Arbetarnas Bildningsförbund Verksamhetsberättelse. årsredovisning 2008 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetarnas Bildningsförbund Verksamhetsberättelse. årsredovisning 2008 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND"

Transkript

1 Arbetarnas Bildningsförbund Verksamhetsberättelse & årsredovisning 2008 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND

2

3 ABF står aldrig still när jag tackade ja till att bli ny förbundssekreterare i ABF var det med stor glädje, lite fasa och mycket respekt. ABF är en snart 100-årig bildningsorganisation med anor och bredd. Att tillsammans med alla aktiva i ABF få vara med och leda verksamheten in i de kommande 100 åren är en stor utmaning. Under de två år som jag varit en del av ABF har jag känt en allt större stolthet över vår verksamhet. Studiecirklar, kulturprogram och föreläsningar som varje år attraherar flera miljoner deltagare. I vår verksamhet finns många olika delar. Grunden handlar alltid om den fria och frivilliga folkbildningen. Jag är övertygad om att vi hela tiden vill lära oss mer och förstå det som sker runt omkring oss. Som barn är våra viktigaste ord varför och hurdå. I folkbildningen får vi möjlighet att fortsätta ställa de frågorna. Vi gör det för vår egen skull. För att vi själva vill. Inte för att få betyg eller för att chefen kräver kompetensutveckling. Detta är själva basen i folkbildningen och ABF, och den skall vi värna även i framtiden. en bildningsorganisation måste hela tiden vara på tårna och möta framtidens utmaningar. Under 2008 startades flera projekt med den inriktningen. Tillsammans med PRO har vi inlett arbetet med ABF-PROakademin. Vi vet att den nya generationens pensionärer ställer andra krav på oss än tidigare generationer. Att såväl Paul McCartney som Sven-Erik Magnusson numera är pensionärer har fått många att inse att de som idag går i pension har andra referenser och erfarenheter. Detta kräver att vi i ABF utmanar oss själva tillsammans med PRO. I ABF finns mycket skapande verksamhet. Det finns cirklar inom musik, målning, teater, kör, sång med mera som engagerar många människor. Inom framförallt musikverksamheten finns många ungdomar. Under 2008 startade vi ett stort musikprojekt inom ramen för DIY Do It Yourself som skall höja kvaliteten och få ännu fler attraherade av vår musikverksamhet. ABF-PRO-akademin och DIY är exempel på hur vi hela tiden utvecklar vår verksamhet. Vi är en rörelse som aldrig står still. abf står inför stora utmaningar under det kommande året. Som ett led i den lågkonjunktur som vi är inne i kommer allt fler människor att möta arbetslösheten. Då är det viktigt att vi ger dem möjlighet att öka sin kompetens, att vi är ett aktivt stöd i omställningen. Som bildningsorganisation har vi en än viktigare roll att spela när arbetslösheten ökar. Jag vill tacka alla som bidragit till vår verksamhet: Anställda, förtroendevalda, cirkelledare. Och till alla er som lyssnat, skapat, sökt kunskap och mött nya insikter: tack för att ni valt ABF det är för er vi finns till! Annika Nilsson ABFs förbundssekreterare

4 ABF är Sveriges största och äldsta studieförbund ABF, ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND, är Sveriges största och äldsta studieförbund. ABF är en ideell organisation och består av 59 medlemsorganisationer som tillsammans formar förbundet. Verksamheten finns i landets alla kommuner grundades ABF som en samarbetsorganisation för bildningsarbete inom arbetarrörelsens politiska och fackliga grenar samt konsumentkooperationen. Förutom stiftarorganisationerna är hyresgäströrelsen, bostadskooperationen och organisationer för pensionärer, handikappade och invandrare anslutna. ABF är partipolitiskt obundet men delar arbetarrörelsens värderingar. Studiecirkeln är kärnan i ABFs verksamhet. Omkring 70 procent arrangeras i samarbete med medlems- och samarbetsorganisationer och runt 30 procent vänder sig till allmänheten. Utöver studieprogrammet kan den som vill starta en studiecirkel i ABF inom praktisk taget vilket ämne som helst. Programverksamheten med föreläsningar, seminarier, debatter och kulturarrangemang är en annan grundsten. Fritt och frivilligt sammanfattar folkbildningens grundidé. Studiecirkelns pedagogiska metod bygger på att deltagarna utformar studieplanen tillsamman med cirkelledaren och bidrar med önskemål och erfarenheter på lika villkor. Huvuddelen av ABFs verksamhet finansieras genom samhällsbidrag. Det garanterar en fri och självständig folkbildning som är oberoende av såväl näringsliv som samhällsinstanser. ABF är indelat i 85 avdelningar, 19 distrikt och en förbundsexpedition. Varje enhet är en egen juridisk person med fristående styrelse. Förbundsstämman är högsta beslutande organ. Den består av 150 ombud, dels utsedda av de centralt anslutna medlemsorganisationerna, dels av ABF-distrikt och länsavdelningar. Förbundsstämman sammanträder vartannat år. Läs ABFs stadgar på under Om ABF. Omslagsbilder: Lars Forsmark. Bilderna är tagna under en uppvisning av den japanska folkdansen Butoh på Västerås folkhögskola. Foton och illustrationer: (sidhänvisning och placering på sidan uppifrån och från vänster) Krillan Ahlsén: 11:2. Kenneth Andersson/STHLMILL: 27. Malin Beeck: 7:4 7. Tomas Hjort: 4. Jonas Hallqvist: 1, 3, 4 5, 15, 19:1, 20, 21. Lars Forsmark: 9. Anders Selin: 8:1. Elin Trygg: 17. Daniel Söderberg: 18:2. Kent Werne: 2, 5, 6 7, 8:2, 10, 11:1, 12, 13, 14, 16, 18:1, 19:2, 22 23, 29. Produktion: Kent Werne, övriga anställda på förbundsexpeditionen samt skribenten Malin Beeck. Grafisk form och repro: Graffoto AB Tryck: Elanders i Falköping, 2009 INNEHÅLL 3 Generationsskiften som utmanar 6 Uppdrag: Förändra världen 8 Centrala händelser 22 Karl-Petter Thorwaldsson, ABFs ordförande: ABF har ett ansvar att mildra krisen 24 Verksamhetsförändringar 26 Centralt anställda 27 Medlemsorganisationer 28 Organisationer med samarbetsavtal 28 Centralt förtroendevala 29 Representanter för ABF 30 ABF och samhällsbidragen 31 Året som gått 32 Årsredovisning 34 Räkenskaper 44 Statistik

5 Internetgenerationen håller på att bli vuxen. Samtidigt går Rekordgenerationen i pension. Vad ställer detta för krav på ABF? Hur kan ungdomsverksamheten stärkas? Och hur ser folkbildning för framtidens pensionärer ut? För att möta dessa generationsutmaningar har ABF startat två projekt. Målet är att utveckla ABF som mötesplats för människor i alla åldrar. de har kallats jag-generationen, de som är födda någonstans mellan Carolas genombrott och det svenska EU-inträdet. Individualister och spänningssökare, uppkopplade dygnet runt, med ständigt skiftande identiteter. Bilden är förstås förenklad. En generation är inte enhetlig. Inom den finns skillnader som handlar om klass, kön och härkomst. Men även en mer nyanserad bild ställer nya krav på en gammal rörelse. Hur kan den sekelgamla folkbildningen och internetbarnen mötas? Folkbildningstanken bär på enorma möjligheter. Det gäller bara att hitta former och aktiviteter som passar den nya generationen, menar Emelie Bergermark, projektledare för ABFs ungdomsprojekt. Projektet är ett uttryck för ABFs ambition att nå fler unga, utveckla ungdomsverksamheten och föryngra folkbildningen. Det handlar inte om att röja helt ny mark idag deltar omkring mellan 13 och 24 år i ABFs studieverksamhet. Men målet är att fånga in ännu fler unga. För att lyckas måste vi möta ungdomar där de är fånga upp deras idéer och önskemål, inte lita på att de söker upp ABF, säger Emelie Bergermark. gener ationsskiften som utmanar 3

6 Nyckeln är att ta vara på ungdomars idéer och låta sig styras av deras önskemål. ABF måste formas efter dem, inte tvärtom, säger Emelie Bergermark, projektledare för ABFs ungdomsprojekt. Mer flexibla tider, en kombination av nätträffar och fysiska träffar, kortare cirklar och större fokus på kompiscirklar, är några exempel på förnyelse. Men också att exportera cirkelns metodik till workshops eller andra aktiviteter som det går att bara dyka upp på. Vi måste kommunicera folkbildning på ett nytt och inkluderande sätt. Hittills har Emelie Bergermark, och det nätverk av unga ABFare som är knutna till projektet, jobbat med en kommunikationsplan. En ny aktivitetsmonter för forum och festivaler, och ett paket med trycksaker riktade till en yngre målgrupp, har tagits fram. Och gensvaret har varit bra prova på-taktiken har skapat nyfikenhet. Men även om man lyckas nå ut bättre vad ska ungdomar egentligen med ABF till? Är de inte redan översköljda med information och fullmatade med kunskap? Tack och lov fungerar varken ungdomar eller andra människor som hårddiskar informationsutrymmet är inte begränsat. Emelie Bergermark tror tvärtom att kunskap föder en vilja att lära sig mer, att gå vidare. Samtidigt finns det ungdomar som står utanför kunskapssamhället, som haft sämre förutsättningar eller ledsnat på skolan. Men såväl plugghästar som skoltrötta kan hitta hem i ABF. Folkbildningen kan fungera både som komplement och alternativ till den ordinarie utbildningen. ABF erbjuder aktivitet och deltagande på ett sätt som inte finns i skolan, en form av lärande som sker på människors egna villkor, säger hon. Och det finns större utrymme för skapande verksamhet sånt som inte bara handlar om plugg, utan snarare om att utveckla ett fritidsintresse. Ändå måste folkbildningen utvecklas för att svara mot ungdomars förväntningar och krav. Studiecirkeln är en tidlös metod för fritt lärande och personlig utveckling, och som metod är den verkligen inte mossig, menar Emelie Bergermark. Däremot kan fasta tider och långa cirklar passa ungdomar sämre. Mer flexibla tider, en kombination av nätträffar och fysiska träffar, kortare cirklar och större fokus på kompiscirklar, är några exempel på förnyelse. Men också att exportera cirkelns metodik till workshops och andra aktiviteter som det går att bara dyka upp på. Även innehållet måste formas efter vad ungdomar vill. Saker som rör dem i deras vardag, sådant de gillar och vill bli bättre på. Det kan handla om allt ifrån att spela trummor till att skapa ett mer rättvist samhälle. Folkbildning är bildning för och genom folket, det som människor anser att de behöver. Så har det alltid varit. Nyckeln är att ta vara på ungdomars idéer och låta sig styras av deras önskemål. ABF måste formas efter dem, inte tvärtom, säger Emelie Bergermark. Det handlar också om skapa ett mer ungdomligt ABF. Det måste vara lätt för ungdomar att kliva in på sitt lokala ABF-kontor och känna sig hemma. De måste få feedback och hjälp direkt av någon som förstår dem. Det innebär inte att varje ABF-avdelning måste ha en yngre person som ansvarar för ungdomsverksamheten. Utmaningen ligger snarare i att mötas över generationsgränserna. * * * folkbildningen står också inför en annan demografisk utmaning. Det handlar om den kommande generationen pensionärer de som föddes mellan 1945 och 1954, den så kallade Rekordgenerationen. Dagens seniorer är något av folkbildningens kärntrupp. PRO, Pensionärernas Riksorganisation, står för en fjärdedel av studie- ur folkbildningspropositionen lära, växa förändra Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4 ge n e r a t i o n s s k i f t e n s o m u t m a n a r

7 s 1-7_ABF_VB_2008:ABF a1rsred sondag 9/ Sida 5 verksamheten inom ABF. Men för att hålla samma höga nivå i framtiden krävs nytänk, påpekar Ulf Bergqvist, projektledare för ABF-PRO-akademin en satsning på att utveckla verksamhet för den kommande pensionärsgenerationen. De som går i pension nu kommer att ställa helt andra krav än tidigare generationer pensionärer, och det utmanar såväl PRO som ABF, säger Ulf Bergqvist. De är ofta bättre utbildade, har det bättre ställt, är mer resvana, och är mer förändringsbenägna. På ett sätt är de kanske också mer bortskämda, tilläger han. Rekordgenerationen är tillväxtens barn, både till antalet och till sinnet. Uppväxta när allt verkade möjligt, när människan åkte till månen och Sverige blev världens modernaste land. Men inte heller Rekordgenerationen är homogen. Även om den i snitt har dubbelt så god ekonomi som resten av befolkningen, rymmer den människor som har det sämre, som haft ett lågavlönat arbete, varit arbetslösa eller kommit till Sverige i ett sent skede i livet. Tre av tio 50-talister tros till exempel bli fattigpensionärer. Och det finns en tydlig skillnad mellan stad och land. Utmaningen, menar Ulf Bergqvist, är att skapa en seniorverksamhet med hög kvalitet, som alla samtidigt har råd med och som alla kan delta i. ABF-PRO-akademin kommer att bedriva verksamhet på en rad orter, främst i större städer. Tanken är inte att konkurrera med PRO:s ordinarie verksamhet, utan att fungera som komplement. Ulf Bergqvist var projektledare även för Seniorprojektet ABF-PRO-akademins förelöpare. Genom kartläggning och försöksverksamhet kläcktes en rad nya idéer. Nu blir de verklighet. Det blir föreläsningar och kortkurser på dagtid; om kulturella ämnen, resmål, historia, politik och olika fritidsintressen. Ett förslag på spännande verksamhet är serier av tematräffar om olika länder, till exempel Italien, där mat och kultur varvas med språk, säger Ulf Bergqvist. Projektet rymmer också ett samarbete med folkhögskolor, och tanken är att seniorer ska erbjudas möjlighet att gå fördjupningskurser. Något annat som är på gång är läs, spara, res-cirklar där deltagarna kan förbereda sig för resor och åka tillsammans i stil med Rosa bussarna, fast med folkbildningsprägel. Även kultur och musik ingår i satsningen. Förmodligen blir det mer Rock n roll än dragspel när framtidens musikkvällar planeras. Och varför inte ge människor chansen att äntligen förverkliga sina rockdrömmar! Inspirera dem att lära sig spela och starta ett band, säger Ulf Bergqvist. Han ser också möten över generationsgränserna som en nyckel till spännande verksamhet. ABF kan bli en mötesplats för människor i olika åldrar. Jag ser fram emot att verka för ett erfarenhetsutbyte mellan ungdomar och äldre. Unga kan lära oss att spela musik och nyttja kommunikationsteknik, och vi kan dela med oss av vår erfarenhet på områden som vi behärskar bättre! Jag ser fram emot att verka för ett erfarenhetsutbyte mellan ungdomar och äldre, säger Ulf Bergqvist, projektledare för ABF-PRO-Akademin. Unga kan lära oss att spela musik och nyttja kommunikationsteknik, och vi kan dela med oss av vår erfarenhet på områden som vi behärskar bättre! pel ags r d blir det mer Förmodligen R ock n roll än när framtidens musik 5 kvä ll a r planeras.

8 Folkbildningen föddes ur viljan att förändra samhället. I självstudier, diskussioner och gemensamt skapande har människor funnit kraft att möta just sin tids utmaningar. Vilken roll spelar ABF i kampen för rättvisa och hållbar utveckling idag? Vilka är de nya spännande mötesplatserna? Och hur kan studiecirkeln användas i kampen för en bättre värld? UPPDRAG: M almö i september. En myllrande mångfald av människor fyllde gatorna från Rosengård till Pildamsparken. Turkiska sömmerskor, ryska demokratikämpar, tyska bilarbetare, brittiska klimataktivister, svenska folkbildare. Tusentals människor som demonstrerade för ett annat Europa, för en annan värld. Paraden var kulmen på European Social Forum (ESF) i Malmö september. ESF är en del av den globala sociala forum-process som pågått sedan 2001, då det första World Social Forum (WSF) arrangerades i Brasilien. Tidigare har ESF arrangerats i städer som Florens, Paris och London kom turen till Sverige och Malmö. Under fem dagar samlades Europas folkrörelser till ett stort samtal. Omkring människor deltog i över 600 programpunkter seminarier, workshops, nätverksmöten, kulturarrangemang och manifestationer i och omkring Folkets park. Det var våra, folkets, frågor som diskuterades under ESF och inte maktelitens. Att delta på forumet gav många kraft och vilja att fortsätta förändra världen, sade Susanne Lund på ABF Malmö, som var ABFs representant i arrangörsföreningens styrelse. ABF var en av forumets huvudarrangörer. Förbundsexpeditionen och flera avdelningar ordnade också flera välbesökta seminarier och samtal. Rubrikerna var bland annat Dialog för samarbete mellan folkrörelser, Facket hur organiserar vi oss i framtiden och Den nordiska modellen. ESF:s sätt att arbeta passar ABF som hand i handske. Forumet är folkbildning människor får chansen att mötas och byta erfarenheter. Dessutom passar ESF ihop med vår ambition att vara en del av den globala rättviserörelsen, sade ABFs ordförande Karl Petter Thorwaldsson, som själv deltog i flera aktiviteter under forumveckan. I Enskifteshagen fanns ABFs tält, där människor kunde botanisera bland olika studiematerial och där studiecirkelns radikala möjligheter lyftes fram i ett nytryckt informationsmaterial: En studiecirkel kan handla om nästan vad som helst. Hur kan vi motverka rasism i vårt bostadsområde? Hur blir det mer jämställt på jobbet? Vad kan vi göra åt klimatförändringarna? Gruppen sätter själv dagordningen, bara fantasin sätter gränserna. Studiecirkeln är ett demokratiskt och anspråkslöst sätt att lära sig FÖRÄNDRA VÄRLDEN

9 saker på, och den passar bra att använda i arbetet för förändring, sade Tomas Hjort, cirkelledare från Örebro som kommit till Malmö för att delta på ESF. Studiecirkeln har varit en viktig del i kampen för demokrati och social rättvisa i Sverige. Fritt och frivilligt har människor mötts för att studera, diskutera och förändra tillsammans: I början av 1900-talet när rösträtten och politiken erövrades, efter kriget när välfärden byggdes, inför viktiga folkomröstningar som den om ATP, kärnkraften eller EMU. Och nu senast under 00-talet, i kampen för global rättvisa, för en hållbar utveckling, och i arbetet för bättre arbetsvillkor. Kunskap har blivit makt, gemenskap har blivit kraft. Styrkan ligger i metoden. Studiecirkeln fungerar som en workshop i praktisk demokrati: alla är jämlika, alla kan delta aktivt och inriktningen formas av deltagarna själva. Cirkeln bygger på att lära av varandra och varandras erfarenheter. Det är inte alltid så lätt att få cirkeln att fungera på det sättet som det är tänkt. Ofta förväntar sig deltagarna att man ska vara som en lärare i början. Men när man väl får igång diskussionerna inser de flesta fördelen med det demokratiska sättet att arbeta, sade Tomas Hjort. Klara Perhamre, cirkelledare i Rättvisemärkt och ungdomsansvarig hos ABF i Värmland, deltog också på ESF i Malmö. Även hon menade att det är viktigt att lyfta fram studiecirkeln som form. Man studerar tillsammans, diskuterar sig framåt. Men studiecirkeln resulterar ofta också i konkreta aktiviteter, påpekade hon. När det gäller vissa ämnen kan man gå vidare och göra något praktiskt tillsammans. Ett konkret exempel på hur studiecirklar kan användas i förändringsarbete är ABFs stora studiesatsning Ett rättvist Europa. 250 LO-medlemmar fick förbereda sig inför ESF genom att delta studiecirklar. I Malmö fick de sedan chansen att spinna vidare på sina kunskaper i diskussioner med fackligt aktiva från länder som Tyskland, Frankrike och Holland. En av dem var Ulf Bjerregaard, anställd i hemtjänsten och förtroendevald inom Kommunal. Diskussionerna i hans studiecirkel kretsade mycket kring rättvisa löner och avtal, och fackligt samarbete i Europa. Forumet är viktigt, tyckte han, eftersom samhällsintresserade både fick möjlighet att lufta problem och styrka att göra något åt dem. Det senaste året har det kommit flera domar från EG-domstolen som kan förstöra fackföreningarnas möjligheter att agera. Men facken i andra länder har samma problem som vi har. Här på forumet har vi diskuterat ABF ska stimulera lärande om det globala klassamhället och om en annan resursfördelning och ekologi samt främja handling för en rättvisare och hållbar utveckling. ABF ska medverka till att göra en annan värld möjlig! ur abf:s idéprogram vad vi kan göra för att förhindra att lönerna dumpas, sade han. Magnus Wessel, taxichaufför i Göteborg och rekryterare för Transport, gick studiecirkeln inför forumet tillsammans med Patrick Ljunggren och omkring tjugo andra LO-anslutna i Göteborg. Ingen av dem hade kommit till ESF om det inte varit för studiecirkeln. Jag hade hört talas om det, särskilt när World Social Forum hölls i Brasilien. Men jag hade inte tänkt på att delta själv, sade Patrick Ljunggren. De trodde inte heller att de lärt sig lika mycket om EU på egen hand eller genom en traditionell kurs. Särskilt var det gruppens diskussioner som gav mervärde. Studiecirkeln är ett fantastiskt verktyg. Jag har haft aha-upplevelser hela tiden, sade Magnus Wessel. Deras cirkelgrupp koncentrerade sig mest på att förstå EUs uppbyggnad. Ändå var diskussionerna långa och intensiva. Magnus Wessel betonade vikten av att förstå hur EU fungerar för att sedan kunna påverka genom valen till Europaparlamentet eller genom att ta kontakt med politiker i Bryssel. Jag är uppfostrad strax efter andra världskrigets slut och jag är positiv till EU som fredsprojekt. Det finns problem med en del beslut som fattas där men jag är ändå positiv till fri rörlighet och jag tror att facket kan påverka de delar som är negativa med rörligheten. Patrick Ljunggren var inte lika positivt inställd till EU och till möjligheten att påverka genom till exempel parlamentsvalet. Han trodde mer på ett stärkt fackligt samarbete över gränserna, och på möjligheterna med ESF. Om facket bygger internationella nätverk på gräsrotsnivå kan det bli en motkraft. Egentligen ligger vi många år efter företagen när det gäller globaliseringen. European Social Forum är ett av flera sätt att åtgärda det problemet, sade han. uppdr ag: för ändr a världen 7

10 l Elsie Bäcklund Sandberg avtackades Annika Nilsson ny förbundssekreterare Annika Nilsson valdes till ny förbundssekreterare på stämman i april. Annika har ett förflutet som riksdagsledamot för socialdemokraterna och ledamot i Kulturutskottet. Innan valet 2006 var hon statssekreterare på Socialdepartementet och därefter anställdes hon som ekonomisk chef på ABFs förbundsexpedition. Annika Nilssons vision är ett ABF som är mer på tårna, och som opinionsbildar för folkbildning och kultur. Hon menar att ABF har stora fördelar på kulturområdet: vi finns i hela landet och har ett starkt samarbete mellan proffs och amatörer. Vi står också för kopplingen mellan att uppleva kultur och att själv skapa. Jag vill att ABF ska driva ett erkännande för människans eget skapande, säger hon. Efter 11 år som ABFs förbundssekreterare gick Elsie Bäcklund Sandberg i pension i april. Under hennes tid har ABF genomgått stora förändringar. Bland annat har antalet ABF-avdelningar genom sammanslagningar minskat från 161 till 82. Det har handlat om att effektivisera administrationen, samla resurserna och utveckla verksamheten. Vi har tillsammans flyttat fram våra positioner som det ledande studieförbundet! Vi har också tillsammans gått i bräschen för kvalitetsarbetet och det gläder mig mycket, sade Elsie Bäcklund Sandberg i sitt tal på förbundsstämman. Hon avtackades på ABFs förbundsexpedition och uppvaktades av mer än 150 personer. e C n r c t e s r a e l a d H n ä Viktiga förändringar av stadgarna I april fattade förbundsstämman beslut om nya stadgar för ABF. Stadgeförändringen innebär bland annat att ABF-enheternas inflytande över centrala beslut växer. Antalet representanter i förbundsstyrelsen ökar från 9 till 15 och delas lika mellan ABF-enheter och medlemsorganisationer. ABF-enheterna får därmed 7 av styrelseplatserna mot tidigare 2. Till den årliga förbundsstämman väljs 140 ombud, hälften representerar ABF-enheterna och hälften företräder de centrala medlemsorganisationerna. Den nya konstruktionen jämnar också ut skillnaderna mellan stora och små medlemsorganisationer. Dessutom förenklas beslutsprocessen då representantskapet och förbundskonferensen försvinner. Konstitutionen speglar den bredd som finns inom ABF. Nu har vi en beslutsstruktur som gör det möjligt att utveckla verksamheten! sade ABFs förbundssekreterare Annika Nilsson. Till nyheterna hör också ett verksamhetsråd som tillsätts av förbundsstyrelsen och som ska lägga upp riktlinjer för gemensamma satsningar. Nya förbundsgemensamma riktlinjer ABF antog nya riktlinjer för verksamheten 2009 och De baseras på idéprogrammet Gör en annan värld möjlig!. Riktlinjerna innebär en gemensam kraftsamling för att stärka ABF som radikal idérörelse och för att öka hela organisationens förmåga att bedriva folkbildning, utbildning och kultur. I riktlinjerna prioriteras fyra utvecklingsområden: Motverka klasssamhället, God hälsa och ett utvecklande arbetsliv, Globala utmaningar och Livslångt lärande. Fokus ligger också på att öka verksamheten med de mål som tidigare satts upp för 2012 i sikte samt att nå fler ungdomar inom föreningsliv och samhälle. Så arbetar förbundsexpeditionen Förbundsexpeditionen har ansvar för det förbundsövergripande arbetet inom ABF, ett arbete som utförs i linje med beslut fattade av förbundsledningen, förbundsstyrelsen och representantskapet. Förbundssekreteraren ansvarar för att arbetet på expeditionen organiseras och utförs på rätt sätt. De aktiviteter som förbundet genomför nationellt har till syfte att uppmuntra och sprida bildning och kultur. Vårt arbete riktar sig till flera olika målgrupper: Medlemsorganisationernas och samarbetsorganisationernas företrädare och medlemmar, de anställda i hela ABF-organisationen, cirkelledarna, allmänheten, opinionsbildare inom kultur- och bildningsområdet med flera. 8 centr ala händelser

11

12 l Ett miljonprogram för folkbildning På ett midsommarblomstrande Brunnsvik hölls en konferens med fokus på verksamhet Ett miljonprogram för folkbildning juni. Målet var att stärka samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan avdelningarna. Det blev tre dagar fyllda med inspirerande föreläsningar av Gustav Fridolin, David Lega och Mikael Jalmby, och en rad workshops där deltagarna kunde ta del av och diskutera olika verksamhetsidéer. ESF i Malmö, Utveckling av ABFs föreläsningsverksamhet, En akademi för seniorer, Ungdomsnätverk, Lokalt utvecklingsarbete, Hållbar utveckling nu och Starta musikverksamhet, var några av de workshops som fanns att välja mellan. 150 verksamhetsansvariga och andra anställda i ABFs avdelningar, samt verksamhetsavdelningen på förbundsexpeditionen, deltog i miljonprogrammet. Även 2009 planeras en konferens. Deltagarundersökning ger svar Folkbildningsrådet har inlett den stora deltagarundersökning som genomförs vart fjärde år. Syftet är att ta reda på studiecirkelns effekter. Under hösten genomfördes undersökningens första del. Representanter för studieförbunden åkte runt i landet och intervjuade cirkeldeltagare om vad studiecirkeln hade betytt för dem. ABF genomförde sina intervjuer i Arboga, Göteborg, Gislaved, Kalix och Haninge. Cirklarna handlade om Hälsoskolan, rockmusik, bokföring, fackliga studier och miljö. Ett viktigt syfte med intervjuerna var att hitta rätt frågeställningar till den stora enkätundersökning som genomförs under ABFare provar Qi gong på Brunnsvik. e C n r c t r a l a H n ä d e s e Ökad lokal närvaro ABF finns i hela landet. Men den lokala närvaron kan stärkas ännu mer. Under året startade projektet ABF nära dig med fokus på ökad närvaro i lokalsamhället och en utvecklad folkrörelsedemokrati. Genom att skapa demokratiska rum vill vi ge människor möjlighet att ta tillvara sin inneboende kraft att växa och att växa med andra, att tillsammans skaffa sig kunskaper och färdigheter för att vara med och påverka sin vardag, säger Helena Westerling, projektledare för ABF nära dig. I projektet ingick att utveckla den lokala verksamheten tillsammans med några av ABFs större medlemsorganisationer. Under hösten fokuserade projektet på att stärka samarbetet med Hyresgästföreningen och deras Projekt M, med Unga Örnar kring verksamhet för ungdomar, med socialdemokraterna kring satsningen Ett parti i människors vardag, samt med ett antal ABFavdelningar kring lokal närvaro i så kallade miljonprogramsområden. Fortsatt arbete med kvalitetsutveckling ABF har fortsatt arbetet med kvalitetssäkring av verksamheten. Vi ser verksamhetsplanering som en ständigt pågående process som utvecklas, förnyas och förändras i takt med de avstämningar som görs, i förhållande till de mål som har formulerats. Kvalitet är alla de samlade åtgärder vi gör för att förbättra, utveckla och korrigera vår verksamhet. I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår: Att mäta folkbildningsmässigheten i cirklar, annan folkbildning och kulturprogram via framtagna indikatorer. Att mäta hur väl avdelningen har uppfyllt kraven, som lokal anordnare av folkbildningsverksamhet via framtagna indikatorer. Att redogöra för hur vi tagit oss an de fyra huvudsyftena i propositionen och de sju utvecklingsområdena Ytterligare ett led i vår kvalitetssäkring är de egenkontroller som görs för att säkerställa att verksamheten följer statens krav på bidragsgivning. I 2008 års egenkontroll som omfattade 12 ABF avdelningars verksamhet kunde vi konstatera att endast 468 cirkeltimmar var felrapporterade den lägsta siffran hittills. Vi har utvecklat ett system för våra egenkontroller som gjort att kvaliteten i dessa har stärkts. Därmed har också kunskapen kring bidragsfrågorna ökat. 10 c e n t r a l a h ä n d e l s e r

13 Författare för en kämpande litteratur högläser på 1:a maj i Stockholm. Inne med föreläsningar Föreläsningen är en folkbildningsform i tiden. ABF har därför tagit sikte på föreläsningar och 1 miljon deltagare år Under 2008 genomfördes ett förbundsgemensamt projekt för att stärka föreläsningsverksamheten, med fokus på 24 länshuvudorter. Det finns en stor potential inom ABF att ladda det offentliga samtalet med ny kraft. Men vissa avdelningar har kommit längre än andra, och det finns mer att göra. Därför har vi arbetat med både erfarenhetsutbyte och samordning av verksamheten, säger Kent Werne, projektledare på förbundsexpeditionen. Under våren genomfördes turnén Författare för en kämpande litteratur med 12 arbetarförfattare, däribland Aino Trosell, Lena Kallenberg och Ann- Charlotte Alverfors. Författarna gjorde nedslag på 22 orter och uppmärksammades i media. Under hösten genomfördes en konferens med föreläsningsansvariga från 15 avdelningar. Fokus låg på erfarenhets- och idéutbyte, inspiration till nya teman och föreläsare, och idéverkstäder kring metodutveckling. Avdelningarna erbjöds också ett grundutbud med kända föreläsare. TV-meteorologen Pär Holmgren, författarna Susanna Alakoski och Marjaneh Bakhtiari, Expojournalisten Alexander Bengtsson och genusprofessorn Yvonne Hirdman var några av de namn som ingick. Föreläsningsverksamheten växte också kraftigt under 2008: antalet arrangemang från till och antalet deltagare från till Intresset att komma samman en kväll finns överallt. Det är ett stort framsteg för det offentliga samtalet. Folk kan få lyssna, komma till tals, delta. Det kan faktiskt vitalisera hela vår demokrati, tror ABFs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Nya utställningskit för hela ABF En annan värld är möjlig är budskapet på bildväggarna i det utställningskit som togs fram under året. Kitet innehåller även utställningsdisk, broschyrställ och röda mattor. I ett mindre kit är bildväggarna utbytta mot rollups. Under 2008 användes utställningskitet på bland annat ESF i Malmö, på konferensen på Brunnsviks folkhögskola, och på olika kongresser På kongresser och konferenser LO, IF Metall, PRO och SSU var några av de medlemsorganisationer som anordnade kongresser under ABF deltog med montrar och bokbord. Nya utbildningsmaterial presenterades och många givande samtal fördes. Medlemmar ur LFF-gruppen (Lokala Fackliga Folkbildare) ansvarade för och bemannade ABFs monter på IF Metalls kongress och LO-kongressen. ABF medverkade också på Attentions NPF-Forum i Västerås. Nya utbildningsmaterial presenterades och många givande samtal fördes. centr ala händelser 11

14 Susan Faludi drog stor publik till ABFs monter på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

15 l e C n t r a l a H ä r c n d e s e Nya idéer på Bok & Bibliotek ABFs monter på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg blev en tummelplats för samtal och debatt. Programmet sattes samman av föreläsningsansvariga från ABF Stockholm och ABF Göteborg, och blev ett smakprov på den breda flora av frågor som ryms inom ABF. Över 30 författare medverkade och flera programpunkter drog fullt golv. Göran Greider talade om Dan Andersson, Jennie Dielemans om turistparadisens skuggsidor och Johan Ehrenberg om hur Bonnierimperiet kan utmanas. Ett genomgående tema var genus och jämställdhet. Den amerikanske feministen Susan Faludi vittnade om hur jämställdhetsprojektet stött på patrull i USA efter 11:e september, och författarna Moa Elf Karlén och Johanna Palmström talade om behovet av att hitta nya feministiska vägar. Vi vill komma bort från diskussionen om vem som diskar hemma hos heteropar och få tillbaks den politiska kraften, sade Moa Elf Karlén. Montern blev också ett forum för ett samtal mellan ABFs förbundssekreterare Annika Nilsson och socialdemokraternas taleskvinna i kulturfrågor Margareta Israelsson. I fokus stod framtidens kulturpolitik. Hitta cirklar på nätet allt mer populärt I mitten av december passerade abf.se besökare. Det slår förra årets rekord med surfare. Förutom att botanisera bland årets nästan 80 nyheter, pressmeddelanden och debattartiklar har de kunnat söka fram och anmäla sig till studiecirklar i 160 kommuner, den största spridningen av utbudet via nätet hittills. Det ger stort avtryck i statistiken över antalet anmälningar till cirklar som görs via webben. Under januari 2008 fick ABF Stockholm fler webbanmälningar än under hela Totalt sett har antalet webbanmälningar tredubblats på ett år. Det gäller också för ABF Göteborg. Även i Umeå är trenden tydlig. Till de cirklar som avdelningen webbpublicerade har 7 till 8 av 10 anmält sig via nätet under hösten 2008, att jämföra med 5 av 10 under Antalet avdelningar som webbpublicerade kulturarrangemang, föreläsningar och debatter ökade också. En förstudie startade i syfte att få en djupare och mer detaljerad kunskap om vilka behov som våra olika målgrupper har av att arbeta internetbaserat inom och i samarbete med ABF. Resultatet kommer att ligga till grund för en ny, spännande, inspirerande och funktionell webbportal. centr ala händelser 13

16 Allas rätt att vara olika På Stockholm Pride, som i år också var det officiella europeiska pridefirandet, möts hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) från inte bara Sverige och Europa utan också från andra delar av världen. Sommaren 2008 var andra gången ABF-förbundet deltog. Tillsammans med den övriga arbetarrörelsen, under samlingsnamnet We are family, arrangerade ABF ett tiotal välbesökta miniseminarier inne på själva prideområdet i Tantolunden. Idéprogrammet, Gör en annan värld möjlig, slår fast att ABF ska kämpa för allas lika och unika värde, och i det sammanhanget är Pride ett viktigt forum att finna med i. Fönstret tog viktigt kvalitetssteg Tidningen Fönstret är ABF:s eget reportagemagasin. Under 2008 tog Fönstret ett stort steg i arbetet för att vara ett högkvalitativt magasin. I förnyelsesteget 2008 ingick att Fönstret gick upp från 56 till 100 sidor per utgåva, att tidningen fick ett lyxigt blankt omslag, samt att formgivningen fick en ansiktslyftning. Allt detta möjliggjordes genom att tidningens resurser koncentrerades till fyra utgåvor per år, istället för sex utgåvor. Fönstret kommer därmed ut kvartalsvis, men med en högre kvalitet än tidigare och med fler sidor. Syftet med dessa åtgärder var att komma närmare det övergripande målet för tidningen att den ska uppskattas av ABF:s alla studiecirkelledare. Fönstrets redaktion bestod av Jonas Helling (chefredaktör och ansvarig utgivare) och Maria Ullsten (andreredaktör). 14 c e n t r a l a h ä n d e l s e r

17 l ABFare vässade sin kommunikationsförmåga I oktober lärde sig 15 ABFare från hela landet mer om pressarbete, layout och marknadsföring på kommunikationskursen Hallå!. Under den två dagar långa utbildningen fick deltagarna bland annat skriva pressmeddelanden och lära sig grunderna i layoutprogrammet InDesign. Deltagarna fick också lära sig mer om marknadsföring på den lokala webbsidan. Nyhetsbrevet når alla I det interna nyhetsbrevet ABF-info kan alla anställda i ABF läsa om det som händer på central nivå i organisationen. I nyhetsbreven finns också vinjetten Avdelning till avdelning där ABFare tipsar andra om bra arbetsmetoder eller smarta verksamhetsidéer. ABF-info skickas ut en gång i veckan. Varje månad skickas ett särskilt nyhetsbrev ut som även når våra medlems- och samarbetsorganisationer. Nytt bildspel om ABF Inför ABFs medverkan på Bokmässan i Göteborg producerades ett kort bildspel för att lyfta fram ABF som kulturorganisation. Bildspelet är gjort i PowerPoint, och består av korta citat, fakta och bilder. Den går lätt att anpassa till lokala förhållanden och till ett annat budskap. Genomslag i medierna ABF gick på offensiven samhällsdebatten under hösten och fick stort genomslag i medierna över hela landet. I ett 80-tal inlägg i lokalpressen om jobbkrisen stod ABFs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson som avsändare. De handlade om att regeringen var för passiv i lågkonjunkturen och att ABFs kunnande om vuxenutbildning borde tas till vara. Förbundssekreterare Annika Nilsson och ordförande Karl- Petter Thorwaldsson skrev tillsammans artikeln Blir Sverige bättre när färre får chansen till utbildning? som blev upptakten till mediegenomslaget. Under 2008 anordnades ett tiotal pressträffar och utskick av pressmeddelanden i allt från turnéstart för arbetarförfattare, ABFs litteraturpriser och lansering av nya studiematerial. Cirka 250 artiklar i månaden brukar handla om ABF. Det är främst nyhetsmedier som rapporterar, men ABF förekommer även i etermedier, fackpress och allt oftare i bloggvärlden. e C Under kommunikationskursen Hallå fick deltagarna bland annat lära sig grunderna i layoutprogrammet InDesign. n r c t e s r a e l a d H n ä Nya mallar! Målgruppsundersökning och fokusgrupper Under året intensifierades arbetet med ABFs långsiktiga kommunikationsplan. I februari gjordes en opinionsundersökning i form av en webbenkät personer mellan 18 och 50 år svarade på frågor om kännedom, attityd och relation till ABF och de andra studieförbunden. Vi tog också reda på vilka ämnen som deltagarna helst vill studera, vilka värdeord de förknippar med ABF, vilka grupper som är mest positiva till ABF med mera. Målgruppsanalysen följdes upp med så kallade fokusgrupper där vi testade budskap och mediekanaler på vår tänkta målgrupp. Arbetet ska resultera i en långsiktig kommunikationsplan som ska hjälpa oss att nå en miljon cirkeldeltagare Gemensam profil och gemensamma formgivningsmallar för hela organisationen stärker ABFs varumärke. Inför årets två studiestarter tog förbundsexpeditionen fram en mall för studieprogrammet, med omslag, bilder och förslag på texter. Mallen användes av många ABF-avdelningar. Årets teman på omslagen var konsthantverk och matlagning. Omslaget användes även i en vykortskampanj som riktar sig till Sveriges alla studenter. Under årets två studiestarter fanns vykort utställda i Studentvykorts vykortsställ med gratis kort på universitet och högskolor runt om i landet. Förändra världen starta en studiecirkel Inför ESF i Malmö togs en ny folder fram: Förändra världen, starta en studiecirkel. Foldern beskriver hur studiecirkeln kan användas i förändringsarbete, hur den varit en viktig del i kampen för demokrati, hur en studiecirkel fungerar och att den i sig är en övning i praktisk demokrati. Målgruppen är främst engagerade ungdomar som vill lära sig mer om samhället och som söker metoder att påverka tillsammans med andra. centr ala händelser 15

18 l Studiematerial inför EU-parlamentsvalet Förra gången det var val till EUparlamentet stannade sex av tio väljare på sofflocket. Det låga valdeltagandet är bekymmersamt ur ett demokratiskt perspektiv. Vi måste se till att valdeltagandet ökar, säger Anders Selin, internationell sekreterare i ABF. Varför röstskolkar människor? Kanske för att de inte känner att EU-frågorna är viktiga, men också för att EU upplevs som en byråkratiskt snårskog och för att många inte vet hur EU fungerar, menar Anders Selin. Det är långt från Konsumkön på Stationsgatan i Molkom till Rue Wiertz i Bryssel. För att inspirera till ett högre valdeltagande i EU-parlamentsvalet 2009 och för att bredda diskussionen om Europapolitiken har ABF tagit fram ett antal studiematerial. Det webbaserade Europa är ditt! är ett kunskaps- och diskussionsmaterial kring problem Material om hållbar utveckling Verksamhet för Rekordgenerationen Pensionärsverksamheten är viktig för ABF. PRO är en av ABFs största medlemsorganisationer och den organisation som flitigast använder sig av studiecirkeln i sin verksamhet: cirkeldeltagare förra året. Men hur blir det när den så kallade Rekordgenerationen, de som är födda strax efter andra världskriget, går i pension? Vilka krav kommer de att ställa på folkbildningen? Det handlar om en generation som är bättre utbildad, har bättre ekonomi, är och möjligheter i dagens Europa. Det ställer frågor som hur kan demokratin i EU bli bättre, hur stoppar vi klimatförändringarna och hur kan Europa bli mer rättvist? Boken Folkets Europa, som producerades i samarbete med Bilda förlag, är skriven av EUparlamentarikern Göran Färm och EU-kommissionären Margot Wallström och är anpassad för att användas i studiecirklar. Dagens Europa, tre kunskapstidningar med artiklar, reportage och fakta om EU och Europapolitiken, togs fram i samarbete med LO, SAP och Arbetarrörelsens tankesmedja. Några av temana är demokrati, politik och fackligt arbete. e C n r c ABFs populära Klimatskola fortsätter. Tre nya material lanserades under året. Boken Miljön är din följer upp boken Klimatet är ditt och diskuterar sambanden mellan klimat, miljö och hälsa. Den ger de viktiga svaren på vilka miljöproblem som är allvarligast, orsakerna och effekterna på miljö och människa, och vad politikerna kan göra för att minska miljöproblemen. Hållbar utveckling nu! är ett lättillgängligt material baserat på Klimatet är ditt, anpassat för tre cirkelträffar. Häftet är ett resultat av ett samarbete mellan ABF och Riksbyggen. Filmen Framtidens klimat är en film som kan användas i Klimatskolans studiecirklar. Filmen innehåller bland annat intervjuer med Margot Wallström och Stefan Edman. mer resvan och har andra fritidsintressen, säger Marianne Högmark, kulturansvarig inom ABF. Våren 2008 kom slutrapporten för det Seniorprojekt som startades Genom kartläggning och försöksverksamhet skapades en grund för att utveckla verksamhet för den nya generationens pensionärer. På Senioprojektet följer nu ABF-PRO- Akademin, en gemensam satsning för att skapa attraktiv pensionärsverksamhet för Rekordgenerationen. t e s r a e l a d H n ä 2 FOLKBILDNINGENS 70-tal BILDA FÖRLAG Kvinna och blödarsjuk Kvinna och blödarsjuk ABF och Förbundet Blödarsjuka tog fram studiematerialet Kvinna och blödarsjuk. Syftet med materialet är, förutom att öka kunskapen om blödarsjuka kvinnor, att skapa möjligheter till ett bättre liv för de drabbade. Blödarsjuka är en traditionellt sett manlig sjukdom, men kvinnor har också blödarsjuka svenska kvinnor beräknas vara drabbade. Endast ett tusental har fått en diagnos. Boken vänder sig till blödarsjuka kvinnor och till vårdpersonal. ADHD va e de? Kunskap gör skillnad heter den nya studieboken för vuxna med ADHD, DAMP, Aspergers och Tourettes syndrom. I boken berättar vuxna i olika åldrar om hur de hanterar vardagen. Fortfarande är vuxna med de här diagnoserna en eftersatt grupp och det får konsekvenser både för samhället och för de individer som drabbas. Boken är framtagen av ABF tillsammans med riksförbundet Attention. Folkbildningen under 70-talet 70-talet blev något av en guldålder för folkbildningen. Då skördade studieförbunden, inte minst ABF, frukterna av 60-talets kamp för jämlikhet och rättvisa på utbildningsområdet. Anslagen till folkbildning och vuxenutbildning ökade. Karl-Olof Andersson Folkbildningens 70-tal Uppsökande verksamhet lockade lågutbildade till kostnadsfria studiecirklar. Fackföreningsrörelsen radikaliserades och ABF profilerade sig som arbetarrörelsens studieförbund. Folkbildningens 70-tal är den tredje boken i en serie decennieböcker om folkbildningens utveckling som ABF initierat fram till 100-årsfirandet Boken släpptes under våren c e n t r a l a h ä n d e l s e r

19 Stickad graffiti på ABF i Sundbyberg.

20 Peter Birro fick ABFs litteraturstipendium Dramatikern, poeten och författaren Peter Birro fick ABFs litteraturstipendium 2008 på kronor, bland annat för sitt uppmärksammade TVdrama Upp till kamp. ABF har sedan 1949 delat ut stipendiet till författare som med ordets hjälp vill synliggöra det osynliga och få oss att förnimma det glömda. Birro har främst i form av TV-serier, men även i poesi och litteratur bjudit på roliga och berörande berättelser om utanförskapet i det svenska samhället. Hans produktion präglas av en förmåga att skildra andra människor, att göra karaktärer levande och trovärdiga. Jag ser aldrig människor i svartvitt och när jag skildrar en människa nöjer jag mig aldrig med det jag ser först, för det är då man fastnar i stereotyperna, sade Peter Birro. Jag gillar att berätta om komplicerade människor, att visa det mångfacetterade, att utforska flera skikt i människan. Juryns motivering: Peter Birro tilldelas ABFs litteraturstipendium 2008 för sina skildringar av utanförskapet i det svenska samhället. Det är spännande och mustiga berättelser om dem som befinner sig längst ner på samhällsstegen, människor som trots att de lever i ett yttre och inre kaos får behålla sin värdighet. Peter Birro är både politisk och poetisk. Med svart och desperat humor visar han hur många i Sverige lever. Birro är trovärdig och solidarisk gentemot sina karaktärer som han skildrar med respekt och ömhet, bland annat i de oförglömliga TVserierna Hammarkullen (1997), Det nya landet (2000) och Upp till kamp (2007). Serien om Hammarkullen följer en brokig skara människor bosatta i den göteborgska förorten. Birro baserar dem och deras liv på egna erfarenheter av sin uppväxt i samma område. Upp till kamp handlar om fyra ungdomars liv i Göteborg under perioden Teman är bland annat vänsterrörelsen, varvsnedläggningen, narkotikaproblem och musiken under perioden. Upp till kamp är både politisk och poetisk. Birros manus om de fyra vännerna är stilsäkert, tonträffen när det gäller tidsandan vittnar om en särpräglad lyhördhet. I höst har sista delen av Peter Birros trilogi premiär på Elverket, en av Dramatens scener i Stockolm; Den ömhet jag är värd. Den utgör fortsättningen på hans tidigare Dramatenproduktioner Arbetarklassens sista hjältar och Neil Armstrong var aldrig på månen. Den 26 september 2008 är det premiär på Den ömhet jag är värd och ABF tycker att Peter Birro är värd den ömhet och kärlek som gjort det till så starka upplevelser att ta plats i teatersalongen eller TV-soffan när en av Birros uppsättningar spelas. Moastipendiet till Gunilla Nyroos Gunilla Nyroos tilldelades 2008-års Moa-stipendium på kronor som årligen delas ut av ABF och Författarsällskapet Moas vänner till författare som skrivit och verkat i Moa Martinssons anda. Juryns motivering: Gunilla Nyroos är en av våra mest folkkära karaktärsskådespelare, verksam sedan 1969 på teater, film och i teve. För sin träffsäkra gestaltning av världens första kvinnliga matematikprofessor Sonja Kovalevsky i Berget på månens baksida fick hon 1984 en Guldbagge. Det är också Gunilla Nyroos som förevigat Moa Martinson i svenska hjärtan med filmen Moa en kvinnas kärlek (1986). Nyroos har 2008 läst in Moa Martinsons debutroman Kvinnor och äppelträd på ett kongenialt sätt. Det speciella med Gunilla Nyroos spelstil är helt i Moas anda: här tas kvinnors inre resning mitt i vardagsslitet på allvar. Nyroos undviker det publikfriande uttrycket och väljer istället att framhålla det mänskligt existentiella, något som vinner i längden. För att citera Aftonbladets recension av föreställningen Blommor av stål på Vasateatern 2008: Gunilla Nyroos man skulle kunna se om pjäsen bara för att följa enbart henne. 18 c e n t r a l a h ä n d e l s e r

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Central utbildningskatalog. Central utbildningskatalog

Central utbildningskatalog. Central utbildningskatalog ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Förbundsexpeditionen Box 522 101 30 Stockholm 08-613 50 00 www.abf.se C Central utbildningskatalog Central utbildningskatalog C Centralt arrangerade utbildningar för ABFs centrala

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 Vi lever i en tid av för mycket arbete och för lite bildning; en tid då människor är så flitiga att det blir dumma. Oscar Wilde LO-facken i Avesta samarbetar med

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN

ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN 2012 ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN INLEDNING Under 2011 har ABF Gävleborg prioriterat utveckling av cirkelledarutbildning genom att forma nya strategier för rekrytering och genomförande och

Läs mer

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Politiska utbildningar Västbo - Östbo Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2013 1 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel måste

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

2016 ÅRS VÄGVAL OCH PLAN

2016 ÅRS VÄGVAL OCH PLAN 2016 ÅRS VÄGVAL OCH PLAN Gör en annan värld möjlig. 2016 ÅRS VÄGVAL OCH PLAN ABF Skånes Strategiska utvecklingsplan 2016-2019 reglerar det arbete och den verksamhet som ska ske i distriktet. Den tar sin

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008)

STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008) STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008) Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet Socialdemokraterna i Gävle Studieprogram 2008 INNEHÅLL Arbetarekommunens studieverksamhet

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag nr

Förbundsstyrelsens förslag nr Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre

Läs mer

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se startade då den fackliga rörelsen såg ett behov av att kunna visa den informella kun skap man får genom sina fackliga engagemang i olika uppdrag. Idag har vuxit till ett koncept som funge rar för alla,

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Central utbildningskatalog. Central utbildningskatalog CHÖSTEN 2010

Central utbildningskatalog. Central utbildningskatalog CHÖSTEN 2010 C Central utbildningskatalog Central utbildningskatalog CHÖSTEN 2010 C Centralt arrangerade utbildningar för ABFs centrala medlems organisationer och organisationer med samarbetsavtal hösten 2010 Arbetarnas

Läs mer

Studier Socialdemokraterna i Gävle. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet - 1 -

Studier Socialdemokraterna i Gävle. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet - 1 - Studier 2007 Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet Socialdemokraterna i Gävle - 1 - Studieprogram 2007 Innehåll Medlemsstudier... s 4 Europastudier. Ideologi

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Politiska utbildningar Västbo - Östbo 1 2015 Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014 med idéprogram och kärnvärden 1 Inledning Om detta dokument Strategisk plan är, tillsammans med övriga styrdokument, en gemensam utgångspunkt för verksamhetsplanering

Läs mer

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor RUNÖFOLKHÖGSKOLA Föreningen LOs folkhögskola Runö är en ideell förening utan vinstintresse som funnits sedan 1952. Våra huvudmän är: LO, LO:s medlemsförbund och ABF. EN STUDIEOAS I CITY På Runö Folkhögskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll.

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Ledarutveckling Du är viktig! Vi vill ge dig som arbetar med människor i grupp och dig som är aktiv i en organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Som cirkelledare, förtroendevald,

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Att minnas migrationen

Att minnas migrationen Att minnas migrationen EN STUDIEHANDLEDNING FÖR CIRKELLEDARE www.abf.se 2 Att minnas migrationen_om studiematerialet Att minnas migrationen Denna studiehandledning vänder sig till dig som ska hålla en

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Utbildningar hösten 2016

Utbildningar hösten 2016 STUDIEPLAN HT 2016 Utbildningar hösten 2016 September 5 september Inspirationskväll tema Arbete Plats: Kristianstad 7 september Inspirationskväll tema Arbete Plats: Landskrona 17 september Medlemsutbildning,

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Dnr 17, u2017, 6/ds 2017-03-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Om Studieförbundens remissvar Branschorganisationen

Läs mer

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Politiska utbildningar Västbo - Östbo 1 Valåret 2014 Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer