Så bra nådde landstinget målen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så bra nådde landstinget målen"

Transkript

1 årsredovisning 2010

2 Så bra nådde landstinget målen En av årsredovisningens viktiga funktioner är att synliggöra hur landstinget lyckats med att uppnå de mål som sattes i landstingsplanen. Under respektive kapitel i årsredovisningen kan du läsa mer om målen i landstingsplanen och de resultat som uppmätts. I procentmålen anges måluppfyllelsen i procent, till exempel hur stor andel av Blekinges invånare som har stort förtroende för hälsooch sjukvården. För fyra av målen finns ingen mätning som kan redovisas för 2010, de redovisas separat med förklarande text. Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Landstinget Blekinges procentmål Landstinget ska uppfylla vårdgarantin till 100 procent, 96 % Minst 75 procent av alla arbetsplatser i landstinget ska ha en dokumenterad kompetensförsörjningsplan, 6,5 % 85 procent av patienterna ska värdera sin vård/behandling som bra, mycket bra eller utmärkt, 100 % Minst 95 procent av alla tillsvidareanställda medarbetare i landstinget ska ha en dokumenterad individuell utvecklingsplan, 43 % Alla patientnära verksamheter ska till minst 25 procent tillämpa hälsofrämjande metoder för att stärka patienternas hälsa, 35 % Minst 95 procent av alla medarbetare i landstinget ska varje år ha medverkat i ett medarbetarsamtal, 68 %* Minst 80 procent av resultaten i öppna jämförelser ska ligga på eller över nationell medelnivå, 59 % Minst 70 procent av alla medarbetare i landstinget ska ha fem eller färre registrerade sjukfrånvarodagar per kalenderår, 85 % 100 procent av de enhetschefter som visar ett avvikande budgetresultat ska redovisa en åtgärdsplan, 33 % Landstingets kassalikviditet ska vara 120 procent eller högre, 100 % Landstingets soliditet ska vara 45 procent eller högre, 92 % * Från och med 2010 ändrades rutinerna för inrapportering av medarbetarsamtal. Respektive chef ansvarar numer för att registrering sker i personalsystemet Heroma efter genomfört medarbetarsamtal. Tidigare har en manuell sammanställning legat till grund för mätningen. Observera: Procentsatserna i spindeldiagrammet anger måluppfyllelsen i procent. För att ta ett exempel: När det gäller att tillämpa hälsofrämjande metoder innebär 100 procent inte att dessa metoder alltid tillämpas, utan att landstinget fullt ut nått målet om att tillämpa dem i minst 25 procent av fallen. Förutom ovanstående mål arbetade landstinget mot följande mål, någon mätning har inte genomförts Välkommen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska uppnå målvärdet 80 procent inom minst åtta av de tolv perspektiven i mätningen av patientsäkerhetskulturen. Nästa mätning kommer att genomföras våren 2011, därefter troligen vartannat år. Vårdenheterna ska i patientmötet ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanor, bland annat genom så kallade hälsosamtal. En definition av hälsosamtal saknas och därför är det inte möjligt att följa upp målet. Alla verksamheter ska minimera miljö- och klimatpåverkan genom att arbeta med miljö- och hållbarhetsförbättringar efter ett integrerat ledningssystem. Övergripande ledningssystem för uppföljning saknas. Landstinget Blekinge ska vid utgången av år 2011 ha minst samma kostnadseffektivitet som genomsnittet för motsvarande verksamhet hos våra närmaste landsting och regioner låg Landstinget Blekinge nio procent över genomsnittet för Skåne, Kronoberg och Kalmar. 2

3 Så här läser du årsredovisningen Årsredovisningen är Landstinget Blekinges förvaltningsberättelse. Redovisningen innehåller tre olika huvudavsnitt: de vita, gröna och blå sidorna. De vita sidorna innehåller en översikt av utvecklingen i landstinget och belyser sådant som inte framgår av balanseller resultaträkningarna men som är viktigt för bedömningen av landstinget. Utgångspunkten för de vita sidorna är de mål landstinget presenterade i landstingsplanen För att göra det lättare att se sambandet mellan landstingsplanen och årsredovisningen följer kapitlen i de vita sidorna landstingsplanens uppdelning i de fyra olika perspektiven invånare, verksamhet, medarbetare och ekonomi. De vita sidorna innehåller också landstingsrådet Kalle Sandströms (S) och landstingsdirektören Jan Svanells syn på landstingets verksamhet under Här finns dessutom kapitlen Året i korthet och Det här är Landstinget Blekinge, som kortfattat beskriver det gångna året respektive landstingets organisation. Under avsnittet Vad går skattepengarna till? redovisas hur landstinget använt de inkomster som kommer från landstingsskatten. De gröna sidorna redovisar landstingets miljöarbete. På de blå sidorna finns finansiell redovisning: resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning. Sist i årsredovisningen finns revisionsberättelsen, som redogör för landstingets revisorers granskning av räkenskaper och verksamhet. Här finns också en ordlista som förklarar facktermer och andra svåra ord som förekommer i årsredovisningen. Så bra nådde landstinget målen 2 Så här läser du årsredovisningen 3 ORDFÖRANDEN 4 LANDSTINGSDIREKTÖREN 5 Det här är Landstinget Blekinge 6 Vad går skattepengarna till? 8 Året i korthet 9 Invånarperspektiv: Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 10 Verksamhetsperspektiv: En säker vård med hög kvalitet 16 Medarbetarperspektiv: Engagerade medarbetare 24 Ekonomiperspektiv: Fortsatt svårt ekonomiskt läge 28 MILJÖREDOVISNING 30 Ekonomisk redovisning 34 Landstinget Blekinges årsredovisning är tryckt hos DavidsonsTryckeri och är en miljömärkt trycksak. Pappret som årsredovisningen är tryckt på kommer från FSC-märkt skog. NOTER 47 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 56 BOLAG OCH STIFTELSER 59 REVISIONSBERÄTTELSE 60 Landstingsstyrelsens förklaring till FULLMÄKTIGE 61 ORDLISTA 63 Årsredovisning

4 Nu fortsätter vi det vi påbörjat Förvaltningsberättelse Ordföranden har ordet Vi har en bra hälso- och sjukvård i Blekinge. Invånare och patienter uppskattar vården och servicen, det visar de patient- och medborgarundersökningar som görs. Kostnaderna är dock i dagsläget större än de intäkter vi har. Detta måste vi komma tillrätta med. Med de jämförelser vi kan göra, har Landstinget Blekinge högre kostnader än andra landsting för samma vårdinsatser. Redan hösten 2008 antog landstingsfullmäktige, i full politisk enighet, strategier för att sänka kostnadsnivån i sjukvården. Detta har vi sedan dess arbetat med. Nya förhållningssätt Idag är hela landstinget mitt uppe i ett omfattande förändringsarbete. Vården ställs om för att få ett bättre patientflöde. Härigenom ska vi ge rätt vård, på rätt nivå, i rätt tid. Vi förändrar beslutsnivåer, chefsuppdrag och direktiv för att skapa en kultur som uppmuntrar till ständigt och systematiskt förändringsarbete i vardagen. Samtidigt som vi bygger nya vårdprocesser, förändrar i ledningsstruktur och ser över bemanning, pågår arbetet med att sänka kostnadsnivån i hälsooch sjukvården. Hittills har vi inte nått fram i tillräcklig omfattning under Politiska beslut och inriktning har inte fått tillräckligt genomslag. Utgiftstakten har inte dämpats som planerats. Detta tillsammans med en relativt svag utveckling på inkomstsidan gör att det beräknade nollresultatet för landstinget som helhet förvandlats till ett underskott. Vi befinner oss i ett allvarligt ekonomiskt läge som i längden är ohållbart. Personalen är en viktig resurs Det största hotet mot en bra vård för oss som bor i Blekinge, är om vi inte snabbt kommer till rätta med den ekonomiska obalansen. Förändringsarbetet måste således fortsätta. Det ställer krav på fortlöpande uppföljningar, flexibilitet inför förändringar och ett stort engagemang hos alla. Nästa år måste beslut och åtgärder resultera i ett betydligt bättre ekonomiskt utfall. Landstinget Blekinge måste följaktligen tillbaka till positiva bokslut. Kostnaderna måste anpassas till budget om hälso- och sjukvården ska ges goda möjligheter till utveckling. Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. I Blekinge har vi en kompetent och erfaren personal som gör ett fantastiskt arbete varje dag under årets alla dagar. När personalen uttrycker oro inför förändringsarbetet, ska detta mötas med respekt. Att all personal har tillgång till korrekt och bra information och möjligheter till kommunikation, är därför oerhört viktigt. Säker vård ger hög kvalitet Vi har en bra sjukvård i Blekinge och ska ha det även fortsättningsvis. Säker vård är fundamentalt för en god vård av hög kvalitet. Det är också syftet med förändringsarbetet i Landstinget Blekinge. Att införa delvis nya arbetsoch förhållningssätt i vården är heller inget Blekinge är ensamt om att göra. Våra verksamheter måste utformas så att de står väl rustade inför framtida vårdbehov. Det kan vara i form av ett föränderligt befolkningsunderlag, ny teknik, skiftningar i folkhälsan eller i form av nya diagnoser. Det kan också vara fortsatt kunskap om äldres komplexa sjukdomsbild, bättre bemötande inför barns och ungas psykosociala hälsa eller ändrad praxis inom andra områden. Framtidens hälso- och sjukvård bär med sig både utmaningar och nya metoder för bättre resultat. I det arbetet ska Landstinget Blekinge vara med. Kalle Sandström (S) Landstingsstyrelsens ordförande 4

5 Patienternas bästa vårt mål Alla vi som arbetar i Landstinget Blekinge drivs av ett gemensamt mål. Vi vill våra patienters bästa. Vi vill att Blekingeborna ska få så mycket och så god vård som möjligt för de skattepengar de betalar till landstinget. Vi vet sedan tidigare att blekingarna får betala förhållandevis mycket för sin vård och mot bakgrund av det har vi under de senaste åren drivit ett förändringsarbete som syftar till att minska kostnaderna, få en budget i balans och bli lika kostnadseffektiva som våra grannar. Vården håller hög kvalitet På många sätt ser vi att den vård vi ger håller mycket hög kvalitet och uppskattas av våra länsinvånare. Det framgår till exempel av Vårdbarometern, undersökningen som mäter medborgarnas uppfattning om vården, och av Öppna jämförelser, Sveriges Kommuner och Landstings jämförelse av svensk hälsooch sjukvård. På en rad områden märks tydligt att vården i Blekinge håller hög kvalitet, det gäller till exempel hjärtsjukvården och ögonsjukvården. Effektivare organisation och ständiga förbättringar För att bli mer kostnadseffektiva har vi under 2010 infört en ny organisation för hälso- och sjukvården. Genom att samla verksamheter med många beröringspunkter i divisioner vill vi skapa bättre möjligheter att samarbeta kring patienten. Omorganisationen har varit omfattande och bedrivits i ett högt tempo. När vi nu går in i 2011 gör vi mindre justeringar för att effektivisera organisationen och få ett snabbare genomslag av fattade beslut. Ständigt förbättringsarbete är en av våra bärande strategier i arbetet för att nå målet för kostnadseffektivitet. Visionen är att förbättringsarbete ska vara ett naturligt inslag på alla arbetsplatser i Landstinget Blekinge. Vi har en bra bit kvar innan vi når målet, men under 2010 har vi tagit flera kliv i rätt riktning. Vi har till exempel genomfört en rad framgångsrika förbättringsarbeten och utbildat särskilda handledare som ska vara ett stöd för arbetslag eller arbetsplatser som vill starta förbättringsarbete. Mot en ökad tillgänglighet En omfattande genomlysning av hela hälso- och sjukvården har också genomförts under Den visar på goda möjligheter att både förbättra tillgängligheten och samtidigt effektivisera resultatutnyttjandet genom utvecklad produktions- och bemanningsplanering i vår verksamhet. Införandet av detta har hög prioritet under Arbetet med att ta fram en ny långsiktig målbild för vården i Blekinge är också påbörjat, en målbild som ska leda till att patienten alltid får rätt vård direkt. Under 2010 införde vi också Hälsoval i Blekinge. Genom hälsovalet fick du som bleking ett ännu större inflytande över vården. Hälsovalet resulterade också i ökad tillgänglighet till primärvården och fler vårdcentraler i länet. Allvarligt ekonomiskt läge På en viktig punkt har vi dock inte lyckats så väl som vi föresatt oss. Ekonomin har inte förbättrats i enlighet med den plan vi arbetat utifrån. Trots politiska beslut och en fastlagd strategi har konkreta åtgärder inte genomförts så som planerat. Det har resulterat i ett underskott vid årets slut och det ekonomiska läget för Landstinget Blekinge är nu mycket allvarligt. Vården i Blekinge är alltjämt dyrare än i våra grannlän utan att det finns rimliga skäl till det. Det krävs nu omfattande och omedelbara åtgärder för att blekingarna ska få det som de har rätt att kräva av oss, nämligen vård som är kostnadseffektiv, tillgänglig, patientsäker och av hög kvalitet. Jan Svanell, landstingsdirektör Förvaltningsberättelse Landstingsdirektören har ordet 5

6 Det här är Landstinget Blekinge Förvaltningsberättelse Landstinget Blekinge Landstinget Blekinges viktigaste uppdrag är att främja hälsa och ge vård till Blekinges cirka invånare. Landstinget Blekinges vision är livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss. Landstingets uppgift är att förebygga och bota sjukdomar. I de fall vi inte kan bota kan vi lindra och på så sätt få människor att ändå uppleva livskvalitet i vardagen. För att kunna ge hälso- och sjukvård av hög kvalitet arbetar landstinget med ständiga förbättringar. Som alla landsting och regioner är Landstinget Blekinge en politiskt styrd organisation. Landstingets organisation förändrades vid årsskiftet 2009/2010 och den politiska organisationen förändrades vid årsskiftet 2010/2011. Här har vi valt att presentera den politiska organisation som gällde under Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige består av 47 politiker. Det är landstingets högsta beslutande organ och kan sägas vara landstingets riksdag. Vid allmänna val vart fjärde år väljs vilka som ska företräda väljarna i landstingsfullmäktige. Valet 2010 resulterade i en oförändrad politisk majoritet för Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Landstingsfullmäktige hade under året fem sammanträden. De ägde rum på Wämö center i Karlskrona och var öppna för allmänheten. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen består av 15 ledamöter som väljs av landstingsfullmäktige. Styrelsen kan sägas vara landstingets regering. Landstingsstyrelsen behandlar och tar ställning till förslag som senare ska beslutas av landstingsfullmäktige och kan även besluta självständigt i vissa frågor. Styrelsen hade under året tio sammanträden. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsens arbetsutskott svarar för genomgång av ärenden till landstingsstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar även om pengar till forskning och i ärenden som överlämnats av landstingsstyrelsen. Arbetsutskottet hade under året åtta sammanträden. Hälso- och sjukvårdsdelegationen Hälso- och sjukvårdsdelegationen förbereder ärenden till landstingsstyrelsen via landstingsstyrelsens arbetsutskott. Delegationen fattar även självständiga beslut i ärenden som handlar om utläggning av hälso- och sjukvård på entreprenad. Hälso- och sjukvårdsdelegationen hade under 2010 åtta sammanträden. Personaldelegationen Personaldelegationen förbereder ärenden till landstingsstyrelsen. Delegationen fattar även självständiga beslut i ärenden som rör personalfrågor inom landstinget. Delegationen hade under året sex sammanträden. Förtroendenämnden Förtroendenämnden tar hand om ärenden som rör patienters synpunkter på hälso- och sjukvården i Blekinge. Nämndens uppdrag omfattar även den kommunala vården. Förtroendenämnden hade under året sex sammanträden. 6

7 Politiska utskott Barn- och ungdomsutskottet, folkhälsoutskottet och äldreutskottet bevakar vad som händer i och utanför landstinget inom respektive område. De är underställda landstingsstyrelsen. Barnoch ungdomsutskottet och äldreutskottet hade under 2010 två sammanträden vardera och folkhälsoutskottet hade tre sammanträden. Politiska råd Länspensionärsrådet och länshandikapprådet är samrådsorgan mellan pensionärs- respektive handikapporganisationerna i länet och landstingets förtroendevalda politiker. Råden är underställda landstingsstyrelsen och arbetar med övergripande politiska frågor inom sina områden. De hade under 2010 fyra respektive tre sammanträden. Tjänstemannaledning De folkvalda politikerna styr landstinget genom att fatta övergripande beslut om inriktningen för landstingets verksamhet. Det fortlöpande arbetet med att främja hälsa och ge vård till länets invånare leds av en politiskt neutral tjänstemannaorganisation med landstingsdirektören i spetsen. Till sin närmaste hjälp har landstingsdirektören en ledningsstab som på ett övergripande plan leder, stödjer och följer upp landstingets verksamhet. Landstinget har valt att dela upp den löpande verksamheten i två förvaltningar, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Landstingsservice. Könsfördelning, LEDAMÖTER i landstingsstyrelsen Män 47 % Kvinnor 53 % Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samlar all hälso- och sjukvård och tandvård som landstinget bedriver. Förvaltningen leds av hälso- och sjukvårdsdirektören och är indelad i sju olika divisioner utifrån medicinska specialiteter: akut- och primärvård folktandvård medicin- och thoraxverksamhet medicinsk service opererande verksamhet psykiatri och habilitering övrig specialistvård. Landstingsservice Landstingsservice är landstingets serviceförvaltning och leds av servicedirektören. Landstingsservice leder och samordnar bland annat: all lokalförsörjning, byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning IT-verksamhet upphandling, avtals- och uppdragsverksamhet städ och transport en rad andra verksamheter såsom hjälpmedelscenter, företagshälsovård, informationsverksamhet, diariefunktion, projektkontor, reseservice och administrativt stöd till förtroendevalda. Blekinge läns folkhögskola Landstinget omfattar även Blekinge läns folkhögskola, där vuxna människor får möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper för att kunna påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Skolan finns i Bräkne-Hoby. Könsfördelning, LANDSTINGETS LEDNINGSGRUPP Män 75 % Kvinnor 25 % ORGANISATION Förtroendenämnd 7 ledamöter 7 ersättare Revisorer LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 47 ledamöter Nämnd för Folkhögskolan 7 ledamöter 7 ersättare Pensionärsråd LANDSTINGSSTYRELSE 15 ledamöter 7 ersättare Äldreutskott 15 ledamöter Folkhälsoutskott 15 ledamöter Barn- och ungdomsutskott 15 ledamöter LANDSTINGSDIREKTÖR Landstingsdirektörens ledningsstab Landstingsservice Länsbibliotek Sydost Länshandikappråd Arbetsutskott * 7 ledamöter 7 ersättare Personaldelegation 7 ledamöter 7 ersättare Hälso- och sjukvårdsdelegation 7 ledamöter 7 ersättare Förtroendenämdens kansli Folkhögskolan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen * Arbetsutskottet är även krisledningsnämnd, direkt underställd landstingsfullmäktige. Förvaltningsberättelse Landstinget Blekinge 7

8 Vad går skattepengarna till? Förvaltningsberättelse Vad går skattepengarna till? Skattepengarna är landstingets viktigaste inkomstkälla. Av varje hundralapp som en invånare i Blekinge tjänar går 10,71 kronor till landstingsskatt. På denna sida får du en kort beskrivning av vad skattepengarna går till. Att driva landstingets verksamheter under 2010 kostade cirka 4,3 miljarder kronor. Förutom landstingsskatt täcks landstingets kostnader främst av statsbidrag och patientavgifter. Hälso- och sjukvård på olika nivåer Det mesta av landstingsskatten går till kostnader för hälso- och sjukvård. En vanlig dag kommer ungefär 800 personer för läkarbesök till vårdcentraler och andra mottagningar i primärvården. Varje vardag får i genomsnitt personer en sjukvårdande behandling vid Blekingesjukhuset. Det blir behandlingar per år. Samtidigt vårdas i genomsnitt 368 inlagda patienter på sjukhusets avdelningar varje dag. Folktandvården har i genomsnitt 636 patientbesök per dag på sina mot tagningar. Dagligen välkomnas i genomsnitt fyra nyfödda bebisar till världen på Blekingesjukhusets förlossningsavdelning. Landstinget webbplats ltblekinge.se är välbesökt med cirka påhälsningar i månaden. Landstinget Blekinges intäkter under 2010 (miljoner kronor) Landstingsskatt Statsbidrag 884 Avgifter från patienter 134 Finansiella intäkter 50 Övriga intäkter 422 Summa Kultur och infrastruktur Landstinget Blekinge gav 2010 ett kulturbidrag på cirka 33 miljoner kronor som fördelas via Region Blekinge. Landstinget är delägare i Blekingetrafiken och betalade där för cirka 73 miljoner kronor i ägarbidrag till bolaget. Blekingetrafiken ansvarar för en fungerande kollektivtrafik med bussar, tåg och skärgårdsbåtar. Färdtjänst, närtrafik och sjuktransporter ligger också inom Blekingetrafikens ansvarsområde. Ett grönt landsting Landstinget Blekinge är ett grönt landsting med inställningen att miljövård är friskvård. Landstinget arbetar ständigt för minskade utsläpp från de egna verksamheterna. Alla landstingets fastigheter använder förnyelsebar energi för uppvärmning och det pågår ett byte av samtliga bensindrivna bilar till miljöbilar. Landstingets enhet för fastighetsdrift arbetar aktivt med att sänka energiförbrukningen. Genom detta har landstinget kunnat hålla nere kostnaden för el, värme och vatten och minska miljö- och klimatpåverkan. Läkemedels milöpåverkan och hållbar grön upphandling är exempel på andra områden där ett ständigt förbättringsarbete pågår. Landstinget Blekinges kostnader under 2010 (miljoner kronor) Hälso- och sjukvård och tandvård Nämnden för folkhögskolan 23 Serviceverksamhet 649 Övrigt 468 Summa

9 Året i korthet 2010 var ett händelserikt år i Landstinget Blekinge som bland annat präglades av en förändrad tjänstemannaorganisation och ett arbete för ökad kostnadseffektivitet Vid årsskiftet sjösätts psykiatrins nya organisation med en satsning på utbyggd mellanvård. Det innebär att fler patienter kan bo kvar hemma samtidigt som de får kvalificerad psykiatrisk vård på dagarna, till exempel genom olika former av gruppverksamheter Landstingsstyrelsen tillsätter en parlamentarisk utredning om arbetsfördelningen mellan sjukhuset i Karlskrona och Karlshamn. Utredningen ska ytterligare förtydliga fördelningen av uppgifter mellan Karlshamn och Karlskrona Landstingsstyrelsen beslutar att inrätta ett gemensamt cancercentrum i Södra sjukvårdsregionen som rymmer Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg Sverige går till val. Det blir fortsatt rödgrönt styre i Landstinget Blekinge Landstingsstyrelsen ställer sig bakom en ny försöksverksamhet som ska förbättra vården för äldre. Det innebär bland annat att äldre sjuka människor i Blekinge ska kunna få hjälp av en särskild lots Hälsoval Blekinge startar. Hälsovalet omfattar sju privata vårdcentraler, varav tre är nya, och 13 vårdcentraler som drivs i landstingets egen regi Landstingsstyrelsen beslutar om ett samverkansavtal mellan Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg inom bland annat medicinverksamhet, kirurgi, cancersjukvård och ortopedi procent av patienterna i Blekinge ger högsta betyg på besöken inom sjukvården, det visar Vårdbarometerns rapport för Bara ett annat landsting i landet får ett högre betyg Landstinget Blekinge är ett av Sveriges bästa landsting när det gäller att arbeta enligt den nationella rehabiliteringsgarantin. För att ta del av landstingets arbete besöker socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson (M) Blekinge Landstinget beslutar om en rad åtgärder som på kort sikt ska förbättra landstingets ekonomi. Det innebär bland annat stor restriktivitet vid nyanställningar, inköpsstopp och färre konsulter På så gott som samtliga områden, till exempel bemötande, förtroende, delaktighet och information får Blekinge bättre eller lika bra betyg som resten av Sverige i den patientenkät som genomförts inom den specialiserade vården Anställningsstopp införs i hälso- och sjukvården med undantag för de fall där patientsäkerheten hotas. Förvaltningsberättelse Året i korthet 9

10 Invånarperspektiv Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Förvaltningsberättelse Invånarperspektiv För att närma oss vår vision, livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss, strävar vi efter en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. Genom att synliggöra våra vårdprocesser sätter vi patienten i fokus. Vi vill möta våra medborgare, patienter och deras närstående utifrån en helhetssyn, genom att ge dem möjlighet att på ett aktivt sätt vara delaktiga i och påverka insatserna för sin hälsa och livskvalitet. För att lyckas med detta är det viktigt att vi har kunskap om de faktorer som påverkar häls an och om hur hälsan fördelar sig i befolkningen (till exempel mellan olika grupper, åldrar eller kön). Medborgarnas och patienternas förhållningssätt till sin hälsa och sina behov av stöd från hälso- och sjukvården är också viktiga kunskaper för att vi ska kunna uppnå vår vision. Hälsoläget i Blekinge Målet är att Blekingebornas hälsa hela tiden ska förbättras. Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa och sitt välbefinnande. Samhällets uppgift är att skapa goda förutsättningar för invånarnas hälsa 10

11 och i det arbetet har landstinget en viktig roll. Landstinget ska tillhandahålla hälso- och sjukvård utifrån blekingarnas behov. Genom att arbeta med såväl hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som med vård och behandling bidrar landstinget till en positiv utveckling av medborgarnas hälsa. Männen mår bättre än kvinnorna Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, som genomförs varje år bland ett urval av befolkningen i åldern år, ger en bild av hälsoläget i Sverige och i Blekinge. Vart tredje år genomförs denna enkät i ett större befolkningsurval i Blekinge för att möjliggöra säkrare dataanalyser. Den senaste genomför des 2008 och nästa kommer att genomföras Rapporten från 2008 visade att Blekingebornas hälsa i stort överensstämde med svenskarnas i allmänhet. Vid en närmare granskning framkommer dock att kvinnorna i Blekinge mår sämre än männen, framförallt när det gäller det psykiska välbefinnandet. Rapporten visade att yngre kvinnor (16-25 år) mår sämre jämfört med andra åldersgrupper. Den kommande undersökningen ska följas upp och analyseras mot bakgrund av de satsningar som landstinget tidigare genomfört för att förbättra hälsan hos kvinnor i länet. I Öppna jämförelser 2010, en rapport som varje år jäm för vården inom alla landsting och regioner i Sverige, är andelen medborgare som anser sig ha ett gott allmänt hälsotillstånd lägre i Blekinge jämfört med övriga landet. Materialet från Blekinge är dock inte så stort och skillnaden mellan olika delar av landet är inte heller markant. En större andel av männen i landet anser sig ha en god hälsa jämfört med kvinnorna. Detta gäller även för Blekinge. Levnadsvanor påverkar hälsan Människors levnadsvanor och livsvillkor har en stor inverkan på hälsan. Därför ligger det i landstingets intresse att ha en bild av hur dessa faktorer fördelar sig i befolkningen. Den nationella folkhälsoenkäten visar också hur levnadsvanorna fördelar sig i befolkningen. Cirka en tiondel av befolkningen äter frukt och grönsaker fem gånger per dag eller oftare och kvinnorna äter mer grönsaker än männen. I Blekinge konsumerar männen dessutom ännu mindre mängder frukt och grönsaker än svenska män i genomsnitt. Utifrån den svenska rekommendationen om minst 30 minuters fysisk aktivitet dagligen är cirka två tredjedelar av den vuxna befolkningen till räckligt fysiskt aktiva i Sverige. Barn och ungdomar är mer fysiskt aktiva än vuxna. I Blekinge är andelen lägre än genomsnittet för riket. Vad gäller daglig tobaksrökning ligger Blekinge över genomsnittet för riket. Kvinnorna röker mer än männen. Den nationella folkhälsoenkäten visade också att 16 procent av männen och 10 procent av kvinnorna hade riskabla alkoholvanor I Blekinge ser vi en högre alkoholkonsumtion bland män än bland svenska män i genomsnitt. Ohälsotalet i befolkningen minskar Ett annat mått på hälsoläget hos befolkningen är antalet dagar som invånare i åldern år får sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detta mått kallas för ohälsotalet och det bör vara så lågt som möjligt. Den faktor som i störst utsträckning påverkar ohälsotalet är antalet individer med sjukersättning eller aktivitetsersättning. För sjunde året i rad minskade ohälsotalet i Blekinge och under 2010 skedde en minskning från 36,2 till 32,5 dagar. Motsvarande siffror för riket är en minskning från 32,8 till 29,5 dagar. Samtliga kommuner i länet har en positiv utveckling men det är fortfarande stor skillnad mellan kommunerna, där Karlskrona har lägst ohälsotal (28,9) och Olofström har högst (39,1). Även skillnaden mellan kvinnor (39,9) Förvaltningsberättelse Invånarperspektiv 11

12 Förvaltningsberättelse Invånarperspektiv och män (25,5) består och är alltjämt anmärkningsvärt. Skillnaden i Blekinge är större än skillnaden mellan kvinnor och män i riket. För män är ohälsotalet i samtliga kommuner förutom Olofström i nivå med, eller i närheten av riket. För kvinnor är det endast i Karlskrona som ohälsotalet är på samma nivå som i riket. Sjukfallsinventeringen för 2010 visade att antalet människor som varit långtidssjukskrivna fortsätter att minska och i årets mätning var det personer i Blekinge som varit sjukskrivna fler än 28 dagar. Det motsvarar en minskning jämfört med 2009 på 19,6 procent vilket kan jämföras med motsvarande siffra för riket som är 12,6 procent. De vanligaste orsakerna till sjukskrivning beror på besvär från rörelseorganen och psykisk ohälsa, framförallt depression eller stressreaktion. Det är vanligare bland kvinnor (41 procent), än bland män (34 procent) att vara sjukskriven för psykisk ohälsa. Bland individer yngre än fyrtio år är 53 procent sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa medan förhållandet för de över fyrtio år är 34 procent. Upplevelser av hälso- och sjukvården Vårdbarometern och Nationella patientenkäten är två olika undersökningar som landstinget använder för att få en uppfattning om medborgarnas och patienternas attityder till, och upp levelser av, hälso- och sjukvården. Förtroende och respekt Av de intervjuade i Vårdbarometern har 63 procent av blekingarna ganska högt eller mycket högt förtroende för hälso- och sjukvården. 67 procent av blekingarna tycker att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Samtidigt anser 21 procent av blekingarna att deras tillgång till vården skulle upplevas som ännu bättre om väntetiderna var kortare. Siffrorna för Blekinge ligger nära eller något över de genomsnittliga siffrorna för riket. 84 procent av patienterna upplevde att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt vid sina besök i vården. 16 procent uppger dock att läkaren inte alls, eller bara till viss del, lyssnade till vad de hade att säga. Av de som besökt primärvården svarade 91 procent att de tycker det är ganska viktigt eller mycket viktigt att träffa samma läkare vid alla läkarbesök på mottagningen. 64 procent uppger sedan att de brukar få träffa samma läkare. I samtliga enkäter fanns en fråga om hur patienterna som helhet värderar sin vård eller behandling personer besvarade denna fråga och 91 procent värderade sin behandling som bra, mycket bra eller utmärkt. För primärvården, den somatiska öppna vården och den somatiska slutna vården svarade ungefär 92 pro cent att de som helhet värderar sin vård eller behandling som bra, mycket bra eller utmärkt. För den slutna och öppna psykiatriska vården blev motsvarande siffra 81 procent. Helhetssyn och delaktighet Inom den somatiska (kroppsliga) öppenvården upplevde två tredjedelar av patienterna att behandlaren helt och hållet hade haft en helhetssyn på deras situation. Inom den slutna somatiska vården ansåg knappt hälften att det hade funnits en helhetssyn. I psykiatrins öppenvård upplevde en femtedel av patienterna att personalen tagit otillräcklig hänsyn till deras kunskaper och erfarenheter av sin sjukdom. I den slutna psykiatriska vården önskade 18 procent av patienterna att de närstående varit mer delaktiga i vården och behandlingen. 12 procent av de tillfrågade upplevde också att personalen inte tagit tillräcklig hänsyn till de närståendes kunskap och erfarenheter av patientens tillstånd och vård. Högst delaktighet i vården upplevde 12

13 de patienter som besökt primärvårdens verksamheter. Två tredjedelar uppgav att de känt sig helt och hållet delaktiga i besluten om sin vård och behandling. Även inom den somatiska vården och den öppna psykiatriska vården var den upplevda delaktigheten relativt god. I den slutna psykiatriska vården upplevde 14 procent att de inte fått vara med och påverka valet av behandlingsform, men gärna hade velat vara det. I psykiatrins öppenvård uppgav en fjärdedel av patienterna att de inte fått, men gärna hade varit med och påverkat innehållet i sin behandling. Kommunikation i vårdmötet Att information och kommunikation är svårt blir tydligt i de frågor som handlar om huruvida patienten förstår läkarens information om den aktuella diagnosen eller behandlingen och huruvida patienten upplever sig förstå svaren på de frågor de ställt. En relativt stor andel har bara delvis förstått informationen man fått, eller kanske inte förstått den alls. Cirka 60 procent upplever att de fått tillräckligt med information som sitt hälsotillstånd. Knappt hälften av de till frågade patienterna inom psykiatrins öppenvård uppger att de inte fått information från personalen om stödgrupper, patientföreningar och liknande. Levnadsvanor När det gäller att ställa frågor om levnadsvanor i patientmötet är psykiatrin överlag bättre än både primärvård och somatisk vård. Förekomsten av frågor om matvanor varierar mellan 15 och 35 procent. Det är vanligast att fråga efter motionsvanor, därefter om matvanor, tobaksvanor och i minst utsträckning om alkoholvanor. Det är viktigt att påpeka att frågorna ska ställas i relevanta fall och att förekomsten av dessa patientfall kan variera mellan de olika vårdverksamheterna. Intressant är dock att många patienter som inte fick frågor om sina levnadsvanor gärna hade velat få det, framför allt när det gäller mat- och motionsvanor. 86 procent bedömer sina kunskaper om vad som är bra för hälsan och vad som kan minska risken för sjukdom som bra eller mycket bra. Kvinnorna ligger något högre än männen. Tre fjärdedelar instämmer helt eller delvis i att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal vid besök diskuterar levnadsvanor. Här finns ingen skillnad mellan könen. Två femtedelar bedömer att värdet av att via internet kunna få hjälp och stöd med att förändra sina levnadsvanor är ganska stort eller mycket stort. 70 procent instämmer helt eller delvis i att hälso- och sjukvården ska kräva att patienterna ändrar sina vanor istället för att skriva ut läkemedel, när motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling. Hälsoval Blekinge ur patienternas perspektiv Syftet med Hälsoval Blekinge är att ge medborgarna ett större inflytande över vården och att skapa bästa möjliga hälso- och sjukvård med både hög tillgänglighet och god kvalitet. Medborgarna har möjlighet att själva välja vårdcentral och den ekonomiska ersättningen följer deras val. Den ökade valfriheten ger vårdcentralerna möjlighet att anpassa verksamheten utifrån de önskemål och behov som finns hos medborgarna och patienterna. Hälsoval Blekinge hade vid utgången av 2010 varit igång i nio månader. Drygt invånare (79,7 procent) har aktivt valt en egen vårdcentral eller familjeläkare. Det är en ökning med sex procent jämfört med hur många som listat sig innan hälsovalet infördes. Fyra av fem medborgare folkbokförda i Blekinge hade i december månad valt en offentligt driven vårdcentral. En långsam ökning av blekingar som väljer en privat driven vårdcentral kan noteras. De privat Förvaltningsberättelse Invånarperspektiv 13

14 Förvaltningsberättelse Invånarperspektiv VÅRDGARANTIN Du ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag. Bedömer primärvården att du behöver besöka en läkare ska du erbjudas sådant besök inom högst sju dagar. Om du efter medicinsk bedömning behöver besöka den specialiserade vården, ska du få en tid så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslutet om din remiss. Om man inom den specialiserade vården bedömer att du behöver behandling, ska du erbjudas den så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslutet. drivna vårdcentralerna har ökat sin andel från 16 procent i april till drygt 20 procent i december. Att välja en annan vårdcentral (offentlig eller privat driven) än den som ligger närmast bostadsadressen blir också allt vanligare. God tillgänglighet Den 1 juli 2010 kom lagen om vårdgaranti. Vårdgarantin omfattar för närvarande planerade nybesök och beslutade behandlingar men med tydliga intentioner mot kortare tidsgränser i hela vårdprocessen. Nuvarande tidsgränser ska uppfyllas för minst 80 procent av nybesöken och de beslutade behandlingarna eller åtgärderna. Staten har avsatt särskilda medel, den så kallade kömiljarden, för att stimulera landstingen till att förbättra tillgängligheten inom den specialiserade vården. Under 2010 skärptes kraven. Landstinget Blekinges hälsooch sjukvård klarade kraven för första kvartalet och fick del av kömiljarden. Inför andra mätningen av vårdgarantin i december ökade kraven på en kontinuerligt god tillgänglighet och omfattade också fler behandlingar. Patienter som frivilligt valt att vänta ingår från och med december 2010 i mätningen. Vid denna avstämning klarade landstinget endast vårdgarantin för planerade nybesök (81 procent). Vad gäller beslutade behandlingar uppnåddes vårdgarantins ramar endast i 73 procent av fallen. Detta innebar att landstinget fick knappt 11,9 miljoner av kömiljarden istället för den möjliga andelen på 16,4 miljoner. Två gånger om året mäts tillgängligheten inom primärvården. Mätningen är nationell och omfattar både mätning av väntetiderna och mätning av telefontillgängligheten. Höstens resultat visar att vårdcentralerna inom hälsovalet klarar den nationella vårdgarantin till 95,7 procent, vilket är bättre än genomsnittet för Sverige (92,1 procent). Råd om vård dygnet runt 1177.se är en nationell webbplats för kvalitetssäkrad hälso- och sjukvårdsinformation för alla landsting och regioner i Sverige. Vid slutet av 2010 kunde landstinget presentera en regional startsida för Blekinge på 1177.se. Det pågår också ett arbete med att ta fram ett adressregister för hela hälsooch sjukvården som bland annat ska användas till att presentera korrekta kontaktuppgifter för hälso- och sjukvården på webbplatsen. Även här har Landstinget Blekinge deltagit och kontaktuppgifter till alla vårdcentraler finns idag utlagda. Målet är nu att all hälso- och sjukvårdsinformation som finns på landstingets webbplats ska flyttas över till 1177.se. Det innebär att landstingets egen webbplats kommer att få en ny roll. Planering för hur den ska förändras är påbörjad. Patientens rätt Patienterna och de anhörigas upplevelser av sina kontakter med vården är en viktig informationskälla i patientsäkerhetsarbetet. Patienter som önskar 14

15 Förtroendenämnden framföra klagomål och synpunkter bör i första hand vända sig till den verksamhet där de fått vård, men de kan även anmäla till landstingets förtroendenämnd, Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN) och Patientskadeförsäkringen. Antalet ärenden till förtroendenämnden fortsätter att öka. Nämnden uppfattar detta som positivt och sannolikt är orsaken att patienter är bättre informerade om möjligheten att anmäla och att de är mer kunniga om sina rättigheter. HSAN har under året fått in ett trettiotal anmälningar gällande sjukhuset. Inom psykiatrin och primärvården har oftast anmälan gått direkt till respektive verksamhetschef, därför saknas dessa i den samlade statistiken. I samband med att patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) träder i kraft ska Socialstyrelsen pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och då kommer möjligheten att anmäla direkt till HSAN att försvinna. Lex Maria-anmälningar är anmälningar som hälso- och sjukvården själva gör till Socialstyrelsen vid skada eller risk för skada. När det gäller lex Maria-ärenden har en övervägande del av anmälningarna för 2010 gällt sjukhuset (30 av 46 ärenden). De senaste årens utveckling av anmälda ärenden: Patientskadeförsäkringen Måluppfyllelse Mål: Vårdenheterna ska i patientmötet ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanor, bland annat genom så kallade hälsosamtal. Resultat: En definition av hälsosamtal saknas vilket gör att uppföljning inte är möjlig. Målet uppfyllt: Nej Mål: 85 procent av patienterna ska värdera sin vård eller behandling som bra, mycket bra, eller utmärkt. Resultat: 90,9 procent av patienterna värderar sin vård eller behandling som bra, mycket bra, eller utmärkt enligt den nationella patientenkäten. Måluppfyllelse i procent: 100 antal anmälda ärenden 500 antal anmälda ärenden 500 Mål: Landstinget ska uppfylla vårdgarantin till 100 procent Resultat: I mätningen för september till december 2010 gjordes 81 procent av besöken och procent av behandlingarna och åtgärderna i den specialiserade vården inom 90 dagar Måluppfyllelse i procent: 96 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Lex Maria antal anmälda ärenden antal anmälda ärenden Förvaltningsberättelse Invånarperspektiv 15

16 Verksamhetsperspektiv En säker vård med hög kvalitet Förvaltningsberättelse Verksamhetsperspektiv Landstingets vision pekar på vikten av en hög vårdkvalitet, för att garantera en god och säker hälso- och sjukvård. I sin tur bidrar det till en god livskvalitet för våra medborgare och patienter. För att följa upp hur väl vi lyckas hålla en god vårdkvalitet jämför vi oss, dels med oss själva över tid, dels med andra vårdgivare. Landstinget Blekinge följer upp resultaten via medicinska mätpunkter, så kallade indikatorer, men även via mätpunkter som speglar kostnadseffektiviteten, för att kunna visa medborgarna vad de får för sina skattepengar. Detta sker bland annat genom den årliga nationella uppföljningen mellan landsting och regioner, Öppna jämförelser. Vi jämför oss med andra Under 2010 gjordes rapporten Öppna jämförelser för femte gången. Öppna jämförelser är ett verktyg för att utveckla och förbättra verksamheten. Rapporten innehåller 134 olika mätpunkter inom områdena hälsotillstånd, dödlighet, tillgänglighet, förtroende, patienterfarenheter, kostnader och medicin. Här följer resultatet för några av de områden inom vilka vi jämför oss med andra landsting. Väntetiderna för operation har kortats, bara ett fåtal patienter be höver vänta mer än tre månader. För kirurgiska operationer, som ljumskbråck och galloperationer, har tillgängligheten förbättrats och ligger nu över riksgenomsnittet. För graviditet, förlossning och nyföddhetsvård har Blekinge sämre siffror än riket i genomsnitt. Kvinnokliniken har genomfört flera olika projekt för att förbättra kvaliteten 16

17 inom dessa områden, vilket fått effekt och siffrorna utvecklas nu i rätt riktning. Diabetesvården är ett annat om råde som behöver förbättras. Inom detta område har Blekinge flera kvalitets mått på lägre nivå än riks genomsnittet. Psykiatrin har god tillgänglighet och för de flesta indikatorer ligger Blekinge nära riksgenomsnittet. Landstinget Blekinges kostnader ligger över genomsnittet för riket, både för strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad, vårdkostnaderna mätt i DRG-poäng (hur mycket sjukvård som producerats) och kostnad per vårdkontakt i primärvården. Vårdkostnaderna mätt i DRG-poäng har dock minskat och idag ligger Landstinget Blekinge strax över riksgenomsnittet. Kvalitetsarbete, verksamhetsutveckling och förbättringsarbete Under 2010 har ett kontinuerligt arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling pågått. Inom olika vårdprocesser har följande arbete genomförts: hur man kan bedöma och förebygga risken för undernäring under vårdtiden bedöma risk för fallskador och trycksår med mera inom omvårdnad omvårdnadsdokumentation utveckling av standardiserade vårdplaner. Ett viktigt utvecklingsområde som påbörjats under året är utvecklingen av vårdmodellen Patientnärmre vård. Vårdmodellen är patientfokuserad och utgår från organisationen, vårdprocessen och arbetssättet. Ett grundläggande inslag i Patientnärmre vård är utveckling av teamarbete. Mer tid för möten med patienten ökar förutsättningarna för större delaktighet och bättre vårdkvalitet. Ett annat syfte är att genom en utveckling av gemenskapen i arbetsteamet skapa en ökad tillfredsställelse och trivsel hos personalen. Arbetet med en patientnärmre vård kommer att fortsätta under Systematiskt förbättringsarbete Under året har även det systematiska förbättringsarbetet intensifierats. Våren 2010 avslutades utbildningen för landstingets förbättringshandledare. De elva förbättringshandledarna har redovisat sina genomförda förbättringsarbeten i landstingets olika verksamheter vid ett flertal tillfällen, såsom chefsdagen och den särskilda inspirationsdag som arrangerades under hösten. De har även genomfört ett antal föreläsningar och informationstillfällen om systematiskt förbättringsarbete för mindre grupper i landstingets verksamhet. Under året har ortopedsektionen inom operationsverksamheten mycket framgångsrikt deltagit i det nationella förbättringsprogrammet Bättre flyt för operationsenheter. Ett nytt utbildningsprogram för förbättringsarbete har påbörjats. I programmet, som är inriktat på vård och omsorg av äldre, finns deltagare från såväl länets fem kommuner som landstinget. Landstingsövergripande ledningssystem För att väva samman ledningen och styrningen av all verksamhet inom Landstinget Blekinge till en överskådlig helhet ska ett integrerat lednings system införas. Ett integrerat ledningssystem är ett system där alla planerande, styrande, uppföljande och utvärderande funktioner som samverkar involveras, i syfte att kunna åstadkomma förbättringar. Medvetenheten om hur verksamheten fungerar, vilka mål som finns och åt vilket håll verksamheten strävar blir därmed tydlig för alla medarbetare. Ett ledningssystem kan betraktas som en samling av aktiviteter, varav några beskrivs i instruktioner och några i form av processer. Ledningssystem ska tydligt definiera ansvar och ansvarstagande på olika nivåer, vilket lagstiftningen inom patientsäkerhetsoch miljöområdena kräver. Arbete med landstingets ledningssystem har intensifierats under Det är ett tidskrävande arbete som ständigt kommer att Förvaltningsberättelse Verksamhetsperspektiv 17

18 Förvaltningsberättelse Verksamhetsperspektiv utvecklas. Landstingets ledningssystem är ett stöd i arbetet för att leva upp till landstingets vision och mål. Landstingets processer Landstinget ska identifiera och utveckla sina processer. Verksamheterna ska planera, genomföra, utveckla och följa upp sitt arbete så att processerna stärks. Processkartläggningar med efterföljande analyser är en av grunderna för systematiskt förbättringsarbete och införande av sådan arbetsmetodik var också ett eget projekt i Se möjligheterna Processinriktad arbetsmetodik ska tillämpas på såväl stora processer som spänner över olika organisatoriska enheter som på små processer inom den egna avdelningen. Under 2010 har processen för höftfrakturer införts. Det är en stor gränsöverskridande process som också innefattar kommunal verksamhet. Denna förbättrade och utvecklade process startade den 1 mars och har bidragit till att 80 procent av patienterna får sin operationstid inom 24 timmar jämfört med tidigare 60 procent. Personalen på vårdavdelningen har genomfört omfattande förbättringsarbete inom omvårdnad. Förändringarna i processen förväntas leda till mindre antal postoperativa komplikationer och mindre antal vårddagar. Processen för palliativ vård har också inletts under 2010 och fortsätter under Landstingsservice ambition är att ge en god service genom processinriktat arbete, vilket inom deras verksamhetsområde innebär att på ett kostnadseffektivt sätt arbeta med prioritering av koncernnyttan för att stödja vårdprocesserna. Ett miljöarbete som genomsyrar all verksamhet Landstinget arbetar aktivt för att miljöoch hållbarhetsfrågorna ska integreras i allt kvalitets- och utvecklingsarbete. Landstingets verksamhet är omfattande och komplex och påverkar miljön på många betydande sätt. Ett aktivt arbete för att minimera miljö- och klimatpåverkan pågår ständigt. Detta arbete har även positiva effekter på ekonomin, genom ett minskat resursutnyttjande och på hälsan genom mindre utsläpp av hälsoskadliga ämnen. Målet är att driva ett förändringsarbete som leder till en mer hållbar hälso- och sjukvård. Årets viktigaste framgångsfaktor inom miljöområdet var att miljöfrågorna, genom den nya organisationen, integrerades på ledningsnivå i ett tidigt skede i all planering, utveckling och styrning. Det leder till eftertanke redan i planeringsstadiet, vilket är resurseffektivt på många sätt. Ett arbete med att forma den nya miljöfunktionen för att skapa förutsättningar för ett fungerande koncernövergripande hållbarhets arbete påbörjades år Ett system atiskt arbetssätt är nödvändigt för att fokusera på rätt saker med tydliga mål som ger framgångsrika resultat. Målet att samtliga verksamheter ska arbeta efter ett integrerat ledningssystem är dock inte uppnått. Landstingets miljö- och klimatpåverkan har trots detta minskat inom flera områden under året. Ett aktivt arbete har initierats för att införa skarpare miljökrav och sociala och etiska krav i upphandling av varor och tjänster. Läs mer i miljö redovisningen på de gröna sidorna. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 2010 har landstingets folkhälsoarbete präglats av nära samverkan med viktiga parter i länet. Främst gäller det samverkan genom de kommunala folkhälsoråden i Blekinge. För att skapa miljöer som stärker och främjar psykisk och fysisk hälsa samverkar landstinget med länets kommuner och andra aktörer kring olika projekt och insatser, bland annat inom områden som skolan, föräldrastöd och våld i nära relationer. Statliga bidrag har gjort det möjligt att flytta viss kunskap och kompetens från specialistvård till primärvård och i vissa frågor även till kommunala verksamheter, till exempel kunskapen kring barns och ungas psykiska hälsa. 18

19 Utveckling av missbruksoch beroendevård Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting som pågått sedan september Utgångspunkten är Socialstyrelsens nationella riktlinjer som vänder sig till kommuner, socialtjänst, primärvård, psykiatri och beroendevård. Länets fem kommuner och Landstinget Blekinge har skrivit under en överenskommelse där de åtar sig att tillvarata, stödja och utveckla den kompetens som finns. Målet är att de ska ta gemensamt ansvar för att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Utbildningsinsatser har genomförts i riskbruk, missbruk och beroendevård och i hur brukarråd gemensamt kan bildas. Projektet har också arrangerat en utbildningsdag för politiker och chefer. Projektet har fått medel från Sveriges Kommuner och Landsting för fortsatt arbete Hälsofrämjande arbete i hälso- och sjukvården För att driva på den interna utvecklingen gick landstinget våren 2009 med som medlem i nätverket hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Idag medverkar landstinget aktivt i flertalet av de arbets- och temagrupper som finns inom det nationella nätverket. Sjukdomsförebyggande metoder Under 2011 kommer Socialstyrelsen att publicera nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Fokus för dessa riktlinjer ligger främst på alkoholvanor, matvanor, tobaksvanor och vanor kring fysisk aktivitet. Idag har Landstinget Blekinge samordnare för områdena tobak, alkohol och fysisk aktivitet, vilka under en tidsbegränsad period ska verka som ett stöd för hälsooch sjukvårdspersonalen i deras arbete med patienternas levnadsvanor. För att kunna följa de nationella riktlinjerna kommer ett visst förberedelsearbete att krävas i landstinget, där dessa samordnare blir viktiga funktioner. Flera insatser har gjorts under Arbetet med fysisk aktivitet på recept har strukturerats och ligger nu som ett stöd för personalen på landstingets intranät. Antalet recept som skrivs ut stiger stadigt. Under 2010 omarbetades och reviderades landstingets tobakspolicy. Att aktivt verka för att patienter blir tobaksfria i samband med operation har visat sig påverka operationsresultaten positivt. Därför kommer en särskild tobaksavvänjningsverksamhet att startas upp för detta ändamål. Utöver denna verksamhet har landstinget idag cirka 40 aktiva tobaksavvänjare. Det alkoholförebyggande arbetet har sedan 2006 bedrivits i projektform i ett statligt finansierat projekt, Riskbruksprojektet. Detta projekt avslutades vid årsskiftet 2010/2011. Projektet har syftat till att höja kunskapen och tryggheten hos personalen att ställa frågor och sätta in insatser kring alkohol i mötet med patienterna. Det har pågått ett utvecklingsarbete kring undernäring inom den somatiska vården. I övrigt saknas samordnarfunktion för att driva och utveckla området matvanor. 40 medarbetare har under 2010 gått utbildning i motiverande samtal, som är ett verktyg för att samarbeta med patienterna kring deras levnadsvanor. Ett ökat intresse för hälsovinst och resultat ställer krav på hälso- och sjukvården att sätta större fokus på patientens självupplevda hälsa och livskvalitet. En arbetsgrupp har utsetts för att kartlägga och uppmuntra till ökat användande av mått på patientupplevd hälsa och livskvalitet i hälso- och sjukvården. Hälsofrämjande rehabilitering Med hjälp av den så kallade sjukskrivningsmiljarden pågår en medveten satsning på att utveckla processer och rutiner kring sjukskrivningar i landstinget. En viktig del i detta arbete är att inrätta särskilda sjukskrivningskoordinatorer på samtliga vårdcentraler i länet. Under 2010 har även arbetet med att utveckla rehabiliteringsgaran Förvaltningsberättelse Verksamhetsperspektiv 19

20 Förvaltningsberättelse Verksamhetsperspektiv tin fortsatt genom att öka tillgängligheten till multimodal rehabilitering, där flera yrkeskategorier i ett team samarbetar med patienten för bästa rehabilitering, och kognitiv beteendeterapi, en behandlingsmetod som bygger på att förändra tankar, känslor och handlingsmönster. Människor med långvariga hälsoproblem, oberoende av diagnos, upplever ofta problem i det dagliga livet. Man kan ha behov av att utveckla sina färdigheter för att hantera vardagslivets utmaningar och hur sjukdomen inverkar på livskvaliteten. Därför er bjuder landstinget utbildning i form av självhjälpskursen Att leva ett friskare liv för långvarigt sjuka och deras närstående och aktiviteten Liv i livet som vänder sig till människor som av någon anledning befinner sig långt från arbetsmarknaden eller riskerar att hamna i ett utanförskap. Barnhälsovården ett stöd för barnfamiljerna Barnhälsovården i Blekinge ska ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och hälsoövervakning till barnfamiljerna i Blekinge. Verksamheten har en central roll i folkhälsoarbetet genom att förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn, uppmärksamma barn med särskilda behov, stödja vårdnadshavare till ett aktivt föräldraskap och förebygga risker i barnets närmiljö. Öppna jämförelser visar att Blekinges barnhälsovård är mer kostnadseffektiv än motsvarande verksamhet hos våra grannlandsting. Hälsoval Blekinge ur verksamhetens perspektiv Hälsoval Blekinge startade den 1 april Vid starten ingick landstingets 13 offentligt drivna vårdcentraler och sju vårdcentraler i privat regi. Vid årets slut hade ytterligare två privata vårdcentraler anslutit sig vilket innebär att 22 vårdcentraler ingår i hälsovalet. Sedan hälsovalet infördes har totalt personer gjort besök på vårdcentralerna. De offentligt drivna vårdcentralerna har tagit emot av dessa besök (85 procent) och de privat drivna vårdcentralerna resterande 15 procent av besöken. Fördelningen motsvarar hur patienterna har valt att lista sig. I hälsovalet mäts respektive vårdcentrals täckningsgrad. Täckningsgraden anger hur stor andel av alla öppenvårdsbesök i hälso- och sjukvården som görs i primärvården. För respektive vårdcentral är utgångspunkten deras listade patienter. Således kan täckningsgraden variera från vårdcentral till vårdcentral beroende på hur deras listade patienters besöksmönster i hälso- och sjukvården ser ut. Täckningsgraden anges som en procentsats, till exempel 70 procent. Det uppsatta målet för 2010 var en täckningsgrad på 65 procent. Vid den senaste mätningen klarade endast fem vårdcentraler det uppsatta målet. Den högsta täckningsgraden var 79,9 procent och den lägsta var 52,9 procent. Genomsnittet för i Blekinge var 59,3 procent. Många vårdcentraler har efter hälsovalets införande arbetat aktivt med att öka tillgängligheten vilket har givit resultat redan Läkemedel ett viktigt verktyg Läkemedel är ett av sjukvårdens viktigaste verktyg för att bota, lindra och förebygga sjukdom. Utskrivning av läkemedel utgör dock en stor utgift för landstinget och även om Blekinge fortfarande generellt sett har låga läkemedelskostnader, har kostnaden för läkemedel de senaste åren ökat mer i Blekinge än vad den gjort i andra landsting. Enligt årets Öppna jämförelser har Blekinge landets tredje lägsta läkemedelskostnader, cirka 350 miljoner kronor, men kostnaden för läkemedel ökade med 2,7 procent under 2010, vilket är den största ökningen i landet. Ökningen beror nästan uteslutande på läkemedel mot reumatism och blödarsjuka. 20

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Årsredov2is0 nin 1g2 iv t k e p s r e p r a t e b r a d e M 1

Årsredov2is0 nin 1g2 iv t k e p s r e p r a t e b r a d e M 1 Årsredovisning 2012 M e d a r b e t a r p e r s p e k t i v 1 Så nådde landstinget målen En av årsredovisningens viktiga funktioner är att synliggöra hur landstinget lyckats med att uppnå de mål som sattes

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Särtryck Kvalitetsbokslut med fokus på Habilitering & Hälsa Heide Benser/Image Source/All Over Press Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Heide Benser/Image Source/All

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer