Det är ju arbetssättet idag samverkan på enheten för försörjningsstöd vid Umeå kommuns socialtjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det är ju arbetssättet idag samverkan på enheten för försörjningsstöd vid Umeå kommuns socialtjänst"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Socialt arbete Socionomprogrammet C-uppsats Höstterminen 2005 Det är ju arbetssättet idag samverkan på enheten för försörjningsstöd vid Umeå kommuns socialtjänst Författare: Cecilia Ahlstrand & Charlotta Sakac Handledare: Kajsa Jonsson

2 Förord Samverkan är ett stort intresseområde för oss båda. Vi är därför väldigt glada att vi fick tillfälle att skriva en uppsats kring detta ämne, och att uppsatsen fick skrivas i ett sammanhang, där den kunde komma till användning. Därför vill vi först och främst tacka Kent Åberg (f.d. chef för enheten för försörjningsstöd syd/väst), som föreslog ämnet för uppsatsen till UFFE. Vidare vill vi rikta ett stort tack till Katrin Lomvik (enhetens nuvarande chef), som första veckorna på nya posten hjälpte oss att få aktörskartorna ifyllda, och förmedlade kontakten med våra intervjupersoner. Utan er intervjupersoner hade uppsatsen inte blivit det den blev och vi är oerhört tacksamma att ni tog er tid till våra intervjuer, trots att det var månadsskifte och mycket för er att göra! Tack också till alla handläggare på enheten som ställde upp och fyllde i aktörskartorna och till Riitta Parpala vid UFFE, som var till stor hjälp i samband med att vi skulle återkoppla vår uppsats till verksamheten. Vårt största tack vill vi rikta till vår handledare Kajsa Jonsson, som med ett aldrig sinande engagemang, har följt oss hela vägen. Vad skulle vi ha gjort utan dig?! TACK! Vi skulle avslutningsvis, som ödmjukast, vilja rikta ett litet tack till varandra, för att vi har uppmuntrat och motiverat varandra när det har varit svårt under uppsatsskrivandet. Uppsatsen har vi skapat tillsammans, men huvudansvaret för kapitel 2, 4, 6 och kapitel 8 vilar på Cecilia, medan Charlotta ansvarar för kapitel 1, 3, 5, 7 samt kapitel 9. Cecilia Ahlstrand & Charlotta Sakac Umeå, december 2005

3 Sammanfattning Uppsatsen skrevs på uppdrag av enheten för försörjningsstöd syd/väst vid Umeå socialtjänst, genom UFFE (Utvecklings- och Fältforskningsenheten). De önskade en uppsats som visade vilka aktörer som enheten samverkade med, och syftet med uppsatsen var att beskriva hur samverkan vid enheten för försörjningsstöd vid Umeå socialtjänst såg ut, samt att analysera vilka faktorer som påverkade denna samverkan. Fallstudien användes som metod, eftersom det var en avgränsad verksamhet som skulle undersökas. Datainsamlingen utgjordes av kvalitativa metoder i form av en litteraturstudie, aktörskartor, samt intervjuer. Aktörskartorna fylldes i av handläggare på enheten och tre intervjuer genomfördes, vilka behandlade tre av de aktörer, som handläggarna namngav på aktörskartorna. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av meningskoncentrering och meningskategorisering i en datamatris. Denna användes sedan för att analysera vilka faktorer som påverkar samverkan vid enheten och på vilket sätt. Vid analysen upptäcktes att det var flera olika faktorer, som påverkade samverkan vid enheten. Den viktigaste faktorn var att de samverkande aktörerna var överens om vem som skulle göra vad i samverkan, medan vem som hade ansvaret i samverkan spelade mindre roll. Några andra upptäckter som gjordes, var att lagstiftningen inverkade en hel del på att handläggarna samverkade, samt att det var viktigt med en dialog mellan de samverkande aktörerna för att samverkan skulle fungera bra. Förhoppningen med denna uppsats var att den skulle bidra till att ge en djupare förståelse för de processer som sker i samverkan. Sökord: samverkan faktorer socialt arbete försörjningsstöd

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Problemformulering Syfte Avgränsningar Begrepp Byte av enhetschef Uppsatsens disposition VETENSKAPSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER, METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Vetenskapsteoretiska utgångspunkter Kritisk realism Fallstudie Kvalitativa och kvantitativa metoder Utformande av syfte och frågeställningar Litteraturstudie Aktörskartor Intervjuer Analys Urval Aktörskartor Intervjuer ETISKA REFLEKTIONER METODOLOGISKA REFLEKTIONER Uppsatsens metod Intervjuer Utvalda faktorer och samverkansaktörer Information till de medverkande Validitet Reliabilitet Generaliserbarhet Källkritik STUDIENS REFERENSRAM Tidigare forskning Institutionella organisationer Socialtjänsten som organisation Organisationskultur och samverkan Domäner Vetenskapliga kontroverser...20

5 5.4. Faktorer som påverkar samverkan EMPIRI Verksamhetsbeskrivning av enheten för försörjningsstöd i Umeå Kommun Policy och riktlinjer för försörjningsstöd i Umeå Kommun Aktörer som enheten samverkar med Interna aktörer Externa aktörer Arbete och bostad Kontaktsätt Hur ser samverkan med bostadskonsulenterna, Arbetsmarknadsavdelningen och psykiatrin ut? Bostadskonsulenterna (BK) Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Psykiatrin Övrigt som framkom i intervjuerna ANALYS Huvudmannaskaps- och funktionsgränser Övergripande ansvar Arbetsfördelning Tvingande lagstiftning Vagt formulerade mål Enhetens mål Mål i samverkan Kunskapsgrad och professionella mål / Skilda organisatoriska strukturer Lyckas åstadkomma ett lagarbete Alla nivåer i organisationen är involverade Avslutande reflektioner SLUTSATSER Huvudmannaskaps- och funktionsgränser har bestämts på ett lämpligt sätt Att samverkan innefattar alla nivåer i de organisationer som ska samverka Att man lyckas åstadkomma ett lagarbete, vilket alla berörda organisationer är involverade i Att ekonomiska stimulanser erhålls eller att tvingande lagstiftning föreligger Vagt formulerade mål Olika kunskapsgrad och professionella mål / Skilda organisatoriska strukturer Den viktigaste respektive minst viktiga faktorn i samverkan DISKUSSION...42 KÄLLFÖRTECKNING...45 BILAGOR

