Årsredovisning. Umeå kommun 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. Umeå kommun 2013"

Transkript

1 Årsredovisning Umeå kommun 2013

2 Befolkningsökning i Umeå januari 1974 sammanlades Holmsund, Sävar, Hörnefors, Holmön och Umeå kommuner

3 3 Innehållsförteckning Innehåll 5 En långsiktigt hållbar stadsutveckling 6 Ledamöter, mandatfördelning och kommunorganisation Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 Produktion: Ekonomifunktionen och kommunikationsfunktionen, Umeå kommun Layout: Pondus Omslagsbild: Andreas Nilsson Övriga bilder: Malin Grönborg, Thomas Henrikson, Andreas Nilsson, Erland Segerstedt, Fredrik Åberg, Anna-Karin Drugge, Johan Gunséus, Jonas Stridfeldt, Peter Philips, Linn Arvidsson, Torbjörn Bergkvist, Henrik Olofsson Tryck: Tryckeri City, 2014 MILJÖMÄRKT Licensnummer Verksamhet i kommunen och kommunens bolag 10 Omvärldsanalys 12 Utbildning 14 Social omsorg 16 Kultur och fritid 18 Planering och samhällsbyggande 20 Hållbar utveckling 22 Kraftverksamhet 23 Måluppfyllelse mot medborgare 38 Medarbetare 42 Beskrivning av kommunkoncernens företag 52 Finansiell analys Umeå kommun och koncernen 58 Fem år i sammandrag/så används pengarna Ekonomisk redovisning 59 Resultaträkning/Kassaflödesanalys 60 Balansräkning 61 Tillämpade redovisningsprinciper 62 Noter 68 Driftsredovisning 69 Investeringsredovisning 70 Revisionsberättelse 71 Begrepp och nyckeltal ÅRSREDOVISNING

4 4

5 En långsiktigt hållbar stadsutveckling Fler födda än på många år plus en fortsatt stark inflyttning under 2013 tyder på att många tror på Umeås framtid. En annan positiv trend är att bostadsbyggandet börjar ta fart. Fjolåret kännetecknades också av en rad större projekt, som kommer att sätta stor prägel på staden. Bostadsbyggandet är den fråga som har störst strategisk betydelse för Umeås framtida tillväxt. I fjol ökade Umeås befolkning med personer, alltså något mer än i prognosen. De knappt 500 bostäder som färdigställdes under året svarar ganska bra upp mot tillväxten, men byggandet måste öka för att vi ska få bukt med nuvarande bostadsbrist. Glädjande är att antalet färdigställda bostäder ser ut att blir större under både 2014 och För kommunens del handlar det om att skapa så goda förutsättningar som möjligt. I den strategi för bostadsförsörjning som kommunfullmäktige antog 2013, slås fast att kommunen har planberedskap för bostäder per år och dessutom stor öppenhet för förslag från bygg- och bostadsföretagen. Ett annat dokument som antogs under året är den fördjupade översiktsplanen för Universitetsstaden. Den möjliggör inte bara bostäder, utan också lokaler för utbildning, forskning, sjukvård och företagsutveckling på universitets- och sjukhusområdet. etappen av gallerian Utopia, och ovanpå kan följa förskola, vårdlokaler och radhus. Utanför fasaden följer fortsatt ombyggnad av Rådhusesplanaden efter en ambitiös medborgardialog. Under året blev det också klart att Ikea/ Ikano bygger ett nytt varuhus på Söderslätts handelsområde, med ambitionen att öppna under vintern 2015/2016. Det blir ett betydande tillskott till antalet nya jobb i Umeå, som under 2013 fortsatte att öka mer än i riket i genomsnitt. Med stadsutvecklingen följer ansvaret för luftmiljön. För att förbättra den införde kommunen i fjol ett genomfartsförbud för tung trafik från Söderslättsrondellen på Teg till Ersbodarondellen, på den gamla E4-sträckningen. Redan under premiärmånaden oktober minskade den tunga trafiken med 18 procent på sträckan. Till detta kan snart läggas effekter av den miljözon i centrala Umeå som införs 1 april 2014 samt ett antaget parkeringsprogram med inriktning på parkering utanför centrumfyrkanten. Ytterligare positiva effekter får vi när Västra länken (del av E12) är färdigbyggd. europeiska storstäder. Mätningar visar att budskapen om Umeå och det nordliga rummet nådde omkring 70 miljoner personer. Nu pågår ett intensivt kulturhuvudstadsår, med en mycket omfattande programverksamhet. Vår grannstad i söder, Örnsköldsvik blev under året medlem i Umeåregionen. Tillsammans ska vi, inte minst tack vare Botniabanan, bilda en gemensam funktionell arbetsmarknadsregion, där kommunerna kompletterar varandra. Kommunerna i Umeåregionen samarbetar också kring turismfrågor. Under 2013 reserverade Umeå kommun 3 miljoner kronor per år för med målet att utveckla Umeå till en av Sveriges fem bästa evenemangsstäder senast Olika IT-lösningar har stor betydelse för effektiv samhällsservice och samordning inom regionen. Effektivare arbetssätt gäller också internt i Umeå kommun. Redan nu har den nya organisationen med en enda förvaltning minskat de administrativa kostnaderna. Medborgarfokus, öppenhet, tillit och ständiga förbättringar, med andra ord kommunens värdegrund, ska leda oss vidare. Ett större projekt som under 2013 fortskred enligt planerna är Väven på kajen. Broparken kunde färdigställas, och arbetet påbörjades med delen nedanför Rådhusparken. Det blev också klartecken för ett hotell i kvarteret Mimer. I slutet av året invigdes första E12 ingår i Kvarken Link-projektet, som ska säkerställa en långsiktig transportlösning från norska kusten över Kvarken till Vasa och vidare österut. Som en del i detta har 160 miljoner kronor investerats i Umeå hamn, den enda punkt där norra Skandinaviens nord-sydliga förbindelser knyts ihop med de öst-västliga. Med Botniabanan, den nya godsbangården och Nordic Logistic Center, NLC, kommer Umeå att förstärka sin roll som logistiskt nav. Under fjolåret trappades förberedelserna inför kulturhuvudstadsåret upp successivt. Ett bärande inslag var den turné som Umeå2014 gjorde tillsammans med VisitSweden, till sju LENNART HOLMLUND KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE (S) ÅRSREDOVISNING

6 Kommunfullmäktige Mandatfördelning Mandatperioden Socialdemokraterna 25 Moderata samlingspartiet 13 Vänsterpartiet 7 Miljöpartiet de gröna 6 Folkpartiet liberalerna 5 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 4 Arbetarpartiet 1 Marie-Louise Rönnmark (S) ordförande Marianne Löfstedt (M) vice ordförande Carin Nilsson (S) andre vice ordförande 6

7 Kommunstyrelsen 2013 Lennart Holmlund (S) ordförande Anders Ågren (M) 1:e vice ordförande Marie-Louise Rönnmark (S) 2:a vice ordförande Christer Lindvall (S) ledamot Eva Andersson (S) ledamot Hans Lindberg (S) ledamot Åsa Ögren (S) ledamot Gunilla Berglund (M) ledamot Elmer Eriksson (M) ledamot Mattias Larsson (C) ledamot Peder Westerberg (FP) ledamot Veronica Kerr (KD) ledamot Tamara Spiric (V) ledamot Lasse Jacobson (V) ledamot Nasser Mosleh (MP) ledamot Ersättare Tomas Wennström (S) Margareta Rönngren (S) Andreas Lundgren (S) Lena Karlsson Engman (S) Peter Burström (S) Ingela Wallrud (S) Mattias Sehlstedt (V) Daniel Kallos (V) Stefan Nordström (M) Tina Lindsten (M) Marianne Löfstedt (M) Ulrica Westerlund (FP) Sven-Olov Edvinsson (C) Sture Eriksson (KD) Alireza Mosahafi (MP) ÅRSREDOVISNING

8 Nämndernas ordförande Beatrice Årebrandt (S) ordförande, Holmsund- Obbola kommundelsnämnd Bengt Holm (S) ordförande, Sävar kommundelsnämnd Ingela Wallrud (S) ordförande, Hörnefors kommundelsnämnd Eva Andersson (S) ordförande, socialnämnden Tomas Wennström (S) ordförande, kulturnämnden Lennart Arvidsson (V) ordförande, fritidsnämnden Åsa Ögren (S) ordförande, byggnadsnämnden Lena Karlsson Engman (S) ordförande, miljö- och hälsoskyddsnämnden Lasse Jacobson (V) ordförande, tekniska nämnden Margareta Rönngren (S) ordförande, för- och grundskolenämnden Hans Lindberg (S) ordförande, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden Åke Lindgren (S), ordförande överförmyndarnämnden Stadsdirektörens ledningsgrupp 2013 Bakre raden från vänster: Ewa Klingefors Hedlund, socialdirektör, Stefan Hildingsson, fritidschef, Jan Bergman, kommunikationsdirektör, Fredrik Lindegren, kulturchef, Roland Carlsson, näringslivschef, Mikael Öhlund, stadsdirektör Främre raden från vänster: Birgitta Forsberg, personaldirektör, Johan Gammelgård, administrativ direktör, Margaretha Alfredsson, samhällsbyggnadsdirektör, Håkan Kemi, skoldirektör, gymnasie- och vuxenutbildningen, Ann-Christine Gradin, skoldirektör för- och grundskolan, Madelaine Gustafsson- Sjölin, ekonomidirektör 8

9 Kommunkoncernens organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kulturnämnd Valnämnd Revision Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Jämställdhetsutskott Fritidsnämnd Uppdragsföretag För- och grundskolenämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Holmsund-Obbola kommundelsnämnd Hörnefors kommundelsnämnd Socialnämnd Sävar kommundelsnämnd Teknisk nämnd Överförmyndarnämnd Moderbolag Umeå Kommunföretag AB Dotterbolag AB Bostaden i Umeå Dragonens Idrotts och Mässcentrum AB Hörnefors Företagscentrum AB Infrastruktur i Umeå AB Kompetensspridning i Umeå AB Kulturhuvudstadsbolaget i Umeå AB UKF Bussprojekt AB UKF Software AB Umeå Energi AB Umeå Hamn AB Umeå Parkerings AB Umeå Vatten och Avfall AB Västerbottens Museum AB Intressebolag Väven i Umeå AB European CBRNE Training Centre AB Norrlandsoperan AB Nolia AB Visit Umeå AB Uminova Innovation AB Uminova Expression AB Verksamhet Vård och omsorg, äldre Andel verksamhetskostnad % Umeå Folkets Husförening U.P.A NLC Ferry AB/OY Särskilt boende, SOL 4,7 6,7 Hjälp i hemmet 7,1 6,9 Vård och omsorg, funktion LSS-boende 7,2 7,4 Hjälp i hemmet, SOL 3,5 3,4 Personlig assistent, LSS/LASS 6,2 5,1 Individ- och familjeomsorg Vårdinsatser, barn/unga 28,0 23,4 Vårdinsatser, vuxna 7,6 9,1 Idrotts- och fritidsanläggningar 9,6 9,8 ÅRSREDOVISNING

10 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Sysselsättningen i Umeå ökar mer än i landet i genomsnitt, nya företag etablerar sig och investeringsvolymen är stor. Bostadsbyggandet är inte på den nivå som krävs för att eliminera bostadsbristen, men takten ser ut att öka de närmaste åren. Ökad sysselsättning Under 2012 ökade sysselsättningen i regionen med förvärvsarbetande, vilket är 2,3 procent. I Umeå kommun uppgick ökningen till 1 375, i Örnsköldsvik 550 och i Vindeln till 170 personer. Även övriga kommuner hade en positiv utveckling med mellan 10 och 55 förvärvsarbetande. Den kommun som hade den procentuellt starkaste utvecklingen var Vindelns kommun med 7,1 procent följd av Umeå kommun 2,3 procent och Örnsköldsviks kommun med 2,1 procent. I alla kommuner i regionen utvecklades sysselsättningen bättre än riksgenomsnittet, vilket var 1,4 procent. I Umeåregionens sju kommuner förvärvsarbetade personer år Av dessa arbetade i Umeå och i Örnsköldsvik. I regionens övriga fem kommuner var antalet förvärvsarbetande i Nordmaling 2 590, i Bjurholm 785, i Robertsfors 2 540, i Vindeln och i Vännäs Sammantaget förvärvs-arbetade personer i de fem mindre kommunerna. Precis som i övriga landet var ungdomsarbetslösheten hög. Umeå kommun har motverkat detta genom en satsning på ungdomsjobb (läs mer på sidan 41). Umeå står sig väl Endast Luleå, av de åtta kommuner som ingår i jämförelsegruppen av medelstora kommuner, hade en gynnsammare utveckling av sysselsättningen under 2012 än Umeå kommun. I Luleå uppgick ökningen till 3,2 procent och i Umeå som nämnts tidigare med 2,3 procent. I de tre storstadskommunerna hade Stockholms stad en ökning med 2,7 procent, Malmö stad 1,8 procent och Göteborgs stad 2,3 procent. I Umeå kommun var utbildning den bransch som hade den bästa sysselsättningsutvecklingen med en tillväxt med 330 personer följd av företagstjänster med 290 och vård och omsorg med 270 personer. Byggverksamhet och handel hade också en gynnsam utveckling, medan tillverkningsindustrin minskade med 210 personer. Det sistnämnda kan till viss del förklaras av att vissa anställda kommer från bemanningsföretag. Hög investeringstakt Aktiviteten i näringslivet och byggsektorn var hög under 2013 företagen har fortsatt att investera i Umeå. Resultatet av den höga investeringsverksamheten blir ett antal nya hotell, nya bostäder, nya butiker och nya kontorsytor samt ny ankomsthall på Umeå Airport. Etableringskontakter och etableringsbesök har resulterat i att företag inom IT-sektorn har beslutat att etablera verksamhet i Umeå. Både befintliga och nya fastighetsbolag har visat intresse för att investera i Umeå. Under året startades nya företag. Konkurrenskraftigt näringsliv Studien Näringslivsstudie Umeå kommun , som genomfördes under 2013, visar att näringslivets tillväxt i Umeå är god och att den står sig mycket väl i konkurrens med andra delar av landet. Detta är viktigt om Umeå ska fortsätta att vara den ledande tillväxtorten i norra Sverige. Samarbete kring Volvoflytt Volvo Lastvagnars inriktningsbeslut om att flytta monteringen av hyttinredning från Umeå betyder en minskning med cirka 500 anställda i Umeå inom en tvåårsperiod. Umeå kommun ingår i en arbetsgrupp tillsammans med Länsstyrelsen, Region Västerbotten, Umeå universitet, Arbetsförmedlingen, Handelskammaren och Företagarna som ska analysera konsekvenserna och föreslå insatser med anledning av den strukturförändring som blir verklighet under sommaren Befolkningen ökade mer än väntat Befolkningsökningen i Umeå under 2013 var personer, vilket är något mer än i prognosen (ca 900 personer). Födelseöverskottet var högre än under 2012, vilket beror på ca 30 fler födda barn och drygt 40 färre döda. Den noterade ökningen av flyttningsnettot berodde på en minskad utflyttning främst till utlandet under Detta kan vara en normal variation över åren. Bostadsbyggandet Under 2013 färdigställdes ca 500 nya bostäder i Umeå. Av dessa är 109 villor och 392 lägenheter i flerbostadshus. Bland flerbostadshuslägenheterna finns de 18 första ägarlägenheterna i Umeå. Detta är en viss återhämtning men långt ifrån tillräckligt för att kompensera för de senaste fyra årens låga bostadsproduktion. Små förändringar av bostadspriserna Bostadsrättspriserna i Umeå fluktuerade under året. Sett till hela 2013 ökade priserna med 5 procent (3,5 procent i riket). Efter den kraftiga uppgången av villapriserna under 2012 har de stabiliserats på en nivå runt kr/kvm. 10

11 Året före startskottet för kulturhuvudstadsåret 2013 präglades av ett upptrappande förberedelsearbete. Ett år före invigningen av kulturhuvudstadsåret offentliggjordes programmet. 31 januari genomfördes presskonferens både i Glashuset på Rådhustorget och på Kulturhuset i Stockholm då programmet presenterades. Programverksamheten omfattar sammanlagt cirka 85 projekt, 90 events, 40 festivaler och 20 konferenser. Totalt handlar det om över aktiviteter. Sju Umeå2014-forum för olika grupper av kulturaktörer, verksamheter och samarbetspartners arrangerades under året. Forumen var en mötesplattform som också gav aktuell information om kulturhuvudstadsprojektet. Umeå2014 har arbetat kontinuerligt med att coacha och stärka samarbetet med Umeås kulturliv. 23 statliga myndigheter samverkar med Umeå2014, vilket resulterat i en rad nya projekt. Kulturrådet har också beslutat om ett ramanslag på 75 mnkr. Umeå2014 har även arbetat med de kännetecken som ska genomsyra kulturhuvudstadsåret; jämställdhet, tillgänglighet, miljö/hållbarhet och medskapande. Det arbetet har till exempel skett genom ett nationellt samarbete om att göra Umeå2014 till en förebild för hur Sverige arbetar med att göra kultur tillgängligt. Likaså genom att med Riga och Köpenhamn, Europas miljöhuvudstad 2014, skapa hållbara huvudstadsarrangemang. Marknadskommunikationen intensifierades under hösten enligt plan. Stort fokus lades på invigningskommunikation, men även på att kommunicera årstidernas programaktiviteter i olika kanaler. Ett nära samarbete med Visit Umeå har bland annat resulterat i att fler marknadsföringsaktiviteter har kunnat genomföras. Sex sponsringsavtal tecknades under 2013 till ett värde av 31 mnkr. En plan för PR- och mediearbete togs fram under året. Cirka 100 svenska och utländska journalister hade kontakt med Umeå2014 och andra för kulturhuvudstadsarbetet viktiga organisationer i Umeå. Av dessa journalister kom cirka 30 under tre organiserade pressresor till Umeå. Utfallet i antalet artiklar i svenska media var under hela 2013: 3 147, (2012: 2 461). Det kan jämföras med perioden 1 jan 12 feb 2014 då utfallet är artiklar. Utfallet för europeiska medier var under hela 2013: (2012: 332). Senare delen under 2013 ägnades framförallt åt planeringen av pressarbete under invigningshelgen, vilket redan gett ett mycket lyckat resultat. Umeå2014:s webbplats mer än fördubblade antalet besökare 2013, med en särskilt kraftig ökning under december månad. Det var även ett uppsving i sociala medier. Antalet Instagram-följare dubblerades till över 1000, antalet gillamarkeringar på Facebook gick från till Över Twitter-, Instagram- och blogguppdateringar publicerades. Umeå2014 gjorde tillsammans med VisitSweden en turné i Europa för att marknadsföra Umeå och det nordliga rummet. Turnén besökte sju storstäder i Europa och hade fokus på kultur och natur. Mätningar efter turnén visade att cirka 70 miljoner européer nåddes av budskapet. Samarbetet med de fyra nordliga länen har utökats. Kulturhuvudstadskontor finns nu i Piteå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Sundsvall. Ett antal årstidsinvigningar under 2014 kommer att ske i samarbete med dessa fyra län. Befolkningsutveckling i Umeå kommun År Förändring Födda Döda Folkmängd Födelsenetto Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Därav mot egna länet annat län utlandet Befolkningsutveckling och prognos för unga vuxna och äldre i Umeå kommun Utfall invånare 65 år Prognos invånare 65 år Utfall invånare år Prognos invånare år ÅRSREDOVISNING

12 Förvaltningsberättelse Utbildning Utbildningsresultaten i Umeås grundskolor ökade generellt under året, och även det ekonomiska utfallet blev positivt. För- och grundskolenämnden redovisade ett överskott på drygt 6 mnkr och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ett överskott på 13,5 mnkr. författningarnas krav. Två stora gemensamma utvecklingsområden är en fördjupad utvärdering av effekterna av särskilt stöd och fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. nationella ämnesprov. På grundskolorna i Holmsund Obbola höjdes meritvärdet från 2012 med närmare 10 procent till 212, och andelen behöriga elever till gymnasieskolan har ökat. Skolsinspektionens tillsyn Skolinspektionen bedömer att förskolan och grundskolan håller god kvalitet, har välutbildad och kunnig personal samt har goda redskap för kvalitetsarbetet. Styrkor som lyfts fram är kompetenscentrum för modersmålsundervisning och studiehandledning samt dator- och tekniksatsningarna. Kommunens förskolor och fritidshem konstateras ha en tydlig koppling till styrdokumenten. Skolinspektionen finner också att Umeå gymnasieskola bedriver en verksamhet av god kvalitet där eleverna upplever en trygg skolvardag, och att vuxenutbildningen håller en hög kvalitet som lever upp till Föräldrar och elever mer nöjda En kvalitetsundersökning inom förskola och familjedaghem visar att de flesta vårdnadshavare upplever att barnen är trygga och trivs i sin verksamhet. Resultatet från elevenkäten åk 7 9 visar att eleverna upplever sin utbildning och arbetsmiljö alltmer positivt. Den största förbättringen står för möjligheten att använda dator i lärandet, med närapå en fördubbling av andelen positiva svar sedan mätningen Generellt förbättrade studieresultat Det genomsnittliga meritvärdet i Umeå för 2013 var 216, det vill säga detsamma som målvärdet för kommunens grundskolor. Umeås meritvärde står sig väl i jämförelse med genomsnittet för riket, som var 210. SKL:s öppna jämförelser placerade Umeå bland de 25 procent främsta kommunerna när det gäller kunskaper i matematik, svenska och engelska mätta genom Elevhälsan i samlad organisation En sammanhållen organisation för hela elevhälsan i för- och grundskolan trädde i kraft vid läsårsstarten 2013/2014. Den samlade elevhälsan inom för- och grundskoleverksamheten fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande insatser för hälsa och lärande. Den specialpedagogiska kompetensen har förstärkts. Ett av Elevhälsans projekt har som mål att få så kallade hemmasittare tillbaka till skolan. Ett annat projekt syftar till ökad måluppfyllelse och hälsa för elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Ombyggnad av förskolor Fastighet genomförde under året en proaktiv utredning som visar på konstruktionsbrister och i vissa fall avvikande värden vid ett antal förskolor. Några entydiga svar på om och hur detta kan påverka hälsan finns inte. Då konstruktionen inte känns tillräckligt 12

13 trygg har enighet med Fastighet nåtts om att bygga om dessa förskolor oavsett om hälsoproblem har inrapporterats eller inte. Informationsmöten för föräldrar och personal på de aktuella förskolorna har genomförts och under höstterminen presenterades tidsplan för evakuering och ombyggnation. Totalt berörs 12 förskolor, ca 500 barn och 100 medarbetare. Flera fokusuppdrag genomförda De 14 uppdrag i fokus som gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat i Uppdragsplanen, UP, har utmynnat i aktivitetsplaner inom respektive verksamhetsområde. Många av uppdragen har kunnat genomföras fullt ut, till exempel ny organisation för studie- och yrkesvägledning, feriejobb till alla 17-åringar, fler elever till yrkesprogrammen och större bredd i utbudet av vuxenutbildning. Ökad intagning till yrkesutbildningar Fler elever till yrkesutbildning har varit ett tydligt mål under senare år. Antagningen till gymnasieskolan visar en tydlig förändring, då antalet elever till yrkesutbildningar inom Umeå gymnasieskola ökade med ca 4 procent sedan föregående år. Riktade marknadsföringsinsatser, Dragonskolans teknikcentrum och yrkes-sm har bidragit till ökat fokus på yrkesutbildning. Umeå gymnasieskola fortsatte sin stabila ökning av marknadsandelar under Fristående skolor lades ned Under året lade två fristående gymnasieskolor ner sin verksamhet i Umeå, vilket berörde 91 elever. De har kunnat erbjudas plats inom Umeå gymnasieskola och övriga fristående gymnasieskolor i kommunen. Tio karriärtjänster Under året nyttjade Umeå gymnasieskola de tilldelade statsanslagen för karriärtjänster. Av skolverket blev Umeå gymnasieskola tilldelat tio tjänster och dessa har tillsatts med fokus på Fridhemsgymnasiets behov av utveckling av högskole-förberedande program samt mot yrkesprogrammens APL (arbetsplatsförlagt lärande). Utökat kursutbud på komvux Kursutbudet på komvux utökades under året med sommarkurser, som innebär möjligheter att studera även under sommarperioden i gruppundervisning. Utformningen av stödcentrum komvux är en ny utmaning som har till syfte att nå fler elever än tidigare. Det innebär ett utökat och riktat stöd baserat på elevernas individuella studieplaner för att öka elevernas möjligheter att klara sin kurs eller utbildning. En specialpedagog kommer att anställas för att säkerställa kvaliteten för verksamheten. Rekordmånga elever på SFI Antalet elever på Svenska för invandrare, SFI, var rekordhögt under året med över tusen studerande. IKT (informations- och kommunikationsteknik) var ett av de viktigaste utvecklingsområdena under året. Att alla elever har tillgång till bärbar dator har inneburit en ökad individualisering samt flexibilitet i tid och rum. Behov av lärlingsutbildningar Det skedde en kraftig ökning under året av medborgare som sökt sig till Viva vägledning. Framför allt ser vi en ökad efterfrågan av lärlingsutbildningar, där branschkontakter blir allt viktigare. Utmärkelse till Ungdomstorget Ungdomstorget förbättrade sin genomströmning under året. Totalt har 48,2 procent av ungdomarna gått vidare till arbete eller studier. EPSA (European Political Science Association), som sammanför och uppmärksammar olika best practice från innovativa och effektiva utförare inom offentlig sektor, tilldelade under november månad en utmärkelse till Ungdomstorget vid en ceremoni i Maastricht. Pilotprojekt med andra kommuner Vuxenslussen och Viva Resurs har gemensamt lyckats utveckla det gemensamma uppdraget att få fler människor ut i arbete eller studier med ett påfallande gott resultat. Det goda resultatet har uppmärksammats nationellt, vilket lett till ett pilotprojekt där verksamheterna tillsammans med Arbetsförmedlingen, SKL och nio andra kommuner ska jobba för att utveckla gemensamma samarbetsstrukturer mellan försörjningsstöd och Arbetsförmedlingen. ÅRSREDOVISNING

14 Förvaltningsberättelse Social omsorg 2013 kan sammanfattas med goda resultat när det gäller kvalitet, balans i ekonomin och behov av förbättringar när det gäller arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Året präglades i stor utsträckning av samordning av ledning, administration, lokaler och verksamheter. Samordning på många plan Syftet med samordningen är att utjämna oskäliga skillnader inom verksamheterna och se till att kvalitet och servicenivå är lika oavsett var i kommunen brukarna bor och samtidigt uppnå ett effektivare resursnyttjande. Några exempel på den samordning som genomfördes under året är gemensam boendeplaceringsfunktion för korttidsboende och särskilt boende, gemensam organisering av hälso- och sjukvård i hemmet samt gemensam myndighetsutövning. Samverkan mellan framför allt socialpsykiatrin och individ- och familjeomsorgen har förstärkts när det gäller gemensamma målgrupper och kompetensfrågor. Mottagningsenheten har utökat sitt uppdrag till att även omfatta de tre kommundelarna. Något som innebär att det nu finns en tydlig ingång med hög tillgänglighet för de medborgare som har behov av social omsorg. Brist på lägenheter En stor och komplex fråga som har påverkat samtliga verksamhetsområden är bristen på lägenheter. På flera områden har ett intensivt arbete pågått för att så långt möjligt möta behoven. Exempel kan vara arbetet med riktlinjer för kommunal finansiering för att stimulera byggandet av trygghetsbostäder för äldre, framtagandet av hemlöshetsriktlinjer och intensivare samverkan med bostadsbolag samt andra kommunala verksamheter. Hälso- och sjukvård i hemmet 1 september övertog kommunen ansvaret för hälso- och sjukvård i hemmet efter en skatteväxling med landstinget. Verksamheten visade sig snabbt vara betydligt mer omfattande än vad som ursprungligen framgick. En länsgemensam kontrollstation ska göras efter ett år, för ett ställningstagande till en eventuell kompletterande skatteväxling. Goda resultat gällande kvalitet Generellt visar uppföljningen av 2013 många positiva resultat när det gäller yttre kvalitet. Exempelvis visar de äldres helhetsbedömning av hemtjänsten i den nationella brukarundersökningen att 93 procent var nöjda med insatsen och att en stor andel av dem som bor i särskilt boende för äldre var nöjda med personalens bemötande. Inom handikappomsorgen har brukarnas inflytande och självbestämmande säkerställts genom bland annat kontinuerliga träffar med brukarföreningar och återkommande brukarråd och husmöten. Inom individ- och familjeomsorg för vuxna har 86 procent av dem som genomgått behandling i slutenalternativt öppenvård inte haft behov av nya vårdinsatser inom ett år, vilket är ett positivt resultat. 14

15 Medel för kvalitetsutveckling Ökat fokus på den del av kvalitetsarbetet som hänger samman med statliga prestationsersättningar inom vård och omsorg har inneburit att berörda nämnder tillsammans tilldelats 13,1 mnkr för fortsatt kvalitetsutveckling. Nollresultat trots ökade kostnader Socialnämnden och de tre kommundelsnämnderna visar tillsammans glädjande nog på en ekonomi i balans för den sociala omsorgen, trots en bekymmersam kostnadsutveckling inom framför allt individ- och familjeomsorg (Unga) och inom delar av handikappomsorgen. Resultatet har varit särskilt viktigt för att förhindra orimliga kostnadsnivåer redan vid starten av Det kommer dock att krävas betydande åtgärder om inte den negativa ekonomiska utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen samt handikappomsorgen bryts. Fallolyckor och trycksår Fallolyckorna har ökat jämfört med föregående år inom socialnämndens ansvarsområde. En satsning på intensiv träning kommer att göras under våren, som tillsammans med fortsatt fallpreventivt arbete förväntas ge goda resultat. Risken för vårdskadafall har minskat samtidigt som risken för vårdskada-trycksår har ökat, vilket förklaras av att många som vårdas i livets slutskede är helt sängliggande. Utvecklingsarbete i hemtjänsten Hemtjänsten fortsätter med samverkan och arbete för de mest sjuka äldre enligt en särskild modell. Den används i dag på tre områden, och det är landstinget som styr utvecklingstakten genom de hälsocentraler som ansluts. Hemtjänsten har även fortsatt arbetet för att hålla nere antalet personer som besöker samma brukare. Under första tertialet utvecklades en service där brukare med hemtjänst kan ringa och få svar på avgifts- och fakturafrågor. Det innebär i praktiken att en person svarar på alla frågor och löser de problem som uppstår. Brukarna är mycket positiva till servicen. Fokus på tidigt stöd till barn Inom individ- och familjeomsorgen för barn/unga präglades året av intensivt utvecklingsarbete. Verksamheten ska vara representerad i elevhälsoområden och tillsammans med andra aktörer (skola, elevhälsa och hälsocentral) vara en tillgänglig första linje för barn och familjer med indikerade problem. Tanken är att tidigt stöd ska minska behovet av mer omfattande insatser senare. Verksamheten har haft särskilt fokus på de barn och ungdomar som är placerade på institution och i familjehem. Verksamheten samverkar kontinuerligt med psykiatrin, polisen, Viva, Ungdomshälsan, Ungdomstorget och internt med verksamheterna på vuxensidan. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro De riktigt stora utmaningarna är och har varit arbetsmiljön för vård- och omsorgspersonal samt sjukfrånvaron, som på flera håll är oacceptabelt hög. De beslutade satsningarna på arbetsmiljö är välkomna och högprioriterade i berörda verksamheter under ÅRSREDOVISNING

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Foto: Malin Grönborg. Korta fakta om Umeå kommun 2011 2012

Foto: Malin Grönborg. Korta fakta om Umeå kommun 2011 2012 Foto: Malin Grönborg Korta fakta om Umeå kommun 2011 2012 Vi vinner i Umeå! Den mest exklusiva och prestigefyllda av Umeås alla utmärkelser är utnämningen till Europas kulturhuvudstad 2014 ett internationellt

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Marseille, New Hotel of Marseille.

Marseille, New Hotel of Marseille. Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik KALLELSE 1(5) Regionråd Dag 2014-05-17 Tid 10.30 12.30 Plats ande Marseille, New Hotel of Marseille. Ingemar Nyman, Bjurholms kommun Dagmar

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Karlskrona i siffror

Karlskrona i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Och hur många karlskroniter finns det egentligen? Det och lite till finns

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Årsredovisning. Umeå kommun 2012

Årsredovisning. Umeå kommun 2012 Årsredovisning Umeå kommun 2012 120 000 Befolkningsökning i Umeå 1971 2012 117 295 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 1 januari 1974 sammanlades

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Årsredovisning Umeå kommun 2014

Årsredovisning Umeå kommun 2014 Årsredovisning Umeå kommun 2014 www.umea.se/kommun 120 000 Befolkningsökning i Umeå 1971 2014 119 613 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 1 januari

Läs mer

Jämlik hållbar stad Budget för Göteborgs stad 2016. Budget för Göteborg 2016

Jämlik hållbar stad Budget för Göteborgs stad 2016. Budget för Göteborg 2016 Jämlik hållbar stad Budget för Göteborgs stad 2016 Budget för Göteborg 2016 Omvärld Stark ekonomi trots svag europeisk utveckling Stora investeringsbehov på grund av befolkningsutvecklingen Miljö- och

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 i. Barn- och ungdom 2 ii. Utbildning, arbetsmarknad och integration 3 iii. Kultur och fritid 4 iv. Vård och omsorg 5 v. Social omsorg 6 vi. Bygg och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-17 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 8 Trygghet och säkerhet blir planeringsutskottets ansvar Kommunstyrelsens planeringsutskott ska arbeta mer med trygghets-

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Bilaga 3 Sammanställning beslut, protokollsanteckningar etc nämnderna gällande beredning preliminär budget 2014

Bilaga 3 Sammanställning beslut, protokollsanteckningar etc nämnderna gällande beredning preliminär budget 2014 Bilaga 3 Sammanställning beslut, protokollsanteckningar etc nämnderna gällande beredning preliminär budget 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Protokollsanteckning Socialdemokraterna Vård- och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Tid och plats för 2015-10-21, kl 13.00 sammanträde Kommunstyrelsens sammanträdesrum, Stadshuset, våningsplan 3

Tid och plats för 2015-10-21, kl 13.00 sammanträde Kommunstyrelsens sammanträdesrum, Stadshuset, våningsplan 3 Kommunstyrelsen Kallelse/Underrättelse Tid och plats för 2015-10-21, kl 13.00 sammanträde Kommunstyrelsens sammanträdesrum, Stadshuset, våningsplan 3 Information om strategin för barns och ungas inflytande

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Motion 8/2014 - Nästa statliga kasino till Umeå.

Motion 8/2014 - Nästa statliga kasino till Umeå. Sida 1 av 5 82 Diarienr: KS-2014/00694 Motion 8/2014 - Nästa statliga kasino till Umeå. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion nr 8/2014 Nästa statliga kasino till Umeå. Moderaterna, Sverigedemokraterna

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer