Årsredovisning. Stockholms läns landsting. verksamhet 1

Transkript

1 2012 Årsredovisning Stockholms läns landsting verksamhet 1

2 Innehåll Finanslandstingsrådet har ordet...3 Stockholms läns landsting...4 Vi satsar för framtiden...6 Storsatsning på hälsa och vård...7 Trafiksystem för allt fler invånare...9 En ny trafikförvaltning växer fram Trafiksatsning Stockholm växer fram En region i framkant arbetar med ständiga förbättringar...12 Året i korthet...15 Vår organisation...16 Landstingsstyrelsen Förvaltningsberättelse...19 Mål och uppdrag...20 Långsiktiga mål...20 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården...20 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken...23 En ekonomi i balans balanskrav...25 Kortsiktiga mål uppföljning av indikatorer...25 Ekonomi...28 Den ekonomiska utvecklingen i världen...28 Resultat...29 Intäkter...30 Kostnader...36 Investeringar...40 Finansiering...43 En ekonomi i balans...45 Verksamhet...48 Landstingsstyrelsen...48 Forskning och regional utveckling i världsklass...49 Stolta medarbetare...51 Allas lika värde lika behandling av alla...52 Hållbar miljö...53 Nya Karolinska Solna...53 Informationssäkerhet och IT-strategi...55 Koncernfinansiering...56 Hälso- och sjukvården Verksamhet Verksamhetsförändringar...58 Konsumtion...58 Framtidsplan för hälso- och sjukvården...61 Hälso- och sjukvårdsnämnden...62 TioHundranämnden...66 Producentorganisationen...67 Stockholms läns sjukvårdsområde...66 Karolinska Universitetssjukhuset...68 Södersjukhuset AB...70 Danderyds Sjukhus AB...72 TioHundra AB...73 Södertälje Sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB...76 MediCarrier AB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB...78 Stockholm Care AB...79 Folktandvården Stockholms län AB Kollektivtrafiken...81 Trafiknämnden...84 Kulturnämnden...87 Patientnämnden...88 Fastigheter...89 Locum AB...89 Landstingsfastigheter Stockholm...90 Övrigt...92 Landstingshuset i Stockholm AB...92 AB SLL Internfinans...92 Landstingsrevisorerna...93 Skadekontot...93 Stiftelser...94 Intern kontroll...95 Medarbetare...97 Miljö Funktionsnedsättning Folkhälsoarbete Upphandling Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Revisionsberättelse Definitioner och begrepp Förkortningar Fakta om Stockholms läns landsting Adresser Framsida: Konstverket i bakgrunden, bilden överst till höger: Mikael Lundberg/BUS 2013 Framsida: Konstverket i bakgrunden, bilden överst till vänster: Torbjörn Johansson / BUS 2013 Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år om inte annat anges. Avvikelser kan förekomma i tabeller och diagram då siffrorna är avrundade från tusen kronor till miljoner kronor.

3 Finanslandstingsrådet har ordet tockholms län är en region som andas tillväxt och framtidshopp. SAldrig har så många bott i länet som idag. Detta medför stora möjligheter men även stora utmaningar. För att länet ska kunna utvecklas och utökas med invånare, företag och arbetstillfällen krävs att landstingets verksamheter, som kollektivtrafik och hälso- och sjukvård, håller god kvalitet var ett år då den ekonomiska krisen gjorde avtryck i vår omvärld, också i Stockholms län, med ökade varsel och lägre sysselsättningstillväxt. Stockholms läns landsting kan dock, tack vare en ekonomi i balans, skapa nya arbetstillfällen och öka resurserna till välfärden i länet redovisade Stockholms läns landsting ett överskott på miljoner kronor. Detta är näst intill unikt bland landsting och regioner i Sverige. Byggandet av Nya Karolinska Solna går framåt och när de första patienterna tas emot 2016 kommer vi att ha ett sjukhus i världsklass med inriktning mot högspecialiserad vård och forskning. I och med det förstärks Stockholms läns position som forsknings- och Life Science-region. Parallellt med detta sker utbyggnaden av sjukvården i hela länet med rekord investeringar i bland andra Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Södertälje sjukhus. Förutom att vården ska vara av god kvalitet ska den även vara lätt tillgänglig för patienten och ger möjlighet att välja vårdgivare. Under 2012 har patienterna fått valfrihet på ytterligare sex specialistområden. Det är viktigt att kollektivtrafiken i länet fungerar som den ska så att du kommer i tid till jobbet eller till hämtning på förskolan. Glädjande är att tillförlitligheten i Stockholms kollektivtrafik ökade både på land och till sjöss. Landstinget fortsätter att bygga ut kollektivtrafiken för att klara det ökade resandet och andelen stockholmare som reser med kollektivtrafiken ökar stadigt. Det är en utveckling som jag är stolt över. Investeringarna i kollektivtrafiken har varit omfattande de senaste åren. Sedan 2007 har meter spår tillkommit i Stockholms län. De närmaste åren kommer stora investeringar att ske i tunnelbanan, lokalbanor/spår - vägar och Citybanan. Ni är drygt som varje dag arbetar för att våra landstingsdrivna verksamheter ska fungera och fortsätta vara det nav i samhället som det är. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla er som gör att viktiga delar av Stockholms län fungerar varje dag. Torbjörn Rosdahl Finanslandstingsråd 3

4 Stockholms läns landsting Landstingets huvuduppgift är att se till att länets invånare har tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Vi står även för den långsiktiga planeringen för regionen, skapar förutsättningar för tillväxt samt bidrar till kulturen i länet. Som en röd tråd genom det arbetet går landstingets framgångsrika miljö arbete blev ett år av fortsatta politiska beslut om de största investeringarna någonsin i vård och trafik. Samtidigt fortsatte två banbrytande byggprojekt, länets befolkning växte och landstinget gjorde framsteg inom många områden. L änet växte 2012 med invånare. Det är positivt samtidigt som det innebär fler resenärer i trafiken och fler patienter som ska få vård. Därför är vi extra stolta över att landstinget lyckades nå målen under förra året och på så sätt kom närmare visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Landstinget når målen De långsiktiga målen är att förbättra kvalitet och tillgänglighet i vården, förbättra tillförlitligheten i kollektivtrafiken och ha en ekonomi i balans. Vården tog emot nära 16, 5 miljoner besök och drygt patienter vårdades inlagda på avdelning under Sammantaget förbättrades tillgängligheten både när det gäller behandlingar och mottagning. Under 2012 genomfördes ungefär 750 miljoner resor med kollektivtrafiken. Majoriteten av alla trafikslag förbättrade sin punktlighet under året. Landstingets ekonomiska ställning är fortsatt stark och budgeten är i balans. Det återspeglades i att landstinget fick ett fint ratingbetyg av kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor s. Landstingets kreditvärdighet bedöms varje år och är ett samlat mått på hur stor risk det är att låna till oss. Den fina ratingen bygger på länets dynamiska och växande ekonomi med god sysselsättning och höga inkomstnivåer, men främst på landstingets goda betalningsförmåga och ekonomiska flexibilitet. En vård och forskning i framkant Vårdkvaliteten i Stockholms län är god. Ett exempel är cancervården i länet där vi i många avseenden ligger i världsklass. Inom arbetet med att förebygga cancer genom att minska rökningen bland befolkningen är Sverige bland de världsledande. Landstinget har ett nära och konstruktivt samarbete med Karolinska Institutet. Stockholmsregionen har med Karolinska Institutet den starkaste medicinska forskningen i Sverige. Under 2012 stärkte landstinget även samarbetet med Kungliga Tekniska Högskolan för att kunna arbeta långsiktigt med forskning och verksamhetsutveckling i skärningspunkten mellan hälsa, medicin och teknik. Samarbetet ska även bidra till att utbilda yrkesgrupper inom den tekniskt alltmer avancerade vården. 4 Inger Stenström Gör/yrke: Projektledare kommunikation.

5 Under 2012 pågick bygget av Nya Karolinska Solna för fullt. Ambitionen är att bygga ett av världens bästa och mest moderna universitetssjukhus och projektet har fått stor uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser. Bygget, som startade sommaren 2010, går enligt tidsplanen och pågår fram till och med hösten Den nya sjukhusanläggningen kommer att omfatta cirka kvm, ungefär lika stor som 24 Hötorgsskrapor. Näringslivet blir alltmer kunskapsintensivt, det finns en stark entreprenörskultur, god sysselsättning och regionens arbetskraft är högutbildad. En region i tillväxt Landstinget har en roll i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och skapar genom de egna verksamheterna förutsättningar för tillväxt. Utvecklingen i Stockholms län går trots den ekonomiska krisen huvudsakligen i en positiv riktning. Stockholmsregionen står sig väl i jämförelse med andra europeiska länder. Näringslivet blir alltmer kunskapsintensivt, det finns en stark entreprenörskultur, god sysselsättning och regionens arbetskraft är högutbildad. Invånarna upplever att de är trygga, färre invånare behöver försörjningsstöd och våra invånare blir allt friskare. Dessutom väljer alltfler invånare i regionens centrala delar att resa kollektivt vilket är bra för vår miljö. En expansiv kollektivtrafik Varje vardag under 2012 gjorde resenärer cirka 2,7 miljoner påstigningar på olika färdmedel i kollektivtrafiken. Invånarna i Stockholms län har högst förtroende för kollektivtrafiken och är nöjdare med kollektivtrafiken i jämförelse med andra regioner och landsting i landet. Under förra året fortsatte även bygget av Citybanan. Det är en sex kilometer lång pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholms södra med två nya stationer vid Odenplan och T-Centralen. När Citybanan är klar 2017 fördubblas spårkapaciteten i Stockholm och alla tåg kan gå tätare och punktligare. Trafikverket bygger Citybanan i nära samarbete med Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Mälardalskommunerna. Ett grönt föredöme Under 2012 lanserade landstinget Miljöutmaning 2016, ett nyskapande miljöpolitiskt program som tar ett nytt och ambitiöst grepp för att vården och kollektivtrafiken ska bli än mer resurseffektiva. Samtidigt fortsatte arbetet med att öka användningen av förnyelsebara drivmedel i kollektivtrafiken och att minska de klimatpåverkande utsläppen av medicinska gaser. Stockholms läns landsting är bäst i Sverige på detta. Maria Övergaard Gör/yrke: Fordonsstrateg, Buss och Färdtjänst. 5

6 Vi satsar för framtiden Landstinget sjuder som vanligt av aktivitet. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg och båtar tar resenärer över hela länet till jobbet, skolan eller hem igen. Men det pågår också något annat. Förberedelser för framtiden. Överallt kraftsamlar landstingets verksamheter. Det handlar om att förverkliga de beslut som politikerna i Stockholms läns landsting fattade under 2011 och Beslut som innebär de största investeringarna någonsin inom vård- och trafikområdena. Det arbete som nu har inletts bygger på årtionden av fakta insamling, överväganden och beslut. Under 2012 har landstinget tagit viktiga steg för att omvandla planer och beslut till verklighet. Stockholms län är en växande och omtyckt region, både att bo och att arbeta i. De senaste åren har befolkningen ökat i länet med invånare varje år. Fram till 2021 beräknas vi ha blivit fler i länet. Det betyder att landstinget måste rusta sig för de ökade behov som det medför. Kapaciteten i trafiksystemet och i vårdstrukturen måste öka. Utmaningarna är stora och berör alla som bor och arbetar här. Det arbete som nu har inletts bygger på årtionden av faktainsamling, överväganden och beslut. Under 2012 har landstinget tagit viktiga steg för att omvandla planer och beslut till verklighet. Bli ännu bättre för att kunna växa mer De kommande fem åren investerar landstinget därför 68 miljarder i vård och kollektivtrafik. Satsningarna är ett led i att nå landstingets långsiktiga mål att förbättra tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården, förbättra tillförlitligheten i kollektivtrafiken och ha en ekonomi i balans. Landstinget skapar på så sätt förutsättningar för fortsatt tillväxt, för att Stockholms län ska kunna nå visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Få som passerar Stockholm kan undgå att se det stora bygget av Nya Karolinska Solna och den nya stadsdel som växer fram. Men det är mycket mer som ska hända de kommande åren. Vården ska fungera på ett nytt och mer patientnära sätt. Det kräver att sjukhus byggs ut och renoveras. Trafiken ska fungera smidigare och de spår och vägar som finns ska användas bättre. Det är därför Stockholms läns landstings alla verksamheter samlar kraft och förbereder sig. Ett stort arbete ligger framför oss. 6 Folkmängd och prognos

7 Storsatsning på hälsa och vård För att i framtiden kunna möta befolkningens växande behov av hälso- och sjukvård behöver stora delar av vårdsystemet genomgå en omfattande utveckling. Politikerna i landstingsfullmäktige tog i juni 2012 beslut om inriktningen för den största vårdsatsningen någonsin, Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Med denna plan vill landstinget ta ett helhetsgrepp över vården. Syftet med Framtidsplanen är att trygga kapaciteten, tillfredsställa behoven och att utveckla vården mot att bli mer högkvalitativ, effektiv, tillgänglig, jämlik och patientfokuserad. Vårdsatsningen syftar också till att utveckla patientens möjlighet till vårdval och öka tillgängligheten i vården. Det finns dessutom ett behov av att dra nytta av de nya behandlingsmöjligheter som den medicinska utvecklingen skapat. För att förverkliga Framtidsplanen förbereder sig landstingets verksamheter på olika sätt. Vårdomflyttningar och tillbyggnader ska ske på ett sätt som är säkert för patienter och bra för landstingets personal. En viktig del av arbetet är att hålla invånarna informerade om hur de hittar den vård de behöver och säkerställa att medarbetarna känner sig trygga under genomförandet. En växande befolkning med nya förväntningar Det är ett faktum att Stockholms befolkning växer snabbt. Barn och äldre personer är två befolkningsgrupper som enligt prognoserna kommer att öka mer än andra. Barn och äldre står också för en stor andel av det kommande totala behovet av hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting. Förväntningarna på hälso- och sjukvården ökar i takt med att invånarna blir alltmer kunniga om sina sjukdomar, själva väljer sin vårdgivare och blir mer medvetna om sina rättigheter som patienter. Den omfattande modernisering som nu påbörjats ska bygga ett nätverk runt patienten, vilket kräver en sammanhållen helhet som gör det lätt för patienten att hitta rätt. Nätverket ska bestå av förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning. Hälso- och sjukvården ska i större utsträckning erbjuda sammanhållna vårdkedjor som ger kontinuitet och helhet för patienten. Idén är att sätta patienten i fokus. Patienten ska mötas av ett sammanhängande nätverk av olika kompetenser som krävs för patientens vårdbehov. Stockholms läns landsting ska ha en vård med hög tillgänglighet och säkerhet och använda resurser effektivt. Rätt vård ska ges i rätt tid, på rätt vårdnivå och till rätt kostnad. En viktig drivkraft i arbetet med att omforma och utveckla vården är byggandet av Nya Karolinska Solna. Det nya sjukhuset blir en del av Life Sciencekonceptet som inkluderar bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik. Helena Sjölin Borovszky Gör/yrke: Ambulanssjuksköterska, doktorand. Framtidens patient Hälso- och sjukvården ska vara en helhet där det är lätt för patienten att hitta rätt vård. Stockholms läns landstings mål för hälso- och sjukvården 2015 är en vård med hög tillgänglighet som ges i rätt tid. Patienten ska vara delaktig i sin egen vård som ska vara av god kvalitet. Målbilden är en befolkning som är friskare och som har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Det är lätt att hålla sig informerad om sin egen vård och att i allt större utsträckning själv kunna välja vårdgivare. Den vård som erbjuds är sammanhållen, hälsofrämjande och effektiv och har fokus på patientsäkerheten. I Life Science-konceptet ligger fokus på att i samarbete över disciplinerna omvandla idéer till produkter. Dessa produkter effektiviserar egenvård, omsorg av patienten utanför sjukhuset, nya behandlingsmetoder och inte minst friskvård. Inom Life Science är det viktigt att ta fram ny teknik men i högsta möjliga grad också se till att den används i vården. 7

8 Det här har hänt under 2012 Under hösten 2012 har arbetet fortsatt bland annat med att utveckla akutsjukhusens uppdrag och inriktning, att utveckla verksamhetsinnehållet för Nya Karolinska Solna och att utreda förutsättningarna och planera för att flytta ut vård utanför akutsjukhusen. På agendan står också att utveckla barnsjukvården liksom den samlade specialistvården utanför akutsjukhusen. I september beslutade politikerna i landstinget att under 2013 inleda ett försök med att samla specialistvård utanför akutsjukhusen på Sabbatsbergs sjukhus. Projektet är en viktig del i arbetet med att göra vården mer tillgänglig. Fram till 2016 beräknas cirka läkarbesök och vårdtillfällen flyttas ut från akutsjukhusen. Så går arbetet till Arbetet med att organisera vården på ett nytt sätt och samtidigt renovera och bygga nytt på akutsjukhusen ställer stora krav på samordning mellan alla involverade parter. Var vården ska ges kommer att förändras, vilket leder till att ansvariga vid varje sjukhus har i uppdrag att se över vad just de ska bidra med. De ska också undersöka vilken vård som just deras sjukhus kan ta hand om och hur det ska gå till. För att se till att patienterna får säker vård av hög kvalitet och att medarbetarna har en god arbetsmiljö, planeras stora förändringar överallt i verksamheterna. På sjukhusen, på de centrala administrativa avdelningarna för sjukvård, för dem som arbetar med personalfrågor, fastighetsutveckling, regional planering med mera. Ett nära samarbete finns även med Karolinska Institutet för att garantera forskningens behov. Planeringsarbetet hålls samman av ett centralt programkontor som koordinerar alla de ingående verksamheterna. Ambitionen att ta ett helhetsgrepp och att se den samlade vården i länet som ett nätverk förverkligas med hjälp av kartläggning av hela länets nuvarande och kommande vårdutbud. Denna kartläggning är programkontorets uppgift. Den färdiga vårdutbudskartan kommer att styra omflyttningar och utveckling av länets vårdutbud. I ett projekt av denna omfattning är god förberedelse och riskanalys centrala för att garantera framgång. Förberedelserna är särskilt viktiga inför nästkommande år när projektet går över i en fas av intensivt byggande och senare flytt. De viktigaste satsningarna de närmaste åren: samla den högspecialiserade vården på det nya sjukhus i världsklass som byggs just nu i Solna modernisering av akutsjukhusen specialistvård ska erbjudas utanför sjukhusen satsningar på ehälsa, bland annat fortsatt utveckling av guidning, service och råd till patienterna via internet rekordinvesteringar och utbyggnad av sjukvården i hela länet för att skapa hundratals fler vårdplatser. 8

9 Modernisering och utbyggnad av kollektivtrafiken Stockholms läns landsting gör varje år miljardsatsningar för att upprusta den befintliga trafiken. De stora investeringar som gjorts och kommer att göras de närmaste åren handlar dock om utbyggnader. Tomteboda Sergels torg/ T-Centralen Kungsträdgården Kårsta Stor- Stockholm Österskär Mörby centrum Helenelund Näsbypark Kista Ropsten Ulvsunda Sthlm Skärholmen östra Fruängen Norsborg Flemingsberg Kista, Helenelund Ulvsunda Alvik Solna Sthlm södra Ropsten Waldemarsudde Liljeholmen City Sickla udde Nacka Forum Gåshaga brygga PÅBÖRJADE PROJEKT = Befintligt spår BESLUTADE OCH INPLANERADE PROJEKT FÖRSTUDIER Citybanan En 6 km lång pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholm södra. Tvärbanan Solnagrenen byggs med 7 km spår från Alvik till Solna station. Tunnelbanan Röda linjen moderniseras med nya fordon och ny depå i Norsborg. Ett nytt signalsystem installeras. Spårväg City och Lidingöbanan Byggs ut från Djurgårdsbron till Ropsten och kopplas ihop med den moderniserade Lidingöbanan. Roslagsbanan Byggs ut med dubbelspår på ett antal sträckor, trafiksäkerhetsåtgärder, ny depå, bulleråtgärder samt nya fordon. Tvärbanan Ny sträckning, Kistagrenen, från Ulvsunda till Kista och Helenelund. Tunnelbanan Ny tunnelbanegren från Kungsträdgården till Nacka. Spårväg Syd Ny spårväg från Skärholmen till Flemingsberg. Trafiksystem för allt fler invånare Samtidigt som förberedelserna inför framtidens vård är i full gång har landstinget redan börjat genomföra de stora satsningarna på kollektivtrafiken. Och ännu fler moderniseringar är på förberedelsestadiet. Det är en del av ett långsiktigt arbete tillsammans med stat och kommuner och omfattar all infrastruktur i regionen. Landstinget gör varje år miljardsatsningar för att upprusta den befintliga trafiken. De stora investeringar som gjorts och kommer att göras de närmaste åren handlar dock om utbyggnader. Några av de större projekt som pågått under 2012 är: Citybanan byggs i en cirka sex kilometer lång tunnel under Stockholms innerstad och nya tåg har köpts in för att trafikera sträckan utbyggnad av Tvärbana Norr och Roslagsbanan. Den befintliga Tvärbanan från Sickla Udde till Alvik byggs vidare norrut. Roslagsbanan moderniseras och får högre kapacitet bland annat genom dubbelspårsutbyggnader och nya fordon uppgradering av tunnelbanans Röda linje. Uppgraderingen består av tre delprojekt: nytt signalsystem, nya fordon och en ny depå i Norsborg under 2012 påbörjades en förstudie som förberedelse för att bygga en ny tunnelbanegren till Nacka. Satsningarna del i ett större sammanhang De stora trafikinvesteringarna som landstinget ska genomföra är en del i det större samarbetet Trafiksatsning Stockholm. Det är samlingsnamnet för de gemensamma satsningar som staten, landstinget och kommunerna gör för 9

10 Trafiksatsning Stockholm är samlingsnamnet för de gemensamma satsningar som staten, landstinget och kommunerna gör för bättre framkomlighet i Stockholmsregionen. bättre framkomlighet i Stockholmsregionen. Under tio år satsas därför nära 100 miljarder kronor på ett 70-tal olika projekt från byggen som Citybanan, Förbifart Stockholm och en omfattande utbyggnad av kollektivtrafiken, till fler cykelvägar och gångvägar. För kollektivtrafiksatsningarna har Stockholms läns landsting avsatt 32 miljarder de närmsta fem åren. Varje byggprojekt är en bit i det större trafikpusslet. För att trafiken ska fungera smidigt krävs att de spår och vägar som redan finns kan kompletteras, så att de används ännu bättre. Kompletteringarna tar hänsyn både till hur folk reser idag och till de resemönster som kommande bebyggelse skapar. För att alla dessa överväganden ska kunna göras, pågår ett kontinuerligt prognos- och planeringsarbete ur befolkningsmässiga aspekter och ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Landstinget ansvarar för planering för Stockholmsregionens långsiktiga utveckling. Därför utarbetas den så kallade RUFS regional utvecklingsplan för Stockholms län ungefär varannan mandatperiod. Det är detta arbete som sedan ligger till grund för både landstingets plan för kollektivtrafiken, det regionala trafikförsörjningsprogrammet och kommunernas satsningar på till exempel bostadsbyggande. Två regionplaner har också varit utgångspunkt för de förhandlingar mellan stat, kommuner och landsting som resulterat i Trafiksatsning Stockholm. Genom arbetet med RUFS samlas alla aktörer och i förhandlingarna beslutas exempelvis hur olika satsningar ska finansieras. Kommande kollektivtrafiksatsningar Eftersom satsningar på kollektivtrafik är en del av infrastruktursatsningarna debatteras de i riksdagen, i Stockholms stad och i landstinget. Ibland diskuteras kollektivtrafiksatsningarna för sig och ibland debatteras de tillsammans med vägar och andra satsningar. Det är dock politikerna i landstinget som beslutar om kollektivtrafiken. De viktigaste satsningarna som planeras inom kollektivtrafiken de kommande åren är dessa: Tvärbanan som färdigställs med Kistagrenen och Tvärbana Ost. Tvärbanan är en cirka 11 km lång spårväg som binder samman Stockholms pendel - tågs- och tunnelbanenät på tvären förlängning av Spårväg City, en modern spårväg i Stockholms city, inklusive upprustning av Lidingöbanan Spårväg Syd som ska länka samman regionala stadskärnor i södra Stockholm Citybanan, en sex km lång pendeltågstunnel under Stockholm som planeras vara färdig

11 En ny trafikförvaltning växer fram Stockholms läns landsting axlade under 2012 rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Det är en del i en ny kollektivtrafiklag som gäller från den 1 januari Eftersom ett bolag inte kan ägna sig åt myndighetsutövning, har Stockholms läns landsting fått göra förändringar i sin organisation för att kunna ta på sig rollen som kollektivtrafikmyndighet. Tidigare sköttes all administration av kollektivtrafiken av AB Storstockholms Lokaltrafik. Under 2012 påbörjades den förändring som innebär att AB SL delas från och med Alla anställda kommer att arbeta på landstingets trafikförvaltning, som fortsatt sköter upphandling och samordning av kollektivtrafiken, tar fram beslutsunderlag till de politiska beslutsfattarna samt delar ut tillstånd. De varumärken som vi känner igen som SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten kommer alla att finnas kvar. Den nya kollektivtrafiklagen innebär starten för helt privata trafiklinjer. Vid sidan av den inplanerade kollektivtrafiken finns nu ett nytt sätt att tillgodose invånarnas behov av transporter med hjälp av privata initiativ. Privata aktörer kan numera ansöka om att driva egna trafiklinjer under eget namn, som komplement till SL-systemet. För invånarna betyder den nya lagen framför allt att de nu kan få privata kollektivtrafiklinjer med egna biljettsystem, utanför SL. Lagen innebär att alla Sveriges län ska ha en regional kollektivtrafikmyndighet som kan ta emot ansökningar från entreprenörer som vill köra egna linjer under eget namn. Landstinget kommer som förut att organisera den ordinarie kollektivtrafiken. De som kör SL-linjerna är visserligen också privata entreprenörer men de är upphandlade av landstingets trafikförvaltning och kommer att ha den välbekanta SL-logotypen, medan de privata linjerna kör under egen flagg. Trafiksatsning Stockholm växer fram Trafikfrågor debatteras ständigt och projekt som väg- och tunnelbanebyggen kan ta många år från ritbordet till resande i praktiken. Här är en tillbakablick på hur Trafiksatsning Stockholm växt fram och de tidigare satsningar som legat till grund för den gav regeringen uppdrag till de dåvarande trafikverken att ta fram långsiktiga nationella planer för transportsystemet. I dessa planer arbetades Stockholmsförhandlingen in under ledning av landshövding Per Unckel redovisades resultatet av Stockholmsförhandlingen. Regeringens statlige förhandlingsman Carl Cederschiöld hade lett en grupp med representanter för stat, kommuner och landsting i arbetet med att ta fram ett förslag på vilka utbyggnader som skulle göras fram till 2020 och hur de skulle finansieras. Förhandlingen innehöll konkreta åtaganden om nybyggnationer som bland andra Förbifart Stockholm, men även ombyggnationer och upprustningsprojekt i tunnelbana, spårväg och vägnät. I en parallell förhandling togs förslag om Citybanan fram. Stockholmsförhandlingen tar sin utgångspunkt i landstingets regionala utvecklingsplan, RUFS, enades stat, kommuner och Stockholms läns landsting om hur satsningarna i Stockholmsförhandlingen skulle finansieras, i den så kallade Stockholmsöverenskommelsen. I september 2012 lanserades de omfattande investeringar man enats om för framkomlighet för hela regionen som Trafiksatsning Stockholm. Några av Trafiksatsning Stockholms byggprojekt, som Citybanan, är redan i gång medan de flesta är i olika stadier av planering. Under 2012 fortsatte arbetet med en regional inriktning av infrastrukturplaneringen, i första hand för perioden

12 En region i framkant arbetar med ständiga förbättringar Landstinget gör rekordstora satsningar för framtiden de kommande åren. Det betyder inte att det löpande arbetet med att utveckla behandlingar och arbetssätt avstannar. Tvärtom är det nu viktigare än någonsin att se till att skattepengarna används på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. En nyckel till detta är den ständiga utvecklingen av behandlingar som sker i vården. Ytterligare en nyckel är att ständigt förbättra landstingets arbetssätt. En tredje nyckel är att hitta rätt balans mellan vad som ska göras ute i landstingets verksamheter och vad som bäst samordnas centralt. Här kan du läsa några exempel på landstingets samordnings- och effektiviseringsarbete. Kunskapsstyrning Landstinget har sina egna framtidsspanare. Här handlar det dock inte om trender i största allmänhet utan om läkemedel. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser över kunskapsläget och styr verksamheterna så att den senaste kunskapen används och nya behandlingar kommer in i den kliniska verksamheten snabbt och säkert. Vi bevakar vilka läkemedel som godkänts och snart är på väg ut på marknaden med en metod som kallas Horizon Scanning. Tillsammans med Region Skåne, Västra Götalandsregionen och landstinget i Östergötland tar vi fram tidiga värderingar av vilka läkemedel som är på väg ut på marknaden. Vårt arbete blir ett slags förvarningssystem som kan användas av alla Sveriges landsting, säger Marie Persson, apotekare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Utifrån denna kunskap arbetar hälso- och sjukvårdsförvaltningen med att planera introduktionen av läkemedel bland annat genom utbildningar och vårdprogram men även med uppföljningar. Många av de nya läkemedlen är annorlunda än dagens. I motsats till tidigare läkemedel, till exempel penicillin, som är verksamma på en bred patientgrupp, är de ofta effektiva bara för en liten grupp patienter och dessutom dyra. Därför är det viktigt att ta fram rekommendationer så att de kommer till användning för rätt patientgrupp. Här fyller Stockholms läns läkemedelskommitté och de expertråd som är knutna till denna en viktig roll. De ger årligen ut rekommendationer i form av bland annat Kloka Listan och Kloka Råd. Detta är bara några exempel på hur landstinget arbetar med kunskapsstyrning när det gäller läkemedel. I grunden handlar det alltid om att behandlingar i vården baseras på bästa tillgängliga medicinska kunskap. I kombination med kloka arbetssätt ska det leda till en hög kvalitet i vården som utförs på ett kostnadseffektivt sätt. Kristian Peterhoff Gör/yrke: Upphandlare. 12

13 Samordning av vårdgivare En grundläggande utmaning för alla som organiserar vård är att hålla samman den alltmer komplexa vården. En del av detta är att guida patienten rätt, en annan att se till att de många olika vårdgivarna samarbetar och tar ansvar för patientens hela väg genom vården. Alla dessa delar arbetar landstinget med kontinuerligt, men det bedrivs också mycket utvecklingsarbete för att bli ännu bättre. Vårdcoacher för bättre hälsa Sedan juni 2010 erbjuds patienter som ofta behöver akuta insatser en vårdcoach. I projektet erbjuds patienter med många akutbesök och inläggningar på sjukhus under en kort tid en egen vårdcoach. Dessa patienter har ofta flera olika sjukdomar samtidigt och behöver hjälp av olika specialister. Vårdcoachen hjälper patienten i vård- och omsorgskontakterna och ger råd för egenvård. Målen är att skapa förbättrad hälsa och livskvalitet, ökad trygghet, en mer sammanhållen vård och omsorg samt bättre medicinska resultat. Utveckling av ehälsotjänster Idag finns olika former av så kallade e-tjänster som komplement till rådgivning per telefon eller besök på vårdcentraler. Redan idag finns till exempel möjlighet att förnya recept på Mina vårdkontakter eller att ta del av råd på Vårdguiden. Landstinget arbetar intensivt med att utveckla fler ehälsotjänster för att stärka patientens möjlighet att få stöd och medverka i hela eller delar av sin vårdprocess. Nya ersättningssystem paketpris Ett annat exempel på hur landstinget arbetar med att få fram nya sätt att stimulera till samordning är det nyligen utvärderade försöket med paketpris. I paketprismodellen får den som utför en operation ersättning enligt ett paketpris för operationen och eftervården men är också ekonomiskt ansvarig för eventuella komplikationer i två år. Tidigare har vårdgivare fått ersättning för varje enskild behandling. Idén är att vårdgivaren inte bara ska få signalen att göra det snabbaste och mest effektiva just nu, utan arbeta långsiktigt och ge så många som möjligt vård så snabbt som möjligt. Utvärderingen av projektet visar på mycket goda resultat. Idén med paketpris är att vårdgivaren inte bara ska få signalen att göra det snabbaste och mest effektiva just nu, utan arbeta långsiktigt och ge så många som möjligt vård så snabbt som möjligt. Utvärderingen av projektet visar på mycket goda resultat. Miljösamordning I en organisation med cirka anställda ger resurseffektiva val god utväxling. Genom att ha ett helhetsperspektiv i miljöarbetet, som sträcker sig utanför de egna verksamheterna, kan effekten bli ännu bättre. Ett exempel på landstingets miljösamordning är det arbete som sker på olika håll i organisationen för att ta till vara resurser. Under 2012 kom alla länets akutsjukhus igång med matavfallsinsamling. På Danderyds sjukhus installeras en matavfallskvarn som innebär att malda matrester kan blandas med vatten 13

14 Landstingets arbete för hållbar samhällsutveckling och god hälsa sker på bred front inom både vård och trafik och i spjutspetsprojekt som stimu lerar miljöteknisk utveckling. och köras med tankbil till Henriksdals reningsverk för att bli biogas till våra SL-bussar. Men landstingets resurseffektivitet tar inte slut där. För att driva på utvecklingen kring biogasbussteknik har trafikförvaltningen lett Östersjösamarbetet Baltic Biogas Bus som ökat kunskapen kring biogasteknik men även ökat trycket på leverantörer av utrustning. Projektet har lett till 300 fler gasbussar i de åtta deltagande länderna. Genom att ställa krav på ökad andel förnyelsebara drivmedel i avtal med trafikentreprenörer styr trafikförvaltningen mot en kontinuerlig ökning av biobränslen i kollektivtrafiken. Andelen har kontinuerligt ökat för varje år och Stockholms läns landsting är bäst på förnyelsebart bränsle i kollektivtrafiken, enligt en nyligen gjord nationell jämförelse mellan landsting och regioner. Landstingets arbete för hållbar samhällsutveckling och god hälsa sker på bred front inom både vård och trafik och i spjutspetsprojekt som stimulerar miljöteknisk utveckling. Vi har satt långsiktiga, mätbara och tuffa mål för hur landstinget ska bidra till en bättre miljö för länets invånare. Genom att samarbeta regionalt och samtidigt föra ut den kompetens som finns kring miljöfrågor i landstinget skapar vi den bästa miljönyttan för regionen, säger Charlotta Brask, miljöchef, Stockholms läns landsting. Effektiviseringar i vården Ute på sjukhus och vårdcentraler pågår ett ständigt arbete för att göra vården bättre. Många gånger handlar det om att införa nya behandlingar eller metoder, men det pågår också ett ständigt arbete med att försöka hitta nya sätt att organisera professioner, logistik och andra resurser runt patienten så att patienten får bättre vård och vården blir mer resurseffektiv. Ett spännande exempel på det senare är den så kallade ambulansmodellen som Danderyds sjukhus infört. Ambulansmodellen kan liknas vid snabbspår för några av de svårast sjuka patienterna, i dagsläget stroke, hjärtinfarkt och höftfraktur. Redan i ambulansen påbörjas diagnos och behandling och när ambulansen kommer fram till sjukhuset kan patienten undvika akuten och föras direkt till rätt avdelning eller till röntgen. Modellen har varit framgångsrik. Andelen höftfrakturer som opereras inom 24 timmar har ökat från 57 procent till 82 procent. För strokepatienter har tiden från dörr till behandling minskat från 65 minuter till 43 minuter. Det här är ett bra exempel på förbättringar som sätter patientens hälsa främst, säger Toivo Heinsoo, landstingsdirektör. Jag tycker att landstingets personal på Danderyds sjukhus är fantastisk som lyckats med detta arbete så här långt. Ofta är det smartare arbetssätt och ett gott samarbete som leder till förbättringar av det här slaget. Jag vill verkligen uppmuntra medarbetare i landstinget att se möjligheterna att utveckla vården genom att tänka nytt och våga dela med sig av sina idéer på arbetsplatsen. Charlotta Österdahl Gör/yrke: Barnmorska. 14

15 Året i korthet Sammanfattning Resultatet för Stockholms läns landsting, SLL, uppgick till mkr, mkr högre än budget. Skatteintäkterna uppgick till 59,5 miljarder och ökade med 2,6 procent jämfört med År 2012 har SLL fortsatt satsningarna inom hälso- och sjukvård och trafik. Investeringarna uppgick till 9,4 miljarder. Vården tog emot cirka 16,5 miljoner besök och vårdades inom slutenvården. Under 2012 genomfördes ungefär 750 miljoner resor med kollektivtrafiken. De långsiktiga målen om förbättrad tillgänglighet, kvalitet i vården, tillförlitlighet i resandet samt ekonomi i balans har alla uppnåtts och förbättrats. SLL:s rating är fortsatt AA+ och stabil. Fördelning av intäkter Resultaträkning Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter m.m Finansnetto Resultat Verksamhetens resultat Mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden Akutsjukhusen 8 21 Stockholms läns sjukvårdsområde Övrig vård Trafiknämnden Fastighetsverksamhet Koncernfinansiering Övrig verksamhet inkl. koncernjusteringar Resultat SLL Statsbidrag och övriga bidrag mkr, 3 % Övriga intäkter mkr, 2 % Hyresintäkter, tjänster, material, varor mkr, 5 % Försäljning av primärtjänster mkr, 2 % Patientavgifter mkr, 2 % Resenärsintäkter mkr, 9 % Samlade skatteintäkter mkr, 77 % Investeringar Mkr Trafikinvesteringar Fastigheter Inventarier m.m NKS Citybanan Totala investeringar SLL-koncernen Fördelning av kostnader Avskrivningar mkr, 5 % Övriga kostnader mkr, 17 % Läkemedel mkr, 8 % Köpt trafik mkr, 15 % Finansnetto mkr, 2 % Personalkostnader mkr, 33 % Köpt hälsooch sjukvård mkr, 20 % Balansräkning Mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Avsättningar och långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

16 Vår organisation Vårt landsting är det mest folkrika av Sveriges 17 landsting och tre regioner. Här bor cirka två miljoner människor. Landstingets huvuduppgift är att se till att länets invånare har tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Vi står också för den långsiktiga planeringen för regionen samt att skapa förutsättningar för hela regionens tillväxt. Landstinget bidrar även till kulturen i länet. Landstingsfullmäktige styr på medborgarnas uppdrag Stockholms läns landsting leds av landstingsfullmäktige. I landstingsfullmäktige sitter 149 ledamöter som väljs genom allmänna val vart fjärde år. Landstingsfullmäktige beslutar om olika förslag som rör landstingets verksamhet och mål. I samband med beslutet om landstingets budget bestämmer fullmäktige också om skattesats, patientavgifter och taxor för kollektivtrafiken. Landstingsstyrelsen leder och samordnar Landstingets verksamhet leds och samordnas av landstingsstyrelsen, som utses av fullmäktige. Alla ärenden som ska beslutas i landstingsstyrelsen och i landstingsfullmäktige förbereds av landstingsberedningen, som består av den politiska majoritetens landstingsråd. Det löpande arbetet leds av nämnder och styrelser, vars ledamöter utses av fullmäktige. Verksamheterna i landstinget drivs både i egen regi och via entreprenörer. Stockholms läns landstings organisation 2013* + Politisk organisation Styrelser för bolag och produktion i förvaltningsform Ny organisation 2012 NKS-förvaltningen lades ned förra året. Istället delades ansvaret för planering och genomförande av Nya Karolinska Solna upp mellan landstingsstyrelsens förvaltning och Karolinska Universitets sjukhuset. En ny kollektivtrafiklag trädde i kraft 1 januari 2012 som innebär att Stockholms läns landsting är regional kollektivtrafikmyndighet i Stockholm. För uppdraget bildade landstinget en trafikförvaltning som ansvarar för kollektivtra fiken och ser till att den motsvarar de behov som finns i länet. Trafikförvaltningen upphandlar den allmänna kollektivtrafiken och handlägger anmälningar från kommersiella aktörer. Förvaltning och verksamhet Landstingsfullmäktige Revisorskollegiet Arbetsutskottet Forskningsberedningen Landstingsrådsberedningen Revisionskontoret Landstings - styrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning Produktionsutskottet Tillväxt- och regionplaneringsutskottet Miljö- och skärgårdsberedningen Aktiebolag med i huvudsak externa styrelseledamöter Aktiebolag med politiska styrelseledamöter Förvaltningsstyrelse med externa styrelse ledamöter Trafiknämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämnden Södersjukhuset AB Danderyds Sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB Södertälje Sjukhus AB Folktandvården Stockholms län AB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB MediCarrier AB Stockholm Care AB AB Stockholms Läns Landstings Internfinans AB Storstockholms Lokaltrafik, SL Locum AB Waxholms Ångfartygs AB Landstingshuset i Stockholm AB Aktiebolag Gemensamt bolag med Norrtälje kommun TioHundra AB Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms läns sjukvårdsområde Trafikförvaltningen Färdtjänstutskottet Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen Beredningen för sjötrafik Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 3 geografiska sjukvårdsstyrelser 3 geografiska utskott 6 programberedningar Patientnämndens förvaltning Kulturnämnden Kulturförvaltningen Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje* Sjukvårds- och omsorgskontoret *Gäller från och med 1 mars *Gemensam nämnd med Norrtälje kommun 16

17 Landstingsstyrelsen 2012 Torbjörn Rosdahl (M): Finanslandstingsråd, ordförande i landstingsstyrelsen, landstingsstyrelsens arbetsutskott och kris ledningsutskott samt i Landstings huset i Stockholm AB och SLL Internfinans AB samt ordförande i Stiftelsen Clara. Christer G Wennerholm (M): Trafiklandstingsråd, 1:e vice ordförande i landstingsstyrelsen, ordförande i trafiknämnden, AB Storstockholms lokaltrafik och i Waxholms Ångfartygs AB. Helene Hellmark Knutsson (S): Landstingsråd i opposition, 2:e vice ordförande i landstingsstyrelsen, landstings styrelsens arbetsutskott och kris ledningsutskott samt i Lands tingshuset i Stockholm AB. Filippa Reinfeldt (M): Hälso- och sjukvårdslandstingsråd, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Lennart Kalderén (M): Ordförande i landstingsstyrelsens arvodesutskott och ledamot av trafiknämnden. Marie Ljungberg Schött (M): Ordförande sjukvårdsstyrelsen Stockholm Ekerö, ledamot av hälso- och sjukvårdsnämnden samt ordförande i programberedningen Barn, unga och kvinnosjukvård. Natasha Ringblom (M): Ledamot av landstingsstyrelsens produktionsutskott samt ledamot i tillväxt och regionplaneutskottet. Lars-Erik Salminen (M): Ledamot av tillväxt- och region planeringsutskottet. Birgitta Rydberg (FP): 1:e vice ordförande i hälsooch sjukvårdsnämnden, ord - förande i programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Anna Starbrink (FP): Landstingsråd, ordförande i kulturnämnden samt i produktionsutskottet. Stig Nyman (KD): Landstingsråd, 1:e vice ordförande i Landstingshuset i Stockholm AB, ordförande i forskningsberedningen, ordförande i programberedningen för äldre och multisjuka samt 1:e vice ordförande i arbetsutskott och krisledningsutskott. Gustav Andersson (C): Miljö- och skärgårdslandstingsråd, ordförande i miljö- och skärgårdsberedningen, ordförande i skärgårdsstiftelsen, 1:e vice ord förande i tillväxt och regionplaneringsutskottet. Erika Ullberg (S): Landstingsråd i opposition, 2:e vice ordförande i trafiknämnden, AB Storstockholms lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB. Dag Larsson (S): Landstingsråd i opposition, 2:e vice ordförande i hälsooch sjukvårdsnämnden samt i programberedningen för e-hälsa och öppna jämförelser. Nanna Vikholm (S): 2:e vice ordförande i tillväxtoch regionplaneringsutskottet, ledamot i trafiknämnden. Lars Dahlberg (S): 2:e vice odförande i sjukvårdsoch omsorgsnämnden i Norrtälje. Raymond Wigg (MP): Landstingsråd i opposition, ledamot av arbetsutskottet, produktionsutskottet samt tillväxt- och regionplaneutskottet. Helene Öberg (MP): Vikarierande gruppledare, ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden. Håkan Jörnehed (V): Landstingsråd i opposition, ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden 17

18 Anna Povse Gör/yrke: Anaplastolog*. Vad tycker du är det bästa med ditt jobb? Att jag får vara kreativ, möta patienter, möjligheten att hjälpa människor. Vad tycker du är bäst med Stockholms län? Vackert, många fina natur - områden. 18 verksamhet * En anaplastolog arbetar med att bygga exempelvis estetiska proteser såsom ögon av akrylat, näsprotes eller öronprotes.

19 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Resultatet för 2012 uppgår till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor högre än föregående år och miljoner kronor högre än budget. Resultatet påverkades positivt bland annat av beslutet om återbetalning av premier för AFAförsäkringar om 570 miljoner kronor. Resultatet påverkades negativt bland annat av ökade kostnader för pensioner om 369 miljoner kronor på grund av sänkt ränta vid beräkning av pensionsskulden för bolagen. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet miljoner kronor, jämfört med miljoner kronor för år D e långsiktiga målen för landstinget är att förbättra tillgänglighet och kvalitet i vården, förbättra tillförlitlighet i kollektivtrafiken och ha en ekonomi i balans. Under 2012 ökade tillgängligheten bland annat för behandlingar och mottagning. För kollektivtrafiken till lands och till sjöss var tillförlitligheten förbättrad jämfört med föregående år och överträffade årets mål. De långsiktiga finansiella målen är uppfyllda. Landstingets ekonomiska ställning är fortsatt stark och ekonomin är i balans. De samlade skatteintäkterna ökade 2012 med miljoner kronor vilket motsvarar 2,6 procent jämfört med Årets investeringsvolym uppgick till miljoner kronor och är fördelad på ett flertal stora investeringsobjekt. I pendeltågstrafiken startade den 9 december ny trafik till Uppsala via Arlanda. Utbyggnaden av Tvärbana Norr och Roslagsbanan fortsatte under året. En ny rättspsykiatrisk anläggning i Flemingsberg, Helix, blev klar i december. Arbetet med Citybanan fortsatte under 2012 med sprängningsarbeten och produktion av de underjordiska tågtunnlarna. Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings största investeringsprojekt någonsin. Ambitionen är att bygga ett av världens bästa och mest moderna universitetssjukhus. Byggandet av den nya sjukhusanläggningen pågår för fullt och projektets tidsplan håller. Parkeringsgaraget blev klart enligt plan i december och är i drift. Landstingets räntebärande skulder uppgick på balansdagen till miljoner kronor vilket är en ökning med miljoner kronor sedan årets början. Stockholms län ökade med cirka invånare under Det är en ökning med 1,7 procent och utgör cirka hälften av hela rikets befolkningsökning. Befolkningsökningen leder bland annat till fler resande i kollektivtrafiken och till att fler människor under ett år behöver hjälp och stöd från hälsooch sjukvården. I maj 2012 beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2011 års bokslut att reservera 1,2 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård. I maj 2013 föreslås fullmäktige reservera ytterligare 2,1 miljarder kronor för samma ändamål. förvaltningsberättelse 19

20 Mål och uppdrag Långsiktiga mål De långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården Tillgängligheten mäter hur landstinget har nått vårdgarantins mål för telefonkontakt med sjukvården samma dag, besök till husläkare inom fem dagar och mottagningsbesök hos specialist inom 30 dagar samt erhållen behandling inom 90 dagar ( ). Landstinget har valt ett snävare mål för besök hos husläkare samt mottagningsbesök hos specialist jämfört med det nationella målet som är sju dagar respektive 90 dagar. Patienter med patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan ska inte räknas vid bedömning av om vårdgarantin är uppfylld, enligt gällande regelverk. Det innebär att patienter med patientvald väntan räknas bort från 30 respektive 90 dagars väntetid beroende på vilken vårdgaranti som studeras. Sammanställningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings direktiv enligt formeln antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande. Telefontillgänglighet Mätningen av telefontillgängligheten inom landstinget genomförs kontinuerligt under året och mäter i vilken utsträckning befolkningen får kontakt med sin vårdgivare samma dag och inom fastställda tidsgränser. Under varje mätperiod rings 260 samtal till respektive verksamhet. Tillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 95 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin, jämfört med 94 procent Av de 210 mottagningar som mättes var det 198 som uppfyllde vårdgarantin. Besökstillgänglighet till husläkare Sveriges Kommuner och Landsting mäter besökstillgängligheten till husläkare två gånger per år. Mätningarna för 2012 visar att 90 procent av befolkningen får komma till husläkare inom fem dagar (89 procent). Resultatet är lika för kvinnor och män. Den faktiska väntetiden för besök till husläkare är i genomsnitt 1,5 (1,6) dagar. Mottagningsbesök hos specialist Besökstillgängligheten till specialist mäter att patienter får komma till en specialist inom 30 dagar efter det att beslut har fattats om att skicka en remiss eller efter det att patienten själv kontaktat den specialiserade vården. I uppföljningen av vårdgarantin följs 26 specialiteter, exempelvis allmän kirurgi och ortopedi, för mottagningsbesök. 20 mål och uppdrag