VANDA STADS BOKSLUT 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VANDA STADS BOKSLUT 2012"

Transkript

1 VANDA STADS BOKSLUT 2012 Stadsfullmäktige

2 Pärm: Informationen Pärmbild: Vandas materialbank Layouthandledning: Heidi Nordberg, Ekonomiservicecentralen Översättning: translatorerna, Förvaltningsservicen Tryckeri: Vanda stads tryckeri 5/2013

3 VANDA STADS BOKSLUT 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Stadsdirektörens översikt Vanda stads förvaltning Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin Vanda stads personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna Miljöfaktorer REDOGÖRELSE ÖVER HUR DEN INTERNA KONTROLLEN ORDNAS HUR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT BILDAS OCH VERKSAMHETEN FINANSIERAS Hur räkenskapsperiodens resultat bildas Finansiering av verksamheten DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH ÄNDRINGAR I DEN TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som berör koncernsamfunden Redogörelse över organiseringen av koncernövervakningen Koncernbokslutet och dess nyckeltal BOKSLUTETS CENTRALA NOTER BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT BUDGETENS UTFALL MÅLENS UTFALL UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER Driftsekonomins utfall Tablå över budgetutfallet i resultaträkningsdelen Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall (exklusive affärsverken) Sammandrag över utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER VANDA STADS RESULTATRÄKNING VANDA STADS FINANSIERINGSANALYS VANDA STADS BALANSRÄKNING VANDA STADS KONCERNRESULTATRÄKNING VANDA STADS KONCERNFINANSIERINGSANALYS VANDA STADS KONCERNBALANSRÄKNING BOKSLUTETS NOTER NOTER SOM GÄLLER UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET Noter som gäller uppgörandet av bokslutet Noter som gäller uppgörandet av bokslutet NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva NOTER SOM GÄLLER SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER NOTER SOM GÄLLER MILJÖBOKFÖRINGEN NOTER SOM GÄLLER PERSONALEN

4 5. SÄRREDOVISADE BOKSLUT BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVERK Verksamhetsberättelse Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen Bokslutskalkyler och nyckeltal Noter till bokslutet för Mellersta Nylands räddningsväsen Bokslutets underskrifte BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖRETAGSHÄLSAN I VANDA Verksamhetsberättelse Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen Bokslutskalkyler och nyckeltal Bokslutsnoter för Affärsverket Företagshälsan i Vanda Bokslutets underskrifte BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖR MUN- OCH TANDHÄLSA Verksamhetsberättelse Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen Bokslutskalkyler och nyckeltal Bokslutsnoter för Affärsverket för mun- och tandhälsa Bokslutets underskrifte AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS EKONOMI BOKSLUT FÖR ÖVRIGA SÄRREDOVISADE ENHETER Bokslutskalkyl för bostadslånefonden Bokslutskalkyl för Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena Bokslutskalkyl för fonden för social kreditgivning Bokslutskalkyl för Skadefonden FÖRTECKNINGAR OCH REDOGÖRELSER BOKFÖRINGSBÖCKER OCH REDOGÖRELSE FÖR FÖRVARING AV BOKFÖRINGEN FÖRTECKNING ÖVER VERIFIKATIONSTYPER KALKYLSCHEMAN FÖR NYCKELTAL UNDERTECKNING AV BOKSLUTET OCH BOKSLUTSANTECKNING

5 1. Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt En svår ekonomisk tid har tyngt Europa under några års tid nu. Den ekonomiska situationen som under fjolåret förvandlades till en ekonomisk recession försvagar både statens och kommunernas skatteinkomstbas och ökar de kostnader som en ökande arbetslöshet medför. Och några lättnader utlovas inte: inom den närmaste framtiden finns det inte några stora förbättringar i sikte. År 2012 beslutade regeringen balansera den offentliga ekonomin genom att göra nedskärningar i kommunernas statsandelar. Åtgärden minskade statsandelarna i hela riket, i Vanda med över 20 miljoner euro. Samtidigt ökade stadens skatteinkomster mindre än beräknat: de uppskattade skatteinkomsterna i budgeten underskreds med närmare 11 miljoner euro. I Vanda har dock samfundsskattens fördelningsandel ökat under de senaste åren och utvecklingen ser ut att hålla i sig. Trots detta låg skatteinkomsterna och statsandelarna fyra miljoner euro under det som budgeterats för fjolåret. Vanda stads nettoinvesteringar uppgick till närmare 160 miljoner euro år Av dem täcktes 40,5 % med egen inkomstfinansiering. Stadens skulder ökade med 95 miljoner euro under året. Även om tillväxten överensstämde med budgeten är situationen ohållbar i längden. Utifrån ett av de bindande mål som fullmäktige beslutat om bereddes det för staden under våren ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO). Målet med programmet är att genom att behärska utgifterna och sänka investeringsnivån hejda ökningen av stadens skulder före ekonomiplaneperiodens slut. I juni godkände fullmäktige ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin. Den budget som utarbetats för år 2013 baseras på programmets riktlinjer och mål. Stadens förtroendevalda- och tjänsteinnehavarorganisation förband sig till att balansera ekonomin och hejda skuldsättningen. Under fjolåret fick jag lära mig hur Vandas yrkeskunniga tjänstemannakår klarar av att verkställa också svåra beslut utan att skada välfärdsstatens strukturer, om det finns tillräckligt med politisk vilja bakom. Utvecklingen av tjänster förutsätter också en ekonomi som är i balans. 1

6 1.1.2 Vanda stads förvaltning Stadsfullmäktige Samlingspartiet Heinimäki Heikki Hirvonen Reeta t.o.m Häkkinen Juha Karén Timo Koivuniemi Petri Kunnas Jukka Larkio Johanna Lehmuskallio Paula Kuntsi Hanna t.o.m Leppänen Janne Mäkinen Tapani Nevander Vesa Norres Lasse Orpana Anita Palo Markku Peura Sirpa fr.o.m Porthén Jari Puha Seija Sandell Annukka fr.o.m Suonperä Kaarina Virta Raija Weckman Markku Finlands socialdemokratiska parti Aittakallio Matti Ala-Nikkola Taina Grönfors Eija Hako Jukka Hyttinen Eila Jääskeläinen Markku J. Kiljunen Kimmo Kähärä Sirkka-Liisa Lindtman Antti Loikkanen Eva Maria Murto Marja-Leena Mäntynen Taisto Niemi-Saari Mari Puoskari Pentti Päivinen Tiina-Maaria Sainio Jari Sodhi Ranbir Tahvanainen Säde 2

7 Gröna förbundet Alén Sini Huhta Jaana fr.o.m Kauppinen Sirpa Kokko Hannu Korhonen Leena Kostilainen Anniina Mäkelä Mikko Niinimäki Terhi t.o.m Pajunen Sirpa Saarivuo Maria t.o.m Valtanen Hanna fr.o.m Sannfinländarna Auvinen Timo Jurva Johanna Jääskeläinen Pietari Malmi Juha Nieminen Johannes Niikko Mika Niinistö Jaakko Uppala Timo Vänsterförbundet Heinonen Ilmari Laakso Jaakko Saastamoinen Tuula Saramo Jussi Tyystjärvi Kati Centern i Finland Ansalehto-Salmi Irja Kuokkanen Marjut t.o.m Ryhänen Riitta Wallenius Arja fr.o.m Svenska folkpartiet Härmälä Göran Karlsson Patrik Kristdemokraterna Hurri Maija Jääskeläinen Jouko Stadsfullmäktiges ordföranden Ordförande Antti Lindtman (SDP) I vice ordförande Heikki Heinimäki (SAML) II vice ordförande Seija Puha (SAML) 3

8 Stadsstyrelsen Samlingspartiet Häkkinen Juha Lehmuskallio Paula Mäkinen Tapani Orpana Anitta Suonperä Kaarina Weckman Markku Finlands socialdemokratiska parti Aittakallio Matti Hako Jukka Mäntynen Taisto Niemi-Saari Mari Päivinen Tiina-Maaria Gröna förbundet Mäkelä Mikko Pajunen Sirpa Vänsterförbundet Holopainen Matti Sannfinländarna Niemelä Arja Niinistö Jaakko Centern i Finland Wallenius Arja Stadsstyrelsens ordföranden: Ordförande Tapani Mäkinen (SAML) I vice ordförande Jukka Hako (SDP) II vice ordförande Sirpa Pajunen (GRÖNA) Föredragande ( ) Stadsdirektör Kari Nenonen Redovisningsskyldiga ( ) Stadsdirektör Kari Nenonen Biträdande stadsdirektör Martti Lipponen Biträdande stadsdirektör Jukka T. Salminen Biträdande stadsdirektör Juha-Veikko Nikulainen Biträdande stadsdirektör Elina Lehto-Häggroth Tf. verksamhetsområdesdirektör Heidi Nygren 4

9 Vanda stads organisation

10 1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda Den allmänna ekonomiska utvecklingen Hösten 2012 drabbades Finlands samhällsekonomi av en konjunkturnedgång som en följd av en finansoch bankkris som var inne på sitt tredje år i euroområdet. Den ekonomiska recessionen i Europa avspeglades särskilt på exportindustrin och industriproduktionen rentav minskade under fjolåret. Också utsikterna för byggnation försämrades kraftigt och sysselsättningen minskade starkt. Tillväxten i BNP avstannade och i ljuset av förhandsuppgifter kan den ha minskat något år Enligt arbetskraftsförvaltningens arbetsförmedlingsstatistik uppgick arbetslöshetsgraden i årsslutet till 10,7 procent i hela landet. Under året ökade antalet arbetslösa med personer. Konsumentpriserna ökade med ca 3 procent, inkomstnivån med 3,4 procent och lönesumman med ca 3,7 procent år Den ekonomiska krisen i euroområdet har hållit räntenivån låg på statens och även kommunernas lån och marginalerna rimliga på Finlands kreditklassificering AAA. En höjning av bankernas soliditetskrav håller också på att höja marginalerna på nya lån. 3 månaders Euribor låg i snitt på 0,6 procent och medelräntan på nya krediter låg på 2,3 procent år I slutet av år 2012 utgjorde statsskulden 46 procent och hela den offentliga skulden 53,6 procent av BNP. Enligt förhandsuppgifter försvagades kommunernas ekonomi dramatiskt och uppvisade ett negativt resultat år Kommunernas verksamhetsbidrag minskade med 6,2 procent och skattefinansieringen (skatter och statsandelar) uppvisade en gemensam ökning på blott 2,5 procent. Kommunernas skatteinkomster ökade med 1,5 procent och statsandelarna med 5,3 procent. Kommunernas lånestock ökade med 1,4 miljarder euro och skulderna uppgick till totalt 12,3 miljarder euro i slutet av år Kommunernas skuld var euro räknat per invånare. Årsbidraget var negativt hos 63 kommuner och årsbidraget var mindre än avskrivningarna hos 220 kommuner. Kommunernas investeringar låg på en hög nivå också år Utvecklingen i Nyland och Helsingforsregionen Enligt förhandsuppgifter hade Nyland ett invånarantal på personer i slutet av Under år 2012 ökade invånarantalet med personer, vilket är den näst största årliga ökningen av antalet invånare på 2000-talet. Esbos och Helsingfors andel av ökningen var personer, dvs. nästan tre fjärdedelar. Vandas invånarantal ökade med endast hälften så många som i Esbo. Relativt sett var Träskända, Mäntsälä och Esbo de kommuner som växte snabbast. Invånarantalet minskade i nio kommuner: Hangö, Karislojo, Högfors, Mörskom, Lappträsk, Ingå, Raseborg, Lovisa och Kervo. Utvecklingen av sysselsättningen i Nyland var tudelad år Ännu i början av år 2012 var arbetslösheten i Nyland på en något lägre nivå än året innan. De första tecknen på en konjunkturnedgång uppenbarade sig när sommaren stod för dörren. I slutet av 2012 fanns det redan fler arbetslösa jämfört med året innan, allt som allt fanns det arbetslösa. Arbetslöshetgraden steg från 6,9 procent till 7,5 procent. Proportionellt ökade ungdomsarbetslösheten mindre och långtidsarbetslösheten mer jämfört med den allmänna arbetslösheten år I december 2012 fanns det ca lediga arbetsplatser, det var ca 650 färre än i december I början av sommaren försämrades de ekonomiska utsikterna i hela Europa. Den europeiska centralbanken reagerade på situationen och lovade att vid behov utan begränsningar köpa kortfristiga skuldebrev av krisländerna. Detta löfte lugnade i stor utsträckning ner finansmarknaderna i årsslutet 2012 och euroområdets akuta skuldkris gav med sig. Krisländerna Spanien och Italien beviljades lån med en klart lägre ränta än tidigare och börskurserna steg i Europa under årets andra hälft. Utvecklingen av realekonomin var dock ännu svag såväl i Europa som i Finland och Nyland. Enligt en förhandsprognos ökade BNP i Nylandsområdet med ca en halv procent år 2012, tillväxten i hela landet hamnade på noll. Den ekonomiska recessionen avspeglade sig också på konjunkturbilden och utsikterna för företag i Helsingforsregionen. Svagast utvecklades omsättningen hos industriföretag, då utvecklingen låg närmare fem procent på minussidan under årets tredje kvartal. Å andra sidan uppvisade privata tjänster och informations- och kommunikationssektorerna en tillväxt. Den sammanräknade omsättningen hos handel och samtliga sektorer dalade hösten Antalet arbetstagare inom byggnation ökade något och sjönk 6

11 kraftigt inom industrin. Byggnadsutsikterna försämrades kraftigt mot årsslutet också i Helsingforsregionen. Trots konjunkturnedgången ökade företagens sammanräknade lönesumma i Helsingforsregionen under det senaste året Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin Befolkningen ökade enligt prognoserna, invandringen fortsatt livlig Enligt statistikcentralens förhandsuppgifter uppgick Vandas invånarantal till personer i slutet av år Befolkningen ökade under 2012 med personer. I den befolkningsprognos som gjordes upp våren 2012 prognostiserades ökningen uppgå till år I prognosen bedömdes migrationsöverskottet bli 800 personer men i realiteten blev det något färre, 760 personer. Migrationen visade ett underskott på drygt 300 personer, men det flyttade fler personer till Vanda från utlandet jämfört med antalet personer som flyttade utomlands från Vanda. Immigrationen som håller på att öka i betydelse fortsatte att öka och var något större än under det tidigare rekordåret 2011, då inflyttningsöverskottet från utlandet uppgick till närmare personer. Det föddes färre nya vandabor än året innan och nästan 150 färre än prognosen. Något fler vandabor avled under år 2012 jämfört med prognosen, totalt drygt personer. Bild. Befolkningsändringen i Vanda åren , indelad i delfaktorer I Esbo fick nettomigrationen inom landet ett uppsving och uppvisade år 2010 ett positivt resultat efter några års underskott och år 2011 uppvisade migrationen i Esbo ett överskott på 670 personer. År 2012 hade dock inflyttningsöverskottet minskat något. I Helsingfors har nettomigrationen inom landet redan länge varit på plussidan. År 2012 fick Helsingfors ett inflyttningsöverskott på hela personer. Också i Helsingforsregionens kranskommuner ökade inflyttningsöverskottet klart jämfört med året innan. Nettomigrationen har både i Esbo och Helsingfors varit större än i Vanda, år 2012 var den i Esbo och i Helsingfors personer. I båda städerna var den större än året innan. I kranskommunerna trefaldigades inflyttningsöverskottet från migrationen jämfört med året innan och uppgick till totalt personer. Nettomigrationen uppgick i hela landet till personer, vilket är tvåtusentalet fler än år Helsingforsregionens kommuner stod för något mindre än hälften av nettomigrationen i hela landet. 7

12 Största befolkningsökningen i Dickursby storområde Enligt förhandsuppgifter växte befolkningen i Dickursby storområde med 700 personer år I Björkby var tillväxten 380 och i Aviapolis 270 personer. Befolkningen i de övriga storområdena ökade jämnt, med ca 180 personer. Bland stadsdelarna var befolkningsökningen störst i Björkby, Simonsböle och Bäckby. I Myrbacka storområde koncentrerades den största befolkningstillväxten till Mårtensdal. Stadsdelen Kivistö ökade mest i Kivistö storområde, Rosendal i Aviapolis, Simonsböle i Dickursby, stadsdelen Björkby i Björkby, Nissbacka i Korso och Kungsbacka i Håkansböle. Enligt förhandsuppgifter minskade befolkningen i totalt 23 stadsdelar i Vanda, mest i Ånäs. Enligt tillgänglig förhandsstatistik ökade befolkningen nästan som beräknat i de åldersgrupper som har störst betydelse med tanke på kommunens tjänster. Antalet barn under skolåldern ändrades i hela staden främst enligt prognoserna, det fanns endast femtio färre barn än beräknat. I storområdena var skillnaden gentemot prognosen högst 50 barn i endera riktningen: I Korso och Håkansböle fanns det fler barn under skolåldern jämfört med prognosen, i de övriga områdena var antalet barn mindre. Antalet barn i grundskoleåldern ökade i hela staden med omkring fyrtio fler barn än beräknat. I Myrbacka, Björkby, Korso och Håkansböle överensstämde antalet barn i grundskoleåldern med prognosen, i Dickursby var de fler, men i Aviapolis och Kivistö färre än beräknat. Antalet personer som uppnått ålderspensionsåldern ökade praktiskt taget enligt prognosen inom samtliga storområden. I Håkansböle var antalet något större än beräknat och på motsvarande sätt något mindre i Dickursby. Antalet personer i arbetsför ålder ökade i Vanda med 80 personer fler än beräknat. I Kivistö och Björkby var ökningen mindre än beräknat. Enligt en befolkningsprognos som gjordes i fjol våras kommer antalet invånare i Vanda att öka med år En ny befolkningsprognos för åren görs i början av året och den preciseras i maj-juni. Källor: Statistikcentralen och kommunregistret Facta Prognos för den del av befolkningen som talar främmande språk Som ett samarbete mellan kommunerna i huvudstadsregionen utarbetades för Helsingforsregionen år 2009 en prognos för de närmaste årens utveckling av den del av befolkningen som talar ett främmande språk. Invandringen har dock ökat snabbare än vad som då beräknades. I årsskiftet 2011/2012 var prognosens felmarginal hela i hela regionen. Därför uppdaterades prognosen i slutet av år 2012 och det förväntade inflyttningsöverskottet höjdes. Nu beräknas det i regionen år 2030 finnas närmare personer som talar främmande språk eller har utländsk bakgrund, fler än i den tidigare prognosen. Enligt den nya prognosen ökar storleken på den del av befolkningen som talar främmande språk i Vanda från ca personer till ca personer fram till år Den andel av befolkningen som talar främmande språk i Vanda växer från dagens 11 procent till 23 procent. Källa: Prognos för den del av befolkningen som talar främmande språk i Helsingforsregionen fram till år Antalet arbetslösa ökar Vid årsskiftet var arbetslöshetsgraden i Vanda 8,9 procent, vilket vid sidan av Karislojo var den högsta siffran i Helsingfors ekonomiska region. I hela den ekonomiska regionen var arbetslöshetsgraden 7,7 procent och i hela området för Nylands NTM-central 7,5 procent. I slutet av december fanns det arbetslösa i Vanda, vilket är 780 fler än året innan. Antalet arbetslösa var som lägst i Vanda i april 2012, då de uppgick till ca

13 I slutet av december 2012 hade vandabor varit utan jobb i över ett år. Det är 325 fler än ett år tidigare. I Vanda var antalet arbetslösa ungdomar under 25 år störst i juli, då de uppgick till närmare personer. Efter det har antalet minskat så att antalet arbetslösa var 914 i slutet av december, vilket är blott 40 fler än i december året innan. Bild. Arbetslösa ungdomar under 25 år i Vanda månad för månad åren I december 2012 hade också antalet permitterade ökat i jämförelse med året innan: 550 vandabor var permitterade, hundratalet fler än ett år tidigare. Antalet lediga arbetsplatser i Vanda uppgick vid förra årsskiftet till knappt 2 000, vilket är 700 fler än ett år tidigare. Antalet lediga arbetsplatser var som störst i januari i fjol, då de var fler än till antalet. Källa: statistik från Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Vandas arbets- och näringsbyrå Antalet färdigställda bostäder minskade med en tredjedel Under 2012 färdigställdes nya bostäder i Vanda, dvs. nästintill åttahundra färre än år På 1990-talet var den årliga bostadsproduktionen i snitt bostäder och på 2000-talet bostäder. Målsättningen på bostäder per år som uppställts i Vandas bostadsprogram har på 2000-talet endast uppnåtts åren 2003, 2004 och Av de nya bostäderna byggdes 62 procent i våningshus, 19 procent i egnahemshus, 7 procent i andra fristående småhus (parhus och kopplade småhus) och 12 procent i radhus. Andelen bostäder i småhus, egnahemshus, andra fristående småhus och radhus av antalet nybyggen uppgick till 38 procent. Byggandet av egnahemshus har minskat jämfört med det tidiga 2000-talet. De årliga variationerna är störst i fråga om byggandet av bostäder i våningshus, t.ex. färdigställdes ca 700 färre bostäder år 2012 jämfört med år Byggandet av radhusbostäder har under de senaste åren varit småskaligare jämfört med det tidiga 2000-talet. Bostadsbyggandet fokuserades år 2012 på storområdena Dickursby och Björkby där närmare tre femtedelar av alla nya bostäder färdigställdes. Av de bostäder som färdigställdes år 2012 var 363 hyresbostäder som byggts med statligt stöd, dvs. över fyrahundra färre än år I fråga om 86 hyresbostäder var staden, dvs. VAV, byggherre. Det är cirka sextio färre än år År 2011 byggdes totalt 93 bostadsrättsbostäder i Vanda. 9

14 Bild. Färdigställda bostäder i Vanda enligt hustyp Utifrån de bostäder som var under byggnad och de bygglov som hade beviljats för att bygga bostäderna uppskattar man att det under loppet av 2013 endast byggs något fler bostäder i Vanda än året innan, stycken. Av dem uppskattas andelen bostäder i våningshus uppgå till 1 050, egnahemshus 230, kopplade småhus 90 och radhus 180. Fokus i bostadsbyggandet ligger på axeln Dickursby Aviapolis. Källa: kommunregistret Facta Våningsyta för verksamhetslokaler byggdes i mindre omfattning jämfört med genomsnittet på 2000-talet I Vanda har antalet arbetsplatser ökat på 2000-talet, med undantag av åren 2005 och 2009, då antalet arbetsplatser inom staden minskade med i snitt arbetsplatser om året. Enligt de senaste officiella uppgifterna ökade antalet arbetsplatser i Vanda under 2010 med arbetsplatser. Utifrån statistikcentralens arbetsplatsutredning kan man göra bedömningen att antalet arbetsplatser fortsatte att öka i Vanda under 2011, men att under 2012 avstannade tillväxten så att antalet arbetsplatser i årsskiftet 2012/2013 endast var något större än i slutet av Den ekonomiska recessionen i slutet av 2000-talets första decennium lämnade sina spår i Vanda också i fråga om byggandet av arbetsplatser: under år 2010 färdigställdes endast m 2 -vy annan ny våningsyta än bostadsvåningsyta, dvs. den klart lägsta siffran på hela 2000-talet. År 2011 byggdes åter mer verksamhetslokaler: mängden färdigställda verksamhetslokaler fördubblades jämfört med år År 2012 färdigställdes endast något mer våningsyta ( m 2 -vy) jämfört med år Det är m 2 - vy mindre än genomsnittet på 2000-talet. Av den våningsyta för verksamhetslokaler som färdigställdes år 2012 byggdes två femtedelar i Dickursby storområde och en tredjedel i Aviapolis storområde. Nästan hela den färdigställda våningsytan (95 %) byggdes i nybyggnader. Av ytan färdigställdes två femtedelar i lagerbyggnader, en femtedel i affärs- och kontorsbyggnader och likaså en femtedel i industribyggnader. Under det innevarande året 2013 kommer tyngdpunkten inom annat än bostadsbyggande att ligga i området utmed Ring III. Volymen på den byggnadsyta som färdigställs under det innevarande året beräknas bli något mindre än i fjol. Affärs- och kontorsbyggnader samt lagerbyggnader upptar största delen av den färdigställda våningsytan. Källa: kommunregistret Facta 10

15 Bild. Byggnation som färdigställts i Vanda åren , exkl. bostadsvåningsyta Skatteinkomster Staden fick sammanlagt 857,1 miljoner euro i skatteinkomst år Skatteinkomsterna ökade med 2,6 procent jämfört med år Budgeten underskreds för skatteinkomstens del med 10,9 miljoner euro. Samtliga skattekategorier underskreds. Staden fick in 739,1 miljoner euro år i kommunalskatt; en ökning på 4,1 procent jämfört med kommunalskatteinkomsten år Motsvarande ändring var 3,8 procent i hela landet. Förskott på kommunalskatt för skatteåret 2012 inflöt totalt 690,2 miljoner euro; en ökning med 3,2 procent jämfört med kommunalskatteförskotten skatteåret I slutet av 2012 sänkte staten kommungruppens andel för skatteåret 2012 till 62,41 procent och Vandas kommunspecifika fördelningsandel ökade till 0,04398; ändringarna i form av rättelser kompenserade varandra. November månads redovisning av debiteringar, dvs. skatteåterbäringarna för år 2011 var också i hela landet större än beräknat och november månads skatteredovisning uppgick i Vanda till sammanlagt -4,7 miljoner euro. För skatteåret 2011 fick staden in sammanlagt 25,4 miljoner euro i redovisad inkomstskatt och för skatteåret ,2 miljoner euro i kvarskatt. Vandas inkomstskattesats är 19,0 och det vägda genomsnittet bland kommunernas inkomstskattesatser var 19,25 år I kommunalskatt inflöt 2,9 miljoner euro mindre än vad som hade beräknats i budgeten Staden fick 56,3 miljoner euro i samfundsskatt år 2012, 14,2 procent mindre än år I hela landet uppgick motsvarande minskning av kommunernas samfundsskatt till 27,4 procent. Stadens fördelningsandel av kommunernas samfundsskatt år 2011 var 0,04606; år 2011 var motsvarande andel 0, Stadens höjda fördelningsandel förklaras av att stadens skatteinkomstavdrag var minst i landet i fjol. Kommunerna fick 28,34 procent av den totala samfundsskatten som hade influtit i hela landet år Den ackumulerade samfundsskatten år 2012 minskades av en exceptionellt stor återbäring till skattebetalarna för åren Också den ekonomiska recessionen minskade i årsslutet samfundsskatteförskotten för skatteåret Staden fick in 6,7 miljoner euro mindre i samfundsskatt än vad som hade beräknats i budgeten Staden fick in 61,7 miljoner euro i fastighetsskatt år 2012, vilket var en ökning på 3,1 procent jämfört med år Ökningen berodde på en höjning av taxeringsvärden. Taxeringsvärdet hos fastigheter och byggnader ökade totalt med över 4 procent år 2012 och lite över 63 miljoner euro debiterades i fastighetsskatt. Av den debiterade fastighetsskatten inflöt närmare 80 procent från skatt för fastigheter och byggnader som omfattas av allmän fastighetsskatt, ca 19 procent för permanenta bostadshus och en procent för obebyggda bostadstomter som omfattas av förhöjd fastighetsskatt. En minskande rättelse gjordes i fastighetsskatten för början av året. I fastighetsskatt inflöt 1,3 miljoner euro mindre än vad som hade beräknats i budgeten

16 Tabell: Stadens skatteinkomst år euro Ursprunglig Budget- Budget Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringarna Skatteinkomster Kommunal inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäter Fastighetsskatt Tabell: Bestämningsgrunderna för stadens inkomstskatt Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, milj. euro Ändring i % , ,3 8, , ,6 7, , ,7 1, , ,0 2, , ,3 5,2 2012* 19,00 * Beskattningen för 2012 färdigställs hösten 2013 Tabell: Bestämningsgrunderna för stadens fastighetsskatt Fastighetsskattesatser Allmän 1,00 Stadigvarande bostadshus 0,32 Kraftverk 2,85 Obebyggd byggnadsplats 2,50 Statsandelar År 2012 fick staden in 148,2 miljoner euro i statsandelar för driftsekonomin, vilket är en ökning på 8,5 procent jämfört med år Statsandelen för basservice var 148 milj. euro och övriga statsandelar för undervisnings- och kulturväsendet 0,2 miljoner euro. Budgeten överskreds för statsandelarnas del med 7,2 miljoner euro. Enligt finansministeriets beslut (FM ) fick staden 145,8 miljoner euro i statsandel för basservicen. Finansministeriets beslut (FM ) om en minskning av statsandelarna med anledning av den finansiering som betalas för inledandet av grundläggande utbildning minskade stadens statsandel för basservice med euro. Finansministeriets beslut (FM ) om en ökning av statsandelarna med anledning av landskapsförbundens uppgiftsändring ökade stadens statsandel för basservice med euro. Den statsandel som betalats till kommunerna i slutet av år 2011 i anslutning till arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal har enligt anvisningarna förts upp i bokslutet för år I Vanda var denna andel 2,2 miljoner euro. Merparten av statsandelen för basservice består av kalkylenliga kostnader inom social- och hälsovården samt förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen. Vandas kalkylenliga kostnader uppgick till 773 miljoner euro. Kommunens självfinansieringsandel var 600 miljoner euro (3 001,5 euro/invånare) år En allmän andel tillförs statsandelarna liksom minskningarna och ökningarna i 12

17 dem, vilka i Vanda uppgick till sammanlagt 20,4 miljoner euro år 2012 frånsett en ökning i anslutning till underhållsstöd. Utjämningen av statsandelarna utgående från skatteinkomsterna var -58,5 miljoner euro i Vanda år 2012 (år ,3 miljoner euro). Vandas utjämning minskades med ca 6,2 miljoner euro år 2012 på grund av att fastighetsskatten avskrevs från utjämningskalkylen. I övriga statsandelar för undervisnings- och kulturväsendet fick staden -0,5 miljoner euro enligt utbildningsstyrelsens förhandskalkyl (UM ). I årsslutet 2012 uppgick utbildningsstyrelsens justeringsbeslut till 0,2 miljoner euro och således omfattade beslutet en rättelsepost på 0,7 miljoner euro. De största utökande rättelseposterna anknöt till den grundläggande utbildningens förberedande undervisning för invandrare och gymnasieutbildningen. Vid budgetberedningen var Kommunförbundets förhandsprognos om kommunernas finansieringsandel i UKM:s statsandel -375 euro/invånare, från vilken den sjönk till -364,6 euro i det slutgiltiga beslutet. Också elevantal och enhetspriser preciserades i UKM:s slutgiltiga statsandelsbeslut. Basservicens statsandelsprocent var 31,42 och undervisnings- och kulturväsendets (huvudmannafinansiering) statsandelsprocent var 41,89 år Besluten om hemkommunsersättningsinkomster och -utgifter som fattas i samband med statsandelsberäkningen samt återbetalningen av återkraven av underhållsstöd har bokförts i enlighet med bokföringsanvisningarna på egna separata konton. Tabell: Statsandelarna i stadens driftsekonomi euro Ursprunglig Budget- Budget Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringarna Statsandelar Basservicens statsandel Undervisnings- och kultursektorns 189 Övriga statsandelar 0 Budgetutfallet 2012 Budgeten för 2012 godkändes av Vanda stadsfullmäktige Stadsstyrelsen antecknade verksamhetsområdenas driftsplaner som beretts enligt budgeten för kännedom Den av fullmäktige godkända ursprungliga budgeten för år 2012 uppvisade ett överskott på euro. I driftsbudgetfasen separerades inkomster och utgifter för resultatområdena för måltids-, städ- och fastighetsservice som överlåtits till Vantaan Tilapalvelut Oy genom en affärsverksamhetsöverföring och budgeten uppvisade ett underskott på -5,7 miljoner euro, samt en bruttoinvesteringsnivå på totalt 176,9 miljoner euro. Stadsfullmäktige beslutade under hösten 2012 om ändringar i budgeten för 2012 utgående från förslag från verksamhetsområdena. Efter budgetändringarna blev räkenskapsperiodens resultat i budgeten -17 miljoner euro och bruttoinvesteringsnivån hamnade på 196,8 miljoner euro. I bokslutet för 2012 uppgår resultatet för räkenskapsperioden till -3,7 miljoner euro. Bokslutets resultat överensstämmer med de resultatprognoser som presenterats för stadsstyrelsen i rapporteringen under hösten Under 2012 har det i prognoserna beaktats att räntekostnaderna och skatteinkomsterna underskrids, men budgeten har inte ändrats i dessa avseenden. Utfallet för driftsekonomidelen och resultaträkningsdelen i budgeten Budgeten för 2012 godkändes av Vanda stadsfullmäktige Stadsstyrelsen antecknade organens driftsplaner som beretts utifrån budgeten för kännedom Den av fullmäktige godkända ursprungliga budgeten för år 2012 uppvisade ett överskott på euro. I driftsbudgetfasen separerades inkomster och utgifter för resultatområdena för måltids-, städ- och 13

18 fastighetsservice som överlåtits till Vantaan Tilapalvelut Oy genom en affärsverksamhetsöverföring och budgeten uppvisade ett underskott på -5,7 miljoner euro, samt en bruttoinvesteringsnivå på totalt 176,9 miljoner euro. Stadsfullmäktige beslutade under hösten 2012 om ändringar i budgeten för 2012 utgående från förslag från verksamhetsområdena. Efter budgetändringarna uppvisade räkenskapsperiodens resultat i budgeten -17 miljoner euro och bruttoinvesteringsnivån hamnade på 196,8 miljoner euro. I bokslutet för 2012 uppgår resultatet för räkenskapsperioden till -3,7 miljoner euro. Bokslutets resultat överensstämmer med de resultatprognoser som presenterats för stadsstyrelsen i rapporteringen under hösten Under 2012 har det i prognoserna beaktats att räntekostnaderna och skatteinkomsterna underskrids, men budgeten har inte ändrats i dessa avseenden. Stadens verksamhetsutgifter utan tillverkning för eget bruk var 1 341,4 miljoner euro i den ändrade budgeten. Utfallet av verksamhetsutgifterna utan tillverkning för eget bruk var milj. euro år Underskridningen av verksamhetskostnader berodde på bl.a. att antalet köpta vårdtjänster minskade, understöden för utkomststöd var mindre än beräknat samt att antalet köpta tjänster av HRM var mindre än beräknat. Verksamhetskostnaderna utföll till 99,1 procent. I den del av bokslutet där budgetutfallet jämförs ges en noggrannare beskrivning av budgetens utfall i förhållande till de bindande nivåerna i budgeten som stadsfullmäktige fattat beslut om. Skattefinansieringen 2012 utföll enligt prognoserna för årsslutet Jämfört med budgeten var skatteinkomstsutfallet följande: kommunalskatten (beräknad) 99,6 procent, samfundsskatten 89,3 procent, fastighetsskatten 97,9 procent och statsandelarna 105,1 procent. Allt som allt underskred skattefinansieringens totala utfall (skatteinkomster + statsandelar) budgeten med 3,7 milj. euro. Utfallet av de finansiella intäkterna och kostnaderna var år 2012 totalt 17,6 milj. euro, när de sammanräknade finansiella intäkterna och kostnaderna i budgeten 2012 var 8 miljoner euro. Skillnaden mellan budgeten och utfallet bildades av en underskridning av räntekostnader i budgeten, bl.a. på grund av att räntenivån hållit sig på en exceptionellt låg nivå samt på grund av en överskridning av ränteintäkterna med 1,4 miljoner euro. De finansiella intäkterna och kostnaderna utföll enligt de prognoser som gjordes upp i slutet av år Stadens avskrivningar år 2012 var 68,4 miljoner euro vilket var 99,2 procent jämfört med budgeten. Avskrivningarnas antal var litet, 166,7 miljoner euro, jämfört med bruttoinvesteringsnivån. Stadsstyrelsen beslutade ändra grunderna för planenliga avskrivningar fr.o.m Ändringen av avskrivningstiderna höjer avskrivningsnivån avsevärt under ekonomiplaneperioden i relation till egenanskaffningsutgifterna för investeringar. I bokslutet 2011 blev årsbidraget för staden 64,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat -3,7 miljoner euro. I räkenskapsperiodens resultat ingår en post av engångskaraktär på 6,7 miljoner euro, som hänför sig till vinsten från försäljningen av stadsägda hyresbostäder. Utfallet av investeringsdelen och finansieringsdelen I den ursprungliga budgeten för 2012 var inkomsterna i investeringsdelen (affärsverken och fonderna inkluderade) 13,6 miljoner euro, utgifterna 190,5 miljoner euro och nettot för investeringsdelen 176,9 miljoner euro. Under år 2012 beslutade fullmäktige dessutom att höja anslagen för investeringsdelen med totalt 6,3 miljoner euro i fråga om vissa bindande nivåer i budgeten. Bruttoutgifterna för investeringar som genomförts år 2012 uppgick till 166,7 miljoner euro, varav Ringbanans andel var 44,5 miljoner euro och Ring III:s andel 1,9 miljoner euro. Investeringsdelens inkomster uppgick till 14,1 miljoner euro, därmed uppgick investeringsdelens netto år 2012 till sammanlagt 152,6 miljoner euro. De budgetenliga investeringsanslagen underskreds i de offentliga anläggningstillgångarnas och den fasta egendomens projektgrupper. De största avvikelserna jämfört med den ändrade budgeten 2012 var: - Investeringarna i trafikområden underskreds med 11 miljoner euro - Investeringarna i Ringbanan underskreds med 10,5 miljoner euro - Köpen av fast egendom underskreds med 6,8 miljoner euro 14

19 I finansieringsdelen i budgeten för 2012 gjordes reserveringar för en nettoupplåning på 95 miljoner euro, utgående från budgetens driftsekonomidel och investeringsdel. Driftsekonomin utföll år 2012 något bättre än vad som budgeterats och nettoinvesteringarna låg på en 24,3 miljoner euro lägre nivå än budgeterat. Stadens lånebelopp utökades budgetenligt med 95 miljoner euro under år Om man räknar bort vinsten från försäljningen av hyresbostäder på 6,7 miljoner euro skulle staden varit tvungen att öka lånebeloppet med över 100 miljoner euro för att hålla kassasituationen på en motsvarande nivå Vanda stads personal Antalet anställda Centralförvaltningen Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Markanvändning och miljö Fastighetscentralen Fritid och invånarservice Sammanlagt Löneutgifterna uppgick under årets lopp till sammanlagt ca 359 miljoner euro och lönesumman ökade från fjolårets jämförelselönesumma (verkningarna av Tilapalvelut Oy eliminerade) med ca 3,6 procent. Personalens utveckling och välbefinnande Kommun10, dvs. personalenkäten genomfördes under hösten. Vanda stads resultat har varit fortsatt goda. Det sociala kapitalet, genomförandet av resultat- och utvecklingssamtal samt fortbildning i tillräcklig omfattning togs upp bland Vandas starka sidor. Kvaliteten på resultat- och utvecklingssamtalen, möjligheterna till inflytande under förändringar och den växande trenden i fråga om hot- och våldssituationer behöver utvecklas. Av utvärderingarna av resultatområdenas ledningssystem är hälften färdiga eller under arbete och resten blir färdiga under vårens lopp Under årets lopp utvecklades stigen mot systematisk chefscoachning: nya chefer (samtliga får en kallelse till utbildning), ledningsbricka (aktuella ämnen), en ny chefscoachning som stöder balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin (för chefer som redan installerats på sina poster), en specialyrkesexamen i ledarskap för chefer och utbildningar för den högsta ledningen. Sjukfrånvaron minskade med 0,3 procent vilket var en fin prestation. I välbefinnandeprojekten Watti 1 (avslutades våren 2012) och 2 (inleddes våren 2012) deltog sammanlagt ca anställda inom staden. De genomgick konditionstester, vid behov hänvisades de till företagshälsan eller intensivrehabilitering och det satsades på hälsoledning av arbetsgemenskaper. I synnerhet Watti 2-projektet kommer att uppvisa goda resultat. Utveckling av system Under årets lopp utökades hr-skrivbordstjänsterna med rapporter för cheferna som stöd för operativ personalledning och aktiv omtanke. Åt producenterna av företagshälsovårdstjänster genomfördes de ändringar i hanteringen och överföringen av frånvarouppgifter som erfordras i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård. Dessutom produktifierades personalförvaltningens centraliserade stödtjänster och produktkort och processbeskrivningar publicerades i Avain. 15

20 1.1.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna Allmänt Vanda stads beslutsfattande, egendomsförvaltning och avtalsverksamhet regleras utöver lagar och förordningar bl.a. av instruktioner, förvaltnings- och ekonomistadgan, samt i fråga om funktioner vilkas ansvar ligger på olika verksamhetsområden och resultatområden av anvisningar som gjorts upp av resultatområdena i fråga. Riskbedömningen och den interna kontrollen beskrivs närmare i stycke 1.2. Risker i verksamheten Världsekonomins tillväxt avmattades i slutet av år 2011 och denna fas pågår ännu åtminstone under första hälften av år Bakom den avmattade tillväxten ligger upphörandet av regeringarnas stimulansåtgärder, behoven av balansering av de offentliga ekonomierna samt den svaga privata efterfrågan. Euroområdet och EU har hamnat i en svag konjunkturnedgång, vilken förväntas övergå i en långsam tillväxt i slutet av Riskerna inom världsekonomin är fortsatt höga. Den ekonomiska utvecklingen kommer att vara svag framför allt inom euroområdet. Osäkerheten i omvärlden kommer att ha en betydande inverkan på Finlands ekonomi under de följande åren. Under 2012 beräknas Finlands BNP att minska med 0,1 %. För 2013 förutspås en tillväxt på 0,5 %. Sysselsättningen har försvagats i slutet av år I december 2012 uppgick arbetslöshetsgraden i Vanda till 8,9 %, då den i december 2011 var 8,2 %. Sysselsättningen förväntas minska också under det innevarande året. Den försämrade ekonomiska tillväxten påverkar utvecklingen av kommunernas skattefinansiering. Vanda är under ett stort tryck att anpassa utgiftsutvecklingen till den minskade skattefinansieringen för att stadens skuldsättning ska kunna dämpas. Stadsfullmäktige godkände Vandas balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO) I programmet föreslås åtgärder som gäller ekonomiplaneperioden , med vilkas hjälp driftsekonomins utgiftsutveckling stävjas och investeringsnivån sänks. Vidare finns det i programmet föreslag på utvecklingsriktlinjer och utredningar som ska inledas, med vilkas hjälp man strävar efter att garantera stadens konkurrenskraft också på längre sikt genom att stärka inkomstbasen och garantera att servicen är kostnadseffektiv. Staden strävar efter att genom riktade åtgärder och en snabb tidtabell balansera ekonomin och få kontroll över skuldutvecklingen. Den bristande tillgången på personal på grund av en ökad efterfrågan märks inom flera yrkesgrupper, särskilt i fråga om vårduppgifter. För att förebygga detta vidtas ständigt särskilda åtgärder för att underlätta rekryteringen av personal till sådana uppgifter som det är svårt att få personal till. Servicebehovet i sin helhet växer på lång sikt då befolkningen ökar och åldras. För att kunna upprätthålla den nuvarande servicenivån krävs det att man aktivt söker efter alternativ till att öka antalet anställda, till exempel genom interna förändringar i servicestrukturen och genom att öka antalet köptjänster. Det viktigaste med tanke på hållbarheten i stadens ekonomi är hålla löneutgifterna under kontroll och att genomföra produktivitetsförbättrande åtgärder. Finansierings- och skaderisker Enligt de allmänna anvisningar som godkänts av Vanda stadsstyrelse är målet med stadens finansieringsoch ränteriskförvaltning att skydda Vandas stadskoncern från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för stadskoncernen. Hanteringen av finansierings- och ränterisker inom Vanda stadskoncern har centraliserats till resultatområdet för finansiering. Den mest centrala uppgiften hos Vanda stads resultatområde för finansiering är att trygga tillgången till finansiering och stadens likviditet. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla samt med hjälp av investerad överloppslikviditet. Trots de svåra marknadsförhållandena kunde stadens långsiktiga medelanskaffning år 2012 ordnas på rimliga villkor. I Vanda stads låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. 16

VANDA STADS BOKSLUT 2011

VANDA STADS BOKSLUT 2011 VANDA STADS BOKSLUT 2011 Stadsfullmäktige 21.5.2012 Pärm: Informationen Pärmbild: Sakari Manninen, Informationen Layouthandledning: Heidi Nordberg, Ekonomiservicecentralen Översättning: translatorerna,

Läs mer

BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige 23.5.2011

BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige 23.5.2011 BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige 23.5.2011 VANDA STADS BOKSLUT 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Verksamhetsberättelse... 1 1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin... 1 1.1.1 Stadsdirektörens översikt...

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 26 april 2010. Stadgan träder i kraft 1.5.2010. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. 1 EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014. Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Stadsfullmäktige 17.11.2014 Omslagsbild NCC/Skanska Omslag Markku Lappalainen, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag 4.11.2013 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016

Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Stadsfullmäktige 19.11.2012 Omslagsbild Sakari Manninen, Kommunikation Design Anitta Mäkinen, Kommunikation Layouthandledning

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-417-2

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020 Samkommunen 10 27.11.2012 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 1508/02/021/211/2010 sht 10 Samkommunsstämman Styrelsen 152 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomidirektör

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer