Vid Lillsjöströmmens utlopp

Transkript

1 Vid Lillsjöströmmens utlopp Arkeologisk undersökning av fornlämning raä Nyhem 112:1, stenåldersboplats, 2008 Fastighet Gimdalen 2:45, Nyhem socken, Bräcke kommun, Jämtlands län Amanda Jönsson RAPPORT JAMTLI 2009:18 ISSN

2 Utgivning och distribution: Jamtli Box Östersund Tel Fax Jamtli 2009 Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204 Omslagsbild: Härd inom fornlämning 112:1, Nyhem sn. Foto: Amanda Jönsson, Jamtli. Redigering och layout av framsida: Lena Ljungkvist, Jamtli Förlag ISSN

3 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsstyrelsens beslut: Jamtlis dnr: 457/2008 F5CC Uppdragsgivare/Finansiär: Stefan Andersson, Bräcke Gräv AB Kommun: Bräcke Socken: Nyhem Fastighet: Gimdalen 2:45 Undersökningstyp: Arkeologisk undersökning Undersökningstid: 4-6 november 2008 Tidsåtgång i fält: 44 timmar Tidsåtgång, rapport: 8 timmar Personal: Antikvarier Amanda Jönsson, Anna Engman samt Karl-Johan Olofsson, Jamtli Undersökt yta: 2,8 ha Lägesangivelse: Ekonomiska kartans blad 18f4h/18f4i Koordinater: X Y Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V GPS Auto Höjd över havet: m Dok material: Fynd, ritningar, prover och fotografier förvaras på Jamtli

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1 2. Syfte och frågeställning 1 3. Metod 1 4. Beskrivning av undersökningsområdet 2 5. Historik och känd fornlämningsbild 2 6. Resultat Skörbränd sten Anläggningar Fynd 5 7. Slutsats 6 8. Källförteckning 6 Bilagor: 1. Översiktskarta, undersökningsområde 2. Tabell över dokumenterade markberedningsgropar

5 1. Bakgrund Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutade i oktober 2008 om arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ Nyhem 112:1, en stenåldersboplats, på fastigheten Gimdalen 2:45. Undersökningen föranleddes av att boplatsen skadades vid markberedning under hösten 2007 och syftade framför allt till att kartera fornlämningen, dokumentera skadorna samt att om möjligt datera boplatsen. Inför markberedningen hade fornlämningens skyddsområde snitslats med fornband av Skogsstyrelsen. Då boplatsen besiktades av länsstyrelsen tillsammans med Jamtli efter att skadorna uppkommit observerades ett 30-tal större markberedningsskador inom det skyddade området. Vid undersökningen framkom dock att boplatsens yta var betydligt större än det i fornminnesregistret registrerade boplatsområdet och täckte i stort sett hela det markberedda området. Den arkeologiska undersökningen genomfördes 4-6/ av antikvarier Amanda Jönsson, Anna Engman samt Karl-Johan Olofsson från Jamtli, på uppdrag av Bräcke Gräv AB. Föreliggande rapport är sammanställd av Amanda Jönsson. 2. Syfte och frågeställning Undersökningens syfte var att dokumentera skadorna samt att undersöka de skadade delarna av fornlämningen, för att ge en bild av boplatsens utbredning samt att om möjligt datera boplatsen utifrån fyndmaterial. Frågeställningar för undersökningen sammanfaller med syftet och gäller boplatsen utbredning och datering. 3. Metod För att skapa en bild av boplatsens utbredning och användning karterades den med GPS. Samtliga markberedningsgropar som innehöll boplatsmaterial (anläggningar, skörbränd sten, avslag samt föremål) dokumenterades. Där det var nödvändigt rensades markberedningsgroparnas yta med skärslev. Figur 1. Undersökningsområdet fotograferat mot öst. Ridån med tallar avgränsar den del av udden som ej är avverkad, där två fritidshus ligger. 1

6 Figur 2. Översiktskarta med fornlämningar markerade. 4. Beskrivning av undersökningsområdet Stenåldersboplatsen ligger på en udde väster om Lillsjöströmmens utlopp i Idsjön, i Gimåns vattensystem. Terrängen är svagt kuperad och består av blockig moränmark. Den markberedda ytan utgör i stort sett hela udden upp till den myr som ligger ca 150 m norr om uddens södra strand. Undersökningsområdet utgör totalt en yta av ca 2,8 ha. På uddens södra del ligger två fritidshus, området kring dessa är ej avverkat. Markberedningen hade utförts med grävskopa och groparna var ca 1x1 till 1x1,5 m stora och ned till ca 0,4 m djupa. 5. Historik och känd fornlämningsbild Boplatsens nordöstra del upptäcktes först i samband med Knut Tinnbergs inventering 1938, då han gav den nr 178. Han konstaterade då att boplatsen sträckte sig utefter stranden från udden närmast Lillsjöströmmens utlopp till nästa udde i väster. Tinnberg fann och tillvaratog vid besöket 6 skrapor, 4 kärnor och 53 avslag i kvarts (JLM 16086). Boplatsen upptogs i fornminnesregistret vid inventering 1993, då observerades fem avslag av kvarts samt sparsamt till måttligt med skörbränd sten längs uddens strandplan samt i strandhaket och på nötta ytor mellan fritidshusen. Fornlämningsområdet avgränsades vid inventeringen till ca 15 m norr om stranden. Längs Idsjöns stränder finns 12 registrerade stenåldersboplatser, sådana är också rikligt förekommande överlag i Gimåns vattensystem. Flera av boplatserna upptäcktes även de först av Knut Tinnberg som tillvaratog fr.a. kvartsavslag från stränderna. Ett mindre boplatsområde (RAÄ Nyhem 111:1) är registrerat på den östra sidan av Lillsjöströmmens utlopp, denna boplats storlek var dock vid inventeringstillfället oklar eftersom fyllnadsmassor påförts i modern tid. Det ligger också två fångstgropar ca 300 m norr om undersökningsområdet (RAÄ Nyhem 25:1-2). 2

7 6. Resultat Hela den markberedda ytan avsöktes vid undersökningen och de markberedningsgropar där skörbränd sten, avslag, föremål eller anläggningar observerades prickades in med GPS. I totalt 178 av groparna observerades boplatsmaterial, för karta samt tabell över dessa se bilaga 1 resp. 2. Utifrån denna kartering har sedan spridningskartor skapats (figur 4, 5). 6.1 Skörbränd sten Den skörbrända sten som observerades i markberedningsgroparna dokumenterades för att skapa en bild av boplatsens användningsområden (figur 5). Tre ytor av mer koncentrerad användning påträffades inom den markberedda ytan. Störst mängd skörbränd sten dokumenterades på uddens östra del samt i ett område vid Lillsjöströmmens utlopp. De två ytorna delas av en sänka där myren som ligger norr om udden har ett utlopp. Ytterligare en sänka på uddens mitt delar upp boplatsen i en östra och en västra del. Säkerligen har även den södra delen av udden, som ej är avverkad, varit frekvent nyttjad. 6.2 Anläggningar En rödbränd fläck observerades på uddens östra del, i grop nr 75 där även fynd nr 5 tillvaratogs. Endast en tydlig anläggning påträffades vid undersökningen, en härd. Denna hade delvis vänts vid markberedningen så att kol och skörbränd sten syntes både i gropen (nr 170) och i den uppvända högen. I den senare kunde en stratigrafi dokumenteras, då torven och de underliggande jordlagren vänts intakta. Under torven var omkring 1 cm blekjord, därefter vidtog kol och skörbränd sten. Det gick inte att avgöra ifall anläggningen varit en härd eller en kokgrop. Ett kolprov tillvaratogs från kollagret direkt under blekjorden men har inte analyserats. Figur 3. Jordhögen med delar av den påträffade anläggningen. Nedifrån syns en stratigrafi med torv, omkring 1 cm blekjord och därefter kol, sot och skörbrända stenar. 3

8 Figur 4, 5. Spridningskartor över fynd samt skörbränd sten. 4

9 6.3 Fynd Vid undersökningstillfället tillvaratogs sex föremål (figur 6, 7). Det rör sig om tre skrapor i kvarts, ett avslag i tuff, en restprodukt (möjligen en kärna) i kvarts samt ett avslag i kvarts. Det sista tillvaratogs på grund av dess likhet med en pilspets men det konstaterades vid närmare studium att föremålet var ett avslag. Övriga kvartsavslag som observerades på boplatsen, omkring 330 st dokumenterades men tillvaratogs ej (se spridningskarta, figur 4, samt tabell, bilaga 2). Förutom det tillvaratagna avslaget i tuff observerades fyra avslag i bergart och ett i rosenkvarts. De tre skraporna som tillvaratogs är samtliga korta ändskrapor med konvex egg, runt 20 mm stora. Fynd Grop Längd Bredd Tjocklek Vikt nr nr Sakord Material (mm) (mm) (mm) (g) Övrig anmärkning 1 17 Skrapa Kvarts ,3 Kort ändskrapa Skrapa Kvarts ,8 Kort ändskrapa 3 39 Avslag Tuff , Skrapa Kvarts ,7 Lång ändskrapa 5 75 Restprodukt Kvarts ,1 Möjligen kärna Avslag Kvarts ,4 Figur 6. Fyndlista. Figur 7. Från vänster fynd nr 1, 2 och 3. Figur 8. En av de uppvända torvorna från markberedningen. Ett 20-tal kvartsavslag syns i blekjorden. 5

10 7. Slutsats Jamtlis undersökning av stenåldersboplatsen Nyhem 112:1 syftade till att dokumentera de skador som åsamkats fornlämningen samt att om möjligt avgöra boplatsens utbredning och datering. Vid undersökningen uppdagades det att boplatsytan var betydligt större än vad som är registrerat i fornminnesregistret (jfr bilaga 1). En tydlig anläggning, i form av en härd, påträffades och sex fynd tillvaratogs. Inom boplatsen fanns en stor mängd kvartsavslag och skörbränd sten. Spridningskartorna över skörbränd sten och avslag ger en viss inblick, om än begränsad, i hur boplatsytan har använts (se figur 4, 5). Överlag stämmer de två spridningsbilderna överens vad gäller frekvent nyttjade ytor. Ett undantag är ett område i boplatsens norra del där ca 55 avslag påträffades, men ingen skörbränd sten eller spår av anläggningar. Platsen ligger i en sluttning ner mot en myr och är något avskild. Det är möjligt att den visar en enskild persons arbete. Ett annat undantag är den del av boplatsen som ligger närmast Lillsjöströmmen, där skörbränd sten förekom frekvent och en härd dokumenterades men endast ett tiotal avslag påträffades, spridda över hela ytan. Möjligen representerar denna yta ett senare skede i boplatsens användning där kvartsteknologin övergetts, men detta är givetvis bara en spekulation. De skrapor som påträffades vid undersökningen är alla små ändskrapor av kvarts. Detta är en i Norrland vanligt förekommande typ av skrapa som har använts under en lång period, från mesolitikum och in i neolitikum, även om tekniken så småningom övergavs under den senare perioden (Baudou 1992: 63). Inget av de vid undersökningen påträffade föremålen ger någon närmare datering av boplatsen. Den frekvent nyttjade kvartsteknologin kan dock, i kombination med avsaknaden av boplatsvallar antyda att boplatsen bör dateras till mesolitikum eller tidigneolitikum, även om boplatsvallar kan ha förstörts vid markberedningen och därmed ej varit synliga vid undersökningstillfället. Undersökningen ger ett mycket intressant exempel på hur endast en liten del av en stenåldersboplats yta faktiskt registreras vid fornminnesinventering. De flesta registrerade boplatser täcker endast strandplanet, vilket ju säger sig självt eftersom inventeraren bara registrerar det hon/han ser. Men säkert gäller samma sak för många andra stenåldersboplatser som för detta exempel, dvs. att boplatsytan egentligen är betydligt större. 8. Källförteckning 8.1 Litteratur Baudou, Evert Norrlands forntid ett historiskt perspektiv. 8.2 Övriga källor Knut Tinnbergs inventering 1938, stenåldersboplats nr 178. Jamtli arkiv. 6

11 ± 100 m Fornband Markberedningsgrop, numrerad Registrerat fornlämningsområde Undersökningsområde Bakgrundskarta: Digitala fastighetskartan, Lantmäteriet Bilaga 1 Boplatsens förmodade utbredning

12 Bilaga 2 Tabell Grop nr Skärvsten, antal Avslag, antal Övrigt skrapor i kvarts avslag i kvarts, 4 avslag i bergart (tuff) skrapa i kvarts

13 Bilaga 2 Tabell Rödbränd fläck, 0,5 m i diam. 1 möjlig kärna i kvarts

14 Bilaga 2 Tabell

15 Bilaga 2 Tabell avslag i rosenkvarts Härd

16 RAPPORTSERIE JAMTLI, 2009 ISSN :1 Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll i anslutning till fornlämningar 49, hög, samt 235, fossilåker, i Frösö socken Amanda Jönsson 2009:2 Löfsåsen. Skadekartering samt arkeologisk undersökning vid fornlämning nr 258, fossil åker, i Brunflo socken 2008 Amanda Jönsson 2009:3 Sörgården Antikvarisk kontroll vid restaurering av mangårdsbyggnad Olof Edin 2009:4 Sommarhagen förslag till förnyelse Ove Hemmendorff 2009:5 Brunflo ställverk Antikvarisk kontroll vid exteriör restaurering 2008 Olof Edin 2009:6 Lillhärjåbygget Restaurering av Farfarsladan och kokhuset, 2008 Martina Berglund 2009:7 Landsomslägden Skadekartering samt arkeologisk undersökning vid fornlämning nr 142 i Lockne socken, fossil åker, 2008 Amanda Jönsson 2009:8 Ankarede kapell Antikvarisk kontroll vid exteriör restaurering, 2004 Martina Berglund 2009:9 Munkflohögen Kulturhistorisk karakterisering inför vindkraftpark Anders Hansson 2009:10 Tomtangården Vårdplan Christina Persson 2009:11 Hotell Tänninge Dokumentation 2008 Martina Berglund 2009:12 Östersunds gamla kyrka Antikvarisk kontroll vid exteriör restaurering Martina Berglund 2009:13 Järnåldersåker och gravhögar i Håkansta Arkeologisk utredning i anslutning till fornlämning nr 38 Brunflo socken, gravhögar, 2008 Amanda Jönsson 2009:14 Kyrkås gamla kyrka Antikvarisk kontroll vid omläggning av spåntak 2007 Hampus Benckert 2009:15 Linsells kyrka Antikvarisk kontroll vid utvändig målning 2007 Hampus Benckert

17 2009:16 Mittåhammaren Antikvarisk kontroll vid restaurering av sommarviste Christina Persson 2009:17 Färgundersökning av Älvros klockstapel 2009 Martina Berglund 2009:18 Vid Lillsjöströmmens utlopp Arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ Nyhem 112:1, stenåldersboplats, 2008 Amanda Jönsson