6 1. BAKGRUND Under vår utbildning på socionomprogrammet, har vi ofta diskuterat kring samverkan. Många gånger har det handlat om hur individer kan hamna mellan stolarna, då deras behov inte kan tillfredsställas inom ramen för en myndighets verksamhet. Detta tycker vi dock har börjat uppmärksammas mer och mer, och den diskussion som har förts på såväl universitetet som i media, har medfört att vårt intresse för samverkan har vuxit. I samband med att vi skulle välja ett ämnesområde för vår C-uppsats, fann vi, via UFFE (Utvecklings- och Fältforskningsenheten i Umeå), ett uppsatsuppdrag från enheten för försörjningsstöd syd/väst vid Umeå socialtjänst. Detta handlade om den samverkan som enheten har med olika aktörer. Socialtjänsten i Umeå kommun är uppdelad på tre funktioner: Barn, Unga och Familj (BUF), Vuxna, samt Äldre. Under varje funktion ligger olika enheter, vilka är specialiserade på olika saker, och som alla har varsin enhetschef. Varje enhet täcker också ett visst område av Umeå kommun, syd, väst eller nord. Den enhet som tagit initiativet till denna uppsats, ligger under funktionen Vuxna, och täcker områdena syd och väst. Det finns ytterligare en enhet för försörjningsstöd, vilken täcker område nord. Denna enhet ligger också under funktionen Vuxna, men är inte involverade i denna uppsats. Arbetet vid enheten för försörjningsstöd syd/väst handlar inte enbart om att pröva ansökningar om ekonomiskt bistånd. Det handlar i lika stor utsträckning om att arbeta för att klienterna på lång sikt ska kunna försörja sig själva, utan stöd från socialtjänsten. Enheten önskade en uppsats, som visade vilka aktörer som de samverkade med. Utöver detta önskemål, fick vi ganska fria händer att utforma syftet med vår uppsats på det sätt som vi ville. Samverkan i sig är inte någon ny företeelse, men det började komma i fokus på 1990-talet. Diskussionerna kring arbetsmetoder fördes då inte längre som om det viktigaste vore ett professionellt förhållningssätt, utan samordning mellan organisationer uppmärksammades mer och mer som ett föredömligt sätt att arbeta på (Socialstyrelsen, 2002). Det uppkom även olika överenskommelser kring samverkan mellan olika parter. Ett exempel på en sådan är Utveckling-92 (Hamrin, 1993), som rör samverkan mellan kommuner och landsting. I den skrift som gavs ut i samband med denna överenskommelse, stod det att man kommit överens om att ge de lokala parterna frihet att utveckla samverkansformer utifrån egna mål, förutsättningar och behov. De centrala parternas uppgift är att stödja det lokala utvecklingsarbetet. (a.a. s. 35) Samverkan definieras i en ordbok som gemensamt handlande för visst syfte (Norstedts Svenska ordbok, 1999). Om man tittar på ordets synonymer finns ord som medverkan, medarbetarskap, gemensamt uppträdande, samspel, samklang och harmoni (Norstedts Svenska Synonymordbok, 2001). Samverkan har alltså, om man tittar på dess definitioner, en positiv klang. Enligt Lundgren & Persson (2003) har det under en period varit politiskt korrekt att yttra sig positivt om samverkan. Inom socialt arbete ser det ut som att fenomenet samverkan har fått fäste, då begreppet återkommer i ett flertal paragrafer i Socialtjänstlagen (SoL) (SFS 2001:453). Bland annat i SoL 3:4 kan man läsa att Socialnämnden, när det är lämpligt, skall samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra föreningar. Samverkan förekommer i olika former inom socialtjänsten och på andra ställen inom socialt arbete. Därför, antog vi, då vi påbörjade arbetet med denna uppsats, att det måste finnas visioner och erfarenheter av att samverkan fungerar och leder till positiva resultat. Samtidigt hade vi med oss tankar om att det inte kan vara helt problemfritt, då två aktörer från skilda 3

7 sammanhang ska mötas och arbeta tillsammans. Detta fann vi också stöd för i mycket av den litteratur vi läste innan vi började skriva, även om man där också tog upp flera positiva sidor av samverkan Problemformulering Vilka aktörer, såväl inom som utanför socialtjänsten, samverkar enheten för försörjningsstöd med? Det finns ett behov hos enheten av en strukturerad kartläggning av dessa aktörer, men också en närmare studie av hur den samverkan de har fungerar och vilka faktorer som påverkar den. Hur ser samverkan ut, med de aktörer som enheten samverkar med idag? 1.2. Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva hur samverkan på enheten för försörjningsstöd vid Umeå socialtjänst ser ut, samt att analysera vilka faktorer som påverkar denna samverkan. Frågeställningar: Vilka samverkar enheten för försörjningsstöd med och med vilka kommunikationsmedel? Hur fungerar samverkan med de olika aktörerna? Vilka faktorer påverkar samverkan och på vilket sätt? 1.3. Avgränsningar Uppsatsen gjordes på uppdrag av enheten för försörjningsstöd syd/väst vid socialtjänsten i Umeå. Därför utgick vi från den samverkan som just den enheten hade med olika aktörer och inte socialtjänsten i stort. Uppsatsen skrevs också utifrån socialsekreterarnas perspektiv, vilket innebär att vi inte intervjuade de aktörer som enheten samverkade med. Även om vi hade en del kontakt med enhetschefen för försörjningsstöd, lade vi i uppsatsen inte fokus på chefsnivå, utan koncentrerade oss mer på handläggarnas upplevelser. När vi behandlade frågan om vilka faktorer som påverkade samverkan, var inte vårt intresse att i första hand undersöka hur individuella egenskaper påverkade samverkan, utan vi studerade faktorer av en mer allmän art. Detta innebar att vi inte ville titta på hur till exempel handläggarnas personligheter, inställning och förväntningar påverkade samverkan, utan mer på hur samverkan påverkades av organisatoriska förutsättningar. Det handlade exempelvis om organisationskultur, socialtjänsten som organisation med mera. Vi valde också att fokusera på den samverkan som fanns i den fortlöpande verksamheten och inte på samverkan som eventuellt bedrevs i projektform Begrepp Aktör(er) valde vi att kalla de organisationer som var med i samverkan. 4

8 Externa aktörer valde vi att kalla de organisationer som fanns utanför socialtjänsten, och som enheten samverkade med. Interna aktörer valde vi att kalla de enheter som fanns inom socialtjänstens regi, och som enheten samverkade med, dock ej enheten för försörjningsstöd. Enheten oftast används denna förkortning i stället för att skriva ut enheten för försörjningsstöd. Samverkan är en verksamhet som sker i en tydlig organisatorisk kontext, exempelvis mellan olika huvudmän. Det saknas, enligt Danermark (2004), en entydig definition av begreppet samverkan och hur det skiljer sig från till exempel samarbete. Samverkan samverkans minsta gemensamma nämnare är att två eller fler personer interagerar om något i ett specifikt syfte. (Danermark, 2004, s. 17) Byte av enhetschef När vi bestämde oss för att anta uppdraget kontaktade vi enhetschefen och stämde träff med honom, för att diskutera vad enheten önskade skulle ingå i uppsatsen. Vid detta möte upplyste han oss om att enheten skulle byta chef dagen efter och att det nu skulle sitta en annan person, en kvinna, på chefposten, i stället för honom. Han hade talat med henne och informerat om uppsatsen. Därför har vi på vissa ställen i uppsatsen omnämnt enhetschefen som han, och på andra ställen som hon Uppsatsens disposition Vi kommer inledningsvis att redovisa våra vetenskapsteoretiska utgångspunkter, följt av de metoder och tillvägagångssätt vi valde att använda oss av i denna uppsats. Efter det följer en redogörelse av vilka överväganden, såväl etiska som metodologiska, som vi gjorde under skrivandets gång. Vårt kapitel med titeln Studiens referensram inleds med en översiktsbild av den forskning som finns på området, för att sätta in vår studie i ett vidare sammanhang och visa på var fokus i forskningen ligger idag. Vår litteraturstudie fick fungera som vår teoretiska referensram, och därmed vårt verktyg i analysarbetet, och den presenteras efter forskningsgenomgången i samma kapitel. Efter detta kommer vårt empiriavsnitt. Där återfinns utdrag ur policy och riktlinjer för enheten, och en sammanställning av de interna och externa aktörer som enheten samverkar med. Denna presenteras tillsammans med våra resonemang kring det som framkommit i sammanställningen. De intervjuer vi genomförde redovisas kort, uppdelat på respektive intervjuperson och därmed respektive aktör. Därnäst redovisar vi vår analys, där de tre intervjuerna inte analyserades var för sig, utan sammanfördes för att vi skulle kunna göra en djupare analys av de faktorer som vi valde att studera. 5

9 Uppsatsen avslutas med ett kapitel där vi kort presenterar de slutsatser vi kom fram till i vår analys. Avslutningsvis diskuterar vi vårt resultat och våra slutsatser, samt de frågor som dykt upp under uppsatsskrivandets gång. 2. VETENSKAPSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER, METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I detta kapitel presenterar vi allra först de vetenskapsteoretiska utgångspunkter som vår uppsats vilar på. Efter det följer en redovisning av de metoder, som vi har använt oss av i vår uppsats och varför vi valt just dessa metoder. Vi redogör även för vårt tillvägagångssätt i samband med denna presentation Vetenskapsteoretiska utgångspunkter Att redovisa vilka vetenskapsteoretiska utgångspunkter författare av en uppsats har, anser vi är viktigt, då dessa genomsyrar hela uppsatsen. Det är dessa utgångspunkter som styr vilka metoder vi väljer att använda oss av, men de påverkar även hur analysen genomförs. Genom att presentera utgångspunkterna, kan resultaten, men även övriga uppsatsen sättas in i ett vidare sammanhang. Därför beskriver vi här kort, vilka vetenskapsteoretiska utgångspunkter vi hade under arbetet med vår uppsats. Ontologi betyder läran om tillvarons egentliga beskaffenhet (Norstedts Svenska Ordbok, 1999). Epistemologi betyder ungefär läran om kunskap/vetande/vetenskap (red. Lübcke, 1988). Ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad, medan epistemologi handlar om hur man får kunskap om denna verklighet. Det finns olika åsikter om dessa förhållanden, och vår uppfattning är att det finns en objektiv verklighet, men att varje människas upplevelse av denna verklighet ser olika ut. I många fall, tror vi, handlar kommunikation om att försöka att komma överens om hur man ska uppfatta verkligheten. För arbetet med denna uppsats innebär detta att vi undersöker en objektiv verklighet, men att vi aldrig kan komma åt denna objektiva verklighet, utan endast några människors upplevelser av verkligheten, så som de uppfattar den Kritisk realism 1 Våra vetenskapsteoretiska utgångspunkter kan kort sammanfattas genom den kritiska realismen. Den är mycket mer omfattande än vi redovisar här. Dock redogör vi för de delar, som är viktiga att presentera, för att läsaren ska få en förståelse för hur vi har sett på den kunskap som vi har fått i vår uppsats. 1 Sammanställningen i sin helhet bygger på Jonsson. (under tryckning). Kunskapskulturer i projektform En utvärdering av fullskaleprojektet Kompetenscentrum i Norr. För en mer utförlig beskrivning av kritisk realism, hänvisar vi den intresserade läsaren till: - Danermark. (2003). Att förklara samhället. - Morén & Blom. (2003). Insatser och resultat: om utvärdering i socialt arbete. - Bhaskar & Archer. (1998). Critcal realism: essential readings. 6

10 Enligt den kritiska realismen kan verkligheten delas in i tre domäner. Den första av dessa tre domäner är det empiriskas domän, där våra upplevelser och erfarenheter av världen finns. I det faktiskas domän finns händelser oavsett om vi erfar dem eller ej, och i det verkligas domän finns strukturer och mekanismer som producerar händelser. Strukturer orsakar regelbundenheter, medan mekanismer orsakar händelser. Därför är det viktigt att även undersöka det verkligas domän, för att göra det möjligt att se de strukturer och mekanismer som genererar olika fenomen. Vetenskap är en social produkt, men det som vi tar reda på finns, oavsett om vi upptäcker det eller inte. Den ska alltså inte upptäcka nya händelser, utan rekonstruera och upptäcka vad det är som gör att dessa kan vara möjliga. För samhällsvetenskapen finns två nivåer av verkligheten att studera, närmare bestämt sociala strukturer och deras effekter. Sociala strukturer existerar genom aktiviteter och aktörers uppfattningar om dessa aktiviteter. Dessa är endast relativt varaktiga och existerar i vissa kontexter. Därför var det viktigt för oss att undersöka hur just handläggarna, som är involverade i samverkan, upplever den. Genom att ta del av deras upplevelser av samverkan, kan vi till viss del komma åt det verkligas domän, alltså vad som påverkar hur samverkan ser ut. Vår uppsats handlar till viss del om vilka faktorer som påverkar samverkan, och man skulle kunna jämföra dessa faktorer med de mekanismer som orsakar händelser, i vårt fall mekanismer/faktorer som påverkar samverkan Fallstudie Eftersom vi i denna studie avgränsade oss till att studera samverkan vid enheten för försörjningsstöd, valde vi att använda oss av fallstudien som forskningsmetod. En avgörande faktor för att man ska kunna använda sig av fallstudien som metod, är att man har ett avgränsat system som fokus för undersökningen (Merriam, 1994), vilket vi hade. Vi ville få mer djupgående insikter i hur samverkan vid enheten såg ut och hur de inblandade vid enheten upplevde den samverkan de hade. Fallstudiemetoden är särskilt lämplig då man vill undersöka praktiska problem som uppstår i vardagen, och de kunskaper man får från en fallstudie är kontextuella. Detta skrev Merriam (1994) och menade att de resultat man kommer fram till, är specifikt för den avgränsade enhet man valt att undersöka. I och med att denna studie gjordes på uppdrag av en viss enhet, var det viktigt att uppsatsen utgick ifrån deras förutsättningar för samverkan, för att de skulle ha användning av studien. Fallstudien framstod då som ett bra val för vår uppsats Kvalitativa och kvantitativa metoder Det finns inga speciella metoder som man måste använda sig av vid en fallstudie, utan det valet måste bero på syftet med studien (Merriam, 1994). Detta menade även Kvale (1997), och skrev vidare att kvalitet syftar på ett fenomens beskaffenhet, medan kvantitet fokuserar på det som går att mäta. För det ändamål vi hade med vår studie, gjorde vi bedömningen att det var mest lämpligt att vi använde oss av båda metoderna. Efter att ha utformat vårt syfte, genomförde vi en litteraturstudie, lät handläggarna vid enheten fylla i aktörskartor över de aktörer de samverkade med, samt gjorde intervjuer med handläggare vid enheten för försörjningsstöd. 7

11 För att kartlägga samverkan vid enheten, bestämde vi oss för att använda oss en aktörskarta 2, som handläggarna vid enheten fick fylla i. Denna kvantitativa metod använde vi oss av för att vi ville få så tydlig och konkret information som möjligt, med bredd, snarare än djup. För att sedan få en djupare förståelse för hur samverkan på enheten fungerade, använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Hur vi gick tillväga presenteras mer detaljerat nedan Utformande av syfte och frågeställningar I inledningsskedet av arbetet med uppsatsen, tog vi kontakt med enhetschefen för försörjningsstöd, för att höra hans tankar kring ämnet samverkan, då det var han som önskat en uppsats om det. Med detta samtal som utgångspunkt, utformade vi sedan ett syfte och frågeställningar att arbeta utifrån Litteraturstudie I syfte att lära oss mer om ämnet samverkan genomförde vi en litteraturstudie, där vi tittade närmare på litteratur och forskning inom området, i form av böcker, ett antal rapporter, andra studier, samt några avhandlingar, som på olika sätt behandlade ämnet samverkan. För litteraturstudien gjorde vi en sökning på universitetsbiblioteket i Umeå. Sökningen gick till så, att vi sökte på olika sökmotorer för att hitta relevant material till vår uppsats. Vi begränsade oss till svensk forskning av tidsskäl, men även för att uppsatsen var en fallstudie vid en svensk myndighet. Svensk forskning kring samverkan utgår ifrån svenska förhållanden, vilket var en viktig utgångspunkt för oss Aktörskartor För att på ett enkelt sätt få en bra och tydlig översiktsbild över vilka aktörer som enheten samverkade med, samt i vilken utsträckning samverkan skedde, lät vi handläggarna vid enheten fylla i aktörskartor, där de fick placera ut de interna och externa aktörer som de samverkade med. Den första av våra frågeställningar besvarades följaktligen genom aktörskartor: Vilka samverkar enheten med och med vilka kommunikationsmedel? Vi informerade enhetschefen om kartorna, vilka vi bad henne dela ut till alla i personalen, dock max tio stycken. Dessa innehöll förutom aktörskartorna även ett följebrev med instruktioner. Enhetschefen fick tio stycken aktörskartor, vilka hon delade ut vid ett personalmöte. Utav dessa fick vi åtta kartor tillbaka. Detta innebar att enhetschefen, och en handläggare som inte var närvarande vid personalmötet, inte fyllde i aktörskartan. De som svarade fick ge sin bild av vilka aktörer, såväl interna som externa, som de personligen samverkade med i sitt arbete som handläggare. Aktörerna namngavs och placerades ut på kartan av handläggarna, som fick instruktioner om att placera aktörerna på olika avstånd från mitten, beroende på hur ofta de samverkade med dessa. Ju oftare de samverkade, desto närmare mitten. De ombads också på något sätt markera hur kontakten med aktörerna huvudsakligen skedde, exempelvis via telefon, möten eller mail, samt att, om det var möjligt, ange kring vilken problematik de samverkade. 2 Se Bilaga 1. I början av arbetet med denna uppsats använde vi oss av benämningen nätverkskarta för denna metod. Eftersom detta begrepp dock lätt förknippas med en arbetsmetod, som används i andra sammanhang, bestämde vi oss för att byta namn från nätverkskarta till aktörskarta. Det första begreppet står dock kvar i Bilaga 1, eftersom vi vid tillfället för ifyllandet av kartorna, inte hade bytt namn på denna ännu. 3 För en mer utförlig redovisning av våra sökningar, se Bilaga 2. 8

12 I samband med att vi fick tillbaka aktörskartorna, fick vi av enhetschefen namn på dem som kunde tänka säg att ställa upp på intervju, vilka vi kontaktade samma dag för att boka en tid. Då det visade sig att de två första intervjuerna behövde äga rum redan nästa dag, och den tredje och sista intervjun efter helgen som följde, hann vi inte göra en grundlig sammanställning av aktörskartorna innan intervjuerna, vilket vi hade planerat. Vi fick nöja oss med att enbart skaffa oss en överblick av aktörskartorna innan intervjuerna genomfördes, vilket dock räckte för att vi skulle kunna välja ut tre aktörer som vi ville intervjua handläggarna kring. Sammanställningen av aktörskartorna gjordes efter att alla intervjuer var klara, och den redovisas under empiriavsnittet av denna uppsats Intervjuer Vi valde att använda oss av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i vår uppsats 4. Enligt Kvale (1997) definieras denna typ av intervju som en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening. (s. 13). På skalan mellan öppna intervjuer och helstrukturerade intervjuer, låg dock våra intervjuer närmare strukturerade intervjuer än öppna. Detta för att vi, då vi genomförde vår litteraturstudie, fann en sammanställning av ett antal faktorer som påverkade samverkan 5. Dessa faktorer var sammanställda av Danermark och Kullberg (1999) av tidigare forskning på området samverkan. Eftersom faktorerna gällde samverkan generellt, och vår uppsats handlade om en specifik enhet, valde vi att utgå från dessa faktorer för att kunna jämföra i vilken mån de stämde överens med erfarenheterna vid enheten. Vi valde dock ut ett visst antal faktorer som vi ställde frågor kring, då intervjuerna skulle ha tagit för lång tid om vi frågat kring alla faktorer. Patton (1987) skrev att The purpose of interviewing, then, is to allow us to enter the other person s perspective. (s. 109). Patton skrev vidare att fördelen med kvalitativ metod är att den ger en bättre bild av helheten, eftersom man i intervjusituationen lägger märke till nyanser i språket, kroppsspråk, atmosfär med mera. Det innebär att man kan sätta den information man får från intervjupersonerna i ett sammanhang, vilket vi ansåg var nödvändigt för att få en djupare förståelse. Intervjuerna hjälpte oss att få svar på våra två sista frågeställningar: Hur fungerar samverkan med de olika aktörerna? Vilka faktorer påverkar samverkan och på vilket sätt? Intervjuerna var strukturerade såtillvida att de flesta frågor vi ställde var kopplade till Danermarks och Kullbergs (1999) sammanställning av faktorer, men vi ville också ge intervjupersonerna möjlighet att utveckla sina svar, varför intervjuerna även innehöll halvstrukturerade frågor. Vi hade önskat att intervjua cirka fyra personer, men det var endast tre handläggare som hade möjlighet att ställa upp. Dessa kontaktades via mail, efter att vi fått namnen av enhetschefen, för att bestämma tidpunkt för intervjun. Handläggarna fick bestämma en tid och vi bokade rum på socialtjänsten för genomförandet av intervjuerna. 4 Vår intervjuguide återfinns i Bilaga 3. 5 Delar av denna presenteras i kapitel 5. 9

13 Vid varje intervjutillfälle berättade vi om syftet för uppsatsen, för att förtydliga ifall handläggarna inte hade en klar bild av det, efter att de fyllt i nätverkskartorna. Vi berättade även om vilken aktör vi skulle intervjua dem kring. När detta var klart informerade vi om konfidentialiteten, genom att berätta att det i uppsatsen inte skulle gå att utläsa vilka handläggare som blivit intervjuade. Men vi pratade även om att enhetschefen och de övriga handläggarna på enheten sannolikt skulle veta vilka de var om de skulle läsa uppsatsen, vilket intervjupersonerna var fullt medvetna om och accepterade. Vi frågade om vi kunde spela in intervjun för att kunna skriva ut den sedan, vilket alla intervjuade gick med på. Att banden skulle förstöras efter att uppsatsen var färdig informerade vi dem också om. Båda författarna var närvarande vid intervjuerna och anledningen till detta var att vi tyckte det var viktigt att båda hade en bild av intervjun, redan innan vi påbörjade analysen. Dock även för att risken för en subjektiv bedömning av det som framkom i intervjuerna, av oss författare, skulle minska när data bearbetades. Under varje intervju hade en av författarna det övergripande ansvaret, medan den andre satt och lyssnade, för att i slutet kunna ställa kompletterande frågor om det behövdes. Varje intervju tog mellan 30 och 60 minuter. Vi skrev ut intervjuerna direkt efter intervjutillfällena, för att ha dem så färskt i minnet som möjligt. Utskrifterna gjordes inte tillsammans av författarna, utan enskilt. När detta var färdigt gick vi över till vår analys Analys Kvale (1997) skrev i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun om fem olika huvudmetoder för kvalitativ analys. I vår uppsats använde vi oss av en kombination av flera analysmetoder, då vi analyserade våra intervjuer. Den första metoden var meningskoncentrering, vilket innebär att vi omformulerade de meningar som våra intervjupersoner sade, så att vi med några ord eller en kortare mening behöll den väsentliga innebörden i intervjupersonens uttalande. När vi ansåg det lämpligt, använde vi oss även av citat. Den andra metoden var meningskategorisering, vilket innebar att dessa koncentrerade meningar placerades in i kategorier, beroende på vad meningarna handlade om. Dessa kategorier skapades med utgångspunkt i den sammanställning av faktorer som vi använde oss av, vid upprättandet av vår intervjuguide. Då vissa meningar inte passade in i någon av dessa kategorier, skapade vi nya kategorier. Med hjälp av en datamatris 6 kunde vi se de tre intervjupersonernas uttalanden bredvid varandra, strukturerat i kategorier, och kunde då på ett enkelt sätt jämföra vad de hade sagt. Av utrymmesskäl valde vi att inte analysera alla de faktorer som vi ställt frågor kring i intervjuerna. Genom att endast analysera några av faktorerna, kunde vi även göra en djupare analys. Vid analysen av både aktörskartorna och intervjuerna, använde vi oss av det vi fann under litteraturstudien. Vad gäller aktörskartorna, låg vårt fokus främst på att sammanställa dessa, och inte i första hand på att analysera den information vi fick genom dem. Vi har dock fört några resonemang kring det vi såg, vilka redovisas i samband med presentationen av aktörskartorna. 6 För ett exempel på hur datamatrisen kunde se ut, se Bilaga 4. 10

14 2.5. Urval Aktörskartor För att kunna göra en kartläggning av vilka enheten för försörjningsstöd samverkade med, behövde vi en eller flera personer med en bra överblick över verksamheten, alternativt medverkan från många av handläggarna, för att kunna göra kartläggningen så heltäckande som möjligt. Vi valde det senare alternativet, då detta i högre grad uppfyllde vårt syfte. Därför lät vi varje handläggare utgå ifrån sig själv och sitt eget arbete, då de fyllde i aktörskartorna. För detta ändamål hade vi alltså inget annat kriterium än att de medverkande skulle vara handläggare vid enheten för försörjningsstöd Intervjuer Utifrån den överblick av aktörskartorna som vi fick, avgjorde vi vilka aktörer vi skulle intervjua handläggarna kring. Vi försökte få en spridning på aktörerna genom att fråga kring både interna och externa aktörer. Utöver det ville vi att aktörerna hade liknande, respektive mer olika organisatorisk struktur i förhållande till enheten. Vid avgörandet om de organisatoriska strukturerna var lika eller olika, utgick vi från den förkunskap vi hade fått utifrån litteraturen vi läst kring ämnet. Vi valde en aktör på den interna sidan för att alla de interna aktörerna ingår i samma organisation som enheten, och har därför en näst intill identiska organisatoriska förutsättningar. Dock valde vi även den interna aktören utifrån att den ofta samverkade med enheten enligt aktörskartorna. De två aktörerna vi utsåg på den externa sidan, valdes därför att handläggarna angav att de samverkade mycket med dessa två aktörer, men även för att en av aktörerna hade en liknande organisatorisk struktur och den andre hade en olik organisatorisk struktur i förhållande till enheten. Detta för att se om det var skillnad på hur samverkan såg ut mellan enheten och interna respektive externa aktörer, samt om det faktum att samverkansaktörerna hade skilda organisatoriska strukturer påverkade samverkan. Att det begränsades till tre aktörer berodde på att det var tre handläggare som hade möjlighet att ställa upp på intervju. Vi funderade över vilka egenskaper våra intervjupersoner skulle ha, utifrån vårt syfte, och kom fram till ett kriterium: att de skulle ha erfarenheter av samverkan vid enheten för försörjningsstöd i Umeå, och gärna erfarenheter av samverkan med flera olika aktörer. Detta kriterium valde vi utifrån Merriams (1994) rekommendation, om att urvalet ska göras på ett sätt så att man lär sig så mycket som möjligt. Enhetschefen gav oss förslag på personer, som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju, utifrån det kriterium som vi ställde upp. Vi önskade fyra intervjupersoner, men det var endast tre som hade möjlighet att ställa upp. 3. ETISKA REFLEKTIONER Under denna rubrik presenterar vi de överväganden vi har haft kring olika etiska aspekter inom ramen för studien. Kvale (1997) beskrev en intervjuundersökning som ett moraliskt företag: det personliga samspelet i intervjun inverkar på den intervjuade, och den kunskap som frambringas genom intervjun inverkar på vår förståelse av människans situation (s. 104). Han skrev vidare att de 11

15 etiska frågorna i en undersökning är något som man behöver reflektera över under hela uppsatsskrivandet, och vi försökte att göra det till en naturlig del av våra ställningstaganden under hela uppsatsprocessen. Det är alltid angeläget att fundera kring för vem en uppsats görs och vad den kommer till för användning då den är färdigställd (Kjaer Jensen, 1995). Då ämnet för uppsatsen var ett önskemål från enheten för försörjningsstöd, försökte vi att skriva med deras intressen i åtanke, vilket förhoppningsvis gjorde att den kommer att kunna användas i verksamheten på något sätt. Vi fick ganska fria händer att utforma uppsatsen på det sätt som vi själva önskade, men det var ändå enheten som var initiativtagare till ämnet för uppsatsen. Det var därför viktigt att reflektera över hur detta förhållande, att vi skrev uppsatsen på uppdrag av någon annan, påverkade utformningen av uppsatsen, till exempel vilka frågor vi ställde och de resultat vi kom fram till (Vedung, 1998). I varje uppsatsprocess uppstår problem som måste lösas, och vår uppsats var inget undantag. Det är möjligt att vi hade löst dessa problem på ett annat sätt, om vi inte hade skrivit uppsatsen på uppdrag av enheten. Kanske hade vi formulerat syftet annorlunda eller ändrat vissa frågeställningar. När uppsatsen skrevs som ett uppdrag, var detta inte möjligt. Det finns säkert andra sätt som uppdragsförhållandet har påverkat utformningen av vår uppsats, men det är svårt för oss att uttala oss om. Under skrivandet av uppsatsen fungerade enhetschefen som vår kontaktperson. Hon skulle till exempel hjälpa oss, då vi sökte personer till våra intervjuer. I och med att det var chefen som frågade handläggarna om de kunde tänka sig att ställa upp på intervjuer, kunde det vara så, att handläggarna kände att de var tvungna att ställa upp. Dock tror vi inte att det var fallet, då de som hade möjlighet att ställa upp var några färre än vad vi önskat. Vad gäller intervjupersonerna som deltog, var de alla tre tillfrågade om de kunde tänka sig att ställa upp. Innan intervjuerna påbörjades, redovisade vi vårt syfte med uppsatsen och förklarade vad intervjuerna skulle komma att handla om. De visste således vad de ställde upp på och på vilket sätt materialet skulle redovisas och användas. På detta sätt uppfyllde vi kriterierna för informerat samtycke (Kvale, 1997). Intervjupersonerna fick också välja om de ville läsa igenom utskriften av intervjun, vilket en av dem valde att göra. Denna person ville inte tillägga eller ändra något i utskriften av intervjun. Kvale (1997) skrev att konfidentialitet i forskning innebär att data som kan avslöja vilka som deltagit i studien, inte kommer att redovisas. Alla våra intervjuer spelades in på band, efter att vi erhållit intervjupersonernas tillåtelse. Dessa band slängdes efter att innehållet hade raderats, då vi skrivit ut vad som sades i intervjuerna och inte behövde banden längre. På enheten för försörjningsstöd visste enhetschefen, och de flesta anställda, vilka tre som medverkade i studien, men vi redovisade ändå inte intervjupersonernas namn i uppsatsen, då personer som inte visste vilka dessa var, inte skulle kunna få reda på vilka som medverkat. Intervjupersonerna kände till dessa omständigheter då de ställde upp på att intervjuas av oss. Aktörskartorna besvarades också konfidentiellt. Vi författare hade inte avsikten, eller möjligheten, att utläsa vilken handläggare som fyllt i vilken aktörskarta. När det gäller eventuella konsekvenser för de inblandade kan vi endast se att handläggarna som blev intervjuade eventuellt kommer att bli tillfrågade, av dem som läser uppsatsen och vet vilka handläggare som deltog, om vad de hade sagt i intervjun et cetera. Det är i sådana fall upp till respektive handläggare att avgöra vad de vill berätta och inte. Även om vi här tagit upp aspekter av vilka konsekvenser det kan bli för de inblandade, kan vi inte med 12

16 säkerhet säga att det blir på det ena eller andra sättet. Därför måste detta enbart ses som reflektioner kring dessa konsekvenser. Då uppsatsen skrevs på ett uppdrag, ansåg vi att det var viktigt att återföra uppsatsens resultat och slutsatser till enheten. Eftersom de ställde upp och lät oss titta på deras arbetssätt, kändes det viktigt att de fick ta del av och ha synpunkter på vårt resultat och våra slutsatser. Kunde enheten dessutom få användning av uppsatsen, var det ännu viktigare att återföra den METODOLOGISKA REFLEKTIONER Under denna rubrik redovisar vi de tankar vi haft kring hur vi gått tillväga i denna uppsats. Här ingår också resonemang kring uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Uppsatsens metod Intervjuer Vi hade ett kriterium för intervjupersonernas egenskaper, vilket var att de skulle har erfarenhet av samverkan vid enheten, men eftersom det endast var tre personer som hade möjlighet att bli intervjuade, kunde vi inte välja intervjupersoner direkt efter vårt kriterium. Dock är vi övertygade om att det inte spelade någon roll vilka handläggare vi intervjuade på enheten, då vi på de ifyllda aktörskartorna såg att alla handläggare hade erfarenhet av samverkan med många olika aktörer. De angivna aktörerna skilde sig heller inte så mycket åt, vad gäller vilka aktörer som uppgavs och deras positioner på aktörskartorna. Anledningen till att vi inte valde att ha fler kriterier för vårt urval var att vi ansåg att det kriteriet räckte för att få intervjuer, som kunde hjälpa oss att besvara vårt syfte. Att det endast var tre stycken som kunde ställa upp på intervju, visade sig vara fullt tillräckligt, av den anledningen att det var täta intervjuer, vilka gav oss mycket information, och utgjorde ett fylligt underlag för vår analys. I vår uppsats intervjuades endast handläggare från enheten, och inte personer som arbetade i någon av de organisationer, som enheten samverkade med. Detta gjordes, då vi valde att göra en fallstudie, och det var handläggarnas upplevelser av den samverkan de hade, som vi ville komma åt. Sedan intervjuade vi handläggarna och inte personer med en annan befattning, då det var på den nivån i organisationen, som vi var nyfikna på hur samverkan såg ut, då vi inriktade oss på samverkan som finns i det dagliga arbetet på enheten. Alla tre intervjuerna genomfördes på enheten, då de genomfördes under handläggarnas arbetstid, och det underlättade då för intervjupersonerna att ställa upp på en intervju. Vi var båda närvarande vid alla intervjuer, men en av oss hade huvudansvaret vid varje tillfälle. Att vi var två vid intervjuerna underlättade på många sätt för oss. Dock kan vi tänka oss att det kunde ha blivit svårt för intervjupersonerna att veta till exempel vem de skulle koncentrera sig på, men då vi i början av varje tillfälle förklarade hur vi lagt upp intervjun, att en av oss skulle observera och komma med kompletterande frågor i slutet, blev detta inte något problem. Vi såg inte heller att det störde intervjupersonerna på något annat sätt. 7 I Bilaga 5 finns vår inbjudan till det seminarium vi ordnat för att kunna återkoppla uppsatsen, och som sändes till ett antal personer som kunde tänkas vara intresserade av att ta del av uppsatsens resultat och slutsatser. 13

17 På grund av att det blev ont om tid mellan intervjuerna hade vi inte så lång tid, efter den första intervjun, att titta igenom vår intervjuguide för att modifiera den om det behövdes. Dock tyckte vi att frågorna fungerade bra redan på första intervjun, och därmed behövde heller inga stora ändringar göras. Det som behövde förbättras, kunde vi göra innan nästa intervju, och det handlade om att vissa av frågorna behövde omformuleras för att bli mer tydliga för våra intervjupersoner. Något som vi funderade över, var om intervjupersonerna skulle få frågorna innan intervjuerna, för att få tid att fundera kring frågorna. Detta visade sig sedan inte kunna genomföras, även om vi hade bestämt oss för detta, då intervjuerna var tvungna att genomföras kort efter det att vi fått tag på intervjupersoner. Det kanske hade varit bra att visa intervjupersonerna frågorna tidigare, då vi upptäckte under intervjuerna att en del aspekter som vi tog upp, hade intervjupersonerna inte funderat över så mycket tidigare. De flesta frågorna var dock strukturerade, vilket gjorde att de mest behövde ta ställning och kanske inte alltid fundera över varför de tyckte så, förutom på de frågor där vi ville ha mer utförligare svar. När dessa frågor ställdes gav vi dock intervjupersonerna den tid de behövde, för att kunna fundera i lugn och ro Utvalda faktorer och samverkansaktörer Vi hade velat undersöka alla faktorer som påverkar samverkan, som Danermark & Kullberg (1999) sammanställt, men på grund av att det var en uppsats på C-nivå som skulle skrivas, fanns det varken tid eller plats i uppsatsen att få med alla faktorer, om vi samtidigt ville kunna göra en djupare analys av dessa. Det hade även varit intressant att kunna intervjua handläggarna kring alla de aktörer som de samverkade med, men på grund av tids- och platsbristen i uppsatsen, var vi tvungna att begränsa oss till tre aktörer. Varför vi intervjuade kring just dessa tre aktörer, redovisades ovan under avsnitt Information till de medverkande Något vi lade märke till när vi genomförde intervjuerna var att intervjupersonerna, även om två av dem varit med och fyllt i aktörskartan, inte hade en klar uppfattning om vad uppsatsen behandlade. Detta berättade vi naturligtvis i samband med intervjuerna, men vi funderade över hur det kunde komma sig, då vi hade presenterat vårt syfte i det brev som bifogades aktörskartan. Vi tror att vårt syfte hade framkommit tydligare om vi hade varit med och presenterat vår uppsats, i anknytning till att aktörskartorna fylldes i. Dock tror vi inte att det påverkade intervjuerna på något sätt, då handläggarna fick en kort presentation i den förfrågan de fick via mail om de hade möjlighet att ställa upp på intervju. Som vi nämnde ovan, fick de också en utförlig presentation i samband med intervjuerna Validitet Validitet handlade för oss i denna uppsats om vi verkligen lyckades kartlägga enhetens samverkan, samt om vi verkligen har mätt vilka faktorer som påverkade samverkan. Vad gäller kartläggningen av den samverkan som enheten har, visade sig aktörskartor vara ett mycket bra sätt att få en överskådlig bild, av vilka aktörer som enheten samverkade med. I syfte att ta reda på vilka faktorer som påverkade samverkan, använde vi oss av relativt strukturerade intervjuer, vilket underlättade för oss att hålla oss till ämnet under intervjuerna. Den kritik vi kan rikta mot vårt mätinstrument är att frågorna, trots att vi ansåg att de var tydliga, vid olika tillfällen missuppfattades och intervjupersonerna svarade inte alltid på det 14

18 som vi var ute efter. Vid de flesta av dessa missförstånd lyckades vi dock reda ut situationen, genom att omformulera frågorna. I vår analys har vi försökt säkerställa validiteten genom att använda oss av triangulering (Merriam, 1994). Faktorerna som vi utgick från, då vi formulerade våra intervjufrågor, är två forskares sammanställning av forskning på området. De svar vi fått kring dessa faktorer har vi sedan analyserat med hjälp av andra forskares teorier, som vi bedömt vara relevanta och hållbara Reliabilitet Hur säkra är då de resultat vi kommit fram till? Skulle vår undersökning ge samma resultat om den gjordes en gång till? Det är inte en lätt fråga att svara på, eftersom forskning kring människor aldrig kan bli statisk. Några saker kan dock vara viktiga att reflektera kring, bland annat vårt mätinstrument och intervjusituationen, samt vår analys. I syfte att kunna testa om de faktorer som Danermark & Kullberg (1999) sammanställt verkligen stämde, blev våra intervjuer tämligen strukturerade, och många av frågorna kan uppfattas som ledande, vilket vi funderade mycket över innan intervjuerna, om det var lämpligt eller inte. Kvale (1997) skrev dock att ledande frågor inte alltid behöver minska intervjusvarens tillförlitlighet, utan kan snarare bidra till att förstärka den. Många av de svar vi fick, var således konkreta ställningstaganden som intervjupersonerna gjorde, och inte enbart deras funderingar kring ett ämne, även om detta också förekom. Deras ställningstaganden följdes också oftast upp av oss, med en fråga där de ombads att utveckla sina svar, vilket vi anser har förstärkt tillförlitligheten. Trots vår övertygelse om att vårt mätinstrument var bra, granskade vi ändå naturligtvis kritiskt de svar vi fick, både under intervjun och i analysarbetet. Under analysarbetet hade vi också hjälp av det faktum att vi var två författare, då vi kunde bolla idéer och tankar med varandra, samt ifrågasätta varandras tolkningar av empirin och teorin Generaliserbarhet En vanlig kritik mot intervjuundersökningar är att det inte går att generalisera från deras resultat, eftersom det vid intervjuundersökningar aldrig kan intervjuas tillräckligt många personer för att kunna generalisera resultatet. Andra menar att man visst kan erhålla generell kunskap med en koncentration på ett fåtal intervjuer (Kvale, 1997). Det debatteras också om det är läsaren eller forskaren som ska avgöra generaliserbarheten från det kvalitativa forskningsfallet (a.a.). Vi framför här de aspekter som vi ansåg relevanta för generaliserbarheten i vår uppsats, och låter sedan läsaren bilda sig en egen uppfattning om vårt resultats generaliserbarhet. I vår uppsats, koncentrerade vi oss på enheten för försörjningsstöd, då det var de som önskade en uppsats kring samverkan i just deras verksamhet. Vår ambition var därför inte att kunna applicera det resultat vi fick fram på andra enheter för försörjningsstöd i landet, eller ens andra enheter inom en socialtjänst. Dock tror vi att våra resultat kan komma till nytta för andra enheter också, genom att de faktorer vi undersöker också har relevans för samverkan vid andra enheter. Det som man måste tänka på i en fallstudie är, vilket vi redovisade tidigare, 15

19 att de resultat man får fram är kontextberoende. Man måste som användare av resultaten, fundera på om de egna förutsättningarna liknar dem i vår fallstudie. Kvale (1997) skrev om att flera idag menar att målet inte längre en universell generaliserbarhet, utan att det viktigaste bland annat ligger i kunskapens kontextualitet. En annan aspekt av kontext som är viktig att tänka på när en studie görs, är hur vissa historiska förhållanden påverkade verksamheten just då studien gjordes. Exempelvis en omorganisation i framtiden kan göra att man måste ta hänsyn till denna, då man tittar på generaliserbarheten i denna studie, i och med att förhållandena för verksamheten kan ha förändrats. När vi undersökte de faktorer vi valt, som gynnar och hämmar samverkan, använde vi oss av strukturerade frågor i kombination med halvstrukturerade frågor. Detta sätt att utforma en intervjuguide på, kan användas i andra studier, anser vi, som ska undersöka vilka faktorer som påverkar samverkan. Detta då strukturerade frågor tillsammans med halvstrukturerade frågor ger tydliga ställningstaganden, i kombination med djupare reflektioner över de ställningstaganden intervjupersonerna gjort Källkritik Den litteratur och forskning som vi använde oss av i uppsatsen var relevant för vårt syfte. Dock finns några invändningar, och en av dem är att vi till stor del utgått ifrån en forskningssammanställning och studie av Danermark och Kullberg (1999). Detta gjorde vi för att den är en av de få studier som behandlar ämnet samverkan i offentliga organisationer och socialtjänsten specifikt. Det finns mycket litteratur skrivet om samverkan, men det mesta är fallstudier, där de studerade fallen inte alltid har så stora likheter med det fall vi valde att studera. Danermark och Kullbergs bok är även den en fallstudie, men författarna skriver mycket om samverkan generellt och drar också generella slutsatser, vilket var användbart för oss. Danermark har också skrivit en del annan litteratur på området, som vi också använde oss av. En del av de rapporter vi använde oss av i uppsatsen var skrivna i andra sammanhang, som bara till viss del liknade det fall vi studerade, och även att de ofta behandlade samverkan i projektform, vilket har påverkat deras resultat. Detta tog vi hänsyn till, då vi valde vilka rapporter vi skulle använda oss av. Några av dem hänvisar vi ändå till i denna uppsats, då vi ansåg att resultaten gick att överföra även till det område som vi studerade, eftersom de rörde samverkan i människobehandlande organisationer 8 i offentlig sektor. Resultaten gav oss därför en djupare förståelse, av den samverkan som vi studerade, och tog oss ett steg närmare att besvara vårt syfte. Vissa delar av den litteratur vi använt oss av är inte originalkällor, det vill säga att vi har läst vad andra författare har skrivit om dessa personer eller teorier. Detta kan naturligtvis ha medfört en risk att vi kommit för långt från ursprungskällan, i och med att vi själva så att säga har tolkat en tolkning av en text. I samtliga fall har vi dock kritiskt granskat det vi läst och även angett originalkällan, vilket underlättar för läsaren att själv granska trovärdigheten i våra tolkningar och resultat. 8 För en definition av begreppet, se kapitel 5. 16

20 5. STUDIENS REFERENSRAM Vi ger här inledningsvis en översiktlig presentation av den forskning som tidigare gjorts på det område, som vår uppsats faller under. Den avgränsning vi gjorde då vi sökte, var att endast koncentrera oss på svensk forskning på grund av tidsskäl, men även för att uppsatsen är en fallstudie vid en svensk myndighet. Svensk forskning kring samverkan utgår ifrån svenska förhållanden, vilket var en viktig utgångspunkt för oss. En del av den forskning vi fann, använde vi oss av i vår analys och den redovisas därför mer utförligt än andra forskningsresultat som vi tagit del av. Efter avsnittet som behandlar organisationsteori om offentliga organisationer, går vi över till att presentera socialtjänsten som organisation, och det sociala arbetets speciella förutsättningar. Efter detta följer ett avsnitt som behandlar organisationskultur och domäner, och kapitlet avslutas med en presentation av ett antal faktorer som påverkar samverkan Tidigare forskning Tämligen stor del av forskningen på området tar upp svårigheterna med samverkan. Men trots dessa svårigheter, så verkar samverkan förekomma i olika varianter inom socialtjänsten. Forskningen tar dels upp de övergripande fördelar (Socialstyrelsen 2000:5) som kan finnas med samverkan, men även fördelar på individnivå, bland annat att individer vet vart de ska vända sig och slipper bollas runt, i en samverkan som fungerar väl (Socialstyrelsen, 2002). Samarbete sker i första hand kring dem som har ett långvarigt behov av det offentligas försörjning. De som omfattas av samarbete är de som mår sämst. De som är långtidssjukskrivna och omfattas av samarbete mår något bättre än de som inte erbjuds detta (Socialstyrelsen, 2001). Tanken med samverkan är att skapa en mer effektiv distribution av välfärden till människor med en mer sammansatt problematik (Socialstyrelsen, 2000:1). Det visade sig vara svårt att hitta studier som behandlade samverkan mellan just försörjningsstöd och andra aktörer, det vill säga studier som behandlade de aspekter av samverkan på det område, som vi valde att titta på inom ramen för denna uppsats. Då vi vidgade sökområdet till att även gälla samverkan inom andra verksamheter i socialt arbete, fann vi dock ett antal rapporter som presenterade olika faktorer som påverkade samverkan. Vissa av dessa faktorer återfanns i flera av rapporterna. Exempel på dessa faktorer var att chefen hade en positiv inställning till samverkan, vilket skulle påverka samverkan positivt (Hjalmarsson & Norman, 2005:3; Socialstyrelsen 2000:5). Faktorer som skulle påverka samverkan negativt handlade bland annat om ekonomi: att det finns svårigheter i att mäta resultat av samverkan, vilket skulle göra att många väljer att inte samverka, samt att konflikter lätt kunde uppstå kring vem som ska betala för de olika insatserna (Hjalmarsson & Norman, 2005:3; Socialstyrelsen 2000:5; Socialstyrelsen 2000:3; Klingensjö & Person, 2005). Huvuddelen av forskningen på området är värderande, i och med att rapporterna tar ställning till vilka faktorer som är bra respektive dåliga för samverkan. Det är viktigt att ta hänsyn till vilket sammanhang rapporterna är skrivna i, innan man tillägnar sig deras resultat. 17

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] 2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Äldres behov av ekonomiskt bistånd

Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1317-2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun 753 75 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer