C-UPPSATS. Valet av lunchrätt

Transkript

1 C-UPPSATS 2009:039 Valet av lunchrätt Catarina Kidd Luleå tekniska universitet C-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Socialt arbete 2009:039 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--09/039--SE

2 This research aim was to examine the relationship between the choice of lunch dish, level of education, gender and age of the participants. The understanding of diet and its influence on health was also of interest to the research, as was cooking interest and travel habits. The goal was to demonstrate how these factors affect the adult individuals in their choice of lunch. A questionnaire was filled in by 99 guests in a chosen restaurant. The result show that many of these factors influence the choice of dish, especially those related to gender. Gender differences in choice of lunch were typified by men choosing traditional Swedish, whereas women chose Asian and Salad. This choice was also shown to be influenced by their understanding of health and body consciousness. The factors relating to education and age showed more distinctive patterns among the male participants. Younger men and higher educated men chose the Asian option more often than older and lesser educated men.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Syfte Metod och material Avgränsning RESULTAT Sammanfattning av respondenternas bakgrund Kvinnors och mäns förhållningssätt till lunchen och dess betydelse Valet av lunchrätt Preferenser Påverkande faktorer vid val av lunchrätt Lunchens betydelse Vikten av hälsosam lunchmat Kroppsuppfattning Intresse av matlagning Skillnader i utbildningsnivå i förhållande till lunchen och dess betydelse Val av lunchrätt Vikten av hälsosam lunchmat Åldersskillnader i förhållande till lunchen och dess betydelse Val av lunchrätt Skillnader i konsumtion av olika maträtter Vikten av hälsosam lunchmat Kroppsuppfattning Intresse av matlagning Resvanor DISKUSSION Metod diskussion Enkätens utformning Respondenterna Analys av respondenternas förhållningssätt till enkätfrågorna...13

4 1. BAKGRUND Jag har under flera år drivit en restaurang tillsammans med min man. Vi erbjuder en bred meny och har varje veckodag fem olika lunch kategorier att välja mellan: asiatiskt, husmanskost, pasta, sallad eller bakad potatis. Restaurangen besöks dagligen av mellan ca lunchgäster, varav många är stamkunder. Under årens lopp har jag funderat mycket över vilka faktorer som ligger bakom våra kunders dagliga val av lunchrätt. Enligt vad jag erfar går det att se ett samband mellan följande variabler: kön, ålder och social status. Jag upplever vidare att det är en stor skillnad i män och kvinnors val av lunchrätt, uppskattningsvis äter betydligt fler kvinnor sallad, bakad potatis eller asiatiskt, alternativ som är förhållandevis hälsosamma lunchrätter. Jag tycker mig också kunna se att gäster med högre social status äter generellt sett hälsosammare och mer varierad kost än de gäster med lägre nivå av utbildning. Det verkar också vara så att de lunchalternativ som är sämst ur ett hälsosamt perspektiv i största grad väljs utav män, speciellt män med lägre social status och/eller högre ålder. De generella slutsatser som mina erfarenheter ger är att hälsosam medvetenhet i mycket större grad styr valet av lunchrätt hos kvinnor och välutbildade gäster, än hos män och lågutblidade. Tidigare forskning inom området visar att det finns en komplex sammansättning av olika faktorer som styr våra matval (Wilson C. S., 2002; S. Menell m. fl.,1992.;. Gedrich K., 2003; Story M. m.fl., 2002.; Blade, M., 2001). Dessa faktorer utgörs enligt Mogren H. (1990) av biologiska, sociala, kulturella och psykologiska. Andra gör indelningen som psykosociala, sociokulturella, påverkan på micro eller macro nivå etc. (Ekström M., 1990.; Sheperd, 1989). Inom litteraturen används också olika begrepp för de bakomliggande vanorna, begreppen matvanor och kostvanor tillhör de vanligaste. Det verkar inte finnas någon klar definifiniton av dessa utan de används ofta samtidigt och om vartannat (M. Ekström, 1990). I enlighet med Ekström kommer detta arbete att referera till kostvanor som något mer av en näringsanalys och måltids mönster, ordet matvanor relateras fortsättningsvis till en fokusering på maträtter och måltidskomposition. Den forskning som bedrivits inom det biologiska området har visat på medfödda preferenser och aversioner för vissa födointag (Samuelsson och Sjödén 1993; Abrahamsson 1999; Tatzer m.fl., 1985; Pete J.M., 1989). Vi kan idag dock konstatera att även om det finns biologiska faktorer bakom våra preferenser och aversioner så är människan som en biologisk varelse underornad människan som social varelse (Ekström M.,1990). Medvetenheten hos människan har i takt med utbudet av hälsoinformation ökat drastiskt under senare tid. Den biologiska diskussionen är idag mer uppmärksammad för den forskning som bedrivs om bra och dåliga kostvanors medicinska inverkan på kroppen och hälsan. Inom den sociokulturella forskningen lägger man fokus på matens symboliska värde (Lupton, D. 1996). Genom att studera människornas kostvanor inom en kultur eller grupp kan tolkningar också göras av det samhälle, samhällsbild eller samhällsposition individerna befinner sig i (Ekström M.,1990). Maten som konsumeras är ett tydligt tecken på ekonomisk status och social tillhörighet. I länder med fattigdom och stora klasskillnader är det lätt att göra denna distinktion mellan grupperna, helt enkelt för att pengar, eller bristen på pengar, avspeglas i den mat som kan konsumeras i och utanför hemmet. 1

5 I de kulturer och samhällen där individerna generellt sätt har råd att äta det man vill blir faktorer såsom smak en viktig markör för åtskillnad mellan grupperna (Menell S. m.fl., 1992). Dessa skillnader baseras grupper i samhället (Ekström M., 1990). Pierre Bourdeiu (1984) menar att smakens betydelse är beroende av på vilken social arena individen befinner sig på. Konsumtionens särskilljande styrs av den sociala miljö som omger oss. Enligt Bourdeiu har varje individ och grupp ett speciellt habitus som utgörs av ett antal dispositioner. Dessa styr hur männskor handlar, tänker, uppfattar och värderar i givna sociala sammanhang. En individs och grupps habitus formas av den omgivande sociala miljön. Ramarna för inom vilka människans konsumerande styrs är alltså enligt Bourdeiu starkt förknippat till den sociala och kulturella grupp individen befinner sig i. Martin Jansson hävdar i sin rapport för livsmedelsverket att det finns en väl utvecklad smak redan hos barn som bor i bostadsområden med höginkomst index. Denna smak är socialt betingad och innebär att barn från högre samhällsklasser är betydligt mer medvetna och reflekterande över mat. Därför har barn från områden med högt inkomstindex bättre förutsättningar att göra medvetna val angående kost och matvanor. Enligt Jansson är barn från lägre samhällsklasser inte ens medvetna om de valmöljgheter som finns, belutet att konsumera onyttig mat grundar sig därför på bristande kunskaper om de (mer hälsosamma) alternativ som finns tillgängliga. Dessa vanor reprodceras inom samhällsklasserna, och innebär stora svårigheter i upphävavandet av klassamhällets negativt verkande krafter på mat- och kostvanorna hos barn från områden med lågt inkomstindex (Jansson M., 2004). SCB (2004) presenterar i sin rapport om hälsorelaterade levnadsvanor statistik som visar hur socioekonomisk position och utbildningsbakgrund är viktiga markörer för individers olika levnadsvanor. Individer från grupper med högre socioekonomisk position har i högre grad hälsosammare kostvanor än de med lägre socioekonomisk bakgrund. Även Socialstyrelsen (Folkhälsorapport, 2005) redovisar att hälsorelaterade levnadsvanor, så som matvanor, har ett starkt samband med människors livsvillkor och sociala position. Rapporten understryker att ogynsamma sociala villkor ger starka begränsningar i människors matvanor. Liknande resultat går att finna internationellt, i en rapport i Health Education redovisar författarna att individer med låg inkomststatus är mer sannorlika att äta en ofullständing och ohälsosam kost (Daborn, C., m. fl. 2005). I Britsh Food Journal (Bouge, J. 2005) redovisas liknande resultat som visar hur olika individers förhållningssätt och medvetenhet om kostens påverkan leder till grupperingar mellan olika sociala grupper, där de med lägre socioekonomisk position har ett mer ohälsosamt förhållande till mat och kostvanor. Även Wulf Becker (2001), nutritionist vid livsmedelsverket, beskriver hur utbildningsnivå är en påverkande faktor i individernas kostval. De med högre grad av utbildning äter generellt sätt ofta mer hälsosamt. Dessa resultat redovisas också i den undersökning av svenska folkets matvanor som gjorts för åren Denna undersökning beskriver också hur informationen om hälsosam kost inte i lika hög grad når ut till de individer med lägre nivå av utbildning jämfört med de högutbildade (SLV, 2002). Undersökningar som gjorts inom kost och matvanor har också beskrivit stora skillnader mellan kvinnor och män (Charles och Kerr, 1988; W. Becker, 1994; SCB, 2004; SLV, 2002; Socialstyrelsen, 2005). Annika Wessle n (1995) visar i sin undersökning att könsskillnader i matvanor visar sig tydligt redan i tidig ålder. 2

6 Unga flickor tänker mer på fett och energi- innehåll, och kopplar ätandet till de skönhetsideal som framhävs via massmedia. Detta är i enlighet med de aktuella rapporter som visar på hur män och kvinnor förhåller sig olika till mat och kostvanor (SCB, 2004; SLV, 2002; Socialstyrelsen 2005). H. Pederby (1995) beskriver i en artikel i Vår Föda hur männen och kvinnornas matval skiljer sig åt, män unnar sig att bli mätta, kvinnor efterfrågar lätt och fräsh mat. Enligt Pederby har männen ett mer okomplicerat föhållningssätt till mat, de äter när de blir hungriga, för att bli mätta. Kvinnorna, däremot, har ett beydligt mer komplext förhållande till maten och dess innehåll. I en rapport i British Food Journal (Beardsworth A. m. fl., 2002) redovisar författarna deras syn på hur förhållningssättet till mat och kostvanor skiljer sig mellan män och kvinnor. Mäns matval beskrivs som robust, kvinnornas som dygdigt. Författarna understryker att unga kvinnors förhållningssätt till maten också ofta innebär en stor risk för att allt för många unga kvinnor får ett ohälsosamt förhållande till mat, där strävan efter att uppnå skönhetsidealen kan leda till olika former av ätstörningar. Ätandet på restaurang ökar och en stor del av den vuxna befolkningen äter lunch på restaurang flera gånger i veckan. Detta innebär också att en stor del av det dagliga matintaget för många sker utanför hemmet (Westman C.; Skans M., 2001). I dag har vi stora kunskaper om de medecinska följder som ohälsosamma matvanor innebär, men trots detta visar färsk statistik att fetma och övervikt är ett växande problem (SCB, 2005). För att förändra kostvanorna hos barn och vuxna till att överensstämma bättre med de rekomendationer som finns för det dagliga näringsintaget, krävs det större kunskap om de bakomliggande faktorer som styr våra dagliga matval och kostvanor ( SLV, 2002; Connors M. m.fl. 2001; Aborelius, 2001). 1.1 Syfte Detta arbete syftar primärt till att undersöka om det finns samband mellan individers val av lunchrätt och följande faktorer: Kön Socioekonomisk bakgrund Ålder Medvetenhet om kostens betydelse för hälsan Resvanor och intresse av matlagning Målsättningen är också att belysa dessa faktorers inverkan på vuxna individers föhållningssätt till mat och matvanor. 1.2 Metod och Material Undersökningen är baserad på en kvantitativ studie, där lunchgästerna på en utvald restaurang blev tillfrågade att medverka i en enkätundersökning. Valet av restaurang föll sig naturligt då jag själv, tillsammans med min man och personal, driver en restaurang som serverar dagens lunch under veckodagarna. Under årens lopp har vi etablerat en nära kontakt med våra stamgäster, vilka uppskattningsvis består av ca % av veckans besökande lunchgäster. För att minska risken för bortfall har jag i största möjliga mån själv frågat gästerna om de vill medverka i undersökningen. Jag har också förklarat varför de tillfrågats att medverka samt vad undersökningen syftar till. 3

7 Eftersom frågorna i enkäten till stor del handlat om mat, lunchvanor och preferenser gällande maträtter har det varit förhållandevis lätt att motivera gästerna att fylla i enkäten. Det fanns frågor i enkäten som belyste den aktuella restaurangens urval av lunchrätter samt frågor som berörde personliga uppfattningar om vad som kunde förbättras och förändras gällande utbudet av dagens lunch. Gästerna informerades också om detta, vilket jag tror ytterligare motiverade till medverka i undersökningen. Tidsperioden för utdelandet och insamlandet skedde under en 10 dagars period. En del stamgäster tog med sig enkäten när de lämnade restaurangen och återlämnade den i fylld vid nästa besök. Totalt delades 100 enkäter ut, varav 99 besvarades. Omgivningnen kring restaurangen präglas av både industrier och verksamheter där arbetet består av kontorsarbete, försäljning eller kundservice. Tillsammans med restaurangens inriktning bidrar detta till en mycket varierad bakgrund hos de besökande lunchgästerna. Urvalet begränsades till tillgänglighet av besökande gäster, de flesta som besökt restaurangen under lunchtid har blivit tillfrågad att medverka. De enda undantagen har varit turister och barn eftersom undersökningen riktar sig till vuxna personer med svensk uppväxtbakgrund. Enkäten innehöll totalt 33 frågor med i huvudsak slutna svarsalternativ. Förutom styrande faktorer vid val av lunchrätt, behandlades också resvanor, intresse av matlagning, erfarenheter av mat från uppväxten, hälsomedvetenhet och kroppsuppfattning. Demografisk fakta insamlades genom följande frågeområden: Ålder (20-30, 31-40, 41-50, 51-64, 65 år eller över), kön, utbildning (grundskola, gymnasiuem eller högskola/universitet), civilstånd (gift/sambo eller ensamstånde), antal hemmavarande barn, sysselsättning (yrke / befattning (öppet svarsalternativ), arbetslös, studerande, pensionär, aldrig förvärsarbetat) Nedan redovisas vilka kategorier av lunchrätter som serveras på restaurangen. Dagens lunch kostar 62 kr inklusive dryck, bröd, sallad och kaffe (vid köp av klippkort kostar dagens lunch 53 kr). De exempel som visas för varje alternativ är ett axplock av de rätter som serverades under den 10-dagars period som enkäten delades ut inom. Varje veckodag serveras en rätt av varje kategori (alternativen för bakad potatis och sallad är stående, dvs alla alternativ erbjuds varje veckodag). Asiatiskt: Pasta: Husmanskost: Sallader: Bakad Potatis: Sweet and sour pork (Fläskkött, lök, ananas mm i sötsörsås) Thai Yellow Curry Chicken. (Thailänsk kycklingrätt). Thit gao xao (Vietnamesisk wokrätt) Spaghetti bolognaise ( Köttfärssås och färsk parmesan). Penne dela casa ( Kyckling, brocoli & paprika i en gorgonzola gräddsås). Penne genovese ( färska champinjoner, salladslök, grön pesto & cremefraishe). Greksika biffar (Serveras med stekt potatis, tzatziki och sallad). Stekt palt ( Serveras med fläsk och lingonsylt). Schweizerschnitzel (Inbakad m. skinka & ost. serv. m. stekt potatis och svampsås). Thai sallad, Grekisk sallad, Ost- & skinksallad, Räksallad, Hot chicken sallad, Insalata Niqoise, Kycklingsallad eller Tonfisksallad. Med ost- tonfisk- eller ishavsröra. 4

8 1.3 Avgränsning Fokuset på denna studie ligger på lunchvanor och de faktorer som ligger bakom individers val av lunchrätt. Eftersom lunchvanor och matvanor är relaterade till varandra och till stor del styrs av samma bakomliggande faktorer är det svårt att göra en klar avgränsning enbart till respondenternas lunchbeteende. Därför bearbetar och analyserar denna undersökning även frågor som gäller individernas förhållningssätt till mat i hemmet. Arbetet grundas dock på lunchgäster och lunchbeteende. Endast vuxna personer med svensk bakgrund medverkar i undersökningen, detta för att begränsa arbetet till en rimlig nivå. Anledningen till detta var också att försöka få fram tydliga tendenser, vilket är svårt när mångfalden är stor. Detta arbete kommer inte att undersöka hur variablerna kulturell tillhörighet, sociala grupprelationer och normer och förväntningar styr i valet av lunchrätt. Dessa varibler nämns i diskussionsavsnittet, men arbetet syftar inte till att göra en närmare granskning av hur dessa faktorer påverkar valet av lunchrätt. 2. RESULTAT 2.1 Sammanfattning av respondenternas bakgrund Procentsatserna i resultatet har avrundats till närmaste heltal. Kön: Av de 99 personer som fyllde i enkäten är 53 män och 46 kvinnor. Ålder: Åldersgruppen år utgörs av 38% (n=38) av respondenterna. En tredjedel (n=33) är i åldrarna år. Åldersgruppen år utgörs av 19% (n=19). Respondenterna inom år utgörs av 6% (n=6). Endast 3% (n=3) tillhör ålderskategorin 65 år eller över. Utbildning: En knapp femtedel (n=17) har grundskoleutbildning som högsta avslutade utbildning. Två femtedelar (n=41) har gymnasiutbildning och två femtedelar (n=41) högskole- eller universitetsutbildning. Sysselsättning: I princip samtliga respondenter förvärvsarbetar (n=95). Endast en person studerar, en är arbetslös och två personer är pensionärer. Civilstånd/Familjeförhållanden: Drygt två tredjedelar (n=70) är gift eller lever i samboförhållande. Av dessa har 46% ( n=46) hemmavarande barn. En knapp tredjedel (n=29) är ensamstående, varav en femtedel (n=20) har hemmavarande barn. 2.2 Kvinnor och mäns förhållningssätt till lunchen och dess betydelse Val av lunchrätt (flera svar möjliga). Bas: 46 Kvinnor och 53 Män. Resultatet visar en markant skillnad mellan män och kvinnors val av lunchrätt. Av männen uppger 79% att de oftast väljer husmanskost som dagens lunch, att jämföras med endast 15% av kvinnorna. I nästan lika hög grad som männen väljer husmanskost väljer kvinnorna det asiatiska lunchalternativet (76%). Skillnad mellan könen går vidare att finna i antalet personer 5

9 som uppger att de oftast äter sallad som dagens lunch, dessa utgör 26% av kvinnorna och 8% av männen. Övriga alternativ visar inga tydliga tendenser på könsskillnader (se figur 1, bilaga 1). procent (%) figur Män Kvinnor asiatiskt husmans pasta sallad Preferenser (flera svar möjliga). Bas: 46 Kvinnor och 53 Män. Betydligt fler kvinnor (52%) än män (13%) efterfrågar fler alternativ av fettsnåla rätter. Kvinnorna vill också i högre utsträckning se fler vegetariska rätter (26%) än männen (2%). Männen däremot efterfrågar mer klassisk husmanskost, (30%), hamburgare/grillrätter (15%) och pizza (13%). Båda könen efterfrågar mer kryddstarka rätter och rätter med utlänska influenser (se figur 2, bilaga 1) Påverkande faktorer vid val av lunchrätt (flera svar möjliga). Bas: 46 Kvinnor och 53 Män Även här syns en tydlig indelning av kvinnor och män. Männen uppger att de faktorer som påverkar mest i deras lunchval är rättens innehåll (51%) och att lunchrätten är mättande (40%). Av kvinnorna uppger mer än hälften att de påverkas av huruvida rätten är fettsnål eller inte (54%). Av kvinnorna uppger 41% (n=19) att deras lunchval styrs av innehållet i rätten. Att lunchrätten ska vara mättande påverkar bara valet hos 9% av de tillfrågade kvinnorna (se figur 3, bilaga 1) Lunchens betydelse (ett svar möjligt). Bas: 46 Kvinnor och 53 Män Män äter sin lunch på restaurang i betydligt högre grad än kvinnorna, mer än hälften av männen uppger att de äter lunch ute i stort sett varje dag (57%). Endast 24% av kvinnorna uppger detta svarsalternativ. Ungefär lika många kvinnor äter ute 2-3 gånger/vecka (28%), en gång i veckan (24%) eller mer sällan (24%). Männen som äter ute 2-3 gånger/vecka uppgår till 26%. Av de resterande männen äter 11% ute en gång i veckan och 6% mer sällan (se figur 4 och 5, bilaga 1). 6

10 Drygt hälften av männen (51%) äter också ytterligare ett lagat mål mat om dagen, förutom lunchen. För kvinnorna består denna grupp av 43%. Nästan en fjärdedel av kvinnorna uppger att de sällan eller aldrig äter ytterligare ett lagat mål mat om dagen, jämfört 10% av männen. Ungefär lika stort antal kvinnor (33%) och män (39%) uppger att de för det mesta äter ytterligare ett lagat mål. (se fig 6, bilaga 1) Vikten av hälsosam lunchmat (ett svar möjligt) Bas: 46 Kvinnor och 53 Män Betydligt fler kvinnor än män anser det vara mycket viktigt att maten de väljer till lunch är hälsosam, nästan hälften av kvinnorna uppger detta (48%), jämfört med endast 21% av männen. Den grupp som anser det vara oviktigt att lunchmaten är hälsosam består enbart av män (36%). Av de som tycker att detta är ganska viktigt finns ingen större skillnad mellan män (43%) och kvinnor (46%) Svarsalternativet Vet ej/har ingen åsikt valdes av 6% av kvinnorna (se figur 7, bilaga 1) Kroppsuppfattning (ett svar möjligt) Bas: 46 Kvinnor och 53 Män Att kvinnorna i högre grad tänker på matens betydelse för hälsan och kroppen syns tydligt i de skilda förhållningssätt de har till viktreducering eller bantning. Nästan hälften (44%) av kvinnorna har genomgått en sk. bantningskur vid flera tillfällen. Ytterligare 28% har bantat vid ett tillfälle. Antalet kvinnor som aldrig har bantat uppgår till resterande 28%. Hos männen finns det inte någon som har bantat flera gånger, hela 87% uppger att de aldrig provat på en sk. bantningskur. Resterande män (13%) uppger att de bantat vid ett tillfälle (se fig 8, bilaga 1). Av samtliga respondenter uppger omkring hälften att de är förhållandevis nöjda med sin kroppsvikt, men att de strävar efter att gå ner lite. Av dessa är kvinnorna något fler än männen Endast 13% av kvinnorna är helt nöjda med sin vikt, jämfört med 36% av männen (se figur 9, bilaga 1). Kvinnorna har också betydligt bättre kunskaper om kostrelaterade begrepp än männen. Drygt hälften av kvinnorna känner till Atkinsons diet (54%) och Glukemiskt index (54%) mycket väl, endast 13% resp. 6% av männen har samma nivå av kunskaper om dessa kostrelaterade begrepp (se figur 10 och 11, bilaga 1) Intresse av matlagning (ett svar möjligt) Bas: 46 Kvinnor och 53 Män Mer än hälften av alla kvinnor (56%) tycker att det är roligt att laga mat, jämfört med var tredje man. Av männen uppger drygt en fjärdedel att de inte tycker att matlagning är roligt, och vill därför helst slippa. Endast en av kvinnorna uppger att hon helst slipper laga mat. De män som anser att matlagning är ett rutinjobb som kan vara roligt ibland uppgår till 34% motsvarande hos kvinnorna uppges av 24% (se fig 12, bilaga 1). 2.3 Skillnader i utbildningsnivå i förhållande till lunchen och dess betydelse Respondenternas indelning i förhållande till utbildningsnivå: Antal män med grundskole- eller gymnasieutbildning: 32 (60% av männen) Antal män med högskole- eller universitetsutbildning: 21 (40% av männen) 7

11 Antal kvinnor med grundskole- eller gymnasieutbildning: 25 (54% av kvinnorna) Antal kvinnor med högskole- eller universitetsutbildning: 21 (46% av kvinnorna) Val av lunchrätt (flera svar möjliga) Bas: 46 Kvinnor och 53 Män, fördelade enligt utbildningsnivå Det går att utläsa en beydligt större skillnad i val av lunchrätt i förhållande till utbildning hos männen än hos kvinnorna. Den största skillnaden går att finna i det asiatiska lunchalternativet. Totalt 48% av männen som har högskole- eller universitetsutbildning anger att de oftast väljer den asiatiska lunchrätten, att jämföras med 25% av de män som endast har grundskole- eller gymnasieutbildning. För alternativet husmanskost är skillnaden betydligt mindre i förhållande till utbildning, 76% av männen med högre nivå av utbildning anger att de oftast väljer husmanskost, motsvarande siffra för de män med lägre nivå av utbildning (grundskole- eller gymnasie-utbildning) uppgår till 81%. Av kvinnorna uppger något fler bland de med högre nivå av utbildning att de oftast äter asiatiskt och sallad jämfört med de kvinnor med lägre nivå av utbildning, där 72% väljer asiatiskt och 20% väljer sallad. Övriga lunchalternativ visade inga generella skillnader i förhållande till utbildningsnivå. (Redovisning av samtliga resultat finns i figur 13, bilaga 1). figur 13. Kvinnor Män grundskola/ högskole-/ grundskola/ högskole-/ gymnasium univ. utb. gymnasium univ. utb. Asiatiskt Husmans Pasta Sallad Pizza Vikten av hälsosam lunchmat Ingen generell skillnad går att finna mellan utbildningsnivå och valet av hälsosam lunchmat. Ingen märkbar skillnad går heller att finna i kroppsuppfattning eller intresse av matlagning i förhållande till nivå av utbildning. 2.4 Åldersskillnader i förhållningssätt till lunchen och dess betydelse Åldersgrupper: år ( 12 män, 7 kvinnor ) år ( 18 män, 15 kvinnor ) år ( 20 män, 18 kvinnor ) år (inkluderas ej eftersom antal respondenter endast uppgår till 6 individer). 65 år och över (inkluderas ej eftersom antal respondenter endast uppgår till 3 individer). 8

12 2.4.1 Val av lunchrätt (flera svar möjliga). Bas: 40 Kvinnor och 50 Män, fördelade enligt åldersgrupp Flera tydliga tendenser kan avläsas. De yngre männen (20-30 år) väljer i betydligt högre grad asiatiskt jämfört med de äldre åldersgrupperna. Hela 67% av de yngre männen väljer asiatiskt, jämfört med 28% i åldersgruppen och 25% i åldersgruppen år. Den andra tydliga tendensen visar sig hos kvinnorna och valet av sallad som dagens lunch. De kvinnor som väljer detta alternativ finns övervägande inom åldersgruppen år, där 47% uppger att de oftast väljer lunchalternativet ur salladsmenyn, att jämföras med 29%, i åldersgruppen år och 11% av kvinnorna mellan år (se fig 14, bilaga 1) Skillnader i konsumtionen av olika typer av maträtter Bas: 40 Kvinnor och 50 Män, fördelade enligt åldersgrupp Konsumtionen av fisk visar på ytterligare skillnader mellan de olika åldersgrupperna. Hela 68% av de personer mellan år äter mindre fisk idag jämfört med deras uppväxttid. I övriga åldergrupper uppger drygt 40% av kvinnorna och männen att deras konsumtion av fisk i deras nuvarande hem är mindre än när de växte upp. Resultatet visar också att de inom åldersgruppen år, i högre grad än de andra åldersgrupperna, uppger att de äter mindre husmanskost idag jämfört med deras uppväxttid. Den högsta konsumtionsökningen av pasta och pizza står de äldre åldersgrupperna för, 86-89% av de inom år uppger att de äter mer pizza och pasta nu jämfört med förr. Denna åldersgrupp står också för den största minskningen av kötträtter. Generellt för alla åldersgrupper visar resultatet att 50% eller fler minskat konsumtionen av husmanskost. Majoriteten av respondenterna äter också markant mindre potatis idag än förr. Ris, pasta och sallad står för en generell konsumtionsökning. (för fullständig tabell, se figur 15, bilaga 1). figur år år år fiskrätter: 68% 41% 43% klassisk husmanskost: 79% 50% 52% pizza: 53% 69% 86% pasta: 68% 78% 89% = mindre. = mer Vikten av hälsosam lunchmat (ett svar möjligt) Bas: 40 Kvinnor och 50 Män, fördelade enligt åldersgrupp. En tydlig åldersindelning går att finna i de män som svarar att de anser det vara oviktigt huruvida lunchrätten är hälsosam eller inte. Av de yngre männen (20-30 år) uppger hela 78% 9

13 detta svarsalternativ, jämfört med 22% av de män mellan år och 30% av de män inom åldersgruppen år. Som tidigare presenteras går det också att finna åldersskillnader i fördelningen av de kvinnor som väljer sallad som dagens lunch, nästan hälften av kvinnorna i åldersgruppen år uppger att de oftast väljer sallad till lunch. I övrigt går det inte att utläsa några betydande skillnader i vikten av hälsosam lunchmat i förhållande till ålder Kroppsuppfattning (ett svar möjligt) Bas: 40 Kvinnor och 50 Män, fördelade enligt åldersgrupp Yngre kvinnor (20-30 år) har bantat flera gånger i högre utsträckning än de kvinnor i de äldre åldersgrupperna. Hela 71% av de unga kvinnorna uppger att de genomgått en sk. bantningskur vid flera tillfällen, jämfört med 48% i åldrarna år och 42% i åldrarna år Intresse av matlagning (ett svar möjligt) Bas: 40 Kvinnor och 50 Män, fördelade enligt åldersgrupp Yngre män (20-30 år) finner matlagning roligt i högre grad än de äldre åldersgrupperna. Av de unga männen uppger hälften att de finner matlagning roligt, endast en av männen i denna åldersgrupp uppger att han helst slipper laga mat (se sid. 20, figur 18 och 19). Till skillnad från männen tycker inte de unga kvinnorna i lika hög grad att matlagning är roligt. Av de kvinnor mellan år uppger 29% detta svarsalternativ. Av kvinnorna som befinner sig mellan år uppger däremot hela 71% att det tycker om att laga mat. 2.5 Resvanor Drygt hälften av samtliga respondenter uppger att de anser att deras erfarenheter från resor influerat dem i valet av lunchrätt när de äter ute. Inget samband mellan kön, utbildning eller ålder går att utläsas, det går inte heller att se något samband mellan resevanor och val av lunchrätt eller intresse av matlagning. Resultatet visade en förhållandevis jämn fördelning mellan samtliga varibler. 3. DISKUSSION Arbetet syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan val av lunchrätt och individernas nivå av utbildning, kön eller ålder. Även individernas medvetenhet och förhållande till kostens påverkan på hälsan var av intresse för undersökningen. Vidare syftade arbetet till att undersöka om resevanor och intresse av matlagning påverkade individerna i deras lunchval. Målsättningen var också att belysa dessa faktorers inverkan på vuxna individers förhållningsätt till mat och lunchvanor. Resultatet av undersökningen visar att många av dessa faktorer påverkar individernas val av lunchrätt, framförallt har skillnader mellan män och kvinnor visat sig vara påtagliga i lunchvalet. Skillnader har också kunnat redovisats mellan åldersgrupper och nivå av 10

14 utbildning. Däremot har undersökningen inte kunnat redovisa några generella samband mellan individernas erferenheter av matlagning och resor i förhållande till deras val av lunchrätt. Kvinnorna och männen visade sig generellt sätt ha skilda förhållningssätt till lunchen och dess betydelse. Dessa skillnader utmynnade i stora olikheter i valet av lunchrätt. Majoriteten av männen valde husmanskost. Kvinnorna valde i stor utsträckning de asiatiska lunchalternativet, många valde också sallad som dagens lunch. Faktorerna som påverkade dessa lunchval visade sig i hög grad samverka med den relation männen och kvinnorna har till hälsa och kroppsuppfattning. Kvinnorna efterlyste mer fettsnåla lunchalternativ och uppgav i hög utsträckning att de påverkades av om lunchrätten var fettsnål och hälsosam eller inte. Nästan hälften av kvinnorna i undersökningen uppgav att de bantat flera gånger. Av de kvinnor mellan år uppgav hela 71% att de genomgått sk. bantningskurer vid flera tillfällen. Endast 13% av kvinnorna var helt nöjda med deras nuvarande vikt. Dessa resultat belyser de rådande förhållande som dagligen ger sig uttryck i media och samhällsdebatter. Kvinnor, framörallt de yngre kvinnorna, har en betydligt mer påtaglig strävan efter att uppnå de skönhetsideal som omger dem genom sociala grupprelationer, tidningar, TV, reklam mm. Inledningsvis presenterades också hur detta ofta ger sig uttryck i ohälsosamma relationer till mat och kalorier (Beardsworth A. m. fl., 2002). Männen visade generellt sätt en helt annan inställning till lunchrätten och dess betydelse, de påverkades i högre grad av att rätten skulle vara mättande. Dessa resultat överensstämmer väl med den tidigare forskning som presenterades inledningsvis, som beskrev hur män generellt sätt har ett okomplicerat förhållande till mat, de äter när de är hungriga med det primära syftet att bli mätt. Kvinnorna däremot, har ett beydligt mer komplext förhållande till maten och dess innehåll, och tänker i högre grad på att måltiden skall vara lätt och hälsosam (H. Pederby, 1995). Inledningsvis redogjordes också för A. Beardsworth m fl. (2002) rapport som beskiver männen och kvinnornas olika förhållningssätt till mat. Männens val av maträtter beskrivs som robust jämfört med kvinnorna som väljer mat med en dygdig medvetenhet, där deras medvetenhet om kostens betydelse gör att de handlar mer i enlighet med sina kunskaper om näring och kostvalets inverkan på kroppen. Även detta resonemang stämmer väl in på respondenternas svar och förhållningssätt i deras preferenser och val av lunchrätt. I tolkningen av detta resultat bör det dock också vidare diskuteras om varför männen i så hög grad väljer lunchalternativ som de upplever vara mättande. Mansdominade yrken är ofta mer fysiskt krävande än de yrkesgrupper som domineras av kvinnor. Många av de män som besöker restaurangen arbetar utomhus, med förhållandevis stor fysisk arbetsbelastning. Valet av lunchrätt bör också ses i förhållande till dessa förutsättningar. Även om det gick se en tydlig indelning mellan könen i deras förhållningssätt till hälsosamma matval, så visade resultaten också att även männen i hög grad strävade efter att uppnå en viss viktreducering, nästan hälften av männen uppgav att även om de var nöjda med sin nuvarande kroppsvikt så strävade de efter att gå ner lite. Det gick dock inte att se några större tendenser till att de också styrde sitt lunchval utifrån denna utgångspunkt. Nivå av utbildning visade sig påverka lunchvalet främst hos männen. Män med högskoleeller universitetsutbildning valde i högre utsträckning lunchalternativet asiatiskt jämfört med männen med lägre nivå av utbildning. Detta överensstämmer med de rapporter som redovisar hur högre utbildningsnivå ofta leder till mer hälsosamma kostval (Becker W, 2001; Daborn, C., m.fl.; 2005; SCB, 2004; Socialstyrelsen 2005). Inledningsvis presenterades också 11

15 resultatet i undersökningen Riksmaten (2002), som visar att personer med lägre utbildning inte nås av informationskampanjer och hälsofrämjande kostupplysning i samma utsträckning som högutbildade. Enligt min uppfattning finns det idag en bred kunskap och förståelse för vilka fördelar och konsekvenser olika typer av mat har för kroppen och hälsan, oavsett socioekonomiskt position och kön. Skillnaderna mellan olika individers förhållande till mat består i stället till största del av hur denna kunskap styr kosten och kroppsuppfattningen hos en del individer och grupper, jämfört med de som inte låter denna medvetenhet påvarka deras kostval i lika hög utsträckning. Häri ligger den stora skillnaden mellan framförallt män och kvinnor. Resultatet av detta arbete kunde också redovisa vissa skillnader mellan olika åldersgrupper och deras val av lunchrätt. Framförallt visade detta sig hos de unga männen. Yngre män valde lunchalternativet asiatiskt i högre grad än de övriga männen. Det verkar dock inte som om detta beslut grundar sig på att rätten generellt sätt är mer hälsosam än alternativet husmanskost. Majoriteten av de unga männen uppgav också att de anser det var oviktigt om lunchrätten är hälsosam eller inte. Troligen är att dessa unga män i högre grad har anpassat sig till det växande utbudet av maträtter som kommit till under senare år. De unga männen visade också ett betydligt större intresse för matlagning än de män i äldre åldersgrupper. Att det finns många olika förhållningssätt till mat och lunchval har kunnat konstateras i denna undersökning. Även om de inledande frågeställningarna till viss del har kunnat belysas, har de inte med någon klarhet besvarats. Resultatet av enkätundersökningen har visat att kvinnor grundar sina lunchval utifrån andra utgångspunkter än män. Kombinationen kön och hälsa/kroppsuppfattning har visat sig vara de faktorer visat sig mest påtagliga i valet av lunchrätt. Detta förklarar dock inte till fullo den tydliga indelning som redovisats mellan könen och mellan olika nivåer av utbildning. Andra aspekter, så som sociala grupprelationer, kulturell tillhörighet, normer och förväntningar påverkar också med största sannorlighet dessa individer i deras matval och gruppindelning. Dessa faktorer har resultatet i detta arbete inte kunnat redogöra för. Den tidigare forskning som bedrivits inom detta område har kunnat synliggöra dessa faktorer, men det saknas dock fortfarande en djupare förståelse för hur dessa faktorer påverkar människan i hennes kostval. Därmed saknas också plattformen på vilken hälsosammare kostvanor kan implementeras hos de individer och grupper som befinner sig i riskzonen för kostrelaterad ohälsa. Slutligen kan det konstateras att faktorerna som påverkar individernas val av lunchrätt och kosthållning är många. Komplexiviteten består i den kombination och samverkan dessa olika faktorer har till varandra. 3.1 Medod diskussion Enkätens utformning Det var svårt att begränsa antalet frågor när enkäten formulerades. De flesta respondenter fyllde dock i samtliga frågor, endast ett fåtal utelämnade en eller ett par frågor (de frågor som bearbetas i resultatet har dock besvarats av samtliga respondener). Efter att ha bearbetat och analyserat frågorna kan jag dock konstatera att enkäten kunde ha utformas med färre antal 12

16 frågor. En del av frågorna har inte redovisats i resultatet, eftersom de visade sig vara irrelevanta för undersökningens syfte. Enkäten inkluderade också frågan om vilken nuvarande sysselsättning respondenterna hade. Detta visade sig vara allt för svårt att göra en generell bearbetning av, i stället har socioekonomisk tillhörighet baserats på nivå av utbildning. En del flersvarsfrågor visade sig ge aningen missvisande svarsinformation, tex fick respondenterna uppge vilka lunchkategorier de oftast valde, här svarade många två eller fler alternativ, vilket inte gav en lika tydligt bild av de absoluta favoritkategorierna. Dessa frågor skulle ha rangordnats Respondenterna Det blev inte en jämn fördelning av antal individer i de olika åldersgrupperna. De yngre respondenternas (20-30 år) blev en mindre grupp än de mellan år och år. De respondenter som är i åldersgrupperna år och 65 år eller över har inte inkluderats i de frågor som presenterar åldersfördelning i resultatet. Detta eftersom antalet personer i dessa åldrar tillsammans endast bestod av 9 respondenter. Majoriteten av respondenterna är förvärsarbetande, därför redovisar inte resultatet skillnader mellan de som har ett arbete och de som är arbetslösa eller av andra anledningar ej förvärvsarbetar Analys av respondenternas förhållningssätt till enkätfrågorna Bearbetningen av resultatet utgår ifrån att alla respondenter svarat sanningsenligt. Det är dock svårt att avgöra huruvida de i vissa fall, medvetet eller omedvetet, påverkats av den sociala omgivningen eller av hur de skulle vilja att deras förhållande till olika maträtter ser ut. Här tänker jag främst på relationen till hälsosam mat. I den förklaring till lunchrätterna som gästerna läser när de beslutar om vilken lunchrätt de ska välja finns ingenting angivet om huruvida rätten är hälsosam eller inte (i.e fettsnål, fiberrik mm.) Generellt sätt är det så att det asiatiska alternativet är kalorifattigare än alternativet husmanskost. 13

17 REFERENSER Aborelius, E. Varför gör dom inte som vi säger? Teori och praktik om att påverka människors levnadsvanor. Stockholm 2001: Nykopia Tryck AB Abrahamsson, L Matvanor och behov under livscykeln. Näringslära för högskolan. Stockholm 1999: Liber AB. Beardsworth, A. m. fl. Women, men and food: the significance of gender for nutritional attitudes and choices. British Food Journal. 2002: 104 (7). s Becker, W., Pearson, M. Utbildning och alder viktigast för våra matvanor Vår Föda 3. s Blades, M. Factors affecting what we eat. Nutrition and food science. 2001: 31(2). s Bouge, J., Coleman, T., Soerenson, D. Determination of consumers dietary behaviour for health-enhancing foods. British Food Journal 2002: 107. s Bourdieu, P. Distinction. A social critique of the judgement of taste. Harward University press, Cambridge, Massachussetts Charles, N., Kerr, M. Women, Food and Families. Tiptree, Essex.:1988. Anchor Brendon Ltd. Connors, M., Bisogni, C. A., Sobal, J., Devine, C. M. Managing values in personal food systems. Appetite. 2001: 36 (3) s Daborn, C., Dibsall, L., Lambert, N. Understanding the food related experiences and beliefs on a specific group of low income men in the UK. Health Education 2005: 105 (2) s Ekström, M. Kost, klass och kön. Umeå, Sociologiska Inst. 1990: Umeå Universitet. Gedrich, K. Determinations of nutritional behaviours: a multitide of levers of successful intervention.. Appetite. 2003: 41 (3). s Pete, J. M. Newborn infants preference for sterile water versus five-percent glucose and water. Journal of Paediatric Nurturing (4): s Jansson, M. Du blir vad du äter. Rapport 19, 2004; Livsmedelsverket. Lupton, D. Food, the body and the self. 2:a utg. London 1988: Sage publ. Ltd. Menell, S., Murcott, A., Otterloo, A. H m. fl. The Sociology of Food Eating, diet and culture. Bristol; J. W Arrowsmith Ltd. Mogren, H. m.fl. Factors influencing food intake in man Näringsforskning. 1990; 34 (suppl.25): s.6-7. Pederby, H. Män unnar sig att bli mätta Vår Föda 6, s SLV. Riksmaten Kostvanor och näringsintag i Sverige

18 Samuelsson, G., Sjödén, P-O. Förändring av kostvanor hos barn: Tillbakablick och framtida möjligheter. Om matens betydelse för hälsa och sjukdom. Stockholm 1993: SPRI. SCB (Sjöberg, I., Persson, J., Johansson S-E). Bruk, missbruk, vanor och ovanor. Hälsorelaterade levnadsvanor SCB 2005, Elektronsik källa: Kraftig ökning av fetma i Sverige , asp Socialstyrelesen Folkhälsorapport Story, M., Neumark-Sztainer, D., French, S. Individual and environmental influences on adolescent eating behaviours. Journal of the American dietetic association (3). suppl.1. s Tatzer, E., Schubert, M. T., Timischl, W., Simbruner, G. Discrimination of taste and preference for sweet in premature babies. Early Human Development; 1985: 12. s Wesslen, A. Gymnasieungdomars matvanor. Beteenden och attityder. Uppsala. Institutionen för hushållsvetenskap, Westman, C., Skans, M. Val av lunchrätt. En orienterande studie för Livsmedelsverket Wilson, C. S. Reasons for eating : Personal experiences in nutrition and anthropology: Appetite. 2002: 38. iss.1. s Bilaga 1: Resultat i figurer Bilaga 2: Enkätundersökning

19 BILAGA 1: Resultat i figurer Preferenser: Fråga 8 a. Är det någonting du skulle vilja att det serverades mer av (som dagens lunch) på restaurangen? (fler svar möjliga) Figur 2. Preferenser (anges i procent %). procent (%) Män Kvinnor Hamburg./grillr. 0 0 Pizza Klassisk husm.

20 Att välja lunchrätt: Fråga 7 a. Vilken/vilka faktorer påverkar dig mest i valet av lunchrätt? (fler svar möjliga) Figur 3. Påverkande faktorer vid val av lunchrätt (anges i procent %). Procent (%) Män Kvinnor Synintryck