på en europeisk nivå. 6.5 Innehållet i mandaten Ett mandat innehåller en begäran om att ta fram ett sammanhängande standardiseringsprogram och bestämd europeisk standard eller annan teknisk beskrivning i standardens form. Det är viktig att notera att de europeiska standardiseringsorganisationerna inte är juridiskt förpliktigade att acceptera ett mandat. De europeiska standardiseringsorganisationerna förblir autonoma när det gäller det tekniska innehållet i standarder som täcks av ett mandat. Ett mandat kan innehålla följande delar: rättfärdigande, juridisk bas, EU-policy standardiseringens ämne(n) och behov begäran att involvera intressenter samarbete med andra europeiska och internationella standardiseringsorganisationer tidsplan för utföranden och rapportering till EU kommissionen. 6.6 Procedurer för utarbetande av mandat Ett utkast till mandat tas fram av den berörda instansen inom kommissionen. Proceduren innehåll följande faser: konsultation mellan lagstiftarna i medlemsstaterna, industrin, och de europeiska standardiseringsorganisationerna formell konsultation av den s.k. 98/34 kommittén inom Kommissionen. formell överföring av mandatet till de europeiska standardiseringsorganisationerna (ESOs) formellt antagande (med möjliga kommentarer) från de europeiska standardiseringsorganisationerna (ESOs). Den direkta administrativa och tekniska uppföljningen från berörd instans innefattar: regelbunden rapportering av framsteg eller problem från ESO till 98/34/ EC:s permanenta kommitté (98/34 kommittén). hantering av problemen genom berörda kommittéer och 98/34 - kommittén. publicering av hänvisningarna till europeisk standard, när så är lämpligt, i den europeiska kommissionens officiella tidning (Official Journal). 6.7 Hur kan man påverka standardiseringsmandat? Det är oerhört viktigt att påverka både framtagande av ett mandat och proceduren som beskrivs i Kapitel 6.6 på ett så tidigt stadium som möjligt. Den huvudsakliga metoden för att påverka ett mandat är att etablera nära kontakter med nationella representanter i 98/34 - kommittén och i andra relevanta kommittéer som sätts upp av EUkommissionen, till exempel för bygg- och anläggningssektorn den permanenta byggkommittén under CPD (SCC).

16 Sidan 16 / 24 7 Bestyrkande av överensstämmelse med krav 7.1 Inblandade organ Den är mycket viktigt att förstå rollerna hos de olika organ som är inblandade i bestyrkandet av överensstämmelse av specificerade krav för CE-märkning av produkter. 7.2 Procedurer för bestyrkande av överensstämmelse under CPD CPD avviker från andra direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) i den mån att de väsentliga kraven hänvisar till själva konstruktionerna och INTE till de produkter som ingår i byggnadsverket. Det är därför inte möjligt att verifiera att en produkt uppfyller de väsentliga kraven angivna i Byggproduktdirektivet. Byggprodukter måste vara anpassade till den avsedda användningen. Det är alltså byggnadsverket som ska uppfylla de väsentliga kraven. Idag innehåller Byggproduktdirektivet sex olika system för att bestyrka överensstämmelse. Procedurerna för att bestyrka överensstämmelse under CPD är beskrivna i kapitel 5.4 av dokumentet Påverkan och betydelse av europeisk standardisering styrd av Byggproduktdirektivet (CPD) och Upphandlingsdirektivet (PPD), Vägverkets Publikation 2001: Procedurer styrda av andra direktiv Basen för att bestyrka överensstämmelse med olika krav är de specifika procedurerna som sätts upp i de olika direktiven enligt den nya inriktningen (metoden). I dessa direktiv är procedurerna upplagda som grundmoduler. Dessa moduler fungerar på följande sätt: Systemet för att bestyrka överensstämmelse är indelat i moduler som innehåller ett begränsat antal olika procedurer tillämpliga för det bredaste sortimentet av produkter. Modulerna är anknutna till produkternas konstruktionsfas eller deras produktionsfas eller till båda. De åtta grundmodulerna och deras åtta möjliga varianter kan kombineras med varandra på en mängd olika sätt i syfte att göra bestyrkandet av överensstämmelse så fullständigt som möjligt. En generell regel är att en produkts överensstämmelse med krav är kontrollerad enligt en modul under såväl sin konstruktions- som sin produktionsfas. Varje direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) beskriver omfång och innehåll hos möjliga procedurer för att bestyrka överensstämmelse för den specifika produktfamiljen. Dessa procedurer är ämnade att säkerställa den nödvändiga nivån av skydd. Direktiven sätter även upp de kriterier som reglerar villkoren som gäller när tillverkarna kan göra ett val, om mer än en valmöjlighet är angiven. 7.4 Basmoduler enligt direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) förutom CPD Basmoduler:

17 Sidan 17 / 24 A B C D E F G H Intern produktionskontroll: täcker intern konstruktions- och produktionskontroll. Denna modul kräver inte inblandning av ett certifierat organ. EC typprovning: täcker konstruktionsfasen, och måste följas upp av en modul som gäller för produktionsfasen. Certifikatet för EC typprovning ges ut av ett certifierat organ. Typöverensstämmelse: täcker produktionsfasen och följer modul B. Kontrollerar överensstämmelse med typen såsom beskrivet i EC typprovningscertifikat utfärdat enligt modul B. Denna modul kräver inte inblandning av ett certifierat organ. Försäkring av produktionskvalitet: täcker produktionsfasen och följer modul B. Den härleds från kvalitetssäkring enligt standarden EN ISO I kvalitetssäkringen ingår att ett certifierat organ ansvarar för godkännande och kontroll av dels kvalitetssystem vid konstruktion, dels slutlig produktbesiktning, dels tillverkarens provningsanordning. Försäkring av produktkvalitet: täcker produktionsfasen och följer modul B. Den härleds från kvalitetssäkring enligt standarden EN ISO I kvalitetssäkringen ingår att ett certifierat organ ansvarar för godkännande och kontroll av dels slutlig produktbesiktning, dels tillverkarens provningsanordning. Produktkontroll: täcker produktionsfasen och följer modul B. Ett certifierat organ kontrollerar överensstämmelse med typen såsom beskrivet i EC typ-provningscertifikat utfärdat enligt modul B och utfärdar ett certifikat om överensstämmelse. Enhetskontroll: täcker konstruktions- och produktionsfaserna. Varje enskild produkt är kontrollerad av ett certifierat organ som utfärdar ett certifikat om överensstämmelse. Komplett kvalitetssäkring: täcker konstruktions- och produktionsfaserna. Modulen härleds från kvalitetssäkring enligt standarden EN ISO I kvalitetssäkringen ingår att ett certifierat organ ansvarar för godkännande och kontroll av dels kvalitetssystem vid konstruktion, dels tillverkarens slutliga produktbesiktning och tillverkarens provningsanordning. Länken mellan dessa basmoduler och systemet för att bestyrka överensstämmelse som används i harmoniserade standarder (EN) och Europeiskt teknisk godkännande (ETA) som följer Byggproduktdirektivet (CPD), beskrivs i kapitel Underrättelse om utkast till nationella specifikationer (Notifiering) Det europeiska parlamentets och rådets direktiv 98/34 anger proceduren för informationsflödet när det gäller tekniska standarder och regler (OJ L 204 av p.37). Detta direktiv definierar en process där medlemsstaterna måste underrätta varandra om framtagna utkast till tekniska regler. Om dessa utkast till tekniska specifikationer är av generell natur och deras användningsområde så brett att specifikationerna kommer att ha en roll motsvarande en teknisk regel, ska underrättelse om dessa utkast till specifikationer bekräftas enligt direktiv 98/34/EC. Detta direktiv syftar till att skapa transparens avseende nationella aktiviteter på området, som gäller tekniskt regelskapande och standardisering, och till att sätta upp mekanismer för att främja harmoniseringen av tekniska regler och standarder på europeisk nivå.

18 Sidan 18 / 24 Direktiv 98/34/EC syftar till att främja europeisk standardisering genom att den permanenta kommittén Tekniska Regler och Standarder (Kommitté 98/34/EC) är skapad. Denna kommitté är rådgivande när det gäller: åsikter om utkast till mandat generell uppföljning av mandatarbete åsikter om formella invändningar mot europeiska standarder inom direktiv enligt den nya inriktningen (metoden) samarbete mellan offentliga myndigheter om ämnen som är relaterade till europeisk standardisering. Det är viktigt att notera att Kommittén 98/34/EC måste konsulteras för vissa procedurer (till exempel att ta fram mandat och att dra tillbaka harmoniserade europeiska standarder) förutsagda i ett stort antal sektorsdirektiv (till exempel maskiner, leksaker, medicinska tillbehör, CPD). Mandat för ETAG ligger inte under ansvarsområdet för direktiv 98/34/EC. 9 Anmälda organ 9.1 Kompetens och resurser hos ett anmält organ Skyldigheterna, uppgifterna och kraven på ett anmält organ (NB Notified Body) beskrivs nedan: Anmälda organ förväntas utföra de uppgifter som ingår i bestyrkandeprocedurerna som anges i tillämpligt direktiv enligt den nya inriktningen (metoden), när en tredje part är nödvändig. Medlemsstaterna är ansvariga för att underrätta anmälda organ om direktivets krav. De kan välja de organ som är etablerade i deras område och som uppfyller direktivets krav samt de principer som satts up i beslut 93/465/EEC. Vad gäller CPD är grundkriteriet som ska uppfyllas av NB nämnt i Annex IV av CPD. Undersökningen av det organ som söker underrättelse avgör om det är tekniskt kompetent och kapabelt att genomföra bestyrkandeproceduren ifråga och om det kan visa nödvändig nivå av oberoende, opartiskhet och integritet. Dessutom bör det anmälda organets kompetens utsättas för övervakning. Detta ska utföras regelbundet enligt praxis etablerad av certifieringsorganisationer. EN serien om standarder och ackreditering är ett viktigt instrument till hjälp för medlemsstaternas myndigheter att kunna bedöma om en kandidat till att bli anmält organ (NB) uppfyller kraven uppsatta i EU:s lagstiftning. 9.2 Ett anmält organs generella ansvar Ett anmält organs (NB) generella ansvar beskrivs nedan: Anmälda organ ska lämna nödvändiga upplysningar till tillsynsmyndigheten, den marknadsövervakande myndigheten och till andra anmälda organ. Anmälda organ ska arbeta på ett kompetent, icke-diskriminerande, transparent, neutralt, oberoende och opartiskt sätt.

19 Sidan 19 / 24 Anmälda organ ska disponera rätt sorts utrustning och anställa den personal som behövs. Personalen ska ha tillräcklig och relevant kunskap och erfarenhet för att genomföra bestyrkandeproceduren enligt berört direktiv. Anmälda organ ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att informationen som införskaffas under proceduren bestyrkande av överensstämmelse av krav behandlas konfidentiellt. Anmälda organ ska vara tillräckligt försäkrade för att täcka sina aktiviteter, om inte ansvaret säkerställs i den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten. Anmälda organ ska delta i koordinationsaktiviteter. De ska även direkt ta del av eller vara representerad i europeisk standardisering, eller på annat sätts säkerställa att de vet vilka standarder som gäller. 9.3 Existerande anmälda organ NANDO-webbplatsen (http://ec.europa.eu/företag/newapproach/nando ) innehåller regelbundet uppdaterade databaser som tillhandahålls av kommissionen och täcker alla direktiv enligt den nya inriktningen (metoden). Webbplatsen tillhandahåller information om bestyrkande av överensstämmelse av produkter under direktiv enligt den nya inriktningen (metoden). Informationen innehåller även existerande anmälda organ som är relevanta inom olika produktgrupper. 10 Marknadsövervakning (marknadskontroll) 10.1 Allmänna anmärkningar Marknadsövervakningen är tätt sammankopplad med processen Bestyrkande av överensstämmelse med krav. I detta sammanhang varierar vägmyndighetens roll och ansvar från land till land. När det gäller marknadsövervakning kan följande generella anmärkningar göras: Marknadsövervakning är ett viktigt verktyg för tillämpningen av direktiv enligt den nya inriktningen (metoden). Avsikten med marknadsövervakning är att säkerställa att villkoren i tillämpliga direktiv är uppfyllda över hela Europeiska Unionen. Medborgarna är berättigade till en likvärdig nivå av skydd över hela den inre marknaden, oavsett produktens ursprung. Dessutom är marknadsövervakning viktig för ekonomiska aktörer, eftersom det eliminerar orättvis konkurrens. Medlemsstaterna måste utnämna, eller etablera myndigheter, som ansvarar för marknadsövervakning. Dessa myndigheter behöver nödvändiga resurser och mandat för övervakningsaktiviteterna för att säkerställa teknisk kompetens och professionell integritet hos berörd personal. De måste dessutom agera på ett oberoende och ickediskriminerande sätt med hänsyn till proportionalitetsprincipen. Anmälda organ bör i princip inte utnyttjas i aktiviteter som är relaterade till marknadsövervakning. Syftet är att undvika intressekonflikter Grundläggande principer för marknadsövervakning Grundprinciperna för marknadsövervakning är följande: De nationella övervakningsmyndigheterna ska kontrollera att produkter som är lanserade på marknaden uppfyller bestämmelserna i tillämplig nationell lagstiftning, som i sin tur tolkar och grundar sig på ett direktiv enligt den nya inriktningen (metoden).

20 Sidan 20 / 24 Därefter ska de, när det är nödvändigt, agera genom att begära av tillverkaren att kraven på produkten uppfylls. Fastän marknadsövervakning inte kan utföras under konstruktions- och produktionsfasen krävs det att övervakningsmyndigheterna utför sin kontroll i samarbete med tillverkare och leverantörer. Syftet är att förhindra att produkter som inte uppfyller ställda krav lanseras på marknaden. Bestyrkandet av överensstämmelse av krav och den tekniska dokumentationen förser övervakningsmyndigheterna med nödvändig information om berörda produkter De nationella vägmyndigheternas roll Marknadsövervakning är viktigt för en nationell vägmyndighet (NRA), både som upphandlingsenhet och som föreskrivande myndighet, och engagerar ofta flera intressenter på såväl nationell som internationell nivå. 11 Eurokoder Eurokoder har diskuterats inom CEDR Technical Standardisation (TGS). Efter diskussion med kommissionen kan följande slutsatser dras: Eurokoder är europeiska standarder. Idag är 90 procent av Eurokoderna fastställda europanstandarder (EN). De kvarvarande 10 procenten förväntas bli fastställda före utgången av Eurokoden utgör en europeisk konstruktionskod, som tillåter användare att verifiera om planerade byggnadsverk uppfyller det första och, i viss mån, det andra väsentliga kravet i byggproduktdirektivet ( Mekanisk motståndsförmåga och stabilitet och Säkerhet i händelse av brand ). Guidance Paper L om Eurokoder har getts ut av kommissionen. Detta dokument förklarar eurokodernas natur som den beskrivits ovan. När en ENV övergår till en EN måste det nationella standardiseringsorganet baka in denna EN i det nationella standardsystemet. Detta kräver att alla motstridiga nationella standarder måste dras tillbaka. Slutsatsen är att Eurokoderna är obligatoriska vid offentlig upphandling, enligt kraven i lagen om offentlig upphandling (LOU). Eurokoderna är även hänvisade till i harmoniserade produktstandarder. Den enda absoluta skyldigheten gäller mot LOU och de harmoniserade tekniska beskrivningarna under CPD. CEDR TG Standardisation har mot denna bakgrund kommit fram till följande gemensamma ståndpunkt: Eurokoderna är europeiska standarder som skall användas enligt bestämmelserna i LOU eftersom de inte utgör harmoniserade standarder under CPD. Detta betyder att nationella regler fortfarande kan användas parallellt med Eurokoderna för privata arbeten, medan vad gäller offentliga kontrakt (som omfattas av LOU), så måste nationella konstruktionsregler gradvis ersättas av Eurokoderna med start under Tidtabellen som finns i Guidance Paper L visar att Eurokoderna kommer att vara fullt implementerade under perioden Kommissionens rekommendation 2003/887/EC om Implementering och användning av Eurokoderna för konstruktionsarbete och strukturella konstruktionsprodukter publicerades i unionens officiella tidning den 11 december CEDR TGS har därefter noterat denna rekommendation och inte funnit anledning att ändra den gemensamma ståndpunkt som är redovisad ovan. Även dokumentet Construct 04/666 utgivet av Permanenta Byggkommittén (SCC) tar upp detta ämne.

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR)

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR) Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR) Obligatorisk 1. juli 2013 -märkning CE-märkningen är det pass som möjliggör en produkt att släppas ut lagligt på marknaden i någon medlemsstat.

Läs mer

Ordlista CE- märkning

Ordlista CE- märkning Ordlista CE- märkning Ordlista CE-märkning Fackord och fackuttryck på svenska och engelska med förklaringar på svenska. Anmält Organ Notified bodies Anmälda Organ är anmälda till EU-kommissionen som behöriga/ackrediterade

Läs mer

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning Till dig som använder byggprodukter Vilka byggprodukter kan jag välja? Hur kan jag få reda på vad produkten har för egenskaper? Varför CEmärks byggprodukter?

Läs mer

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard

Läs mer

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel CPR 27 sep 2012 Annika Wessel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell CE-märkning av byggprodukter Ebbe Rosell Ni vet redan: Att våra regelverk kräver CE-märken på många produkter. Att det finns harmoniserade europeiska produktstandarder. Att det finns olika bekräftelseprocedurer

Läs mer

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning Tankdagen 20140327 Solna Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö Borlänge 2010 - Specialist Asfalt och beläggning Bakgrund Laboratoriechef NCC ROADS Projektledare Underhåll

Läs mer

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451. RoHS Miljö En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning SEK Handbok 451 Utgåva 1 SEK Handbok 451 Utgåva 1 Januari 2016 RoHS Miljö En handledning

Läs mer

CE-märkning och produktsäkerhet

CE-märkning och produktsäkerhet CE-märkning och produktsäkerhet Vad står CE-märket för? Att tillverkaren / importören försäkrar att varan överensstämmer med alla säkerhetskrav enligt direktiv med krav på CE-märkning. CE-märkningen står

Läs mer

CE märkning av Räcken

CE märkning av Räcken CE märkning av Räcken Klas Johansson, SP SP (NB 0402) är ett av sju anmälda organ (NB) i Sverige inom CPD. SP är dagsläget anmält organ för över 120 henstd inom CPD. CE-märkning av Räcken (byggprodukter)

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.

Läs mer

Det mesta du behöver veta om personlig skyddsutrustning

Det mesta du behöver veta om personlig skyddsutrustning Det mesta du behöver veta om personlig skyddsutrustning 1 Vad är personlig skyddsutrustning? Personlig skyddsutrustning är ett begrepp som omfattar alla produkter som är gjorda för att bäras eller hållas

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen - Vad är CPR? - Vilka byggprodukter omfattas? - Prestandadeklaration och CE-märkning - Boverkets roll 120504 Sida 2 Europaparlamentets

Läs mer

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Varför standardisering och hur funkar det? Några goda exempel Markus Peterson, Betongforum Varför standardisering?

Läs mer

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska byggprodukter vara märkta för

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Berg & Grus Oskarshamn 2012-05-03 CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt!

Berg & Grus Oskarshamn 2012-05-03 CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt! Berg & Grus Oskarshamn 2012-05-03 CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt! 1 Lars Björk Vattenfall Research And Development VRD Vattenfall Research And Development Civil Engineering

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Marknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving

Marknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving Marknadskontroll 2014-03-13 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska de byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att

Läs mer

Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar

Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Magdalena Norén, Johan Patriksson Inledning Eurokoderna är tänkta att vara den gemensamma standarden för konstruktion av byggnader och anläggningar

Läs mer

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24 Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 1 Introduktion PED Sen den 30 maj 2002 har direktivet för tryckbärande anordningar (PED) varit obligatorisk i hela EU PED finns där

Läs mer

Guide till CE-märkning

Guide till CE-märkning Guide till CE-märkning Guiden hur gör man? - Två vägar till CE-märkning - Omfattas min produkt av en harmoniserad standard? 1. CE-märkning via harmoniserad standard 2. CE-märkning när harmoniserad standard

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88516068HSLFS Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter

Läs mer

Seminarium om EU:s Byggproduktförordning. 4 juni 2012

Seminarium om EU:s Byggproduktförordning. 4 juni 2012 Seminarium om EU:s Byggproduktförordning 4 juni 2012 Program 13.00 Allmän introduktion till byggproduktförordningen CPR Kristina Einarsson och Annika Wessel 14.00 Kaffe Manual för CE-märkning och prestandadeklaration

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Hur hanterar vi CEmärkta. Lahja Rydberg Forssbeck

Hur hanterar vi CEmärkta. Lahja Rydberg Forssbeck Hur hanterar vi CEmärkta produkter Lahja Rydberg Forssbeck Disposition Byggproduktförordningen Boverkets föreskrifter och Trafikverkets föreskrifter Vårt sätt att kravställa produktkrav i AMA-världen Produktstandard

Läs mer

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05 CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: Införda ändringar Avsnitten 5.8, betalning av faktura utsänd av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering

Läs mer

Byggproduktförordningen

Byggproduktförordningen Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning 120504 Sida 1 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Krav på CE-märkning regleras i Byggproduktförordningen,

Läs mer

Swedish Standards Institute

Swedish Standards Institute Swedish Standards Institute Utbildning i leksakers säkerhet 15 maj SIS/TK 392 Leksaker Bodil Möller Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS ISO

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. Annika Wessel

Byggproduktförordningen CPR. Annika Wessel Byggproduktförordningen CPR Annika Wessel 2013-02-21 Byggproduktförordningen 120504 Sida 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring

Läs mer

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE 8 oktober 2012 Reykjavik Construct Products Regulation Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning 120504

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Manual för CE-märkning. Sara Elfving

Manual för CE-märkning. Sara Elfving Manual för CE-märkning Sara Elfving Manualen hur gör man? - Två vägar till CE-märkning - Omfattas min produkt av en harmoniserad standard? 1. CE-märkning via harmoniserad standard 2. CE-märkning när harmoniserad

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2002:5 Utkom från trycket 2002-11-01 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1

SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1 SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2003-05-26 1 1 (9) SEK Område 79 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.3.2016 COM(2016) 149 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma

Läs mer

LE MARQUAGE CE SERA OBLIGATOIRE SUR LES PRODUITS DE CONSTRUCTION couverts par une norme européenne harmonisée (appelée norme hen).

LE MARQUAGE CE SERA OBLIGATOIRE SUR LES PRODUITS DE CONSTRUCTION couverts par une norme européenne harmonisée (appelée norme hen). SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut À partir du 1er Juillet 2013 LE MARQUAGE CE SERA OBLIGATOIRE SUR LES PRODUITS DE CONSTRUCTION couverts par une norme européenne harmonisée (appelée norme hen). Svårt

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BFS 2012:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom

Läs mer

1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1

1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1 2. Regelverk för CE-märkning 3 2.1 Byggproduktdirektivet 3 2.2 Harmoniserade standarder 3 3. CE-märkning av stålkonstruktioner

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

Är flytvästarna testade?

Är flytvästarna testade? Konsumentverket/KO PM 2003:21 Är flytvästarna testade? Marknadskontroll av flytvästar 2002 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Teknisk dokumentation... 4 Formulär Försäkran om överensstämmelse...

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

CE-märkning av personlig skyddsutrustning

CE-märkning av personlig skyddsutrustning CE-märkning av personlig skyddsutrustning CE-märkning av personlig skyddsutrustning Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som tillverkar eller importerar personlig skyddsutrustning. Men

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ackreditering och teknisk kontroll; SFS 2011:791 Utkom från trycket den 27 juni 2011 utfärdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till:

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till: konsekvensutredning 1 (6) konsekvensutredning avseende förslag till: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om produktkrav på explosiva varor för civilt bruk och plastiska sprängämnen

Läs mer

Maskinsäkerhet och standarder

Maskinsäkerhet och standarder Maskinsäkerhet och standarder Standarder är frivilliga att använda Målet med föreläsningen Förståelse för standarders nytta och användbarhet Ge en bild av hur koppling mellan standarder och lagstiftning

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Kerstin Risshytt Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) samt allmänna råd om dessa föreskrifters tillämpning;

Läs mer

Post- och telestyrelsens författningssamling

Post- och telestyrelsens författningssamling Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Karolina Asp, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav m.m. på radioutrustning;

Läs mer

Nye standarder/endringer - hva skjer i Europa? Mille Örnmark, EUSA

Nye standarder/endringer - hva skjer i Europa? Mille Örnmark, EUSA Nye standarder/endringer - hva skjer i Europa? Mille Örnmark, EUSA Mille Örnmark Sveriges representant i EUSA Sveriges representant i standardarbetet Expert i de olika tekniska kommittéerna Ordförande

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG

94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG L 316/12 Europeiska unionens officiella tidning 14.11.2012 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument. 18 januari /0106(COD) PE2

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument. 18 januari /0106(COD) PE2 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Konsoliderat lagstiftningsdokument 18 januari 2000 1998/0106(COD) PE2 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 18 januari 2000 inför antagandet

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Europeiska kommissionen Näringsliv och industri. CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden!

Europeiska kommissionen Näringsliv och industri. CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden! Europeiska kommissionen Näringsliv och industri CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden! Innehåll Vad är CE-märkning? Vad är CE-märkning? 3 Tillverkarens skyldighet enligt lag 4 Importörers och distributörers

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6798 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr Handläggare Åke Larsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och infrastruktur Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Dags att CE-märka. bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1

Dags att CE-märka. bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1 Dags att CE-märka bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1 1 Ett verktyg för CE-märkning Den här broschyren är ett verktyg för dig som arbetar med lastbärande konstruktioner i stål och aluminium.

Läs mer

EN Ytbehandling CPR Anmält organ Standarder Certifieringsprocessen Typprov och TAIT Besiktningsprocessen Förbättringspotential

EN Ytbehandling CPR Anmält organ Standarder Certifieringsprocessen Typprov och TAIT Besiktningsprocessen Förbättringspotential EN 12271 Ytbehandling 2014-12-02 CPR Anmält organ Standarder Certifieringsprocessen Typprov och TAIT Besiktningsprocessen Förbättringspotential Förkortningar CPR Construction Product Regulation, Byggproduktförordningen,

Läs mer

Säkra maskiner. om regler för maskiner

Säkra maskiner. om regler för maskiner Säkra maskiner om regler för maskiner Varför har vi regler för maskiner? Regler behövs för att vi ska ha säkra maskiner som inte orsakar olyckor. För att kunna ha fri rörlighet på marknaden inom EU gäller

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 Fastställd/Approved: 2014-02-26 Publicerad/Published: 2014-02-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish; engelska/english ICS: 01.140.30; 04.050; 33.040.40;

Läs mer

Europa standarder gäller!

Europa standarder gäller! Standardisering inom betongområdet Hur funkar det? Vad händer inom svenskt kommittéarbete? Vad händer på Europa nivå? Markus Peterson, Betongforum Annika Almqvist, SIS Europa standarder gäller! Swedish

Läs mer

Produktsäkerhet och CE-märkning

Produktsäkerhet och CE-märkning Produktsäkerhet och CE-märkning En introduktion om CE-märkning och försäkran om överensstämmelse EG:s maskindirektiv i Arbetsmiljöverkets regler Regler för personlig skyddsutrustning Krav på tillverkare

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Luc Van den Berghe CEN

Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Luc Van den Berghe CEN Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling Luc Van den Berghe CEN Några inledande förkortningar CEN Europeiska kommittén för standardisering IT

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) L 301/22 18.11.2015 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2066 av den 17 november 2015 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014, av minimikrav

Läs mer

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Stockholm City Conference Center, Stockholm 24 oktober 2012 Carina Lindén, Upplägg Fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen i EU och konkreta

Läs mer

Marknadskontroll av fönster

Marknadskontroll av fönster INFORMATION Datum 2015-05-07 Diarienummer 605/2015 Till tillverkare, importörer och distributörer av fönster Marknadskontroll av fönster Allmänt om marknadskontroll av fönster Boverket kommer under 2015

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR 6 november 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning Marknadskontroll och kontaktpunkt Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)

Läs mer

Hur fungerar arbetet på EU-nivå? Hur kan en ändring av direktivet göras? Hur tar expertgruppen fram guiderna? Per-Olov Sjöö

Hur fungerar arbetet på EU-nivå? Hur kan en ändring av direktivet göras? Hur tar expertgruppen fram guiderna? Per-Olov Sjöö Hur fungerar arbetet på EU-nivå? Hur kan en ändring av direktivet göras? Hur tar expertgruppen fram guiderna? Per-Olov Sjöö 2014-05-14 Möten om leksakers säkerhet Kommitté Expertgrupp Administrativt samarbete

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

KOMMISSIONENS YTTRANDE

KOMMISSIONENS YTTRANDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.9.2011 KOM(2011) 533 slutlig 2008/0062 (COD) KOMMISSIONENS YTTRANDE enligt artikel 294.7 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om Europaparlamentets ändring[ar]

Läs mer

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av föreskrifter och allmänna råd om ackreditering av organ

Läs mer