NTM-centralen i Österbotten

Transkript

1 1 NTM-centralen i Österbotten I slutet av juni 2016 bodde det personer inom området för NTM-centralen i Österbotten. Under ett år kunde man konstatera en ökning på 524 personer. I slutet av juli 2016 var andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften 10,9 % och antalet arbetslösa arbetssökande NTM-centralen i Österbotten, mån, jämfört med mån, jämfört med Näringsliv och företagsverksamhet Arbetslöshet: mängd och struktur Österbottens NTM-område består av landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten. I Österbotten bodde i juli drygt och i Mellersta Österbotten personer. Folkmängden i de båda landskapen har ökat i jämn takt. Enligt befolkningsprognosen ökar befolkningen i Österbotten en aning snabbare än befolkningen i hela landet, men i Mellersta Österbotten är tillväxten mera dämpad, dock positiv. Landskapen i NTM-området förlorar befolkning i migration. Bortflyttning speciellt bland den yngre befolkningen har pågått länge och av den lider speciellt landsbygdsorter. Nettoinvandringen är positiv och därutöver ökar folkmängden också tack vare större antalet födda. I framtiden orsakar befolkningens åldersstruktur utmaningar för de båda landskapen, men i Österbotten är situationen en aning bättre både vad gäller prognoser på kort och lång sikt. Enligt statistikcentralens befolkningsprognos kommer gruppen personer över 65 år att öka klarast under detta årtionde, både i hela landet och i landskapen inom området. I Österbotten förblir antalet barn och personer i arbetsför ålder på ungefär samma nivå, i Mellersta Österbotten förblir antalet barn på jämn nivå, men gruppen personer i arbetsför ålder minskar en aning. Enligt prognoser i ett längre tidsperspektiv har andelen pensionärer år 2040 fortsatt att öka i de båda landskapen och minskningen i de yngre åldersklasserna i Mellersta Österbotten har fortsatt långsamt. Men enligt prognosen kommer antalet personer i arbetsför ålder i Österbotten att öka en aning från det nuvarande. I de båda landskapen är åldersklassen för pensionärer redan nu större än åldersklasserna för barn, och skillnaden bara växer med tiden. Det må konstateras att det finns skillnader i befolkningsprognoser inne i landskapet, beroende på de ekonomiska regionerna. Enligt prognoser kommer till exempel befolkningen i Karleby och Vasa ekonomiska regioner att växa, men bland annat befolkningsmängden i Sydösterbotten kommer att minska. Målsättningen för att förlänga arbetskarriärer måste beaktas, speciellt när det gäller befolkningsprognoser i ett längre tidsperspektiv. En förbättrad sysselsättning bland de äldre åldersklasserna, enligt målsättningarna, skulle förbättra även försörjningskvoten. Den ekonomiska försörjningskvoten har lindrigt ökat i NTM-centralens område under de senaste åren, situationen är dock ljusare när man jämför med siffrorna i hela landet. När andelen svenskspråkig befolkning i hela landet är ca fem procent, talar ca hälften av befolkningen i landskapet Österbotten svenska och andelen är större än andelen finskspråkiga. I Mellersta Österbotten är andelen under tio procent. Internationalisering poängteras inte i onödan i Österbotten, eftersom andelen utlänningar av befolkningen är tredje störst efter Åland och Nyland. Personer med främmande språk utgör 5,9 procent av befolkningen. En stor del av invandrarna har kommit till området av arbets- och familjeskäl. Kommunerna i Österbotten är också aktiva att ta emot flyktingar, och detta år är mottagningsmängderna större än tidigare. Även i Mellersta Österbotten har nu erbjudits kommunplatser för flyktingar. Regionens starka sidor och framtidens utmaningar Österbotten är ett mycket industribetonat landskap. Under de senaste tio åren har antalet arbetsplatser inom industrin dock minskat en aning, dock långsammare än i hela landet. Industribranschen har 23,7 procent av arbetsplatserna. Industrins andel av exportens värde i januari-juni 2016 var 96,6 procent enligt Tullens

2 2 statistik för utrikeshandel. 79 procent av landskapets industriproduktion går på export och en femtedel av hela landets export av teknologi kommer från Österbotten. I Vasa finns det största energiklustret i Norden. I Jakobstad finns ett viktigt biokluster där ingår bland annat ett industrikluster av trä-, cellulosa- och pappersproduktion. Där förädlas ca 10 procent av Finlands träråvara. Förädlingsgraden inom industriarbetsplatserna är här på toppnivå i landet. När andelen servicearbetsplatser i näringsstrukturen ökar, minskar arbetsplatserna inom industrin samt i primärproduktion. Trots detta är primärproduktionen en viktig sysselsättande bransch, speciellt i flera landsortskommuner i Österbotten, och till exempel 40 procent av gurkor och 70 procent av tomater i Finland produceras i Österbotten. Vasa är landskapets viktigaste arbetsplatskoncentration, Jakobstad är på följande plats. Dessa två kommuner är i täten när man betraktar kommunernas självförsörjningsgrader angående arbetsplatser. Enligt konkurrenskraftindexen som Turun yliopiston kauppakorkeakoulu, enheten i Björneborg, har utvecklat, har Vasa ekonomiska region redan länge varit bland de bästa ekonomiska regionerna när man betraktar den totala konkurrenskraften. Också Karleby ekonomiska region och Jakobstadsregionen hade goda placeringar i denna jämförelse. I landskapet Mellersta Österbotten har primärproduktionen och industrin en större roll än i landet i genomsnitt. Primärproduktionens andel av näringsstrukturen är 9 procent, förädling 24 procent och service 66 procent. I landsortskommuner stiger andelen primärproduktion på vissa ställen till över en tredjedel. I Karleby stad har servicebranschen drygt 70 procent av arbetsplatserna. I Mellersta Österbotten har primärproduktionens andel av näringsstrukturen dock minskat i jämn takt, antalet sysselsatta inom industrin har förblivit stabil efter ett par nedgångar under detta årtusende. Servicebranschen sysselsätter allt flera personer. Den privata sektorn har ökat snabbare i landskapet än i övriga Finland, och denna utveckling försöker man fortsättningsvis främja. I Mellersta Österbotten utgör exporten ca 65 % av industrins omsättning. Framtidens utvecklingsutsikter för Mellersta Österbotten består ganska långt också av ett kompetenskluster inom kemi och bioekonomi, biodalen, som i vårt land har en unik profil nära den oorganiska kemiska industrin och den starka landsbygden. Karleby storindustriområde fungerar redan nu som ett typexempel på ett verksamhetsområde för cirkulär ekonomi inom kemiteknik som utvecklas och vars utvecklingspotential fortfarande är betydande. Där finns färdig och fungerande infrastruktur för industri, service och planreserveringar för nya industriella investeringar. Storindustriområdet ligger mitt i ett mycket starkt område med naturtillgångar och primärproduktion, där biomassareserver är rikliga. Detta för sin del erbjuder goda möjligheter till för att integrera bioförädlingens affärsverksamhet som en del av kemiklustret. I en undersökning angående stadsnätverk som Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI gjort år 2015 är Vasa ekonomiska region en mångsidig ekonomisk region med goda utvecklingsförutsättningar. Utvecklingsförutsättningarna mäts med kompetensgrund, kulturtjänster och internationalisering. Jakobstad är mera ensidig och den har endast försvarliga utvecklingsförutsättningar. Karlebytrakten är försiktigt mångsidig och dess utvecklingsförutsättningar är försvarliga. Utvecklingsbilden för alla de tre ekonomiska regioner som specialiserat sig på operativ industri, är dock god. Speciellt städerna i NTM-centralens område klarade sig bra även i MDI:s jämförelse angående regional utveckling Jämförelsen av städer baserade sig på jämförelse av strukturella variabler (folkmängd, sysselsättningsgrad, BNP per invånare, andelen högutbildade), dynamiska variabler (befolkningsförändring, förändring i antalet arbetsplatser, förändring i värdehöjning och förändring i F&Uutgifter ) samt snabba variabler (befolkningsförändring och arbetslöshetsgrad betraktade under perioden för ca de två senaste åren) med olika prioriteringar. I stadsjämförelsen placerade sig Vasa på första plats med ett skolvitsord på 9,6, Karleby var 9:e med ett vitsord på 8,5, Jakobstad var 16:e med ett vitsord på 7,7. Vasa strålade speciellt när man mätte strukturella variabler, men vad gäller de snabba variablerna var resultatet svagare. Angående resultaten för landskapets lokomotiv Karleby och landskapets näst starka stad Jakobstad var resultaten ganska jämna efter att ha mätt med olika mätare.

3 3 MDI:s jämförelse om regional utveckling behandlade separat landsbygdsliknande ekonomiska regioner. Deras skolvitsord hade man räknat med hjälp av en aning andra variabler. Med i de strukturella variablerna räknades befolkningsmängd, ekonomisk försörjningskvot, BNP per invånare samt andelen högutbildade av personer fyllda 15 år. De dynamiska variablerna mätte inte förändringen som skett i F&U-utgifterna, men annars motsvarade de mätaren i jämförelsen om stadsortsområden. I de snabba variablerna betraktade man förutom befolkningsförändringar under kort tidsperspektiv och arbetslöshetsgrad också kapaciteten på inkvarteringsrörelser. I jämförelsen om landsbygdsliknande områden placerade sig Sydösterbotten på tredje plats av de ekonomiska regionerna inom NTM-centralens område, vitsordet var 9,3, Kyrolandet var på 14:e plats med ett vitsord på 6,1 och Kaustby var 17:e med ett vitsord på 5,9. I samband med MDI:s jämförelse presenterades en förfrågan om kommunernas utvecklingsutsikter där 47 procent var av den åsikten, att utvecklingsutsikterna för kommunerna i landskapet är litet bättre än i. Avsevärt bättre utsikter hade 12 procent av uppgiftslämnarna. Totalt 27 procent av österbottniska uppgiftslämnarna ansåg att utsikterna är litet eller betydligt sämre än i. I Österbotten besvarade totalt 167 förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Mellersta Österbottens 60 uppgiftslämnare hade utsikter som var de mest optimistiska i hela landet, eftersom 59 procent av de som svarat upplevde att utvecklingsutsikterna är litet bättre än i, 16 procent ansåg att de är betydligt bättre och sammanlagt endast 20 procent ansåg att de är litet eller betydligt sämre än i. Genomsnittet för hela landet är att 17 procent upplevde att utsikterna är betydligt bättre än i, 47 procent ansåg dem vara litet bättre och totalt 23 procent att utsikterna är litet eller betydligt sämre än nu. Sammanfattningsvis kunde man säga att både i landskapen för NTM-centralens område och i hela landet är utvecklingsutsikterna klart positiva. De absolut viktigaste funktionerna i Österbotten och i hela NTM-området är branscher som är anknutna till energiklustret: energiproduktion, tillverkning av metallprodukter, maskiner och anordningar samt elektriska anordningar och deras underhåll och reparation. Också betydelsen av klustrets ingenjörs- och planerarföretag ökar hela tiden. Efterfrågan som är förknippad med energisparande och effektiverad användning av energi kommer att öka globalt med en tilltagande takt, därför är framtidsutsikterna för regionens energikluster utomordentligt bra. Den nuvarande recessionen har dock dämpat tillväxten och det låga oljepriset har tillfälligt minskat behovet av nyare teknologi. Oljepriset förväntas stiga så småningom. Den exportinriktade industrin har inom området för NTM-centralen i Österbotten koncentrerat sig till Karleby, Vasa och Jakobstad. Industrins underleverantörsnätverk har spridit sig mer omfattande. Därför återspeglas sämre tider inom industrin och problem på marknaden även inom detta område. EU-områdets svängningar orsakade av olika orsaker samt näringslivets globala osäkerhet återspeglas också i Finland. Enligt Finlands Banks prognos växer exporten i landet i långsam takt. Strukturen för efterfrågan på exportprodukter förväntas dock förändras så att den bättre gynnar Finlands export, speciellt i euroområdet. Förbättrad export är i nyckelposition för att åstadkomma också övrig tillväxt. Läget inom näringslivet och utsikterna Under första kvartalet 2016 minskade omsättningen inom alla branscher i Österbotten med 4,1 procent jämfört med motsvarande tidsperiod året. Branschvis betraktat minskade omsättningen mest inom industrin, 7 procent. Byggande minskade med 4,9 procent och parti- och detaljhandel med 0,9 procent, men övriga servicegrenar ökade med 4,0 procent. I Mellersta Österbotten minskade omsättningen inom alla branscher under motsvarande tid i genomsnitt med 5,2 procent. Industriomsättningen minskade rejält, med 13,4 procent medan övriga branscher visade en lindrig tillväxt; byggande med 1,4 procent, parti- och detaljhandel med 3,1 procent och övriga servicegrenar med 2,7 procent. Omsättningen i hela landet var mer positiv. Alla branscher ökade med 0,1 procent, byggande med 6,6 procent och övriga servicegrenar med 2,7 procent. Inom industrin minskade omsättningen med 3,3 procent och inom parti- ja detaljhandeln med 0,8 procent jämfört med första kvartalet förra året.

4 4 Enligt konjunkturbarometern för augusti 2016 som Finlands Näringsliv gjort förblev konjunkturläget inom industri och byggande i Österbotten (Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten) svagt i början av sommaren, saldotalet -32 (saldotalet i barometern för maj månad var -28). Man anser att under de närmaste månaderna förblir konjunkturerna oförändrade, saldotalet 0 (i maj -2). Konjunkturbedömningarna från företagen inom området var på samma nivå som medeltalet i hela landet. Produktionsmängderna ökade en aning under våren och försommaren, men när säsongvariationer beaktas, antas de minska en aning. I juli var ordersituationen litet svagare än normalt, saldotalet -7 (saldotalet i barometern för maj -20). Lagren är nu litet mera fyllda av färdiga produkter än i normala fall. Man anställde ny personal i början av sommaren, men under de närmaste månaderna torde antalet arbetskraft minska en aning. Av de företag som besvarat förfrågan hade 35 % haft problem med otillräcklig efterfrågan i januari. Totalt 26 procent av uppgiftslämnarna hade brist på arbetskraft. Lönsamheten är i genomsnitt sämre än för ett år sedan, men den varierar från företag till företag. Konjunkturläget vid privata företag inom servicebranschen i Österbotten (Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten) förblev svag i mitten av år I juli 2016 var saldotalet för konjunkturläget -41, när saldotalet för maj var -37. Konjunkturförväntningarna för företagen inom servicebranschen i Österbotten är sämre än i landet i genomsnitt och 80 % av företagen bedömer att konjunkturerna förblir oförändrade under de närmaste månaderna. Försäljningen ökade en aning under våren och försommaren och även försäljningsförväntningarna är försiktigt positiva. Antalet anställda har förblivit oförändrat och man har planer på att anställa arbetskraft under de närmaste månaderna. I april hade 54 procent av uppgiftslämnarna inom servicebranscherna i Österbotten produktionsmässiga problemområden. Efterfrågan var otillräcklig hos 27 procent av företagen inom branschen (siffran för maj månad var 42 procent) och 14 procent hade brist på yrkeskunnig arbetskraft. Ökningen av produktionskostnader har fortsatt, utvecklingen av försäljningspriset har varit svag och därigenom har lönsamheten blivit svagare än för ett år sedan. Enligt Österbottens handelskammares Business Panel-företagsbarometer för april månad var företagens utsikter på våren 2016 redan litet ljusare än förra hösten. Diagrammen för orderstock, omsättning och stämning har länge varit uppåtgående och mätaren för personalbehov som förra hösten visade en svacka, var på våren på plus. Barometerns alla mätare var positiva för första gången på fyra år. De mest positiva utsikterna kunde man konstatera inom servicebranscherna och inom handeln har man kunnat göra klyftan smalare än inom de andra branscherna. Inom industri och byggande var stämningen låg, men omsättnings-, orderstock- och personalmätarna visade en stigande trend. Höstens ökade behov till uppsägningar inom industrin hade enligt barometern upphört och 35 procent av de företag som svarat hade planer på att rekrytera mera personal. Största delen av exportföretagen bedömer att exporten förblir oförändrad eller ökar detta år jämfört med förra året. Verksamheten vid företagen begränsas mest av otillräcklig förfrågan och brist på arbetskraft. Enligt SME-företagsbarometern för hösten 2016 som Företagarna i Finland, Finnvera samt arbets- och näringsministeriet utarbetat, visar mätningarna att förväntningarna hos Finlands små och medelstora företag angående konjunkturutsikterna inom den närmaste framtiden har fortsatt att vara positiva från våren Största delen av mätarna var rejält positiva. Saldotalet för de allmänna konjunkturutsikterna var +21, i hela landet +32. Totalt 46 procent av företagen inom området för NTM-centralen i Österbotten och 50 procent av företagen i hela landet bedömer att omsättningen blir större inom ett år, saldotalen +30 och +36. I Österbotten får ett negativt saldotal sådana mätare som beskriver värdet på investeringar (-5), satsningar på internationalisering (-2) samt mätare som beskriver värdet på export (-1) och import (-5). I hela landet är även dessa siffror mer positiva och endast saldotalet som beskriver exportens värde är negativt. Antalet nystartade företag var både i hela landet och i båda landskapen under första kvartalet 2016 litet mindre än förra året under motsvarande period. I Österbotten var antalet nystartade företag 233 st. (för ett år sedan 294) och i Mellersta Österbotten 79 (för ett år sedan 82). Nya företag har grundats speciellt inom handeln och byggnadsbranschen. Under januari-juli 2016 beviljades startpeng färre än under motsvarande tidsperiod för ett år sedan.

5 5 Enligt Centralhandelskammarens utredning om regionernas konkurrenskraft år 2016 som publicerades i september är de viktigaste utvecklingsområdena ur företagens perspektiv inom Österbottens handelskammarområde trafikförbindelser och tillgänglighet, tillgången på för företaget lämpligt arbetskraft samt samarbetsmöjligheter mellan företagen. Utvecklingsbehoven angående trafikförbindelserna är i prioriteringsordning/angelägenhetsordning: skicket på farlederna, flygtrafik och riksvägar/motorvägar. Totalt 33 procent av österbottningar som gett svar, var av den åsikten att den arbetskraft som är tillgänglig i regionen möjliggör inte företagets tillväxt och enligt 11 procent av uppgiftslämnarna motsvarar inte utbildningsutbudet vid läroanstalterna i regionen de krav som företaget har. Inom området för NTM-centralen i Österbotten har man trots recessionen upplevt märkbara framgångar under förra året. Tekes-finansiering som stöder internationalisering och innovationer, beviljades förra året rekordartat mycket inom området för NTM-centralen i Österbotten, ca 13 miljoner euro. Österbottens andel av potten var 12 miljoner och Mellersta Österbottens ca en miljon. Av finansieringen riktades 5,5 miljoner euro till forskning och 7,5 miljoner euro till produktutveckling. I forskningsfinansieringen syns speciellt Energy Lab-laboratorieprojektet i Vasa som ingår i INKA-programmet (=Innovatiiviset kaupungit - Innovativa städer). Dessutom finns ett stort potentiellt tillväxtprojekt för Vasa och hela Österbotten: ett omfattande båtprojekt i Kvarken med namnet Midway Alignment. Om projektet förverkligas, har det för avsikt att trygga utvecklingen av Kvarkentrafiken och erbjuda förutsättningar för att öka gods- och passagerarströmmen mellan Finland och Sverige. Avsikten är också att koppla trafiken med det europeiska trafiknätverket. Det finns många skeden i projektet. Under första skedet koncentrerar man sig på att planera och förbereda verksamheten. Andra skedet består av flera omfattande åtgärder, såsom att förbättra hamnen och vägförbindelserna i Vasa samt att bygga en miljövänlig båt för trafiken mellan Vasa och Umeå. Projektet fortsätter fram till år Utsikter för efterfrågan på arbetskraft och kompetensbehov Antalet nya lediga arbetsplatser var under första hälften av detta år i Österbotten och i Mellersta Österbotten I Österbotten var antalet lediga platser 88 st. fler än under motsvarande tidsperiod i fjol, en ökning med ca 1,2 procent. I Mellersta Österbotten minskade antalet lediga arbetsplatser med 731 platser, dvs. med ca 21 procent jämfört med förra året. Enligt yrkesbarometern från mars månad råder det brist på tandläkare, audiologer och logopeder, psykologer, försäljare (telefonförsäljning och kontaktcenter), sjukskötare, allmänläkare samt specialläkare. Överutbud fanns på ca 50 yrkesbenämningar. För många sökande fanns inom följande grupper: maskinställare och verkstadsmekaniker; hopsättare (verkstads- och metallprodukter), lastbils- och specialfordonsförare, försäljare, försäljningsrepresentanter, byggnadselmontörer, servitörer, kontorssekreterare. Enligt ForeAmmatti-tjänsten fanns det under juli månad inom området för NTM-centralen i Österbotten mest lediga arbetsplatser inom yrken för försäljare, försäljningsrepresentanter, servitörer och restaurang- och storköksarbetare. När situationen betraktas under ett år tog kontorsstädare och städare servitörernas tredje plats. Dessa yrken har tätplatser även under en granskningsperiod på tre år. I juli fanns i Österbotten ca 12,1 arbetsplatser per sökande, när medeltalet i hela Finland var ca 9,2. ForeAmmatti-tjänsten visar att denna konkurrenssituation som är gynnsam för arbetssökanden och bättre än i det övriga landet, torde fortsätta också till årtiondeskiftet. Utsikter för arbetslöshetens mängd och struktur I landskapen för NTM-centralens område är arbetslöshetssituationen bra jämfört med nivån i hela landet. Österbotten har den lägsta arbetslöshetsgraden i Fastlandsfinland och Mellersta Österbotten är på tredje plats i denna jämförelse. I juni 2016 fanns det i landskapet Österbotten arbetslösa arbetssökande. Antalet ökade med 704 personer eller 9 procent jämfört med situationen året. Arbetslöshetsgraden steg från exakt 9 procent till 9,8 procent. I Mellersta Österbotten förblev arbetslöshetsgraden ganska stabil, den sjönk från 11,3 procent till 11,2 procent och antalet arbetslösa var i juni Antalet arbetslösa sjönk ungefär en halv procent jämfört med situationen året. Sysselsättningsgraden inom området för NTM-

6 6 centralen i Österbotten var under andra kvartalet ,9 procent, när den under motsvarande tidsperiod för ett år sedan var 74,4 procent. Väntevärdet är att sysselsättningen utvecklas i en positiv riktning. Förändringen syns dock med ett dröjsmål inom ett område som är exportindustribetonat. I landskapet Österbotten, speciellt i Vasa ekonomiska region, har arbetslösheten fortfarande hållit på att öka, när den huvudsakligen minskar i övriga landet. Förändringarna i arbetslöshetsgraderna enligt de ekonomiska regionerna var både positiva och negativa, men mycket små. Den största förändringen konstaterades i Vasa ekonomiska region, där arbetslöshetsgraden steg från 10,0 procent till 11,1 procent. I hela landet förblev både antalet arbetslösa och andelen arbetslösa av arbetskraften stabil, arbetslöshetsgraden var 13,9 procent. Betraktat enligt yrkesgrupper ökade arbetslösheten i Österbotten mest, både proportionellt och absolut sett, bland service- och försäljningspersonal. I deras arbetslöshet kunde man konstatera en ökning på ca 12 procent dvs. 160 personer från juni förra året till juni i år. I Mellersta Österbotten ökade andelen arbetslösa jordbrukare och skogsarbetare proportionellt sett mest, med 17,8 procent, ökningen var 16 personer. Absolut sett den största ökningen hade skett i antalet service- och försäljningspersonal, 53 personer. Antalet arbetslösa arbetssökande inom branschen var 736 i juni detta år. I hela landet skedde den största ökningen i antalet arbetslös service- och försäljningspersonal, förändringen var 3,6 procent och antalet arbetslösa var i juni ca 2200 fler än året. Näst mest ökade antalet arbetslösa specialister, ca 0,9 procent dvs. 450 personer. Utgående från utbildningsbakgrund ökade arbetslösheten i Österbotten proportionellt sett mest bland de som avlagt examen på mellannivå samt högskoleutbildade, bådas antal ökade med 6,9 procent. Antalet arbetslösa arbetssökande med examen på mellannivå var i juni 230 fler än för ett år sedan, dvs , när antalet högskoleutbildade ökade med 118 och var totalt I Mellersta Österbotten kunde man konstatera den största ökningen i arbetslösheten bland personer med utbildning på högre nivå, med 4,4 procent, antalet ökade med 28 personer och var totalt 658. I hela landet ökade arbetslösheten bland personer med utbildning på mellannivå med 1,0 procent från situationen året och arbetslösheten bland högskoleutbildade ökade med 1,1 procent. Arbetslöshetsgraden bland ungdomar var 13,4 procent i juni i Österbotten, en ökning från situationen året med 1,5 procentenheter. I Mellersta Österbotten sjönk deras andel med 0,2 procentenheter och var totalt 18,2 procent. I hela landet minskade arbetslöshetsgraden lindrigt bland ungdomar, och arbetslöshetsgraden i juni månad var 20,1 procent. Antalet långtidsarbetslösa ökade både i landskapen inom NTM-centralens område och i hela landet. I Österbotten ökade deras antal med ca 300 personer, och var totalt personer (den procentuella förändringen 16,7), i Mellersta Österbotten med 71 personer, totalt 782 (den procentuella förändringen 10,0) och i hela landet en ökning på nästan långtidsarbetslösa betydde en ökning med 14,8 procent. I juni 2016 var antalet utländska arbetslösa arbetssökande 1275 i landskapet Österbotten. Antalet ökade med 121 personer, dvs. med 10,5 procent från situationen året. Arbetslöshetsgraden bland utlänningar ökade från 28,7 procent i juni 2015 till exakt 30 procent. I Mellersta Österbotten sjönk antalet utländska arbetslösa under samma tidsperiod med sex personer till totalt 203 personer, dvs. med knappt tre procent och arbetslöshetsgraden sjönk från 33,8 procent till 30,9 procent. I hela landet har antalet utländska arbetslösa ökat ett par procent, deras arbetslöshetsgrad har dock sjunkit från 35,5 procent till 34,4 procent. I landskapen för NTM-centralens område är arbetslöshetsgraden bland utlänningar alltså en aning lägre än genomsnittet i hela landet. Av landskapen i Fastlandsfinland har Österbotten den tredje minsta arbetslöshetsgraden bland utlänningar och Mellersta Österbotten är på fjärde plats.

7 7 Vasa ekonomiska region Korsnäs, Malax, Korsholm, Vasa, Vörå I slutet av juni 2016 bodde det personer inom området för Vasa ekonomiska region. Under ett år kunde man konstatera en ökning på 448 personer. I slutet av juli 2016 var andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften 11,7 % och antalet arbetslösa arbetssökande Vasa ekonomiska region Näringsliv och företagsverksamhet Arbetslöshet: mängd och struktur Kyrolandet Storkyro, Laihela I slutet av juni 2016 bodde det personer i Kyrolandet. Under ett år kunde man konstatera en ökning på fem personer. I slutet av juli 2016 var andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften 10,7 % och antalet arbetslösa arbetssökande 637. Kyrolandet Näringsliv och företagsverksamhet Arbetslöshet: mängd och struktur Sydösterbotten Kaskö, Kristinestad, Närpes I slutet av juni 2016 bodde det personer i Sydösterbotten. Under ett år minskade befolkningen med 15 personer. I slutet av juli 2016 var andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften 6,8 %, och antalet arbetslösa arbetssökande 545. Sydösterbotten Näringsliv och företagsverksamhet Arbetslöshet: mängd och struktur Jakobstadsregionen Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre kommun, Nykarleby

8 8 I slutet av juni 2016 bodde det personer i Jakobstadsregionen. Under ett år minskade befolkningen med 23 personer. I slutet av juli 2016 var andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften 9,1 % och antalet arbetslösa arbetssökande Jakobstadsregionen Näringsliv och företagsverksamhet Arbetslöshet: mängd och struktur Kaustby ekonomiska region Halsua, Kaustby, Lestijärvi, Perho, Toholampi, Vetil I slutet av juni 2016 bodde det personer i Kaustby ekonomiska region. Under ett år minskade befolkningen med 129 personer. I slutet av juli 2016 var andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften 10,9 % och antalet arbetslösa arbetssökande 759. Kaustby ekonomiska regiona Näringsliv och företagsverksamhet Arbetslöshet: mängd och struktur Karleby ekonomiska region Kannus, Karleby I slutet av juni 2016 bodde det personer i Karleby ekonomiska region. Under ett år ökade befolkningen med 238 personer. I slutet av juli 2016 var andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften 12,3 % och antalet arbetslösa arbetssökande Karleby ekonomiska region Näringsliv och företagsverksamhet Arbetslöshet: mängd och struktur 0 0 +