INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK

Transkript

1 TEXT OCH KOMMUNIKATION Någon gång mellan och år före vår tidräkning började människan att rista i lera, måla bilder på väggar och snida i ben. För ungefär fem tusen år sedan använde sumererna i mellanöstern ikoner i sin kommunikation. Egypterna skrev samtidigt hieroglyfer på papyrus och i Kina och japan vidareutvecklade man bildskrivtecken till att bli förenklade skrivtecken. För tre tusen år sedan utvecklades symboler för talat ljud och därmed det skriftspråk som vi idag använder. Så länge har vi alltså utvecklat konsten att kommunicera med tecken och bokstäver. HUR SER EN BRA TEXT UT? En bra text ska vara lätt för läsaren att ta till sig och bra typografi ska man helst inte märka, bara läsa utan att haka upp sig. Enhetlighet är ett nyckelord i typografi. Blanda inte för många olika typsnitt, storlekar och stilar. En bra regel är att inte använda fler än två typsnitt en till texten och en till rubriker. Typografi har en viktig funktion i informationsdesign. Det är typografin som ska förklara, förtydliga och betona det viktigaste i ett budskap. Informationstext ska den först och främst förmedla information så bra som möjligt vara lättläst. Det är också viktigt att den text som finns är lätt att förstå för den utvalda målgruppen. En bra text ska också fylla sin avsikt: informera, roa eller engagera. Exakt hur en bra text ska se ut beror på många olika saker, de viktigaste frågorna att besvara är dock: Vad vill du säga? Vem ska läsa texten? Vad är textens syfte? THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

2 Tips för informationstext Använd tydliga rubriker som säger något om innehållet. Skriv kort och enkelt och använd svenska skrivregler. Skriv sakligt men personligt. Disponera texten logiskt och ta med det viktigaste först. Ta bara med sådant som är viktigt för sammanhanget. Korrekturläs texten. Textens innehålla ska avspegla textens typografi. Använd högst fyra storlekar: huvudrubrik, underrubriker, brödtext och kanske fotnoter. Använd inte versaler i löpande text i onödan. RADLÄNGD Är en rad för lång blir det svårt för ögat att hitta till nästa rads början. Blicken tvingas söka sig fram, vilket försvårar läsningen på bekostnad av koncentration och förståelse. Tänk dig att morgontidningarna skulle sakna spalter. Efter en stunds tidningsläsning börjar du förmodligen känna dig som åskådare på en tennismatch huvudet vrids till höger och till vänster i ett försök att hänga med i nyhetsflödet. Vanligtvis ska en rad inte ha fler än 65 tecken. När det gäller presentationsmaterial i A4 format kan det vara bra att hålla sig till textrader om cm. Ett enkelt sätt att få kortare rader är att dela upp sidan i spalter. RADAVSTÅND Blir avståndet mellan raderna för litet försvåras läsningen. Långa rader kräver större radavstånd. Radavståndet bör vara procent i förhållande till teckenstorleken. En tumregel är att radavståndet ska förhålla sig till teckenstorleken i förhållandet 9/12 eller 10/13 (läses 10 på 13) alltså att avståndet är tre punkter i förhållandet mellan teckenstorlek och radavstånd (grad och kägel). 148 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

3 TECKENSTORLEK Lämplig teckenstorlek (grad) för löpande text (brödtext) avsedd att läsas av vuxna med normal syn rekommenderas punkter. Ju äldre man blir desto mer svårläst blir liten grad. Text avsedd för barn bör ha större teckenstorlek Tidningar och tidskrifter sätts ofta med en grad på 8 eller 9. TEXTJUSTERING Det är vanligt att vänsterjustera text i till exempel brev och enkla ensidiga dokument. Man får då en jämn vänsterkant och en ojämn högerkant och alla ord får samma mellanrum. Marginalljusterad text är vanligt i böcker och broschyrer, medan högerjusterad och centrerad test inte bör användas i brödtext. ATT BETONA ORD Vissa ord och uttryck behöver ibland sticka ut från övrig text. Om du överdriver är risken stor att effekten snarare stör läsrytmen än den framhäver texten. Att byta teckenfärg eller att stryka under text ger lätt ett amatörmässigt intryck. Eftersom understruken text många gånger används för att betona länkar på webben, så är det även av det skälet en mindre lämplig metod att använda i löpande text. I de flesta fall är fetstil eller kursiv stil alldeles lagom. Vill du markera ett helt stycke, kanske ett citat eller liknande, kan du välja att använda ett avvikande teckensnitt. KAPITÄLER ÄR ETT ANNAT SÄTT ATT BETONA enstaka ord och fraser. VERSALER DÄREMOT BÖR UNDVIKAS eftersom det kan uppfattas som skrikigt. Versaler skiljer sig från kapitäler genom att vara lika stora, medan kapitäler är stora bokstäver (versaler) med samma höjd som små bokstäver (gemener). Slutligen kan nämnas att man ibland framhäver text genom att spärra texten, det vill säga öka utrymmet mellan bokstäverna. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

4 FRAMHÄVA STYCKEN Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: att byta teckensnitt, använda kursiv eller fet text. Man kan också rama in texten eller markera den genom att göra bottenfärgen avvikande: Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: tt byta teckensnitt, använda kursiv eller fet text. Man kan också rama in texten eller markera den med att göra bottenfärgen avvikande. Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: Att byta teckensnitt, använda kursiv eller fet text. Man kan också rama in texten eller markera den med att göra bottenfärgen avvikande. Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: Att byta teckensnitt, använda kursiv eller fet text. Man kan också rama in texten eller markera den med att göra bottenfärgen avvikande. Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: Att byta teckensnitt, använda kursiv eller fet text. Man kan också rama in texten eller markera den med att göra bottenfärgen avvikande. UTSMYCKAD TYPOGRAFI Även om man ska vara försiktigt med att använda utsmyckad typografi, kan det ibland vara berättigat att använda för att betona eller markera någonting speciellt: 150 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

5 Läsbarheten påverkas av följande: Typsnitt och storlek på typsnittet. Radlängd och justering. Dekorationer: till exempel understruken eller skuggad text. Undvik detta som regel. Sidans layout (se sidan 172 om layout). Håll en stilren design och undvik blingbling. TECKENSNITT FÖR LÄNGRE TEXTER När det gäller tryckt material finns en allmän regel om att rubriker gärna kan vara av typen sanserif alltså utan fötter men att lästexten (brödtexten) alltid ska ha det. För text som ska visas digitalt gäller andra regler. Oftast blir text lättläst på datorskärmen om den inte har seriffer/fötter. Man använder alltså ofta antikva till löptext och sanserif till rubriker. De små fötterna gör att blicken lätt kan haka tag i bokstaven under läsningens gång och föra ögat vidare in i texten. Människor har använt sådan text sedan medeltiden. I längre texter bör man använda teckensnitt som är behagliga för ögat. ÄLDRE TYPSNITT MED SERIFFER Century Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris. Garamond Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

6 NYARE TYPSNITT MED SERIFFER Times New Roman Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris. Century Schoolbook Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris. Bodini Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris. Bembo Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendre rit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pel lentesque magna nisi a mauris. TECKENSNITT UTAN SERIFFER Arial Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris. Franklin Gothic Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris. Calibri Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris. 152 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

7 TYPOGRAFI FÖR WEBBEN Utgångspunkten när man väljer typsnitt för alla typer av texter måste alltid vara att texten ska vara lätt att läsa. Det innebär också att det finns olika regler för information avsedd att läsas datorn, och för tryckt material. Typsnitt som är lättlästa och snygga i tryck eller på utskrifter passar ibland inte för att visas på en datorskärm och vice versa. Verdana är ett enkelt typsnitt som skapar en lättläst text. Verdana lämpar sig särskilt väl till text på knappar. Tahoma liknar Verdana men är lite tätare, vilket gör att det tar mindre plats. Det kan vara bra i de fall då utrymmet är begränsat, till exempel för knappar och rubriker. Andra typsnitt som är värda att testa när det gäller rubriker och knapptexter är Arial, Gill Sans och Helvetica. För brödtext har Microsoft tagit fram typsnittet Georgia. Georgia har fötter och lämpar sig att använda där man i tryck text kanske skulle ha använt Times New Roman eller liknande. RUBRIKER SKA TALA Rubrikerna ska tydligt tala om vad texten handlar om så att läsaren kastas in i handlingen. Använd formatmallarna för webbsidan och lägg in så många sökord som möjligt. När det gäller text som ska läsas på en datorskärm bör du i första hand tänka på följande: Texten måste vara lätt att läsa och förstås av så många som möjligt. Textraderna bör inte vara för långa helst inte över 65 tecken. Innehållet bör vara strukturerat, lättöversiktligt och logiskt uppbyggd. Allting i texten ska ha med ämnet att göra och budskapet måste vara tydligt. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

8 TIPS OM ATT LÄSA KORREKTUR Ordet korrektur kommer från latinets correctum, som betyder rättning. Du bör ta för vana att noga kontrollera att texten är i bra skick. Det finns ingen anledning att låta användaren haka upp sig på skrivfel och stavfel, när det faktisk inte tar särskilt lång tid att rätta till dem. NÅGRA RIKTLINJER NÄR DU KONTROLLERAR TEXT Läs långsamt så upptäcker du fler felskrivningar. Gå igenom all text många gånger. Glöm inte att kolla rubrikerna. Läs gärna som du gjorde när du började lära dig att läsa högt eller genom att följa texten med en linjal eller ett finger. Rätta stavning, grammatik och eventuella tankefel. Sök på dubbla mellanslag. I Word klickar du på Ctrl + B, slår in två mellanslag i fältet Sök efter, klicka på Ersätt, slår in ett mellanslag i fältet Ersätt med. Sök på dubbla punkter på samma sätt som med dubbla mellanslag. Kontrollera om det saknas mellanslag: Till exempel mellan siffra och procenttecken eller långa tal. Använd hårda mellanslag i de här fallen så att talet inte delas upp på olika rader vid radbrytning. Kortkommandot för hårt mellanslag i Word är Skift + Ctrl + mellanslag. 154 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

9 BRA SPRÅKHJÄLPMEDEL Språkrådet: TT:s skrivråd Myndigheters skrivregler: Rikstermbanken - Sveriges nationella termbank: Läsbarhetsräknare - Sammanfattning TEXT OCH KOMMUNIKATION En bra text ska vara lätt för läsaren att ta till sig. Enhelighet är ett nyckelord i typografi. Man använder ofta antikva till löptext och sanserif till rubriker i tryckt material. Oftast blir text lättläst på datorskärmen om den inte har seriffer/fötter. Blanda inte för många olika typsnitt, storlekar och stilar. En bra regel är att inte använda fler än två typsnitt en till texten och en till rubriker. Anpassa typografi och stil till målgruppen. Vanligtvis ska en rad inte ha fler än 65 tecken. När det gäller presentationsmaterial i A4 format kan det vara bra att hålla sig vid textrader på cm. Undvik som regel att dekorera text. Håll en stilren design undvik blingbling. Statistik och faktarutor kan framhävas med avskiljande bakgrundsfärg och/eller ram. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

10 (Plats för anteckningar) 156 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

11 KOMMUNIKATION OCH BILD ATT TOLKA BILDER Människan har, vad man vet i dag, kommunicerat med varandra i år. För ungefär fem tusen år sedan började sumererna i mellanöstern att använda ikoner. Detta var en del av början att till utveckla ett skriftspråk. Forskning visar att kommunikation med visuella inslag är mycket mer effektiv än kommunikation utan. Att kunna tolka bilder och förstå deras betydelse och sammanhang är en viktig del i att förstå visuell kommunikation. SEMIOTIK OCH BILDANALYS Man gör bildanalys för att kunna genomskåda bilder och bilders budskap och för att kunna välja ut rätt bilder till ett kommunikationsprojekt. Det finns flera sätt att göra en bildanalys. De förslag som presenteras här är en kombination av beprövade metoder. Bildanalys har sin grund i semiotiken där man studerar TECKEN och BETYDELSE (se sidan 31 ). Det handlar om att man läser en bild på två olika nivåer: dels den PLASTISKA NIVÅN som är hur bilden är komponerad och färg och form, dels det IKONISKA SKIKTET som är hur man tolkar en bild. I ett semiotiskt perspektiv delar man också in bilder i KONSTRUKT- ION (som foto eller illustration), FUNKTION (som ett reportagefoto eller en reklamaffisch) och SPRIDNING (som annonser eller affischer). THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

12 DU TITTAR MED ÖGONEN, MEN SER MED HJÄRNAN Våra sinnen styrs inte bara av vem man är själv, utan också av årtusenden av nedärvda erfarenheter. Ett exempel på detta är att nästan alla människor känner ett intuitivt obehag när vi ser något som kan vara farligt för oss som ormar eller insekter. Förenklat kan man beskriva hur vi visuellt uppfattar omvärlden i tre steg: Steg 1 vi tittar med ögonen på de fysiska egenskaperna hos något som storlek, ljus, färg, linjer och djup. Steg 2 hjärnan uppfattar, tolkar och ger mening åt synintrycken och jämför med tidigare kunskaper. Steg 3 Hjärnan för samman 1 och 2 till en helhetsbild. DENOTATION OCH KONNOTATION I avsnittet om semiotik kunde du se att orden DENOTATION och KONOTATION som ungefär betyder abstrakt och verkligt. Man brukar använda termerna för att dela upp bildanalysen på följande sätt: Denotation Vad föreställer bilden? Hur är den uppbyggd? Form? Färg? Vinkel? Var fastnar blicken? Konnotation Vad gör bilden intressant? Vilka associationer och tankar ger bilden upphov till? Vad säger bilden på ett kulturellt plan? Vad associerar bilden till på det privata planet? Vilka värderingar lägger vi in i bilden? 158 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

13 SYMBOLSPRÅK Fördelen med att kommunicera med symbolspråk är att symboler kan överbrygga språkgränser och kan förstås av människor med kognitiva svårigheter. En ikon eller ett pictogram liknar det som det ska avbilda, medan ideogram uttrycker abstrakta idéer. Du behöver till exempel inte veta vad toalett heter på ett främmande språk på en internationell flygplats eller järnvägsstation för att hitta dit. Du letar efter piktogram-symbolen. Du vet också att en överkorsad cigarett betyder "rökning förbjuden". Idag finns det flera tusen standardiserade pictogram. Exempel på pictogram: det här får inte göra på en strand på Kanarieöarna THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

14 GESTALTLAGARNA Hjärnan vill organisera vad vi ser med ögonen, sluta ofullständiga former och bestämma i vilket fack föremål, företeelser, människor och annat hör hemma. I bilden/texten ovan finns det egentligen två stycken i:n, men hjärnan tolkar ordet, associerar vad det betyder och läser det rätt. Du ser också en bild på en familj trots att det inte alls är en bild av en familj. Detta är hjärnans också sätt att lära in mening i det den ser, och tolka det mot äldre erfarenheter. I början av 1900-talet utformades en inriktning inom psykologin kallad GESTALTPSYKOLOGI. Man menar att människans sinnen har en tendens att vilja forma enskilda delar till större enheter, och att relationerna mellan olika element har större betydelse för hur man uppfattar olika gestalter än elementen själva. Gestaltlagarna beskriver alltså hur relationerna mellan olika element och figurers placering och färger bestämmer hur hjärnan uppfattar helheten. Hjärnan som informationsbehandlare Att känna till gestaltlagarna gör att man bättre kan förstå hur man sätter samman text och bild så att det blir lättare för människohjärnan att få ordning på informationen. Hjärnan är en informationsbehandlare som vill sortera och skapa ordning och reda. Lagen om närhet (proximity) Texter och bilder som är grupperade i närheten av varandra uppfattas av hjärnan som att de hör ihop. I bilden nedan vill inte hjärnan uppfatta att alla svarta fyrkanter hör ihop, utan enbart de som är placerade i närheten av varandra: 160 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

15 Om du tänker dig att de grå rutorna på följande bild är foton på en hemsida eller ett informationsblad, så märker du att i den vänstra bilden vill du läsa bilderna från vänster till höger, medan i den högra figuren vill du läsa bilderna uppifrån och ner. Detta är ett exempel på hur du kan utnyttja lagen om närhet för att styra hur läsaren rör sig genom en bild eller en sida: Laken om likhet (similarity) Objekt som liknar varandra uppfattas som att de tillhör en grupp. I detta exempel vill hjärnan gruppera ihop de rosa sniglarna till en enhet. Man kan på detta sätt använda sig av färger eller former för att få betraktaren att gruppera ihop olika element på en sida eller i en bild. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

16 Lagen om tillslutning (closure) Hjärnan vill sluta öppna objekt. I exemplen nedanför kommer hjärna att se figurerna som en fullbordad cirkel, respektive en zebra. Hjärnan vill tolka 2D-biler bilder till 3D och det som inte syns fylls i av hjärnan. Lagen om kontinuitet (continuity) Hjärnan tenderar att vilja fylla i delar som den uppfattar som saknade. Korset nedanför uppfattas hellre som uppbyggt av två linjer än av fyra linjer. 162 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

17 Lagen om kontinuitet säger att ögat vill följa enklaste vägen. Som i detta exempel: Lagen om symmetri (symmetry) Vi tenderar att tolka komplexa scener på ett sätt som förenklar dem. Vi filtrerar helst enkel bort onödiga intryck. Till exempel ser vi formen till vänster som två överlappande rektanglar, inte som figuren bilden till höger. Lagen om figur-grund (figure-ground) Två olika förgrundsfärger får betraktaren att uppfatta två olika saker i en och samma bild. Den rosa bilden nedan är ett klassiskt exempel på detta. Hjärna vill uppfatta bilden både som en bägare och som två profiler. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

18 Lagen om figur-grund visar att en del objekt kan dominera synfältet så att vissa objekt inta en ledande roll medan andra drar sig tillbaka till bakgrunden. Hjärnan vill inte uppfatta att bilden har två skilda former utan enbart fokusera på antingen den ena eller det andra. Man kan utnyttja detta i till exempel logtyper. I logotypen för det företaget Fedex på föregående sida kan du se att mellan bokstäverna E och X syns en liten pil riktad i ögats riktning, höger, vilken kan vara lämpligt för ett företag som säljer transporttjänster. FÄRG OCH KOMMUNIKATION Färg är en viktig förmedlare av information och för att skapa stämningar. Färger styrs ofta av vad som är modernt för tillfället. Färg tolkas också mycket olika av olika individer i olika kulturer. Färg betyder också olika saker därför att man helt enkelt har bestämt sig för det. Man kan som ett exempel ta ljussignaler, där rött betyder stopp och grönt betyder gå eller kör. Vissa färger signalerar fara för både djur och människor eftersom de kan vara giftiga - till exempel intensivt gula och röda färger. I figuren intill ser du att den gula texten uppfattas olika beroende på hur mörk bakgrunden är. VARMA OCH KALLA FÄRGER Färger har en psykologisk påverkan på oss människor och kan väcka känslor och stämningar. Rent allmänt anses att röda och gula färger är varma eller kanske till och med aggressiva och förknippas med eld. Blå och gröna färger är mer kyliga. Grönt har används mycket i väntrum och på sjukhus eftersom det anses vara en lugnande färg. I västerlandet är rött en färg som ibland förknippas med kärlek, medan man i vissa afrikanska kulturer kan förknippar samma färg med död. En del färger anses också passa bättre ihop än andra, men även här spelar personlig smak och mode en stor roll. 164 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

19 FÄRGERS ASSOCIATIONER Vitt Gult Orange Brunt Grönt Rosa Rött Lila Blått Grått Svart Symboliserar giftemål, oskuld och renhet i västerlandet medan det symboliserar död i många österländska kulturer. Den mest intensiva färgen för ögat. Vanlig varningsfärg och hinduernas heliga färg. Halloween och höst. Jord, pålitlighet, kartonger och papper. Naturen, lugn, avundsjuka, vanlig färg i sjukhus. Hello Kitty, småflickor, romantik. Kärlek, blod, fara, jul. Kungligheter, välstånd mystik, lyx. Lugn, kyla, vatten, melankoli, tillit, säkerhet, exklusivitet. Den färg som är mest behaglig för ögat att se på. Tråkighet, betong, futurism. En färg som i västerlandet både symboliserar död och sorg, men på samma gång elegans och välstånd. Symboliserar ofta makt, rockmusik, sorg, depression, sex, mystik, elegans. FÄRG OCH FUNKTION En aspekt som man kanske inte så ofta tänker på är att färger inte bara tjänar till att skapa intresse och ett snyggt utseende på en produkt, det utan kan vara ett hinder. Starka röda och blå färger passar till exempel inte ihop. Vissa färger och färgkombinationer kan skapa trötthet i ögonen. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

20 FÄRGBLINDHET Något som man ska tänka på när man arbetar med färg är att omkring 10 % av alla män är färgblinda. Generellt sett handlar det om svårighet eller oförmåga att skilja mellan röda och gröna färger. Av det skälet bör viktig information inte anges enbart med färger, utan kombineras med symboler och ibland också text. Om du till exempel använder en grön och en röd knapp (eller annan symbol), där du menar gå och stopp, bör du också skriva detta med text eller använda andra symboler för att det inte ska uppstå missförstånd. Samma färg ser olika mot olika bakgrund BILDER I LAYOUT Det finns i huvudsak olika sorters bilder i kommunikationssammanhang: STÄMNINGSBILDER som vill väcka nyfikenhet och känslor och INFORMATIONSBILDER som är realistsiska faktaillustrationer. Man kanske skulle kunna lägga till att det finns en tredje kategori bilder som inte passar in i någon av kategorierna men som ofta används för att lätta upp texten. Huvudregeln är att välja bilder som är relevanta. Mindre relevanta bilder bör inte ta upp lika mycket utrymme som de mer relevanta. 166 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

21 PLACERING AV BILDER Placera viktiga bilder i övre delen av en sida eller ett uppslag det är troligen är där som läsaren först kommer att titta. Markera också riktning i bilden åt det håll du vill att läsningen av informationen ska gå. Använd gärna oväntade bilder till exempel ett oväntat motiv eller beskär en bild på ett djärvt sätt. Ta bort det som är oviktigt i en bild genom att beskära och redigera eller låt bilderna flöda över marginalerna. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

22 TIPS FÖR ATT HITTA BILDER Du kan söka efter bilder med Creative Commons-rättigheter här: search.creativecommons.org Många organisationer och företag har bilder som får användas med särskilda villkor man hittar dem på respektive webbplats under namn som pressrum, nyhetsrum och liknande. Exempel på bildbyråer: När du köper en bild av en bildbyrå eller en fotograf köper du bara rätten att använda den i ett bestämt sammanhang. Man får inte ändra i bilden utan att upphovsmannens tillstånd, och upphovsmannens namn ska alltid sättas ut i samband med publicering. 168 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

23 Sammanfattning KOMMUNIKATION OCH BILD Visuellt uppfattar vi omvärlden i tre steg: vi tittar med ögonen, hjärnan uppfattar tolkar och ger mening och hjärnan för samman 1 och 2 till en helhetsbild. Man kan dela in bildanalys i två delar: Vad är det vi ser (denotation) Vad föreställer bilden? Hur är den uppbyggd? Form? Färg? Vinkel? Var fastnar blicken? Vad är det vi upplever (konnotation)? Vad gör bilden intressant? Vilka associationer och tankar ger bilden upphov till? Vad säger bilden på ett kulturellt plan? Vad associerar bilden till på det privata planet? Vilka värderingar lägger vi in i bilden? Hjärnan vill organisera det vi ser med ögonen och bestämma i vilket fack någonting hör hemma. GESTALTLAGARNA beskriver hur relationerna mellan olika element och figurers placering och färger bestämmer hur hjärnan uppfattar helheten. Färger har en psykologisk påverkan på oss människor och kan väcka känslor och stämningar. Färger styrs ofta av vad som är modernt för tillfället. Det finns i huvudsak olika sorters bilder i informationssammanhang: STÄMNINGSBILDER som vill väcka nyfikenhet och känslor och INFORMATIONSBILDER som är realistiska faktaillustrationer. Huvudregeln är att välja bilder som är relevanta. Mindre relevanta bilder bör inte ta upp lika mycket utrymme som de mer relevanta. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

24 (Plats för anteckningar) 170 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012

25 INFORMATIONSMATERIAL Kommunikationsarbete handlar till stor del om att utforma informationsmaterial - både i tryckt form och i digital. Det finns inga allmängiltiga regler för vad som är fult eller vacker, men det finns regler om hur man underlättar för användaren att ta till sig ett visuellt budskap. Kommunikation ska vara kommunikation på användarens villkor. Vad fungerar och vad fungerar inte? Den som producerar eller beställer informationsmaterial behöver anpassa materialet efter målgrupp, sammanhang och syfte. Brist på genomtänkt utformning kan leda till att användaren uppfattar meddelandet på ett helt annat sätt än vad som ursprungligen var planerat. ATT PLANERA INFORMATIONSMATERIAL När du sätter dig ner för att göra eller planera informationsmaterial finns kanske risken att du fastnar i planeringsstadiet. Du letar efter lämpliga teckensnitt för rubriker och brödtext och funderar på vilka bilder du ska lägga in. Ett bra råd är att du så snabbt som möjligt skriver ned det du vill ha sagt. När du väl vet vad din presentation ska handla om, kommer mycket att ge sig av sig självt. Arbetsgången och principerna för att skapa ett informationsblad är i stort sett samma som för informationsblad, flygblad, produktinformation eller vad det kan handla om. THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON

26 ARBETSGÅNG FÖR NFORMATIONSMATERIAL 1. Planera informationsarbetet 2. Research och informationsarbete 3. Skriva manus 4. Layoutskisser 5. Välja bilder 6. Satta samman materialet 7. Korrekturläsning 8. Distribution PROGRAM FÖR LAYOUT Det finns en rad olika program för att skapa och planera informationsmaterial. Ledande ordbehandlingsprogram som Microsoft Word, kan idag behandla bilder och layout ganska bra. För mer kvalificerad design krävs däremot ett layoutprogram som till exempel InDesign. ATT GÖRA LAYOUT Att ordna bilder, rubriker, text och annat över en viss yta kallas för LAYOUT. Man gör layout för att skapa struktur och balans i innehållet och för att guida in läsaren i informationen. Huvudbudskapen med bra layout bör vara: 1. Det ska vara enkelt att uppfatta innehållet i informationen. 2. Det ska vara attraktivt för öga och hjärna att titta på. Helheten bestämmer hur betraktaren ser på en bild och var blicken kommer att falla först på en webbsida eller ett uppslag i en tidskrift och liknande. Det gäller att fånga uppmärksamheten formgivningen och leda in betraktade i informationen. 172 THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012