De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt."

Transkript

1 Förord Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet, Karolinska Institutet och Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Verksamheten får ekonomiskt stöd från regeringen och är en av de satsningar på regionala äldrecentra och försöksområden som beskrivs i den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs av riksdagen i juni Arbetet vid KC syftar till att stödja regional och lokal forsknings- och utvecklingsverksamhet men ska också utgöra en länk mellan utbildning, forskning och praktik. En sådan länk är publiceringen av slutförda projekt genomförda vid KC. Projektnivåer inom KC De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Utvecklingsprojekt nivå 1: Kartläggningar och interventionsprojekt. Fakta och kunskaper om förhållanden inom KC s verksamhetsområde redovisas med hjälp av vetenskapliga metoder. Utvecklingsprojekt nivå 2: Projekt eller studier är baserade på vetenskapliga metoder och har handletts av doktorander vid KC. Projekten kan även göras i form av C-uppsatser och handleds då från respektive högskola. Forskningsprojekt nivå 1: Forskningsstudie genomförd av doktorand under handledning av disputerad forskare. Studien motsvarar minst högskolornas D-uppsatsnivå och kan komma att ingå i en doktorsavhandling.

2 Utvecklingsprojekt nivå 2 Ledarskap som social konstruktion och relation En studie av sju hemtjänstchefers föreställningar om sin ledningsfunktion inom äldreomsorgen Hannele Moisio Hannele Moisio är fil Kand i pedagogik och universitetsadjunkt vid Karolinska Institutet, Institutionen för Humaniora, Informatik och Samhällsvetenskap (HIS) och undervisar inom ämnesområdet ledarskap och organisationsutveckling. Korrespondens: Hannele Moisio KC Box Älvsjö 2

3 SAMMANFATTNING Denna studie handlar om hemtjänstchefers resocialisation i sitt yrke i samband med en organisationsförändring inom äldreomsorgen i en kommun inom Stockholms län. Syftet med studien var att öka förståelsen för chefernas föreställningar om sin ledningsfunktion inom äldreomsorgen och hur både rollen och funktionen som chef och ledare påverkas av organisationsförändringar. Sju hemtjänstchefer intervjuades med en kvalitativ ansats utifrån följande frågeområden: chefs- och ledarerfarenhet, ledarskapets innebörd, arbetsmiljöansvar, relationer, stöd i chefskapet och ledarskapet samt ramar och gränser. Det som kommer fram i resultatet är att stora svårigheter uppstår när nya organisationsprinciper och behörighetsgränser införs utan att dessa förankras i tidigt skede och utan att förbereda den befintliga personalen kompetensmässigt. Cheferna i studien har socialiserats in i sitt yrke och sina funktioner i en helt annan kontext än den som de förutsätts fungera i idag. Man kan fråga sig om det är särskilt meningsfullt att skapa nya organisationsformer med chefer som är så starka traditionsbärare av den nedärvda omsorgsideologin. Det skapar ett motstånd som yttrar sig i behovet av att återskapa det gamla, som enligt dem fungerar väl på det operativa planet. Det krävs en resocialisering, något som chefer med nyare utbildning var mer öppna för men som visade sig vara svårare för deras äldre kollegor. 3

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 PROJEKTNIVÅER INOM KC... 1 SAMMANFATTNING... 3 I INTRODUKTION... 6 YRKETS UTVECKLING UNDER OLIKA TIDSEPOKER... 6 II TEORETISK REFERENSRAM... 8 ORGANISATIONSTEORETISKA PERSPEKTIV PÅ HEMTJÄNSTEN OCH DESS AKTÖRER... 8 SOCIALISATION OM LEDARSKAPSFORSKNING LEDARSKAP SOM RELATION LEDARSKAP SOM IDENTITETSSKAPANDE PROCESS III SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR BEGREPPSDEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR IV METOD STUDIENS KONTEXT UTGÅNGSPUNKTER TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID DATAINSAMLING KVALITATIV INTERVJU BEARBETNING AV DATA VALIDITETSASPEKTER V RESULTAT BESKRIVNING AV INTERVJUPERSONERNA VÄGEN TILL CHEFSKAP DEN OKLARA UTFÖRARFUNKTIONEN SAMVERKAN MED BESTÄLLARE ELLER VARFÖR SAMARBETAR DOM INTE MED OSS? DET SVÅRFÅNGADE ARBETSMILJÖANSVARET FÖRESTÄLLNINGAR OM SIG SJÄLV SOM LEDARE BEHOVET AV STÖD I CHEFSROLLEN VI ANALYS ETT NYTT ORGANISATIONSTÄNKANDE HAR INFÖRTS ORGANISATIONENS DOLDA PROCESSER GAMLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT I ARBETET FUNGERAR SOM FÖRSVAR MOT DET NYA VII AVSLUTANDE KOMMENTAR

5 TACK TILL REFERENSLITTERATUR

6 I INTRODUKTION Hemtjänstchefens yrkesroll har genomgått många förändringar under de senaste årtiondena. Rollen har framför allt påverkats av förändringar inom gällande sociallagstiftning, avvecklingen av institutionsboende inom äldre- och handikappomsorgen och psykiatrin, samt strävan efter kvarboende i eget hem så länge som möjligt. I samband med ädelreformen skapades nya yrkesroller, bl.a. för medicinskt ansvariga inom kommunen, vilket medförde nya samarbetspartners och nya rutiner för hemtjänstchefen. Den offentliga sektorn har varit och är föremål för omfattande besparingar enligt följande slogan: Mera vård/omsorg för mindre pengar och det har uppstått konkurrens mellan olika vård- och omsorgsgivare som vill driva enheter inom äldreomsorgen. Den kanske största påverkan för yrkesrollen har dock varit införandet av beställar-utförar-organisationer inom den offentliga verksamheten. Detta delade innehållet i professionen i två separata delar: biståndshandläggning för beställarorganisationens representant och verksamhetsledning och resultatenhetsansvar för den som representerar utförarorganisationen. Parallellt med dessa samhälleliga förändringar har grundutbildningen för hemtjänstchefer genomgått omfattande förändringar från att ha varit en eftergymnasial utbildning till att vara en akademisk utbildning inom högskolan. Till att börja med anordnades en utbildning på 120 poäng inom social omsorg som numera är en socionomutbildning med inriktning mot äldre- och handikappomsorg, 140 poäng. Men frågan kvarstår: Hur går det till när individen axlar chefsmanteln och börjar utöva ledarskap inom denna verksamhet? Hur påverkar hon 1 sin omgivning som chef och ledare och hur påverkas hon och hennes agerande av den. Med andra ord hur ser samspelet ut? I föreliggande studie kommer jag att belysa ett antal hemtjänstchefers socialisering i sin yrkesroll och möjligheterna till resocialisering i samband med marknadstänkandets intåg i den offentliga sektorn. Yrkets utveckling under olika tidsepoker Yrkesbenämningen hemtjänstchef är svår att definiera i enhetliga termer då benämningens innehåll kan variera mycket. Funktion och mandat som chef är beroende av dels hur den enskilde tjänsteutövaren konstruerar och utövar sitt chefskap, dels vilka krav samhälls- och verksamhetsutvecklingen för tillfället ställer för utövandet av tjänsten. Trydegård beskriver i en artikel yrkesutvecklingen för chefsbefattningar inom äldreomsorgen i ett historiskt perspektiv "Från kommandora till driftschef" (Eliasson, 1996). Hon skapar en bild av hur det under ett decennium blev till ett yrke att vara föreståndare eller chef inom äldreomsorgen, vilka olika faser yrket har genomgått och hur utbildningen för yrket har utvecklats parallellt med samhällsutvecklingen. Den som fick bli kommandora i fattigstugan och bestämma över de andra fattighjonen gav 1 Hemtjänstchefen benämns i tredje person hon, henne, hennes, dels för att yrket är kvinnodominerat dels för att tjänsterna i undersökningskommunen vid studiens genomförande enbart var besatta av kvinnor. 6

7 henne (beskrivs oftast som kvinna) något högre social status i och med att posten var ett förtroendeuppdrag som det också gällde att försvara. Hon som kvalificerade sig till kommandoraposten ansågs av kommunens män vara den som var störst, starkast och duktigast av hjonen (a.a.1996). Här var det inte fråga om ledarskap utan om utövandet av makt och auktoritet genom att bestraffa och belöna socialt svaga människor vars enda motivation var överlevnad. Den första föreståndarutbildningen för både kvinnliga och manliga fattigvårdsfunktionärer startades 1908 av Svenska Fattigvårdsförbundet. Syftet var att ge både teoretisk och praktisk utbildning om fattigvårdsarbetet och därigenom också ge utövarna en bättre social ställning jämförbart med arbete inom sjukvård eller undervisning. Dock sträckte sig föreståndarfunktionen fortfarande till utövandet av tillsyn över de till anstalten intagna och att dessa fullgjorde givna befallningar och följde de uppsatta reglerna om ordning och sedlighet. Det ingick också i uppgifterna att se till att vårdbehövande fick vård och att alla fick erforderliga måltider. De intagna hade arbetsplikt och utöver husmodern fanns inga andra anställda. Maktutövandet byggde fortfarande på belöning och bestraffning. Gynnerstedt (1993) lyfter fram det feministiska perspektivet på vårdandet och omsorgsarbetet både som oavlönad och avlönad uppgift för kvinnor. Hon tar sin utgångspunkt i vad som har varit framkallat av plikt respektive moral då den ekonomiska ersättningen av tjänster har diskuterats. Gynnerstedt gör också skillnad på kollektivt respektive individuellt ansvar vid omsorgens organisering. Med oavlönad enskild vård syftar hon på det ömsesidiga ansvar som anhöriga har för varandra varvid man inte kan göra någon åtskillnad varken i tids- eller kulturellt perspektiv. Den avlönade enskilda vården syftar till att någon anhörig är anställd för vård av sin närstående mot ekonomisk ersättning av kommunen. Den oavlönade kollektiva vården har sina rötter i klosterväsendet och dess frivilliga verksamhet. Religiöst inspirerade kvinnor såsom nunnor, barmhärtighetssystrar och diakonissor sökte bringa hjälp till lidande människor. Inom de högre stånden idkade man välgörenhetsverksamhet med ideella motiv. Den avlönade kollektiva vården har sitt ursprung i den fattigvård som tidigare nämnts. Om avlöningen inte bestod av pengar fick man i stället åtnjuta högre status som kommandora eller föreståndare/föreståndarinna. En senare bild av yrkets utveckling ges av Elisabeth Berg i hennes undersökning Kvinna och chef i offentlig förvaltning (2000).Upprinnelsen till hennes studie var tidigare undersökningar av den kommunala hemtjänsten där det framkom att kvinnliga mellanchefer hade hoppat av sin karriär. Hon följde upp denna studie med fokus på frågeställningar om varför man blir kvar i sitt yrke som mellanchef och hur dessa kvinnor hade organiserat sitt arbete med familj och barntillsyn. Denna studie ledde henne vidare till att beskriva och förklara vad som händer på mellanchefsnivå när den kommunala organisationen förändrar och utvecklar nya målsättningar för verksamheten. I samma studie undersökte hon om kvinnor i högre grad än män eftersträvar en organisationsmodell med en horisontell organisationsstruktur, och om män i högre grad än kvinnor eftersträvar en hierarkisk struktur (Berg, 2000). Hon fick sin fråga bekräftat genom studien. Det visade sig att organisationsförändringar har lett till en tydligare specialisering och arbetsdelning av arbetet mot nya organisationsformer t.ex. beställar- och utförarorganisation, samt mot en tydligare differentierad organisationsstruktur. Denna process i sin tur har lett till en könsstruktur där männen, 7

8 som är i minoritet, finns i hierarkiska organisationsstrukturer och kvinnorna i de plattare organisationsstrukturerna. Dock ställer dessa platta organisationsstrukturer höga krav på att mellancheferna skall klara av att arbeta med mängder av varierande arbetsuppgifter. I intervjuerna beskriver de att möjligheterna att göra karriär är mindre och att de känner sig splittrade i sitt arbete då arbetet handlar om allt från praktiskt handledning till budgetarbete och hemtjänstarbete. De flesta av dessa kvinnor har en social omsorgsutbildning. Det finns högre tjänster att söka men mellancheferna med en social omsorgsbakgrund ser inte sig själva som någon kandidat till en tjänst som t ex socialchef, utan anser att den tjänsten är reserverad för personer med socionomutbildning eller annan högskoleutbildning. II TEORETISK REFERENSRAM Organisationsteoretiska perspektiv på hemtjänsten och dess aktörer Hemtjänsten - arena för olika organisationskulturer eller domäner Hemtjänsten är en offentlig verksamhet som till övervägande del finansieras genom skatter. Verksamheten består av myndighetsutövning och tjänsteproduktion och har som sin huvuduppgift att tillhandahålla, organisera och praktiskt utföra den hjälp och det stöd människor behöver när de inte längre kan klara sina vardagliga sysslor (Nordström, 2000). Det är socialnämndens politiker som beslutar om hemtjänstens mål och riktlinjer. De är också ytterst ansvariga inför kommuninvånarna för verksamhetens måluppfyllelse och att den med skattemedel finansierade verksamheten bedrivs på ett tillfredställande sätt. Utifrån Thylefors (1991) betraktelse kan man urskilja tre olika kulturer på hemtjänstens arena. Den politiska, den administrativa och den professionella. Dessa tre kulturer företräder olika verkligheter vilket lätt kan leda till konflikter. Konflikter mellan professionella och politiker kan handla om svårigheter att dra gränser mellan politisk demokrati och arbetslivsdemokrati eller handla om att den politiska ideologin inte alltid går hand i hand med den professionella identiteten. Vidare menar Thylefors att det däremot kan finnas en allians mellan politiker och förvaltning då båda är sysselsatta med organisationens ekonomiska, juridiska och ideologiska ramar och då har möjlighet att utveckla likartade kulturella drag (a.a. 1991). I stället för att tala om kulturer kallar Kronvall m.fl. (1991) dessa olika nivåer för domäner inom den offentliga byråkratiska organisationen. Ordet domän inbegriper inte bara de uppgifter som individerna har att utföra på sin nivå utan att de också är angelägna om att bevara nivån som arbetsplats och det inflytande de har på organisationen genom sin tillhörighet. Utöver tillhörigheten representerar domänen för individen även behörigheten förenad med professionen. Medarbetare på olika nivåer inom organisationen skapar olika sociala verkligheter utifrån hur de uppfattar och beskriver arbetsuppgifterna och sociala skeenden. Kronvall m.fl. talar främst om fyra olika domäner, den politiska, den administrativa, den professionella och brukarnas domän (se fig.1). Denna beskrivning av relationerna mellan domänerna kan 8

9 liknas vid Thylefors sätt att beskriva konflikter mellan de olika kulturerna ovan. Enligt Kronvall m.fl. präglas relationen mellan den politiska domänen och den administrativa domänen/förvaltningen av förhandling. Politikerna beslutar om vad som skall göras och förvaltningsledningen i sin tur fattar beslut om hur detta skall förverkligas genom att planera och styra verksamheten i politikernas viljeinriktning. Eftersom den offentliga verksamheten är skattefinansierad finns det behov av att hushålla väl med medlen och rationalisera inom den professionella domänen för att effektivisera arbetet. Detta i sin tur leder till oklara kontakter och relationer mellan de professionella och förvaltningen (Kronvall m.fl.1991). Hemtjänstens aktörer erfar att de tilldelade medlen inte räcker till för att socialtjänstlagens intentioner ska kunna förverkligas. Politisk domän Nära formell kontakt, köpslående och förhandling Administrativ domän/ förvaltning Beslut Planer Kontroll Oklara kontakter och relationer Professionell domän/ Hemtjänstinspektörer Vårdbiträden Nära kontakt och beroende Brukare Fig. 1 Skiss över relationerna mellan domänerna (Kronvall, m.fl. 1991) Hemtjänsten en formell struktur och en arena för mänskliga möten Hemtjänstorganisationens huvuduppgift att tillhandahålla, organisera och praktiskt utföra hjälp och stöd till människor, sätter också sin prägel på hemtjänsten som en formell struktur men också som en arena för mänskliga möten. Vid dessa möten möts hemtjänstens olika aktörer både som personer 9

10 men också i sina organisatoriska roller, positioner och funktioner. Vidare styrs mötet av individernas föreställningar, kulturella normer och värderingar. Den formella strukturen i sin tur styrs av förordningar, regelverk och personalens position i organisationen. Utifrån denna betraktelse av interaktioner mellan individer blir det lättare att förstå hur hemtjänstens aktörer tar ställning och handlar i olika situationer. Hemtjänstcheferna, som representerar organisationen på verksamhetschefs-/ mellanchefsnivån, har en gång i tiden genom sin utbildning och tillträde till organisationen socialiserats in i vård- och omsorgskulturen. Enligt Boalt Boëthius (1991) innebär arbetet på mellannivån; att representera ett delsystem i förhållande till ett annat, vilket ställer krav på flexibilitet och förmåga att hantera motstridiga krav. Dessutom pågår det parallella processer i organisationen så att vård- och omsorgsarbetets kärninnehåll reflekteras i relationen mellan chef och medarbetare, mellan hemtjänstchef och förvaltning eller mellan hemtjänstchef och politiker (Thylefors 1991). Således sammanhänger möjligheten att göra ett bra arbete intimt med förmågan att hantera det dubbla beroendet av såväl ledning som fält, där man varken kan fatta egna beslut eller gå in i det konkreta arbetet. Hemtjänstens aktörer - delvis människor och delvis organisationer Denna dubbelhet i mellanchefsrollen kan också förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Göran Ahrne (1995) talar om organisatoriska kentaurer: delvis människor delvis organisationer. Han menar att när människor handlar på en organisations vägnar handlar de som delar av organisationen men eftersom de också är unika individer överskrider de samtidigt det organisatoriska sammanhanget. Det organisatoriska handlandet är en social hybrid. Den som handlar är en mänsklig individ men handlingen är organisatorisk. Ahrne menar att den organisatoriska kentaurens handlande karaktäriseras av en kluven inställning. Människor gör saker genom att tillhöra organisationer men ofta inte helhjärtat och ibland gör de saker som de inte alls tror på och handlar på rutin, medan de tänker på något annat (a.a.1995). Hemtjänsten en social konstruktion Organisationer av hemtjänstens karaktär konstrueras och konstitueras genom mellanmänskliga interaktioner. De blir verkliga genom vår gemensamma bild av vad organisationen egentligen är till för (Nordström, 2000, s. 31). Hemtjänsten som organisation och dess organisering konstrueras utifrån medlemmarnas gemensamma föreställningar om vad den skall vara till för. Således formas människors verklighetsuppfattning i samspel med andra inom men också utanför organisationen. Kunskap och information skapas ur den gemensamma referensramen. Det organisationsteoretiska grundantagandet för detta resonemang är att organisationer är öppna system som interagerar med sin omgivning. Regler, normer och kunskapsprocesser återspeglas i organisationers inre strukturer. Tankegångarna om sociala konstruktioner och öppna 10

11 sociala system vidareutvecklas nedan till att belysa ledarskapet ur dessa perspektiv. Socialisation I grunden handlar ledarskapsämnet om människan och vad människan gör i interaktion med andra. Berger och Luckmann (1979) utgår från individens kunskapsbildning i vardagen och kallar de sätt som individen själv konstruerar sin sociala verklighet, samtidigt som hon/han själv formas av den, för social konstruktion av verkligheten. Författarna menar att detta är en intersubjektiv process där individens verklighet delas med andra individers vardagsverkligheter och detta sker när vi står i face-to-face situationer med den andre, en prototyp för social interaktion. Dessa intersubjektiva erfarenheter ordnas av individen och blir meningsbärande genom en objektiveringsprocess. Objektivering är en del av den samtidigt pågående dialektiska processen med externalisering och internalisering mellan individ och samhälle då hennes verklighet och vardagskunskap konstrueras. Författarna menar att en förutsättning för individens tillblivelse som samhällsmedlem är hennes deltagande i denna dialektiska process. Den dialektiska processen inleds med externalisering dvs människans förmåga att distansera sig, att se utanför sig själv vilket leder till objektivering som att erfarenheter delas med andra. Internalisering utgör den tredje delen i denna dialektiska process då den objektiverade sociala världen återgår till medvetandet i form av socialisation. Författarna skiljer på primärsocialisation och sekundärsocialisation. Primärsocialisation är den första socialisation som individen genomgår för att bli medlem av samhället och den övervakas av de signifikanta andra 2. Början på denna socialisationsprocess är internaliseringen varvid den omedelbara upplevelsen eller tolkningen av en objektiv händelse blir subjektivt meningsfull för individen. Internalisering utgör således grunden för förståelsen av medmänniskor och för upplevelsen av världen som en meningsfull och social verklighet. Under den primära socialisationen konstrueras individens första värld och den slutar när begreppet den generaliserande andre har tagit sin plats i individens medvetande (Berger och Luckmann 1979). Sekundärsocialisationen förutsätter ett redan utformat jag och åsyftar till individens socialisation i vuxen ålder till de undergrupper och kulturer som finns underordnade den samhälleliga och institutionella kontexten där primärsocialisationen har ägt rum. Yrkessocialisation Som tidigare nämnts föregår hemtjänstchefernas yrkestillhörighet en socialiseringsprocess under grundutbildningen till yrket. Man kan säga att en sekundärsocialisation har ägt rum varvid de har erhållit fullt medlemskap inom omsorgsyrkeskategorin. Lauvås och Handal (1993) menar dock att det är inte enbart yrkeskunskapen som är det avgörande för medlemskapet utan en anpassning till de oskrivna regler som gäller för beteende, åsikter och attityder som yrkets utövare uppvisar. Författarna 2 De signifikanta andra härleder Berger och Luckmann ur Meads den generaliserande andre som åsyftar till det organiserade samhälle eller den sociala grupp som ger individen hans jags enhet ( Mead, 1976). 11

12 menar att yrkesutbildningen ofta står i motsatsställning till den övriga yrkessocialisationen eftersom utbildningen innebär en kvalifikation till en idealiserad yrkespraxis. Det kan t.ex. vara så att man lär sig ett förhållningssätt genom teoretiska studier under utbildningen men när man kommer ut till den praktiska verksamheten blir det viktigare att bli en del av yrkeskulturen än att tillämpa de teoretiska kunskaperna (a.a. 1993). När Thylefors (1991) talar om socialisation under utbildningen syftar hon på den socialiseringsprocess som leder till en profession inom t ex vård- och omsorgskulturen. Hon ställer sig kritisk till att medvetenheten om den politiska styrningen uteblir hos studenten, i detta fall den presumtiva hemtjänstchefen, vilket kan leda till okunnighet om den politiskt styrda organisationens spelregler och processer. Positionering Berg (2000) använder inte begreppet yrkessocialisation i relation till utbildning utan talar i stället om positionering. Hon har i sin studie av hemtjänstchefer funnit att utbildning tycks vara en av de viktigaste faktorerna som styr våra arbetsliv. Med utbildning tillägnar man sig rätten att tala och utesluter dem som inte kan det. Hur man tar sig in i detta system utgörs av förmågan att behärska en särskild vokabulär som man erhåller via utbildning och träning. Detta leder vidare till rätten och förmågan att utnyttja denna kompetens som ett verktyg för handling och makt. Positionering tar sig uttryck i hur man relaterar till sitt arbete medan orsakerna till skillnaderna i uttrycken kan relateras till utbildning. Samma utbildningsbakgrund tenderar att konstruera likvärdiga utsagor vad gäller positionering (a.a. 2000). Om ledarskapsforskning Ledarskapsforskningen befinner sig fortfarande i ett beklagansvärt tillstånd skriver Alvesson och Deetz (2000). De menar att denna forskning präglas starkt av normativa antaganden med tonvikt på regler och procedurer för att säkra objektivitet i praktik och resultat (s. 59). Dock ter sig resultaten magra och intetsägande om ledarskap som fenomen i denna typ av forskning. Författarna ställer sig kritiska till Yukls (1989) förklaring att bristerna i ledarskapsforskning orsakas av den rika förekomsten av ledarskapsdefinitioner. Enligt Alvesson och Deetz är en gemensam ledarskapsdefinition inte ens möjlig utan något som skulle hindra framväxten av nya idéer och nya sätt att tänka. Vi tycker att frågan Vad är ledarskap? leder vilse. En bättre fråga skulle vara Vad kan vi se, tänka eller tala om ifall vi föreställer oss ledarskap på det ena eller andra sättet? (Alvesson och Deetz, 2000 s. 62). Ledarskap är ett sammansatt fenomen i människors liv och täcker en mängd olika handlingar, känslor, tankar relationer och sociala processer. Den går inte att standardisera utan det förefaller mer givande att göra en öppen undersökning, där komplexa sociala relationer och processer behandlas som sådana och inte förvandlas till oigenkännlighet genom tillämpning av den nypositivistiska/normativa forskningens metoder (a.a. 2000). Med tanke på Alvesson och Deetz kritik mot dagens ledarskapsforskning ter det sig svårt att hitta ett angreppsätt att närma sig ämnet. För 12

13 att inte enbart fastna i beskrivningar av ledarbeteenden och ledaregenskaper kan ledarskapet studeras som relation i ett socialt sammanhang. Ledarskap som relation En utgångspunkt för studiet av relationer och individers interaktion med sin omgivning är betraktandet av både individerna, gruppen och organisationen som öppna sociala system. Detta tänkande representeras av det synsätt som brukar kallas för Tavistock-traditionen efter Tavistock Institute of Human Relations, där den först utvecklades (Jern m. fl, 1984). Organisationen ses som ett öppet system vilket är det ena av två grundläggande antaganden i Tavistock-traditionen. Det andra antagandet gäller omedvetna processers inflytande på människors tankar, känslor och handlingar. Den teoretiska referensramen för Tavistockskolans teoribildning utgörs av socialpsykologisk och psykoanalytisk teori integrerad med kunskap om tekniska styrsystem och aktionsforskning. Ur denna kunskapsintegrering har den, för Tavistockskolan utmärkande, sociotekniska modellen vuxit fram. Den integrerar dels teorier om sociala processer inom och mellan människor, dels teorier om tekniska villkors betydelse för arbetet i en organisation (Boalt Boëthius, 1989) Begreppet öppet system kommer från den allmänna systemteorin som är ett sätt att beskriva samspelet mellan olika delkomponenter i en större enhet, d.v.s. en helhet. Antagandet att individer liksom grupper och organisationer kan betraktas som öppna sociala system innebär att de endast kan förstås genom sitt förhållande till omvärlden. Den enskildes förmåga att handla, tänka och känna präglas av den gemenskap han eller hon ingår i. Det inre livet i en social gemenskap påverkas av utbytet med omgivningen och omvänt, varje del i ett socialt system inverkar på helheten. En väsentlig punkt i denna ansats är betoningen av utbytet mellan vad som är innanför och utanför en gräns. Hos individen är det jaget som hanterar detta utbyte och upprätthåller ett autonomt förhållningssätt och ett gott hälsotillstånd. I en organisation ligger ansvaret för det som sker på gränsen, t ex mellan den inre och yttre, hos ledningen.. Det andra grundläggande antagandet är att människor alltid har många skäl till varför de handlar som de gör. Människor handlar inte bara rationellt och följer logiska lagar utan samspelet mellan människor påverkas av omedvetna processers inflytande. För att undvika dessa dolda, ofta omedvetna processer utvecklar individen ofta olika försvarshållningar. Ytterligare några begrepp som hänger samman med dessa teoretiska antaganden är sådana som delsystem, huvuduppgift, roller och behörighet. Delsystem används ibland som ett vidare begrepp för grupp. Varje system och delsystem har en huvuduppgift d.v.s. den uppgift som måste kunna hanteras för att systemet skall bestå. Vid sidan av det utsagda huvuduppgiften finns ofta omedvetna motiv för att organisera arbetet. Organiserat arbete förutsätter att individer och grupper utses till, eller att de åtar sig, avgränsade uppgifter. De får därigenom speciella roller i förhållande till de övriga delarna av verksamheten. Behörighet kan definieras som möjligheten att få effektivt arbeta med sin uppgift och företräda andra. Detta är avhängigt av hur behörighet ges och tas inom systemet (Boalt Boëthius och Jern, 1996) 13

14 Ledarskap som identitetsskapande process Om Tavistock-traditionen tar fasta på de sociala skeenden som utspelar sig i samspelet mellan människor och som har betydelse för utveckling av relationer i ledarskapet, så fokuserar Eriksson och Wåhlin (1998) på den betydelse detta har för ledarens självutveckling. Utvecklingen av ledarens självkännedom är viktigt för att ett professionellt ledarskap skall kunna växa fram och ledaren har att finna sin egen handlingsväg i interaktion med omgivningen, skriver Eriksson och Wåhlin (1998, s. 48). De talar metaforiskt om individens resa i tid och rum inåt i sig själv och utåt mot omgivningen. Konststycket är att förbinda dessa dimensioner i ett ömsesidigt utbyte för både ledare och det sammanhang som leds över tiden. Detta resande i tid och rum kallar de för en identitetsskapande process. Skapandet av identitet är en process som rymmer både att identifiera sig med andra och att utveckla något unikt. Ledarna har att leva upp till de förväntningar som riktas mot dem från omgivningen och att leva ut en egen stil i interaktion med det sammanhang som leds. För att vara tydligare kan detta belysas utifrån begreppen funktion, roll och identitet och deras innebörd. Begreppet funktion kan sägas representera det institutionella sammanhanget. Ledaren innehar en position för att fullgöra en funktion som inte direkt har med ledarens personlighet att göra. Ledaren fullgör en samordnande funktion i ett organisatoriskt sammanhang utifrån gällande administrativa principer. Men denna handling ges samtidigt en individuell prägel genom de handlingar och interaktionsmönster som växer fram i samspel mellan ledaren och omgivningen. Olika roller formas i möten mellan ledare och medarbetare i den kulturella kontexten. Att spela roller kan föra tanken till skådespel och att ledaren likt en marionett kan bli situationens fånge. För att rollutövningen skall vara äkta är det viktigt att den är integrerad i individen och att den ges en sammansatt karaktär. Identitet skapas i spänningsförhållandet mellan ledarskapets horisontella och vertikala dimension och genom att detta integreras i ledarens person. Symboliskt kan man säga att begreppet identitet förbinder ledarens resa utåt med resan in i sig själv. Möten mellan ledaren, medarbetarna och situationen d.v.s. identitetsskapande processer leder till ett ömsesidigt växande menar författarna. Varje möte får "ringar på vattnet" och en form av en självförstärkande spiral som sprids såväl uppåt som nedåt i organisationen och inåt och utåt genom individerna. (Eriksson och Wåhlin, 1998) Med stöd av de teoribildningar som här har lyfts fram kan begreppen; föreställning och föreställningsvärld förstås som de bilder som uppstår i individens inre om sådana fenomen som hon är inbegripen i, t.ex. i fenomenet ledarskap. Begreppet ledarskap som sådant representerar endast ett uttryck för något men saknar innebörd för individen. Det skapas och blir meningsbärande för henne efter att den dialektiska processen mellan henne och omgivningen har ägt rum och lett till socialisation. Individen börjar då utöva sitt ledarskap utifrån de föreställningar som har uppstått i hennes inre föreställningsvärld genom denna process. Det bör tilläggas att denna process sällan äger rum i det medvetna utan påverkas av människors tankar, känslor och handlingar, med inflytandet av de omedvetna processerna, i mänskligt samspel. 14

15 III SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för hemtjänstchefernas föreställningar om sin ledningsfunktion inom äldreomsorgen och hur både rollen och funktionen som chef och ledare påverkas av organisationsförändringar. Frågeställningar Hur identifierar sig individen i rollen som chef och ledare? Hur skapar individen utrymme för sitt ledarskap inom organisationen? Vilka relationer uppstår i yrkesrollen? Hur bekräftas ledarskapet respektive chefskapet inom organisationen? Hur påverkas ledarskapet och relationerna av organisationsförändringar? Begreppsdefinitioner och avgränsningar Den historiska tillbakablicken i cirka 90 års perspektiv visar att både yrkesbenämning, verksamhet och ansvarsområde med befogenheter har växlat så väl innehållsmässigt som i omfattning. Exempelvis har den gällande synen på äldregruppen varit avgörande för om tjänstebenämningen har blivit hemvårdsassistent eller hemtjänstassistent. Jag använder genomgående benämningarna hemtjänstchef respektive utförare för utförarfunktionen. Dessa benämningar inkluderar de tidigare yrkestitlarna hemtjänstassistent, hemtjänstinspektör och föreståndare. Benämningen biståndbedömare representerar den myndighetsutövande funktionen inom beställarorganisationen. Verksamhetsfältet kallas för social hemtjänst och avser den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Hemtjänstchefen benämns i tredje person hon, henne, hennes, dels för att yrket är kvinnodominerat dels för att tjänsterna i undersökningskommunen vid studiens genomförande enbart var besatta av kvinnor. I undersökningen har jag avgränsat mig till hemtjänstchefer med verksamhetsledande och arbetsledande ansvar på utförarsidan i kommunal regi. Yrkesbenämningen hemtjänstchef inbegriper både chefskap och ledarskap i denna undersökning. Med chefskap menas den formella positionen inom ett hierarkiskt system och det verksamhetsledande ansvaret för helheten, dvs att ta ställning till övergripande målsättningar för verksamheten, dess riktlinjer, lagstiftning samt bestämmelser. Ledarskap bygger på nätverk och relationer samt att vara arbetsledare för vårdbiträden och undersköterskor som utför ett konkret arbete hemma hos kunden/brukaren. 15

16 IV METOD Studiens kontext Studien utfördes i en kommun inom Stockholms län. Antalet äldre i kommunen är jämförelsevis lågt. Kommunens äldreomsorg är organiserad i form av hemtjänst i eget boende, gruppboende och dagverksamhet för dementa personer, äldreboende (tidigare ålderdomshem eller servicehus) och boendeserviceenhet. Jourverksamheten 3 ansvarar för omsorgsbehoven inom eget boende under kvällar och nätter. Sjukhemmet i kommunen drivs av en privat entreprenör, likaså ett kollektivt äldreboende. Den politiska ledningen för kommunens äldreomsorg utgörs av vård- och omsorgsnämnden. Kommunens äldreomsorg, handikappomsorg och barnomsorg bildar tillsammans vård- och omsorgsförvaltningen. I förvaltningsledningen för äldreomsorgen sitter vård- och omsorgschefen, och hemtjänstcheferna är direkt underställda denne. Hemtjänstcheferna är arbetsledare för undersköterskor och vårdbiträden och samverkar med biståndsbedömare, paramedicinsk personal, distriktssköterskor och medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Två år före min datainsamling hade styrning och ledning av denna förvaltning organiserats i två separata myndigheter: beställare och utförare. Detta innebar för dåvarande hemtjänstinspektörer att de i den nya organisationen för äldreomsorgen antingen skulle svara för utredning, bedömning och beslutsfattande om bistånd i enlighet med SoL 4 eller skapa förutsättningar för dess verkställande. Antalet hemtjänstinspektörstjänster i den dåvarande organisationen var arton men minskades efter uppdelningen till tolv tjänster. Kommunen gav i uppdrag till ett externt konsultföretag att testa respektive hemtjänstinspektörs lämplighet att inneha tjänst som hemtjänstchef respektive biståndsbedömare. I den nya uppdelade organisationen för äldreomsorgen inrättades sju befattningar som hemtjänstchef på utförarsidan och fem befattningar som biståndsbedömare på beställarsidan. Utgångspunkter En undersökning av hur individen konstruerar sitt ledarskap och chefskap inom en organisation och i samspel med medarbetare och kollegor, samt hur hon uppfattar och tolkar sitt uppdrag i förhållande till de ramar som anger verksamhetens inriktning och mål kan göras på olika sätt. Valet av undersökningsmetod är till stor del beroende av på vilket sätt forskaren vill närma sig frågan och vilken vetenskapsteoretisk tro man huvudsakligen bekänner sig till. De kvalitativa metoderna utgår från studiesubjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum (Alvesson och Sköldberg 1994). Det är inte metodik utan ontologi och epistemologi som är avgörande för god samhällsvetenskap. Dessa aspekter hanteras ofta bättre av kvalitativ forskning - som tillåter mångtydigheten ifråga och tolkningsmöjligheter och forskarens konstruerande av vad som beforskas framträda bättre än vad den kvantitativa forskningen gör (a.a.1994, s.43). 3 Verksamheten heter egentligen annat men benämns här med jourverksamhet av anonymitetsskäl. 4 Socialtjänstlagen,

17 I mitt sökande efter svar på individens konstruktion av sitt ledarskap har jag huvudsakligen varit inspirerad av det psykodynamiska sättet att förstå individer i organisationer och av individens konstruktion av verkligheten. I detta tänkande ses den subjektiva upplevelsen som utgångspunkt och att det är individens tankar och förställningar som är arbetsmaterialet. Tillvägagångssätt vid datainsamling Datainsamlingen gjordes sommaren 1995.Vid denna tidpunkt styrdes mina tankar av Grounded Theory (Glaser och Strauss, 1967), mina teoretiska och erfarenhetsmässiga referensramar samt av min nyfikenhet. Den inspiration som denna analysmodell har skapat hos mig har att göra med att det är data som styr teorin istället för tvärtom. Datainsamlingen i sin tur vägleds av den internt framväxande teorin eller de idéer som forskaren får under granskning och kodning av sin data. Detta förutsätter också att man börjar sitt forskningsarbete med så få förutfattade meningar som möjligt om det område man har för avsikt att studera och att de frågor man formulerar skall vara så öppna som möjligt (Starrin,1996). De delområden i ledarskapet som jag ville ställa frågor om var följande: 1. Chefs- och ledarerfarenhet 2. Ledarskapets innebörd 3. Arbetsmiljöansvar 4. Relationer 5. Stöd i chefskapet och ledarskapet 6. Ramar och gränser Utgångsläget för intervjuerna var enskilda intervjuer med sju erfarna hemtjänstchefer. Att det blev just dessa chefer i denna kommun avgjordes av att jag visste att samtliga, förutom en, hade en lång erfarenhet av att utöva ledarskap inom äldreomsorgen. Dessutom hade kommunen genomfört en relativt genomgripande organisationsförändring som hade betydelse för intervjupersonernas chefsroll och funktion. Intervjuerna skedde i samtalsform utifrån en intervjuguide med öppna frågeställningar som var relaterade till undersökningens syfte. Intervjuerna gjordes på respektive intervjupersons arbetsplats under cirka en timme och spelades in på band och skrevs ut ord för ord. Rådatamängdens omfattning blev ungefär 80 sidor. Kvalitativ intervju Jag valde att göra en kvalitativ studie med hjälp av intervjuer där frågeområdena formades utifrån syftet med studien och mina ursprungliga frågeställningar. Trost (1993) menar att det är studiens syfte som är avgörande för om man skall välja mellan kvantitativ eller kvalitativ studie. Har man för avsikt att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera eller urskilja varierande mönster ter sig den kvalitativa studien som rimlig (a.a. 1993). Intervjun kan liknas vid en speciell form av samtal mellan två personer där syftet är att samla information och varje intervju är en unik social interaktion mellan i första hand främlingar (Starrin, 1996). Starrin gör distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ intervju genom att jämföra målsättning, förfarande, definition, intervjuarens 17

18 roll och vad som är kännetecknande för en bra intervju. Den kvalitativa intervjun är ett medel för den typ av forskning vars mål är att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder (a.a. 1996). Den kvalitativa intervjun är icke-standardiserad. Till skillnad från den kvantitativa, standardiserade intervjun kan man inte från början veta vilka frågor som är viktiga och betydelsefulla. Den kvalitativa intervjun förutsätter i stället att intervjuaren utvecklar, anpassar och följer upp vad som kan vara ändamålsenligt för själva syftet med undersökningen. Således blir den kvalitativa intervjun oförutsägbar (a.a. 1996). Det kanske är av denna anledning som Holme och Solvang (1991) lyfter ett varningens finger. De menar att innan man väljer en sådan metod måste man vara klar över att denna typ av intervjusituation är mycket krävande för både forskaren och den intervjuade. Den kvalitativa intervjun är en språklig händelse till skillnad från den kvantitativa intervjun, som beskrivs som en verbal beteendemässig händelse som enklast kan förstås utifrån en behavioristisk, stimulus responsmodell (Starrin, 1996). I den språkliga händelsen eller kvalitativa intervjun är frågeformuläret underordnat t.ex. vid tvetydigheter. Dessa löser man medan intervjun pågår och inte genom att precisera frågorna i formuläret, något som jag erfor relativt ofta då jag endast använde en intervjuguide. Den kvalitativa intervjun som språklig händelse ställer också krav på dokumentation. Bandspelaren är den som fångar sådant som inte syns i den skrivna texten, t ex suckar, pauser, tyngd bakom orden eller när personerna pratar i munnen på varandra. Andra viktiga drag som kan framträda under intervjun och som behöver antecknas är intervjupersonens ansiktsuttryck, gester och kroppsrörelser. Jag upptäckte att det icke-verbala språket blir mycket viktigt i det senare skedet när analys- och tolkningsarbetet tar vid. Det är vägledande för förståelsen av vad som egentligen sägs under intervjun. Bearbetning av data De utskrivna intervjuerna var mycket olika varandra till innehållet. Eftersom de hade skett i samtalsform utifrån intervjuguiden så satte respektive hemtjänstchef sin prägel på innehållet. Vid genomgången av intervjumaterialet har jag inspirerats av Grounded Theory och använt mig av den del som presenteras som ett praktiskt tillvägagångssätt vid bearbetning och sortering av data (Starrin, Larsson, Dahlgren, Styrborn 1991). En annan aspekt som har varit berikande är helhetsanalys av texter (Holme och Solvang, 1991). Jag har läst varje intervju flera gånger i syfte att förstå hemtjänstchefernas föreställningar om sin ledningsfunktion och hur både rollen och funktionen påverkas av förändringar i organisationen. I en första tolkning av deras utsagor framträder följande kategorier: Vägen till chefskap Den oklara utförarfunktionen Samverkan med beställare eller varför samarbetar dom inte med oss? Det svårfångade arbetsmiljöansvaret Föreställningar om sig själv som ledare Behovet av stöd i chefsrollen 18

19 Validitetsaspekter På grund av studiens kvalitativa utformning och den specifika tidpunkt då studien utfördes kan resultatet endast representera det unika fallet med de betingelser och personer som var aktuella då. Resultat ger trots detta en fördjupad förståelse för en organisationsförändrings inverkan på ledande aktörers föreställningar om sin ledarroll och funktion samt om relationerna till omgivande aktörer. Validering i kvalitativa studier handlar till stor del om att ha empiriska belägg och att man utifrån detta gör en rimlig tolkning. I föreliggande studie redovisas resultatet genom att intervjupersonernas egna utsagor används i form av citat, en första näraliggande tolkning av empirin. Rimligheten innebär t.ex. att man måste ha en viss öppenhet inför resultaten vilket i en del fall medför alternativa tolkningar. I bearbetning och analys har jag försökt att både redovisa och argumentera för de tolkningar som har gjorts. I mitt yrkesverksamma liv har jag en lång erfarenhet av det studerade fältet och av de intentioner som ligger till grund för den undersökta gruppens utbildning och yrkesfunktion. Jag har försökt att förhålla mig till denna förförståelse genom medvetenhet om dess betydelse. Den utgör en risk för förhastade slutsatser men kan samtidigt underlätta kontakter med verksamheten och ge en förståelse för dess betingelser. V RESULTAT Resultatet redovisas genom att intervjupersonerna inledningsvis beskrivs utifrån position, funktion och uppdrag. Sedan följer en presentation av intervjumaterialet utifrån de sex olika kategorier som har blivit mest framträdande. I respektive kategori redovisas hur jag har uppfattat och tolkat vad intervjupersonerna ger uttryck för. Deras utsagor sammanfattas med inslag av direkta citat. Citaten är redigerade vad gäller talspråksformuleringar och namnangivelser som eventuellt kan äventyra intervjupersonernas anonymitet. Beskrivning av intervjupersonerna Position och funktion Samtliga sju hemtjänstchefer är direkt underställda chefen för vård- och omsorgsförvaltning. Med begreppet ledningsfunktion avses här de verksamhetsrelaterade ansvarsområden som åvilar en hemtjänstchef. Sådana ansvarsområden utgörs av ekonomi, verkställande av beslut om bistånd, organisation och ansvar för att verksamheten uppfyller de kriterier som anges av lagutrymmet och av de uppsatta målen för äldreomsorgen i kommunen. I hemtjänstchefens ledningsfunktion ingår också att vara ansvarig för arbetsmiljön vilket innebär att hon skall skapa förutsättningar för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för medarbetarna och påverka boendemiljön hos kunderna så att personalen kan utföra sitt jobb. Hemtjänstchefens uppdrag är att lokalt ta det totala ansvaret för den del av verksamheten som man tilldelats av nämnden/förvaltningen. Detta innebär ansvar för personal, ekonomi och verksamhet inom en resultatenhet. Antalet anställda och 19

20 kunder kan variera liksom verksamhetens utformning och inriktning. Några av hemtjänstcheferna ansvarar för ett eller flera hemtjänstdistrikt. Andra har ansvar för ett kollektivt boende för äldre, ibland förenat med ansvar för gruppboende för dementa och dagverksamhet. Någon har ansvar för jourverksamheten kvällstid och nattetid. Således kan storleken på personalgruppen variera från 24 personer till cirka 140. Det är också stora variationer i personalens anställningsformer. Generellt kan sägas att anställningsformer som deltid och timvikariat ofta förekommer. Vägen till chefskap Det som förenar dessa sju hemtjänstchefer är deras olikheter. Var och en av dem har sin egen väg till chefsposten via yrkesliv och utbildning. Förändringarna i organisationen har också haft inverkan på hur de har kunnat ta sig an chefsuppgiften. Framför allt beroende på om de har haft möjlighet att göra egna val för sitt chefskap eller om de enbart har blivit tilldelade en verksamhet att utöva chefskap i. Samtliga sju hemtjänstchefer har utbildning som föreståndare. En vanlig bakgrund innan föreståndarutbildning är någon form av vårdutbildning t.ex. som undersköterska, mentalskötare eller utbildning inom barnomsorgen. Några av cheferna har först skaffat sig en sådan grundutbildning inom vården och därefter utövat det yrket inom motsvarande verksamhet. Efter några år har de gått vidare till högskoleutbildning, social service- eller omsorgslinje, som ger behörighet till befattningen som hemtjänstchef. En av cheferna med yrkesbakgrund från vården har kvalificerat sig till yrket via en omfattande introduktionsutbildning för hemvårdsassistenter på 70-talet inom Stockholms kommun. Hemtjänstchefen med den längsta erfarenheten av både äldreomsorg och av att vara anställd inom samma enhet under 30-års tid, har gått sin grundutbildning på den tiden då yrkesbenämningen var ålderdomshemsföreståndare. Även denna utbildning hade omfattande medicinskt innehåll 5 förutom att den förberedde för ledarskap inom institutionsvården. En av cheferna gick sin utbildning strax efter att den hade blivit en högskoleutbildning med benämning social servicelinje i slutet av 70-talet. I denna utbildning hade det medicinska inslaget minskat till förmån för socialt innehåll. Den yngsta av hemtjänstcheferna, som är utan bakgrund i vården, har examen från sociala omsorgslinjen på högskolan. De kunskaper som upplevs som användbara i chefsfunktionen och som cheferna relaterar till kommer från de sjukvårdsinriktade utbildningarna och från yrkeserfarenheten som undersköterska eller mentalsköterska: - Jag är mentalskötare från början och så har jag jobbat inom psykvården. Det tycker jag att jag har stor nytta av. Man blir inte så rädd. - Jag jobbade inom mentalvården efter att ha gått mentalskötarutbildning. Den utbildningen är helt suverän att ha i grunden. Ju längre jag har jobbat desto mer har jag upptäckt hur bra det är att ha den utbildningen man tar inte åt sig, man ser på det på ett annat sätt. 5 Fram till 1982 innehöll dessa utbildningar sjukvårdsinriktade ämnen och praktik inom geriatrik, psykiatri och akutvård. 20

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer