Årsredovisning 20 12

Transkript

1 Årsredovisning 20 12

2 Ronnebys lucia och kommunfullmäktiges ordförande Nils Ingmar Thorell invigde den nya Kockumstrappan i centrala Ronneby. Hela Sveriges Landsbygdsriksdag gästade Ronneby och lockade hit många kända ansikten, bland annat näringslivsminister Anni Lööf och tidigare jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Under Landsbygdsriksdagen riktades blickarna mot Ronneby. Föreningen Green Teens var en av flera som visade sitt projekt för att inspirera ung domar till att förverkliga sina idéer och starta gröna processer på det regionala planet. Kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson invigde bland annat den nya gymnastikhallen i Hallabro. Efter drygt ett halvårs byggtid stod den nya hallen med namnet Brohallen klar. Kostnaden blev 5,8 miljoner kronor. Anmärkningsvärd är framför allt låga driftskostnader med 50 procentig energibesparing. En ny form av stödteam kallat Trygg hemgång hjälper sedan mars framför allt kommunens äldre att komma tillrätta i hemmet efter en sjukhusvistelse. Trygg hemgång har uppmärksam mats av SKL. Flextronics flyttade till Ronneby. Bolaget sysselsätter cirka 300 personer. Ronnebys nya isarena Lugnevi togs i bruk redan innan årsskiftet, men invigdes officiellt med en stor familjefest i början på året. Familjefesten och tiderna för allmänhe t- ens åkning lockar både stora och små skridskoå kare från nära och fjärran. Cefur, Centret för hållbarhet i Ronneby och Cradle to Cradle startade ett femårigt forskningssamarbete tillsammans med Linnéuniversitetet. Kommunalråd Roger Fredriksson och rektor Stephen Hwang undertecknade avtalet vid en ceremoni i Växjö. Hållbara materialflöden, kostnads- och resurseffektivt byggande kommer att vara i centrum. Tosia Bonnadan är en av Sveriges största marknader och har funnits i Ronneby i 150 år. Andra helgen i juli varje år fylls gator och torg i Ronneby centrum med glada marknadsbesökare.

3 Utställning på Kulturcentrum i projektet Art Line. Art Line är ett internationellt konstprojekt mellan konstnärer i flera kommuner i Sverige och orter i Polen, Tyskland, Kalingrad och Litauen. Ronneby Folkteater visade i sin sommarteater en helt ny skildring av Blodbadet. Teatern spelades både utanför och i den historiska Heliga Kors kyrka. Besökarna togs med på en dramatisk tidsresa tillbaka till den danska handelsstaden Ronneby hösten Kulturcentrum arrangerade en utställning och visade film om det danska skeppet Gribshunden. Kulturcentrum visade fynd som bärgats och hur de kan tolkas. Historiska källor tyder på att det kan vara ett danskt kungligt skepp från 1480-talet. Utställningen har producerats av Blekinge museum i samarbete med Kalmar läns museum och Kulturcentrum i Ronneby med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Blekinge. Under graffitiveckan skapades en 37 meter lång kollektiv målning på Sockerbruket/Bruket i Ronneby. Ungdomar från Ronneby arbetade under en vecka tillsammans med Ruskig, Pärra Andreasson och med elever från Spinneriet/Glokala Folkhögskolan i Malmö. Diggiloo var sommarens stora musikevenemang i Brunnsparken. Jubileumsturnén startade i Ronneby för tionde gången.

4 Innehållsförteckning Kommunens organisation 5 Förvaltningsberättelse 7 Kvalitetsredovisning 43 Personalbokslut 48 Miljöbokslut 51 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Finansieringsanalys 55 Driftredovisning 61 Investeringsredovisning 62 Ord- och begreppsförklaringar 64 Redovisningsprinciper 65 Kommunstyrelsen 68 Revisionen 77 Miljö- och byggnadsnämnden 78 Fritids- och kulturnämnden 79 Utbildningsnämnden 82 Äldrenämnden 90 Socialnämnden 93 Överförmyndarnämnden 96 Kommunens företag 98

5 Kommunens organisation De kommunala bolagen är 100-procentigt ägda av kommunen. Räddningstjänsten Östra Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är 38,5%. Kommunsamverkan Cura Individutveckling ägs tillsammans med övriga kommuner i Blekinge. Mandatfördelning Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. Vart fjärde år väljer invånarna i Ronneby vilka som ska sitta i kommunfullmäktige genom att rösta i kommunalvalet. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 15 Moderaterna 11 Centerpartiet 6 Sverigedemokraterna 4 Ronnebypartiet 3 Vänsterpartiet 3 Opolitisk 2 Folkpartiet 3 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet 1 49 Kommunens intäkter kommer från 67 % Skatteintäkter 15 % Generella statsbidrag och kommunal utjämning 7 % Riktade bidrag 11 % Taxor, avgifter, hyror, arrenden, övriga intäkter 5

6 Fem år i siffror Allmänt Befolkning 31 dec varav 0-6 år varav 7-15 år varav år varav år varav varav 80 år och äldre Kommunalskatt % 21,29 22,04 22,04 22,04 22,04 Ekonomi Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, 1 154, , , , ,8 mm, (mkr) Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,3 Finansnetto (mkr) -16,7-3,9 0,8-10,9-11,3 Årets resultat kommunen (mkr) -25,5 22,1 24,1 7,7 37,2 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag -2,21% 1,83% 1,90% 0,60% 2,88% Årets resultat i koncernen (mkr) Nettoinvesteringar, kommunen (mkr) -26,2 29,9 22,1 5,5 53,9 85,3 100,5 146,4 98,1 61,9 Tillsvidareanställda* Antal anställda Antal årsarbetare Andel kvinnor % 83,0 83,6 83,8 83,3 83,3 *avser endast kommunen Nettokostnadens fördelning per nämnd Äldre 20% Social 16% Övriga 0% Kommunstyrelse 15% Fritid- o kultur 5% Miljö- o byggnad 1% Utbildning 42% 6

7 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling Finanskrisen hösten 2008 var inledningen på en konjunkturnedgång ur vilken många ekonomier ännu inte hämtat sig. Främst är det inom Sydeuropa som problemen kvarstår. Den amerikanska ekonomin har visat positiva tendenser under hösten men har många utmaningar framför sig. Den största procentuella tillväxten förväntas ske i Kina och Ryssland, om än på lägre nivå än tidigare. Den svenska ekonomins tillväxt under var blygsam, ca 1,2 %. Sverige är mycket exportberoende och påverkas i stor grad av krisen inom euroländerna, varför tillväxten 2013 beräknas stanna på 1,4 %. Den öppna arbetslösheten i Sverige förväntas öka till över 8,1 % 2013 för att minska de kommande tre åren. En fortsatt låg räntenivå förväntas bidra till fortsatta investeringar. Reporäntan ligger efter riksbankens möte i februari 2013 kvar på 1,0 %. Olika skatteunderlagsprognoser I tabellen nedan framgår en jämförelse mellan den skatteunderlagsprognos som användes i budget för 2013 och den prognos som regeringen lämnade i budgetpropositionen. Prognosen i KF-budget 2013 bygger på SKL:s prognos per 10/ KF-budget ,9% 3,2% 3,7% 4,4% BP 13, sep 4,1% 4,1% 4,2% 4,8% SKL, feb ,1% 3,3% 3,3% 4,1% Av tabellen ovan framgår att SKL i februari 2013 bedömer att skatteunderlaget 2013 utvecklas i nivå med budgetantagandet. För åren är bedömningen något nedreviderad. Detta gör finansieringen svagare under än budgeterat. Skatteunderlag och utjämning Prognosen för 2013 års ökning i skatteunderlaget (för hela riket) uppgår enligt SKL till 3,3% (februari 2013) års definitiva utfall (taxeringsutfall ) uppgick för hela riket till 3,0%, att jämföras med de 3,2% som angavs i prognos i Årsredovisningen för För beräknas 4,1%. Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall , prognos ): Riket 5,9% 1,3% 2,2% 3,0% 4,1% Ronneby 4,0% -0,8% 0,3% 0,6% Källa: SKL cirkulär 12:71 och 13:03. Utdebitering i riket, länet och Ronneby: Kommun Landsting Riket, högst 34,32% Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,60% 20,59% 11,01% Blekinge 33,13% 21,62% 11,51% Karlskrona 21,19% Ronneby 22,04% Olofström 21,84% Karlshamn 21,89% Sölvesborg 21,95% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 90% av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserade för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. Skatteintäkterna uppgick till mkr. Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella be- 7

8 hovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen. Därtill finns strukturbidrag som är relaterat till befolkningsutveckling och sysselsättning. Nettot av inkomst-, kostnadsutjämning och strukturbidrag jämförs mot statens anslag. Är anslaget mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift. Kommunerna kan också få LSS-utjämningsbidrag. Netto erhöll Ronneby kommun 229 mkr ur det kommunala utjämningssystemet år. Ett förslag om förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet är ute på remiss. Ett införande av förändringarna förväntas ske år 2014, förutsatt riksdagsbeslut. För Ronnebys del innebär förslaget att kommunen skulle betala ca 17 mkr mindre i kostnadsutjämningen då införandeperioden om fem år är slut. Regional utveckling Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer samarbetar med varandra i en rad olika sammanhang. Det kan handla om allt från biosfärområden till turismsatsningar. Flera projekt bedrivs med finansiering från EU. Ronnebys utveckling Samhällsbyggnad och näringsliv Arbete pågår med ett antal större planer av strategisk vikt för samhällets utveckling. Bland annat det centrumnära området Kilen, där det planeras för framtidens boende. En viktig del i detta sammanhang, är de aktiviteter som bedrivs inom ramen för Cefur; en innovativ motor för hållbar utveckling av näringsliv och samhälle. Forskningsmässigt sker samarbete med Linnéuniversitetet, men även med en rad andra lärosäten. Ett annat planarbete som pågår är Östra Piren, där anknytningen till skärgården ska stärkas och avsikten är att skapa en plats för marina, turist- och rekreationsverksamhet. Detaljplanen ska kunna antas under Ett antal nya tomter för bostäder har tagits fram under året. I centrum har kommunens planerade ombyggnader fortsatt. Arbetet med tematiskt tillägg till översiktsplanen med syfte att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen har under året fortgått. Antagande beräknas till hösten Ronnebyhus arbetar med en strategi för utveckling av sin verksamhet och bostadsmarknaden i Ronneby, innebärande nybyggnation, ombyggnad, försäljning och rivning. Arbetet enligt handlingsplanen till Vision 2020 för näringslivsarbetet har fortsatt. Bland annat har över 300 företag besökts under året. Frukostmöten och informationsdagar har genomförts. Den kommunövergripande utbildningen Förenkla helt enkelt har genomförts i avsikt att förstärka förståelsen för företagandet och företagandets villkor. Etableringsfrågor har varit i fokus, liksom arbetet med det landsbygdspolitiska programmet. Landsbygdsriksdagen genomfördes i Blekinge med Ronneby som centralort för en rad seminarier. Ronneby kommun deltog med förtroendevalda och tjänstemän. Arbetet inför Landsbygdsriksdagen och genomförandet gav en god inblick i vilket starkt engagemang som finns i våra föreningar på landsbygden. Företaget Flextronics var under året i behov av att flytta sin verksamhet i Karlskrona, och valde Ronneby som ny ort. Etableringen i Ronneby innebär att företaget med sina ca 350 anställda, är en av kommunens största arbetsgivare. 8

9 Utvecklingen av Lärcentrat Kunskapskällan har fortsatt. Inom verksamheten har erbjudits eftergymnasial utbildning på högskolenivå, bland annat från Linnéuniversitetet och Högskolan i Borås. Kunskapskällan används även frekvent av företag och organisationer för utbildning av personal; uppdragsutbildning. var första hela året för den konstfrusna isbanan, med storlek för bandyspel. Isbanan innebär att det i kommunen finns en för denna del av landet unik anläggning för fritidsaktiviteter. Folkhälsoarbetet har bedrivits enligt folkhälsoplanen med bland annat barnrättsfrågor och drogförebyggande arbete. Kommunen har under året ansökt om medlemskap i Sveriges Ekokommuner och skrivit på de så kallade Borgmästaravtalet. Arbete med att ta fram nya lokala miljömål startade under året. Arbetsmarknad Ronneby ligger mitt i Blekinge med goda kommunikationsmöjligheter till näraliggande kommuner oavsett om man väljer tåg, buss eller bil. I tabellen nedan visas hur pendlingssituationen ser ut i Ronneby. Antalet kvinnor som pendlar från Ronneby för att arbeta är avsevärt högre än antalet som pendlar till Ronneby. För män är skillnaden mindre. Antal inpendlare minskar mellan 2011 och 2010 och antal utpendlare ökar något. Antal pendlare till/från Ronneby Inpendlare Utpendlare Inpendlare Utpendlare Män Kvinnor Totalt Källa: 1 SCB RAMS. års statistik ej klar. Om man sätter antalet inpendlare i relation till antal förvärvsarbetande dagbefolkning så är ungefär 23% av dem som arbetar i Ronneby inpendlande. Förvärvsarbetande dagbefolkning. Antal förvärvsarbetande i Ronneby kommun Källa: 1 SCB RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning (dec.). års statistik ej klar. Arbetsmarknadsläget i kommunen avviker negativt från riket och Blekinge som helhet. Framförallt tycks det vara unga i åldern år som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, se tabeller nedan. I tabellerna används december månads statistik, inte genomsnitt för året. Tabeller med andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd: Ålder år Riket 8,9% 8,6% 8,9% Blekinge 11,5% 11,3% 12,0% Ronneby 12,8% 12,5% 13,8% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften år. (per december månad resp år) Ålder år Riket 19,2% 19,1% 18,4% Blekinge 30,4% 31,1% 30,3% Ronneby 31,9% 35,9% 34,1% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av registerbaserade arbetskraften år. (per december månad resp år) Kommunen genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen olika program riktade främst mot långtidsarbetslösa. Befolkning Ronnebys befolkning har sedan år 2000 minskat från drygt invånare till att 9

10 år ligga på Studier på annan ort och kommunens höga ungdomsarbetslöshet är troliga orsaker till rörligheten i åldrarna år Diagram: Folkmängd Nedanstående befolkningstabell visar de senaste årens förändring i Riket, Blekinge och Ronneby (källa:scb): Riket Blekinge Ronneby 0,77% -0,43% -0,44% ,71% -0,16% -1,22% ,80% 0,42% -0,57% ,90% 0,22% -0,26% ,80% 0,24% 0,00% Tabell flyttnetto Ronneby Inflyttade Utflyttade Netto Tabell födelsenetto Ronneby Levande födda Avlidna Netto Befolkningsförändringar i jämförelse med föregående år i vissa åldrar/åldersintervall (Kolada/SCB) Ålder Befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter (antal) Tätort/ landsbygd Backaryd Bräkne-Hoby Eringsboda Hallabro Johannishus Kallinge Listerby Ronneby Ronnebyhamn Landsbygd (ej tätort) Totalt kommunen Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare (källa SCB/FOLK01KT). Indelning revideras vart 5:e år. års siffror ej klara. 10

11 Vision för Ronneby Årets verksamhet I budget finns ett avsnitt som benämns Vision för Ronneby. Utifrån visionen har formulerats övergripande mål. Under varje övergripande mål anges uppdrag och strategiska frågor som verksamheterna arbetat med under. I det följande beskrivs status (kursiverad text) för dessa uppdrag och arbetet kring de strategiska frågorna. För fullständiga texter angående Vision för Ronneby och övergripande mål hänvisas till budget. Fler jobb Marknadsföring av Ronneby ska tydliggöra varumärket Ronneby som en kommun med ett positivt näringslivsklimat och ett attraktivt område för befintliga företag och för företagsetableringar. Varumärket Den moderna kurorten har utvecklats mycket positivt och används i allt större utsträckning såväl i kommunal som privat sektor. Kommunikationen mellan företag och kommun stimuleras bl. a. genom frukostmöten, nyföretagarmöten och minst 100 företagsbesök av Kommunstyrelsens ordförande. Utbildningen Förenkla helt enkelt har fått positiv uppmärksamhet och arbetet med etableringar har intensifierats bl.a. genom lokala och regionala projekt. Utvecklingen av Ronneby centrum forsätter bl. a. med centrumomläggning och projektet Handla i Blekinge. Näringslivsarbetet ska bedrivas med tydliga mål och handlingsplaner. Vi ska arbeta vidare utefter vision 2020 för näringslivet i Ronneby kommun. Näringslivsrådet och Kommunfullmäktige har tagit ställning till Verksamhetsplanen för 2013, vilken är kopplad till Vision 2020 för näringslivet i Ronneby kommun. Kommunikation är genomgående en viktig del i planen och arbetet med företagsbesök, frukostmöten, nyhetsbrev, företagsmöten i grupp eller enskilt prioriteras. SKL:s undersökning Insikt kommer att genomföras och åtgärdsplanen för satsningen Förenkla helt enkelt ska realiseras. Näringslivsenheten deltar i projekt för etablering tillsammans med ABRI, övriga fastighetsägare, Cefur samt regionala parter. Företagsutbildningar, innovationsprojekt, entreprenörskap i skolan och nyföretagande är ytterligare exempel på uppgifter för att nå målen i Vision 2020 för näringslivet i Ronneby kommun. Östra Piren i hamnen är ett område som kan utvecklas för att tydligare förstärka kommunens anknytning till skärgården. Användningen skulle exempelvis kunna vara en marina eller en annan vattenbaserad turist- och rekreationsverksamhet. Miljö- och Byggnadsnämnden har fått i uppdrag att ta fram en detaljplan för området med målsättning att kommunfullmäktige ska anta planen under första halvåret. En projektidé redovisades för planberedningen i maj. Plansamråd genomförs januarifebruari 2013, och planen förväntas bli antagen april Ett nytt område för camping behövs för utveckling av turistverksamheten. Miljöoch Byggnadsnämnden har fått i uppdrag att utreda möjligheten att skapa ett nytt område för camping i närheten av Ronneby centralort. I utredningen ska Ekenäs ingå som ett möjligt område. Utredningen ska redovisas under första halvåret. Diskussioner i campingfrågan har förts med intressenter under året. Utredningen kommer att fortsätta under Ronneby kommun ska vara attraktivt för alla. Då måste även landsbygden utvecklas. Möjligheten att bygga i strandnära lägen ökar landbygdens attraktivitet. Turistverksamhet kan också utvecklas om t ex fiskebyar eller kanotcampar kan bygg- 11

12 gas strandnära. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med syfte att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) planeras att antas av kommunfullmäktige under första halvan av. Plansamråd har genomförts för en LIS-plan. Frågan har återremitterats till Miljö- och byggnadsnämnden för en utökning av antalet föreslagna sjöar. Inventering av nya sjöar är genomfört under januari och februari 2013, och LIS-planen förväntas antas i slutet av Kontakten mellan havet och staden är viktigt. Kulturreservatet Ronneby Brunn och naturreservatet Södra Brunnsskogen utgör viktiga rekreationsområden för våra invånare. För att knyta samman reservaten med havet behöver vi även titta på skogsområdet söder om Rustorpsvägen. En bra cykelväg kan även fungera som alternativt pendlingsstråk mellan Ekenäs- Droppemåla och centralorten. Miljö- och Byggnadsnämnden har fått i uppdrag att ta fram en detaljplan för området med målsättning att kommunfullmäktige ska anta planen under första halvåret. Plansamråd genomfördes november december, och planförslaget är under revidering inför utställning. Planen förväntas antas i maj-juni Attraktivt boende Kommunens arbete med att förbereda och planera områden för boende, inom hela kommunen, är en förutsättning för att kunna utveckla kommunen positivt mot en ökande befolkning. Detaljplaner för Hulta 2:115 och Saxemara 1:146 m fl vann laga kraft. Kilenområdet ska på sikt utvecklas till ett nytt bostadsområde som ska präglas av ett långsiktigt hållbart miljötänkande, exempelvis med minimalt utsläpp av växthusgaser, hållbara transporter, hållbart produktval, m.m. I partnerskap med byggbolag skall en ny hållbar stadsdel med minimal klimatpåverkan växa fram. Under året har undersökningar om markföroreningar och översvämningsrisker genomförts. Vidare har workshops och utbildningar genomförts för att öka kunskaperna om Cradle to cradle En viktig utmaning för att utveckla boendemiljöerna i kustområdena är att frågan kring vatten och avlopp löses. Under avser vi att återkomma med olika initiativ för lösa frågan. Särskilt fokus kommer inledningsvis att läggas på den västra kommundelen. Arbetet med att ta fram en vatten- och avloppsplan pågår men har blivit försenat pga vakanta tjänster. Slutdatum är framflyttat till december I den västra kommundelen förprojekteras för en va-utbyggnad i första hand för att hantera de två utdömda reningsanläggningarna i Järnavik. En ny ledning skapar även möjligheter för att utveckla befintliga och eventuella nya boendemiljöer i denna del av kommunen. En bra skola Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskaper. Tidiga insatser för barnen så att de kan uppnå målen är av central betydelse. Dessa bör ske i förskolan och i grundskolans tidiga åldrar. Lärarna måste ges bättre möjligheter att vara pedagoger. Valfrihet är viktigt och vi bejakar rätten att välja såväl förskola som skola. Vi ser förbättrade resultat på nationella prov i årskurs tre och i årskurs 6, som sannolikt beror på satsningar i form av läsprojekt och matematikprojekt. Satsningen på specialpedagoger i förskolan bedöms också vara en förklaring till de förbättrade resultaten. 12

13 För att utveckla den kommunala skolan optimalt är det viktigt att rektorerna får ett större mandat att inom sin budget styra sin verksamhet. Rektorernas viktigaste roll är att vara pedagogiska ledare. Det skapar förutsättningar för den kommunala skolan att konkurrera på mer lika villkor gentemot friskolorna. De skolor som vill profilera sig ska ha rätt till det. De förändringar som genomförts vid halvårsskiftet är svåra att utvärdera, eftersom det behövs mer tid innan analysen kan genomföras.. Arbetet med att etablera Ronneby Kunskapskälla som ett regionalt lärcentrum ska fortsätta och samarbetet med olika högskolor och universitet ska utvecklas. Kunskapskällan erbjuder eftergymnasial utbildning på framför allt högskolenivå. Linnéuniversitetet, Högskolan i Borås och Högskolecentrum Bohuslän anordnar här högskoleprogram kurser och seminarier m m. Deltagare kommer från hela länet för att följa föreläsningar ofta som videokonferens - skriva tentamen eller få vägledning. Också företag utbildar personal här, ibland som uppdragsutbildning. Ett treårigt EU-finansierat projekt som fullbordades har bidragit till att Kunskapskällan på bara några år blivit välkänd i regionen. Teknikcollege fyller en viktig funktion för kommunens företag. Under ska verksamheten flyttas till gymnasieskolan Knut Hahn undantaget är dock Hantverksprogrammet som fortsatt kommer att finnas kvar i befintliga lokaler. Flytten är genomförd och det innebär en rationalisering av verksamheten med högre kvalitet som också ger lägre kostnader Allt fler barn är i behov av stöd av olika slag. Det är viktigt att ge stöd till dessa barn redan i låga För att möta behovet har uppdraget renodlats och Råd- och stöd teamet lyder numera direkt under förvaltningschefen. Olika former av kompetenshöjning genomförs kontinuerligt för de medarbetare som arbetar med elever som är i behov av stöd. En bra omsorg Äldre- och handikappomsorgen ska kännetecknas av trygghet och kontinuitet, vilket leder till en god omsorg med hög kvalitet. Fokus ska vara på servicetagarna och deras anhöriga. Det ska finnas en öppen kvalitetsredovisning av omsorgens verksamheter. Det finns ett flertal kvalitetsredovisningar tex Kvalitet i korthet och Öppna jämförelser. Ytterligare en öppen kvalitetsredovisning genomförs vartannat år. Trygghetsboenden ska utvecklas i kommunen som ett tryggt boende och samvaro för de äldre som inte behöver mycket vård. Det finns idag två trygghetsboenden i kommunen där det också finns matsal och värdinna som ordnar med aktiviteter av olika slag med olika aktörer. Där kan också andra än de som bor i trygghetsboende delta. Den dagliga verksamheten och träffpunkter utgör en viktig del i omsorgsverksamheten och ger många en meningsfull daglig sysselsättning. Särskilt boende finns i alla kommundelar utom Eringsboda, där finns numera trygghetsboende som är en annan typ av boende för äldre. Dagcentral finns inte i Bräkne-Hoby och Johannishus/Listerby, däremot finns möjlighet för bygdens äldre att delta i aktiviteter på äldreboendena. Äldrenämnden har tidigare fått i uppdrag att utreda hur Lagen om valfrihet (LOV) ska kunna införas inom äldreomsorgen. 13

14 Uppdraget har försenats eftersom nödvändiga statliga medel ej har betalats ut. Redovisning av tidigare utdelat uppdrag ska ske till kommunfullmäktige senast den 1/10. Målsättningen är att LOV ska införas den 1/ Av budget 2013 framgår att en redovisning till kommunfullmäktige ska göras senast den 1 juni 2013 med en målsättning att LOV införs från den 1 januari En bra socialtjänst Det sociala arbetet kräver ett mycket bra samarbete, dels mellan olika kommunala verksamheter och dels med andra myndigheter och organisationer. Samtliga kommuner i Blekinge har tecknat samverkansavtal med landstinget kring barn/unga, för personer med beroendeproblematik och för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Den gemensamma målsättningen är att rätt hjälp skall ges på snabbaste och bästa sättet. Socialtjänsten och skolan har under året arbetat fram en gemensam modell för att erbjuda hjälp till barn/unga och deras familjer som har problem med hög frånvaro från skolan. För att ge fler människor en möjlighet att leva ett självständigt liv är det viktigt att kommunens insatser syftar till att stärka den enskilde när så behövs. För att bryta ett utanförskap är det viktigt att se till att alla som har försörjningsstöd och kan utföra ett arbete också deltar i den sysselsättning som erbjuds. Arbetet har påbörjats under 2011 och ska intensifieras under. I detta arbete ska såväl kommunens verksamheter som ideella kunna användas. Genom att bli medlem i Samordningsför bundet Finsam i Blekinge skapas möjligheter till samordnade rehabiliteringsinsatser i syfte att uppnå eller förbättra den enskildes förmåga till förvärvsarbete. Ronneby driver ett FINSAM-projekt som riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden. Socialtjänsten i samverkan med arbetsförmedling och andra aktörer erbjuder idag en mängd olika åtgärder för att hjälpa personer tillbaka till arbetslivet med målsättningen att bli självförsörjande. Socialtjänsten är en verksamhet som till stor del är lagstyrd. I de fall där myndighetsutövning krävs finns det ofta mycket känslor inblandade hos dem som berörs och dessa är inte sällan en källa till konflikter mellan kommunens personal och enskilda kommuninvånare. För att minska risken för att konfliktsituationer ska uppstå behövs ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem inom socialtjänsten. Socialnämnden har sedan tidigare fått i uppdrag att redovisa ett väl fungerande kvalitetssystem för socialtjänsten, med anledning av förnyad lagstiftning, förlängs tiden för det arbetet till den 1/6-. Av budget 2013 framgår att tiden för att arbeta fram ett ledningssystem för kvalitet är förlängt till mars En bra miljö Kommunens miljö- och energiarbete har ökat i och med det nya Miljö- och energirådets verksamhet. Rådet är organiserat under Kommunstyrelsen och har till uppgift att utefter kommunens lokala miljömål, i samarbete med övriga intressenter, lyfta fram aktiviteter för en bättre och långsiktigt hållbar miljö. Under år kommer nya lokala miljömål att arbetas fram för beslut i kommunfullmäktige år Arbetet kommer att göras på bred front med såväl intern som extern medverkan. Under har Ronneby kommun erhållit medlemskap i Sveriges Ekokommuner. Under har Ronneby genomfört del av projektet Ronnebypärlor som omfattar tätortsnära naturguidning. Arbetet med de nya lokala 14

15 miljömålen har påbörjats bl a genom en kickoff samt att arbetsgruppen har träffats. Miljö- och energirådet har reviderat projektplanen för miljömålsarbetet. Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun där energianvändningen inte bidrar till någon negativ klimatpåverkan. Detta innebär att kommunen inom sin egen verksamhet ska ersätta fossilbränslen med alternativa energikällor samt arbeta med energieffektiviseringar inom hela verksamheten. Dessutom ska kommunen stimulera invånarna till att göra detsamma. Projektarbete pågår bl a med solcellspark, biogas i samarbete med andra kommuner och framtagande av en vindkraftsplan. Deltagande har skett i Earth Hour där vattentornet släcktes som en symbolisk gest. Under trafikantveckan spred kommunen information till invånarna och visade fram elbil, biogasfordon m.m I september skrev kommunen på Borgmästaravtalet, vilket är ett klimatinitiativ för innovativa energistäder, som EUkommissionen har lanserat. Deltagande har skett i samverkansgrupp för biogas. Vindbruksplan antogs av kommunfullmäktige Miljöteknik har skrivit avtal med VMAB om att skicka komposterbar fraktion till Mörrum för att framställa biogas. Denna verksamhet är igång. Miljöteknik utreder möjligheten att ersätta en oljepanna (fossilt bränsle) i Sörby fjärrvärmeverk med en brikettpanna. Fordonsparken kommer att fortsätta utvecklas mot miljövänliga drivmedel. Under år kommer elbilen in i vår fordonspark och laddstolpar att introduceras. Även biogasbilar kommer att vara ett framtida alternativ. Deltagande har skett i samverkansgrupp för biogas men inga biogasfordon har köpts in. Ett förslag har framtagits beträffande placering av laddstolpar. Elbilar kommer att leasas av Miljöteknik. Ronneby Miljö & Teknik AB har i uppdrag att, under första halvåret, i samarbete med kommunen och dess övriga bolag redovisa förslag om investeringar i förnyelsebara energikällor. Förslagen ska finansieras med de obeskattade reserverna inom verksamhetsområde Elnät. Ett förslag med vindkraft redovisas under första hälften av I detta projekt deltar Miljöteknik, ABRI, Ronnebyhus och Tekniska nämnden. En redovisning om Solfångare i Bräkne-Hoby gjordes till kommunstyrelsen i januari Fortsatt utveckling av ny utbildnings- och forskningsverksamhet inom områden för hållbar utveckling ska tillvaratas. Detta sker inom verksamheterna Ronneby Kunskapskälla och Cefur. Cefur fokuserar på hållbarhet och Cradle to Cradle inom fyra områden: Hållbar samhällsplanering och byggnation, Hållbar polymerindustri, Match-making mellan lärosäten och företag samt Kommunikation kring främst Cradle to Cradle. Forskningssamarbete pågår med Linnéuniversitetet inom området byggnation. Med SP, Chalmers och Högskolan i Borås samarbetar Cefur i Mistra-finansierade projektet Återvinning av gröna plaster, där också industriföretag från regionen medverkar. Match-making innebär att hjälpa företag och andra organisationer att formulera problemställningar som är lämpliga för examensarbeten. Under året arrangerade Cefur seminarier i Kunskapskällans lokaler och höll föredrag på skolor och företag för över sexhundra personer. 15

16 Som ett nav för kommunikationen började Cefur under året bygga upp ett showroom i anslutning till Kunskapskällan - en miljö som ska ge exempel på C2C i verkligheten och stödja möten, utbildning, dialog och innovation. Det är viktigt att värna om vårt kulturlandskap och dess naturvärden liksom att arbeta för att hålla landskapet öppet och tillgängligt. Kultur- och Fritid En ny isyta på Lugnevi står färdig och kommer att utvecklas vidare under för att innehålla vinteraktiviteter runt isytan. Isytan har med hjälp av föreningslivet utvecklats till att bli en naturlig aktivitetsyta både inom och utom kommunen. Skolorna inom Ronneby och även externa skolor har visat mycket stort intresse av att använda isytan. Diskussioner ska föras med föreningar om fler anläggningar kan gå över till föreningsdrift. Ett antal avtal skrivs med föreningar under 2013 om föreningsdrift gällande anläggningar och badplatser. Det är av stor vikt att kulturutbudet finns tillgängligt i hela kommunen. Ronneby kommun ska arbeta för att på sikt utvecklas till ett regionalt kulturcentrum där ett brett kulturutbud även lockar till kulturturism. I Ronneby finns en av södra Sveriges största konsthallar och länets KRO-anslutna konstnärer (Konstnärernas Riksorganisation) disponerar två våningsplan i Massmanska kvarnen som gemensam arena för utställningar och arrangemang. I ett samarbete mellan kommunen, kommunbygderådet och samhällsföreningar pågår en utveckling och inventering av attraktioner av kulturellt värde. Under ska utredning ske om hur Sockerbruket ska användas i framtiden liksom teaterlokalen i Gamla Stadshuset. Avsättning till konstnärlig utsmyckning som en viss % -andel av investeringarna ska förberedas under samt en översyn av ersättning till konstnärer vid konstutställningar. I 2013 års budget finns 200 tkr avsatta för utställningsersättning till konstnärer som ställer ut i Kulturcentrums konsthallar. Kommunala ungdomsledare ska finnas tillgängliga för att utveckla och stödja kommunens ungdomsverksamhet. Det är viktigt att stimulera ungdomarna till att själva aktivt medverka i fritidsutbudet. Fritids- och kulturnämnden ska under göra en översyn av verksamheten av våra ungdomsledare efter förslag via medborgarförslag och motioner om ungdomsverksamhet. Fritidsledarna är delaktiga i verksamhet utanför fritidsgårdarna, i samarbete med föreningslivet. Under 2013 kommer detta samarbete att utökas. Folkhälsorådet kommer under att ta fram en barn- och ungdomspolitisk strategi och dessutom arbeta in ett handlingsprogram för detta område i Folkhälsoplanen. KF antog en ny barn- och ungdomsstrategi. Arbete pågår gällande Folkhälsoplanen. Strategiska frågor Kommunen ska inte äga egendom som ej behövs i kärnverksamheten eller ej behövs av strategiska skäl. Egendom som kan avyttras ska finnas tydligt utpekad och avyttring ska ske när möjlighet finns. In- 16

17 komster vid avyttring ska användas för att amortera av kommunens låneskuld. Kommunstyrelsen lämnade i remissyttrande till Tekniska nämnden ett inriktningsbeslut gällande vilka fastigheter som skulle säljas respektive behållas i kommunal ägo. Med utgångspunkt från denna lista lämnar Tekniska förvaltningen successivt förslag på försäljningar. Dessa beslutas sedan av Kommunfullmäktige. Kommunen står inför en stor utmaning avseende personalrekrytering. Pensionsavgångarna kommer inom några år att överstiga antalet som kommer ut på arbetsmarknaden. Kommunstyrelsen har sedan tidigare ett uppdrag att redovisa en plan för hur vi blir en attraktivare arbetsgivare. Med anledning av vakans på personalenheten förlängs uppdraget till den 31/8-. Arbetet pågår och är integrerat med uppdraget att ta fram nytt personalpolitiskt program. Uppdraget beräknas bli klart i augusti Under ska samtliga kommunala förvaltningar fokusera på arbetet med att ta fram mål och nyckeltal för respektive verksamhet. Dessa ska vara kopplade till budget och fungera som styrinstrument. Redovisning ska ske till kommunfullmäktige i november. Under har samtliga förvaltningar arbetat med att ta fram mål för verksamheten. Kommunfullmäktige prioriterade ett trettiotal av de cirka hundra mål som lämnades in från förvaltningarna och bolagen. De prioriterade målen benämns som Ronneby kommuns verksamhetsmål för Under kommer konkurrensutsättning ske av kommunens städ och kostverksamhet. Kommunfullmäktige har tagit beslut om att hela städenheten inklusive städledning ska konkurrensutsättas. Beträffande kostverksamheten så inväntas resultatet av kostutredningen. Kommunstyrelsen har sedan tidigare ett uppdrag att säkerställa att kommunens verksamheter har ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem. Rapporteringstidpunkt förlängs till den 1/11-. Av budget 2013 framgår att ett förslag på kvalitetssäkringssystem ska rapporteras till kommunfullmäktige senast den 1 juni

18 Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv kopplade till Vision för Ronneby BARN OCH UNGDOM Bokslut Fritids- och kulturnämnden Mål Barn och ungdomar som besöker fritidsgårdar eller bevistar lov- och lägeraktiviteter eller andra arrangemang ska känna sig trygga. Styrtal Andelen barn och ungdomar som uppger att de känner sig trygga när de besöker fritidsgårdar eller bevistar lov- och lägeraktiviteter ska vara minst 90 %. Minst 90% av de barn och ungdomar som besöker gårdarna och andra aktiviteter känner sig trygga. Detta mäts genom utvärderingar som görs efter varje aktivitet. Utbildningsnämnden Mål Plats i förskola erbjuds senast två månader efter anmält behov. 87 % ( helår) Mål Barn och elever ska trivas i förskola och skola. Styrtal Andelen föräldrar som uppger att barnen trivs i förskolan ska vara minst 95 %. 96 % () Andelen elever som trivs på sin skola ska vara minst 95 %. Mätning sker i skolår 3, 6 och 9 och resultatet redovisas per skolår. Åk 3: 88% () Åk 6: 86% () Åk 9: 71% (2011) Mål Kommunens gymnasieskolor ska vara bra och attraktiva. Styrtal Riktlinje Andelen elever som väljer kommunens gymnasieskolor ska vara minst 80 %. Personaltätheten i förskolan ska vara mellan 5,0 5,7 barn/årsarbetare. 78% ht 5,56 (15/10 ) 18

19 BARN OCH UNGDOM Bokslut Särskilt uppdrag Under ska förutsättningarna att öka användandet av enskild pedagogisk omsorg utredas. Beslut i KF Kommunstyrelsen Mål Kostenheten Kostenheten ska tillaga och servera näringsriktiga och smakliga måltider. Andelen matgäster som tycker att maten är god skall vara minst 75 %. Samtliga måltider som serveras inom skola och omsorgsverksamheter, följs näringsmässigt upp genom särskilt kostplaneringsprogram. Kostenheten har inte genomfört någon enkätundersökning som säkerställer nöjdsamheten". Svårt att undersöka pga att kostenheten inte ansvarar för hela måltidsbiten. Undersökningen skulle ha samordnas med UBF vilket också hade planerats men har inte genomförts. Omfattande arbete har dock lagts ner på att informera och deltaga vid olika forum för måltidsfrågor. Mål Parkenheten Skapa park- och naturupplevelser som ger ett mervärde för de boende och som ökar kommunens attraktionskraft. Minst 80 % av invånarna ska uppleva kommunens parker och planteringar som bra eller mycket bra. (Följs upp i SCB:s medborgarundersökning, fråga A6:1) Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? Resultat Ronneby: 8,3 (2011 8,2). Riksmedel : 7,8 (spridning 5,9-8,8). Riktlinje Enheten för kommunikation och medborgarservice Kommunal marknadsföring ska bekräfta och förstärka bilden av Ronneby som en attraktiv plats för boende, arbete, studier och besök. Medborgarservice ska lämna en god vägledning och annan service till allmänheten vid besök, telefonsamtal och e-post. Riktlinjen följs Riktlinjen följs Äldrenämnden Mål Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och trygghet för kommuninvånarna. Styrtal Målvärdet ska vara minst 80 poäng (Bru- Resultat hemtjänst 79 Resultat särskilt boende 78 19

20 BARN OCH UNGDOM Bokslut karundersökning) Alla omsorgstagare ska ha genomförandeplan. Beslut om särskilt boende ska verkställas inom tre månader. Uppfyllt Uppfyllt Riktlinje Omsorg ges i första hand i ordinärt boende enligt kvarboendeprincipen. Inom loppet av tre år har förvaltningen reducerat antalet särskilt boendeplatser med 50 samtidigt som att hemtjänsttimmarna har ökat markant visar på att arbete med kvarboende har stor prioritet. Satsningen på Trygg Hemgång stödjer också kvarboendet. Personaltätheten i traditionella särskilda boenden ska vara minst 0,57 tjänst per boende. Personaltätheten i demensboenden ska vara minst 0,75 tjänst per boende. Äldreboende och dagcentraler ska finnas i flera kommundelar. Uppfyllt Uppfyllt Särskilt boende finns i alla kommundelar utom Eringsboda, där finns numera trygghetsboende som är en annan typ av boende för äldre. Dagcentral finns inte i Bräkne Hoby och Johannishus/Listerby. Däremot finns möjlighet för bygdens äldre att delta i aktiviteter på äldreboendena Socialnämnden Mål Barns och ungdomars behov av stöd och hjälp sätts i centrum vid alla hjälpinsatser som genomförs inom socialtjänsten. Styrtal Minst 75 % av alla barn och ungdomar under 18 år där anmälan från sjukvård eller polis inkommer ska tillsammans med sina föräldrar erbjudas samtal med fältsekreterare inom 14 dagar. Målet är inte uppnått, p g a personalsituationen med sjukskrivingar och föräldraledighet. Alla barn/ungdomar som bevittnat våld i nära relationer och som kommer till socialtjänstens kännedom ska erbjudas stöd och Målet är uppnått. 14 barn har genomgått trappansamtal 20