Råden är nu beslutade. Hej alla

Transkript

1 Råden är nu beslutade Hej alla Nu har styrelsen fattat beslut om hur råden kommer att se ut. Som ni kommer märka så har vi gjort ganska stora förändringar efter genomläsningen av era remissvar. Vi har försökt väga in alla synpunkter och samtidigt följa det uppdrag som vi fått av kulturdepartementet. Nästa steg är att vi senast den 6 oktober kommer att skicka ut brev till de organisationer som bjuds in till att nominera ledamöter till råden, som nu är fyra till antalet. Den 7 november är sista dagen för att nominera. Det här är ett första försök att skapa väl fungerande råd, som vi sedan gemensamt får utvärdera efter ett år. Samtal med alla er i de olika delarna av filmvärlden kommer att pågå även utanför råden hela tiden, precis som vanligt. Ett sådant samtal sker i form av ett Filmrum i Malmö på Panora den 5 oktober, ett samarrangemang med Film i Skåne. Då ska vi prata om just råden. Redan nu vet vi också att vi kommer att ha ett Filmrum i samarrangemang med Filmpool Nord på Filmkonventet i Luleå den 6-7/12. Då ska vi prata om utredningen av produktionsstödsystemet. Däremellan kommer vi att arrangera Filmrum i Stockholm den 16 november i samarrangemang med Stockholms Internationella Filmfestival. Parallellt med att vi nu skapar råden pågår en utvärdering av det befintliga produktionsstödsystemet, vilket är en aktuell fråga för några av råden. När analysen är klar kommer den att skickas ut på remiss. Hela processen går att följa via vår webbplats från och med slutet av oktober. Som vanligt är alla välkomna att ge synpunkter. Utifrån vad vi gemensamt ser behöver göras med stödsystemet (för att få fram så hög kvalitet på alla filmer som möjligt) kommer vi sedan att under våren 2017 arbeta fram förslag på konkreta förändringar. Dessa förslag arbetas fram i dialog med alla delar av branschen, både inom råden och i andra dialogformer. Det slutliga förslaget skickas ut på remiss innan styrelsen ska fatta beslut. Förändringarna i produktionsstödsystemet träder i kraft tidigast den 1 januari Vi har mycket att prata om! Vi ser fram emot det. Vänliga hälsningar Anna Serner

2 Stockholm Rådens sammansättning, form och funktion Beslutat av styrelsen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet den 15 september 2016 Bakgrund I proposition 2015/16:132 Mer film till fler en sammahållen filmpolitik ges Stiftelsen Svenska Filminstitutet uppdraget att ansvara för genomförandet av den statliga filmpolitiken och fördelning av de statliga filmpolitiska stöden. En viktig del av arbetet blir de former för samverkan och inflytande som föreslås. För att stärka branschens insyn och inflytande i Filminstitutet bör det, enligt propositionen, införas särskilda råd med syfte att bistå i utformningen av de filmpolitiska stöden samt att vara rådgivande i institutets arbete. Råden föreslås vara tre till antalet (rådet för utveckling och produktion, rådet för spridning och visning samt rådet för filmkulturella frågor) och ledamöterna, som bör vara personer med stort kunnande om film och filmbranschen, bör utses av Filminstitutets styrelse. Filminstitutet bör samråda med råden till exempel vid utformningen av nya stödformer, förändringar av befintliga stöd, indikatorer för måluppfyllelse och definitioner av vissa begrepp som är centrala vid stödgivningen. Råden bör ha rätt att ta egna initiativ till att föreslå förändringar. Företrädare för råden bör ges möjlighet att föredra rådets synpunkter för Filminstitutets styrelse inför beslut. Efter samråd är det dock alltid styrelsen som slutgiltigt fattar beslut (se sidan 35 i propositionen). Mot denna bakgrund tog Filminstitutet fram förslag till rådens sammansättning, form och funktion. Förslaget skickades den 23 juni 2016 ut på remiss till en bred krets och publicerades även på Filminstitutets webbplats med uppmaning att lämna synpunkter senast den 26 augusti. 48 svar har inkommit. Samtliga svar finns på Filminstitutets webbplats under rubriken Filmpolitiken ( Där finns även den remissammanställning som tagits fram. Efter att noga ha beaktat remissvaren har Filminstitutets styrelse beslutat om följande beträffande rådens sammansättning, form och funktion. Rådens funktion Av propositionen kan utläsas att råden är till för att stärka branschens insyn och inflytande och i slutändan för att styrelsen ska fatta så bra och väl underbyggda beslut som möjligt. Flera remissinstanser anser att förslaget i stort är bra och ser positivt på Svenska Filminstitutet Box 27126, Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: filminstitutet.se

3 2 möjligheterna till breddad insyn och påverkan. Andra anser att råden i förslaget inte givits tillräckliga möjligheter till insyn och påverkan och att råden utan inflytande på besluten mer blir att betrakta som referensgrupper. Det finns en rad frågor som har med inflytande att göra, till exempel hur ordföranden utses, hur många som ska sitta i råden, hur ofta och när på året råden ska träffas och så vidare. I den slutliga utformningen av rådsstrukturen har det därför varit viktigt att hitta en balans mellan rådens funktion som hjälp till styrelsen inför beslut och rådens funktion som möjliggörare av inflytande för branschen. En del remissinstanser uttrycker oro för att råden ska ersätta all dialog som sker i olika frågor och processer. Självklart ersätter inte råden befintliga dialoger och processer som sker redan i dag. Liksom till exempel skedde vid utredningen av distributions- och visningsstöden och vid framtagandet av stödet till regeringens särskilda satsning på biografer i glesbygden, kommer dialog även fortsatt att ske med för frågan relevant del av branschen. Det är naturligtvis viktigt att hela branschen får möjlighet att lämna synpunkter vid stora förändringar av exempelvis stödsystem, inte bara råden. Även nya dialogformer kan komma att införas. Dessa ska ses som komplement till råden. Det får därutöver understrykas att råden på intet sätt ersätter den samverkan som sker inom kultursamverkansmodellen. I propositionen tas upp att regeringen kommer att ha årliga högnivåmöten med centrala företrädare för filmbranschen. En del remissinstanser har haft frågor kring detta. Frågor om högnivåmötena kan dock bara besvaras av regeringen. Rådens form Ordförande Filminstitutet föreslog i remissen att rådsmötena ska ledas av en chefsrepresentant från Filminstitutet. Flertalet som har haft synpunkter i frågan föreslår att ordföranden istället bör utses bland de utsedda ledamöterna i respektive råd. Efter att ha beaktat synpunkterna har styrelsen kommit fram till att råden bör utse en ordförande inom rådsgruppen för att ge råden en så stor branschlegitimitet som möjligt. Gentemot styrelsen är det naturligt att det är ordföranden som för rådets talan, även om råden kan välja att göra på annat sätt. En chefstjänsteperson från Filminstitutet adjungeras till rådsmötena som stöd för ordföranden och till hjälp med att ta fram dagordning utifrån de frågor som är aktuella inom verksamheten. Tid och frekvens för möten Filminstitutet föreslog i remissen att möten ska hållas två gånger per år, en gång på våren för utvärdering av det arbete som Filminstitutet gjort året före, samt en gång på hösten för att kunna ge synpunkter till styrelsen angående eventuella förändrade strategier som till

4 3 exempel påverkar stödordningen. Utöver det kan råden sammankallas vid behov. Flera av de remissinstanser som framfört synpunkter i frågan menar att två möten per år är för lite och att fyra gånger per år är mer rimligt. Andra betonar att behovet av möten varierar mellan de olika råden. En remissinstans har föreslagit att råden ska sammankallas inför varje styrelsemöte. Flertalet ställer sig dock antingen positiva till två gånger per år eller har inte kommenterat frågan. Efter att ha beaktat synpunkterna vidhålls att det bör hållas två möten per år. Tidpunkten för mötena kan dock variera från råd till råd. Råden bör därför själva bestämma tidpunkt för rådens möten. Det föreslås att mötesdatum för 2017 bestäms av råden vid ett gemensamt uppstartande möte i Filmhuset den 1 december Mötets ledning i övrigt Kallelse till de två årliga rådsmötena sker, som tidigare föreslagits, av Filminstitutet skriftligen senast trettio (30) dagar före mötet. Med kallelsen bifogas dagordning och bilagor. Dagordningen tas fram av rådets ordförande tillsammans med den adjungerade chefstjänstepersonen från Filminstitutet. Den som vill väcka övrig fråga till mötet ska senast två veckor före mötet meddela detta till rådets ordförande, samt bifoga eventuellt underlag. Vid de två årliga rådsmötena kommer minnesanteckningar att föras av en representant från Filminstitutet. Avvikande åsikt anmäls vid mötet. En justeringsperson ska utses för vart och ett av de årliga rådsmötena. Justeringspersonen ska ha minst två veckor på sig att lämna sina synpunkter. Justerade minnesanteckningar skickas ut till rådets ledamöter och publiceras dessutom på Filminstitutets webbplats. De justerade minnesanteckningarna lämnas därefter till styrelsen tillsammans med eventuella andra skrivelser som inkommit om frågor som tagits upp på mötet. Rådens storlek Filminstitutet föreslog i remissen att det i varje råd kan sitta max 15 personer, detta mot bakgrund av att det för att råden ska fungera krävs en begränsning av antalet ledamöter samtidigt som att det för representativiteten och legitimiteten är viktigt att alla relevanta intressenter har en plats. Det har bland remissvaren framkommit åsikter såväl om att råden med 15 ledamöter blir för stora och att råden med 15 ledamöter inte är tillräckligt stora. Efter beaktande av de synpunkter som inkommit vidhålls att 15 personer per råd är en lämplig storlek. Det bör dock understrykas att det för vissa råd kan vara mer lämpligt med färre ledamöter och för andra något fler. Samarbete mellan råden I Filminstitutets remiss föreslogs att gränserna mellan grupperna inte bör vara strikta och att de tre råden vid behov kan delas in i mindre grupper. Några direkta synpunkter har inte framförts emot detta, däremot har det i remissvaren framförts förslag om ett tvärsektoriellt råd eller ytterligare forum där branschens olika aktörer diskuterar utifrån

5 4 ett helhetsperspektiv och också om återkommande möjlighet för alla tre råden att träffas samtidigt. Ett gemensamt uppstartande möte 2016 kommer att hållas den 1 december Därefter kan det finnas anledning att återkomma till frågan om gemensamma möten. Arvoden Frågan om arvode för ledamöterna har inte tagits upp i Filminstitutets förslag. Vissa remissinstanser för fram att frågan om arvode till ledamöterna är viktig för att ge fria deltagare och frilansare möjlighet att delta. Filminstitutet gör bedömningen att möjligheten att utöva inflytande på filmpolitiken bör vara av ett allmänt demokratiskt intresse och att flertalet kommer att företräda sina organisationer och att dessa därmed har möjlighet att själva ersätta sina representanter samt bekosta ledamöternas resor i samband med rådsmötena. Kommunikation kring råden För transparens och öppenhet har Filminstitutet skapat en webbplats på hemsidan filminstitutet.se med rubriken Filmpolitiken ( Där kommer bland annat allt som har med råden att göra att publiceras löpande för att även sådana som inte är del av råden ska ha möjlighet att följa rådens arbete. Där finns i nuläget till exempel alla remissvar samlade och även den remissammanställning som Filminstitutet tagit fram. På samma plats kommer framtida utredningar och remissunderlag att läggas upp. Rådens sammansättning Nominering av ledamöterna Filminstitutet föreslog i remissen att de organisationer och institutioner som kan anses relevanta för varje råd får nominera tre kandidater utifrån olika kriterier såsom till exempel kön, geografisk förankring och kulturell förankring. Utifrån det föreslogs att styrelsen skulle utse en ordinarie och en suppleant till varje plats. Flera remissinstanser har haft synpunkter på förslaget och anser att organisationerna själva bör få avgöra vem som ska representera dem i råden. Det framförs också synpunkter om att varje organisation bör få två platser i råden, en man och en kvinna. Efter att ha beaktat synpunkterna föreslås att i likhet med rådande praxis inom statsförvaltningen en man och en kvinna nomineras från varje organisation inom rådet ifråga och att den person som inte utses till ordinarie ledamot, utses till suppleant. Vid det uppstartande mötet i Filmhuset den 1 december 2016 har råden därefter att sätta samman gruppen med ordinarie ledamöter och suppleanter med beaktande av en jämlik fördelning mellan män och kvinnor och även se till andra aspekter som till exempel geografisk spridning och

6 5 mångfald. Rådens förslag till sammansättning lämnas därefter till Filminstitutets styrelse som formellt utser ledamöterna. För det fall att styrelsen anser att råden inte uppfyller de krav som ställts upp har styrelsen möjlighet att återremittera förslaget till råden. Det får understrykas att bara en person per organisation/aktör deltar vid varje rådsmöte, antingen den ordinarie ledamoten eller, vid dennes frånvaro, suppleanten. Nominerande aktörer ska senast en månad i förväg få besked om senaste dag för nominering. Styrelsen planerar att formellt fatta beslut om rådens sammansättning vid styrelsemötet den 15 december I remissen föreslogs att representanterna tillsätts på ett år. Vissa remissinstanser har framfört att det är för kort tid. Eftersom ordningen är ny finns det dock skäl att initialt tillsätta ledamöterna på ett år. Efter ett år är det naturligt att utvärdera ordningen i sin helhet. Då beslutas även om hur lång tid tillsättningen därefter ska vara. De fria platserna Utöver fasta platser för relevanta organisationer eller sammanslutningar föreslogs i remissen att det i varje råd skulle finnas 2 4 fria platser i syfte att även icke-organiserade personer ska kunna bidra med en kompetens som saknas. Dessa platser föreslogs vem som helst nomineras till, eller nominera sig själv till. Förslaget har mötts av blandade synpunkter. Efter att ha beaktat remissinstansernas synpunkter har styrelsen kommit fram till att råden inte bör lämna öppet för fria platser. Möjligheten finns dock att vid behov ta in kompletterande kompetenser när råden finner att en sådan saknas i en viss fråga (jfr. s. 35 i propositionen). Rådens representanter Filminstitutet föreslog i remissen olika aktörer inom respektive område som representanter i råden. Synpunkter har framkommit om att vissa saknas på listan. Flera remissinstanser saknar exempelvis Teaterförbundet på listan över rådsrepresentanter. En del påpekar även att representanter för den så kallade triangeln, det vill säga manusförfattare, regissör och producent, bör finnas med i alla råd. Andra undrar varför Regionala resurscentrum är med i samtliga föreslagna råd medan Regionala produktionscentrum inte föreslagits vara med i alla råd. Rådens sammansättning ska spegla de parter som mest berörs av de frågor som kan vara aktuella. Mot bakgrund av de synpunkter som framförts i remissomgången har styrelsen beslutat om vissa förändringar vad gäller vilka som erbjuds möjlighet att nominera ledamöter till råden. Som ett förtydligande anges vilka kompetenser som efterfrågas i varje råd.

7 6 Rådens antal Det har inte framkommit några direkta synpunkter på rådsindelningen vad gäller rådet för utveckling och produktion samt rådet för spridning och visning. Däremot har det blivit tydligt att rådet för filmkulturella frågor inbegriper alltför olika områden för att ett effektivt rådsarbete ska kunna ske. Mot den bakgrunden har styrelsen beslutat att det filmkulturella rådet delas upp i två råd: rådet för filmarvsfrågor och rådet för filmpedagogiska frågor. Närmare om de fyra rådens sammansättning följer nedan: Rådet för utveckling och produktion (13 representanter) Frågor för rådet för utveckling och produktion kommer huvudsakligen att röra Filminstitutets stödformer. Kompetens behövs därför kring utveckling, finansiering och spridning av film, kunskap kring barn/unga, talangutveckling (i förhållande till yrkesverksamma), fortbildning och kreativa processer. Följande organisationer och aktörer ges möjlighet att nominera till rådet: Dramatikerförbundet Film- & tv-producenterna Filmhögskolorna Föreningen Filmdistributörerna Oberoende Filmares Förbund Privata finansiärer Regionala produktionscentrum Regionala resurscentrum Sveriges Filmregissörer Sveriges Filmuthyrareförening Teaterförbundet Tv-bolagen Wift Kommentar: Teaterförbundet är ny i rådet. I det ursprungliga förslaget var Sveriges Filmregissörer, som är en del av Teaterförbundet, föreslagen. Eftersom Teaterförbundet är ett stort förbund med många för filmen viktiga medlemmar föreslås att förbundet får möjlighet att nominera till rådet vid sidan av Sveriges Filmregissörer. Vad gäller tv-bolagen har synpunkter kommit in från SVT och TV4. Båda anser att en plats är för lite. Styrelsen är dock övertygad om att tv-bolagen tillsammans kan enas om två nominerade personer, där den ena går in som ordinarie och den andra som suppleant och därefter alternerar. Regionerna är med i form av såväl resurscentrum som produktionscentrum.

8 7 Rådet för spridning och visning (17 representanter) Frågor för rådet för spridning och visning kommer huvudsakligen att röra Filminstitutets stödformer samt tillgängliggörande av film. Kompetens behövs därför kring visningsstrukturer, distribution och lansering, publik, teknisk utveckling i olika fönster, filmarv och tillgänglighetsfrågor. Följande organisationer och aktörer ges möjlighet att nominera till rådet: Dramatikerförbundet Film- och Medievetenskap Film- & tv-producenterna Filmcentrum Filmform Föreningen Filmdistributörerna Föreningen för filmfestivaler Oberoende Filmares Förbund Regionala produktionscentrum Regionala resurscentrum Riksföreningen Biograferna Sveriges Biografägareförbund Sveriges Filmregissörer Sveriges Filmuthyrareförening Teaterförbundet Tv-bolagen Vod-aktörer Kommentar: Filmform är ny i rådet. Filmform har kunskap om mer alternativ spridning av den konstnärliga filmen. Likaså är Regionala produktionscentrum ny. De är viktiga aktörer även inom området spridning och visning och har framför allt perspektiv utanför Stockholm. Även Filmcentrum har lagts till. De har kunskap om tillgänglighetsfrågor för grupper som inte i första hand nås av de andra organisationerna. Inom Film- och Medievetenskapen finns forskningskompetens kring området. Teaterförbundet bereds plats även i detta råd vid sidan av Sveriges Filmregissörer, som är en del av Teaterförbundet. Detta då förbundet även har många andra för filmen viktiga medlemmar. Även Dramatikerförbundet bereds plats. Därmed representeras kreatörerna av fem organisationer i rådet. Wift tas bort då de inte har någon specifik kunskap som motiverar närvaro i denna grupp och då deras medlemmar finns med i andra förbund i rådet. Likaså tas visningsorganisationerna bort från detta råd. De som avses representeras av Riksföreningen Biograferna.

9 8 Rådet för filmarvsfrågor (11 representanter) Frågor för filmarvsrådet kommer huvudsakligen att röra de centrala aktiviteterna insamling, bevarande och tillgängliggörande av film och filmrelaterat material. Efterfrågade kompetenser i rådet rör filmhistoria, arkivkunskap, forskning, rättighetsfrågor, analog filmhantering, filmdigitalisering och tillgängliggörande mot allmänheten. Följande organisationer och aktörer ges möjlighet att nominera till rådet: Dramatikerförbundet Filmform Film- & tv-producenterna Filmvetenskaplig representant med inriktning på filmhistoria och tillgänglighet Kungliga Biblioteket Moderna Museet Oberoende Filmares Förbund Riksarkivet Sveriges Filmregissörer Sveriges Television Teaterförbundet Kommentar: Riksarkivet, Kungliga Biblioteket, Sveriges Television och Filmform har alla filmarkiv och är därmed intressenter i insamling, bevarande och tillgängliggörandet av filmarvet. Det är även viktigt att filmens upphovspersoner medverkar i rådet eftersom filmarvsarbete till stor del handlar om att bevara deras arbete och göra det tillgängligt för framtida generationer. Rådet för filmpedagogiska frågor (8 representanter) Frågor för rådet för filmpedagogiska frågor kommer huvudsakligen att röra filmkunnighet bland barn och unga samt filmverksamhet i hela landet. Det behövs därför kompetens kring filmpedagogik, regional och kommunal filmverksamhet, barn och unga, talangutveckling (i förhållande till eget skapande och växthusverksamhet), forskning, visningsstrukturer, utbildning, fortbildning och tillgänglighet. Följande organisationer och aktörer ges möjlighet att nominera till rådet: Filmcentrum Filmhögskolor Föreningen Filmdistributörerna Föreningen för filmfestivaler Nordicom

10 9 Regionala resurscentrum Riksföreningen Biograferna Universitet med filmvetenskaplig utbildning med koppling till media och pedagogik Kommentar: De nominerande aktörerna arbetar på olika sätt med filmpedagogiska frågor och utgör en förutsättningar för att barn och unga i hela landet ska få goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande. Tillkomna sedan förslaget till rådet om filmkulturella frågor är Filmcentrum, Filmdistributörerna, Nordicom, Riksföreningen Biograferna och Föreningen för filmfestivaler. Filmcentrum är en visningsorganisation som både importerar barn- och ungdomsfilm och fungerar som distributör till skolor. De tar även fram filmpedagogiskt material. Föreningen Filmdistributörerna och Föreningen för filmfestivaler arbetar och verkar för ett brett utbud av filmer mot bland annat den unga publiken. Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet MIK där filmkunnighet finns med som en del. Riksföreningen Biograferna är aktiva i hela landet och organiserar såväl små aktörer som kvalitetsbiografer

11 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD16/02367 Uppdnr 1465 Landstinget Dalarnas Kulturpris 2016 Ordförandens förslag 1. (Namn) tilldelas Landstinget Dalarnas Kulturpris 2016 om kr 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning (Namn) tilldelas Landstinget Dalarnas Kulturpris 2016 med motiveringen: xxx I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget har sedan år 1963 årligen utdelat ett kulturpris. Enligt stadgarna ska priset tilldelas en, eller undantagsvis flera, i länet födda, verksamma, eller till länet knutna personer inom litteraturens, konstens, musikens, forskningens, folkbildningens eller annat därmed jämförligt område. Organisation eller institution som är verksam inom nämnda områden kan också tilldelas priset. Priset utdelas utan ansökan, men förslag från medborgare och institutioner välkomnas och beaktas, i syfte att få ett bredare urvalsunderlag. KBN:s presidium har utsetts att, under innevarande mandatperiod, ingå i kommittén för att bereda frågan samt lämna förslag till kulturpristagare och stipendiater (KBN 31/2015). Förslaget lämnas vid sammanträdet och paragrafen förklaras omedelbart justerad. Mursal Isa (MP) är sammankallande Suzanne Lazar (S) Håkan Frank (M) Förvaltningschef Malin Lagergren är föredragande Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Dessa perspektiv anses ej vara relevanta i detta ärende. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Lagergren Malin Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Förvaltningschef Org.nr: malin.lagergren@ltdalarna.se

12 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD16/02367 Likabehandling KBN eftersträvar en jämn könsfördelning över tid. Samverkan med fackliga organisationer Information enl 10 MBA äger rum den 21 oktober 2016 Uppföljning

13 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD16/02368 Uppdnr 1466 Landstinget Dalarnas kulturstipendium Ordförandens förslag 1. (Namn1) och (Namn2) tilldelas Landstinget Dalarnas två kulturstipendier om kr för år Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning (Namn1) och (Namn2) tilldelas Landstinget Dalarnas två kulturstipendier med motiveringen: XXXX I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget Dalarna har sedan 1970 utdelat stipendier som avser att stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom litteratur, konst, musik, forskning och folkbildning eller andra därmed jämförbara områden. Stipendierna utdelas efter ansökan till personer som är bosatta inom länet, eller som själva eller genom sin kulturella verksamhet har anknytning till länet. Stipendier utses av Kultur- och bildningsnämnden. Följande förtroendevalda har utsetts (KBN 31/2015) till kommittén för att bereda frågan lämna förslag till kulturpristagare och stipendiater: Mursal Isa (MP) Susanne Lazar (S) Håkan Frank (M) Föredragande tjänsteman har varit Erik Arrhén. År 2016 har 51 ansökningar inkommit. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Dessa perspektiv bedöms ej vara relevanta i ärendet. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Arrhén Erik Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Kultursekreterare Org.nr: erik.arrhen@ltdalarna.se

14 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD16/02368 Likabehandling 51 ansökningar, varav 48 enskilda och 3 grupper har inkommit. Av de enskilda var 34 kvinnor och 14 män. Av grupperna bestod en av enbart kvinnor, en av enbart män och en var mixad. Absolut flest ansökningar har inkommit inom konstområdet (20 st). Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 sker den 21 oktober. Uppföljning

15 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD16/02369 Uppdnr 1467 Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga Ordförandens förslag 1. (Namn 1) (Namn2) (Namn3) (Namn4) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga om kr vardera för år Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning (Namn 1) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga 2016 med motiveringen: XXX (Namn 2) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga 2016 med motiveringen: XXX (Namn 3) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga 2016 med motiveringen: XXX (Namn 4) tilldelas Landstinget Dalarnas kulturstipendium för unga 2016 med motiveringen: XXX I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Från år 2002 har fyra stipendier om vardera kr annonserats. Stipendierna kan sökas av unga kulturaktiva mellan år. Stipendierna ska lyfta fram ung kultur och olika kulturyttringar kan komma ifråga. Även unga arrangörer kan söka. År 2016 har 28 sökande, varav 20 kvinnor och 8 män inkommit. Flest ansökningar är inom musik, därefter dans och konst. Mottagare av kulturstipendierna för unga bereds av en grupp, som består av sakkunniga från särskilda specialistområden. KBN:s presidium har utsetts att, under innevarande mandatperiod, ingå i kommittén för att bereda frågan samt lämna förslag till kulturpristagare och stipendiater (KBN 31/2015). Förslaget lämnas vid sammanträdet och paragrafen förklaras omedelbart justerad. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Lagergren Malin Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Förvaltningschef Org.nr: malin.lagergren@ltdalarna.se

16 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD16/02369 Mursal Isa (MP) är sammankallande Suzanne Lazar (S) Håkan Frank (M) Förvaltningschef Malin Lagergren och Nana Heinberg är föredragande. Likabehandling KBN eftersträvar en jämn könsfördelning över tid. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Ej relevant Samverkan med fackliga organisationer Information enligt 10 MBA äger rum den 21 oktober Uppföljning

17 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (3) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/02907 Uppdnr 1473 Revidering av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan Ordförandens förslag 1. Ansökan till Statens kulturråd om utökad budget med tkr inom ramen för samverkansmodellen inför budgetåret 2017 godkänns. 2. Ansökan om utökad budget 2017 inom ramen för Samverkansmodellen skickas till Statens kulturråd senast den 4 november. Sammanfattning Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan aktualiseras med en ny ansökan om budget inför budgetåret Landstinget Dalarna ansöker om en utökad budget på tkr utöver Statens kulturråds ordinarie uppräkning. Det statliga bidraget till landstinget var tkr för år 2016 inklusive uppräkning. Utökad budget söks inom ramen för samverkansmodellen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Reviderad kulturplan c) Dalhalla Operas framtid Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget Dalarna ingår sedan 2012 i samverkansmodellen. Landstinget Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan antogs av landstingsfullmäktige i november Efter att snart ett år har avlöpt lämnar landstinget in följande revidering på planen. Operaverksamheten i Dalhalla lyfts in i samverkansmodellen under förutsättning att staten tillskjuter 1000 tkr utöver Statens kulturråds ordinarie uppräkning. Folkmusiklägret Ethnos finansiering tryggas för framtiden genom att staten tillskjuter 300 tkr utöver Statens kulturråds ordinarie uppräkning. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Arrhén Erik Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Kultursekreterare Org.nr: erik.arrhen@ltdalarna.se

18 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (3) LD15/02907 Dalhalla Inför säsongen 2017 har produktionsbolaget Fal Parsi Production AB, efter flera lyckade uppsättningar i kalkbrottet, sagt upp sitt samarbete med Föreningen Dalhalla Opera. Behovet av en ny lösning sammanfaller med Landstingets ambitioner med sitt engagemang för opera på Dalhalla. Stiftelsen Musik i Dalarna, som ingår i samverkansmodellen, är beredd att ta produktionsansvar för Dalhalla Opera Festival om rätt förutsättningar skapas. Operaverksamheten uppfyller flera av de statliga kulturpolitiska målen. Att införliva operaverksamheten i Dalhalla i samverkansmodellen, under förutsättning att Kulturrådet avsätter ytterligare medel till Dalhalla operaverksamhet, är prioriterat i Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan I syfte att ge Musik i Dalarna möjlighet att framöver ta över produktionsansvaret för operaverksamheten i Dalhalla behöver ekonomin förstärkas. Kultur- och bildningsnämnden (KBN) ger sedan tidigare Stiftelsen Musik i Dalarna ett förstärkt verksamhetsbidrag på kr för att ge Dalasinfoniettan möjlighet att spela i Dalhalla. Villkorat att staten är beredd att skjuta till extra medel inför 2017 skulle KBN vara beredd att förstärka Musik i Dalarna med ytterligare 400 tkr. Sammanlagt skulle Landstinget Dalarna alltså bidra med 1000 tkr till operaverksamheten i Dalhalla. Från staten äskas samma summa, 1000 tkr, för Ethno Folkmusikens hus övertog från Rikskonserter 2011 huvudmannaskapet för Ethno, som idag är världens största ungdomsläger för folk- och världsmusik samt ett av de största internationella barn- och ungdomsprojekten i Sverige på musikområdet. Att Ethno arrangeras i Sverige och Dalarna ger fortsättningsvis tillgång till viktiga internationella kontakter och nätverk. Därtill vill Folkmusikens hus, inom och utanför Ethno, öka antalet internationella utbyten för barn och unga, vid sidan av dagens utbyten med Estland och Finland. Ethno svarar väl upp mot alla de nationella kulturpolitiska målen. I Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan är det prioriterat att landstinget arbeta för att säkra finansieringen på lång sikt av världsmusiklägret Ethno.

19 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 3 (3) LD15/02907 Patientperspektiv Miljö Likabehandling Juridik Folkhälsa Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Ej aktuellt Ekonomi och finansiering Om äskade medel från staten inte beviljas ändras inte landstingets bidrag till Musik i Dalarna. Om äskandet av medel från Statens kulturråd beviljas omfördelas 400 tkr till Musik i Dalarna. Barnperspektiv Ethno är idag världens största ungdomsläger för folk- och världsmusik samt ett av de största internationella barn- och ungdomsprojekten i Sverige på musikområdet. Att Ethno arrangeras i Sverige och Dalarna ger fortsättningsvis tillgång till viktiga internationella kontakter och nätverk. Därtill vill Folkmusikens hus, inom och utanför Ethno, öka antalet internationella utbyten för barn och unga, vid sidan av dagens utbyten med Estland och Finland. Ethno är en viktig del i genomförandet av strategin för Dalarnas Sveriges bästa ungdomsregion. Ethno är även en viktig del i arbete med Vägen in - den regionala överenskommelsen för etablering av nyanlända , samverkansområdet Vägen till social sammanhållning och delaktighet, rubriken Att förebygga och motverka diskriminering och främlingsfientlighet. Samverkan med fackliga organisationer Information sker enligt MBA 10 den 21 oktober. Uppföljning

20 Dnr: Falun 12 oktober 2016 Revidering inför 2017 av Landstinget Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan Uppgifter om den sökande Landstinget Dalarna Box Falun Organisationsnummer: Kontaktperson: Erik Arrhén Bankgiro: Sammanfattning Landstinget Dalarna ingår sedan 2012 i samverkansmodellen. Landstinget Dalarnas regionala kulturoch bildningsplan antogs av landstingsfullmäktige i november Efter att snart ett år har avlöpt lämnar landstinget in följande revidering på planen. Landstinget Dalarna budgeterar med en uppräkning med 2,6 % till verksamheter i samverkansmodellen och önskar motsvarande generella förstärkning från Kulturrådet. Utöver detta äskar landstinget särskilda medel för: att operaverksamheten i Dalhalla lyfts in i samverkansmodellen under förutsättning att staten tillskjuter 1000 tkr utöver Statens kulturråds ordinarie uppräkning, att Folkmusiklägret Ethnos finansiering tryggas för framtiden genom att staten tillskjuter 300 tkr utöver Statens kulturråds ordinarie uppräkning.

21 Operaverksamheten i Dalhalla Dalhalla är ursprungligen ett gammalt kalkbrott i Rättviksskogarna som har förvandlats till en storslagen musikarena av internationella mått. Dalhallas storslagenhet som operascen är unik i världen med stor betydelse för Dalarna och Sverige vilket tydligare behöver lyftas fram i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Föreningen Dalhalla Opera har under några år arbetat framgångsrikt med att säkerställa långsiktiga och stabila förutsättningar för operaverksamhet i Dalhalla. Bland annat genom förhandlingar om fleråriga överenskommelser med Rättvik Event om två fasta veckor i augusti varje år, och genom överläggningar med offentliga ägare och förvaltning. Föreningen hade tyvärr en motgång i den nyemission som genomfördes 2016, där man inte kunde avsätta medel för köp av aktier. Därmed förlorade man sin stämmoröst. Landstinget Dalarnas gest att överlåta sina aktier till föreningen var tacksamt, men räckte inte hela vägen. Detta arbete fortsätter. Inför säsongen 2017 har produktionsbolaget Fal Parsi Production AB, efter flera lyckade uppsättningar i kalkbrottet, ej förlänger sitt samarbete med Föreningen Dalhalla Opera. Behovet av en ny lösning sammanfaller med landstingets ambitioner med sitt engagemang för opera på Dalhalla. Stiftelsen Musik i Dalarna, som ingår i samverkansmodellen, är beredd att ta produktionsansvar för Dalhalla Opera Festival om rätt förutsättningar skapas. Uppfyllelse av de nationella kulturpolitiska målen Operaverksamheten i Dalhalla svarar väl upp mot fler av de nationella kulturpolitiska målen: Lokaliseringen av en operaverksamhet till Dalarna främjar möjligheterna till musikupplevelser, bildning och till att utveckla skapande förmågor hos invånarna i denna del av Sverige, som annars har lång väg till operahusen i Karlstad och Stockholm. Genom åren har verksamheten visat prov på hög konstnärlig kvalitet och konstnärlig förnyelse. Konstnärligt har de senaste årens operaproduktioner varit framgångsrika succéer: Rehnguldet 2013, Turandot 2015 och Carmen Dessa föreställningar har producerats av Fal Parsi Production AB genom avtal med Föreningen Dalhalla Opera. Föreställningen 2016 blev den sista produktionen i detta samarbete. Det faktum att operaverksamheten är lokaliserad till ett nedlagt kalkbrott är ett mycket gott exempel på hur ett lenade kulturarv främjas, bevaras, används och utvecklas. En utställning om kalkindustrin visas på arenan. Vid sidan av de kulturpolitiska målen skulle Musik i Dalarna väl kunna komma att främja flera av de horisontella perspektiven med operaverksamheten. Bland annat utarbetar Musik i Dalarna en strategi för ett jämställt utbud som omfattar engagemang av dirigenter och artister samt val av repertoar, både nyskriven och tidigare musik.

22 Förankring i regionala kulturplanen I Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan pekas, i avsnitt 7. Övergripande utvecklingsområden, under rubriken Nationella åtaganden inom musikområdet, Dalhalla operaverksamhet särskilt ut som särskilt prioriterat under planperioden. I planen står att: Under planperioden planerar Landstinget Dalarna att Dalhalla operaverksamhet ska lyftas in i samverkansmodellen i syfte att säkra långsiktigheten. Inlemmandet i samverkansmodellen sker under förutsättning att Kulturrådet avsätter ytterligare medel till Dalhalla operaverksamhet. Ekonomi I syfte att ge Musik i Dalarna möjlighet att framöver ta över produktionsansvaret för operaverksamheten i Dalhalla behöver ekonomin förstärkas. Kultur- och bildningsnämnden (KBN) ger sedan tidigare Stiftelsen Musik i Dalarna ett förstärkt verksamhetsbidrag på kr för att ge Dalasinfoniettan möjlighet att spela i Dalhalla. Villkorat att staten är beredd att skjuta till extra medel inför 2017 skulle KBN vara beredd att förstärka med ytterligare 400 tkr till Musik i Dalarna. Sammanlagt skulle Landstinget Dalarna alltså bidra med 1000 tkr till operaverksamheten i Dalhalla. Från staten äskas samma summa, 1000 tkr, för 2017.

23 Folkmusiklägret Ethno Folkmusikens hus, som ingår samverkansmodellen, övertog från Rikskonserter 2011 huvudmannaskapet för Ethno, som idag är världens största ungdomsläger för folk- och världsmusik samt ett av de största internationella barn- och ungdomsprojekten i Sverige på musikområdet. Att Ethno arrangeras i Sverige och Dalarna ger fortsättningsvis tillgång till viktiga internationella kontakter och nätverk. Därtill vill Folkmusikens hus, inom och utanför Ethno, öka antalet internationella utbyten för barn och unga, vid sidan av dagens utbyten med Estland och Finland. Uppfyllelse av de nationella kulturpolitiska målen Ethno svarar väl upp mot alla de nationella kulturpolitiska målen: Trots deltagarnas skiftande härkomst och ekonomiska förutsättningar främjar Ethno allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor genom att musicera tillsammans. Ethno främjar kvalitet och konstnärlig förnyelse genom mötet mellan olika genrer inom folkmusiken. I mötet mellan deltagare från olika länder främjar Ethno att ett levande kulturarv, här i form av det folkmusikaliska arvet, bevaras, används och utvecklas. Ethno främjar internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Ethno uppmärksammar särskilt barns och ungas rätt till kultur. Ethno bidrar till på flera sätt till arbetet med diskrimineringsgrunderna genom att främja deltagarnas lika rättigheter och möjligheter att delta i kulturlivet, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lägret är ett starkt uttryck för internationell samverkan. Förankring i regionala kulturplanen I Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan pekas, i avsnitt 7. Övergripande utvecklingsområden, under rubriken Nationella åtaganden inom musikområdet, folkmusiklägret Ethno ut. Här står att det är en stor utmaning för arbetet med Ethno att långsiktigt säkra finansieringen i samråd med staten och regionen. Under planperioden ska landstinget arbeta för att säkra finansieringen på lång sikt av världsmusiklägret Ethno. Ekonomi Landstinget Dalarna ger sedan tidigare Folkmusikens hus ett öronmärkt bidrag för att årligen genomföra Ethno i Dalarna kommer landstingsbidraget uppgå till 450 tkr och de statliga samverkansmedlen till 305 tkr. Rättviks kommun kommer därtill bidra med 100 tkr. Sedan Rikskonserter överlämnade verksamheten till Folkmusikens hus har den övriga statliga medfinansieringen begränsats till tillfälliga projektmedel. De senaste tre åren har Ethnos ekonomi räddats av ett bidrag från en amerikansk filantropisk stiftelse. En ytterligare förstärkning av den statliga medfinansieringen skulle trygga folkmusiklägrets framtida existens. Därför äskar landstinget ytterligare 300 tkr i statliga bidrag till Ethno för 2017.

24 Angående operaproduktion på Dalhalla och möjlig framtida organisation och finansiering. Föreningen Dalhalla Opera (FDO, tidigare Dalhallas Vänner) Föreningen bildades 1993 är en ideell förening. Föreningen är delägare i anläggningen Dalhalla och har till syfte att där främst driva operaverksamhet men även konsert-, teater-, musikteater-, dansteater-, konst- och körverksamhet. Föreningen äger idag 9,18 procent i Dalhalla Förvaltning AB, ägare av anläggningen. I december 2015 genomfördes en nyemission där föreningen inte hade möjlighet att avsätta medel för köp av aktier. Därmed förlorade man sin som minoritetsägare i lagens mening. Landstinget Dalarnas gest att överlåta sina aktier till föreningen mottogs tacksamt men räckte inte hela vägen. Vi strävar efter att komma tillbaka till 10 procents aktieinnehav för att få minoritetsstatus. FDOs verksamhet kulminerar varje år i ett program på arenan Dalhalla i början/mitten av augusti. Under året pågår produktionen av och förberedelserna för sommarens föreställningar och konserter. Operaverksamheten på Dalhalla är grunden till att arenan idag är etablerad inom den internationella musikvärlden. Dalhalla finns med på Wikipedias lista över världens viktigaste operafestivaler i sällskap med Bayreuth, Glyndebourne, Verona m.fl. och omnämns där som ett»nordens Verona». Hedersordförande i Föreningen Dalhalla Opera är Margareta Dellefors som med sin vision skapade arenan i Dalhalla. Verksamhetsmål formulerade på föreningens hemsida: Vi strävar efter att bli Sveriges mest framträdande arena för sommaropera och avser att regelbundet producera egna operauppsättningar men också att samarbeta med nationella och internationella operahus. Genom att nå ut till en stor och bred publik vill vi förmedla nyskapande operakonst i samklang med den enastående utomhusarenan Dalhalla till den redan stora operapubliken och till nya publik, inte minst barn och unga. Vi vill på ett medvetet och långsiktigt sätt ge nya målgrupper möjlighet att ta del av opera på ett spännande och lättillgängligt sätt utan att för den skull tumma på den konstnärliga kvalitén. Vi har högre ambitioner än återväxt; vi vill verkligen hitta en väg där barn och unga kan få ta del av den magiska värld som öppnas upp av musik och av drama! Dalhalla Opera har som mål att fortsätta utvecklingen med att åter etablera opera på Dalhalla med årliga arrangemang och att nå en större publik. Operaverksamhetens uppsättningar ska vara anpassade för Dalhallas helt unika miljö och vi vill i första hand främja samarbetet med svenska sångare och svenska orkestrar. Vi vill erbjuda publiken traditionella operauppsättningar och konserter i skön förening med djärvt nyskapande som gläder och förför. Som ett led i tillgängliggörandet av opera på Dalhalla vill vi också söka nya kanaler att nå ut bl a genom samarbete med aktörer inom web- och TV-sändningar.

25 Dalhallas organisation idag består av tre parter: Dalhalla Förvaltning AB - äger och förvaltar arenan. Rättvik Event AB driver populärmusikverksamheten. Föreningen Dalhalla Opera driver Dalhalla Operas verksamhet. Ägare till Dalhalla (Dalhalla förvaltning AB) är: Bergamsee AB (ensam ägare Conny Gesar ): 47,13 % Rättvik Arena AB (helägt av Bergamsee AB): 6,97 % Det offentliga (Rättvik, Leksand, Mora, Älvdalen och Orsa kommuner): 36,72% Föreningen Dalhalla Opera 9,18% Ny organisation för produktion av opera på Dalhalla FDO har under några år arbetat framgångsrikt för operaverksamheten i Dalhalla. För att säkerställa långsiktiga och stabila förutsättningar för operaverksamhet i Dalhalla har styrelsen förhandlat om fleråriga överenskommelser med Dalhalla Förvaltning AB bl.a. för att garantera fasta veckor i augusti varje år. De senaste årens operaproduktioner har hållit hög konstnärlig nivå. Rehnguldet 2013, Turandot 2015 och Carmen För dessa föreställningar har FDO engagerat Fal Parsi Production AB som producenter. Föreställningen 2016 blev den sista produktionen i detta samarbete. Behovet av en ny lösning sammanfaller med Landstingets Dalarnas ambitioner med sitt engagemang för opera på Dalhalla. Ett intensionsbeslut har tagits i Visa vägen Dalarnas regionala Kultur- och Bildningsplan Här slås fast citat: Under planperioden planerar Landstinget Dalarna att Dalhalla operaverksamhet ska lyftas in i samverkansmodellen i syfte att säkra långsiktigheten. Inlemmandet i samverkansmodellen sker under förutsättning att Kulturrådet avsätter ytterligare medel till Dalhalla operaverksamhet. Stiftelsen Musik i Dalarna (MiD) är instiftad av Landstinget Dalarna för att driva professionell musikverksamhet i hela länet. Dalasinfoniettan har ett uppdrag att spela opera på Dalhalla och MiD har en finansiering som täcker orkesterns medverkan och administration kring denna. MiD kan, förutsatt att stabila villkor kan garanteras, påta sig att producera opera på FDOs uppdrag. Bägge parter ser fördelar med detta och är intresserade av en sådan lösning. Dalhalla Opera 2017 Planeringshorisonten för 2017 är kort men en realistisk plan finns för en festival med minst tre evenemang. Konsert med Dalasinfoniettan och solisterna Matilda Paulsson och Rickard Söderberg. Carmina Burana och Catulli Carmina av Carl Orff i scenisk gestaltning. En färdigproducerad dansföreställning eller operaföreställning från extern producent. Eventuellt en barnoperaföreställning.

26 Dalhalla Opera 2018 Målet för detta år är er en egen producerad operaföreställning samt en gästande dansföreställning. Ekonomiska förutsättningar Föreningen Dalhalla Opera behöver en stabil offentlig grundfinansiering för att vidmakthålla en administrativ och konstnärlig stab under hela året. MiD har upp till 600 tkr budget för Dalasinfoniettans medverkan för operaproduktion på Dalhalla. Men orkestern kan däremot bara utgöra en del av operaorkestern med sina 28 anställda musiker och medverkan förutsätter avtal för varje enskild produktion. FDO behöver också bygga upp en ekonomisk buffert under de närmaste åren. En stor egenproducerad operaföreställning på Dalhalla omsätter ca 8-10 mkr. Föreställningen Carmen 2016 omsatte 7,9 mkr. Biljettintäkterna blev ca 5,5 mkr. Planerade föreställningar 2017 ska ha en stramare budget på ca 5-6 mkr. De förväntade biljettintäkterna kan komma att bli lägre. Med en stabil offentlig finansieringsbas på ca 2 miljoner (inklusive MiDs 600 tkr) har FDO möjligheter att fortsätta erbjuda opera på Dalhalla. Falun Karin Holdar Länsmusikchef

27 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (3) Kultur- och bildningskansli Dnr LD16/03291 Uppdnr 1464 Projektstöd hösten Ordförandens förslag 1. Nämnden beslutar om projektstöd för utvecklingsprojekt samt integrationsprojekt i enlighet med förvaltningschefens förslag. 2. Resterande ansökningar avslås. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Ärendet är ej offentligt då det utgör myndighetsutövning. Sammanfattning Medel till utlysningsprojekt för ideella, idéburna organisationer och studieförbund utlyses inom Kultur och bildningsförvaltningen två gånger årligen till en totalsumma om kr. Hösten 2016 ägde utlysningen rum Resterande medel att fördela hösten 2016 är kr. Merparten av medlen fördelades våren 2016 eftersom många bra integrationsprojekt då beviljades. 41 ansökningar till en summa av kr har inkommit hösten 2016, vilka har sökts av studieförbund, samt föreningar inom kultur, idrott, funktionshinder samt övriga. Tretton projekt är inom integrationsområdet och de har bedömts separat och utifrån bedömningen tilldelas vissa projekt medel ur de särskilda medel som landstinget Dalarna erhållit för integrationsarbete. Efter att integrationsprojekten lyfts ur från utlysningen för utvecklingsprojekt så återstår 28 ansökningar till en summa om kr En referensgrupp har bedömt projekten utifrån uppställda kriterier. Förvaltningschefen har lagt förslag till nämnden om fördelning av medel till projekt, som alla väl uppfyller kriterierna och bidrar till att Kultur- och bildningsplanen uppfylls. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag a) Sammanställning av inkomna projektansökningar Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Org.nr: Jensen-Holmstedt Theresia Theresia.Jensen@LtDalarna.se