Hur uppfattas färger i glas?

Transkript

1 Fokus Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet Nr Hur uppfattas färger i glas? Sidorna Sidan 16 Sidan 10 Ett universitet där människor och idéer växer Uppmärksammad studie om en stad i förändring Populär kurs för framtidens barnboksförfattare Fokus Linnéuniversitetet 1

2 Fokus Linnéuniversitetet 7 Produktion Kommunikationsavdelningen, Linnéuniversitetet Redaktion Emma Rydh, Christina Dahlgren, Karolina Ekstrand, Ulla Krakau, Sofia Rylow, Sofie Kindstedt Grafisk form Joakim Palmqvist Foto Joakim Grusell, Nisse Nilsson, Johnér Bildbyrå, Jonas Ljungdahl, Hans-Erik Karlsson, Johan Olsson, Ole Victor, Ronny Östling, Karin Eriksson Tryck Elanders, Falköping Upplaga Adress och telefon Kalmar / Växjö Internet Lnu.se Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället. Fokus Linnéuniversitetet kommer ut två gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen samt alumner. Beställning av tidningen kan göras via emma.rydh@lnu.se Har du idéer om vad du skulle vilja läsa i Fokus Linnéuniversitetet? Hör av dig till redaktionen! 12 Lnu och entreprenörskap 20 6 Samarbete inom arkeologi Studenter i verkliga projekt 2 Fokus Linnéuniversitetet

3 Stephen Hwang Rektor Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! 10 Att skriva för barn 19 Från student till produktionschef Färger i glas 16 Att leva i Landskrona En viktig del av Linnéuniversitetets verksamhet är att stötta våra studenter att förverkliga sina drömmar. Under min tid inom universitetsvärlden har jag mött många studenter med tankar, idéer, och drömmar om framtiden. Många har också lyckats nå sina mål. Kunskapen och utmaningen som en akademisk utbildning ger, liksom mötet med forskarvärlden, ger studenterna stimulans och tro på sig själva. Vid Linnéuniversitetet vill vi skapa ett klimat av att allt är möjligt. Att alla studenter kan få sitt drömjobb, att drömmen om ett eget företag kan gå i uppfyllelse, eller att gåtan ingen forskare lyckats lösa kan bli löst. Om man bara vill är allt möjligt! På det sättet bidrar också ett universitet till samhällsutvecklingen. Engagerade studenter skapar sin egen arbetsmarknad och bidrar till att utveckla och förbättra det samhälle vi lever i. Du kan läsa mer om hur Linnéuniversitetet arbetar med att stimulera till entreprenörskap, både bland studenter och forskare, i detta nummer av Fokus Linnéuniversitetet. Till sist kan jag inte låta bli att nämna de fantastiska söksiffror som Linnéuniversitetet har lyckats få efter att bara ha existerat i några månader. Linnéuniversitetet är det lärosäte som har ökat mest i landet! Det är väl om något ett kvitto på att Kalmar och Växjö blir än starkare tillsammans. Fokus Linnéuniversitetet 3

4 Notiser Mest populära kurserna Aktie- och värdepapperskunskap I Hållbart familjeskogsbruk, grundkurs del A Fartygsbefäl klass VII Psykologi I (halvfart) Projektledning I Linnéuniversitetet Umeå universitet Göteborgs universitet Karolinska institutet Malmö högskola Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Uppsala universitet Linköpings universitet Örebro universitet Södertörns högskola Lunds universitet Högskolan Dalarna Högskolan Kristianstad Karlstads universitet Högskolan Väst Högskolan i Skövde Mälardalens högskola Högskolan i Borås Luleå tekniska universitet Stockholms universitet Högskolan på Gotland Blekinge tekniska högskola Mittuniversitetet Kungl. Tekniska högskolan Ersta Sköndal högskola Sveriges Lantbruksuniversitet Konstfack Försvarshögskolan Stockholm Chalmers tekniska högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Sophiahemmet Högskola Röda korsets högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping Förändring av antal totala sökanden jämfört med hösten Källa: VHS Linnéuniversitetet ökar mest i landet Linnéuniversitetet rivstartar med succésiffror vad det gäller popularitet hos blivande studenter. Linnéuniversitetet är det lärosäte som ökar antalet sökande inför hösten 2010 mest i hela Sverige visar siffror från Verket för högskoleservice, VHS. Sett till antalet sökande till höstterminen 2010 har nästan 7600 fler personer valt att söka en utbildning vid Linnéuniversitetet jämfört med förra året när man slår samman de som sökte till Växjö universitet eller Högskolan i Kalmar för Ser man till antalet ansökningar i första hand till ett lärosäte ökar Linnéuniversitetet mest även där fler personer ville helst av allt gå en utbildning vid Linnéuniversitetet jämfört med förra året. Rektor Stephen Hwang är mycket glad över siffrorna. Det är bättre än vi någonsin vågade drömma om, att Linnéuniversitetet skulle 4 Fokus Linnéuniversitetet bli det universitet som ökar allra mest, med tanke på att det är ett helt nytt universitet. Siffrorna visar att även våra blivande studenter uppfattar att ett stort universitet är en kraft i sig, säger han. Det är bättre än vi någonsin vågade drömma om Stephen Hwang Vi har verkligen lyckats ta vara på styrkorna från Kalmar och Växjö som har haft ett gott rykte och ett bra utbildningsutbud. Det sammanslagna universitetet kan ytterligare höja kvaliteten på utbildningarna, säger Stephen Hwang. Linnéuniversitetet har inte existerat i mer än fyra månader och man kunde inte ha fått ett bättre mottagande och en bättre start. Det är roligt att se hur snabbt unga idag tar till sig förändringar och nya begrepp. Det här är ett fint betyg på att de satsningar vi har gjort på våra utbildningar har varit helt rätt i tiden. Nu jobbar vi hårt för att våra blivande studenter ska få den högkvalitativa utbildning de har rätt att förvänta sig samtidigt som vi blickar framåt för att bli ännu bättre och ligga steget före, säger Stephen Hwang. Totalt antal personer som har sökt en utbildning vid Linnéuniversitetet är stycken av sökande i hela landet. Det gör Linnéuniversitetet till det sjätte mest populära lärosätet i Sverige. Text: Karolina Ekstrand

5 Goda möjligheter till jobb för MKV-studenter 70 % av studenterna som har tagit en examen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Växjö universitet 2008/2009 har fått ett kvalificerat jobb efter examen. Tillsammans med Stockholms universitet ligger Linnéuniversitetet på delad förstaplats. Det visar Svenskt Näringslivs årliga högskoleranking. Det är naturligtvis roligt att vi ligger i topp i landet, säger Håkan Sandström, programansvarig för Informatörsprogrammet. Man får ju inte glömma att läget på arbetsmarknaden har varit kärvt en tid nu och då får 70 procent ses som en riktigt bra siffra Kalmar / Växjö Telefon Linnéuniversitetet E-post studera@lnu.se Linnéuniversitetet är en sammanslagning av Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Med studenter och ett stort utbildningsutbud i både Kalmar och Växjö bildar vi ett nytt, modernt och internationellt universitet. Linnéuniversitetet Utbildningar höstterminen 2oıo Ut b i l d n i n g a r höstterminen 2oıo K a l m a r Vä x j ö Det finns fortfarande chans att söka till höstens program och kurser! Läs mer på Lnu.se På väg mot OS i London Svenska Friidrottsförbundet inleder en satsning mot OS i London och startar tillsammans med Linnéuniversitetet projektet Coachteamet OS London Cirka 25 coacher, medicinsk personal och stabspersonal har bjudits in till denna utbildningssatsning. Projektet kommer att innebära ett antal spännande aktiviteter där deltagarna ges möjlighet att träffa både etablerade coacher från olika idrotter och forskare inom området, säger Carl-Axel Hageskog, professor och projektledare. Satsningen kommer också att skapa möjligheter för utbyten mellan deltagarna, såväl via Carl-Axel Hageskog mötesplatser och lärplattformar som i tränings- och tävlingsmiljön, tillägger han. Bakgrunden till projektet är att förbundet vill göra en lika gedigen satsning som den som gjordes inför OS i Aten 2004 och som blev ett viktigt bidrag för den framgångskultur som då skapades. Utbildningssatsningen ger en möjlighet till meriterande akademiska poäng och tanken är även att förbundet ska certifiera de medverkande som svensk friidrotts mästerskapscoacher. Linnéuniversitetet i Shanghai Välbesökta branschdagar på Sjöfartshögskolan Under några dagar i oktober kommer Linnéuniversitetet att delta på världsutställningen Expo2010 i Shanghai. På temat Hållbar utveckling sustainable growth gör regionförbunden i Småland och Blekinge en gemensam satsning i den svenska paviljongen för att utveckla affärsrelationer och marknadsföra den gemensamma regionen. Linnéuniversitetet deltar som ett av tre lärosäten (tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Jönköping) i Småland/Blekinges avdelning. Syftet är att stärka kontakten med partneruniversitet i Shanghai-regionen men också lyfta fram forskning och utbildning inom områden som energi, hållbart byggande och vattenrening. Sammanlagt besökte cirka 50 utställare Career Event 2010, Sjöfartshögskolans branschdagar som gick av stapeln den april. Några av dem som fanns på plats för att presentera sig för studenterna var Forsmarks, Destination Gotland och Marinen. Dagarna är en viktig knytpunkt mellan näringslivet och studenterna vid Sjöfartshögskolan, säger Jonas Borneroth, sjökaptensstudent och projektledare för Career Event Utöver de sedvanliga mässinslagen hölls även föreläsningar av olika slag. Marinen höll ett välbesökt föredrag på temat Pirathot och sjöfartsskydd i Adenviken medan en av sjökaptensklasserna tog tillfället i akt och berättade om sin examensresa till Vietnam. Dessutom genomfördes det prestigefyllda simulatorracet mellan utställarna och det var Scandlines som tog hem vandringspokalen. Fokus Linnéuniversitetet 5

6 Studenter på uppdrag När ITT Water & Wastewater skulle skapa ett nytt internationellt utbildningsmaterial valde de att vända sig till Linnéuniversitetet och utbildningen i interaktionsdesign. Text: Sofie Kindstedt Projektet handlade om att skapa ett interaktivt utbildningsmaterial till ett webbaserat system som företagets leverantörer använder sig av när de ska lägga in en order. Tidigare har företaget använt sig av PowerPoint och Worddokument som kanal, men eftersom företaget verkar internationellt var det viktigt att hitta en ny kanal för materialet oavsett språk och kultur. Vi valde studenter från utbildningen i interaktionsdesign för deras kunskap passar perfekt till detta projekt, säger Mats-Ola Svensson vid ITT Water & Wastewater. Vi samarbetade med dem för På ITT Water & Wastewater blev man imponerad av studenternas kunskaper. 6 Fokus Linnéuniversitetet två år sedan och det var ett mycket lyckat samarbete. Jag är väldigt imponerad av studenterna och deras resultat, fortsätter han. Maria Andersson, Richard Hofverberg, Henrik Wastegren och Sofia Bjälemar är studenterna som har arbetat med projektet. Vilken nytta har ni haft av utbildningen i projektarbetet? Det vi lärt oss de senaste två och ett halvt åren kom väl till användning, det känns nu som en självklarhet och då menar jag att man använder sin kunskap utan att tänka på det, säger Henrik Wastegren. Ja, vår utbildning hjälpte oss att förstå viktiga faktorer när vi skulle strukturera upp information och funktioner samt skapa ett visuellt material som skall tolkas lika oberoende språk och kultur, tycker Richard Hofverberg. Vad har varit viktigt att tänka på i projektarbetet eftersom det ska användas internationellt? Materialet som vi producerade skulle kunna användas och förstås av vem som helst oavsett språk och kultur, så det har varit många olika aspekter att ta hänsyn till. Vi tog bort text och tal och förmedlade utbildningsmaterialet på ett visuellt sätt genom ikoner och animationer. Vi gjorde en grundlig research inom ämnet, säger Maria Andersson. Vad har varit viktigt att tänka på i samarbetet med ITT Water & Wastewater? I själva arbetet var det viktigt att tänka på att följa ITT:s system som vi Vi valde studenter från utbildningen i interaktionsdesign för deras kunskap passar perfekt till detta projekt Mats-Ola Svensson, ITT Water & Wastewater arbetade fram som utbildningsmaterial och även företagets grafiska profil, säger Sofia Bjälemar. Ja, och det är också viktigt att man har en kontinuerlig kontakt med företaget och presenterar resultatet allt eftersom. Då slipper man sitta i slutet av projektet och göra alla de där justeringarna som behövs, tycker Richard Hofverberg. Hur är det att arbeta med ett projekt som ni vet kommer att användas i verkligheten? Inspirerande minst sagt. Man vill göra kunden, uppdragsgivaren, nöjd genom att leverera ett bra resultat där man känner att man gjort sitt bästa och kan känna sig stolt, säger Henrik Wastegren. Det är klart att det är kul att man vet att det arbete som man utför kommer att användas, säger Sofia Bjälemar.

7 Vad är det för färg på ett glas vin? Forskare vid Linnéuniversitetet har beviljats tre miljoner kronor i forskningsmedel från KK-stiftelsen för ett tvärvetenskapligt projekt om färger i glas. Projektet genomförs i nära samarbete med Glasforskningsinstitutet (Glafo) och Orrefors Kosta-Boda. Text: Nisse Nilsson Fokus Linnéuniversitetet 7

8 Hur vi människor upplever och förnimmer färger är ett komplext forskningsområde som kräver komponenter från både humaniora och naturvetenskap. Färgupplevelsen blir annorlunda beroende på avstånd, ljus och ytstruktur, men även kulturella preferenser och sinnesstämning spelar in. För att kunna beskriva och klassificera färger använder man sig därför av olika typer av färgsystem. Det finns flera olika modeller för att beskriva färg, men gemensamt för de allra flesta är att de baseras på ytfärger. De här systemen fung- 8 Fokus Linnéuniversitetet erar bra på målade ytor och tryck, men inte för transparenta material som glas. Detta är något som universitetslektor Päivi Jokela och hennes team på Linnéuniversitetet har fokuserat på. Ivar Jung, universitetslektor i design och en av forskarna i projektet berättar: När man jobbar med glas är det svårt att förutse exakt vilken färg slutprodukten kommer att få. Resultatet kommer att se helt olika ut beroende på glasets tjocklek och form. En blå färg, till exempel, kan se nästan ljust turkos ut om glaset är tunt. Den kan också upplevas som mörkt violett, eller till och med svart, om glaset är tjockt. Däremellan uppträder olika färgfenomen. Hittills har designern fått lita på sin intuition och erfarenhet när han eller hon har tagit fram färgen, vilket blir både tidskrävande och kostsamt då det kräver en hel del experimenterande. Det finns helt enkelt inget organiserat färgsystem för transparenta material. För att ta reda på om det gick att bedöma transparenta färgprover enligt ett

9 organiserat system utgick forskarna från NCS-systemet, ett logiskt färgsystem baserat på hur vi människor ser färg. I vår pilotstudie byggde vi upp en testmiljö där vi lät 20 designstudenter jämföra transparenta glasprover i olika färger med specifika NCS-färger, berättar Ivar Jung. Glasproverna hade tidigare uppmätts fysikaliskt av Glasforskningsinstitutet. Testerna utfördes på tre olika sätt. I det första testet var proverna placerade mot en vit belyst bakgrund. I nästa steg lyfte man upp det transparenta färgprovet en bit så att inte bakgrunden blev skuggad. I det tredje testet jämförde man färgprovet med NCS-färger på datorskärmen. När vi sammanställde resultaten märkte vi att vi fick en mycket samlad bild, fortsätter han. Speciellt när vi använde de två sista metoderna. Testpersonerna var överens och resultaten överensstämde med de uppmätta färgvärdena. Detta var såklart väldigt glädjande, det betydde ju att det faktiskt går att klassificera upplevelsen av transparenta färger på ett sätt som liknar NCS-systemet. I nästa steg av projektet kommer forskarteamet jämföra färgprover i olika tjocklekar, och målet är att så småningom kunna bygga ett verktyg som underlättar arbetet med färger i transparenta material. Vi ser framför oss ett verktyg där man i en virtuell 3d-miljö kan se hur färger uppför sig i transparenta material av olika tjocklek, säger Ivar Jung. Man ska kunna vända och vrida på det man designat och få en känsla för hur slutprodukten kommer att se ut. Förhoppningsvis kommer detta att spara en hel del tid, och även bidra till den kreativa processen för designers och konstnärer. Forskarnas förhoppning är också att projektet kommer leda till en utökning av dagerns NCS-system, så att det även innefattar transparenta färger. Det skulle då vara applicerbart på alla genomskinliga material, glas, plast, vätskor och så vidare. Vem vet, snart kanske vi exakt kan beskriva vad det är för färg på såväl vinglaset som innehållet, avslutar Ivar Jung. Kompetenser i projektet Färg och färgsystem: Ivar Jung Glasdesign och glasproduktion: Ole Victor Informatik och projektledning: Päivi Jokela Datavetenskap: Patrik Brandt 3D-modulering: Peter Adiels Glaskemi: Lina Grund Dessutom är projektet ett samarbete med Glasforskningsinstitutet i Växjö och Orrefors Kosta-Boda Fokus Linnéuniversitetet 9

10 Den ska vara bra svarade Astrid Lindgren när hon fick frågan om hur en bra barnbok ska vara. Nu ska 25 nya barnboksförfattare utbildas i Astrid Lindgrens anda. Linnéuniversitetet startar kursen Att skriva barnlitteratur I i samarbete med kulturcentrumet Astrid Lindgrens Näs. Text: Emma Rydh Populär kurs för framtidens barnboksförfattare Många känner sig kallade, men få blir utvalda. Att skriva barnböcker är en dröm för många och det finns en uppsjö av kurser på hobbynivå i ämnet. Men nu finns också en professionell akademisk utbildning i att skriva barnlitteratur, en kurs som också lär de blivande författarna om läsandets konst och grunderna i litteraturvetenskap. Kursen ges dessutom i samarbete med kulturcentrumet vid Astrid Lindgrens barndomshem Näs. Linnéuniversitetet har stor kompetens inom barnlitteraturforskning, säger Daniel Bergman, studierektor i litteraturvetenskap. Utbildning i kreativt och kritiskt skrivande har vi dessutom bedrivit länge och med framgång. Vi har under lång tid planerat att koppla ihop dessa kompetenser men det är först nu som vi 10 Fokus Linnéuniversitetet har tid och personal till att starta en kurs i att skriva barnlitteratur. Kursen Att skriva barnlitteratur I startar hösten Gensvaret har varit stort. Institutionen har redan fått in 159 förstahandsansökningar med arbetsprover till 25 platser. Helene Ehriander, universitetslektor och forskare inom barnlitteratur, är ansvarig för kursen. Vissa tror att det är lätt att skriva för barn, säger Helene Ehriander. Men faktum är att det ställer speciella krav på den som skriver. Det handlar till exempel om ordförståelse och om hur meningar är uppbyggda. När vi läser arbetsproverna tittar vi på att den som skriver har ett språk och förmågan att gestalta, men vi tittar också på originalitet och att personen har egna idéer. Daniel Bergman, Lnu Helene Ehriander, Lnu Kjell Åke Hansson, Astrid Lindgrens Näs

11 Det är viktigt att man har respekt för barnet och att man kan lägga sig på barnets nivå, fortsätter hon. Man ska skriva för barnet inom sig, har Astrid Lindgren själv sagt. Den som skriver måste ha kontakt med det barn man en gång var. Samarbetet med Astrid Lindgrens barndomshem Näs i Vimmerby gör kursen unik. Studenterna kommer att tillbringa delar av utbildningen på just Näs. Det är ett samarbete som är fantastiskt kul och som vi på Näs ser väldigt positivt på, säger Kjell Åke Hansson, VD på Näs. Näs står för en miljö som utbildningen mår bra av, fortsätter han. Näs kan ge studenterna inspiration och känsla av närhet till Astrid Lindgren. Vi planerar även att utlysa ett arbetsstipendium till studenterna, som kan ge en student möjlighet att få sitta och arbeta under en tid på Näs. Sedan flera år samarbetar dessutom Linnéuniversitetet, Astrid Lindgrens Näs och Vimmerby kommun om en gästprofessur till Astrid Lindgrens minne. Genom Astrid Lindgren finns en naturlig koppling till samarbete, säger En bra barnbok ska vara som en gädda. En spetsig inledning, matnyttig mellanbit och en snärtig avslutning Astrid Lindgren Kjell Åke Hansson. Jag tycker att samarbetet är ett bra exempel på hur en liten kommun som Vimmerby kan arbeta tillsammans med ett universitet. Utbildningen i att skriva barnlitteratur är upplagd på två gånger 15 högskolepoäng och ger därefter möjlighet att söka vidare till Linnéuniversitetets fördjupade utbildningar i kreativt skrivande. Första blocket är brett och övergripande. Studenterna får bekanta sig med och prova på att skriva olika sorters genrer, från pekböcker till ungdomslitteratur. Studenterna kommer också att få lära sig mer om barnlitteratur ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Andra terminen kan studenterna specialisera sig. Studenterna kommer också att få träffa verksamma författare i utbildningen. Vilka det blir är ännu hemligt. Daniel Bergman, Helene Ehriander och Kjell Åke Hansson hoppas att kursen ska leda fram till att flera av deltagarna får böcker publicerade. Helene Ehriander undersöker just nu möjligheterna till samarbeten med bokförlag. Det är en tuff arbetsmarknad som väntar, men genom att gå denna kurs kan deltagarna öka sina chanser till publicering, säger hon. Litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet Utbildningarna inom litteratur vetenskap har inriktningarna: p Allmän litteraturvetenskap p Barn- och ungdomslitteratur p Svenska med didaktisk inriktning p Kreativt och kritiskt skrivande Fokus Linnéuniversitetet 11

12 Sten Ohlson, professor i bioteknik, ser akademins förmåga att tänka nytt som centralt för en hållbar tillväxt. Drivkraft, entreprenörskap och innovationer på Sveriges nyaste universitet Text: Kia Roman 12 Fokus Linnéuniversitetet

13 Nystartat läkemedelsföretag sprunget ur akademin Forskare som omsätter sin kunskap i lönsamma företag ses som en viktig tillväxtfaktor. Sten Ohlson, professor i bioteknik vid Linnéuniversitetet, står på tröskeln till kommersiell lansering med sitt bolag Transientic Interactions. Avknoppade forskningsföretag med ursprung vid högskolor och universitet ses ofta som framtidens hopp. Bland annat har deras tillväxtpotential och betydelse för regional ekonomisk utveckling lyfts fram i den näringslivspolitiska debatten. Men hur gör man och vilka är riskerna? Sten Ohlson är professor i bioteknik. De senaste 15 åren har han forskat inom läkemedel och diagnostik på Högskolan i Kalmar. Tre gånger har han startat bolag och det senaste, Transientic Interactions, är nu nära att nå målet. Vi räknar med kommersiell lansering inom ett år tillsammans med flera internationella företag i läkemedelsbranschen. Våra rön har revolutionerat jakten på potentiella läkemedel och har fått stor uppmärksamhet även internationellt, säger Sten Ohlson som ser akademins förmåga att tänka nytt och omvandla idéerna till något nyttigt för samhället, som centralt för en hållbar tillväxt. Sten Ohlsons affärsidé är att underlätta och snabba upp sökandet efter nya läkemedelskandidater. Tillsammans med bland annat AstraZeneca har han och hans forskargrupp utvecklat en screeningmetod som kan hitta nya läkemedel. Sten Ohlson har en bakgrund som industriforskare på bland annat Gambro och Perstorp, något som han ser som en stor fördel när han bestämde sig för att knoppa av bolaget. När han hade bestämt sig, letade han aktivt efter en lämplig affärspartner. Att driva ett bolag Jag tycker det är viktigt att våra upptäckter kommer samhället till nytta Sten Ohlson själv kändes för tungt. När han träffade Lennart Pedersen med mångårig erfarenhet från läkemedelsindustrin, föll bitarna på plats. För att lyckas är det oerhört viktigt att hitta en kompanjon med kompletterande kompetens, en entreprenör som kan sådant som ekonomi och marknadsföring. Jag älskar min forskning och vill fortsätta att lägga min kraft där samtidigt som jag tycker det är viktigt att våra upptäckter kommer samhället till nytta, säger Sten Ohlson och understryker hur kostsamt det är med läkemedelsforskning. Minsta lilla försök kostar miljoner. Bakom företaget Transientic Interactions finns ett antal privata finansiärer men även anslag från olika bidragsgivare. Vi har fått pengar från bland annat Vinnova men utan KK-stiftelsen hade vi inte haft något bolag i dag, de har varit mycket centrala för utvecklingen. Sten Ohlson är mycket nöjd med den snabba hjälp som finns via Linnéuniversitetets samverksansfunktion med tillgång till experthjälp inom juridik, ekonomi och mycket annat. Sten Ohlsons uppfattning är att många kollegor skulle vilja starta företag men känner sig osäkra. Potentialen att kommersialisera innovationer är lika stor här som vid något av de stora universiteten men samverkansytorna mellan forskare och entreprenörer behöver bli fler, säger han. Glödhett med akademiskt entreprenörskap Linnéuniversitetet bedriver ett aktivt arbete med att stimulera nyttiggörande och utveckla innovationsmiljöer. Syftet är att omsätta forskning till nytta för samhället och näringslivet. Innovationsrådgivarna Karin Simu och Anita Hall finns på samverkansavdelningen och har i uppgift att stötta och hjälpa forskare som vill nyttiggöra sina forskningsresultat. Vid årsskiftet inrättades särskilda innovationskontor (se faktaruta) för att initiera, stimulera och stödja nyttiggörande av forskning, speciellt tjänsteinnovationer och inom de branscher som är starka i respektive region. Ytterst handlar det om att vara med och skapa tillväxt. Mycket av den forskning som bedrivs på universiteten har potential att nyttiggöras, dock inte nödvändigtvis i form av ett nytt företag. Forskare ser sig sällan som företagare, säger Karin Simu. Anita Hall och Karin Simu ska inspirera till nyttiggörande bland annat genom att anordna seminarier och workshops, ge kvalificerat stöd och vara uppdaterade på vilka kompetenser som finns inom andra nätverk. Frågorna vi får spänner över ett väldigt stort område, allt ifrån hur man formulerar juridiskt bindande avtal till patent- och licensfrågor och investeringsfrågor, säger Anita Hall. I Växjö har hon hjälp av två idéscouter ute på fakulteterna som sprider budskapet och för tillbaka de önskemål som framförs om seminarieämnen, utbildningar och inspirationsföreläsningar. Viss ekonomisk hjälp på vägen finns också. Man kan ansöka om medel för tidig verifiering av forskningsresultat med p Fokus Linnéuniversitetet 13

14 Innovationsrådgivarna Anita Hall och Karin Simu ska identifiera tillväxtidéer, öka de forskaraktivas intresse för nyttiggörande samt utveckla metoder för kommersialisering. Innovationskontoret Fyrklövern kommersiell potential. Pengarna, som kommer via Innovationsbron, kan användas till exempelvis att få en idé bedömd eller att undersöka marknadspotentialen i produkten eller tjänsten, säger Anita Hall. Genomgående eftersträvar Linnéuniversitetet att utbildning och forskning ska ha stark koppling till samhällets och näringslivets behov. Innovationskontoret ska specialisera sig på att stödja hållbara idéer inom de tre områdena Skogen som resurs, Livsstil, hälsa och upplevelser samt Produktionssystem och industriteknik. Det finns redan ett gränsöverskridande samarbete mellan ämnen och fakulteter och mellan näringsliv och den offentliga sektorn och bygger ofta på reella behov, säger Anita Hall. Det finns just nu närmare 20 forskaraktiva som tagit sina första steg mot nyttiggörande och kommersialisering på universitetet. Ett par av dem är på väg till inkubatorn i Växjö eller Kalmar, företagsinkubatorerna som stöttar nya, snabbväxande forskar- och studentföretag. En viktig del är även att förändra attityden och förutsättningar som gör att Vid årsskiftet inrättade regeringen sju innovationskontor på de sju stora universiteten plus innovationskontoret Fyrklövern, gemensamt för Karlstad universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och Linnéuniversitetet. Gemensamt för forskningen vid de fyra universiteten är att den byggts upp med tanke på samhällsnyttan och att universiteten har en stark och viktig roll i sina respektive regioner, har starkt regionalt stöd och förväntas utgöra motorer för tillväxt. Att fånga upp innovationer och stötta entreprenörskap bland studenter sköts av Drivhusen på respektive ort. I innovationsmiljön vid respektive lärosäte ingår även Inkubatorer samt Science parks. fler forskare tydligare ser nyttiggörande och kommersialisering som en positiv effekt av sin forskning, säger Karin Simu. Drivhjälp för studenter med idéer Bästa tiden att starta ett företag är under studietiden, säger Whilmar Lopez, verksamhetsansvarig på Drivhuset i Växjö. Tillsammans med kollegan Johan Roth i Kalmar arbetar han för att få ännu fler att starta företag. Drivhuset är en ideell, fristående stiftelse som finns vid Linnéuniversitetet med uppgift att ge starthjälp till studenter som bär på en företagsidé. På så sätt hjälper Drivhuset till att öka företagsamheten hos Sveriges studenter. Dessutom ska man fungera som en länk mellan studenter och näringsliv. Under studietiden kan man passa på att testa sin idé utan att man behöver ta risker. På universitetet kan man knyta bra kontakter och får tillgång till ett stort och starkt nätverk, säger Whilmar Lopez. Drivhuset fungerar som ett bollplank men är också en kunskapsbank. Här får man kostnadsfri vägledning, kontakter, utbildningar, föreläsningar, idétävlingar, mässor med mera. 14 Fokus Linnéuniversitetet Många vill ha hjälp med praktiska saker som att fylla i blanketter för att registrera företag, eller hur man sköter bokföring och skatter. Vi värderar aldrig en affärsidé utan uppmuntrar alla som vill pröva, säger Whilmar Lopez som hoppas att ännu fler skulle våga testa sin idé och skapa det jobb man allra helst vill ha. Ju mer vi på Drivhuset är ute och berättar om vår service, desto fler söker upp oss. I Kalmar dubblerades antalet nystartade studentföretag 2009 jämfört med 2008, säger Johan Roth som liksom Whilmar Lopez ligger i startgroparna att dra igång eget vid sidan av jobbet på Drivhuset. Förra året gjordes en uppföljning bland de 106 företag som startade i Växjö. 67 procent var fortfarande verksamma. 77 procent av företagen fanns kvar i Kronobergs län. Flertalet fanns inom branscherna design, handel, IT och hantverk. I Kalmar är överlevnaden något högre, 75 procent av de företag som startade är fortfarande aktiva. Flertalet företag finns i branscherna media, design och webb. Liksom utanför akademien är det fler män än kvinnor startar företag, cirka en tredjedel av de nystartade bolagen drivs av kvinnor. Många fler killar än tjejer startar företag. Därför drar vi i höst igång projektet Våga som ska peppa tjejer att gå från tanke till handling, säger Johan Roth. Genom Drivhuset kan alla studenter få möjlighet till en tryggare företagsstart.