De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt."

Transkript

1 Förord Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet, Karolinska Institutet och Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Verksamheten får ekonomiskt stöd från regeringen och är en av de satsningar på regionala äldrecentra och försöksområden som beskrivs i den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs av riksdagen i juni Arbetet vid KC syftar till att stödja regional och lokal forsknings- och utvecklingsverksamhet men ska också utgöra en länk mellan utbildning, forskning och praktik. En sådan länk är publiceringen av slutförda projekt genomförda vid KC. Projektnivåer inom KC De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Utvecklingsprojekt nivå 1: Kartläggningar och interventionsprojekt. Fakta och kunskaper om förhållanden inom KC s verksamhetsområde redovisas med hjälp av vetenskapliga metoder. Utvecklingsprojekt nivå 2: Projekt eller studier är baserade på vetenskapliga metoder och har handletts av doktorander vid KC. Projekten kan även göras i form av C-uppsatser och handleds då från respektive högskola. Forskningsprojekt nivå 1: Forskningsstudie genomförd av doktorand under handledning av disputerad forskare. Studien motsvarar minst högskolornas D-uppsatsnivå och kan komma att ingå i en doktorsavhandling.

2 Utvecklingsprojekt nivå 2 Ledarskap som social konstruktion och relation En studie av sju hemtjänstchefers föreställningar om sin ledningsfunktion inom äldreomsorgen Hannele Moisio Hannele Moisio är fil Kand i pedagogik och universitetsadjunkt vid Karolinska Institutet, Institutionen för Humaniora, Informatik och Samhällsvetenskap (HIS) och undervisar inom ämnesområdet ledarskap och organisationsutveckling. Korrespondens: Hannele Moisio KC Box Älvsjö 2

3 SAMMANFATTNING Denna studie handlar om hemtjänstchefers resocialisation i sitt yrke i samband med en organisationsförändring inom äldreomsorgen i en kommun inom Stockholms län. Syftet med studien var att öka förståelsen för chefernas föreställningar om sin ledningsfunktion inom äldreomsorgen och hur både rollen och funktionen som chef och ledare påverkas av organisationsförändringar. Sju hemtjänstchefer intervjuades med en kvalitativ ansats utifrån följande frågeområden: chefs- och ledarerfarenhet, ledarskapets innebörd, arbetsmiljöansvar, relationer, stöd i chefskapet och ledarskapet samt ramar och gränser. Det som kommer fram i resultatet är att stora svårigheter uppstår när nya organisationsprinciper och behörighetsgränser införs utan att dessa förankras i tidigt skede och utan att förbereda den befintliga personalen kompetensmässigt. Cheferna i studien har socialiserats in i sitt yrke och sina funktioner i en helt annan kontext än den som de förutsätts fungera i idag. Man kan fråga sig om det är särskilt meningsfullt att skapa nya organisationsformer med chefer som är så starka traditionsbärare av den nedärvda omsorgsideologin. Det skapar ett motstånd som yttrar sig i behovet av att återskapa det gamla, som enligt dem fungerar väl på det operativa planet. Det krävs en resocialisering, något som chefer med nyare utbildning var mer öppna för men som visade sig vara svårare för deras äldre kollegor. 3

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 PROJEKTNIVÅER INOM KC... 1 SAMMANFATTNING... 3 I INTRODUKTION... 6 YRKETS UTVECKLING UNDER OLIKA TIDSEPOKER... 6 II TEORETISK REFERENSRAM... 8 ORGANISATIONSTEORETISKA PERSPEKTIV PÅ HEMTJÄNSTEN OCH DESS AKTÖRER... 8 SOCIALISATION OM LEDARSKAPSFORSKNING LEDARSKAP SOM RELATION LEDARSKAP SOM IDENTITETSSKAPANDE PROCESS III SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR BEGREPPSDEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR IV METOD STUDIENS KONTEXT UTGÅNGSPUNKTER TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID DATAINSAMLING KVALITATIV INTERVJU BEARBETNING AV DATA VALIDITETSASPEKTER V RESULTAT BESKRIVNING AV INTERVJUPERSONERNA VÄGEN TILL CHEFSKAP DEN OKLARA UTFÖRARFUNKTIONEN SAMVERKAN MED BESTÄLLARE ELLER VARFÖR SAMARBETAR DOM INTE MED OSS? DET SVÅRFÅNGADE ARBETSMILJÖANSVARET FÖRESTÄLLNINGAR OM SIG SJÄLV SOM LEDARE BEHOVET AV STÖD I CHEFSROLLEN VI ANALYS ETT NYTT ORGANISATIONSTÄNKANDE HAR INFÖRTS ORGANISATIONENS DOLDA PROCESSER GAMLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT I ARBETET FUNGERAR SOM FÖRSVAR MOT DET NYA VII AVSLUTANDE KOMMENTAR

5 TACK TILL REFERENSLITTERATUR

6 I INTRODUKTION Hemtjänstchefens yrkesroll har genomgått många förändringar under de senaste årtiondena. Rollen har framför allt påverkats av förändringar inom gällande sociallagstiftning, avvecklingen av institutionsboende inom äldre- och handikappomsorgen och psykiatrin, samt strävan efter kvarboende i eget hem så länge som möjligt. I samband med ädelreformen skapades nya yrkesroller, bl.a. för medicinskt ansvariga inom kommunen, vilket medförde nya samarbetspartners och nya rutiner för hemtjänstchefen. Den offentliga sektorn har varit och är föremål för omfattande besparingar enligt följande slogan: Mera vård/omsorg för mindre pengar och det har uppstått konkurrens mellan olika vård- och omsorgsgivare som vill driva enheter inom äldreomsorgen. Den kanske största påverkan för yrkesrollen har dock varit införandet av beställar-utförar-organisationer inom den offentliga verksamheten. Detta delade innehållet i professionen i två separata delar: biståndshandläggning för beställarorganisationens representant och verksamhetsledning och resultatenhetsansvar för den som representerar utförarorganisationen. Parallellt med dessa samhälleliga förändringar har grundutbildningen för hemtjänstchefer genomgått omfattande förändringar från att ha varit en eftergymnasial utbildning till att vara en akademisk utbildning inom högskolan. Till att börja med anordnades en utbildning på 120 poäng inom social omsorg som numera är en socionomutbildning med inriktning mot äldre- och handikappomsorg, 140 poäng. Men frågan kvarstår: Hur går det till när individen axlar chefsmanteln och börjar utöva ledarskap inom denna verksamhet? Hur påverkar hon 1 sin omgivning som chef och ledare och hur påverkas hon och hennes agerande av den. Med andra ord hur ser samspelet ut? I föreliggande studie kommer jag att belysa ett antal hemtjänstchefers socialisering i sin yrkesroll och möjligheterna till resocialisering i samband med marknadstänkandets intåg i den offentliga sektorn. Yrkets utveckling under olika tidsepoker Yrkesbenämningen hemtjänstchef är svår att definiera i enhetliga termer då benämningens innehåll kan variera mycket. Funktion och mandat som chef är beroende av dels hur den enskilde tjänsteutövaren konstruerar och utövar sitt chefskap, dels vilka krav samhälls- och verksamhetsutvecklingen för tillfället ställer för utövandet av tjänsten. Trydegård beskriver i en artikel yrkesutvecklingen för chefsbefattningar inom äldreomsorgen i ett historiskt perspektiv "Från kommandora till driftschef" (Eliasson, 1996). Hon skapar en bild av hur det under ett decennium blev till ett yrke att vara föreståndare eller chef inom äldreomsorgen, vilka olika faser yrket har genomgått och hur utbildningen för yrket har utvecklats parallellt med samhällsutvecklingen. Den som fick bli kommandora i fattigstugan och bestämma över de andra fattighjonen gav 1 Hemtjänstchefen benämns i tredje person hon, henne, hennes, dels för att yrket är kvinnodominerat dels för att tjänsterna i undersökningskommunen vid studiens genomförande enbart var besatta av kvinnor. 6

7 henne (beskrivs oftast som kvinna) något högre social status i och med att posten var ett förtroendeuppdrag som det också gällde att försvara. Hon som kvalificerade sig till kommandoraposten ansågs av kommunens män vara den som var störst, starkast och duktigast av hjonen (a.a.1996). Här var det inte fråga om ledarskap utan om utövandet av makt och auktoritet genom att bestraffa och belöna socialt svaga människor vars enda motivation var överlevnad. Den första föreståndarutbildningen för både kvinnliga och manliga fattigvårdsfunktionärer startades 1908 av Svenska Fattigvårdsförbundet. Syftet var att ge både teoretisk och praktisk utbildning om fattigvårdsarbetet och därigenom också ge utövarna en bättre social ställning jämförbart med arbete inom sjukvård eller undervisning. Dock sträckte sig föreståndarfunktionen fortfarande till utövandet av tillsyn över de till anstalten intagna och att dessa fullgjorde givna befallningar och följde de uppsatta reglerna om ordning och sedlighet. Det ingick också i uppgifterna att se till att vårdbehövande fick vård och att alla fick erforderliga måltider. De intagna hade arbetsplikt och utöver husmodern fanns inga andra anställda. Maktutövandet byggde fortfarande på belöning och bestraffning. Gynnerstedt (1993) lyfter fram det feministiska perspektivet på vårdandet och omsorgsarbetet både som oavlönad och avlönad uppgift för kvinnor. Hon tar sin utgångspunkt i vad som har varit framkallat av plikt respektive moral då den ekonomiska ersättningen av tjänster har diskuterats. Gynnerstedt gör också skillnad på kollektivt respektive individuellt ansvar vid omsorgens organisering. Med oavlönad enskild vård syftar hon på det ömsesidiga ansvar som anhöriga har för varandra varvid man inte kan göra någon åtskillnad varken i tids- eller kulturellt perspektiv. Den avlönade enskilda vården syftar till att någon anhörig är anställd för vård av sin närstående mot ekonomisk ersättning av kommunen. Den oavlönade kollektiva vården har sina rötter i klosterväsendet och dess frivilliga verksamhet. Religiöst inspirerade kvinnor såsom nunnor, barmhärtighetssystrar och diakonissor sökte bringa hjälp till lidande människor. Inom de högre stånden idkade man välgörenhetsverksamhet med ideella motiv. Den avlönade kollektiva vården har sitt ursprung i den fattigvård som tidigare nämnts. Om avlöningen inte bestod av pengar fick man i stället åtnjuta högre status som kommandora eller föreståndare/föreståndarinna. En senare bild av yrkets utveckling ges av Elisabeth Berg i hennes undersökning Kvinna och chef i offentlig förvaltning (2000).Upprinnelsen till hennes studie var tidigare undersökningar av den kommunala hemtjänsten där det framkom att kvinnliga mellanchefer hade hoppat av sin karriär. Hon följde upp denna studie med fokus på frågeställningar om varför man blir kvar i sitt yrke som mellanchef och hur dessa kvinnor hade organiserat sitt arbete med familj och barntillsyn. Denna studie ledde henne vidare till att beskriva och förklara vad som händer på mellanchefsnivå när den kommunala organisationen förändrar och utvecklar nya målsättningar för verksamheten. I samma studie undersökte hon om kvinnor i högre grad än män eftersträvar en organisationsmodell med en horisontell organisationsstruktur, och om män i högre grad än kvinnor eftersträvar en hierarkisk struktur (Berg, 2000). Hon fick sin fråga bekräftat genom studien. Det visade sig att organisationsförändringar har lett till en tydligare specialisering och arbetsdelning av arbetet mot nya organisationsformer t.ex. beställar- och utförarorganisation, samt mot en tydligare differentierad organisationsstruktur. Denna process i sin tur har lett till en könsstruktur där männen, 7

8 som är i minoritet, finns i hierarkiska organisationsstrukturer och kvinnorna i de plattare organisationsstrukturerna. Dock ställer dessa platta organisationsstrukturer höga krav på att mellancheferna skall klara av att arbeta med mängder av varierande arbetsuppgifter. I intervjuerna beskriver de att möjligheterna att göra karriär är mindre och att de känner sig splittrade i sitt arbete då arbetet handlar om allt från praktiskt handledning till budgetarbete och hemtjänstarbete. De flesta av dessa kvinnor har en social omsorgsutbildning. Det finns högre tjänster att söka men mellancheferna med en social omsorgsbakgrund ser inte sig själva som någon kandidat till en tjänst som t ex socialchef, utan anser att den tjänsten är reserverad för personer med socionomutbildning eller annan högskoleutbildning. II TEORETISK REFERENSRAM Organisationsteoretiska perspektiv på hemtjänsten och dess aktörer Hemtjänsten - arena för olika organisationskulturer eller domäner Hemtjänsten är en offentlig verksamhet som till övervägande del finansieras genom skatter. Verksamheten består av myndighetsutövning och tjänsteproduktion och har som sin huvuduppgift att tillhandahålla, organisera och praktiskt utföra den hjälp och det stöd människor behöver när de inte längre kan klara sina vardagliga sysslor (Nordström, 2000). Det är socialnämndens politiker som beslutar om hemtjänstens mål och riktlinjer. De är också ytterst ansvariga inför kommuninvånarna för verksamhetens måluppfyllelse och att den med skattemedel finansierade verksamheten bedrivs på ett tillfredställande sätt. Utifrån Thylefors (1991) betraktelse kan man urskilja tre olika kulturer på hemtjänstens arena. Den politiska, den administrativa och den professionella. Dessa tre kulturer företräder olika verkligheter vilket lätt kan leda till konflikter. Konflikter mellan professionella och politiker kan handla om svårigheter att dra gränser mellan politisk demokrati och arbetslivsdemokrati eller handla om att den politiska ideologin inte alltid går hand i hand med den professionella identiteten. Vidare menar Thylefors att det däremot kan finnas en allians mellan politiker och förvaltning då båda är sysselsatta med organisationens ekonomiska, juridiska och ideologiska ramar och då har möjlighet att utveckla likartade kulturella drag (a.a. 1991). I stället för att tala om kulturer kallar Kronvall m.fl. (1991) dessa olika nivåer för domäner inom den offentliga byråkratiska organisationen. Ordet domän inbegriper inte bara de uppgifter som individerna har att utföra på sin nivå utan att de också är angelägna om att bevara nivån som arbetsplats och det inflytande de har på organisationen genom sin tillhörighet. Utöver tillhörigheten representerar domänen för individen även behörigheten förenad med professionen. Medarbetare på olika nivåer inom organisationen skapar olika sociala verkligheter utifrån hur de uppfattar och beskriver arbetsuppgifterna och sociala skeenden. Kronvall m.fl. talar främst om fyra olika domäner, den politiska, den administrativa, den professionella och brukarnas domän (se fig.1). Denna beskrivning av relationerna mellan domänerna kan 8

9 liknas vid Thylefors sätt att beskriva konflikter mellan de olika kulturerna ovan. Enligt Kronvall m.fl. präglas relationen mellan den politiska domänen och den administrativa domänen/förvaltningen av förhandling. Politikerna beslutar om vad som skall göras och förvaltningsledningen i sin tur fattar beslut om hur detta skall förverkligas genom att planera och styra verksamheten i politikernas viljeinriktning. Eftersom den offentliga verksamheten är skattefinansierad finns det behov av att hushålla väl med medlen och rationalisera inom den professionella domänen för att effektivisera arbetet. Detta i sin tur leder till oklara kontakter och relationer mellan de professionella och förvaltningen (Kronvall m.fl.1991). Hemtjänstens aktörer erfar att de tilldelade medlen inte räcker till för att socialtjänstlagens intentioner ska kunna förverkligas. Politisk domän Nära formell kontakt, köpslående och förhandling Administrativ domän/ förvaltning Beslut Planer Kontroll Oklara kontakter och relationer Professionell domän/ Hemtjänstinspektörer Vårdbiträden Nära kontakt och beroende Brukare Fig. 1 Skiss över relationerna mellan domänerna (Kronvall, m.fl. 1991) Hemtjänsten en formell struktur och en arena för mänskliga möten Hemtjänstorganisationens huvuduppgift att tillhandahålla, organisera och praktiskt utföra hjälp och stöd till människor, sätter också sin prägel på hemtjänsten som en formell struktur men också som en arena för mänskliga möten. Vid dessa möten möts hemtjänstens olika aktörer både som personer 9

10 men också i sina organisatoriska roller, positioner och funktioner. Vidare styrs mötet av individernas föreställningar, kulturella normer och värderingar. Den formella strukturen i sin tur styrs av förordningar, regelverk och personalens position i organisationen. Utifrån denna betraktelse av interaktioner mellan individer blir det lättare att förstå hur hemtjänstens aktörer tar ställning och handlar i olika situationer. Hemtjänstcheferna, som representerar organisationen på verksamhetschefs-/ mellanchefsnivån, har en gång i tiden genom sin utbildning och tillträde till organisationen socialiserats in i vård- och omsorgskulturen. Enligt Boalt Boëthius (1991) innebär arbetet på mellannivån; att representera ett delsystem i förhållande till ett annat, vilket ställer krav på flexibilitet och förmåga att hantera motstridiga krav. Dessutom pågår det parallella processer i organisationen så att vård- och omsorgsarbetets kärninnehåll reflekteras i relationen mellan chef och medarbetare, mellan hemtjänstchef och förvaltning eller mellan hemtjänstchef och politiker (Thylefors 1991). Således sammanhänger möjligheten att göra ett bra arbete intimt med förmågan att hantera det dubbla beroendet av såväl ledning som fält, där man varken kan fatta egna beslut eller gå in i det konkreta arbetet. Hemtjänstens aktörer - delvis människor och delvis organisationer Denna dubbelhet i mellanchefsrollen kan också förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Göran Ahrne (1995) talar om organisatoriska kentaurer: delvis människor delvis organisationer. Han menar att när människor handlar på en organisations vägnar handlar de som delar av organisationen men eftersom de också är unika individer överskrider de samtidigt det organisatoriska sammanhanget. Det organisatoriska handlandet är en social hybrid. Den som handlar är en mänsklig individ men handlingen är organisatorisk. Ahrne menar att den organisatoriska kentaurens handlande karaktäriseras av en kluven inställning. Människor gör saker genom att tillhöra organisationer men ofta inte helhjärtat och ibland gör de saker som de inte alls tror på och handlar på rutin, medan de tänker på något annat (a.a.1995). Hemtjänsten en social konstruktion Organisationer av hemtjänstens karaktär konstrueras och konstitueras genom mellanmänskliga interaktioner. De blir verkliga genom vår gemensamma bild av vad organisationen egentligen är till för (Nordström, 2000, s. 31). Hemtjänsten som organisation och dess organisering konstrueras utifrån medlemmarnas gemensamma föreställningar om vad den skall vara till för. Således formas människors verklighetsuppfattning i samspel med andra inom men också utanför organisationen. Kunskap och information skapas ur den gemensamma referensramen. Det organisationsteoretiska grundantagandet för detta resonemang är att organisationer är öppna system som interagerar med sin omgivning. Regler, normer och kunskapsprocesser återspeglas i organisationers inre strukturer. Tankegångarna om sociala konstruktioner och öppna 10

11 sociala system vidareutvecklas nedan till att belysa ledarskapet ur dessa perspektiv. Socialisation I grunden handlar ledarskapsämnet om människan och vad människan gör i interaktion med andra. Berger och Luckmann (1979) utgår från individens kunskapsbildning i vardagen och kallar de sätt som individen själv konstruerar sin sociala verklighet, samtidigt som hon/han själv formas av den, för social konstruktion av verkligheten. Författarna menar att detta är en intersubjektiv process där individens verklighet delas med andra individers vardagsverkligheter och detta sker när vi står i face-to-face situationer med den andre, en prototyp för social interaktion. Dessa intersubjektiva erfarenheter ordnas av individen och blir meningsbärande genom en objektiveringsprocess. Objektivering är en del av den samtidigt pågående dialektiska processen med externalisering och internalisering mellan individ och samhälle då hennes verklighet och vardagskunskap konstrueras. Författarna menar att en förutsättning för individens tillblivelse som samhällsmedlem är hennes deltagande i denna dialektiska process. Den dialektiska processen inleds med externalisering dvs människans förmåga att distansera sig, att se utanför sig själv vilket leder till objektivering som att erfarenheter delas med andra. Internalisering utgör den tredje delen i denna dialektiska process då den objektiverade sociala världen återgår till medvetandet i form av socialisation. Författarna skiljer på primärsocialisation och sekundärsocialisation. Primärsocialisation är den första socialisation som individen genomgår för att bli medlem av samhället och den övervakas av de signifikanta andra 2. Början på denna socialisationsprocess är internaliseringen varvid den omedelbara upplevelsen eller tolkningen av en objektiv händelse blir subjektivt meningsfull för individen. Internalisering utgör således grunden för förståelsen av medmänniskor och för upplevelsen av världen som en meningsfull och social verklighet. Under den primära socialisationen konstrueras individens första värld och den slutar när begreppet den generaliserande andre har tagit sin plats i individens medvetande (Berger och Luckmann 1979). Sekundärsocialisationen förutsätter ett redan utformat jag och åsyftar till individens socialisation i vuxen ålder till de undergrupper och kulturer som finns underordnade den samhälleliga och institutionella kontexten där primärsocialisationen har ägt rum. Yrkessocialisation Som tidigare nämnts föregår hemtjänstchefernas yrkestillhörighet en socialiseringsprocess under grundutbildningen till yrket. Man kan säga att en sekundärsocialisation har ägt rum varvid de har erhållit fullt medlemskap inom omsorgsyrkeskategorin. Lauvås och Handal (1993) menar dock att det är inte enbart yrkeskunskapen som är det avgörande för medlemskapet utan en anpassning till de oskrivna regler som gäller för beteende, åsikter och attityder som yrkets utövare uppvisar. Författarna 2 De signifikanta andra härleder Berger och Luckmann ur Meads den generaliserande andre som åsyftar till det organiserade samhälle eller den sociala grupp som ger individen hans jags enhet ( Mead, 1976). 11

12 menar att yrkesutbildningen ofta står i motsatsställning till den övriga yrkessocialisationen eftersom utbildningen innebär en kvalifikation till en idealiserad yrkespraxis. Det kan t.ex. vara så att man lär sig ett förhållningssätt genom teoretiska studier under utbildningen men när man kommer ut till den praktiska verksamheten blir det viktigare att bli en del av yrkeskulturen än att tillämpa de teoretiska kunskaperna (a.a. 1993). När Thylefors (1991) talar om socialisation under utbildningen syftar hon på den socialiseringsprocess som leder till en profession inom t ex vård- och omsorgskulturen. Hon ställer sig kritisk till att medvetenheten om den politiska styrningen uteblir hos studenten, i detta fall den presumtiva hemtjänstchefen, vilket kan leda till okunnighet om den politiskt styrda organisationens spelregler och processer. Positionering Berg (2000) använder inte begreppet yrkessocialisation i relation till utbildning utan talar i stället om positionering. Hon har i sin studie av hemtjänstchefer funnit att utbildning tycks vara en av de viktigaste faktorerna som styr våra arbetsliv. Med utbildning tillägnar man sig rätten att tala och utesluter dem som inte kan det. Hur man tar sig in i detta system utgörs av förmågan att behärska en särskild vokabulär som man erhåller via utbildning och träning. Detta leder vidare till rätten och förmågan att utnyttja denna kompetens som ett verktyg för handling och makt. Positionering tar sig uttryck i hur man relaterar till sitt arbete medan orsakerna till skillnaderna i uttrycken kan relateras till utbildning. Samma utbildningsbakgrund tenderar att konstruera likvärdiga utsagor vad gäller positionering (a.a. 2000). Om ledarskapsforskning Ledarskapsforskningen befinner sig fortfarande i ett beklagansvärt tillstånd skriver Alvesson och Deetz (2000). De menar att denna forskning präglas starkt av normativa antaganden med tonvikt på regler och procedurer för att säkra objektivitet i praktik och resultat (s. 59). Dock ter sig resultaten magra och intetsägande om ledarskap som fenomen i denna typ av forskning. Författarna ställer sig kritiska till Yukls (1989) förklaring att bristerna i ledarskapsforskning orsakas av den rika förekomsten av ledarskapsdefinitioner. Enligt Alvesson och Deetz är en gemensam ledarskapsdefinition inte ens möjlig utan något som skulle hindra framväxten av nya idéer och nya sätt att tänka. Vi tycker att frågan Vad är ledarskap? leder vilse. En bättre fråga skulle vara Vad kan vi se, tänka eller tala om ifall vi föreställer oss ledarskap på det ena eller andra sättet? (Alvesson och Deetz, 2000 s. 62). Ledarskap är ett sammansatt fenomen i människors liv och täcker en mängd olika handlingar, känslor, tankar relationer och sociala processer. Den går inte att standardisera utan det förefaller mer givande att göra en öppen undersökning, där komplexa sociala relationer och processer behandlas som sådana och inte förvandlas till oigenkännlighet genom tillämpning av den nypositivistiska/normativa forskningens metoder (a.a. 2000). Med tanke på Alvesson och Deetz kritik mot dagens ledarskapsforskning ter det sig svårt att hitta ett angreppsätt att närma sig ämnet. För 12

13 att inte enbart fastna i beskrivningar av ledarbeteenden och ledaregenskaper kan ledarskapet studeras som relation i ett socialt sammanhang. Ledarskap som relation En utgångspunkt för studiet av relationer och individers interaktion med sin omgivning är betraktandet av både individerna, gruppen och organisationen som öppna sociala system. Detta tänkande representeras av det synsätt som brukar kallas för Tavistock-traditionen efter Tavistock Institute of Human Relations, där den först utvecklades (Jern m. fl, 1984). Organisationen ses som ett öppet system vilket är det ena av två grundläggande antaganden i Tavistock-traditionen. Det andra antagandet gäller omedvetna processers inflytande på människors tankar, känslor och handlingar. Den teoretiska referensramen för Tavistockskolans teoribildning utgörs av socialpsykologisk och psykoanalytisk teori integrerad med kunskap om tekniska styrsystem och aktionsforskning. Ur denna kunskapsintegrering har den, för Tavistockskolan utmärkande, sociotekniska modellen vuxit fram. Den integrerar dels teorier om sociala processer inom och mellan människor, dels teorier om tekniska villkors betydelse för arbetet i en organisation (Boalt Boëthius, 1989) Begreppet öppet system kommer från den allmänna systemteorin som är ett sätt att beskriva samspelet mellan olika delkomponenter i en större enhet, d.v.s. en helhet. Antagandet att individer liksom grupper och organisationer kan betraktas som öppna sociala system innebär att de endast kan förstås genom sitt förhållande till omvärlden. Den enskildes förmåga att handla, tänka och känna präglas av den gemenskap han eller hon ingår i. Det inre livet i en social gemenskap påverkas av utbytet med omgivningen och omvänt, varje del i ett socialt system inverkar på helheten. En väsentlig punkt i denna ansats är betoningen av utbytet mellan vad som är innanför och utanför en gräns. Hos individen är det jaget som hanterar detta utbyte och upprätthåller ett autonomt förhållningssätt och ett gott hälsotillstånd. I en organisation ligger ansvaret för det som sker på gränsen, t ex mellan den inre och yttre, hos ledningen.. Det andra grundläggande antagandet är att människor alltid har många skäl till varför de handlar som de gör. Människor handlar inte bara rationellt och följer logiska lagar utan samspelet mellan människor påverkas av omedvetna processers inflytande. För att undvika dessa dolda, ofta omedvetna processer utvecklar individen ofta olika försvarshållningar. Ytterligare några begrepp som hänger samman med dessa teoretiska antaganden är sådana som delsystem, huvuduppgift, roller och behörighet. Delsystem används ibland som ett vidare begrepp för grupp. Varje system och delsystem har en huvuduppgift d.v.s. den uppgift som måste kunna hanteras för att systemet skall bestå. Vid sidan av det utsagda huvuduppgiften finns ofta omedvetna motiv för att organisera arbetet. Organiserat arbete förutsätter att individer och grupper utses till, eller att de åtar sig, avgränsade uppgifter. De får därigenom speciella roller i förhållande till de övriga delarna av verksamheten. Behörighet kan definieras som möjligheten att få effektivt arbeta med sin uppgift och företräda andra. Detta är avhängigt av hur behörighet ges och tas inom systemet (Boalt Boëthius och Jern, 1996) 13

14 Ledarskap som identitetsskapande process Om Tavistock-traditionen tar fasta på de sociala skeenden som utspelar sig i samspelet mellan människor och som har betydelse för utveckling av relationer i ledarskapet, så fokuserar Eriksson och Wåhlin (1998) på den betydelse detta har för ledarens självutveckling. Utvecklingen av ledarens självkännedom är viktigt för att ett professionellt ledarskap skall kunna växa fram och ledaren har att finna sin egen handlingsväg i interaktion med omgivningen, skriver Eriksson och Wåhlin (1998, s. 48). De talar metaforiskt om individens resa i tid och rum inåt i sig själv och utåt mot omgivningen. Konststycket är att förbinda dessa dimensioner i ett ömsesidigt utbyte för både ledare och det sammanhang som leds över tiden. Detta resande i tid och rum kallar de för en identitetsskapande process. Skapandet av identitet är en process som rymmer både att identifiera sig med andra och att utveckla något unikt. Ledarna har att leva upp till de förväntningar som riktas mot dem från omgivningen och att leva ut en egen stil i interaktion med det sammanhang som leds. För att vara tydligare kan detta belysas utifrån begreppen funktion, roll och identitet och deras innebörd. Begreppet funktion kan sägas representera det institutionella sammanhanget. Ledaren innehar en position för att fullgöra en funktion som inte direkt har med ledarens personlighet att göra. Ledaren fullgör en samordnande funktion i ett organisatoriskt sammanhang utifrån gällande administrativa principer. Men denna handling ges samtidigt en individuell prägel genom de handlingar och interaktionsmönster som växer fram i samspel mellan ledaren och omgivningen. Olika roller formas i möten mellan ledare och medarbetare i den kulturella kontexten. Att spela roller kan föra tanken till skådespel och att ledaren likt en marionett kan bli situationens fånge. För att rollutövningen skall vara äkta är det viktigt att den är integrerad i individen och att den ges en sammansatt karaktär. Identitet skapas i spänningsförhållandet mellan ledarskapets horisontella och vertikala dimension och genom att detta integreras i ledarens person. Symboliskt kan man säga att begreppet identitet förbinder ledarens resa utåt med resan in i sig själv. Möten mellan ledaren, medarbetarna och situationen d.v.s. identitetsskapande processer leder till ett ömsesidigt växande menar författarna. Varje möte får "ringar på vattnet" och en form av en självförstärkande spiral som sprids såväl uppåt som nedåt i organisationen och inåt och utåt genom individerna. (Eriksson och Wåhlin, 1998) Med stöd av de teoribildningar som här har lyfts fram kan begreppen; föreställning och föreställningsvärld förstås som de bilder som uppstår i individens inre om sådana fenomen som hon är inbegripen i, t.ex. i fenomenet ledarskap. Begreppet ledarskap som sådant representerar endast ett uttryck för något men saknar innebörd för individen. Det skapas och blir meningsbärande för henne efter att den dialektiska processen mellan henne och omgivningen har ägt rum och lett till socialisation. Individen börjar då utöva sitt ledarskap utifrån de föreställningar som har uppstått i hennes inre föreställningsvärld genom denna process. Det bör tilläggas att denna process sällan äger rum i det medvetna utan påverkas av människors tankar, känslor och handlingar, med inflytandet av de omedvetna processerna, i mänskligt samspel. 14

15 III SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för hemtjänstchefernas föreställningar om sin ledningsfunktion inom äldreomsorgen och hur både rollen och funktionen som chef och ledare påverkas av organisationsförändringar. Frågeställningar Hur identifierar sig individen i rollen som chef och ledare? Hur skapar individen utrymme för sitt ledarskap inom organisationen? Vilka relationer uppstår i yrkesrollen? Hur bekräftas ledarskapet respektive chefskapet inom organisationen? Hur påverkas ledarskapet och relationerna av organisationsförändringar? Begreppsdefinitioner och avgränsningar Den historiska tillbakablicken i cirka 90 års perspektiv visar att både yrkesbenämning, verksamhet och ansvarsområde med befogenheter har växlat så väl innehållsmässigt som i omfattning. Exempelvis har den gällande synen på äldregruppen varit avgörande för om tjänstebenämningen har blivit hemvårdsassistent eller hemtjänstassistent. Jag använder genomgående benämningarna hemtjänstchef respektive utförare för utförarfunktionen. Dessa benämningar inkluderar de tidigare yrkestitlarna hemtjänstassistent, hemtjänstinspektör och föreståndare. Benämningen biståndbedömare representerar den myndighetsutövande funktionen inom beställarorganisationen. Verksamhetsfältet kallas för social hemtjänst och avser den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Hemtjänstchefen benämns i tredje person hon, henne, hennes, dels för att yrket är kvinnodominerat dels för att tjänsterna i undersökningskommunen vid studiens genomförande enbart var besatta av kvinnor. I undersökningen har jag avgränsat mig till hemtjänstchefer med verksamhetsledande och arbetsledande ansvar på utförarsidan i kommunal regi. Yrkesbenämningen hemtjänstchef inbegriper både chefskap och ledarskap i denna undersökning. Med chefskap menas den formella positionen inom ett hierarkiskt system och det verksamhetsledande ansvaret för helheten, dvs att ta ställning till övergripande målsättningar för verksamheten, dess riktlinjer, lagstiftning samt bestämmelser. Ledarskap bygger på nätverk och relationer samt att vara arbetsledare för vårdbiträden och undersköterskor som utför ett konkret arbete hemma hos kunden/brukaren. 15

16 IV METOD Studiens kontext Studien utfördes i en kommun inom Stockholms län. Antalet äldre i kommunen är jämförelsevis lågt. Kommunens äldreomsorg är organiserad i form av hemtjänst i eget boende, gruppboende och dagverksamhet för dementa personer, äldreboende (tidigare ålderdomshem eller servicehus) och boendeserviceenhet. Jourverksamheten 3 ansvarar för omsorgsbehoven inom eget boende under kvällar och nätter. Sjukhemmet i kommunen drivs av en privat entreprenör, likaså ett kollektivt äldreboende. Den politiska ledningen för kommunens äldreomsorg utgörs av vård- och omsorgsnämnden. Kommunens äldreomsorg, handikappomsorg och barnomsorg bildar tillsammans vård- och omsorgsförvaltningen. I förvaltningsledningen för äldreomsorgen sitter vård- och omsorgschefen, och hemtjänstcheferna är direkt underställda denne. Hemtjänstcheferna är arbetsledare för undersköterskor och vårdbiträden och samverkar med biståndsbedömare, paramedicinsk personal, distriktssköterskor och medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Två år före min datainsamling hade styrning och ledning av denna förvaltning organiserats i två separata myndigheter: beställare och utförare. Detta innebar för dåvarande hemtjänstinspektörer att de i den nya organisationen för äldreomsorgen antingen skulle svara för utredning, bedömning och beslutsfattande om bistånd i enlighet med SoL 4 eller skapa förutsättningar för dess verkställande. Antalet hemtjänstinspektörstjänster i den dåvarande organisationen var arton men minskades efter uppdelningen till tolv tjänster. Kommunen gav i uppdrag till ett externt konsultföretag att testa respektive hemtjänstinspektörs lämplighet att inneha tjänst som hemtjänstchef respektive biståndsbedömare. I den nya uppdelade organisationen för äldreomsorgen inrättades sju befattningar som hemtjänstchef på utförarsidan och fem befattningar som biståndsbedömare på beställarsidan. Utgångspunkter En undersökning av hur individen konstruerar sitt ledarskap och chefskap inom en organisation och i samspel med medarbetare och kollegor, samt hur hon uppfattar och tolkar sitt uppdrag i förhållande till de ramar som anger verksamhetens inriktning och mål kan göras på olika sätt. Valet av undersökningsmetod är till stor del beroende av på vilket sätt forskaren vill närma sig frågan och vilken vetenskapsteoretisk tro man huvudsakligen bekänner sig till. De kvalitativa metoderna utgår från studiesubjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum (Alvesson och Sköldberg 1994). Det är inte metodik utan ontologi och epistemologi som är avgörande för god samhällsvetenskap. Dessa aspekter hanteras ofta bättre av kvalitativ forskning - som tillåter mångtydigheten ifråga och tolkningsmöjligheter och forskarens konstruerande av vad som beforskas framträda bättre än vad den kvantitativa forskningen gör (a.a.1994, s.43). 3 Verksamheten heter egentligen annat men benämns här med jourverksamhet av anonymitetsskäl. 4 Socialtjänstlagen,

17 I mitt sökande efter svar på individens konstruktion av sitt ledarskap har jag huvudsakligen varit inspirerad av det psykodynamiska sättet att förstå individer i organisationer och av individens konstruktion av verkligheten. I detta tänkande ses den subjektiva upplevelsen som utgångspunkt och att det är individens tankar och förställningar som är arbetsmaterialet. Tillvägagångssätt vid datainsamling Datainsamlingen gjordes sommaren 1995.Vid denna tidpunkt styrdes mina tankar av Grounded Theory (Glaser och Strauss, 1967), mina teoretiska och erfarenhetsmässiga referensramar samt av min nyfikenhet. Den inspiration som denna analysmodell har skapat hos mig har att göra med att det är data som styr teorin istället för tvärtom. Datainsamlingen i sin tur vägleds av den internt framväxande teorin eller de idéer som forskaren får under granskning och kodning av sin data. Detta förutsätter också att man börjar sitt forskningsarbete med så få förutfattade meningar som möjligt om det område man har för avsikt att studera och att de frågor man formulerar skall vara så öppna som möjligt (Starrin,1996). De delområden i ledarskapet som jag ville ställa frågor om var följande: 1. Chefs- och ledarerfarenhet 2. Ledarskapets innebörd 3. Arbetsmiljöansvar 4. Relationer 5. Stöd i chefskapet och ledarskapet 6. Ramar och gränser Utgångsläget för intervjuerna var enskilda intervjuer med sju erfarna hemtjänstchefer. Att det blev just dessa chefer i denna kommun avgjordes av att jag visste att samtliga, förutom en, hade en lång erfarenhet av att utöva ledarskap inom äldreomsorgen. Dessutom hade kommunen genomfört en relativt genomgripande organisationsförändring som hade betydelse för intervjupersonernas chefsroll och funktion. Intervjuerna skedde i samtalsform utifrån en intervjuguide med öppna frågeställningar som var relaterade till undersökningens syfte. Intervjuerna gjordes på respektive intervjupersons arbetsplats under cirka en timme och spelades in på band och skrevs ut ord för ord. Rådatamängdens omfattning blev ungefär 80 sidor. Kvalitativ intervju Jag valde att göra en kvalitativ studie med hjälp av intervjuer där frågeområdena formades utifrån syftet med studien och mina ursprungliga frågeställningar. Trost (1993) menar att det är studiens syfte som är avgörande för om man skall välja mellan kvantitativ eller kvalitativ studie. Har man för avsikt att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera eller urskilja varierande mönster ter sig den kvalitativa studien som rimlig (a.a. 1993). Intervjun kan liknas vid en speciell form av samtal mellan två personer där syftet är att samla information och varje intervju är en unik social interaktion mellan i första hand främlingar (Starrin, 1996). Starrin gör distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ intervju genom att jämföra målsättning, förfarande, definition, intervjuarens 17

18 roll och vad som är kännetecknande för en bra intervju. Den kvalitativa intervjun är ett medel för den typ av forskning vars mål är att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder (a.a. 1996). Den kvalitativa intervjun är icke-standardiserad. Till skillnad från den kvantitativa, standardiserade intervjun kan man inte från början veta vilka frågor som är viktiga och betydelsefulla. Den kvalitativa intervjun förutsätter i stället att intervjuaren utvecklar, anpassar och följer upp vad som kan vara ändamålsenligt för själva syftet med undersökningen. Således blir den kvalitativa intervjun oförutsägbar (a.a. 1996). Det kanske är av denna anledning som Holme och Solvang (1991) lyfter ett varningens finger. De menar att innan man väljer en sådan metod måste man vara klar över att denna typ av intervjusituation är mycket krävande för både forskaren och den intervjuade. Den kvalitativa intervjun är en språklig händelse till skillnad från den kvantitativa intervjun, som beskrivs som en verbal beteendemässig händelse som enklast kan förstås utifrån en behavioristisk, stimulus responsmodell (Starrin, 1996). I den språkliga händelsen eller kvalitativa intervjun är frågeformuläret underordnat t.ex. vid tvetydigheter. Dessa löser man medan intervjun pågår och inte genom att precisera frågorna i formuläret, något som jag erfor relativt ofta då jag endast använde en intervjuguide. Den kvalitativa intervjun som språklig händelse ställer också krav på dokumentation. Bandspelaren är den som fångar sådant som inte syns i den skrivna texten, t ex suckar, pauser, tyngd bakom orden eller när personerna pratar i munnen på varandra. Andra viktiga drag som kan framträda under intervjun och som behöver antecknas är intervjupersonens ansiktsuttryck, gester och kroppsrörelser. Jag upptäckte att det icke-verbala språket blir mycket viktigt i det senare skedet när analys- och tolkningsarbetet tar vid. Det är vägledande för förståelsen av vad som egentligen sägs under intervjun. Bearbetning av data De utskrivna intervjuerna var mycket olika varandra till innehållet. Eftersom de hade skett i samtalsform utifrån intervjuguiden så satte respektive hemtjänstchef sin prägel på innehållet. Vid genomgången av intervjumaterialet har jag inspirerats av Grounded Theory och använt mig av den del som presenteras som ett praktiskt tillvägagångssätt vid bearbetning och sortering av data (Starrin, Larsson, Dahlgren, Styrborn 1991). En annan aspekt som har varit berikande är helhetsanalys av texter (Holme och Solvang, 1991). Jag har läst varje intervju flera gånger i syfte att förstå hemtjänstchefernas föreställningar om sin ledningsfunktion och hur både rollen och funktionen påverkas av förändringar i organisationen. I en första tolkning av deras utsagor framträder följande kategorier: Vägen till chefskap Den oklara utförarfunktionen Samverkan med beställare eller varför samarbetar dom inte med oss? Det svårfångade arbetsmiljöansvaret Föreställningar om sig själv som ledare Behovet av stöd i chefsrollen 18

19 Validitetsaspekter På grund av studiens kvalitativa utformning och den specifika tidpunkt då studien utfördes kan resultatet endast representera det unika fallet med de betingelser och personer som var aktuella då. Resultat ger trots detta en fördjupad förståelse för en organisationsförändrings inverkan på ledande aktörers föreställningar om sin ledarroll och funktion samt om relationerna till omgivande aktörer. Validering i kvalitativa studier handlar till stor del om att ha empiriska belägg och att man utifrån detta gör en rimlig tolkning. I föreliggande studie redovisas resultatet genom att intervjupersonernas egna utsagor används i form av citat, en första näraliggande tolkning av empirin. Rimligheten innebär t.ex. att man måste ha en viss öppenhet inför resultaten vilket i en del fall medför alternativa tolkningar. I bearbetning och analys har jag försökt att både redovisa och argumentera för de tolkningar som har gjorts. I mitt yrkesverksamma liv har jag en lång erfarenhet av det studerade fältet och av de intentioner som ligger till grund för den undersökta gruppens utbildning och yrkesfunktion. Jag har försökt att förhålla mig till denna förförståelse genom medvetenhet om dess betydelse. Den utgör en risk för förhastade slutsatser men kan samtidigt underlätta kontakter med verksamheten och ge en förståelse för dess betingelser. V RESULTAT Resultatet redovisas genom att intervjupersonerna inledningsvis beskrivs utifrån position, funktion och uppdrag. Sedan följer en presentation av intervjumaterialet utifrån de sex olika kategorier som har blivit mest framträdande. I respektive kategori redovisas hur jag har uppfattat och tolkat vad intervjupersonerna ger uttryck för. Deras utsagor sammanfattas med inslag av direkta citat. Citaten är redigerade vad gäller talspråksformuleringar och namnangivelser som eventuellt kan äventyra intervjupersonernas anonymitet. Beskrivning av intervjupersonerna Position och funktion Samtliga sju hemtjänstchefer är direkt underställda chefen för vård- och omsorgsförvaltning. Med begreppet ledningsfunktion avses här de verksamhetsrelaterade ansvarsområden som åvilar en hemtjänstchef. Sådana ansvarsområden utgörs av ekonomi, verkställande av beslut om bistånd, organisation och ansvar för att verksamheten uppfyller de kriterier som anges av lagutrymmet och av de uppsatta målen för äldreomsorgen i kommunen. I hemtjänstchefens ledningsfunktion ingår också att vara ansvarig för arbetsmiljön vilket innebär att hon skall skapa förutsättningar för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för medarbetarna och påverka boendemiljön hos kunderna så att personalen kan utföra sitt jobb. Hemtjänstchefens uppdrag är att lokalt ta det totala ansvaret för den del av verksamheten som man tilldelats av nämnden/förvaltningen. Detta innebär ansvar för personal, ekonomi och verksamhet inom en resultatenhet. Antalet anställda och 19

20 kunder kan variera liksom verksamhetens utformning och inriktning. Några av hemtjänstcheferna ansvarar för ett eller flera hemtjänstdistrikt. Andra har ansvar för ett kollektivt boende för äldre, ibland förenat med ansvar för gruppboende för dementa och dagverksamhet. Någon har ansvar för jourverksamheten kvällstid och nattetid. Således kan storleken på personalgruppen variera från 24 personer till cirka 140. Det är också stora variationer i personalens anställningsformer. Generellt kan sägas att anställningsformer som deltid och timvikariat ofta förekommer. Vägen till chefskap Det som förenar dessa sju hemtjänstchefer är deras olikheter. Var och en av dem har sin egen väg till chefsposten via yrkesliv och utbildning. Förändringarna i organisationen har också haft inverkan på hur de har kunnat ta sig an chefsuppgiften. Framför allt beroende på om de har haft möjlighet att göra egna val för sitt chefskap eller om de enbart har blivit tilldelade en verksamhet att utöva chefskap i. Samtliga sju hemtjänstchefer har utbildning som föreståndare. En vanlig bakgrund innan föreståndarutbildning är någon form av vårdutbildning t.ex. som undersköterska, mentalskötare eller utbildning inom barnomsorgen. Några av cheferna har först skaffat sig en sådan grundutbildning inom vården och därefter utövat det yrket inom motsvarande verksamhet. Efter några år har de gått vidare till högskoleutbildning, social service- eller omsorgslinje, som ger behörighet till befattningen som hemtjänstchef. En av cheferna med yrkesbakgrund från vården har kvalificerat sig till yrket via en omfattande introduktionsutbildning för hemvårdsassistenter på 70-talet inom Stockholms kommun. Hemtjänstchefen med den längsta erfarenheten av både äldreomsorg och av att vara anställd inom samma enhet under 30-års tid, har gått sin grundutbildning på den tiden då yrkesbenämningen var ålderdomshemsföreståndare. Även denna utbildning hade omfattande medicinskt innehåll 5 förutom att den förberedde för ledarskap inom institutionsvården. En av cheferna gick sin utbildning strax efter att den hade blivit en högskoleutbildning med benämning social servicelinje i slutet av 70-talet. I denna utbildning hade det medicinska inslaget minskat till förmån för socialt innehåll. Den yngsta av hemtjänstcheferna, som är utan bakgrund i vården, har examen från sociala omsorgslinjen på högskolan. De kunskaper som upplevs som användbara i chefsfunktionen och som cheferna relaterar till kommer från de sjukvårdsinriktade utbildningarna och från yrkeserfarenheten som undersköterska eller mentalsköterska: - Jag är mentalskötare från början och så har jag jobbat inom psykvården. Det tycker jag att jag har stor nytta av. Man blir inte så rädd. - Jag jobbade inom mentalvården efter att ha gått mentalskötarutbildning. Den utbildningen är helt suverän att ha i grunden. Ju längre jag har jobbat desto mer har jag upptäckt hur bra det är att ha den utbildningen man tar inte åt sig, man ser på det på ett annat sätt. 5 Fram till 1982 innehöll dessa utbildningar sjukvårdsinriktade ämnen och praktik inom geriatrik, psykiatri och akutvård. 20

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Ledarskap och organisationsutveckling 1, 30 hp

Ledarskap och organisationsutveckling 1, 30 hp Ledarskap och organisationsutveckling 1, 30 hp HT 2017 VT 2018 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet, Karolinska Institutet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade

UTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade UTBILDNINGSPLAN Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade (University Diploma in Social Care Focusing Elderly and Handicapped) Filosofie kandidatexamen i socialt arbete (Bachelor

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: 09.00-10.30 Totalt antal

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

För doktorsexamen ska doktoranden

För doktorsexamen ska doktoranden Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2011-09-26 Dnr Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen 1.1 Licentiatexamen För licentiatexamen

Läs mer