FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 25 februari 2013 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 25 februari 2013 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 1. Ärende Val av justerare. I tur: Börje Wennberg (S) Tid för justering: Dnr 2. Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 3. Öppna jämförelser 2012 informationsärende CK Kösituationen inom hälso- och sjukvården informationsärende CK Landstingsstyrelsens uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet CK Barnkonventionen Policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter - KOMPLETTERAS CK Utvärdering av Vårdval i Uppsala län CK Riktlinjer för intraprenad CK Riktlinjer för uthyrning av landstingets lokaler CK Redovisning av finskt förvaltningsområde CK Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (SOU 2012:75) remissvar till Socialdepartementet 12. Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting remissvar till Finansdepartementet CK CK Handlingsplan för läkemedel och miljö 2013 CK Ekologisk hållbarhet samlade ramverk för program och planer samt Miljöoch klimatprogram remissvar till Uppsala kommun 15. Konsekvensbeskrivning av åtgärder som bör övervägas för att nå reviderade etappmål för vägtrafiken remissvar till Näringsdepartementet CK CK Granskning av landstingets hantering av journaler revisionssvar CK Landstingsdirektörens rapport CK

4 18. Förlängt tillstånd att bedriva rikssjukvård - anmälningsärende CK Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag juli december 2012 CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) 1 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser Börje Wennberg (S) att jämte ordförande Erik Weiman (M) justera dagens protokoll. Tid för justering: xxxdagen den 00 yyy Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Öppna jämförelser 2012 informationsärende Chefscontroller Sven-Arne Åsman informerar om Öppna jämförelser Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Kösituationen inom hälso- och sjukvården informationsärende Stabscontroller Tord Jansson informerar om kösituationen inom hälso- och sjukvården. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Landstingsstyrelsens uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna föreslagna åtgärder i syfte att effektivisera styrelsens utövande av sin uppsiktsplikt, att uppdra åt landstingsdirektören att till landstingsstyrelsen i mars månad 2013 inkomma med förslag till ändringar i reglementet för landstingsstyrelsen i syfte att bättre tillgodose att kraven på en väl fungerande uppföljning, samordning och kontroll uppnås, att uppdra åt landstingsdirektören att redovisa aktuella gemensamma styrdokument samt en plan för systematisk uppföljning av dessa till landstingsstyrelsens sammanträde i mars 2013, att uppdra åt landstingsdirektören att till landstingsstyrelsen i mars 2013 redovisa hur internkontrollen utförs och vid behov lämna förslag till åtgärder samt att i juni 2013 redovisa eventuella ändringar efter den översyn som genomförs under våren, att koppla uppföljning av verksamhet till ett antal nyckelområden som med viss kontinuitet avrapporteras i landstingsdirektörens rapport till landstingsstyrelsen, att uppdra åt landstingsdirektören att till landstingsstyrelsen i mars 2013 lämna förslag på hur landstingsstyrelsen på lämpligaste sätt följer och påverkar verksamheten i de organ som landstinget är intressent i. Ärendet Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 21 mars 2011, bilaga 74, fastställdes en rutin för löpande redovisning av landstingets verksamhet och ekonomi inom ramen för landstingsstyrelsens uppsiktsplikt. Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 26 november 2012 beslutade styrelsen ge landstingsdirektören i uppdrag att till styrelsens sammanträde den 25 februari 2013 ta fram förslag på riktlinjer med syftet att effektivisera landstingsstyrelsens uppsiktsplikt. Landstingsstyrelsen har till sin uppgift ägarstyrning och därmed en särskild roll att upprätthålla en helhetssyn, samordning och kontroll. Landstingsstyrelsen har också till sin Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) uppgift ansvar som innebär fortlöpande uppsikt över verksamhet i nämnder, styrelser och i de företag som landstinget har intresse i. Landstingsstyrelsen ska övervaka att de av fullmäktige fastställda målen för verksamhet och ekonomi efterlevs. Det innebär att landstingsstyrelsen ska tillse regelbunden återrapportering till fullmäktige om hur verksamhet och ekonomi utvecklas. Styrelsen ska ansvara för att samordningsträffar med nämnder/styrelser eller dess ledning genomförs. Den uppsikt som landstingsstyrelsen behöver utöva innefattar inte enbart de politiska organ som lyder direkt under landstingsfullmäktige, utan också av landstinget hel- och delägda bolag, stiftelser och samverkansorgan. Vidare har landstinget omfattande samarbeten och förbindelser med andra landsting, kommuner och andra offentliga aktörer. Landstingsstyrelsen bör regelbundet ta en aktiv del i hur landstinget interagerar med dessa olika aktörer. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsdirektören Chefsjuristen Mats Holmberg Revisionschefen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Dnr CK Kerstin Westholm, landstingsdirektör Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Mats Holmberg, jurist Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna föreslagna åtgärder i syfte att effektivisera styrelsens utövande av sin uppsiktsplikt, att uppdra åt landstingsdirektören att till landstingsstyrelsen i mars månad 2013 inkomma med förslag till ändringar i reglementet för landstingsstyrelsen i syfte att bättre tillgodose att kraven på en väl fungerande uppföljning, samordning och kontroll uppnås, att uppdra åt landstingsdirektören att redovisa aktuella gemensamma styrdokument samt en plan för systematisk uppföljning av dessa till landstingsstyrelsens sammanträde i mars 2013, att uppdra åt landstingsdirektören att till landstingsstyrelsen i mars 2013 redovisa hur internkontrollen utförs och vid behov lämna förslag till åtgärder samt att i juni 2013 redovisa eventuella ändringar efter den översyn som genomförs under våren, att koppla uppföljning av verksamhet till ett antal nyckelområden som med viss kontinuitet avrapporteras i landstingsdirektörens rapport till landstingsstyrelsen, att uppdra åt landstingsdirektören att till landstingsstyrelsen i mars 2013 lämna förslag på hur landstingsstyrelsen på lämpligaste sätt följer och påverkar verksamheten i de organ som landstinget är intressent i. Ärendet Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 21 mars 2011, bilaga 74, fastställdes en rutin för löpande redovisning av landstingets verksamhet och ekonomi inom ramen för landstingsstyrelsens uppsiktsplikt. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

14 2 (6) Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 26 november 2012 beslutar styrelsen ge landstingsdirektören i uppdrag att till styrelsens sammanträde den 25 februari 2013 ta fram förslag på riktlinjer med syftet att effektivisera landstingsstyrelsens uppsiktsplikt. Landstingsstyrelsen har till sin uppgift ägarstyrning och därmed en särskild roll att upprätthålla en helhetssyn, samordning och kontroll. Däri ingår att landstingsstyrelsen ska följa upp den löpande verksamheten och ekonomin samt vidta nödvändiga åtgärder. Grunden för landstingsstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen 6 kap 1 Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen skall också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i sådana företag som avses 3 kap 17 och 18 och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. I kommunallagen 6 kap 2 och 3 regleras ytterligare det ansvar som ligger på styrelsen genom att styrelsen uppmärksamt skall följa utvecklingen och den ekonomiska ställningen. För att kunna fullgöra sina uppgifter får styrelsen från berörda organ och anställda begära in de yttranden och upplysningar som behövs för detta. Trots att lagstiftaren förutsätter att styrelsen har en ledande och samordnande roll ger kommunallagen inte styrelsen några extrema maktmedel. Uppsikten måste i princip anses vara begränsad till en rätt att göra påpekanden, lämna råd och anvisningar samt, om det är nödvändigt, se till att fullmäktige i sin egenskap av högsta beslutande organ ingriper. Det ligger inte inom styrelsens befogenheter att i en annan nämnds ställe besluta att en viss åtgärd ska vidtas, att inhibera något som en annan nämnd redan beslutat eller att gripa in i den myndighetsutövning som är en annan nämnds uppgift. Enligt kommunallagen 6 kap 32 ska fullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. En viktig del i styrelsens övergripande ansvar och uppsikt över verksamheten är att ansvaret för förslag till budget och därmed sammanhängande budgetprocess åvilar styrelsen enligt kommunallagen 8 kap 6. Rollfördelningen mellan de politiska organen landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsstyrelse och produktionsstyrelse bygger på en politisk styrmodell med tre samverkande områden: behovsstyrning, produktionsstyrning och ägarstyrning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska inom ramen för behovsstyrning säkerställa att landstingets vård fortsätter att utvecklas på patientorienterade grunder. Förnyelse och ökad effektivitet i verksamheten eftersträvas genom nya ersättningsformer och genom upphandlingar och vårdinitiativ som är patient/medborgarorienterade. Mål ska definieras såväl från befolknings- som verksamhetsperspektiv.

15 3 (6) Produktionsstyrelsen ska förstärka möjligheterna att anlägga ett koncernperspektiv på vårdproduktionen och utveckla effektiva modeller som t ex förenar primärvård och specialistvård i nya effektiva lösningar. Styrningen bör belöna produktionsmodeller som sänker kostnadsnivåer och som leder till förbättringar i produktionssystem. Styrningen ska ske genom ökat fokus på uppföljning, kvalitet och benchmarking. Styrningen från de två styrelserna ska ges tydlighet i budgetprocessen för att resultera i uppdrag som harmonierar med varandra och är i överensstämmelse med landstingsfullmäktiges uppdrag. Landstingsstyrelsen har till sin uppgift ansvar som innebär fortlöpande uppsikt över verksamhet i nämnder, styrelser och i de företag som landstinget har intresse i. Landstingsstyrelsen ska övervaka att de av fullmäktige fastställda målen för verksamhet och ekonomi efterlevs. Det innebär att landstingsstyrelsen ska tillse regelbunden återrapportering till fullmäktige om hur verksamhet och ekonomi utvecklas. Styrelsen ska ansvara för att samordningsträffar med nämnder/styrelser eller dess ledning genomförs. Den uppsikt som landstingsstyrelsen behöver utöva innefattar inte enbart de politiska organ som lyder direkt under landstingsfullmäktige, utan också av landstinget hel- och delägda bolag, stiftelser och samverkansorgan. Vidare har landstinget omfattande samarbeten och förbindelser med andra landsting, kommuner och andra offentliga aktörer. Landstingsstyrelsen bör regelbundet ta en aktiv del i hur landstinget interagerar med dessa olika aktörer. Följande organ ligger inom det ansvar som landstingsstyrelsen har för uppföljning: Styrelser och nämnder under landstingsfullmäktige: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Produktionsstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Patientnämnden Varuförsörjningsnämnden (gemensam för fem landsting, Landstinget i Uppsala län är värdlandsting) Kostnämnden (gemensam för Landstinget i Uppsala län och Västmanlands läns landsting) Stiftelser m.fl. Upplandsmuseet Musik i Uppland STUNS (stiftelseansvaret har övergått till Regionförbundet Uppsala län men verksamhetens karaktär gör det angeläget att landstinget tar aktiv part i uppföljningen) Samverkansorgan, kommunalförbund samt partssammansatta och gemensamma organ Regionförbundet Uppsala län

16 4 (6) Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling Samordningsförbundet Uppsala län Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen Mälardalsrådet Samrådsnämnden med Uppsala universitet (inkl. ALF-styrelsen) Bolag och ekonomiska föreningar AB Gamla Uppsala Buss Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag AB Transitio Kommentus AB Kommuninvest (ekonomisk förening) Inera AB Aktietorget Återrapporteringsrutiner Inom Landstinget i Uppsala län sker återkommande rapportering av ekonomi och verksamhet till landstingsstyrelsen i enlighet med fastställd planerings- och uppföljningsprocess. Återrapportering av landstingets ekonomiska ställning och verksamhetsfrågor sker månadsvis till landstingsstyrelsen i landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport. Där ingår resultat på landstingsnivå, investeringar och finansiella placeringar. För landstingets egna verksamheter gäller att de alltid är underställda en politisk styrelse eller nämnd. Det åligger dessa politiska organ att vidarerapportera frågor som styrelsen/nämnden bedömer bör komma till landstingsstyrelsens kännedom samt särskilt uppmärksamma landstingsstyrelsen på uppkomna avvikelser i verksamhet och ekonomi. Nedan anges hur återrapportering bör ske enligt gällande planerings- och uppföljningsprocess. Denna anger hur boksluts- och budgetprocess samt landstingets löpande ekonomiska förvaltning på landstingsnivå hanteras. Den nuvarande återrapporteringen bör kompletteras med en systematisk uppföljning av återrapporteringen enligt fastställd planerings- och uppföljningsprocess. Separat bör göras en beskrivning av hur landstinget på lämpligaste sätt följer och återrapporterar verksamheten i de organ som inte ingår i nuvarande återrapportering. Februari: Bokslutsgenomgång i landstingsrådsberedning. Närvaro av förvaltningsledningar och verkställande direktörer som avrapporterar respektive bokslut. Mars: Landstingets årsredovisning föreläggs landstingsstyrelsen inför godkännande av landstingsfullmäktige

17 5 (6) Styrelser, nämnder redovisar årsbokslut alt. verksamhetsberättelser till landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport föreläggs landstingsstyrelsen April: Landstingsrådsberedning budgetgenomgång Landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport föreläggs landstingsstyrelsen Landstingets årsredovisning godkänns av landstingsfullmäktige Maj: Landstingplan och budget föreläggs landstingsstyrelsen Landstingets tertialrapport 1 föreläggs landstingsstyrelsen. Rapportering av landstingets verksamhet, ekonomi, investeringar och placeringar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, produktionsstyrelsen, kollektivtrafiknämnden, kulturnämnden jämte styrelsen för AB Gamla Uppsala Buss ska vid budgetavvikelser företrädas av ordförande och chefstjänsteman i diskussion om orsaken till avvikelser och vidtagna åtgärder Landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport föreläggs landstingsstyrelsen Juni: Landstingsplan och budget fastställs av landstingsfullmäktige Landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport föreläggs landstingsstyrelsen Styrelser och nämnders interna kontrollplaner föreläggs landstingsstyrelsen September: Landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport föreläggs landstingsstyrelsen Oktober: Landstingets delårsrapport föreläggs landstingsstyrelsen. Rapportering av landstingets verksamhet, ekonomi, investeringar och placeringar.

18 6 (6) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, produktionsstyrelsen, kollektivtrafiknämnden, kulturnämnden jämte styrelsen för AB Gamla Uppsala Buss ska vid budgetavvikelser företrädas av ordförande och chefstjänsteman i diskussion om orsaken till avvikelser och vidtagna åtgärder Eventuell tilläggsbudget föreläggs landstingsstyrelsen inför godkännande av landstingsfullmäktige Landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport föreläggs landstingsstyrelsen November: Landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport föreläggs landstingsstyrelsen Den landstingsövergripande analysen presenteras i landstingsstyrelsen Landstingets delårsrapport godkännes av landstingsfullmäktige Eventuell tilläggsbudget fastställes av landstingsfullmäktige December: Landstingsdirektörens verksamhets- och ekonomirapport föreläggs landstingsstyrelsen Bilagor Protokollsutdrag LS Landstingets planeringsprocess

19 Landstingets ledningskontor Landstingets planeringsprocess

20

21

22

23 Dnr CK Administrativa avdelningen Mats Holmberg Tfn E-post Landstingsstyrelsen Granskning av hur landstingsstyrelsens utövar sin uppsiktsplikt Förslag till beslut Landstingstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer med syftet att effektivisera landstingsstyrelsens uppsiktsplikt Ärendet Landstingsrevisionen har inlett en granskaning av hur landstingsstyrelsen utövar sin lagenliga uppsiktsplikt över verksamheten totalt och övriga styrelser och nämnders verksamhet. Grunden för LS uppsiktsplikt regleras i KL 6 kap 1 Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen skall också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i sådana företag som avses 3 kap 17 och 18 och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. I 2 och 3 regleras ytterligare det ansvar som ligger på styrelsen genom att styrelsen uppmärksamt skal följa utvecklingen och den ekonomiska ställningen. För att kunna fullgöra sina uppgifter får styrelsen från berörda organ och anställda begära in de yttranden och upplysningar som behövs för detta. Trots att lagstiftaren förutsätter att styrelsen har en ledande och samordnande roll ger kommunallagen inte styrelsen några extrema maktmedel. Uppsikten måste i princip anses vara begränsad till en rätt att göra påpekanden, lämna råd och anvisningar samt, om det är nödvändigt, se till att fullmäktige i sin egenskap av högsta beslutande organ ingriper. Det ligger inte inom styrelsens befogenheter att i en annan nämnds ställe besluta att en viss åtgärd ska vidtas, att inhibera något som en annan nämnd redan beslutat eller att gripa in i den myndighetsutövning som är en annan nämnds uppgift. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

24 2 (2) Enligt KL 6 kap 32 skall fullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. En viktig del i styrelsens övergripande ansvar och uppsikt över verksamheten är att ansvaret för förslag till budget åvilar styrelsen enlig KL 8 kap 6, och därmed sammanhängande budgetprocess. I nuvarande Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt nämnder och styrelse i Landstinget i Uppsala län har landstingsrådsberedningen, LRB, givits något av en nyckelroll som det organ som ansvara för budget- och planeringsprocessen samt samordningen mellan beställar- och produktionsperspektivet inom hälso- och sjukvården inom landstinget. LRB ska även bereda ärenden till landstingsstyrelsen och sådana ärenden som ska behandlas i både landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdstyrelsen eller produktionsstyrelse, eller ärenden som på något sätt berör dessa styrelser. Det finns behov av att på ett effektivare sätt, än för närvarande, strukturera och i vissa fall måhända även formalisera hur landstingsstyrelsens uppsiktsplikt ska kunna utövas på bästa sätt. Av landstingsstyrelsens reglemente framgår delvis över vilka verksamheter uppsiktplikten gäller men också vilka externa parter landstingstyrelsen ska samarbeta och samråda med. För de externa parterna gäller givetvis inte någon uppsiktsplikt. För landstingets egna verksamheter gäller att de alltid är underställda en politisk styrelse eller nämnd. Det kan finnas behov att klargöra vilka skyldigheter dessa politiska organ har att vidarerapportera frågor som styrelsen/nämnden bedömer bör komma till landstingsstyrelsens kännedom och hur och var detta ska ske. Följande styrelser och nämnder omfattas: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Stiftelsen Musik i Uppland, Stiftelsen Upplandsmuseet, Kollektivtrafiknämnden, Kulturnämnden, Varuförsörjningsnämnden (gemensam nämnd), Kostnämnden (gemensam nämnd, tillhör Landstinget Västmanland). I uppsiktsplikten bör även Regionförbundet ingå liksom det av landstinget helägda Gamla Uppsala Buss AB.

25 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Barnkonventionen Policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anta Policy för att förverkliga barnets rättigheter och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Ärendet Landstinget i Uppsala län antog år 2000 en policy för barnkonventionen. Några aktiviteter för förverkligande genomfördes under de första åren, men har därefter avtagit. Landstingets revisorer granskade 2010 tillämpningen av policyn och påpekade behov av att synliggöra barnkonventionen i planering, beslut och uppföljning för att säkerställa att konventionen förverkligas i landstingets verksamheter. Revisorernas synpunkter har beaktats i handlingsplanen. Ärendet har tagits upp för beslut i produktionsstyrelsen den 22 november 2012, i kollektivtrafiknämnden den 22 november 2012 och i hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 11 februari Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 Dnr CK Hälso- och sjukvårdsstaben Tinna Cars-Björling Tfn E-post Landstingsstyrelsen Policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anta Policy för att förverkliga barnets rättigheter och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Ärendet Landstinget i Uppsala län antog år 2000 en policy för barnkonventionen. Några aktiviteter för förverkligande genomfördes under de första åren, men har därefter avtagit. Policyn utvärderades internt på landstingets kansli under 2005 och landstingets politiska revisorer uppdrog åt PriceWaterhouseCoopers att granska arbetet under Revisorernas synpunkter har beaktats i handlingsplanen för Arbetet med en ny policy och handlingsplan påbörjades av nätverket Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga. Dessa dokument är skrivna i enlighet med aktuella nationella och internationella strategier, vilka inarbetats som mål, aktiviteter, genomförande, uppföljning och ansvar. Landstingets revisorer granskade 2010 tillämpningen av policyn och påpekade behov av att synliggöra barnkonventionen i planering, beslut och uppföljning för att säkerställa att konventionen förverkligas i landstingets verksamheter. Revisorernas synpunkter har beaktats i handlingsplanen. Förslag till policy och handlingsplan har sänts på remiss till samtliga styrelser och förvaltningar i landstinget samt till externa vårdgivare och relevanta frivilliga organisationer. Av de remissyttranden som inkommit framgår att samtliga ställer sig bakom den föreslagna policyn och planen. På några punkter önskar man emellertid förtydliganden, exempelvis tydligare mål och stramare riktlinjer i barnkonsekvensanalysen. I samband med att ny länsbarnombudsman (LänsBO Martin Price) tillträdde sin tjänst gavs möjlighet att ytterligare granska och förankra det framtagna förslaget av policy och handlingsplan. LänsBO har haft kontakt med flera sakkunniga personer inom området, bland annat på Sveriges Kommuner och Landsting. Länets kommuner har också fått möjlighet att ge sina synpunkter på förslaget. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

28 2 (2) De justeringar som har gjorts efter genomförd remisshantering internt i landstinget har lett till att dokumentet blivit mer strukturerat och användbart. Ingenting har ändrats när det gäller sakinnehållet. Landstingets styrgrupp för LänsBO, utsedd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, har kontinuerligt följt processen och står bakom det nu presenterade slutgiltiga förslaget. Ärendet har tagits upp för beslut i produktionsstyrelsen den 22 november 2012, i kollektivtrafiknämnden den 22 november 2012 och beslutas i hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 11 februari Bilagor Policy för att förverkliga barnets rättigheter och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Yttrande från utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Beslut i produktionsstyrelsen Beslut i kollektivtrafiknämnden Beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen

29 19 december 2012 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter

30 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och få möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Det överensstämmer med grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som innebär att barnet sätts i fokus vid beslut och åtgärder och att dessa prövas utifrån ett barnrättsperspektiv. 1 Bakgrund Landstinget i Uppsala län antog år 2000 en policy för barnkonventionen. Några aktiviteter för förverkligande genomfördes under de första åren, men har därefter avtagit. Policyn utvärderades i landstingsdirektörens kansli under 2005 och landstingets politiska revisorer uppdrog åt PriceWaterhouseCoopers att granska arbetet under Revisorernas synpunkter har beaktats i handlingsplanen för Arbetet med en ny policy och handlingsplan påbörjades av nätverket Kompetenscentrum för hälsofrämjande insatser för barn och unga 3. Dessa dokument är skrivna i enlighet med aktuella nationella och internationella strategier, vilka inarbetats som mål, aktiviteter, genomförande, uppföljning och ansvar. Landstingets revisorer granskade 2010 tillämpningen av policyn (som antogs år 2000) och påpekade behov av att synliggöra barnkonventionen i planering, beslut och uppföljning för att säkerställa att konventionen förverkligas i landstingets verksamheter. Revisorernas synpunkter har beaktats i handlingsplanen. FN-kommitténs fyra huvudprinciper FN:s kommitté för barnets rättigheter har sammanfattat konventionens fyra huvudprinciper, vilka också är grunden i landstingets policy: Alla barn har samma rättigheter och värde (artikel 2) 1 Barnrättsperspektiv innebär att ta hänsyn till och säkerställa de mänskliga rättigheter som barn har i åtgärder eller vid beslut som rör barn. Ett annat viktigt begrepp är barnperspektivet som innebär att vuxna, så långt som möjligt, sätter sig in i barnets situation för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. Obs inte att förväxla med barnets perspektiv. 2 Granskning av barnkonventionen. Landstinget i Uppsala län. PriceWaterhouseCoopers Nätverket bestod av verksamhetsansvariga inom landstinget. Följande verksamheter var representerade: Primärvården, UAS, Barnhälsovården, BUP, Lasarettet i Enköping, Folktandvården, Habilitering och hjälpmedel, Kultur i Länet samt ledningskontoret. Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 2

31 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3) Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12) Rättigheterna i konventionen gäller alla barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Det yttersta ansvaret ligger på regering och riksdag men för att efterleva konventionen i praktiken måste landstingen och kommunerna ta en aktiv roll i förverkligandet. 4 Barnkonventionen och regeringens strategi Barnkonventionen antogs av generalförsamlingen den 20 november Sverige ratificerade konventionen i juni Sverige har i och med detta förbundit sig att respektera principerna och vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. 5 Den 1 december 2010 godkände riksdagen förslaget Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/2010:232). Strategin vänder sig till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Den innebär i korthet att kunskap och medvetenhet om barnkonventionen ska öka och att ett barnperspektiv ska byggas in i allt beslutsfattande. För att stärka barnets rättigheter ska följande principer gälla: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 4 Utöver barnkonventionen finns också EUs stadga om de gemensamma rättigheterna och övrig svensk lagstiftning Särskilt artikel 24 i EU-stadgan (2007) handlar om barnets rättigheter. Den har uttalad koppling till barnkonventionen. 5 Den gäller inte som lag, men Sverige är folkrättsligt bundna av den. Frågan om barnkonventionen som lag ska utredas med början Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 3

32 Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Med avsikt att stödja det fortsatta arbetet med strategin har regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingått en överenskommelse om att stärka barnets rättigheter i verksamheter i kommuner och landsting. SKL har för detta arbete tagit fram en handlingsplan som innehåller ett antal generella insatser och fyra fördjupningsområden. Genomförandet av SKL:s handlingsplan pågår till och med november Landstingets åtagande Landstinget i Uppsala län ska aktivt arbeta för att uppfylla de rättigheter som stadgas i konventionen. Det betyder att alla barn i länet ska ha samma tillgång till sina rättigheter, ska behandlas med respekt och att de ska skyddas mot alla former av diskriminering. Vid alla åtgärder som rör barn ska det enskilda barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets situation, behov, rättigheter och intresse ska beaktas och väga tungt i alla beslut som fattas. Barnets bästa ska prövas och redovisas i beslutsprocesserna. Barnet ska tillförsäkras rätt till bästa möjliga hälsa och rätt till sjukvård och habilitering. Inom alla beslutsnivåer och ansvarsområden ska barnet tillförsäkras ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnet ska också ha rätt att framföra sina åsikter i alla beslut som rör det och åsikterna ska respekteras. Giltighet Landstingets Policy för att förverkliga barnets rättigheter är ett styrande dokument och ska användas i all landstingsfinansierad verksamhet. Den ska således synliggöras i planering, styrning, uppföljning och i den löpande verksamheten. Den gäller tills vidare. 6 Läs mer på Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 4

33 Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Landstingets handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter bygger på policyn. Utifrån den har landstinget valt att lyfta fram några områden som är särskilt angelägna att arbeta med under kommande femårsperiod. De avser att säkerställa att barnkonventionens principer och artiklar finns i alla styrdokument och beslutsprocesser, att relevant och tillräcklig kunskap om barnkonventionen finns i verksamheten, att systematiska arbetssätt för genomförandet utvecklas och att barn och ungdomar får möjlighet till delaktighet. Mål och aktiviteter 1. Barnkonventionens intentioner synliggörs I alla styrdokument och nya beslut ska ett barnrättsperspektiv vara synliggjort. Det innebär att barnets rättigheter sätts i fokus och att ett barnperspektiv integreras i all verksamhet. Barnperspektiv definieras i policyn, men betyder i korthet att vuxna måste klara av att både skydda och lyssna på och lära av barnet. Ibland behövs det samtidigt. Mål: Barnkonventionens intentioner ska finnas i alla styrande dokument. Aktivitet: Att göra en samlad översyn av alla gällande styrande dokument. Klart De som fattar beslut som berör barn ska i hög grad uppleva att de vid behov får stöd och tid för att kunna synliggöra barnrättsperspektivet. Klart Utbildning av förtroendevalda och anställda Kunskap om barnkonventionen och förståelse av dess principer är avgörande för beslut i enlighet med artikel 3 i barnkonventionen. Rutiner behöver upprättas för hur befintliga och kommande förtroendevalda och berörda anställda ska få denna kunskap och förståelse. Utöver dessa målgrupper ställer barnkonventionen i artikel 42 krav på att allmänheten informeras. Mål: Under handlingsplanens giltighetstid ska alla förtroendevalda och berörda anställda ha fått kunskap om barnkonventionen och förstå hur den kan omsättas i deras verksamheter. Aktivitet: En samlad utbildningsplan för barnets rättigheter i landstinget tas fram under Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 5

34 Barnkonventionens principer och artiklar inkluderas i den allmänna utbildningen av förtroendevalda från och med hösten Chefer i alla verksamheter kan utse barnrättspiloter (tidigare barnambassadörer). De får tid och mandat att bevaka, synliggöra och vara stöd i barnrättsfrågor, till exempel påminna om barnkonsekvensanalyser. Piloterna ska grundutbildas för sin funktion och underhålla kunskaperna regelbundet. 3. Kunskap om barns och ungas hälsa och levnadsvillkor För att kunna vidta lämpliga åtgärder och göra prioriteringar som rör barn (artikel 3), är det nödvändigt att beslutsfattare och tjänstemän har god kunskap om barns levnadsvillkor på lokal, regional och nationell nivå. Uppgifter om barns levnadsvillkor från nationella, regionala och lokala databaser ska kontinuerligt sammanställas, analyseras, göras tillgängliga och tas tillvara. Mål: Kunskap om flickors och pojkars hälsa och levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga. Aktivitet: Statistik från länets kommuner och landstinget ska samordnas och utvecklas så att den blir till ett lättillgängligt verktyg. 4. Barnkonsekvensanalyser Vid beslut om barn där flera alternativ finns ska det göras en förhandsprövning. Den visar om det kan förväntas negativa konsekvenser för berörda barn. I så fall görs en barnkonsekvensanalys. Den ska tydligt redovisa vilka konsekvenserna är och om de är nödvändiga, samt hur de kan kompenseras med andra åtgärder. Kraven i barnkonventionen är tydliga på detta prövande arbetssätt, bland annat i artikel 3 och ifråga om prioriteringar i artikel 4. Det är den enskilda verksamhetens uppgift att avgöra vilka insatser och beslut som ska prövas. Det gäller på alla beslutsnivåer inom landstinget. Generellt ska gälla att politiken ska efterfråga barnkonsekvensanalyser när så kan behövas. Anställda på alla nivåer bör dock själva föreslå eller genomföra barnkonsekvensanalyser om det är motiverat. Mål: Vid alla åtgärder som rör barn (0-18 år) ska det enskilda barnets bästa komma i främsta rummet. Aktivitet: Förtroendevalda ska få utbildning i vad som krävs inför ett beslut avseende barnkonsekvensanalyser. Klart våren Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 6

35 Ledande anställda i landstinget ska prioritera denna uppgift i alla beslut och beslutsunderlag. Uppföljning görs under hösten Beslutsfattare på alla nivåer ska ha kunskap om barnkonventionen och hur en barnkonsekvensanalys kan genomföras. Klart Föräldrars kunskaper och föräldrastöd Alla föräldrar, vårdnadshavare, annan vuxen som barnet stadigvarande bor med och övriga nära anhöriga behöver och ska få kunskaper om barnets rättigheter (artikel 42). All verksamhet i landstinget ska bidra till ökad kunskap hos den vuxna som barnet är beroende av. Alla verksamheter ska också själva ta initiativ till samverkan med andra myndigheter eller med civila samhället, när det är lämpligt. Mål: Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas relevant och samordnat stöd i sitt föräldraskap. Aktivitet: Landstinget ska säkerställa att alla verksamheter som möter föräldrar informerar om barnets rättigheter. Klart våren Samverkan i stöd till föräldraskapet ska beskrivas och vara känd för all berörd personal. Klart våren Barns och ungas kunskaper Sverige har genom barnkonventionen åtagit sig att göra barnkonventionen känd bland alla. 7 Landstinget ska utveckla formerna för råd, stöd och information i frågor om hälsa, tandvård, sjukvård, habilitering och kultur. Svensk lag 8 förtydligar dessa rättigheter för barn till vårdnadshavare eller anhörig som har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Mål: Barn och unga ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. 7 Observera att artikel 42 anger både barn och vuxna som målgrupp. Barnrättskommitténs allmänna kommentar nummer 1 från 2001 utvecklar även skyldigheten för samhället att ge barn en bra kunskap om mänskliga rättigheter 8 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 och Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 kap.5 Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 7

36 Aktivitet: Att i informationsmaterial och på hemsidor uppmärksamma barnets behov och rättigheter. Barnet kan vara både patient och anhörig. Klart Landstinget ska säkerställa att vårdavdelningar för vuxna har fungerande rutiner för information och delaktighet för anhöriga under 18 år. Klart hösten Utveckla former för barns och ungas delaktighet Ett av barnkonventionens viktigaste budskap är att lyssna till barnet och respektera dess åsikter. 9 Landstinget möter barn på många nivåer och ska beskriva och utveckla de goda exempel som finns. Detta omfattar barnets alla åsikter, oavsett hur och på vilket språk de framförs. Förtroendevalda och ledning ska också utveckla sina former för dialog med unga länsinvånare och brukare. Mål: Barn och unga ska ges rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och deras åsikter ska respekteras. Aktivitet: Landstinget ska inventera, beskriva och utveckla goda former för dialog på alla nivåer med barnet som brukare och anhörig. Klart våren Uppdraget till barnrättspiloter kan utökas till att också omfatta stöd till den egna verksamhetens arbete med god delaktighet. 8. Samverkan kring barnkonventionen Kommuner och landsting har ansvar för de flesta verksamheter som rör barns och ungas levnadsvillkor och hälsa. Skyldigheten att samverka (artikel 6) och att till socialtjänsten anmäla missförhållanden är lagstadgad. En fungerande samverkan mellan verksamheter som rör barn och unga landstinget, kommunerna, frivilligorganisationer och andra har stor betydelse för att stärka barns och ungas rättigheter. Mål: Landstinget ska ha väl utvecklad samverkan med länets kommuner gällande verksamheter som rör barns och ungas levnadsvillkor och hälsa. Aktivitet: Landstinget ska i samverkan med kommunernas skola och socialtjänst öka insatserna för att främja barns och ungas psykiska hälsa samt förebygga och behandla barns psykiska ohälsa. 9 Artikel 12 är en av konventionens fyra principer. Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 8

37 Personal i landstinget ska anmäla till socialtjänsten när oro finns för att ett barn far illa, eller riskerar att fara illa. Ett särskilt handlingsprogram behövs för att öka andelen anställda som är kunniga och trygga i förfarandet. Klart våren Kulturell delaktighet Det är av största vikt att alla barn och unga, oavsett ålder, kön, språk, religion, funktionsnedsättning, etniskt eller socialt ursprung ges samma möjlighet till kulturell delaktighet (artikel 31). Med kulturell delaktighet avses både tillgång till ett kvalitativt kulturutbud och möjlighet att själv vara skapande. Landstingets kulturförvaltning, Kultur i länet, ska i samverkan med länets kommuner utveckla barns och ungas kulturella delaktighet både i skolan och på fritiden. Mål: Ökad kulturell delaktighet för barn och unga. Aktivitet: Kultur i länet beskriver under 2013 i en handlingsplan vilket utbud som ska få ökad tillgänglighet och vilka målgrupper som berörs. Under 2015 genomförs utvärdering av handlingsplanen. Genomförande och ansvar Varje medarbetare har ansvar för barnrättsarbetet på sin arbetsplats. Chefer och andra personer i beslutsfattande position har ett särskilt ansvar för att driva barnrättsfrågorna och upprätta egna fördjupade mål och handlingsplaner utifrån detta dokument. Länsbarnombudsmannens roll och uppgifter Länsbarnombudsmannen ska vara ett starkt stöd i genomförandet av policy och handlingsplan för att stärka barns och ungas rättigheter i Uppsala län. Länsbarnombudsmannen ska, i enlighet med både barnkonventionen och landstingets policy och handlingsplan, verka för barns och ungas bästa i Uppsala län. Uppdraget är att sprida kunskap om barnkonventionen, policyn och handlingsplanen i landstingsfinansierade och kommunala verksamheter, att sprida kunskap om metoder och arbetssätt för att integrera barnperspektivet samt att ge praktisk handledning, råd och stöd i arbetet med att implementera metoder och arbetssätt. Att utveckla samverkan i frågor som rör förverkligandet av barnets rättigheter dels inom och mellan landstingsfinansierade verksamheter, dels mellan landstinget, kommunerna och andra aktörer regionalt och nationellt, kommer att vara en viktig uppgift för denna funktion. Länsbarnombudsmannens roll och uppgifter regleras i särskilt avtal mellan landstinget och länsbarnombudsmannens arbetsgivare. Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 9

38 Uppföljning och utvärdering Avgörande för barnrättsarbetets resultat är att handlingsplanen följs upp kontinuerligt. Handlingsplanen ska beaktas i landstingsplan, budget, regelböcker och vårdavtal. Landstingsdirektören ansvarar för att policy och handlingsplan revideras. Därefter antas den reviderade policyn och planen i lanstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Vid planperiodens slut ska en utvärdering av handlingsplanen göras. Resultatet ska återföras till landstingsstyrelsen. Referenser FN:s konvention för barnets rättigheter. Landstingets revisorers granskning av barnkonventionens tillämpning (Dnr LS ). Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232). Handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter i kommuner, landsting och regioner (Sveriges kommuner och landsting 2011). Länkar Landstinget i Uppsala län Länsbarnombudsmannen i Uppsala län Myndigheten Barnombudsmannen Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 10

39 Bilaga 1. Tabell: mål och aktiviteter MÅL 1. Barnkonventionens intentioner ska finnas i alla styrande dokument. 2. Under handlingsplanens giltighetstid ska alla förtroendevalda och berörda anställda ha kunskap om barnkonventionen och förstå hur den kan omsättas i deras verksamheter. 3. Kunskap om flickors och pojkars hälsa och levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga. 4. Vid alla åtgärder som rör barn (0-18 år) ska det enskilda barnets bästa komma i främsta rummet. AKTIVITET Att göra en samlad översyn av alla gällande styrande dokument. Klart De som fattar beslut som berör barn ska i hög grad uppleva att de vid behov får stöd och tid för att kunna synliggöra barnrättsperspektivet. Klart En samlad utbildningsplan för barnets rättigheter i landstinget tas fram under Barnkonventionens principer och artiklar inkluderas i den allmänna utbildningen av förtroendevalda från och med hösten Chefer i alla verksamheter kan utse barnrättspiloter (tidigare barnambassadörer). De får tid och mandat att bevaka, synliggöra och vara stöd i barnrättsfrågor till exempel påminna om barnkonsekvensanalyser. Piloterna ska grundutbildas för sin funktion och underhålla kunskaperna regelbundet. Statistik från länets kommuner och landstinget ska samordnas och utvecklas så att den blir till ett lättillgängligt verktyg. Förtroendevalda ska få utbildning i vad som krävs inför ett beslut avseende barnkonsekvensanalyser. Klart våren Ledande anställda i landstinget ska prioritera denna uppgift i alla beslut och beslutsunderlag. Uppföljning görs under hösten Beslutsfattare på alla nivåer ska ha kunskap om barnkonventionen och hur en barnkonsekvensanalys kan genomföras. Klart Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas relevant och samordnat stöd i sitt föräldraskap. 6. Barn och unga ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. 7. Barn och unga ska ges rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och deras åsikter ska respekteras. 8. Landstinget och länets kommuner ska ha väl utvecklad samverkan mellan verksamheter som rör barns och ungas levnadsvillkor och hälsa. 9. Ökad kulturell delaktighet för barn och unga. Landstinget ska säkerställa att alla verksamheter som möter föräldrar informerar om barnets rättigheter. Klart våren Samverkan i stöd till föräldraskapet ska beskrivas och vara känd för all berörd personal. Klart våren Att i informationsmaterial och på hemsidor uppmärksamma barnets behov och rättigheter. Barnet kan vara både patient och anhörig. Klart Landstinget ska säkerställa att vårdavdelningar för vuxna har fungerande rutiner för information och delaktighet för anhöriga under 18 år. Klart hösten Landstinget ska inventera, beskriva och utveckla goda former för dialog på alla nivåer med barnet som brukare och anhörig. Klart våren Uppdraget till barnrättspiloter kan utökas till att också omfatta stöd till den egna verksamhetens arbete med god delaktighet. Landstinget ska i samverkan med kommunernas skola och socialtjänst öka insatserna för att främja barns och ungas psykiska hälsa samt förebygga och behandla barns psykiska ohälsa. Personal i landstinget ska anmäla till socialtjänsten när oro finns för att ett barn far illa, eller riskerar att fara illa. Ett särskilt handlingsprogram behövs för att öka andelen anställda som är kunniga och trygga i förfarandet. Klart våren Kultur i länet beskriver under 2013 i en handlingsplan vilket utbud som ska få ökad tillgänglighet och vilka målgrupper som berörs. Under 2015 genomförs utvärdering av handlingsplanen. Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 11

40 Policy och Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 12

41

42

43

44

45

46

47 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Utvärdering av vårdval i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna rapporten Vårdval i Uppsala län: extern granskning av tillgänglighet, valfrihet, resurser och kvalitet. Ärendet Landstingsstyrelsen beslutade den 19 december 2011 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att genomföra en extern utvärdering av vårdvalet inom primärvården i Uppsala län i syfte att se vilka effekter vårdvalet medfört, med avrapportering till landstingsstyrelsen i februari Resultatet av utvärderingen presenterades den 17 december 2012 för hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt för landstingstyrelsen. Man beslutade då också ( 234) att överlämna en avrapportering till landstingsstyrelsen i februari Sammanfattningsvis visar utvärderingen att tillgängligheten ökat generellt sedan införandet av vårdvalet år Flertalet undersökta kvalitetsaspekter har också förbättrats sedan 2009, dock tycks detta inte haft så stora effekter på den patientupplevda kvaliteten. Valfriheten har ökat för invånarna i de större tätorterna i Landstinget i Uppsala län, men inte för invånarna i de mindre tätorterna och i glesbygdskommunerna i Norduppland och Heby. Antalet besök i primärvården har ökat liksom kostnaderna per invånare för utbetald kapiterings- och besöksersättning. En utveckling som det finns anledning att vara uppmärksam på framöver är att det i dagsläget finns flest vårdcentraler i Uppsala tätort i de områden där invånarna utgör den fjärdedel som har mest resurser. Vidare görs det fler besök per listad patient på privata vårdcentraler i landstinget. För att följa denna utveckling bör landstinget skapa en modell för kontinuerlig utvärdering av vårdutnyttjande i primärvården i länets samtliga kommuner. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande