Pilotstudie och kravspecifikation på externt minnesstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pilotstudie och kravspecifikation på externt minnesstöd"

Transkript

1 Design för alla Brukare Pilotstudie och kravspecifikation på externt minnesstöd Pilotstudien ingår som en av tre delar inom projektet Design för alla Brukare. Projektet bedrivs i samarbete mellan Hjälpmedelsinstitutet och Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Författare Rita Ehrenfors Rosa Gudjonsdottir

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare: Rita Ehrenfors, Rosa Gudjonsdottir llustrationer: Cecilia Mella Omslagsfoto: Björn Lestell Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig handläggare: Lis Klöve Formgivning: Rasmus Sandsten URN:NBN:se:hi pdf Best nr pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-dokument på HIs webbplats, pdf. Den kan också beställas i alternativa format av HI.

3 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 2 Förord 3 Introduktion 4 Användarcentrerad design 4.1 Design för alla 5 Kognition och minne 5.1 Vad är kognition? 5.2 Vad är minne? 5.3 Vad är ett externt minnesstöd? 5.4 Hur gör man när någon har nedsatt kognition och minne? 6 Metod 6.1 Design 6.2 Målgruppen 6.3 Urval och rekrytering 6.4 Beskrivning av datainsamlingen 6.5 Procedur 6.6 Analys 6.7 Metoddiskussion 7 Minnesfunktion i vardagslivet 7.1 Grupp Grupp Grupp 3 8 Modell 8.1 Modellen steg för steg 9 Målgruppens behov och krav 9.1 Problembild 9.2 Strategier 9.3 Personas 10 Krav på externt minnesstöd 10.1 Generella krav på inlärning och användning 10.2 Krav på funktionalitet 10.3 Krav på hårdvara 11 Slutsatser 12 Referenser BILAGOR 13 Bilaga A Community Integration Questionnaire (CIQ) 14 Bilaga B Cognitive Failures Questionnaire (CFQ) 15 Bilaga C Comprehensive Assessment of Prospective Memory(CAPM) 16 Bilaga D Goal Attinment Scaling (GAS) 17 Bilaga E Universal Design Principles 18 Bilaga F Detaljerad lista av krav Grafisk form: Rasmus Sandsten

4 3 1SAMMANFATTNING Denna pilotstudie ingår som en av tre delar inom projektet Design för alla Brukare, som drivs av Hjälpmedelsinstitutet. Syftet i Design för alla, är att produkter ska utvecklas för att möta behoven hos större grupper för att så många som möjligt ska kunna använda dem. Fokus har hittills legat på att inventera vad rörelsehinder, synnedsättningar och hörselnedsättningar ställer på utformning. Arbetet med att identifiera vilka krav kognitiva funktionsnedsättningar ställer för krav på utformningen har nyligen inletts. Det är ett område som är svårare att greppa och därför svårare att omsätta i praktiken. I denna pilotstudie var syftet att kartlägga hur personer med kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatt minnesfunktion kan medverka i formgivningen av nya produkter. En modell för att personer med och utan kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna medverka i designprocessen har utarbetats och testats. I studien har man kartlagt vilka erfarenheter personer med och utan kognitiva funktioner har av externa minnesstöd och vilka krav de har på en mobiltelefon med kalenderfunktion för att den ska fungera som minnestöd. För att kartlägga erfarenheter av minnesvårigheter och av externa minnesstöd valdes en kvalitativ metod. Datainsamlingen har skett genom självskattningar, fokusgrupper och genom att brukarna har fått sätt upp egna mål för vad man vill uppnå med mobiltelefonen som externt minnesstöd under en två månader lång testperiod. Två fokusgrupp-diskussioner genomfördes innan testperioden och ett tredje tillfälle direkt efter. Tre testpaneler med olika grad av kognitiva funktionsnedsättningar har satts ihop genom ett strategiskt urval. Det tre olika grupperna representerar var sin nivå i Brukarpyramiden. Nivå ett utgjordes av personer utan kognitiva funktionsnedsättningar som använder externa minnesstöd, nivå två av personer som drabbats av whiplash-syndrom och den tredje nivån av personer med förvärvade hjärnskador. Fokusgruppdiskussionerna bandades, transkriberades or-

5 4 dagrant och kompletterades med observationer av kroppsspråk, mimik och gester. En innehållsanalys genomfördes i flera steg där man plockade fram olika teman ur materialet. Dessa har sedan legat till grund för utarbetningen av personas och en kravspecifikation. Genom arbetet i pilotstudien har man utformat en modell med brukarmedverkan, där personer med och utan kognitiva funktionsnedsättningar och minnessvårigheter kan bidra i designprocessen av en produkt. I pilotstudien framträdde tre olika användare av externa minnesstöd. Det fanns de som föredrog Filofax, de som gärna använde ny teknik och slutligen de som kombinerade flera olika system. Dessa användargrupper hade olika prioriteringar av kraven vid utformningen av ett externt minnesstöd. I denna pilotstudie bekräftade och fördjupade de tre olika testpanelerna varandras krav på utformningen av en mobiltelefon med kalenderfunktion. Däremot blir konsekvenserna av att dessa krav inte uppfylls helt olika, beroende på grad av kognitiv funktionsnedsättning. Pilotstudien har endast genomförts med tre olika testpaneler, som hämtats ur två olika diagnosgrupper. Andra diagnosgrupper med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha andra krav och modellen behöver testas även på dessa grupper.

6 5 2 FÖRORD Pilotprojektet Design för alla Brukare består av tre olika delar med olika insatser, i syfte att utveckla kunskapen om konceptet Design för alla. Första delen av projektet omfattade en kartläggning av befintlig kunskap på området och framtagning av underlag för utformning av en utställning som visade produkter och beskrev begreppet Design för alla inom olika aktivitetsområden. Från att definiera och formulera kraven och visa goda exempel på Design för alla hos befintliga produkter i den första delen av projektet övergick andra delen till att pröva arbetsmetoder i syfte att utveckla nya och bättre produkter som kan användas av så många som möjligt. När vi använder begreppet Design för alla menar vi ofta så många som möjligt. För att kunna inkludera så många användare som möjligt behövs kravbeskrivning med kunskapen om olika gruppers förmåga. Med rapporten vill vi förmedla hur man kan tillämpa konceptet Design för alla i samarbete med användare som har olika nivåer av kognitiva funktionsnedsättningar. I denna studie har vi inte haft möjlighet att genomföra försöket med alla gruppers behov t ex rörelsehinder, hörsel och nedsatt syn något som måste genomföras om kravspecifikationen ska bli komplett enligt konceptet Design för alla. Syftet med pilotstudien var att pröva olika arbetsmetoder för att få fram en kravspecifikation på en produkt med minnesstöd som finns på marknaden, och för att visa hur man kan ta hänsyn till olika användares behov i designprocessen redan från början. Design är en viktig del av vår vardag med sin funktion och upplevelse. När marknaden inte erbjuder produkter till vissa grupper tvingas många att använda en särlösning för att kunna fungera i vardagen. Enskilda särlösningar är ofta kostsamma och får inte samma möjlighet att utformas av professionella designers. Resultatet blir ofta en praktisk lösning utan estetiska inslag av design och omsorg.

7 6 Konsumenter och användare har höga krav på att varor ska vara prisvärda, att de upplevs som meningsfulla och attraktiva. Förmågan att tidigt förstå och erbjuda lösningar för användarens föränderliga behov har blivit en strategisk överlevnadsfråga för de allra flesta företag. För att stimulera till en ökad efterfrågan och utveckling på bra konsumentprodukter kommer tredje och sista delen i projektet Design för alla Brukare att handla om att ta fram en kunskapssammanställning och genomföra utbildningsinsatser bland konsumenterna/brukarna, studenter och tillverkare i Design för alla baserat på resultaten från hela projektet. Projektet har genomförts med stöd ur Allmänna arvsfonden. Lis Kløve, FoU-handläggare Avdelningen för Teknikutveckling och tillgänglighet Hjälpmedelsinstitutet

8 7 3 INTRODUKTION Uppdraget från Hjälpmedelsinstitutet var att utveckla en arbetsmodell med brukarmedverkan för att kunna formge konsumentprodukter och system som kan fungera som externa minnesstöd för alla. Detta skulle ske genom en studie där man utgick från en mobiltelefon med kalenderfunktion som kan användas/administreras via en dator. Denna förstudie ingår i det andra året av Hjälpmedelsinstitutets treåriga projekt. Pilotstudien skulle bygga på brukarpyramiden för Design för alla samt utgå från de sju principerna i Universal design. Man skulle använda sig av Internationella Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) 1 som referensram i pilotstudien. Dessutom ska man använda sig av CEN/CENELEC Guide 6. 2 SYFTE I pilotstudien skulle man undersöka hur personer med kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatt minnesfunktion kan medverka i formgivningen av nya produkter som ska fungera som externt minnesstöd. Resultatet rapporteras genom en dokumenterad arbetsmodell som kan fungera som underlag till ett utbildningsmaterial om produktutveckling i Design för alla. MÅLSÄTTNING Pilotstudiens målsättning var att kartlägga vilka erfarenheter personer med kognitiva funktionsnedsättningar och minnessvårigheter har av externt minnesstöd och hur de vill att mobiltelefoner med kalenderfunktion ska utformas för att fungera som externt minnesstöd, för att kunna beskriva en modell för brukarmedverkan i design av nya produkter. 1 SoS CEN/CENELEC Guide 6, Guidelines for Standards Developers to Adress the Needs of Older Persons and Persons with Disabilities. Edition 1/Januari 2002

9 8 FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka erfarenheter har personer med kognitiva funktionsnedsättningar av minnesproblem i vardagssituationer? Vilka erfarenheter har personer med kognitiva funktionsnedsättningar av externt minnesstöd i vardagen? I vilka situationer har personer med kognitiva funktionsnedsättningar användning av ett externt minnesstöd? Vilka krav har personer med kognitiva funktionsnedsättningar på utformning av ett externt minnesstöd? PROJEKTGRUPPEN Projektgruppen bestod av två legitimerade arbetsterapeuter; varav en doktorand i hjärnskaderehablilitering vid Neurotec, sektionen för arbetsterapi vid Karolinska institutet (KI) och en med lång klinisk erfarenhet av hjärnskaderehabilitering. Den tredje personen i projektgruppen är en socialantropolog med lång erfarenhet av användarcentrerad design och doktorand vid Avdelningen för människa dator-interaktion vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

10 9 4 ANVÄNDAR-CENTRERAD DESIGN Vid utveckling av konsumentprodukter ställer brukare allt högre krav på produktens funktioner och gränssnitt. Under de senaste åren har därför allt fler företag och organisationer insett att hög användbarhet är en förutsättning för att utveckla framgångsrika produkter. ISO definierar användbarhet som Den grad i vilken specifika användare kan använda en produkt för att uppnå ett specifikt mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt i ett givet sammanhang. Det är alltså viktigt att produkten innehåller rätta funktioner och att dessa funktioner är lätta att använda. Användbarhet kan därför definieras som en kombination av användarnytta och användarvänlighet. Dessa två element måste vara i balans. En produkt har inte hög användbarhet även om den är lätt att använda den måste även innehålla funktioner som uppfyller brukarens behov och mål med att använda produkten. Förutsättningen för att uppnå hög användbarhet är att man utvecklar användarcentrerat. Det innebär att involvera tilltänkta brukare och andra intressenter i både system- och gränssnitts-utvecklingsprocessen så tidigt som möjligt. Detta för att ta fram deras krav på produkten och kontinerligt designa och utvärdera prototyper med brukarens hjälp. Därigenom förbättras, vidareutvecklas och anpassas produkten efter brukarnas behov och förutsättningar. Användarcentrerad design är ett samlingsnamn för en uppsättning metoder, processer och kunskaper om hur produkter bör utformas för att de ska vara intuitiva, lättlärda, effektiva, funktionella och tillfredsställande att använda. Att utveckla användarcentrerat innebär dessutom en effektivare systemutvecklingsprocess och säkerställer utvecklingsprojektets framgång. 3 International Organization for Standardization.

11 10 För att uppnå hög användbarhet är det centralt att arbeta med prototyper, som genom hela processen testas och utvärderas, samt att kontinuerligt göra användarstudier med representativa brukare som genererar kunskap om nödvändiga förbättringar och vidareutveckling av produkten. 4.1 DESIGN FÖR ALLA Inom användarcentrerad design arbetar man med Design för alla och Universell design, när man utvecklar system och produkter som kan användas av alla, oavsett deras olika förutsättningar. 4 Båda begreppen har samma innebörd, men Design för alla används mer i Europa och Universell design i USA. Syftet med att utveckla produkter som kan användas av alla är att möta behoven hos större grupper av brukare vilket leder till att tillverkare får större marknad samt att det bidrar till ökad delaktighet. Möjligheterna till användning av en produkt ska påverkas så lite som möjligt av mänskliga funktionsnedsättningar. Många av de produkter och miljöer som vi kommer i kontakt med i vår vardag har stora brister både vad gäller utformning och funktion. Det kan vara allt från olika typer av produkter och tjänster till förpackningar, bruksanvisningar och byggnader. Personer med någon form av funktionsnedsättning har det extra besvärligt när produkterna är dåligt utformade på grund av bristande kunskap hos tillverkaren. För att utveckla produkter som följer principerna för Design för alla behövs stor brukarmedverkan, där produkterna utvecklas utifrån brukarens behov och testas kontinuerligt under utvecklingen för att säkerställa att produkten verkligen möter brukarens behov och är lätt att använda. 4 Vanderheiden 2000.

12 11 Centrum för Universal Design på North Carolina State University har utvecklat sju principer 5 för Design för alla. 6 De är följande: Princip 1: Likvärdig användning Det är funktionen för personen som ska vara likvärdig, och i idealfallet ska användningen också ske på samma sätt, oberoende av person. Princip 2: Flexibel användning Produkten ska kunna användas på olika sätt, beroende på personens behov. En sax som fungerar både för människor som är vänsterhänta och personer som är högerhänta uppfyller både princip 1 och 2. Princip 3: Enkelt och intuitivt Produkten är enkel och lätt att förstå, oberoende av personens erfarenhet, kunskap, språkfärdigheter eller koncentrationsförmåga. Princip 4: Gör informationen perceptuellt tillgänglig Produkten ska kunna kommunicera effektivt med alla personer, oberoende av deras förmåga att använda sinnesintryck. Personer med svåra synskador kan dock behöva speciellt anpassade produkter. Princip 5: Tolerans mot misstag Vid användning av produkten ska det inte bli alltför stora konsekvenser om personen gör fel och det ska samtidigt vara möjligt att ändra sig. Produkten bör vara följsam och samtidigt förhindra misstag Princip 6: Liten fysisk ansträngning Produkten ska kunna vara bekväm att använda och det ska inte behövas för stor fysisk ansträngning vid användning. Princip 7: Storlek och rum både för användbarheten och för att man ska kunna komma fram/navigera Produkten ska ha passande form och storlek oberoende av personens mobilitet och förmåga att komma fram till och använda produkten. 5 Copyright 1997 NC State University, The Center for Universal Design 6 The Center for Universal Design 1997, för komplett beskrivning av principerna, se Bilaga E.

13 12 5 KOGNITION OCH MINNE 5.1 VAD ÄR KOGNITION? Vad krävs för att vi ska kunna tänka, skaffa kunskap och använda oss av den? Till vardags brukar vi uppmuntra varandra att använda hjärnan just när det gäller att tänka och använda intellektet. Men det krävs att vi använder både det vi redan har i huvudet och det som finns runt omkring oss för att vi ska fungera på ett bra sätt och hitta lösningar på både vardagsproblem och mer speciella problem. Själva ordet kognitiv betyder att ha insikt. Medan ordet kognition används som ett samlingsbegrepp för de processer som sker i vår hjärna när vi tar emot, bearbetar och använder oss av information. Kognition inkluderar funktioner som används för att hantera information och kunskap. Orientering, perception, minne, slutledningsförmåga, processhastighet, språk och uppmärksamhet nämns ofta i beskrivningar av kognitiva funktionsnedsättningar. Det är svårt att föreställa sig hur det är när den kognitiva förmågan drabbas. Att åka till Japan på egen hand utan att kunna språket, innebär att man varken kan fråga sig fram, läsa på skyltar eller rätta sig efter vänliga instruktioner från människorna runt omkring, vilket kan vara oerhört svårt och frustrerande. Man har inte förlorat förmågan att tänka, men däremot förmågan att ta emot eller skaffa kompletterande uppgifter. Trots att man inte klarar språket, finns ju all tidigare kunskap och möjligheten att införskaffa information på andra sätt kvar. Det finns många filmer på temat att någon har förlorat just minnet. Exempel på sådana filmer är Fallet Henry (som visar vilka konsekvenser ett nedsatt minne kan få i vardagsrelationer) och Hitta Nemo. I filmen Hitta Nemo, har fisken Doris förlorat korttidsminnet och man får se hur hela hennes beteende och samspel med andra påverkas. Men i verkligheten är det ännu mer komplicerat, eftersom de flesta kognitiva funktioner samspelar med varandra.

14 13 Det finns många orsaker till kognitiva funktionsnedsättningar. Utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, autism, ADHD/Damp, demenssjukdomar, whiplash skador och olika psykiska sjukdomar kan påverka den kognitiva förmågan. Det finns ett brett spektra av kognitiva funktionsnedsättningar och personer ur de olika diagnosgrupperna bildar ingen homogen grupp. Kombinationen och graden av kognitiva svårigheter beror bl a på skadans/sjukdomens svårighetsgrad, orsakerna till skadan/sjukdomen samt på underliggande skador på hjärnvävnaden. Det är dock inte alltid man kan koppla kognitiva nedsättningar till en skada i hjärnan. Vi vet att både smärta, depression och utmattning kan leda till uppmärksamhetstörningar som påverkar den kognitiva förmågan. 7 I WHO:s nya klassifikation: International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF), är de funktioner som inkluderas i kognitiva nedsättningar samlade under kapitlet Psykiska funktioner, där varje del är en avskild domän med en egen definition. Ordet kognition används endast inom en domän och då med namnet Högre kognitiva funktioner. Domänen omfattar specifika funktioner relaterade till frontalloberna och inkluderar komplext målinriktat beteende som beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer samt mental flexibilitet dessa benämns ofta exekutiva funktioner. Funktioner som t ex att göra abstraktioner och organisera tankar, tidsplanering, insikt och omdöme, begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet innefattas och definieras var för sig. Däremot finns det många andra domäner som berör de funktioner som kan samlas under det allmänna samlingsbegreppet kognition. Vi har valt att använda definitionerna i ICF för att beskriva kognitiva nedsättningar hos deltagarna i pilotstudien. Vi har använt oss av sex domäner inom komponenten kroppsfunktioner samt tre inom komponenten aktivitet. 7 Schamand et al 1998.

15 14 Domänkod Domän Innefattar b110 b114 b140 b144 Medvetandefunktioner Orienteringsfunktioner Uppmärksamhetsfunktioner Minnesfunktioner Rör tillstånd av medvetenhet, uppmärksamhet och vakenhet inklusive tillståndets klarhet och kontinuitet. Innefattar medvetandetillstånd, medvetandets kontinuitet och medvetandets beskaffenhet. Att känna till och fastställa sin relation till sig själv och andra, till tid och till sin omgivning. Innefattar orientering till tid, orientering till rum samt orientering till person. Att under erforderlig tidsperiod kunna rikta in sig mot ett yttre stimu- eller inre erfarenhet. lus Innefattar att vidmakthålla uppmärksamhet, att skifta uppmärksamhet, att dela uppmärksamhet samt gemensam uppmärksamhet. Att registrera, lagra information och återkalla den vid behov. Innefattar korttidsminne, långtids- och återkallande av minne. minne

16 15 Domänod Domän Innefattar b164 b167 d155 Högre kognitiva funktioner Psykiska språkfunktioner Att förvärva färdigheter Målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, plane- och utförande av pla- ner, mental flexibilitet och ring att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständighe- ter, ofta benämnt exeku- funktioner. Innefattar tiva abstraktion, organisering och planering, tidsplane- kognitiv flexibilitet, förståelse, omdöme res- ring, pektive problemlösning. Att känna igen och använda tecken, symboler och andra språkkomponenter. Innefattar mottagning av talat, skrivet eller annan form av språk, uttryckande av språk samt integrerande av språkfunktioner. Att utveckla grundläg- gande och sammansatta förmågor att integrera handlingar eller uppgif- ter som att initiera och fullfölja förvärvandet av färdigheter såsom att hantera verktyg eller spe- schack. Innefattar att la förvärva grundläggande respektive sammansatta färdigheter.

17 16 Domänod Domän Innefattar d167 Att tänka Att formulera och hantera idéer, begrepp och bilder vare sig de är målinriktade eller ej, antingen ensam eller tillsammans med andra såsom att hitta på en historia, bevisa ett teorem, leka med idéer, komma på idéer, förmedla, fundera eller reflektera. d175 Att lösa problem Att finna lösningar på problem eller situationer genom att identifiera och analysera frågor, utveckling av möjliga lösningar, utvärdering av tänkbara effekter av lösningar och genomföra en vald lösning såsom att lösa en konflikt mellan två personer. Innefattar att lösa enkla respektive komplexa problem. Tabell 1 Utdrag ur den svenska versionen av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)

18 VAD ÄR MINNE? Vi pratar ofta om att vi glömmer. Frågan är vad vi menar när vi pratar om att glömma. Är det när vi tappar tråden, när vi glömmer kvar en sak, när vi glömt något vi varit med om eller glömmer vad vi är på väg att göra? En del saker kommer vi ihåg utan att behöva tänka på dem det bara finns där. Hur många har inte parkerat på garageuppfarten och plötsligt insett att de har kört hem från jobbet utan att tänka på vägen? Det går automatiskt, eller på rutin, som vi ofta säger. Vi kan nog vara överens om att vi är mer glömska när vi håller på med många saker samtidigt och kanske inte är tillräckligt uppmärksamma. Men då handlar det inte om att vi har glömt bort något utan mer om att vi aldrig har registrerat och lärt in. Minnet utgörs av förmågan att behålla information om sig själv och sin omgivning. Det handlar om erfarenheter, kunskap vi förvärvat och om händelser vi varit med om. Minnet inkluderar även kunskap och handlingar som vi lär oss på ett omedvetet plan, t ex motoriska färdigheter som att cykla eller minnen av upplevda känslor eller sinnesintryck. De senaste modellerna över minnessystemen beskriver att stora delar av hjärnan inkluderas. Minnet bygger på ett stort kognitivt nätverk av exekutivt och perceptuellt minne. Det exekutiva minnets uppbyggnad rör handlingar, planer och aktivitet, medan det perceptuella rör våra sinnen och sinnesintryck som ger faktaminnen och minnen av personligt upplevda händelser. 8 Minnet är verkligen komplext. Det finns tre delar i själva minnesprocessen. Den första delen handlar om att registrera eller koda in den information som ska lagras. Det kräver att vi riktar uppmärksamheten mot det vi ska komma ihåg och inte låter oss störas av något i omgivningen eller av att vi tänker på andra saker. Den andra delen handlar om att lagra informationen det görs i hjärnan. Den sista och kanske det vi oftast menar med minne är själva framplockningen av det vi skulle minnas. Kunskapen om var i hjärnan inkodning respek- 8 Fuster 2004.

19 18 tive lagring och återhämtning sker, har ökat tack vare användningen av t ex PETkameran. Dock tycks det svårare att fånga de specifika aspekterna av minnesproblem. En del hävdar att svårigheterna ligger på inkodning, andra att det leder till svårigheter med återhämtning. Dessutom har det visat sig svårt att särskilja igenkänning och återhämtning i vanliga minnestest. Igenkänning bygger på att man har någon form av ledtråd till hjälp. En annan uppdelning för att beskriva minnet handlar om vilken typ av minne det rör sig om. Det prospektiva minnet handlar om det som vi ska göra. Det är med andra ord framåtblickande. Motsatsen är retrospektivt minne det bakåtblickande minnet. Att komma ihåg något vi personligen varit med om benämns episodminne, medan semantiskt minne handlar om faktakunskaper. Båda dessa kan beskrivas som delar i det explicita minnet, dvs medveten återhämtning av tidigare erfarenheter. 9 Begreppet arbetsminne handlar om att hålla aktuell och begränsad information tillgänglig under en kort stund, för att lösa en uppgift eller ett problem. 10 Tidigare koncentrerade man sig framför allt på det retrospektiva minnet, d v s förmågan att komma ihåg tidigare händelser och fakta som lärts in. 11 Det prospektiva minnet har definierats som förmågan att komma ihåg att utföra en planerad aktivitet. 12 Man har konstaterat att det prospektiva minnet har stor betydelse för personer såväl med som utan olika typer av skador. 13 Trots att det prospektiva minnet har stor betydelse i dagliga aktiviteter har det inte utforskats tillräckligt väl. 14 På senare tid har man lagt allt större fokus på studier kring arbetsminne. 15 Traditionella psykometriska minnestest mäter olika delar av minneskapaciteten med fokus på förmågan att känna igen eller återkalla information som presenterats relativt nyligen som t ex ordlistor, geo- 9 Schacter Barkley Roche et al Kinsella et al Mateer et al Roche et al Westerberg 2004.

20 19 metriska former och siffror. 16 Man kan konstatera att många av dessa minnestest mäter förmågan att medvetet återkalla information, med andra ord det explicita minnet. 17 Det prospektiva minnet är en indikator på svårigheter i vardagsminnet. 18 Man menar att problem med det explicita minnet, uppmärksamhet och exekutiva funktioner inte ger en bild av hur man kommer ihåg vad man ska göra. Bedömning av det prospektiva minnet ger en bättre uppfattning om hur effektivt man kommer ihåg i vardagssituationer. 19 Vi har valt att fokusera på individens förmåga att minnas aktiviteter och uppgifter i vardagslivet, och inte på själva minneskapaciteten. Detta benämns ofta som vardagsminnet. Vi har därmed också lagt tyngdpunkten på det prospektiva minnet. Med andra ord har vi valt en vidare definition av minne än den som ges i domänen Minnesfunktioner (b144) i ICF. 5.3 VAD ÄR ETT EXTERNT MINNESSTÖD? Minnet är en viktig funktion i sig. Konsekvensen av nedsatt minne blir omfattande och medför ett stort funktionshinder i vardagslivet i dagens samhälle. Minnesförmågan ligger till grund för hur väl man fungerar privat och i arbetslivet. Med en alltmer uppsplittrad tillvaro ställs allt högre krav på minne och planering. Vi har många fler sociala kontakter under en vanlig vecka än för bara 50 år sedan. Vi styckar upp vår tid på ett helt annat sätt än tidigare och vi har fler uppgifter att fördela tiden mellan. I och med den utvecklingen har behovet av att hitta ett annat sätt att lagra allt än i den egna hjärnan vuxit fram. Idag handlar det om att ha effektiva sökvägar för att hitta den information som vi behöver. Det gäller också när vi har viktiga saker att komma ihåg i vardagslivet. Därför har allt fler produkter utvecklats 16 Kinsella et al 1996; Roche et al Mathias et al 2005_ 18 Kinsella et al 1996; Mathias et al Roche et al 2002.

21 20 för att fungera som ett extra stöd för minnet. Dessa produkter kan beskrivas med begreppet externt minnesstöd. På marknaden finns ett stort utbud av externa minnesstöd som hjälper oss i vardagslivet; t ex kalendrar, post-it-lappar, kom-ihåg-listor och Filofaxer. Vi använder oss av dessa hjälpmedel både på jobbet och på fritiden. Vi har under arbetet med denna studie fått många fler exempel på saker som man använder som externa minnesstöd. Äggklockan, anteckningsblocket, anhöriga, lappar på kylskåpet och mycket annat har tagits upp av respondenterna. På senare år har allt fler börjat använda mobiltelefoner och handdatorer. Samtidigt har den tekniska utvecklingen inneburit att dessa produkter har fått allt fler funktioner. I vissa mobiltelefoner finns funktioner som kallas planeraren eller organiseraren. Nästan alla har en kalenderfunktion och någon form av påminnelsesignal. Både mobiltelefonen och handdatorn kan, med vissa undantag, kopplas till dator. De kan synkroniseras med datorn och man kan göra back-up på aktuella uppgifter. Frågan är vad som krävs för att dessa nya produkter skulle kunna fungera som externt minnesstöd åt personer såväl med som utan kognitiva funktionsnedsättningar. Externa minnesstöd ingår i produkter och teknik i komponenten omgivningsfaktorer i ICF. Uppdelningen i ICF bygger på i vilket sammanhang man använder en produkt eller teknik t ex för bruk i det dagliga livet, för kommunikation, för utbildning, för sysselsättning eller för kultur, rekreation och sport. Vi har valt att inte dela in användningen av det externa minnesstödet enligt ICF:s domäner på nivå 2 4. Vi borde kanske även tillägga att anhöriga ingår som en omgivningsfaktor inom domänen Personligt stöd och personliga relationer. 5.4 HUR GÖR MAN NÄR NÅGON HAR NEDSATT KOGNITION OCH MINNE? Olika strategier används vid rehabilitering av kognitiva funktionsnedsättningar efter förvärvade hjärnskador. 20 Det finns en distinktion mellan att träna upp olika grundfunktioner och att hitta ett alterna- 20 Cicerone et al 2004.

22 21 tivt sätt att utföra en uppgift. Det är tyvärr inte ovanligt att personer med nedsatt explicit minneförmåga inte får minnesträning. 21 Det finns också diskussioner om huruvida uppträning av en funktion kan överföras till vardagssituationer. 22 Däremot finns det belägg för att personer som ådragit sig svåra skador kan behöva externa kompensatoriska hjälpmedel t ex i form av minnesbok. 23 Att använda ett externt minnesstöd är att hitta ett alternativt sätt att utföra en uppgift. Minnesbok är en vedertagen och vanlig strategi för att kompensera nedsatt minnesförmåga. 24 I litteraturen kan man se flera olika varianter av minnesböcker beskrivna. 25 Olika studier har gett belägg för att det krävs långa träningsperioder för att ta till sig en minnesbok som strategiskt hjälpmedel. 26 Man har visat att utformningen av och utseendet på minnesböcker har avgörande betydelse för hur den skadade kan ta till sig och använda dem. 27 Trots detta används ofta speciella pärmar eller böcker av egen tillverkning med tydlig anvisning om att det är ett minnesböcker för en bristande förmåga istället för att använda produkter som finns på den öppna marknaden. 28 Det finns olika metodiker för att lära in användningen av minnesböcker. 29 Pappersbaserade minnesstöd kräver att man för in uppgifter i kalendern, att man kommer ihåg att titta i den för att veta vad man ska göra och att faktiskt komma ihåg att utföra uppgiften eller aktiviteten vid rätt tidpunkt. 30 Under senare år har man alltmer fokuserat på elektroniska minnesstöd. Man har använt personsökare, olika typer av handdatorer, bärbara datorer och mobiltelefoner som externa minnesstöd. En av fördelarna med elektroniska minnesstöd är att man kan använda påminnelsesignaler. I de studier som presenterats har man konstaterat att personer med nedsatt kognition och minne har haft nytta av de olika systemen. 21 Tate 1997; Donaghy & Williams Majid et al 2000; Eriksson A NIH 1999; DeLuca et al Dihle et al 1991; Burke et al 1994; Tate Sohlberg & Mateer 1989; Krogstad et al 1991; Fluharty & Priddy 1993; Burke et al 1994; Donaghy & Williams 1998; Ehrenfors Sohlberg & Mateer 1989; Tate Fluharty & Priddy 1993; Burke et al Krogstad et al Sohlberg & Mateer 1989; Burke et al 1994; Tate 1997; Donaghy & Williams Wright 2001.

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

WHODAS 2.0. Introduktion

WHODAS 2.0. Introduktion -frågeversion, intervju-administrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0 -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. ENHETEN FÖR TANDVÅRDSSTÖD LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder

Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder Handitek Johan Borg 2007-07-06 H7010 EK50-A 2004:19704 1(7) Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder Slutrapport Handitek Johan Borg 2007-07-06 H7010 EK50-A 2004:19704 2(7) Innehåll

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Ida Kåhlin, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade 1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur?

Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur? 1(45) Utvecklingsforum Projektrapport 2008-05-23 Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur? Rapport från projektet Struktur i vardagen för unga och vuxna med Asperger syndrom, ADHD och lindrig utvecklingsstörning

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information

Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information Skriftserie 2016:2 Hanna Egard Foto: Susanne Nilsson, C BY-SA 2.0,

Läs mer

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Vilka personer talar vi om? De som har utvecklingsrelaterade störningar avvikande utveckling

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kortversion med yrkeskrav och ämnesområden www.projektcarpe.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

Under årskurs 2 har du tvättid på lektionstid som bokas av dig själv och du sköter tvätten efter de strategier som är framarbetade under årskurs 1.

Under årskurs 2 har du tvättid på lektionstid som bokas av dig själv och du sköter tvätten efter de strategier som är framarbetade under årskurs 1. All verksamhet på Allmän kurs - BAS utgår från individens behov och förmåga. Vi gör en kartläggning i början av terminen över vilket stöd du behöver i olika situationer, både i skola, på fritiden och på

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2014-11-24 Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se Synpunkter till Digitaliseringskommissionen på utkast till kapitel om digital kompetens Handikappförbunden är en

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer