Årsredovisning. Umeå kommun 2013

Transkript

1 Årsredovisning Umeå kommun 2013

2 Befolkningsökning i Umeå januari 1974 sammanlades Holmsund, Sävar, Hörnefors, Holmön och Umeå kommuner

3 3 Innehållsförteckning Innehåll 5 En långsiktigt hållbar stadsutveckling 6 Ledamöter, mandatfördelning och kommunorganisation Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 Produktion: Ekonomifunktionen och kommunikationsfunktionen, Umeå kommun Layout: Pondus Omslagsbild: Andreas Nilsson Övriga bilder: Malin Grönborg, Thomas Henrikson, Andreas Nilsson, Erland Segerstedt, Fredrik Åberg, Anna-Karin Drugge, Johan Gunséus, Jonas Stridfeldt, Peter Philips, Linn Arvidsson, Torbjörn Bergkvist, Henrik Olofsson Tryck: Tryckeri City, 2014 MILJÖMÄRKT Licensnummer Verksamhet i kommunen och kommunens bolag 10 Omvärldsanalys 12 Utbildning 14 Social omsorg 16 Kultur och fritid 18 Planering och samhällsbyggande 20 Hållbar utveckling 22 Kraftverksamhet 23 Måluppfyllelse mot medborgare 38 Medarbetare 42 Beskrivning av kommunkoncernens företag 52 Finansiell analys Umeå kommun och koncernen 58 Fem år i sammandrag/så används pengarna Ekonomisk redovisning 59 Resultaträkning/Kassaflödesanalys 60 Balansräkning 61 Tillämpade redovisningsprinciper 62 Noter 68 Driftsredovisning 69 Investeringsredovisning 70 Revisionsberättelse 71 Begrepp och nyckeltal ÅRSREDOVISNING

4 4

5 En långsiktigt hållbar stadsutveckling Fler födda än på många år plus en fortsatt stark inflyttning under 2013 tyder på att många tror på Umeås framtid. En annan positiv trend är att bostadsbyggandet börjar ta fart. Fjolåret kännetecknades också av en rad större projekt, som kommer att sätta stor prägel på staden. Bostadsbyggandet är den fråga som har störst strategisk betydelse för Umeås framtida tillväxt. I fjol ökade Umeås befolkning med personer, alltså något mer än i prognosen. De knappt 500 bostäder som färdigställdes under året svarar ganska bra upp mot tillväxten, men byggandet måste öka för att vi ska få bukt med nuvarande bostadsbrist. Glädjande är att antalet färdigställda bostäder ser ut att blir större under både 2014 och För kommunens del handlar det om att skapa så goda förutsättningar som möjligt. I den strategi för bostadsförsörjning som kommunfullmäktige antog 2013, slås fast att kommunen har planberedskap för bostäder per år och dessutom stor öppenhet för förslag från bygg- och bostadsföretagen. Ett annat dokument som antogs under året är den fördjupade översiktsplanen för Universitetsstaden. Den möjliggör inte bara bostäder, utan också lokaler för utbildning, forskning, sjukvård och företagsutveckling på universitets- och sjukhusområdet. etappen av gallerian Utopia, och ovanpå kan följa förskola, vårdlokaler och radhus. Utanför fasaden följer fortsatt ombyggnad av Rådhusesplanaden efter en ambitiös medborgardialog. Under året blev det också klart att Ikea/ Ikano bygger ett nytt varuhus på Söderslätts handelsområde, med ambitionen att öppna under vintern 2015/2016. Det blir ett betydande tillskott till antalet nya jobb i Umeå, som under 2013 fortsatte att öka mer än i riket i genomsnitt. Med stadsutvecklingen följer ansvaret för luftmiljön. För att förbättra den införde kommunen i fjol ett genomfartsförbud för tung trafik från Söderslättsrondellen på Teg till Ersbodarondellen, på den gamla E4-sträckningen. Redan under premiärmånaden oktober minskade den tunga trafiken med 18 procent på sträckan. Till detta kan snart läggas effekter av den miljözon i centrala Umeå som införs 1 april 2014 samt ett antaget parkeringsprogram med inriktning på parkering utanför centrumfyrkanten. Ytterligare positiva effekter får vi när Västra länken (del av E12) är färdigbyggd. europeiska storstäder. Mätningar visar att budskapen om Umeå och det nordliga rummet nådde omkring 70 miljoner personer. Nu pågår ett intensivt kulturhuvudstadsår, med en mycket omfattande programverksamhet. Vår grannstad i söder, Örnsköldsvik blev under året medlem i Umeåregionen. Tillsammans ska vi, inte minst tack vare Botniabanan, bilda en gemensam funktionell arbetsmarknadsregion, där kommunerna kompletterar varandra. Kommunerna i Umeåregionen samarbetar också kring turismfrågor. Under 2013 reserverade Umeå kommun 3 miljoner kronor per år för med målet att utveckla Umeå till en av Sveriges fem bästa evenemangsstäder senast Olika IT-lösningar har stor betydelse för effektiv samhällsservice och samordning inom regionen. Effektivare arbetssätt gäller också internt i Umeå kommun. Redan nu har den nya organisationen med en enda förvaltning minskat de administrativa kostnaderna. Medborgarfokus, öppenhet, tillit och ständiga förbättringar, med andra ord kommunens värdegrund, ska leda oss vidare. Ett större projekt som under 2013 fortskred enligt planerna är Väven på kajen. Broparken kunde färdigställas, och arbetet påbörjades med delen nedanför Rådhusparken. Det blev också klartecken för ett hotell i kvarteret Mimer. I slutet av året invigdes första E12 ingår i Kvarken Link-projektet, som ska säkerställa en långsiktig transportlösning från norska kusten över Kvarken till Vasa och vidare österut. Som en del i detta har 160 miljoner kronor investerats i Umeå hamn, den enda punkt där norra Skandinaviens nord-sydliga förbindelser knyts ihop med de öst-västliga. Med Botniabanan, den nya godsbangården och Nordic Logistic Center, NLC, kommer Umeå att förstärka sin roll som logistiskt nav. Under fjolåret trappades förberedelserna inför kulturhuvudstadsåret upp successivt. Ett bärande inslag var den turné som Umeå2014 gjorde tillsammans med VisitSweden, till sju LENNART HOLMLUND KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE (S) ÅRSREDOVISNING

6 Kommunfullmäktige Mandatfördelning Mandatperioden Socialdemokraterna 25 Moderata samlingspartiet 13 Vänsterpartiet 7 Miljöpartiet de gröna 6 Folkpartiet liberalerna 5 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 4 Arbetarpartiet 1 Marie-Louise Rönnmark (S) ordförande Marianne Löfstedt (M) vice ordförande Carin Nilsson (S) andre vice ordförande 6

7 Kommunstyrelsen 2013 Lennart Holmlund (S) ordförande Anders Ågren (M) 1:e vice ordförande Marie-Louise Rönnmark (S) 2:a vice ordförande Christer Lindvall (S) ledamot Eva Andersson (S) ledamot Hans Lindberg (S) ledamot Åsa Ögren (S) ledamot Gunilla Berglund (M) ledamot Elmer Eriksson (M) ledamot Mattias Larsson (C) ledamot Peder Westerberg (FP) ledamot Veronica Kerr (KD) ledamot Tamara Spiric (V) ledamot Lasse Jacobson (V) ledamot Nasser Mosleh (MP) ledamot Ersättare Tomas Wennström (S) Margareta Rönngren (S) Andreas Lundgren (S) Lena Karlsson Engman (S) Peter Burström (S) Ingela Wallrud (S) Mattias Sehlstedt (V) Daniel Kallos (V) Stefan Nordström (M) Tina Lindsten (M) Marianne Löfstedt (M) Ulrica Westerlund (FP) Sven-Olov Edvinsson (C) Sture Eriksson (KD) Alireza Mosahafi (MP) ÅRSREDOVISNING

8 Nämndernas ordförande Beatrice Årebrandt (S) ordförande, Holmsund- Obbola kommundelsnämnd Bengt Holm (S) ordförande, Sävar kommundelsnämnd Ingela Wallrud (S) ordförande, Hörnefors kommundelsnämnd Eva Andersson (S) ordförande, socialnämnden Tomas Wennström (S) ordförande, kulturnämnden Lennart Arvidsson (V) ordförande, fritidsnämnden Åsa Ögren (S) ordförande, byggnadsnämnden Lena Karlsson Engman (S) ordförande, miljö- och hälsoskyddsnämnden Lasse Jacobson (V) ordförande, tekniska nämnden Margareta Rönngren (S) ordförande, för- och grundskolenämnden Hans Lindberg (S) ordförande, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden Åke Lindgren (S), ordförande överförmyndarnämnden Stadsdirektörens ledningsgrupp 2013 Bakre raden från vänster: Ewa Klingefors Hedlund, socialdirektör, Stefan Hildingsson, fritidschef, Jan Bergman, kommunikationsdirektör, Fredrik Lindegren, kulturchef, Roland Carlsson, näringslivschef, Mikael Öhlund, stadsdirektör Främre raden från vänster: Birgitta Forsberg, personaldirektör, Johan Gammelgård, administrativ direktör, Margaretha Alfredsson, samhällsbyggnadsdirektör, Håkan Kemi, skoldirektör, gymnasie- och vuxenutbildningen, Ann-Christine Gradin, skoldirektör för- och grundskolan, Madelaine Gustafsson- Sjölin, ekonomidirektör 8

9 Kommunkoncernens organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kulturnämnd Valnämnd Revision Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Jämställdhetsutskott Fritidsnämnd Uppdragsföretag För- och grundskolenämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Holmsund-Obbola kommundelsnämnd Hörnefors kommundelsnämnd Socialnämnd Sävar kommundelsnämnd Teknisk nämnd Överförmyndarnämnd Moderbolag Umeå Kommunföretag AB Dotterbolag AB Bostaden i Umeå Dragonens Idrotts och Mässcentrum AB Hörnefors Företagscentrum AB Infrastruktur i Umeå AB Kompetensspridning i Umeå AB Kulturhuvudstadsbolaget i Umeå AB UKF Bussprojekt AB UKF Software AB Umeå Energi AB Umeå Hamn AB Umeå Parkerings AB Umeå Vatten och Avfall AB Västerbottens Museum AB Intressebolag Väven i Umeå AB European CBRNE Training Centre AB Norrlandsoperan AB Nolia AB Visit Umeå AB Uminova Innovation AB Uminova Expression AB Verksamhet Vård och omsorg, äldre Andel verksamhetskostnad % Umeå Folkets Husförening U.P.A NLC Ferry AB/OY Särskilt boende, SOL 4,7 6,7 Hjälp i hemmet 7,1 6,9 Vård och omsorg, funktion LSS-boende 7,2 7,4 Hjälp i hemmet, SOL 3,5 3,4 Personlig assistent, LSS/LASS 6,2 5,1 Individ- och familjeomsorg Vårdinsatser, barn/unga 28,0 23,4 Vårdinsatser, vuxna 7,6 9,1 Idrotts- och fritidsanläggningar 9,6 9,8 ÅRSREDOVISNING

10 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Sysselsättningen i Umeå ökar mer än i landet i genomsnitt, nya företag etablerar sig och investeringsvolymen är stor. Bostadsbyggandet är inte på den nivå som krävs för att eliminera bostadsbristen, men takten ser ut att öka de närmaste åren. Ökad sysselsättning Under 2012 ökade sysselsättningen i regionen med förvärvsarbetande, vilket är 2,3 procent. I Umeå kommun uppgick ökningen till 1 375, i Örnsköldsvik 550 och i Vindeln till 170 personer. Även övriga kommuner hade en positiv utveckling med mellan 10 och 55 förvärvsarbetande. Den kommun som hade den procentuellt starkaste utvecklingen var Vindelns kommun med 7,1 procent följd av Umeå kommun 2,3 procent och Örnsköldsviks kommun med 2,1 procent. I alla kommuner i regionen utvecklades sysselsättningen bättre än riksgenomsnittet, vilket var 1,4 procent. I Umeåregionens sju kommuner förvärvsarbetade personer år Av dessa arbetade i Umeå och i Örnsköldsvik. I regionens övriga fem kommuner var antalet förvärvsarbetande i Nordmaling 2 590, i Bjurholm 785, i Robertsfors 2 540, i Vindeln och i Vännäs Sammantaget förvärvs-arbetade personer i de fem mindre kommunerna. Precis som i övriga landet var ungdomsarbetslösheten hög. Umeå kommun har motverkat detta genom en satsning på ungdomsjobb (läs mer på sidan 41). Umeå står sig väl Endast Luleå, av de åtta kommuner som ingår i jämförelsegruppen av medelstora kommuner, hade en gynnsammare utveckling av sysselsättningen under 2012 än Umeå kommun. I Luleå uppgick ökningen till 3,2 procent och i Umeå som nämnts tidigare med 2,3 procent. I de tre storstadskommunerna hade Stockholms stad en ökning med 2,7 procent, Malmö stad 1,8 procent och Göteborgs stad 2,3 procent. I Umeå kommun var utbildning den bransch som hade den bästa sysselsättningsutvecklingen med en tillväxt med 330 personer följd av företagstjänster med 290 och vård och omsorg med 270 personer. Byggverksamhet och handel hade också en gynnsam utveckling, medan tillverkningsindustrin minskade med 210 personer. Det sistnämnda kan till viss del förklaras av att vissa anställda kommer från bemanningsföretag. Hög investeringstakt Aktiviteten i näringslivet och byggsektorn var hög under 2013 företagen har fortsatt att investera i Umeå. Resultatet av den höga investeringsverksamheten blir ett antal nya hotell, nya bostäder, nya butiker och nya kontorsytor samt ny ankomsthall på Umeå Airport. Etableringskontakter och etableringsbesök har resulterat i att företag inom IT-sektorn har beslutat att etablera verksamhet i Umeå. Både befintliga och nya fastighetsbolag har visat intresse för att investera i Umeå. Under året startades nya företag. Konkurrenskraftigt näringsliv Studien Näringslivsstudie Umeå kommun , som genomfördes under 2013, visar att näringslivets tillväxt i Umeå är god och att den står sig mycket väl i konkurrens med andra delar av landet. Detta är viktigt om Umeå ska fortsätta att vara den ledande tillväxtorten i norra Sverige. Samarbete kring Volvoflytt Volvo Lastvagnars inriktningsbeslut om att flytta monteringen av hyttinredning från Umeå betyder en minskning med cirka 500 anställda i Umeå inom en tvåårsperiod. Umeå kommun ingår i en arbetsgrupp tillsammans med Länsstyrelsen, Region Västerbotten, Umeå universitet, Arbetsförmedlingen, Handelskammaren och Företagarna som ska analysera konsekvenserna och föreslå insatser med anledning av den strukturförändring som blir verklighet under sommaren Befolkningen ökade mer än väntat Befolkningsökningen i Umeå under 2013 var personer, vilket är något mer än i prognosen (ca 900 personer). Födelseöverskottet var högre än under 2012, vilket beror på ca 30 fler födda barn och drygt 40 färre döda. Den noterade ökningen av flyttningsnettot berodde på en minskad utflyttning främst till utlandet under Detta kan vara en normal variation över åren. Bostadsbyggandet Under 2013 färdigställdes ca 500 nya bostäder i Umeå. Av dessa är 109 villor och 392 lägenheter i flerbostadshus. Bland flerbostadshuslägenheterna finns de 18 första ägarlägenheterna i Umeå. Detta är en viss återhämtning men långt ifrån tillräckligt för att kompensera för de senaste fyra årens låga bostadsproduktion. Små förändringar av bostadspriserna Bostadsrättspriserna i Umeå fluktuerade under året. Sett till hela 2013 ökade priserna med 5 procent (3,5 procent i riket). Efter den kraftiga uppgången av villapriserna under 2012 har de stabiliserats på en nivå runt kr/kvm. 10

11 Året före startskottet för kulturhuvudstadsåret 2013 präglades av ett upptrappande förberedelsearbete. Ett år före invigningen av kulturhuvudstadsåret offentliggjordes programmet. 31 januari genomfördes presskonferens både i Glashuset på Rådhustorget och på Kulturhuset i Stockholm då programmet presenterades. Programverksamheten omfattar sammanlagt cirka 85 projekt, 90 events, 40 festivaler och 20 konferenser. Totalt handlar det om över aktiviteter. Sju Umeå2014-forum för olika grupper av kulturaktörer, verksamheter och samarbetspartners arrangerades under året. Forumen var en mötesplattform som också gav aktuell information om kulturhuvudstadsprojektet. Umeå2014 har arbetat kontinuerligt med att coacha och stärka samarbetet med Umeås kulturliv. 23 statliga myndigheter samverkar med Umeå2014, vilket resulterat i en rad nya projekt. Kulturrådet har också beslutat om ett ramanslag på 75 mnkr. Umeå2014 har även arbetat med de kännetecken som ska genomsyra kulturhuvudstadsåret; jämställdhet, tillgänglighet, miljö/hållbarhet och medskapande. Det arbetet har till exempel skett genom ett nationellt samarbete om att göra Umeå2014 till en förebild för hur Sverige arbetar med att göra kultur tillgängligt. Likaså genom att med Riga och Köpenhamn, Europas miljöhuvudstad 2014, skapa hållbara huvudstadsarrangemang. Marknadskommunikationen intensifierades under hösten enligt plan. Stort fokus lades på invigningskommunikation, men även på att kommunicera årstidernas programaktiviteter i olika kanaler. Ett nära samarbete med Visit Umeå har bland annat resulterat i att fler marknadsföringsaktiviteter har kunnat genomföras. Sex sponsringsavtal tecknades under 2013 till ett värde av 31 mnkr. En plan för PR- och mediearbete togs fram under året. Cirka 100 svenska och utländska journalister hade kontakt med Umeå2014 och andra för kulturhuvudstadsarbetet viktiga organisationer i Umeå. Av dessa journalister kom cirka 30 under tre organiserade pressresor till Umeå. Utfallet i antalet artiklar i svenska media var under hela 2013: 3 147, (2012: 2 461). Det kan jämföras med perioden 1 jan 12 feb 2014 då utfallet är artiklar. Utfallet för europeiska medier var under hela 2013: (2012: 332). Senare delen under 2013 ägnades framförallt åt planeringen av pressarbete under invigningshelgen, vilket redan gett ett mycket lyckat resultat. Umeå2014:s webbplats mer än fördubblade antalet besökare 2013, med en särskilt kraftig ökning under december månad. Det var även ett uppsving i sociala medier. Antalet Instagram-följare dubblerades till över 1000, antalet gillamarkeringar på Facebook gick från till Över Twitter-, Instagram- och blogguppdateringar publicerades. Umeå2014 gjorde tillsammans med VisitSweden en turné i Europa för att marknadsföra Umeå och det nordliga rummet. Turnén besökte sju storstäder i Europa och hade fokus på kultur och natur. Mätningar efter turnén visade att cirka 70 miljoner européer nåddes av budskapet. Samarbetet med de fyra nordliga länen har utökats. Kulturhuvudstadskontor finns nu i Piteå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Sundsvall. Ett antal årstidsinvigningar under 2014 kommer att ske i samarbete med dessa fyra län. Befolkningsutveckling i Umeå kommun År Förändring Födda Döda Folkmängd Födelsenetto Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Därav mot egna länet annat län utlandet Befolkningsutveckling och prognos för unga vuxna och äldre i Umeå kommun Utfall invånare 65 år Prognos invånare 65 år Utfall invånare år Prognos invånare år ÅRSREDOVISNING

12 Förvaltningsberättelse Utbildning Utbildningsresultaten i Umeås grundskolor ökade generellt under året, och även det ekonomiska utfallet blev positivt. För- och grundskolenämnden redovisade ett överskott på drygt 6 mnkr och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ett överskott på 13,5 mnkr. författningarnas krav. Två stora gemensamma utvecklingsområden är en fördjupad utvärdering av effekterna av särskilt stöd och fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. nationella ämnesprov. På grundskolorna i Holmsund Obbola höjdes meritvärdet från 2012 med närmare 10 procent till 212, och andelen behöriga elever till gymnasieskolan har ökat. Skolsinspektionens tillsyn Skolinspektionen bedömer att förskolan och grundskolan håller god kvalitet, har välutbildad och kunnig personal samt har goda redskap för kvalitetsarbetet. Styrkor som lyfts fram är kompetenscentrum för modersmålsundervisning och studiehandledning samt dator- och tekniksatsningarna. Kommunens förskolor och fritidshem konstateras ha en tydlig koppling till styrdokumenten. Skolinspektionen finner också att Umeå gymnasieskola bedriver en verksamhet av god kvalitet där eleverna upplever en trygg skolvardag, och att vuxenutbildningen håller en hög kvalitet som lever upp till Föräldrar och elever mer nöjda En kvalitetsundersökning inom förskola och familjedaghem visar att de flesta vårdnadshavare upplever att barnen är trygga och trivs i sin verksamhet. Resultatet från elevenkäten åk 7 9 visar att eleverna upplever sin utbildning och arbetsmiljö alltmer positivt. Den största förbättringen står för möjligheten att använda dator i lärandet, med närapå en fördubbling av andelen positiva svar sedan mätningen Generellt förbättrade studieresultat Det genomsnittliga meritvärdet i Umeå för 2013 var 216, det vill säga detsamma som målvärdet för kommunens grundskolor. Umeås meritvärde står sig väl i jämförelse med genomsnittet för riket, som var 210. SKL:s öppna jämförelser placerade Umeå bland de 25 procent främsta kommunerna när det gäller kunskaper i matematik, svenska och engelska mätta genom Elevhälsan i samlad organisation En sammanhållen organisation för hela elevhälsan i för- och grundskolan trädde i kraft vid läsårsstarten 2013/2014. Den samlade elevhälsan inom för- och grundskoleverksamheten fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande insatser för hälsa och lärande. Den specialpedagogiska kompetensen har förstärkts. Ett av Elevhälsans projekt har som mål att få så kallade hemmasittare tillbaka till skolan. Ett annat projekt syftar till ökad måluppfyllelse och hälsa för elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Ombyggnad av förskolor Fastighet genomförde under året en proaktiv utredning som visar på konstruktionsbrister och i vissa fall avvikande värden vid ett antal förskolor. Några entydiga svar på om och hur detta kan påverka hälsan finns inte. Då konstruktionen inte känns tillräckligt 12

13 trygg har enighet med Fastighet nåtts om att bygga om dessa förskolor oavsett om hälsoproblem har inrapporterats eller inte. Informationsmöten för föräldrar och personal på de aktuella förskolorna har genomförts och under höstterminen presenterades tidsplan för evakuering och ombyggnation. Totalt berörs 12 förskolor, ca 500 barn och 100 medarbetare. Flera fokusuppdrag genomförda De 14 uppdrag i fokus som gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat i Uppdragsplanen, UP, har utmynnat i aktivitetsplaner inom respektive verksamhetsområde. Många av uppdragen har kunnat genomföras fullt ut, till exempel ny organisation för studie- och yrkesvägledning, feriejobb till alla 17-åringar, fler elever till yrkesprogrammen och större bredd i utbudet av vuxenutbildning. Ökad intagning till yrkesutbildningar Fler elever till yrkesutbildning har varit ett tydligt mål under senare år. Antagningen till gymnasieskolan visar en tydlig förändring, då antalet elever till yrkesutbildningar inom Umeå gymnasieskola ökade med ca 4 procent sedan föregående år. Riktade marknadsföringsinsatser, Dragonskolans teknikcentrum och yrkes-sm har bidragit till ökat fokus på yrkesutbildning. Umeå gymnasieskola fortsatte sin stabila ökning av marknadsandelar under Fristående skolor lades ned Under året lade två fristående gymnasieskolor ner sin verksamhet i Umeå, vilket berörde 91 elever. De har kunnat erbjudas plats inom Umeå gymnasieskola och övriga fristående gymnasieskolor i kommunen. Tio karriärtjänster Under året nyttjade Umeå gymnasieskola de tilldelade statsanslagen för karriärtjänster. Av skolverket blev Umeå gymnasieskola tilldelat tio tjänster och dessa har tillsatts med fokus på Fridhemsgymnasiets behov av utveckling av högskole-förberedande program samt mot yrkesprogrammens APL (arbetsplatsförlagt lärande). Utökat kursutbud på komvux Kursutbudet på komvux utökades under året med sommarkurser, som innebär möjligheter att studera även under sommarperioden i gruppundervisning. Utformningen av stödcentrum komvux är en ny utmaning som har till syfte att nå fler elever än tidigare. Det innebär ett utökat och riktat stöd baserat på elevernas individuella studieplaner för att öka elevernas möjligheter att klara sin kurs eller utbildning. En specialpedagog kommer att anställas för att säkerställa kvaliteten för verksamheten. Rekordmånga elever på SFI Antalet elever på Svenska för invandrare, SFI, var rekordhögt under året med över tusen studerande. IKT (informations- och kommunikationsteknik) var ett av de viktigaste utvecklingsområdena under året. Att alla elever har tillgång till bärbar dator har inneburit en ökad individualisering samt flexibilitet i tid och rum. Behov av lärlingsutbildningar Det skedde en kraftig ökning under året av medborgare som sökt sig till Viva vägledning. Framför allt ser vi en ökad efterfrågan av lärlingsutbildningar, där branschkontakter blir allt viktigare. Utmärkelse till Ungdomstorget Ungdomstorget förbättrade sin genomströmning under året. Totalt har 48,2 procent av ungdomarna gått vidare till arbete eller studier. EPSA (European Political Science Association), som sammanför och uppmärksammar olika best practice från innovativa och effektiva utförare inom offentlig sektor, tilldelade under november månad en utmärkelse till Ungdomstorget vid en ceremoni i Maastricht. Pilotprojekt med andra kommuner Vuxenslussen och Viva Resurs har gemensamt lyckats utveckla det gemensamma uppdraget att få fler människor ut i arbete eller studier med ett påfallande gott resultat. Det goda resultatet har uppmärksammats nationellt, vilket lett till ett pilotprojekt där verksamheterna tillsammans med Arbetsförmedlingen, SKL och nio andra kommuner ska jobba för att utveckla gemensamma samarbetsstrukturer mellan försörjningsstöd och Arbetsförmedlingen. ÅRSREDOVISNING

14 Förvaltningsberättelse Social omsorg 2013 kan sammanfattas med goda resultat när det gäller kvalitet, balans i ekonomin och behov av förbättringar när det gäller arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Året präglades i stor utsträckning av samordning av ledning, administration, lokaler och verksamheter. Samordning på många plan Syftet med samordningen är att utjämna oskäliga skillnader inom verksamheterna och se till att kvalitet och servicenivå är lika oavsett var i kommunen brukarna bor och samtidigt uppnå ett effektivare resursnyttjande. Några exempel på den samordning som genomfördes under året är gemensam boendeplaceringsfunktion för korttidsboende och särskilt boende, gemensam organisering av hälso- och sjukvård i hemmet samt gemensam myndighetsutövning. Samverkan mellan framför allt socialpsykiatrin och individ- och familjeomsorgen har förstärkts när det gäller gemensamma målgrupper och kompetensfrågor. Mottagningsenheten har utökat sitt uppdrag till att även omfatta de tre kommundelarna. Något som innebär att det nu finns en tydlig ingång med hög tillgänglighet för de medborgare som har behov av social omsorg. Brist på lägenheter En stor och komplex fråga som har påverkat samtliga verksamhetsområden är bristen på lägenheter. På flera områden har ett intensivt arbete pågått för att så långt möjligt möta behoven. Exempel kan vara arbetet med riktlinjer för kommunal finansiering för att stimulera byggandet av trygghetsbostäder för äldre, framtagandet av hemlöshetsriktlinjer och intensivare samverkan med bostadsbolag samt andra kommunala verksamheter. Hälso- och sjukvård i hemmet 1 september övertog kommunen ansvaret för hälso- och sjukvård i hemmet efter en skatteväxling med landstinget. Verksamheten visade sig snabbt vara betydligt mer omfattande än vad som ursprungligen framgick. En länsgemensam kontrollstation ska göras efter ett år, för ett ställningstagande till en eventuell kompletterande skatteväxling. Goda resultat gällande kvalitet Generellt visar uppföljningen av 2013 många positiva resultat när det gäller yttre kvalitet. Exempelvis visar de äldres helhetsbedömning av hemtjänsten i den nationella brukarundersökningen att 93 procent var nöjda med insatsen och att en stor andel av dem som bor i särskilt boende för äldre var nöjda med personalens bemötande. Inom handikappomsorgen har brukarnas inflytande och självbestämmande säkerställts genom bland annat kontinuerliga träffar med brukarföreningar och återkommande brukarråd och husmöten. Inom individ- och familjeomsorg för vuxna har 86 procent av dem som genomgått behandling i slutenalternativt öppenvård inte haft behov av nya vårdinsatser inom ett år, vilket är ett positivt resultat. 14

15 Medel för kvalitetsutveckling Ökat fokus på den del av kvalitetsarbetet som hänger samman med statliga prestationsersättningar inom vård och omsorg har inneburit att berörda nämnder tillsammans tilldelats 13,1 mnkr för fortsatt kvalitetsutveckling. Nollresultat trots ökade kostnader Socialnämnden och de tre kommundelsnämnderna visar tillsammans glädjande nog på en ekonomi i balans för den sociala omsorgen, trots en bekymmersam kostnadsutveckling inom framför allt individ- och familjeomsorg (Unga) och inom delar av handikappomsorgen. Resultatet har varit särskilt viktigt för att förhindra orimliga kostnadsnivåer redan vid starten av Det kommer dock att krävas betydande åtgärder om inte den negativa ekonomiska utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen samt handikappomsorgen bryts. Fallolyckor och trycksår Fallolyckorna har ökat jämfört med föregående år inom socialnämndens ansvarsområde. En satsning på intensiv träning kommer att göras under våren, som tillsammans med fortsatt fallpreventivt arbete förväntas ge goda resultat. Risken för vårdskadafall har minskat samtidigt som risken för vårdskada-trycksår har ökat, vilket förklaras av att många som vårdas i livets slutskede är helt sängliggande. Utvecklingsarbete i hemtjänsten Hemtjänsten fortsätter med samverkan och arbete för de mest sjuka äldre enligt en särskild modell. Den används i dag på tre områden, och det är landstinget som styr utvecklingstakten genom de hälsocentraler som ansluts. Hemtjänsten har även fortsatt arbetet för att hålla nere antalet personer som besöker samma brukare. Under första tertialet utvecklades en service där brukare med hemtjänst kan ringa och få svar på avgifts- och fakturafrågor. Det innebär i praktiken att en person svarar på alla frågor och löser de problem som uppstår. Brukarna är mycket positiva till servicen. Fokus på tidigt stöd till barn Inom individ- och familjeomsorgen för barn/unga präglades året av intensivt utvecklingsarbete. Verksamheten ska vara representerad i elevhälsoområden och tillsammans med andra aktörer (skola, elevhälsa och hälsocentral) vara en tillgänglig första linje för barn och familjer med indikerade problem. Tanken är att tidigt stöd ska minska behovet av mer omfattande insatser senare. Verksamheten har haft särskilt fokus på de barn och ungdomar som är placerade på institution och i familjehem. Verksamheten samverkar kontinuerligt med psykiatrin, polisen, Viva, Ungdomshälsan, Ungdomstorget och internt med verksamheterna på vuxensidan. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro De riktigt stora utmaningarna är och har varit arbetsmiljön för vård- och omsorgspersonal samt sjukfrånvaron, som på flera håll är oacceptabelt hög. De beslutade satsningarna på arbetsmiljö är välkomna och högprioriterade i berörda verksamheter under ÅRSREDOVISNING