Ökat samarbete. Företagsklimatet i tre åländska kommuner. Visit Åland i nya lokaler. och större nätverk. Vem skulle du ta med dig till en öde Ö?

Transkript

1 Nummer Magasinet FÖR ÅLÄNDSKT NÄRINGSLIV OCH ÅLÄNDSK TURISM Visit Åland i nya lokaler Vem skulle du ta med dig till en öde Ö? Företagsklimatet i tre åländska kommuner Ökat samarbete och större nätverk ålands näringsliv visit åland

2 Terese Flöjt, styrelseordförande, Visit Åland En komplett kommunikationsbyrå. Se vad vi kan på DESIGN, PRINT & WEB Visit Ålands roll och funktion Det har knappast undgått någon att Visit Åland har gått igenom en uppslitande tid. Olika skeenden och de stundtals mycket hårda debatterna har tyvärr gjort att några ställer sig frågande till om organisationen behövs och på vilka grunder verksamheten ska finansieras. Det är inte bara på Åland som destinationsmarknadsföringen sköts genom en till stor del samhällsfinansierad organisation. Tvärtom. Nationella och regionala turistorganisationer runt hela världen arbetar med olika aktiviteter för att väcka medvetenhet om och intresse för sin destination. Det är precis den viktiga roll Visit Åland har. Att svara på frågan Varför ska jag åka till Åland?. Om den potentiella turisten inte ens känner till Åland, så spelar erbjudandet om exempelvis en billig hotellnatt inte så stor roll. Det skulle antagligen vara både ineffektivt och kostsamt om alla enskilda företag behövde besvara frågan varför?. Den grundläggande destinationsmarknadsföringen som utförs av Visit Åland, i samarbete med branschen, underlättar för de enskilda företagen att sedan komma med mer konkreta säljerbjudanden, som snarast besvarar frågorna när och hur. Personalen vid Visit Åland r.f. arbetar året runt med att sätta Åland på kartan. Under 2014 kommer stort fokus läggas på vidareutveckling av vår internet-baserade marknadsföring. I arbetet med att marknadsföra destinationen behöver vi dessutom komplettera synlighet på internet med t.ex. pressbesök, olika kampanjer och deltagande i mäss- och säljaktiviteter. Att samhällsmedel går till marknadsföringen av Åland ser vi som en bra investering. Sedan länge är utgångspunkten för marknadsföringen genom Visit Åland att näringen ska sätta in lika mycket pengar som det offentliga gör. Det är en bra princip för det är bara genom samarbete vi kommer lyckas sätta Åland på kartan. terese flöjt styrelseordförande, Visit Åland Anders Ekström vd, Ålands Näringsliv Farväl Magasinet, välkommen Näringslivsnytt! I detta sista nummer av Magasinet kan vi konstatera att hösten är här och kyligare vindar drar in över Åland. Ska vi tro medieuppgifter är allt nattsvart och de åländska företagen kämpar för sin överlevnad. Statistiken visar också att det privata näringslivet minskar på årsbasis. Det är lyckligtvis inte hela bilden, då totalen färgas av att våra stora sektorer har det kämpigt just nu. Det finns färgstarka höstträd i den mörka bilden. Ålands Näringslivs enkät från september visade att vissa företag går bra på Åland. Den visade också att man hittar dessa företag i nästan alla branscher, samt att vissa sektorer går riktigt bra. IT-bolagen svarade unisont att deras verksamhet karaktäriseras av Stark efterfrågan. Sju företag i den ifrågasatta detaljhandeln sade att de upplever brist på personal, medan endast tre svarade överskott på personal. Kanske vi istället borde ta fasta på dessa trender? Kanske är det så att vi just nu upplever en strukturomvandling i den åländska ekonomin? Kanske nedgången i efterfrågan hos vissa företag beror på att konsumenterna har ändrat beteende? Detta diskuteras i våra närregioner och vi ser ett behov av att hjälpa våra medlemmar att haka på trenden. I vårt arbete och kommande nummer av Ålands Näringslivs egen tidning Näringslivsnytt ska vi hjälpa medlemmarna att möta konsumenterna där de finns. Välkommen att följa oss där. anders EKSTRÖM vd, Ålands Näringsliv

3 Innehåll Ledare 1 Mat Åland 4 5 Ökat samarbete och större nätverk 7 Personalen på Visit Åland 8 9 Julklappstips Företagsklimatet i tre åländska kommuner Ett grönt Åland i ett blått Östersjön 12 Ny Ålandskarta utkommer i årsskiftet 13 Upplevelser är presenter man minns länge! Aktuella frågor från arbetarskyddet (Å)land i sikte 16 En plats för möten Fredens öar 17 Detta kommer UFarna syssla med i år 18 Elever gör hemma hos besök bland företag 19 Vem skulle du ta med dig till en öde ö? 20 Outdoor Åland 21 Notiser 24 Låt ditt företag växa med en mentor 25 Staden dag i Stockholm 24 oktober Nya medlemmar i Visit Åland CityLivs Butiken med personlig service Notiser 32 Visit Åland Ålands Näringsliv MAGASINET Ansvarig utgivare/redaktör: Anders Ekström Ålands Näringsliv, Nygatan 6, AX Mariehamn anders.ekstrom@naringsliv.ax Ansvarig utgivare/redaktör: Camilla Sommarström Visit Åland, Storagatan 8, AX Mariehamn camilla.sommarstrom@visitaland.com Annonsering: Patrik Ekblom, tel , patrik@strax.ax Strax Kommunikation, Strandgatan 16, AX Mariehamn Layout och produktion: Strax Kommunikation Tryck: Mariehamns Tryckeri Pärmbild: Daniel Eriksson Julen börjar till havs på Rosella såklart! Lämna julstressen i land och njut av både underhållning, shopping och Leif Mannerströms julmat när den är som bäst. Julbordet står uppdukat i Rosellas Bis tro Buffet till och med Mannerströms julbord, förköp 31,70 (ombord 33,90 ). Cottonfield Coran herrtröjor (norm. pris 59,50) 47,60 Björn Borg Birger Hoody damtröja 56,00 När du bokar din julbordskryssning på vår hemsida med kod ÅKBUFF så bjuder vi på personbiljetten. Nederburg Growers Selection & Huber Dry Riesling 9,90 Köp 3 för 20,35 med Viking Club Mogen frukt, kryddig, mörk choklad. Detta kraftiga och kryddiga rödvin passar utmärkt till årets julbord! Passa också på att blanda fritt med båtens vita vin; Huber Riesling! Björn Borg Short Shorts 2-pack för herrar 33,70 Komono klockor 29,00 51,00 Tel vikingline.ax

4 2011 inleddes arbetet på Åland med en egen referensgrupp för Ny Nordisk Mat (NNM). NNM är ett program under Nordiska Ministerrådet och avslutar sitt program, del II nästa år, Den åländska gruppen representeras av personer från olika sektorer från det åländska samhället som på något sätt omfattar mat och måltid. Gruppen är aktiv och engagerad. Under det första året utarbetades ett eget åländskt köksmanifest, en slags ålandifiering av det stora Nordiska Köksmanifestet. NNM Åland är ett språkrör för och emellan de grupper som tjänar matsektorn. En utmaning är att Åland saknar en gynnsam kommunikation mellan nyckelpersoner och centrala aktörer inom branschen. Gruppen har en viktig sammanlänkande funktion. Ambitionen är att öka förståelsen för varandra, öka samarbetet och stoltheten för den åländska livsmedelsbranschen. Gruppen NNM Åland har valt att fokusera på tre målgrupper; matlagare (kockar), livsmedelsproducenter och utbildare (kock). Med små enkla medel som att skapa mötesplatser mellan aktörerna (målgrupperna) kan man åstadkomma stor effekt. Bonde söker kock är ett exempel på en enkel och effektiv form av utvecklingsarbete inom branschen. I kommunikationen som uppstår sker utveckling och synergieffekter. Axplock av aktiviteter Samarbete med Visit Åland, exempelvis fototävling, åländsk frukost, matprofil på möten Samarbete med Skördefesten och Skördefestrestauranger, utnämnde årets Skördefestrestaurang 2013, Övningsrestaurang Hjorten med hjälp av publik-enkät Samarbete med Högskolan på Åland, som bäst pågår en undersökning (examensarbete) på temat: Åländsk frukost NNM Åland deltog i Öppet SM i Mathantverk i Jämtland, Eldrimner. Åland fick en ärofylld guldmedalj i klassen varmrökt charkuteri. Ann & Åsmund Sundberg, Marskogens Lamm står bakom ölkorven som är bäst i Norden! Arrangemang Bonde söker Kock, ett enkelt men effektivt samarbetsmöte Studieresor och besök Samarbete med Ålands näringsliv, en åländsk frukost står på agendan. HARRIET STRANDVIK harriet.strandvik@hsconsulting.ax Vinnarbilden i matfototävlingen på som anordnades av Visit Åland och Ny Nordisk Mat Åland under perioden maj-september. Fotot är taget av åländska Ida Lundberg i havsbandet utanför sin hemö Jurmo. MatÅland Referensgruppen Ny Nordisk Mat på Åland (NNM Åland) har startat upp projektet MatÅland, som arbetar med att främja näringslivs- utveckling på landsbygden, utveckla gastronomisk turism samt produktutveckling inom turism- och servicebranschen. En utmaning är att Åland saknar en gynnsam kommunikation mellan nyckelpersoner och centrala aktörer inom branschen. Gruppen har en viktig sammanlänkande funktion. Genom delfinansieringen kan referensgruppens arbete nu omformas till ett projekt, MatÅland. Avsikten är att vi nu kan lyfta entreprenörsandan, innovationer samt utveckla och stärka Åland som gastronomisk region. Ingen projektledare anställs utan tanken är att anlita och köpa in den expertis som behövs för de olika aktiviteterna. Samarbetet med andra organisationer och föreningar ses som viktigt. Skördefesten är ett bra exempel och är ett viktigt skyltfönster för MatÅland. I samarbetet med Visit Åland valdes temat för 2013, mat & dryck. En fototävling utlystes bland årets besökare och vinnarbilden är en bra illustration av MatÅland. Den vackra miljön och den inbjudande paketeringen lockar både ålänningar och inresande att njuta av rena, friska, enkla och etiska råvaror. Resan att stärka stoltheten och innovationer kring åländsk mat har börjat! Medlemmar i gruppen Harriet Strandvik, ordförande, Offentlig måltid Lena Brenner, vice ordförande, Ålands Landsbygdscentrum Liz Mattsson, sekreterare, Livi Landsbygd Sven Schauman, Ålands Högskola, Utbildning på högskolenivå Tage Fyrqvist, Ålands gymnasium, Utbildning på gymnasienivå Ann Sundberg, Bolstaholms Gård, Köttproducent Harry Söderberg, Söderbergs Ämnäs, Trädgårdsodlare Tom Sarling, Produktinköpare Ålands Trädgårdshall, Distributör Stefan Blomqvist, Ålandsmejeriet, Livsmedelsindustrin Heidi Viktorsson, Intendent Ålands Sjöfartsmuseum, Kultur Ella Grüssner Cromwell-Morgan, Kvarnbo Gästhem, Turism, kultur Johanna Dahlgren, Pub Stallhagen, Restaurangnäringen Adrian Pizarro-Sarling, Pilsnermackan, Restaurangnäringen Ann-Louise Djupsund, Arkipelag, Restaurangnäringen 4 Visit Åland Visit Åland 5

5 Ännu hinner Ni beställa årets julklappar Vi har riktigt bra erbjudanden, bla från Newport Collection! Reklamprodukter Företagsgåvor Profilkläder Rollup Banner Julgåvor Allt inom Reklam! Lägsta Pris Garanti! tel 14514, Ålandsvägen 32»IBLAND VILL MAN PRATA MELLAN FYRA ÖGON«Att ha ett modernt tryckeri i närheten har sina fördelar. Du kan till exempel titta in till oss när du vill. Med egna ögon ser du möjligheterna som den moderna digitala tryckpressen ger. Vi kan visa exempel på tryckkvalité och nyttan att få allt tryckt, buntat och etiketterat i ett svep. Och dessutom levererat inom ett dygn om det brinner i knutarna. Närhet är bra. MARIEHAMNS TRYCKERI AB Vikingagränd 2A Tel: +358 (0) E-post: info@mtryck.ax FÖR ÅLÄNDSKA UPPLAGOR Ökat samarbete och större nätverk Ålands Näringsliv skrev i början av oktober ett samarbetsavtal med Finlands Näringsliv (EK). Finlands Näringsliv är en av de största arbetsgivarorganisationerna, där det samlas 33 branschförbund som i sin tur representerar medlemsföretag. Dessa företag anställer ca personer. Medlemsföretagen representerar 70 % av Finlands BNP och hela 95% av den finska exporten. Finlands Näringsliv förhandlar om kollektivavtal med de finska fackförbunden och i dagsläget rör det sig om 280 avtal. Tillsammans med en personalstyrka på 120 personer har Finlands Näringsliv en mycket stor kompetens i arbetsgivarfrågor. Det är en stor aktör i Finland som Ålands Näringsliv har fördjupat samarbetet med. Samarbetsavtalet ger våra medlemmar större möjlighet att påverka sin vardag. Vi kan planera gemensamma projekt och få tillgång till en bred kompetens när vi ska lotsa våra medlemmar bland kollektivavtal och de stundtals kniviga arbetsgivarfrågor som dyker upp. Vi kan också få till bättre informationskanaler när det gäller förändringar på arbetsmarknaden. Vad har då Finlands Näringslivs för intresse av oss? De ser främst möjligheten till att öka informationskanalerna till de åländska företagen. Man vill samla alla finska företag inom organisationen och nu når de ut till flera. Åland är också en mycket speciell region i Finland med annorlunda företagskultur och näringsliv. Vi kan säkert inspirera övriga delar av landet utifrån våra speciella förhållanden. Det är viktigt att understryka att avtalet är en väg till ökat samarbete. Vi har inga planer på att bli en del av Finlands Näringsliv utan ser snarare möjligheten att ge bättre service åt våra medlemmar. Avtalet innebär heller inga direkta kostnader för Ålands Näringsliv och ifall vi gör gemensamma projekt så delar vi på dessa kostnader. Hur samarbete kommer att fungera i praktiken återstår att se, men vi har redan fört fram olika frågor som vi hittills inte har kunnat påverka. Nu har vi öppnat upp en möjlighet och den ska vi bygga vidare på. anders EKSTRÖM anders.ekstrom@naringsliv.ax Ålands Näringliv 7

6 Välkommen till Ålands turistinformation, hälsar ansvarige Riitta-Lea Värelä. Kjell Sipinen är vaktmästare och sköter om lagerhållningen. Längst till vänster; webbredaktör Heidi Ikonen, affärsutvecklare Magnus Krantz, medlemsansvarige Camilla Sommarström och webbmaster Jonas Holmström. Ekonom Nicklas Söderström håller reda på Visit Ålands kassa. Vi brinner för Ålands turism! Välkommen, Tervetuloa, Welcome, Willkommen! För press, media & återförsäljare ansvarar Annica Grönlund. Sportfiske & mediabanken handhas av Ingmar Eriksson. Vad vore Åland utan turismen? Den frågan kommer ofta upp vid Visit Åland. Vad tråkigt Åland skulle vara och vilken förlust att inte få visa upp vårt vackra och unika örike, kan vi lugnt konstatera. Högst upp; Tiina Björklund för projektet Åland Convention Bureau och piratmamman Laura Vauras för projektet Piratklubben. Vad sägs om Åland och turismen? En oslipad diamant säger en del. Stora utvecklingsmöjligheter säger andra. Den bästa platsen på jorden hävdar många bortaålänningar när de flyttar hem igen efter flera år utomlands. Men vägen till att vinna besökarens hjärta är en stor utmaning i den hårda konkurrensen som råder. Men det är just den utmaningen som gör att vi brinner för Ålands turism och dess potentialen att utvecklas inom olika områden. Vi tror på turismens framtid på Åland, gör du det också? Välkommen att dela dina åsikter och synpunkter på vår medlemssida Personalen vid Visit Åland 8 Visit Åland Visit Åland 9

7 Företagsklimatet i tre åländska kommuner Företagen förväntar sig ingen närmare service i sina kontakter med kommunerna. Kontakterna är istället ofta direkt ärenderelaterade på initiativ från företagen. Kommunikationen mellan kommuner och företag kan därför bli bättre, främst genom mer proaktivt arbete från kommunernas sida. Detta framkommer i det slutarbete som Jessica Falck och Solveig Saine gjort vid Högskolan på Åland. Utredningen som gjorts på uppdrag av Ålands Näringsliv presenterades på en medlemslunch den 17 oktober Genom intervjuer med företagare verksamma i Mariehamn, Jomala och Saltvik framkommer en bild där företagen inte riktigt vet vad kommunerna kan hjälpa till med. Är då detta ett tecken på bristande kommunikation och vad kan i så fall bli bättre? Företagsklimat Generellt sett upplever de intervjuade företagen att företagsklimatet är bra, men säger samtidigt att de inte har fått någon speciell information från kommunen till dem som företagare. En gemensam känsla från företagen som deltog i undersökningen var att det inte fanns någon i kommunen som var en direkt kontaktperson gällande företagsärenden. En aktiv kommunal näringslivspolitik kräver förstås även att kunskap om företagande och entreprenörskap finns i kommunens beslutande organ. Företagen i undersökningen var inte själva så aktiva att påverka näringslivspolitiken i sin kommun. Dels kan det bero på att de själva inte anser sig ha insikt i att kommunens arbete samt dels att intresse och engagemang för att bedriva näringspolitiska frågor inte är så stark, utöver det som berör den egna verksamheten. Hur man får in företagare och företagarfrågor högre upp på agendan inom kommunen borde kanske prioriteras ännu mer än idag. Företagandet skapar jobb inom kommunen som i sin tur gör att fler personer väljer att bosätta sig på orten, vilket genererar skatteintäkter. Service, attityd och kommunikation Den kommunala servicen upplevs av företagen i utredningen som upplagt efter kommunens villkor och inte anpassat till företagens behov. Däremot uppfattade företagen att infrastrukturen i kommunen fungerar tillfredsställande men att det finns en otydlighet gällande uppfattningen vad det är kommunen erbjuder och vad som levereras av andra aktörer. En tydlighet gällande information och service till företag är därför viktig. En större variation fanns det däremot mellan företagen vad gäller uppfattningen kring attityd och inställning till företagande bland kommunpolitiker. Allt från uppfattning att det inte finns någon näringspolitik alls i kommunen till att det finns en positiv förståelse kring företagande. Svårighet att få svar från tjänstemän på grund av de inte vågar ta beslut lyftes fram samt att goda kontakter och relationer med tjänstemän och politiker kan göra det lättare att få saker att hända. Samtliga företag upplevde att det inte sker något informationsflöde från kommunen utan att det alltid är företagaren som agerar. Företagsspecifik information om till exempel aktuella händelser, upphandlingar, nyetableringar, kurser och träffar upplever företagen i undersökningen att saknas helt. Vad kan bli bättre? De slutsatser som Jessica och Solveig drar i sitt slutarbete är att en hel del saker kan bli bättre och att det inom kommunerna finns saker att göra för att ytterligare förbättra företagsklimatet. Företagen hade att börja med ingen större förväntan av service eller information från kommunerna gällande företagarfrågor. Företagens interaktion är oftast direkt ärenderelaterat och mycket mer kontakt än så upplevde inte företagen att de hade med kommunen. Det finns enligt utredningen många små enkla saker som kommunerna kunde göra för att ytterligare förbättra informationen och kommunikationen med företagen i kommunen och även till potentiella företagare. Att använda hemsidor och nyhetsbrev för att informera om aktuella frågor som berör företagande och näringsliv är en sak, att ha en tydlig kommunikation genom att en ansvarig person inom kommunen som kan svara på företagens frågor och eventuellt hänvisa vidare, är en annan. Kommunerna uppfattas inte idag som några större serviceorganisationer i den här utredningen. Det behöver inte vara så att alla företag tycker detta men utredningen ger en indikation på att det ännu finns en del saker som kommunerna kan bli bättre på gällande information och service till företag. Det behöver kanske inte heller kosta speciellt mycket för att ändra bilden. Utredningen kan ses på Ålands Näringslivs hemsida under adressen: rapporter_och_analyser DAN ANDERSSON dan.andersson@naringsliv.ax 10 Ålands Näringsliv Ålands Näringsliv 11

8 Ny Ålandskarta utkommer i årsskiftet! Strax Kommunikation producerar under hösten en ny detaljerad Ålandskarta som beräknas utkomma i årsskiftet. Produktionen sker i samarbete med Visit Ålands Turistinformation som står för faktainsamling och kvalitetssäkring. Efterfrågan bland cýkelturister, campare, motorcyklister, vandrare och andra som vill ta sig fram på egen hand i öriket är stor. Också många ålänningar vill ha en rejäl karta hemma, i bilen eller på stugan. Ett grönt Åland STERSJÖN i ett blått Östersjön? Visit Åland och Agenda 21 diskuterade det faktum att väldigt få av de lokala turismanläggningarna är miljöcertifierade. Då lyftes en fråga: Kan vi tillsammans hitta ett sätt som ger de åländska turismföretagarna möjligheten att arbeta mot en miljöcertifiering med god status internationellt? Svaret blev en grön nyckel. Green Key är den största globala miljömärkningen i världen. Det finns 2100 anläggningar som är belönade med Green Key i 41 länder runt om i världen. Fördelar med att driva just Green Key på Åland är att kriterierna delvis får anpassas efter lokala förhållanden samt att det finns skräddarsydda kriterier oavsett storleken på anläggningen. Lokalt samarbete Agenda 21, Visit Åland, Ålands Näringsliv och Landskapsregeringen har tillsammans utforskat Green Key och diskuterat kring hur man kan gå till väga för att erbjuda programmet lokalt. Green Key på Åland kommer att drivas med Agenda 21 som plattform. Agenda 21 kommer då att stötta och hjälpa företagarna i sitt miljöarbete, se till att det lokala Green Key-arbetet håller hög standard samt hålla kontakter och marknadsföra lokalt miljöarbete nationellt och internationellt. Det kommer även att finnas en lokal styrgrupp och jury. Styrgruppens främsta uppgift är att utvärdera programmet och ge respons på Agenda 21 s arbetsinsatser inom Green Key medan juryns uppgift är att 12 Visit Åland utgående från rapporter bestämma om vilka anläggningar som blir certifierade. Samarbetet med näringslivsorganisationerna och Landskapsregeringen kommer fortsätta genom att de deltar i styrgrupp och jury. Minskad miljöpåverkan Det främsta målet med märkningen är att minska miljöpåverkan för varje gäst. Detta sker genom kriterier inom områden som miljöledning, gästinformation, vattenförbrukning, tvätt och rengöring, avfall, energi och livsmedel. Eftersom flera kriteriekategorier tangerar minskad konsumtion leder detta till att anläggningarna ofta får minskade driftskostnader. Flera certifierade anläggningar kan även leda till att Åland som resmål intresserar nya kundgrupper eftersom en ökande del av turisterna idag väljer att resa ansvarsfullt med miljö i åtanke. Vi hoppas på att inleda vårt arbete med Green Key under tidig vår Vi hoppas även att detta kan bli ett av stegen mot att förverkliga visionen om ett grönt Åland i ett blått Östersjön. karin rosenberg karin@agenda21.ax Papperskarta när det finns mobiler? Papperskartan är fortfarande en efterfrågad produkt bland besökarna, trots gratisalternativ i mobiler och pekplattor. Ålandskartan ger en oslagbar översikt och finns tillhands i alla lägen, även då mobiltäckningen svajar. Detaljerad information Ålandskartan har detaljerad information med höjdkurvor, vägar, vattenområden och öar. På baksidan av kartan finns stadskarta över Mariehamn, information om kommunikationer, nödnummer, museer, vandringsstigar, naturupplevelser och ett urval cykelrutter. Informationstexter finns på svenska, finska och engelska. Försäljning Kartan säljs i Visit Ålands Turistinformation på Storagatan 8, i bokhandeln och butiker över hela Åland. Norstedts förlag distribuerar kartan till bokhandlare i Sverige, säljer den i Kartbutiken på Vasagatan i Stockholm och i webbshopen Aila thurin aila.thurin@visitaland.com ÅL AND 1: Format: 840x990 mm Skala: 1: Preliminär upplaga: 4000 ex Rekommenderat försäljningspris: 9,80 Vill du sälja kartan? Beställ redan nu kartan som dina gäster vill köpa. Kontakta Strax Kommunikation: projektledare Anki Williams, tel , anki@strax.ax eller försäljningschef Patrik Ekblom, tel , patrik@strax.ax. Beställning och leverans sker i enheter om jämna tiotal (minimibeställning 10 ex). TURIST- & CYKELK ARTA MATK AIL U- & PYÖ RÄKA TOURING & CYCLING RT TA MAP ISBN

9 Aktuella frågor från arbetarskyddet Regler kring anställande av utländsk arbetskraft och beställaransvar lyftes upp på frukostträff. Den nya lagen om utredningsskyldighet för en beställare (näringsidkare) som anlitar inhyrd arbetskraft eller en underleverantör. Beställaren har ansvar och skyldighet att göra en utredning om huruvida företaget som anlitas fullgör sina lagstadgade förpliktelser. Ålands Näringsliv ordnade den 22 oktober en frukostträff där Henning Karlsson från Arbetarskyddet informerade om aktuella frågor om berör företagare och företagande från myndighetens sida. Utländsk arbetskraft Av de inspektioner och frågor som dykt upp från företag och företagare så är anställning av utländsk arbetskraft alltjämt en aktuell fråga som är aktuell. Frågor om löner och villkor för att anställa personer som kommer såväl inom som utanför EU ställer fortfarande till problem och frågeställningar för speciellt mindre företag. Lönesättningen för alla som arbetar på Åland sätts enligt finländska lönenivåer vilket i sin tur bestäms enligt någon av de många allmänt bindande kollektivavtal som finns i Finland idag. Något som även påpekas vid arbetsskyddsinspektioner är arbetstiden, där detta regleraras dels av arbetstidslagen och kollektivavtalen. De flesta kommentarer kring arbetsvillkoren för utländsk arbetskraft sker bland företag som kommer utifrån till Åland för att göra olika uppdrag här. Men inte heller åländska företag agerar alltid helt korrekt när det gäller den här frågan, vilket kan beror på många orsaker. Som ett exempel där det handlar om säsongsarbetskraft vill många ofta jobba mycket under en kortare säsong vilket kan skapa problem med för långa arbetsdagar. Beställarens utredningsansvar Den nya lagen om utredningsskyldighet för en beställare (näringsidkare) som anlitar inhyrd arbetskraft eller en underleverantör. Beställaren har ansvar och skyldighet att göra en utredning om huruvida företaget som anlitas. Utredningen ska innehålla följande: 1. Att företaget är infört i förskottsuppbördsregistret och arbets givarregistret samt i registret över mervärdesskattskyldiga. 2. Har ett handelsregisterutdrag eller motsvarande upppgifter som erhållits från handelsregistret 3. Ett intyg över betalda skatter eller ett intyg över skatteskuld eller en utredning om att en betalningsplan angående skatteskulden har gjorts upp. 4. Intyg över tecknande av pensionsförsäkringar samt över betalning av pensionsförsäkringsavgifter eller en utredning om att en betalningsöverenskommelse har ingåtts angående pensionsförsäkringsavgifter som förfallit till betalning. 5. En utredning om vilket kollektivavtal som skall tillämpas på arbetet eller om de centrala anställningsvillkoren. Om ett utländskt företag är en hyrd arbetstagares arbetsgivare eller är part i ett underleverantörsavtal, skall företaget lämna uppgifter som motsvarar de uppgifter i punkt 1 i form av registerutdrag eller motsvarande intyg eller på något annat allmänt vedertaget sätt i enlighet med lagstiftningen i företagets etableringsland. Undantag är om arbetets omfattning är mindre än 10 dagar eller om värdet på arbetet understiger euro. Dessa frågor har nu varit aktuella för företagen på Åland. Inom byggbranschen kommer under nästa år ytterligare utredningsskyldigheter att införas genom en ny lag som väntas träda ikraft från den DAN ANDERSSON dan.andersson@naringsliv.ax Kort om arbetskyddsdistrikten Arbetarskyddsdistrikten leds under social- och hälsovårdsministeriet och övervakar som myndighet att arbetarskyddsbestämmelserna iakttas på arbetsplatserna. Dessutom ger arbetarskyddsdistrikten råd och leder arbetstagare och arbetsgivare när det gäller tillämpningen av bestämmelser om arbetsförhållanden, anställningar och jämställdhet. Det finns totalt åtta arbetarskyddsdistrikt i Finland (varav Åland innefattas i Sydvästa Finlands distrikt). Personalen inom distrikten uppgår till ca 450, varav ca 350 är arbetarskyddsinspektörer. Årligen förrättas nästan inspektioner på arbetsplatser runt om i Finland. Frukostträff hos Ålands Näringsliv om arbetarskyddsfrågor. Arbetarskyddsingenjör Henning Karlsson. 14 Ålands Näringsliv Ålands Näringsliv 15

10 En plats för möten Fredens öar I början av 1700-talet arrangerade företrädare för stormakterna Ryssland och Sverige en stor fredskonferens för att få slut på ett långvarigt krig i Europa. Tsar Peter den store och kung Karl XII valde den lilla ön Lövö på Åland. Den utvalda platsen var lätt att nå för deltagarna, deras kockar och tjänstefolk, men ansågs svårtillgänglig för spioner. (Å)land i sikte ett spännande örike för äventyrslystna små pirater från vår närregion Spännande. Så vill jag som projektledare för Piratklubben beskriva Åland med stolthet. Konkurrensen om barnfamiljerna är hård och vi vill vara med på kartan skattkartan. Åland med sitt unika läge mellan två länder inom lagom avstånd har alla förutsättningar att få barnfamiljerna att återkomma flera gånger under tiden då barnen är små. Att erbjuda barnfamiljerna möjligheten att höra till en barnklubb är unikt för en hel destination. Med hjälp klubben kan vi ha kontakt med våra besökare utanför vistelsen och locka dem till oss olika årstider. Båt + ö = äventyr. Kapten Laura mönstrade på Piratklubben i maj och har med sig 25 företag som vill skapa en trevligare Ålandsupplevelse för barn i åldern 4 10 år. Dessa företag erbjuder tillsammans transport, boende, mat, aktiviteter och upplevelser. När alla 25 företag piratifierar sin befintliga aktivitet, skapar nya aktiviteter eller allmänt piffar upp utbudet för barnfamiljer är effekten synlig och påtaglig utan att det kostar för mycket. Piratklubbens utbud kan paketeras och säljas i lagom stora paket under olika årstider. Ett konkret paket redan under detta höstlov var Piratäventyr i Käringsund. Höstlovsäventyret var ett resultat av samarbete mellan Eckerö Linjen, Käringsund Conference & Resort och Ålands jaktoch fiskemuseum. Maskot och melodi Det är klart att klubben kommer att ha en egen maskot och även egen melodi. Med hjälp av dessa kan man lätt skapa en aktivitet såväl på Åland som i marknadsföringssyfte utanför Åland. Vi kommer att paketera Åland med hjälp av en skattkarta och en story som intresserar barn. Piratklubben kommer att ha en egen hemsida där föräldrarna kan registrera sina barn och det kommer att bli lätt att hitta barnens Åland med allt vad det innebär på Visit Ålands nya hemsida. Det är viktigt att kunna navigera lätt det vet vi alla. Följ med äventyret Håll ögonen öppna för alla piratföretag som är med i klubben idag. Klubben har en egen sida på Facebook, där du ser vilka företag som är med, och vad som händer hos dem. Jag kommer också att hålla Piratklubben uppdaterad på medlemmarnas egen sida Ännu är det möjligt att bli ett av piratföretagen i denna stora satsning på barnfamiljer. Hör av dig om du är intresserad eller vill veta mera. LAURA VAURAS piratklubben@visitaland.com Bildandet av Åland Convention Bureau ger Åland åter en möjlighet att attrahera den nationella samt internationella konferensmarknaden. De större köparna vill inledningsvis diskutera med en neutral part, som har god kännedom om hela regionen. Regionen bestäms oftast först och sedan faciliteterna, där möteskapaciteten är inledningsvis ett av de viktigaste kriterierna. Att regionen har en Convention Bureau berättar indirekt att infrastrukturen finns och att man satsar seriöst på mötesturism. Fördjupat samarbete med FCB Finland Convention Bureau jobbar aktivt internationellt för att öka Finlands attraktionskraft på den globala konferensmarknaden. De välkomnar varmt Åland med i samarbetet. De vill föra fram Åland som en nyhet, som ett eget unikt alternativ förutom stadskonferenser och Lappland. Under 2012 anordnades 635 st internationella konferenser i Finland med totalt delegater (varav en på Åland med 200 delegater) Turismintäkten från dessa konferenser kalkylerades till ca 90 miljoner euro. Enligt de senaste internationella undersökningar stannar en konferensdeltagare cirka fyra dagar i regionen och spenderar ca 350 euro per dag. Ett konkret resultat av det fördjupade samarbetet med FCB är Nordic Pediatric Ophthalmology Groups konferens som kommer att anordnas på Åland i juni Visningsresor viktiga Under den första perioden har Åland Convention Bureau fokuserat på att hitta sina tydliga konkurrensfördelar och en unik position på konferenskartan. Ålandsbilden är spretig och kännedomen låg i målgruppen. Men att se Ålands möjligheter med sina egna ögon är en viktig del i köpprocessen. Visningsresor är högt prioriterade och de senaste besöken har varit från Finland Convention Bureau (Helsingfors), Journeycorp Travel Management (New York) och Travel Counsellors (Dubai). Du behövs som ambassadör Alla vi som bor på Åland och älskar Åland vi marknadsför gärna Åland i våra egna nätverk. Kanske du deltar regelbundet eller sporadiskt i intressanta föreningsmöten, företagssammankomster, seminarier eller kongresser som även kunde anordnas på Åland? Ta kontakt så planerar vi tillsammans en lyckad Ålandskonferens. Besök gärna tina björklund conventions@visitaland.com 16 Visit Åland Visit Åland 17