Guts and Glory. Festskrift till Eva Lundgren. Redaktörer Åsa Eldén och Jenny Westerstrand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guts and Glory. Festskrift till Eva Lundgren. Redaktörer Åsa Eldén och Jenny Westerstrand"

Transkript

1 Guts and Glory Festskrift till Eva Lundgren Redaktörer Åsa Eldén och Jenny Westerstrand

2 Omslagsbild: Erick Arango Marcano ISBN

3 Innehåll GRATTIS EVA!...5 SEMINARIUM...9 Höga klackar och foträt forskning: kvinnliga forskares position vid universitetet...10 Av Birgitta Meurling Vold i et flerkulturelt perspektiv: mellemøstlige kvinder fortaeller...35 Av Britta Mogensen We have always walked around naked together with the coach : sport milieu and women athletes experiences of sexual harassment...54 Av Kari Fasting och Celia H Brackenridge Masculinity...73 Av Tanja Joelsson The good, the bad and the ugly: endring av mannsrollen, fedrerettigheter og likestilling...86 Av Margunn Bjørnholt Jag är bara tjänsteman neutral och könlös : om motståndet mot genusperspektiv och risken för genusbias i medicinen Av Gunilla Risberg Utagerende go gutter og irriterende, forsiktige jenter Av Solveig Østrem POSTSEMINARIUM Frisørdynastier Av Bo Wagner Sørensen Ur sångskatten I Akademiska flickor Är du rimlig lilla feminist? Av Åsa Eldén

4 Ur sångskatten II Balladen om Slagen dam Till redaktionen för Genusvetenskaplig tidskrift Av Jenny Westerstrand Ur sångskatten III Studentikosa klassiker Venus Boyz kjønns-queering i praksis?: om overskridelser og normative identiteter Av Marianne C. Brantsæter Ur sångskatten IV Guts and Glory! Jag blev inte feminist för att bli populär Av Espen Lundgren Sørli OM FÖRFATTARNA...201

5 GRATTIS EVA! Guts and Glory! Professor Lundgren fyller 60 år och det vill vi fira med den här skriften. Guts and Glory! är den devis som vi, som i snart tio år bedrivit feministisk forskning i den av Eva vetenskapligt ledda miljön, har arbetat under. Och under åren som fristående enhet, Avdelningen för samhällsvetenskaplig genusforskning, har det blivit mycket av dessa ting. Glory! har vi känt omsvävar verksamheten att få forska, och att göra det i Evas miljö. Att tänka fritt, stort och olydigt! Guts! har vi behövt, och fått från Eva, under de våldsamma angrepp feministisk forskning utsatts för under de senaste åren och som hon har stått pall för på ett sätt som skapar den djupaste respekt. Och som visar på kraften i att som Eva söka vetenskapen för dess egen skull. Inte för att vinna en ombytlig opinions gillande. Det har gått 10 år sedan förra festskriften till Eva författades, Könssorter(ingar). Det har varit tio händelserika år, för att uttrycka oss milt. Feministisk forskning har de senaste 20 åren gått från att vara efterfrågad, teorisprängd och ett växande forskningsfält till att bli institutionaliserad som genusforskning, breddad, motarbetad och kanske även en smula trött. De senaste tre, fyra åren har Sverige sett en veritabel härdsmälta kring feministisk våldsforskning, regisserad av media och uppbackad av såväl arga manliga professorer som ilsket folk i stugorna också det oftast män. Och i skalvets epicentrum, Eva Lundgren. Evas vetenskapliga bidrag präglas av en tematisk bredd och ett teoretiskt djup. Den spänner från religionsvetenskap med studier om erotiserad makt inom prästers yrkesutövning till teoriutveckling om kropp, kön och identitetsskapande processer. Hon har också gjort sig känd för sina banbrytande studier om mäns våld mot kvinnor. Dels i form av kvalitativ forskning där hennes analytiska modell normaliseringsprocessen har förändrat synen på våldsutsatta kvinnor 5

6 och lett fram till viktig lagstiftning på det straffrättsliga området, och dels genom den kvantitativa studien Slagen dam, en studie som både hämtat och givit viktiga impulser från och till det europeiska våldsforskningsfältet. Hennes teorier och tolkningsperspektiv har vidare påverkat delar av dagens debatt om exempelvis våldtäkt, hedersrelaterat våld och ungdomar och heterosexualitet, inte minst genom den forskning som producerats med inspiration av hennes teoretiska arbeten. Och Evas betydelse för Kvinnojourernas viktiga arbete med att stötta och hjälpa våldsutsatta kvinnor kan inte underskattas. Eva har också handlett doktorander från disciplinerna teologi, etnologi, sociologi och juridik och till dags dato fört 13 doktorander i hamn, och hon har vunnit ryktbarhet för att bygga upp seminarier av högsta vetenskapliga klass. I den här skriften möter ni (främst) personer från ett av de forskningsnätverk som Eva har lett: Det nordiska våldsforskningsnätverket Glappet, finansierat av Nordiska ministerrådets forskningssektion. Efter att Eva kom hem från sitt år som gästprofessor vid New York University 1997 har hon trappat ner sitt resande kanske för att professorn reste hem sju gånger över Atlanten för att handleda. Men också för att med kraft ägna sig åt att bygga upp vår avdelning och syssla med det som betyder mest för henne: Forskningen. Många föreläsningar världen över har det ändå blivit, hos allt från Chinese Law Society och deras knivskarpt drillade och kapprätt sittande jurister, till Sorbonnes mer löst hållna akademikeress. Hon har också framträtt på litteraturfestivaler, hållit utbildningar för yrkesgrupper som möter våld, talat för Amnesty, hon sitter i Radio Uplands nyhetspanel, har haft sakkunniguppdrag i domstolar och i politiska utredningar. Ingen arena är främmande för Eva och ingen arbetsbelastning för hög. I Evas skola lär man sig att anstränga sig, och att anstränga sig lite till, för att sedan gå och skriva om igen. Sen är det galej! För det är viktigt för Eva att det ska finnas liv och glädje i det krävande arbetet. Därför har det under åren också blivit mycket glam och glory. Middagar i den feministiska kristallsalen, sånger om patriarkatets nedgång och fall, balladen om Slagen dam, uppvaktningar av allt från vicerektorer och disputerande doktorander till firande generaldirektörer. Evas akademiska entourage har låtit höra om sig där det dragit fram. 6

7 Och det har pressats hårt från tjejen från Norge med konungens medalj för högsta betyg i grundfag och med sin stora vetenskapsteoretiska och empiriska bredd. Kanske har norskan från det bibelsprängda Vestlandet, med sin eldfängde far för vilken endast det bästa var gott nog, haft svårt att förstå den svenska medelmåttan och kompromissviljan? Förmildrande omständigheter, bakgrundsförklaringar och välmenande försök har inte imponerat på Lundgren särskilt många gånger. Därtill har Eva Lundgren ett annat provocerande drag: Hon arbetar helst i kollektiv, med ett gemensamt mål för ögonen men med hierarkier inom gruppen när detta behövs. Det är alltid en svår balansakt, att pendla mellan att vara jämlikar och att inta olika positioner i en hierarki. Kanske är det extra känsligt i Sverige, där differentiering är tabu och tanken på att arbeta sig upp, att ta sig fram till en tätplats på eget arbete och på nedlagd tid, framstår som en förlegad, ja farlig tanke från en forntids äppelknyckarfilmer? Och kanske är det extra provocerande om den högsta akademiska positionen innehas av en kvinna? Liksom om det sker i ett feministiskt sammanhang där flata strukturer hyllas av många? Att arbeta kollektivistiskt i en miljö så till den grad individualistisk som den akademiska är vidare sprängstoff. Och saknar förlagor. Mycket riktigt har vi under åren med Eva sysslat mycket med att inför universitetet hävda vår uppfattning om hur ansvar bör fördelas och tas, där sammanhang respektive individer inte borde få gömma sig bakom varandra. Att i denna anda arbeta aktivt för att skapa en bas för sin forskning med det högst ställda kraven tror vi är en djup dolkstöt i akademins hjärta, en akademi som under århundraden visat oroande böjelser, ja några skulle säga att den var byggd på, att premiera kollektiv feghet och personlig vinningslystnad. Eva Lundgrens viktiga vetenskapliga gärning som präglas av nytänkande, mod och teoretisk excellens och hennes mod att ha en stark, fri och omutlig vision av det akademiska, gör att vi med orden Guts and Glory! och ett stort Grattis Eva! överräcker denna skrift till dig, på högtidsdagen. Åsa Eldén och Jenny Westerstrand Uppsala/Stockholm 24 november

8

9 SEMINARIUM Eva Lundgren är känd för den skicklighet med vilken hon byggt upp seminarier genom åren. Seminarier som blivit välbesökta och som fått högsta betyg i utvärderingar, men som också, förstås, har väckt motstånd: Högre seminariet i religionsvetenskaplig kvinnoforskning, Högre seminariet i feministisk sociologi och Högre seminariet i samhällsvetenskaplig genusforskning. Kraven vid dessa har varit högt ställda på respondent och opponent, men också på övriga deltagares förberedelsearbete. Lusten att bidra med sin röst, sin kunskap och sina perspektiv har också varit påtaglig bland deltagarna. Dock alltid i kombination med en respekt för att det yttrade ska hålla de vetenskapliga måtten. I Evas seminariemiljö är man mycket riktigt främling inför den sorts kidnappning av ordet, med lösa spekulationer och omärkliga passingar av talutrymmet till nästa broder, som annars kan prägla ett akademiskt seminarium. Detta gör något med doktorander och forskare. Plötsligt står vetenskapen i centrum! Kritiken har också kunnat vara hård, men alltid konstruktiv. Den text som diskuteras ska bli bättre, bättre och ännu lite bättre. Vi inleder festskriften med Seminarium, till Eva. Precis som de författare som medverkar med texter nedan har deltagarna i Eva seminarieverksamhet kommit från många olika institutioner och ämnestraditioner. 9

10 Höga klackar och foträt forskning: kvinnliga forskares position vid universitetet Av Birgitta Meurling År 1907 gjorde den svenska journalisten Elin Wägner ( ) sin litterära debut. Hon utgav då i bokform en samling skisser och noveller med titeln Från det jordiska museet. 1 Med kritisk och ironisk blick skildrar hon det framväxande moderna samhället. Inte minst ägnar hon de så kallade kvinnofrågorna uppmärksamhet. Det har nu gått hundra år sedan boken utkom. Mycket har förändrats, men somligt är sig förvånansvärt likt. Kvinnofrågorna har blivit jämställdhetsfrågor och hamnat på den officiella och politiska dagordningen, de har blivit aktuella ute i samhället, på skolor och arbetsplatser och inte minst vid universiteten. Denna artikel handlar om kvinnliga forskares tillvaro vid universitetet. Jag börjar med en historisk tillbakablick, där jag utgår från mitt eget ämne, etnologin, varefter jag går fram till vår egen samtid. Utifrån en rad exempel från min egen fakultet, den Historisk-filosofiska vid Uppsala universitet (UU), diskuteras kvinnliga forskares situation och position vid akademin. Jag använder olika typer av källmaterial som underlag för mitt resonemang. I artikelns första del utgår jag från tidigare forskning rörande kvinnliga etnologer i musei- och universitetsvärlden, samtalsintervjuer och nekrologer. I den andra delen diskuteras svaren på en frågelista 2 som jag skickat ut till kvinnliga forskare och i den tredje delen reflekterar jag kring begrepp, källor och ett porträtt. 1 Boken utgavs i faksimilutgåva 2006 av förlaget Podium. 2 Frågelistan är en vanlig källa och metod inom etnologin. Den innebär att människor i löpande text ger uttryck för sina minnen, erfarenheter och värderingar. Ibland är det insamlade materialet ett resultat av en frågelista med detaljerade frågor, ibland har skribenterna fått skriva relativt fritt utifrån ett antal teman (Hagström & Marander-Eklund 2005:9 29). 10

11 Genrebilder kvinnliga pionjärer inom folklivsforskningen Till ett sammanträde i fakultetens mörka plenisal gjorde hon effektfull entré i en vit klänning med stor vit boa om halsen. Titta, här kommer svandrottningen!, viskade Sten Lindroth i mitt öra. (Andræ 2000:10f.) Så beskrivs Sveriges första kvinnliga professor i etnologi, Anna Birgitta Rooth, av en av sina manliga professorskolleger i Uppsala. Att kvinnliga akademiker beskrivs och bedöms utifrån utseende, klädsel och framtoning är inte ovanligt, varken nu eller tidigare. Detta är en av flera aspekter som tas upp i den forskning om universitetsverksamma kvinnor, som växt fram inom en rad olika discipliner under senare år. Här återfinns studier om de kvinnliga pionjärerna vid akademin, men också samtidsstudier. 3 I det följande kommer jag att genom några nedslag i den etnologiska ämneshistorien diskutera kvinnliga pionjärer inom folklivsforskningen från det sena 1800-talet och fram till talet. 4 Exemplen får fungera som ett slags genrebilder, det vill säga bilder från det vetenskapliga vardagslivet. Från det Nordiska museet Ungefär vid samma tid som Elin Wägner inledde sin journalistbana, påbörjade de första kvinnliga folklivsforskarna sin professionella verksamhet. Dessa pionjärer var ofta aktiva i museivärlden. Några namn från den tiden är Anna Levin, Visen Levin och Louise Hagberg, alla anställda vid Nordiska museet. Deras insatser var betydande, men de omtalades ofta som fröknarna eller möjligen amanuenserna i museisammanhang. Ett foto från Svenska museimannaföreningens bildande i Göteborg 1906 illustrerar väl detta förhållande. Trettiotvå personer sitter uppradade kring sin nyvalde ordförande, arkeologen Oscar Montelius, blivande riksantikvarie och en arkeologins Linné (Arcadius 1997:113). 5 I utkanten av bilden sitter tre kvinnor. Den ena av dem, Anna Levin, har inte ens fått en egen stol utan halvsitter på armstödet till en av sina kvinnliga kollegers. I bildtexten presenteras de som fröknarna och om man inte läser artikeln som bilden illustrerar, kan man kanske få intrycket att de tillhörde gruppen 3 Se t.ex. Carls 2004, Carstensen 2004, Lundgren & Eriksen 1987, Lundgren 1996, Markusson Winkvist 2003, Meurling 2003, 2006a, 2006b, Ohlander 1987, Ronne 2005, Strömholm 1997, Wold & Chrapkowska Etnologi är den beteckning ämnet folklivsforskning får omkring Tidigare talade man om såväl folklivs- som folkminnesforskning. 5 Man kan notera att Oscar Montelius ( ) var gift med en av pionjärerna i den svenska kvinnorörelsen, Agda Montelius ( ). Agda Montelius var bl.a. ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundet. 11

12 övriga museiintresserade. I själva verket tillhörde de alltså den professionella museimannakåren och det sedan cirka tjugo år tillbaka. (Arcadius 1997.) Idag är det förmodligen inte många som känner till varken Anna eller Visen Levin. Märkligt nog återfanns dock för några år sedan en bild föreställande Visen Levin på museibibliotekets lånekort. Louise Hagbergs ( ) namn figurerar emellertid då och då, som regel i samband med att hennes studie När döden gästar (1937) nämns. I en minnesteckning över henne i Fataburen 1945 beskrivs hon som den fint bildade och språkkunniga Louise Hagberg. Och vidare: Hon var inte endast språkligt bildad och representativ på ett sätt, som gjorde att hennes tjänster under årens lopp på olika sätt togos i anspråk och att hon ofta fick träda fram såsom museets first lady, i synnerhet när det gällde att mottaga förnäma utländska besök (Wikman 1945:171). Läsaren får också veta att Louise Hagberg var en kvinna med ett inte obetydligt kulturellt kapital. Hennes far, Jakob Theodor Hagberg, var nämligen professor i nyeuropeisk språkforskning vid Uppsala universitet. Louise Hagbergs habitus var med andra ord av det slaget att hon var en tillgång för Nordiska museet i många sammanhang. 6 År 1940 blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitet, vilket måste betraktas som ett erkännande av hennes arbetsinsatser och vetenskapliga gärning. Även om mycket hänt på jämställdhetens och genusforskningens område sedan förra sekelskiftet, har inte bilden av museidamerna på Nordiska museet förändrats nämnvärt. I Nordiska museets jubileumsbok från 1998 heter det att att könsdiskrimineringen i museiarbetet varit liten eller ingen (Stavenow-Hidemark 1998:74f). Icke desto mindre sammanförs, som etnologen Agneta Lilja (2000:189) påpekat, åtta kvinnors arbete rubriken De kvinnliga amanuenserna, där författaren kortfattat redogör för deras viktiga och ansvarsfulla arbeten på museet (Stavenow-Hidemark aa:74f). Det behöver knappast tilläggas att 30 män får minnesord under enskilda rubriker i jubileumsboken som helhet, medan endast två kvinnor får det och de 6 Jag kommer inte att gå närmare in på den franske sociologen Pierre Bourdieus (1996) teoribygge. Kortfattat kan dock sägas att han talar om olika typer av kapital. En individs kulturella kapital är nära förbundet med utbildningsnivån. Med habitus avses ett system av dispositioner som bestämmer hur en människa handlar, tänker, uppfattar och värderar i olika sammanhang. Habitus finns nedlagt i våra kroppar (Broady 1996:48 51). Det är framförallt två institutioner, familjen och utbildningssystemet, som formar individens habitus (Borda & Lundin 1986:77). 12

13 kvinnliga amanuenserna buntas, som sagt, ihop under en och samma rubrik. till lärosätet Systrarna Levin och Louise Hagberg utförde sina forskningsuppgifter i museivärlden. Men så småningom sökte sig också kvinnliga folklivsforskare till universiteten. Om några av de kvinnor som var verksamma under 1930-, 40- och 50-talen har etnologen Britta Lundgren skrivit en längre artikel, Kön och genealogi i etnologisk ämneshistoria (1996). 7 Folklivsforskning har alltid varit ett ämne som lockat kvinnor, varför det på ett plan kan vara svårt att utröna hur det professionella etnologiska genuskontraktet (Hirdman 1988) faktiskt har sett ut, då man vid en första anblick får intryck av att viss jämställdhet rått. Men ser man till vilka personer som beklädde ledande positioner, har det med få undantag varit män. Förutom denna hierarkiska uppdelning mellan kvinnors och mäns positioner, ser man också att isärhållandets princip beträffande forskningsområden dominerat långt fram i tiden. Det har inneburit att kvinnor länge forskade om förment kvinnliga områden som textilier och kosthåll, medan män tog sig an de stora frågorna rörande det gamla bondesamhällets sociala organisation, festseder och folktro. I Britta Lundgrens artikel beskrivs de kvinnliga etnologernas situation i framför allt Lund och Stockholm. Men hur var det att vara kvinnlig folklivsforskare i Uppsala? 8 Uppsalainstitutionen är yngre än de ovan nämnda systerinstitutionerna. Den bildades 1948 och dess förste professor var Dag Strömbäck. Han var chef för Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA), men också professor vid institutionen för Nordisk och jämförande folklivsforskning, sedemera Etnologiska institutionen. Av de seminarieprotokoll som fördes under drygt 25 år framgår att såväl kvinnor som män deltog i Strömbäcks och hans efterträdares 7 Lundgren (1996) har arbetat med olika typer av material såsom seminarieprotokoll, intervjuer m.m. Informanterna (Mai Fossenius, Ann-Sofi Schotte-Lindsten och Gertrud Grenander Nyberg) kan betraktas som kvinnliga pionjärer inom etnologisk forskning, men deras insatser har sällan framhävts i den etnologiska historieskrivningen. Lundgren diskuterar olika skäl till det. 8 När det gäller de kvinnliga etnologernas situation i Uppsala, har jag inget intervjumaterial att tillgå, varför jag har använt mig av andra materialtyper. 13

14 seminarier (Ek-Nilsson 2000). 9 Flera av deltagarna, både kvinnor och män, blev kvar i universitets-, arkiv- och museivärlden och flera kom att bekläda höga positioner. I seminarieverksamheten speglades professorns egna intresseområden, vilka var folkloristiska ämnen och jämförelser inom det norröna området. Strömbäck präglade, i likhet med sina professorskolleger runt om i landet, inriktningen på de uppsatser och avhandlingar som studenter och doktorander producerade. Av protokollen framgår att det oftast var professor Strömbäck, docent Åke Campbell samt föredragshållaren som yttrade sig. Men ibland kunde även någon av de närvarande kvinnorna drista sig till att säga något. Om man jämför med de seminarieprotokoll som fördes vid seminarierna i Lund under folkloristen 10 och professorn Carl Wilhelm von Sydows ledning, framträder ett likartat mönster. Professorn var ledande i diskussionen. Det gick bra att ställa frågor till honom, men det var knappast möjligt att ifrågasätta hans tolkningar. Pedagogiken var patriarkalisk, vilket drabbade såväl kvinnliga som manliga seminariedeltagare. Vid seminariebordet utmejslades, och gör så fortfarande, dominerande tolkningsmodeller och ledarstilar (Lundgren 1996:71ff). I seminariesammanhang konstitueras, nu som då, inte blott kön utan också position och klass. Efter Dag Strömbäcks pensionering kom det etnologiska seminariet i Uppsala att bland annat ledas av Phebe Fjellström (vikarierande professor) och Anna Birgitta Rooth (Strömbäcks efterträdare). Utifrån protokollen är det svårt att utläsa om någon förändring i seminarieklimatet, som kan relateras till att kvinnor nu var i ledarposition, inträdde. Sannolikt var professorns position fortsatt stark och både Fjellströms och Rooths intresseområden kom att sätta sin prägel på verksamheten. Patriarkalisk trivsamhet De etnologiska institutionerna stod under 1900-talets första hälft under vetenskaplig ledning av manliga professorer Sigurd Erixon, Carl Wilhelm von Sydow och Dag Strömbäck vilkas eftermäle är av det 9 Där inget annat anges utgår jag här ifrån Ek-Nilssons (2000) artikel om seminarieprotokollen. 10 Etnologi är den vetenskap som i Sverige omfattar studiet av främst nordisk materiell och social kultur samt folklore. I övriga nordiska länder är folkloristiken en självständig disciplin. Inom folkloristiken intresserar man sig förutom för folkore för folktro, folkdiktning, folksed och folkmedicin bl a. 14

15 mer monumentala slaget. Erixon beskrivs som det ledande namnet inom europeisk etnologi under årtionden (Arnstberg 1989:7), medan von Sydow vann internationell ryktbarhet på den folkloristiska scenen. Strömbäck, slutligen, var även han internationellt känd och har beskrivits som reslig och hövdingalik, utrustad med klar diktion och glänsande vältalighet (Almqvist 1989:202). Dessa var de män som de kvinnliga forskarna skulle vinna gehör hos och det fanns de som lyckades med det, kvinnor som uppmuntrades att gå vidare i sina studier. Förutom tillfredsställelsen att bli sedda, kunde de erbjudas olika uppdrag och forskningsuppgifter (se t.ex. Lundgren 1996:41, Meurling 2006a:164). Kanske är detta en bidragande orsak till att trivsamheten i det etnologiska forskarsamhället understryks av de kvinnliga folklivsforskarna. Institutionsmiljöerna var små, nästan familjära och professorerna i mångt och mycket patriarker. Men det var patriarker som kunde uppmuntra och uppskatta kvinnliga forskare av det rätta virket. Det innebär inte att berättelserna är i total avsaknad av kritik av det akademiska livet. Där finns inslag som pekar på att kvinnor blev åsidosatta både i universitetsvärlden och i privatlivet, bland annat i samband med barnafödande. Men många av dessa kvinnor förväntade sig sannolikt att män skulle bekläda de högre positionerna. De visste sin plats i hierarkin och genussystemet och räknade inte med att bli professorer, arkiv- eller museichefer. Deras förpliktelser som hustrur och mödrar vilade ofta tungt på deras axlar. Men det fanns naturligtvis också kvinnor som reagerade negativt på de manliga strukturerna vid akademin och som protesterade eller tillgrep olika strategier för att hålla sig kvar och avancera i graderna. 11 Den första kvinnliga professorn i etnologi Det dröjde till början av 1970-talet innan svensk etnologi fick sin första kvinnliga professor, den ovan nämnda Anna Birgitta Rooth ( ). 12 Hon kom från Lund, där hon under perioden var forskardocent. År 1973 tillträdde hon professuren i etnologi vid Uppsala universitet. Hon var C.W. von Sydows uppskattade lärjunge och blev med tiden en internationellt känd och välrenommerad folklorist. Till hennes största forskningsinsatser hör 11 Se t.ex. Gertrud Grenander Nybergs skildring av sitt liv som forskare (Lundgren 1996:36 45). 12 Avsnitten om Anna Birgitta Rooth och Phebe Fjellström bygger delvis på uppgifter från de informanter som anges i källförteckningen. 15

16 bland annat fältarbetena bland indianer i Alaska och norra Kanada (Rooth 1976). När andra folklorister fortfarande främst arbetade med arkivmaterial gav sig Rooth ut i fält på nära nog antropologiskt vis, vilket var något av en pionjärinsats. 13 Hon var knappast en feministiskt orienterad forskare, men hyste ett intresse för kvinnors liv, insamlingsverksamhet och berättarrepertoar och bedrev därigenom en form av värdighetsforskning i kvinnohistorisk mening (se t.ex. Rooth 1969, 1981). 14 Anna Birgitta Rooth var Sveriges första kvinnliga professor i etnologi. Hon var verksam i Uppsala som professor Foto: Folklivsarkivet i Lund. Man kan konstatera att Anna Birgitta Rooth var en kvinna rik på såväl ekonomiskt som kulturellt kapital (Broady 1996:48 51, Bourdieu 1996). Hon var uppväxt i en köpmannafamilj i Ängelholm, gift med en läkare och medicine professor samt mor till tre barn. Svärfadern var riksbankschef. Hon hade enligt en gängse syn lyckats både i privatlivet och i den akademiska världen. Men hur betraktades hon av sina kolleger i Uppsala? Carl-Göran Andræ, professor emeritus i historia och Gustav Adolfs Akademiens dåvarande preses, beskriver henne i en minnesteckning enligt följande: Hennes starka forskningsmeriter gav henne 1973 professuren i etnologi i Uppsala. En sådan utnämning brukar ofta leda till att den egna vetenskapliga produktionen går i sin. Så icke i hennes fall, men till raden av rent vetenskapliga undersökningar kom nu flera handböcker för den akademiska undervisningen, många av dem i ett par upplagor. ( ) Anna Birgitta Rooth var en framgångsrik vetenskaplig författare. I det vardagliga administrativa slitet var hon inte alltid lika framgångsrik. ( ) I den 13 Se vidare Lövkrona 2001a, 2001b, Meurling 2002, 2006a. 14 För en närmare diskussion av Rooths L.O.-studie, se Meurling 2002a, 2002b. 16

17 [akademiska] världen var hon också något av ett festligt undantag. Den tråkiga doktorshatten gjorde hon om, sänkte den alltför höga kullen och gav brättena en extra elegant sväng; sedan kunde hon stolt visa upp sin skapelse i den akademiska processionen. Till ett sammanträde i fakultetens mörka plenisal gjorde hon effektfull entré i en vit klänning med stor vit boa om halsen. Titta, här kommer svandrottningen!, viskade Sten Lindroth 15 i mitt öra. Den gamla fakulteten utgjordes av den samlade professorskåren. Vid det sista sammanträdet i december inbjöds alla kollegorna till ett rikt och festligt julkalas på Övre Slottsgatan. Där, vid det dignande bordet och vid det varma skenet från alla ljusen, var hon en levande inkarnation av skånsk trevnad och omtanke, och det är just sådan jag vill minnas henne. (Andræ 2000:10f.) Rooths kollega i Lund, etnologiprofessorn Nils-Arvid Bringéus, skriver bland annat följande i en nekrolog i Sydsvenska Dagbladet: Anna Birgitta Rooth var först och sist forskare. De administrativa förpliktelserna som var förenade med professuren hade hon mindre fallenhet för. ( ) Anna Birgitta Rooth var en charmerande värdinna och hade en betydande vänkrets inte minst i Lund. (SDS ) Det är värt att notera att Andræ, efter att på sedvanligt vis ha redogjort för de akademiska meriterna, uppehåller sig kring Rooths administrativa slit samt kvinnliga företräden och dygder. Hon beskrivs som parant, välklädd och måhända en aning fåfäng, ett festligt undantag. 16 Därefter avslutas minnesteckningen med att hennes värdinneegenskaper lyfts fram, liksom hennes ursprungliga geografiska hemvist. På liknande sätt beskrivs hon av Bringéus. Sammanfattningsvis tecknas konturen av en framstående forskare (särskilt lycklig som forskardocent i Lund), en mindre framgångsrik administratör och, kanske viktigast av allt, av en riktig kvinna (jfr Lundgren 2001). och den andra Phebe Fjellström ( ) var en av Anna Birgitta Rooths konkurrent om uppsalaprofessuren. Även hon var en kvinna som till det yttre följde konventionerna: hon var gift med en läkare och trebarnsmor. Till hennes forskningsintressen hörde bland annat den samiska kulturen (Fjellström 1962, 1985) och år 1980 blev hon professor i et- 15 Sten Lindroth ( ) var professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet fr.o.m och ledamot av Svenska Akademien från Även om det är mer sällsynt, kan naturligtvis också mäns utseende och klädsel uppmärksammas. Den i föregående not nämnde Sten Lindroth beskrevs t.ex. av en recensent som lärd och elegant (NE, 17

18 nologi vid Umeå universitet. 17 Inte heller Fjellström var någon feministisk forskare, men intresserade sig i likhet med Rooth för kvinnors levnadsförhållanden och bedrev ett slags värdighetsforskning bland annat rörande kvinnor och kosthåll (Fjellström 2002). Phebe Fjellström, Sveriges andra kvinnliga professor i etnologi, på äldre dagar. Hon var verksam i Umeå som professor Foto: Privat ägo. Phebe Fjellström ihågkoms av forna studenter och doktorander som en entusiastisk och dynamisk pedagog. Liksom Anna Birgitta Rooth blev hon emellanåt föremål för kommentarer rörande sin kvinnlighet eller bristande sådan. I kretsen av läkarfruar kunde hon apropå sitt yrkesarbete och sin forskning få höra: Ja, det är ju olika hur mycket man tycker om sina barn! 18 Kommentarer av det slaget antydde naturligtvis att Fjellström bröt mot förväntade kvinnlighetsnormer. Som läkarhustru borde hon ha sett som sin huvuduppgift att ta hand om hem och familj, inte göra egen forskarkarriär. I en nekrolog över Phebe Fjellström har Lars-Erik Edlund, preses i Kungl. Skytteanska Samfundet, och Olof Kleberg, tidigare chefredaktör på Västerbottenskuriren, skrivit: Phebe Fjellström var en människa som utstrålade dynamik och entusiasm. Hon väjde inte för strid för det hon trodde på. Som talare kunde hon trollbinda en publik, både i akademiska och folkliga sammanhang. (SvD ) Här beskrivs Fjellström som dynamisk, entusiastisk och stridbar. Att hon kunde fängsla såväl ett akademiskt som ett folkligt auditorium, 17 Vid 1980-talets början innehades två av fem etnologiska lärostolsprofessurer av kvinnor, vilket måste betraktas som en förhållandevis god statistik i jämställdhetshänseende för ett litet ämne. 18 Uppgift från Katarina Ek-Nilsson, e-post

19 måste betraktas som ytterst förtjänstfullt för en etnolog. Här skrivs emellertid inget om hennes kvinnliga dygder. Dessa nämns dock i förbigående av Nils-Arvid Bringéus (2007), när han i en minnesteckning omtalar Fjellströms gästfria hem. Han beskriver henne som färgstark, energisk och som en oförglömlig kollega och personlighet. I likhet med Anna Birgitta Rooth sägs även Phebe Fjellström ha haft en guldålder när det gällde möjligheter att få utveckla sin forskning och sitt samarbete med kolleger. För Fjellströms del inföll den, enligt Bringéus, i Göteborg under det år då hon beklädde den Landbergska professuren. Värt att notera är att Rooths och Fjellströms respektive guldålder påstsås ha infallit innan de blev ordinarie professorer och tvingades tampas med uppgifter som inte enbart var forskningsanknutna. Huruvida dessa påståenden har med kön att göra eller ej är svårt att avgöra utifrån det material jag här använt mig av, men det är inte osannolikt. Frågan kräver dock närmare utredning. 19 Snapshots kvinnliga forskare vid universitetet idag När jag doktorerade uttryckte somliga sin förvåning innan de samlade sig till att gratulera. Vissa har fortfarande inte hämtat sig från chocken. (Kvinnlig forskare vid Historisk-filosofiska fakulteten, UU.) I denna artikelns andra del kommer jag att ge ett antal exempel, snapshots, från universitetsvärlden åren kring sekelskiftet Med snapshot menar man vanligen foton som tagits i stor hast. Här använder jag ordet i överförd bemärkelse. När jag sände ut min frågelista, gjorde jag det i stor hast och bad att få in svaren så snabbt som möjligt. 21 Därigenom kan man betrakta svaren som ett slag blixtbelysning av kvinnliga forskares erfarenheter som de formulerades hösten Nedan tar jag upp skribenternas syn utifrån 19 Vidare nämns att Fjellström under uppbyggnadsskedet av den etnologiska institutionen i Umeå stötte på motstånd från ett antal yngre, feministiskt orienterade forskare. Vems historieskrivning vi har att göra med här, vill jag låta vara osagt. Ämnet vore väl värt att fördjupa sig i, men det ligger utom ramen för denna artikel. 20 I Elin Wägners 1907 utgivna debutbok samsas bilder av det gamla och det nya Europa med varandra, vilket också satt sina avtryck i språket. Ett av modern teknik färgat bildspråk återfinns t.ex. i bokens tredje del, som har rubriken Snapshots (Wägner 2006). 21 Jag sände ut min frågelista till 21 kvinnliga forskare. Elva av dem svarade. Mina frågor handlade om deras situation som kvinnor vid universitetet. Detta är naturligtvis ingen undersökning som kan generaliseras, men svaren som inflöt lyfter fram teman som framträtt också i andra undersökningar (se t.ex. Lundgren 1996, Carstensen 2006, Wold & Chrapkowska 2004). Jag håller det således för troligt att många kvinnor vid akademin känner igen sig i de elva skribenternas svar och delar deras erferenheter i högre eller lägre grad. 19

20 olika teman som utskristalliserats i deras svar. Jag kommer att ge mina skribenter stort utrymme i form av citat; det är deras erfarenheter och resonemang som står i förgrunden. Kön, klass och homosocialitet Alla kvinnor som besvarade frågelistan var ense om att flera faktorer påverkade möjligheten att göra karriär vid universitetet. Två av de mest centrala var kön och klass. Att män blir uppmärksammade och uppmuntrade på ett annat sätt än kvinnor var de flesta överens om, liksom att kvinnor måste arbeta mycket hårdare än män för att nå lika långt. En kvinna skriver: Jag tror exempelvis att det finns en tendens att ta manliga doktoranders (och doktorers) teoretiska utläggningar mer seriöst än kvinnors. Fenomenet med geniförklarade unga män i akademin tror jag många av mina kollegor känner igen. En annan skriver: Men jag har också märkt hur män och kvinnor bedöms olika, i seminariesituationer och i granskningen av meriter. Kvinnor måste redan ha presterat, medan män kan vara lovande. Djärva, men inte alltid så välgrundade, projekt och idéer premieras och detta tycks mina manliga kollegor förstå. De kvinnliga forskarna anspelar här på vad som brukar kallas manlig homosocialitet, det vill säga tendensen att män ser, speglar sig i och stöttar andra män (Lindgren 1996). En annan av kvinnorna vidareutvecklar tankegången: Maud Eduards skriver ju om hur hotfullt många uppfattar det när kvinnor bildar egna organisationer och nätverk, i synnerhet om dessa inte välkomnar män; hur organisationer av det slaget synliggör de annars dolda maktstrukturerna genom att också män blir betraktade som grupp, och att de strategier män använder sig av, genom att solidariskt stötta varandra blir tydliga. Kvinnlig homosocialitet kan således upplevas som hotande för män, då det avslöjar dolda och enkönade maktstrukturer. Nu är det emellertid inte bara kön utan också klass, som spelar en inte obetydlig roll. Framför allt är det kombinationen av kön och klass som framstår som avgörande när det gäller möjligheten att göra karriär i universitetsvärlden. Men det är inga enkla eller självklara samband det är fråga om. Naturligtvis spelar flera faktorer in, men kön är en viktig faktor. Mina föräldrar är båda akademiker och det ger mig klara fördelar, menar en av informanterna. En kvinna från en annan institution har delvis andra erfarenheter: 20

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

HISTORIK ÖVER FÖRENINGEN FÖR KVINNLIGA FORSKARE I UPPSALA

HISTORIK ÖVER FÖRENINGEN FÖR KVINNLIGA FORSKARE I UPPSALA HISTORIK ÖVER FÖRENINGEN FÖR KVINNLIGA FORSKARE I UPPSALA Föreningen för Kvinnliga Forskare i Uppsala startades 1978. En av initiativtagarna var Marianne Carlsson, idag professor i vårdvetenskap vid Institutionen

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Behöver manliga doktorander mentorsprojekt?

Behöver manliga doktorander mentorsprojekt? Behöver manliga doktorander mentorsprojekt? Några reflektioner över kvinnors och mäns förutsättningar inom akademin Av Charlotta Widmark Det är väl känt bland forskare att förutsättningarna för kvinnor

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig

Läs mer

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen för

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Anna Birgitta Rooth folklorist och professor Om kvinnliga forskares position vid universitetet

Anna Birgitta Rooth folklorist och professor Om kvinnliga forskares position vid universitetet Anna Birgitta Rooth folklorist och professor Om kvinnliga forskares position vid universitetet Birgitta Meurling Om professor Anna Birgitta Rooth kan man i en minnesteckning i Saga och Sed läsa följande

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 630. Doktorsavhandlingar i historia 1960 2004 Jan Lindegren I Att doktorsavhandlingar i historia har förändrats under det senaste halvseklet vad gäller ämnesval

Läs mer

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson 2008 Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/29/

Läs mer

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen? 1 Bokanalysfrågor Handling Redogör kort för den konkreta handlingen i boken så här långt i läsningen (den så kallade fabeln). Varför tror du boken börjar som den gör? Vilken effekt ger det? Vad har du

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Kära vänner i Skånekretsen av Kvinnliga Akademikers Förening!

Kära vänner i Skånekretsen av Kvinnliga Akademikers Förening! Kära vänner i Skånekretsen av Kvinnliga Akademikers Förening! I år är det 110 år sedan Akademiskt Bildade Kvinnors Förening, alltså nuvarande Kvinnliga Akademikers Förening, bildades 1904 för att kämpa

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:1 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:1 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:1 2011 Elgán brister i analys och väcker många frågor Sophie Nyman & lena hejll* Historiska museet, Stockholm Elisabeth Elgán, ordförande i Svenska Historiska Föreningen,

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Margareta Westman 2713 1936-1518 2000

Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Svensk språkvård har sorg. För bara en dryg vecka sedan, den 15 augusti, avled Margareta Westman efter en längre tids sjukdom. Då återstod ungefär ett halvt år tills

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Konsten att hantera konflikter på arbetsplatsen. Nr 10/2001

Konsten att hantera konflikter på arbetsplatsen. Nr 10/2001 Konsten att hantera konflikter på arbetsplatsen Nr 10/2001 Konflikter på jobbet är inget ovanligt. Vid konflikter drabbas både arbetsplatsen i form av förslösad energi och individen, som i värsta fall

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Inledning Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Den 29 augusti 2005 påbörjade jag en sjutton veckors lång praktik vid Göteborgs universitet på Statsvetenskapliga

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:2 2015

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:2 2015 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:2 2015 Redaktören har ordet Till den vetenskapliga kvalitetens lov Mitt första möte med Historisk tidskrift ägde rum på Kungl. biblioteket i början av 1990-talet. Jag var

Läs mer

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola.

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi och forskningsprefekt vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet.

Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi och forskningsprefekt vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. 1 Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi och forskningsprefekt vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Anställningsbarhet, tillämpning, relevans, resultat, innovation är ord som

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum Poängtal 10. Nivå Kursplanen gäller från

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum Poängtal 10. Nivå Kursplanen gäller från 1(2) Kursplan Ekonomihögskolan Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum 2002-12-19 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Genusvetenskap och rätt Gender Science and Law Juridik Poängtal 10 Nivå 1-10

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer