kärleken består av, även I den här åldern vet man sällan något om vare sig karriären eller livet. Man har inte heller någon uppfattning om vad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kärleken består av, även I den här åldern vet man sällan något om vare sig karriären eller livet. Man har inte heller någon uppfattning om vad"

Transkript

1 NUMMER FYRA 2005 " I den här åldern vet man sällan något om vare sig karriären eller livet. Man har inte heller någon uppfattning om vad kärleken består av, även om jag själv varit ständigt förälskad ända sedan jag var omkring fyra år som här " vision och tradition

2 IKONER i n n e h å l l Ledare Vad är ett PEK? SIGFRID LUNDBERG De moderna pionjärerna GRETA RENBORG Att skriva i offentligheten JAN SVENSSON Med bokbussen genom fem språk KATARINA LUNDQVIST Ankungen låg i som en tätting för att vinna sin svanhamn SARA GRIBERG Vem är mångkulturell och vem är inte mångkulturell? NICK JONES När författarna fick rättigheter i Rövarstaten KARL-ERIK TALLMO Före författarskapet om Max Lundgren STEFAN ERSGÅRD Mellösa bokstad KARIN WENSTRÖM På vilken fråga är e-boken ett svar? Del 2 MATS DAHLSTRÖM Framtidsfilerna Korsvägar. Skärningspunkter SVEN NILSSON Ikoner är bibliotekstidskriften som är mer tidskrift än så. En biblioteksmänniska ska ha och rimligen också har ett bredare allmän- och omvärldsintresse än vad som är brukligt i de flesta andra yrkesroller. Därför är Ikoners ambition att tillsammans med det biblioteksspecifika också ha med bidrag som ger vidare utblickar in i många andra kulturella och samhälleliga vinklar och vrår. Titta bara längre in i det här numret! Och därmed finns ett innehåll av naturlig angelägenhet även för bibliotekens besökare. Ändå är det alldeles för tjänstefelsvanligt att inte hitta Ikoner i de publika tidskriftshyllorna, där den också borde få höra hemma. Är innehållet så kompakt eller långtråkigt att den interna cirkulationen segar, så finns angenäma rabatter per ex vid prenumeration på flera samtidigt. Kontakta för mer och bättre besked. Nästa år kostar Ikoner 400:- för privatperson och 500:- för institution att abonnera på. Som hittat för allt som blir att finna! Nästa nummer skickas den 24 oktober. Manusstopp den 8 oktober. Ikoner i BTJ:s monter E02:28 2 4/2005 Årgång 8 IKONER vision och tradition Oberoende publikation utgiven av Bibliotekstjänst Redaktör: Jan-Eric Malmquist Redaktionskommitté: Inger Eide-Jensen Tomas Lidman Sven Nilsson Birgitta Olander Ansvarig utgivare: Sophie Persson Grafisk form: Identitet, Postadress: Lund Besöksadress: Traktorvägen 11, Lund Telefon: Fax: Teknisk produktion: Grahns Tryckeri AB, Lund ISSN

3 N ågonstans har Henry James skrivit: Men kom bara ihåg att konsten och livet är utomordentligt allvarsamma saker. Det är kanske det som är problemet och inte bara för konsten och livet utan för mycket mer och många fler att allvaret många gånger blir för allvarligt. Vi lever våra liv som andra levt sina liv och när vi vänder oss om är det oss själva vi ser. Vi föds, vi lever och vi dör så kan den där dikten se ut i stället för alla de tidigare med sina många fler ord. Det går en dag och aldrig att den kommer åter. Sådana är det många som gått den mänskliga historien igenom och alla har de nog sett rätt likadana ut för oss alla. Vi marscherar som vi kommenderas att gå, stannar upp som vi blir beordrade att stå och står kvar där vi blir ställda. Förnyar oss gör vi inte frivilligt över hövan även om en del av oss säkert tror och tycker det. I själva verket har mänskligheten genom sina år och sekler krampaktigt klamrat sig fast såsom vid en pendel, den saktmodigt vippat fram och tillbaka. Repetitivt, tålmodigt och fantasilöst tickande, och vi har bara haft att gunga med. Vi stiger ur sängen för att strax därpå gå till sängs, bäddar den på morgonen och river upp den igen på kvällen, diskar disken för att börja diska den på nytt när den nästan just är diskad, klipper gräset bara för att se att det vuxit upp där vi startade, då när vi vänder tillbaka för nästa raksträcka. Vi känner efter hur det blåser och följer med luftdraget som ett visset löv i vinden. Ruta ett är alltid ruta ett och för det mesta då också ruta rätt. De gutturala ljuden lärde oss prata allt bättre, så bra att det blev kallat att vi talade. Vi lyssnade och lärde, tittade, trodde, tydde, tolkade, tyckte och tillämpade tankar till tecken och texter, kunde dechiffrera något tjogtal bokstäver till att bilda ord och meningar, ibland rent av meningsfullheter. Det mesta och de flesta har vi tagit efter när vi trott oss funnit det nya. Den tidigaste litteraturen var oral, traderad av rapsoderna. När den långt senare började skrivas ner var det inte för att bli spridd utan bevarad. Inskriptionerna på väggen i gravkammaren var det bara gudarna som skulle läsa kanske också den balsamerade fast detta vet vi väl inte så väl. Därefter började allt fler av oss kunna läsa för att vi sedan återigen skulle lyssna oss till informationen bara för att på nytt titta och då på bilder som hoppade. Och nu sitter vi här igen var och en på sin kammare och stirrar in i den vägg de unga kalla skärm. Vi följer gamla mönster och varandras manér angelägna att inte bryta leden eller leda strömfåran vill. Vi kapptalar i mobilen och allt oftare i ett tonläge som egentligen inte gör någon telefon nödvändig, står i klunga, bor och trängs i grupp, motionerar på golfbanan genom att låta någon annan bära våra klubbor. Går man omkring i sin hemstad eller på semesterorten och sneglar på folks brevlådor så tycks nuförtiden alla människor vilja heta Ingen reklam, tack! Vi sätter absolut fokus på den ständigt ruckande innejargongen, precis!, och upp flyga orden, tanken stilla står / ord utan tanke aldrig himlen når eller om ni så vill det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Se där minsann två s.k. litterära citat, som ni kan få gissa på från vem/vilka de härrör. Alla korrekta svar som före insändandet inte varit underställda Biblist belönas med ett inbetalningskort för erläggande av prenumerationsavgiften på tidskriften Ikoner. Det här med ett närmast konstitutionellt efterapande gäller i alla världar, också i de största av dem. Titta bara på TV. Gravallvarliga och stensura trynen rabblar över oss sina olyckor, sensationer och skandaler med okänsliga blickar blickande in i våra känsliga fyrkantsögon. Sedan i samma ögonblick som ljudet stryps faller de varandra om hals och i armar skrattar, tjattrar, glammar och vänslas, och förefaller ha hur kul som helst utan hänsyn till oss när vi sitter kvar helt utanför. Varför får inte vi vara med där vi också, vi som står för lönen!? Sedan finns ju en inneboende mänsklig karaktärsegenskap, möjligen rent av en moralisk defekt. Den att vilja vara mer än till lags, ambitionen att ställa till rätta sådant som alltid stått rätt, förbättra reglerna och förändra det fungerande, överglänsa det överlägsna, korrigera det korrekta, göra det som redan är bäst bättre. Och beskäftigheten att förstå mer än vad som finns att förstå. Detta försiggår i alla världar, också i den bästa av dem. Det fanns en tysk författare som hette Johannes Bobrowski. På 1960-talet gav han ut romanen Levins Mühle : 34 Sätze über meinen Grossvater. Till i salig åminnelse Utländska nyförvärv inkom från ett större länsbibliotek kopia på ett katalogkort som underlag för katalogposttryckning, och som gjorde t.o.m. mig en smula betänksam tro det eller inte. Där stod nämligen: Bobrowski, Johannes, & Mühle, Levins, 34 Sätze Förr i tiden fanns första bandet av Svensk uppslagsbok i många hem, inte minst i nästan varenda studentlya. Det hette A-Apollon och var en Einar Hansens affärsidé. Man fick det gratis och trots ansträngningen att behöva hämta ut det på den tidens postkontor så var det avsevärda mängder Ikoner 4/2005 3

4 svenskar som gjorde det. Det bakomliggande inte helt glamorösa marknadsföringstekniska taktikdraget var givetvis att man skulle stimuleras till kontrakt gällande också de resterande 30 banden. Detta var det nog inte många som gick på. Mer än min far som tecknade sig för hela verket. Det är därför som min hemmabokhylla inrymmer 2 ex. av A-Apollon. Bengt Hjelmqvist har berättat att han en gång på en inspektionsresa i Skåne (!?) upptäckte ett katalogkort på vilket det stod: Apollon, A., Svensk uppslagsbok. Visst, något tåls sådant att skrattas åt, men mera hedras ändå alltmedan ju, som bekant, ingenting görs för sina fels skull, utan för sitt värdes. Å andra sidan får bibliotek och biblioteksverksamhet inte förpuppas i egen liten bubbla. För då kan det leda till en allmänhetens acceptans av den egenartade metaforen i en nylig tidningssportkrönika under matchen var det tyst som i ett bibliotek för dövstumma. Bo Bergman: Och det är dövstumsstilla och starrblint i mitt hus. Du själens kyndelsmässa, tänd ljus, tänd ljus! Jan-Eric Malmquist FOTO: EVA INGVARSSON Vad är ett PEK? Sigfrid Lundberg För många år sedan, 1980 eller 1981 tror jag, skrev jag mitt första pek. Att det var ett pek visste jag inte, för jag kallade det för uppsats, eller helt enkelt för paper på svengelska. Peket publicerades senare i Theoretical Population Biology, och jag minns att jag blev omätligt stolt när jag fick bunten med särtryck. En kollega i Uppsala ville vid ett tillfället diskutera ett av mina, som han uttryckte det, pek. Jag minns att jag stod som ett levande frågetecken eftersom jag hade Sigfrid Lundberg är fil. passerat flera år av min dr och IT-konsulent vid forskarutbildning utan att Det Kongelige Bibliotek, ha hört det ordet. Efter att Köpenhamn Torbjörn Fagerström (från just Uppsala) blev professor i teoretisk ekologi här i Lund talade vi nästan bara om pek. Det jag skulle vilja dryfta är just ordet pek. Jag har en känsla av att det möjligen är mera vanligt i Uppsala och Stockholm än i lundensisk tradition. Likaså att det är vanligare bland t ex kemister än biologer. Används ordet pek fortfarande för vetenskapliga kommunikationer? Ett stycke kuriös backgrundsinformation är Barbro Alvings beskrivning ( i Dagbok från Långholmen, 1956) av internposten interner emellan på Långholmen. Brev hissades på utsidan mellan våningarna med snören. Bang skriver: Ner kom sen ett snöre utanför cellgluggen med ett sänke på, en ostbit eller en tändsticksask med sockerbitar eller för den delen en rakhyvel och brev och tidningar och grejor hissas. För övrigt heter det inte brev, det heter på ställets folkhumor pek, med vidhängande verb. Strax före läggdags i kväll kommer Linnéa in till mig och fnyser: Maj-Britt är inte klok, hon pekade till tre i natt! På vad då? frågar jag förvirrat. Hon satt alltså och skrev brev till en häleriidkare i tredje våningen. Alla bidrag till kännedomen om pekets historia emottages med tacksamhet. E-post: 4 Ikoner 4/2005

5 I K O N E R AKADEMIEN Ständig sekreterare: Jan-Eric Malmquist Ikoner-Akademien inbjuder till: Egen kunskapsinhämtning är också en arbetsuppgift Ett mobilt seminarium om bibliotekets grundfunktioner tillsammans med Inger Eide-Jensen Ikoner-Akademien inbjuder till: BIBLIOTEKSPLAN HUR DÅ? Workshops med Sven Nilsson Ikoner-Akademien och Sveriges Släktforskarförbund inbjuder till konferensen: SLÄKTFORSKAREN OCH BIBLIOTEKET Sundbyberg den 17 oktober 2005, kl. 09:30-16:30 Ikoner-Akademien inbjuder till: WEBBEN OCH SÖKTJÄNSTERNA En heldagskurs med Lars Våge Stockholm den 18 oktober 2005, kl. 10:00-16:45 Ikoner-Akademien inbjuder till: BENGT HJELMQVIST-SYMPOSIET Borås den 1 november 2005, kl. 10:00-16:00 Ikoner-Akademien inbjuder till konferensen: E-DAGEN angående ett prefix i biblioteket Stockholm den 15 november 2005, kl. 09:00-17:00 Ikoner-Akademien inbjuder till: WEBBEN OCH SÖKTJÄNSTERNA En heldagskurs med Lars Våge Göteborg den 24 november 2005, kl.10:00-16:45 Ikoner-Akademien och Kungl. biblioteket inbjuder till seminariet: GÅRDAGENS NYHETER Om press på biblioteket Stockholm den 25 november 2005, kl. 09:00-16:30 Ikoner-Akademien och Svensk Biblioteksförening inbjuder till konferensen SPONSRING, EVENT MARKETING OCH LOBBYING Ett nytt måste för biblioteket! Stockholm den 25 januari 2006, kl. 09:00-16:00 Hjärtligt välkommen! Jan-Eric Malmquist BTJ Lund Tel.: 046/ ; fax: 046/ E-post: Ikoner 4/2005 5

6 D e m o d e r n a PIONJÄRERNA Greta Renborg Greta Renborg avled hastigt sent på kvällen den 19 augusti. Hennes betydelse för svenskt och nordiskt till dels också internationellt biblioteksväsende kom att bli utomordentlig stor. Greta Renborg var uppslagsrik, energisk, orädd, uppfordrande, omtänksam, humoristisk och lyhörd. Hennes beläsenhet var enorm och hon tillhörde de nog numera rätt få som in i det sista högläste böcker tillsammans med sin make. Lika engagerad var hon som skribent. Bibliografin till 80-årsdagen för nu om någon vecka fyra år sedan innehåller 880 nummer. Och då har tillkommit ytterligare ett antal sedan dess, bl.a. några stora och viktiga essäer i tidskriften Ikoner. Greta Renborgs sista skrivinsats, daterad den 6 augusti, blev den självklara medverkan i serien De moderna pionjärerna. JEM Vad fi ck dig att välja biblioteksbanan? Ödet? Pappas plötsliga död? Händelser som präglat mig och ord jag minns. Sommaren 1926, när jag på hösten skulle fylla fem år (jag föddes alltså 1921), lärde jag mig att läsa på sommarvistets utedass. På dassdörren hängde ett gulnat tidningsurklipp med en storsvensk dikt. Mamma fick nog tröttsamt ofta höra mig ivrigt deklamera den dikten, för plötsligt kom var vecka upp en ny dikt på dassdörren. Två år senare började jag första förberedande i en flickskola. När jag läst ut det ynka klassbiblioteket fanns alltid en sagobok gömd i hemmets stora ekskåp. Mitt läsintresse uppmuntrades i skolan: klassföreståndarinnan föreslog att jag kunde sätta skyddande papper runt böckerna! Väl i första klass blev jag storläsare av natur- och djurböckerna i enrumsbiblioteket för de äldre eleverna. Drömde om att föda upp hästar. Någon tanke på att bli bibliotekarie hade jag inte. 6 Ikoner 4/2005

7 Flickböcker var inget för mig. Hjortfot på prärien och böckerna om Old Schatterhand varvades med dem om Kazan och Kazans son och andra djurböcker. Illustrerade böcker gillade jag inte. Gjorde mig en egen bild av hur personerna och djuren i böckerna såg ut. Böcker fanns runt omkring mig. Privilegierad som jag var. P.A. Norstedt & Söner, på den tiden främst statligt tryckeri, hade en sparsam förlagsverksamhet, bad min far hovrättsrådet komma till förlaget som juridisk expert. Pappa hade som livsmål att bli domare och var nog ganska högt ansedd som ett kommande domarämne. Men Norstedts ville ha honom kvar. Han övertalades att bli Conrad Carlesons närmaste man. Året 1933, när jag skulle fylla tolv år, blev min mor sjuk och pappa VD för Norstedts. Pappas Norstedtsår gav mig mängder av läsupplevelser. Mamma låg sjuk hemma. Alltid en sjuksyster närvarande. Att få ha några skolkamrater hemma var uteslutet. Böcker blev mina vänner. Under pappas tid hörde Sinclair Lewis, Theodore Dreiser och Sigrid Undset till Norstedts författarstall. Jag läste dem alla. Självfallet också Olle Hedberg och Harald Beijer. Min äventyrslusta närdes av 25-öres detektivmagasin, som jag köpte i smyg. Priser i hästhoppning och bronsmärket i dressyr gav erfarenheter lämpliga om man ville föda upp hästar. Men pappa dog knall och fall i sin arbetsstol på Norstedts, när han var 55 år. Han lämnade endast några tior efter sig. Min styvmor satt i orubbat bo. Min barndoms drömmar for sin kos. Och bra var nog det. Tanken på att bli bibliotekarie dök fortfarande inte upp i mitt huvud. Var fi ck du din utbildning? Och hur gick det till? Vad gör en utblottad östermalmstjej i sådant läge? Kände att jag bara inte fick ge mig. Inget dåligt arv som pappa gett mig. Han hade i sin tur fått det av sin far, som pliggat skor i sin småländska barndom. Farfars livsväg från folkskolan till sitt fjortonde år skrev han själv ner. Ulf Boye har funnit ett fragment av farfars tänkta memoarer och tagit dem med i sin artikel i Karin Boye-sällskapets årsskrift Fortsatte att utbilda mig inom jordbruk. År 1940 var det mycket aktuellt. Alltid kunde jag väl bli lantbruksbefäl. Hade ju gått ett år på Jälla lantmannaskola och hösten pappa dog börjat som kontrollassistent på Svartsjölandet. Den 13 november 1942, i ladugården på Skå-Edeby, dök förvaltaren upp: Telefon till assistenten! Telefon till mig? Min bror, som jag trodde låg vid Svirfronten: Det är Bengt. Jag sa: O, Bengt. Är du hemma!? Han sa: Skulle bara tala om att pappa är död. Jobbade färdigt. Bad förvaltaren skaffa en taxi. Vid min avresa kom förvaltarens hustru med ett tjog ägg och sa: Men äta måste ju assistenten ändå! Sådana ord glömmer man aldrig. Väl hemma, sa min styvmor, död nu: Varför tog du taxi hem? Pappa var ju redan död! Sådana ord glömmer man heller aldrig. Dagen därpå vände jag åter, nu med buss. Efter några år som lantbruksbokhållare sökte jag in på Alnarps driftsledarkurs. Kom inte in. Flickor bara flirtar med pojkarna, gick ryktet. Vad göra? Min mor, som efter många år på Konradsberg, nu fått friheten åter, sände mig ett klipp ur UNT. Där stod att Uppsala sökte en assistent till stadsträdgårdsmästaren. Jag sökte jobbet. Kom på andra plats. Än en lockande annons. Uppsala stadsbibliotek önskade ett skrivbiträde. Fick platsen. Men bibliotekarie hade jag inte tänkt bli. Stadsbibliotekarien, den legendariske Paul Harnesk frågade mig en dag om jag kunde tänka mig jobba på Akademiska sjukhuset. Det gällde att gå runt med en bokvagn, den första i sjukhusets historia. Man hade nämligen inte råd med en riktig bibliotekarie. De orden har jag heller inte glömt. Det var så det gick till. Att jag till slut blev riktig bibliotekarie. Uppsala stadsbibliotek finansierade mitt deltagande i en två veckors kurs för deltidsanställda bibliotekarier, som Skolöverstyrelsen anordnade. Bengt Hjelmqvist var huvudansvarig. Han har berättat att det var då han upptäckte mig. Det hade han nog, men en brevkopia, som dök upp i mina pappershögar i våras, daterat Åkarp 14 juni 1949, fick mig att inse att litet hade jag hjälpt till själv. Brevet var riktat till förste bibliotekskonsulenten Bengt Hjelmqvist, som jag tackar för allt han, Greta Linder och Ulla Stahre lärt mig. Berättar om mina erfarenheter från sjukhusbibliotekstiden och de kontakter jag fortfarande hade med kamrater från deltidskursen Undrade om det fanns hopp för mig att bli riktig bibliotekarie. Siktade enbart på att arbeta på mindre kommunbibliotek. Ansåg mig inte farlig för dem, som önskade mera inflytelserika tjänster. Om konsulent Hjelmqvist kunde vara så vänlig att ge besked om det fanns någon chans för mig att komma in vid Biblioteksskolan vore jag tacksam, osv. osv. Annars tänkte jag söka in på någon social-politisk utbildning, skrev jag. Fick omgående svar. Bengt Hjelmqvist föreslog att jag skulle satsa på att ta studenten som Ikoner 4/2005 7

8 privatist. Då var det kanske tänkbart att ge mig dispens för att komma in på den tidens mycket akademiska biblioteksskola i Stockholm. Sådant hade hänt. Mellan vilka år var du yrkesverksam? Som bibliotekarie? Skall jag räkna åren även från de år som jag inte var en riktig sådan, var det åren Därefter mina år i Malmö stadsbibliotek , ömsom som skrivbiträde på länsavdelningen och timtjänstande bibliotekarie på olika filialer. Restid blev studietid. Väntetid likaså. Än tror jag att bibliotekarieyrket formligen kräver såväl både goda praktiska kunskaper som inlästa sådana. Kanske är jag orättvis därvidlag. Det får tiden utvisa. Mina år som inte riktig bibliotekarie på Akademiska sjukhuset i Uppsala blev det verkliga gesällprovet för mig. Började med att gå runt på avdelningarna och fråga vilken tid som passade bäst att jag kom. Skrev upp sköterskornas namn, precis som jag tidigare skrivit upp hästars namn och fälts växtföljd. Till sjukhusets psykiatriska avdelning ledde en lång underjordisk gång. Den handskjutsade bokvagnen var mycket tung. Gjorde upp med mattruckföraren att koppla den till trucken. Tillsammans fann vi på en kopplingsanordning, som gjorde att jag kunde sitta på trucken under det att den drog bokvagnen upp till psyket. Tungburna erfarenheter av att besöka min musikaliska mor inburad på Konradsberg gjorde att mina besök hos ofta elchockade patienter tog lång tid. Deprimerade soldater och benbrutna skogsarbetare gillade mina bokval. Vare sig de önskade Jaroslav Haseks bok om den tappre soldaten Svejk eller någon roman av Karl Gunnarsson, fick de vad de önskade. Lika väl som översten på enkelrum som ville passa på att läsa den nya litteraturen för att tänka på annat än sina plågor. Var dag hade jag en bok av Stig Dagerman eller annan 40-talist med på pakethållaren på min cykel. Tidskriften 40-tal prenumererade jag på. Bibliotekens uppsökande verksamhet blev mitt nya livsval. Läste all bibliotekslitteratur jag kom över. Paul Harnesk bad mig berätta något i ett av länets mindre kommunbibliotek. Två män och en kvinna begav sig iväg i gengasdriven bil. På kommunbibliotekets trappa väntade kommunens mäktiga män. Först hälsade de på länsbibliotekarien, Paul Harnesk, så på Carl Thore Fries, förste länsbiblioteksassistent. När jag därefter klev ut mumlade någon: Men var är föredragshållaren? Då presenterade Paul Harnesk mig. Förvånat utrop hördes: Är det föredragshållaren? Några exempel på var du arbetat och i vilka befattningar? Gesällåren vid stads- och länsbibliotek som de i Uppsala och Malmö har varit ovärderliga för mig. Att ha gått i lära hos legendariska länsbibliotekarier som Paul Harnesk och Ingeborg Heintze är ett privilegium. Vildvuxen som jag var, lyssnade jag gärna på dem. Ibland var de uppmuntrande, ofta förmanande. Ord som fortfarande lever inom mig. Så många befattningar kan jag inte ge exempel på. Ett kort vikariat som bibliotekschef för Stocksunds bibliotek hösten 1956 gav mig viss trygghet i att jag dög till att basa ett litet enmansbibliotek. Arbetet gav den mångfald, som min oroliga själ tycks kräva, för att hålla sig lugn. Måste verbalisera vad jag ser, tänker och känner, för att klara tillvaron. Ända från mina jordbruksår har jag skrivit i olika tidningar och tidskrifter. En stadigvarande befattning på ett stort bibliotek kändes otänkbart. Mina viktigaste och även längsta arbetsinsatser är bokpratarvintrar i Dalarna och Södermanland , Stockholms stadsbibliotek och Bibliotekshögskolan i Borås Åren hade jag även ett halvtidsjobb för Bibliotekstjänst. Gösta Östling bad mig vara BTJs förlagskontakt i Stockholm. Som färsk riktig bibliotekarie tjänstgjorde jag på Malmö stadsbibliotek. Åren var jag praktikant på bokbuss på Iowas prärier. Har skrivit om den vintern i flera tidskrifter. Åter i Malmö kastade jag mig ut i det svåraste biblioteksarbete, som jag kunde tänka mig. På den jobbiga barnavdelningen vid filialen på Nobeltorget. Visste att jag hade dålig hand med barn, så jag sökte jobbet. Ägnade mig främst åt de stökiga tonåringarna. Ordnade program om hästar, hundar och andra djur. De fick själva göra en bibliotekstidning. Och sätta upp böcker. Kolleger gillade inte riktigt att så många böcker stod fel. År 1955 utlyste den engelska biblioteksföreningen ett Scandinavian Exchange Program en vecka vid olika bibliotek. Sökanden kunde komma med önskemål. Mina var: landsbygdsbibliotek, distributionssätt, bokbilar. Ansökan beviljades. County libraries i Surrey, Kent, Isle of Wight och Somerset åtog sig vara värdbibliotek. Men jag fick inte tjänstledigt! Slutade då på biblioteket i Malmö. Min Utflykt i engelsk biblioteksvärld antogs av BBL:s dåvarande redaktör, Gösta Östling. Året var Erfarenheter av uppsökande verksamhet: sjukhusbibliotek, bokprat i USA, bokbussarbete i både USA och England 8 Ikoner 4/2005

9 filialer och frågade vad man där önskade sig av en PR-bibliotekarie, var man kunde visa program och hur man skyltade. Låter bra, inte sant? Men: min till synes vettiga idé befanns vara första steget till att formligen knäcka en person. Idéerna och önskemålen bara strömmade in till den lilla PR- avdelningen. Min halvtidstjänst blev efter ett par år en trekvartstjänst. En assistenttjänst inrättades. Med Eva Huss, Christel Olsson och Leif Larsson i tur och ordning utvecklades och utökades PRinsatserna. De blev skickliga all-roundbibliotekarier, efter att de därefter utbildade sig vid biblioteksskolan. Greta Renborg i den miljö hon själv trivdes bäst i och den från vilken vi själva mest vill minnas henne entusiastiskt bildningsentusiasmerande entusiastiska åhörare. Här sagoläsning för amerikanska barn på 1950-talet. Foto: Newton Daily News. och mina entusiastiska skildringar av dessa, var nog orsaken till att Bengt Hjelmqvist föreslog mig att bli bokkonsulent i Dalarna år Såväl Bianca Bianchini som Bengt Holmström hade blivit tillfrågade, men sagt nej. Grep tillfället, som gavs mig. Mina bokpratarerfarenheter är också dokumenterade, bl.a.i BBL. Kände mig som en vägröjare, som breddade den väg, som Greta Linder stakade ut, när hon 1916 skrev i BBL om Biblioteksreklam åter i USA. Den gången hängde jag med min man, som hade ett sabbatsår i Davis, det agrara universitetet i University of California. Passade på att se så mycket jag kunde av såväl de stora stadsbiblioteken som de små landsortsbiblioteken. Kunde inte jobba all min tid med en card-destroyer för att sortera de datakort, som togs fram i samband med att jag läst till 3 betyg i sociologi vid Uppsala universitet. Uppsatsen blev, tack vare de sex månaderna i Kalifornien, äntligen färdig och första delen av den inledande artikeln i Lars Furulands och Bengt Brundins Bok om biblioteksforskning (1969). Under vistelsen i USA fick jag brev från Lars Tynell, när han var nybliven stadsbibliotekarie i Stockholm. Han undrade om jag ville starta en PRavdelning vid SSB. Mitt ja sändes på ett vykort av ett palmomgärdat bibliotek. Så började mitt livs mest givande, men också mest kraftkrävande bibliotekstjänst. Den varade Att på landets största folkbibliotek, med ett trettiotal filialer och dito barnavdelningar, på en halvtidsbefattning göra något vettigt! Med ett anslag om ! Det var som att fördela kraftfoder till mjölkkor i kristider. Ett jättejobb! Planerade som jag gjort på sjukhusbiblioteket. Första veckan besökte jag arton Vilka frågor under din tid minns du som särskilt viktiga, intressanta och roliga? Din fråga är för mig omöjlig att svara på. Känner mig som en lyckans ost att ha fått uppleva ständig arbetsglädje och lära mig så mycket, som jag gjorde under mina aktiva år. Allt kändes viktigt. Allt var intressant. Livet som helhet är väl intressant? Allt dock inte alltid roligt. Att det finns folkbibliotek visste nog de flesta. Men inte alltid vad som finns i det. Vikten av att pr:a för biblioteket blev ju det allt överskuggande intresset för mig. Erfarenheterna från Stockholms stadsbibliotek blev katalysator för tre böcker om Att arbeta med PR. Titeln utökades för varje upplaga. Efter enbart PR i titeln, utökades den till PR och information, för att för tredje upplagan rubriceras PR, information och marknadsföring. Roligaste var kanske arbetet med den allmänkulturella verksamheten och invigningarna av filialerna i Skärholmen, Tensta och Kulturhuset. Till Skärholmen fick jag Sara Lidman och Adolf Henriksson, bibliotekarie i Malmberget, att berätta om utställning- Ikoner 4/2005 9

10 en Gruva, som fraktats till Stockholm. Till invigningen av filialen i Tensta bad jag Gösta Linderholm att komma med sitt band. Tenstabornas förtjusning resulterade i att Linderholms gäng spelade om Kom, kom till Brittas restaurang, flera gånger. Och Läsesalongen invigdes av Per Anders Fogelström. Har sörjt över att jag inte fick inbjudan till de 25-årsjubileerna. Ord som aldrig blir sagda kan också kännas. Vilka biblioteksinsatser är du glad och stolt över att varit med om att medverka i? Glad? I princip över allt jag jobbat med. Men stolt? Jo, stolt var jag nog, när professor Lars Furuland bad mig medverka i projektet Uppsökande biblioteksverksamhet, som han och länsbibliotekarien i Gävleborgs län, Weste Westeson planerade. Delprojekt kunde kanske bli elevarbeten vid BHS i Borås och högskolan Gävle/Sandviken. BHS rektor var positiv. Min medverkan kom att räknas som lärartimmar. Jakt- och fiskeprojektet och Den kristna bokens dag i Ovanåkers kommun blev två målgruppsriktade insatser. Och i Gävle fick jag uppgiften att planera en studiedag för förskolelärare. När jag nu läser om arbetsboken Uppsökande biblioteksverksamhet (Skrifter från Högskolan i Borås. 1983) tycks den fortfarande mycket användbar. Fortfarande aktuell är boken Arbetsplatsbibliotek i Skellefteå, som kom ut i samma skriftserie år Idégivare till projektet var Skellefteås kulturchef Harald Larsen. I juni 1982 frågade han mig om jag ville vara handledare för ett sådant projekt. Än visste han inte om det kunde bli av. Jag tog chansen. Hösten 1982 bjöd jag ut en förundersökning om arbetsplatsbibliotek i Skellefteå om nu detta blev av. Vågade mig på det, därför att jag som färsk lektor på BHS fått möta en grupp ivriga studenter, som ville sparka igång bibliotek på arbetsplatser i Borås. Frågade om jag ville bli handledare. Klart jag ville, men så lätt var det inte att tillsammans inleda ett projekt som berörde stadsbiblioteket och kommunen. Lyckades dock få igång ett samprojekt med stadsbibliotekets chef Ingemar Karlén som positiv partner. Flera specialarbeten blev ett resultat. Så nog fanns ett brinnande intresse hos 1970-talets studenter, Jag trodde att studenter under begynnande 1980-tal var väl förberedda. Det stämde. Sex studenter anmälde intresse. I november biföll kommunfullmäktige i Skellefteåprojektet. Skellefteå kommun åtog sig bl.a. att ersätta BHSstudenternas resor och uppehälle. I december beviljade BHS mig att få utnyttja hälften av min halvtidstjänst som handledare. Skellefteå å sin sida anhöll om bidrag från KUR. Bidrag om beviljades för tre år framåt. Lars Furuland sade sig inte ha tid för att vara något slags överhandledare, men drog in litteratursociologen i projektet. Det gav mig trygghet. Slutrapporten, Arbetsplatsbibliotek i Skellefteå, gavs ut i samarbete mellan Avdelningen för litteratursociologi i Uppsala, BHS och Skellefteå kommun. Men utan tjugotvå BHSstudenters gedigna specialarbeten förundersökningarna, två efterundersökningar och en slutundersökning så hade aldrig boken blivit publicerad. Visserligen stod jag för redigering och intervjuer med bokombuden, företagsledarna och förtroendevalda. Men allt i boken var baserat på och relaterat till BHS-studenternas arbeten. Otur att restupplagen efter några år skänktes bort på Bokmässan. Den var värd ett bättre öde. Besöker du något bibliotek idag? Ja, Uppsala stadsbibliotek. Det är ett utmärkt bibliotek. Filialen i Gottsunda är mitt närmsta bibliotek. Är medlem i Gottsunda Biblioteks Vänner, en av landets mest aktiva vänföreningar, vågar jag påstå. Med aktiv menar jag då dess variation på program och arrangemang av resor, såväl till bokmässor som till spännande trädgårdar. Under senaste åren har jag agerat utan resultat i försök att rädda kommunens glesbygdsfilialer. När universitetet i Tromsö bjöd in mig för att hålla några föreläsningar om marknadsföring, november 2001, passade jag på att besöka stadens bibliotek. Så är det bara. Har haft svårt att lämna mitt engagemang för folkbiblioteken bakom mig. Som nybliven pensionär var jag mycket stolt över utställningsprojektet Bygden behöver biblioteken på Elmia Leve Landsbygden och på Elmia Lantbruk. Med dem lyckades jag äntligen genomföra min dröm om att utnyttja fackmässor som metod att marknadsföra vad kommunbiblioteken skulle kunna bistå med. Sommaren 1986 läste jag i någon tidning att Glesbygdsdelegationen efterlyste idéer för en utställning som skulle ingå i projektet Hela Sverige skall leva. Jag skrev ett brev till delegationen och sa att man inte skulle glömma bort biblioteken på Leve landsbygden. Projektledaren på Elmia ringde och undrade vad jag kunde erbjuda. När jag bubblat färdigt sa han att om jag presenterade en skriftlig plan, skulle 20 kvm monteryta vara mina. Hösten 1986 hade jag en plan färdig. Då jag var ledamot av LRFs kulturråd, presenterade jag planen för Lantbrukarnas Riksför- 10 Ikoner 4/2005

11 bund, som blev positiva till den. Sände då min plan till Elmia. Nu utlovades 100 kvm gratis monteryta. Mina brevkopior från vintern fyller en sprängfull pärm. LRF, Glesbygdsdelegationen och Föreningsbanken finansierade de för dem överkomliga materialkostnaderna. SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, bistod med fackgranskning och tryckning av litteraturlistor. Dessutom gick SLU med på att finansiera databassökning i LUKAS och kunnig personal. Detsamma gjorde Data-Arkiv. BTJ ställde upp med att under utställningsdagarna ge passord till ArtikelSök och stå för telefonavgiften mellan Jönköping och Lund. Länsbibliotekarierna i Jönköpings län och i Västerbotten såg till att det alltid fanns personal, som ersattes för sin medverkan i montern. De fick sina länsstyrelser att ge bidrag till skärmutställningar om kommuner i de olika länen. En släktforskande vaktmästare demonstrerade släktforskning i en skärmgrotta som SVAR i Ramsele bistått med. Kan inte nämna alla inblandade. Båda utställningarna gjorde succé. Men det var knappast min förtjänst. Jo, idén var min, och jag gav mig inte förrän den var genomförd. Men hade inte så många instanser och kolleger ingen nämnd, ingen glömd gillat och stött den, hade min idé aldrig blivit förverkligad. Och jag själv, jag var ju pensionär. Min planeringstid var gratis. Ändå: Var säkert jobbig för många. Höll koll på allt, fakturor mm. Minns hur jag protesterade mot att kostnaden för blus till mig fördes på mitt konto, dvs Bygden behöver biblioteken. Hade ju aldrig begärt den! Och använde den heller aldrig! Då alla inblandade fick både glädje och nytta av Bygden behöver biblioteken, tycks de ha stått ut med mina kontroller. Nu har jag förstått hur enormt jobbig jag har varit för dem som alls inte vill bli indragna. Det lyckades mig t.ex. inte att locka BHS att inspirera studenterna att resa till Elmia Leve landsbygden. Detta trots Elmias generösa erbjudande om fritt inträde. Fattar först nu, 2005, att en marknadsförare som riktar sig till en specifik grupp som jordbrukare, måste se till att biblioteken kan svara upp till förväntningar som väcks. Det räcker inte alltid med kunskaper om databaser. Själv skulle jag inte klara av att leva upp till alla önskemål, som kan tänkas dyka upp vid en folkbiblioteksmonter på fackmässa för t.ex. elektroingenjörer. Och internet kan jag bara inte lära mig att handskas med. Sannolikt representerar jag en specialitet, som inte behövs längre. Däremot kan mina minutiöst dokumenterade erfarenheter av att fungera som utställningsproducent fortfarande vara värdefulla. Alltid något att glädjas över. Vilka tankar har du gjort dig när du tittar på biblioteksutvecklingen sedan du slutade? De första tio år efter pensionen tyckte jag allt utvecklades med turbofart. Det såg lovande ut. Nästa tioårsperiod blev jag alltmera missmodig. Vart tog den uppsökande verksamheten vägen? Glömde biblioteksfolket bort att marknadsföra biblioteken? Brydde man sig inte om gamla personer längre? Trodde man att alla svenskar surfade på internet? Boken-kommer, bokbussar och små filialer drogs in som på löpande band. Visst fanns det glädjande undantag, men de blev allt färre. Bibliotekshistorielösheten skrämmer mig. Hur ser du på biblioteket i dag, dess uppgifter och hur de klarar dem? Om jag tycker något, så är det om folkbibliotekens uppgifter. Internet och konsten att länka över frågor och söka i några av världens oräkneliga databaser är en tillgång. Bibliotekarier i kommunernas huvudbibliotek är vad jag har upplevt riktigt slängda i detta. Sämre kan det vara i filialer och mindre kommunbibliotek. Något som fått mig att tro att det behövs ständig övning att jobba med internet. Precis som det på min aktiva tid var att slå i uppslagsverk. Litteraturkännedomen är det dock ofta siochså med. En populism tycks breda ut sig. Tänker du någon gång på bibliotekens roll i framtiden och i så fall vad tror du, tycker och skulle du vilja förvänta dig? Som utvecklingen har rullat på har jag svårt att tänka mig att de fria folkbiblioteken kommer att överleva. Inköpspolitiken har förändrats. Folk skall få vad de vill ha, tycks vara lösenordet för många. Må vara, men inte skall alla önskemål tillgodoses av en institution, betalad med skattepengar? Mitt scenario har biblioteksåren igenom varit att kommunbiblioteken skulle kunna komma att leda utvecklingen i kommunerna. Att förtroendevalda verkligen utnyttjade alla verktyg som kommunbiblioteket kunde bistå med. Att kommunens fackfolk och övriga invånare såg folkbiblioteket inte enbart som mötesplats, för sommarens lustläsning och som nyttig och lärorik barnavlastningsplats. Utan som en kolossalt användbar redskapsbod. Än en gång måste jag påpeka att jag vet att det finns underbara undantag. Folkbiblioteken känns mållösa. Biblioteksplaner i all ära. Vad händer med dem? Kommer biblioteksfolk, på alla nivåer i ett bibliotekssystem, likt Ikoner 4/

12 dem som tog till sig Edward Demings tankar, att ständigt bedöma om de nått satta mål? Kanske? Det beror på hur utbildningen kommer att gestalta sig. Och hur nyfikenheten kittlas. Det känns förmätet av mig att tro något, än mindre att tycka något, och minst av allt att förvänta sig något. Ändå har jag vågat mig på det. Hur viktigt redskap internet än är, räds jag dess faror. Lite rädd för att framtidens folkbibliotek kommer att styras av morgondagens bloggande tyckare, fulla av second-hand knowledge, ointresserade av att söka några urkällor. Men det är väl bara en åldrande människas oro. Och vem skulle bry sig om den? Har du någon historia om en händelse/person som du särskilt gärna erinrar dig och som det kan vara trevligt eller lärorikt för en yngre generation att känna till? Från de 15 åren på BHS är minnet av hur deltidsbibliotekarieutbildade Elis Sandin berättade om sitt arbete för en 30-grupp BHS-elever och varför han blev bibliotekarie i Marks kommun. Han berättade så eleverna var andlösa, hur han, när han läst ut Vilhelm Mobergs Rid i natt kände att någon ropte på honom. Tänkte på Svedje, levande begravd, täckt med torv. Budkavle går! Rid i natt, i natt. Budkavlen går, nya idéer tar fäste och blir snart traditioner. Som Luciafirandet på Stockholms stadsbibliotek. Jag fick idén som marknadsföringsförsök år Sökte upp musikläraren i Adolf Fredriks skola. Frågade om han kunde tänka sig att några ungdomar sjöng Luciasånger från nedre galleriet i SSB. Han hade inga svårigheter att samla en riktigt bra grupp sångare. På mitt skrivbord har jag som minne ett litet kort på en tulpanbukett som jag fick. Där står: Med tack från rörda vaktmästare. Särskilt minnesrika händelser har jag från programmen i Dala Järna kommun och närliggande kommunerna Vansbro och Äppelbo. Hade alltid med en filmapparat. Visade ofta djurfilmer av Arne Sucksdorff. Och berättade alltid, vad jag än sa, om Margaret Reys bilderbok Pricken. En trettiofemårig dalkarl skötte filmapparaten. När jag såg honom för fjärde gången gick jag fram och sa: Nej, du, nu kan jag inte berätta samma sak en gång till. Han svarade: Men det är ju om Pricken jag vill höra. Om att det inte är en dödssynd att vara annorlunda. Jag sa: Då måste vi pratas vid efter programmet. Han sa: Det kan vi göra hemma hos mig. Han såg hur jag skyggade, för han fortsatte snabbt: Hemma hos mina föräldrar. Från den kvällen bodde jag alltid hos Jont-Olof och Jont-Selma. Jont-Nisse själv började att studera på distans. Tog senare en fil.mag. i statskunskap, historia, arkeologi och konsthistoria. Olof hade i sin ungdom gått på Brunnsviks folkhögskola. Minns många kvällar vid brasan, när vi läste Dan Anderssons dikter för varandra. På blomsterresa i England juni Foto: Ulf Renborg 12 Ikoner 4/2005

13 Att skriva i offentligheten Jan Svensson Det finns en tankefigur som verkar vara djupt mänsklig och som manifesteras gång på gång på olika sätt och på olika områden. Tankefiguren som väl närmast är en socialpsykologisk realitet kan benämnas det var bättre förr. Den kan uppträda på nationell nivå och ta sig uttryck i tankar om någon svunnen storhetstid eller någon period när de sociala mönstren skapade trygghet. Den kan uppträda i resonemang om ungdomars vandel eller utbildningsväsendets konstruktion. Inte minst uppträder den i samband med diskussioner om språk och språkutveckling. Allt som oftast möter man uppfattningen, t.ex. i tidningarnas insändarspalter eller i de språkvårdande organens frågelådor, att språket har försämrats och att de regler och principer som gällde för någon generation sedan har lösts upp. I det följande vill jag diskutera rimligheten i sådana uppfattningar om språkutveckling. (Jag diskuterar skrivet språk i offentligheten och lämnar åt sidan olika former av talspråk och snävt privata skrivsituationer.) För att göra utgångspunkten något mer konkret vill jag formulera den som två frågor: Har (det svenska) språket blivit sämre på de senaste decennierna? Får man (numera) skriva som man vill? Mitt svar på båda frågorna är nej, ett svar som jag försöker bygga ut, motivera och nyansera i resten av artikeln. Låt oss börja med den första frågan om språkets påstådda försämring. För att gripa sig an denna fråga måste man förhålla sig till distinktionen mellan system och bruk. När någon säger att det svenska språket har försämrats sedan 1970-talet (eller sedan 1950-talet eller någon annan tidpunkt) får man anta att personen uttalar sig om det svenska språket som en abstrakt storhet som lever sitt eget liv oberoende av de människor som använder språket. Vi har alltså att göra med språket som system. Det är detta system som beskrivs i grammatikor, lexikon och konstruktionshandböcker, och det är också det system som regleras (mer eller mindre handfast) av språkvårdare i olika skepnader. Om nu påståendet om språkets försämring tolkas på det här sättet menar jag att det måste anses vara felaktigt. Det grammatiska systemet förstått som en uppsättning regler med vars hjälp vi kan bygga upp olika konstruktioner har genomgått mycket små förändringar under det senaste halvseklet. Jag kan inte komma på en enda konstruktionstyp som stod till buds för en skribent vid mitten av 1950-talet som inte också står till buds för en skribent år Det är nu liksom då fullt möjligt att bygga komplicerade meningsstrukturer med långa bisatskedjor, att använda framförställda participiella satsförkortningar (den redan under fjoråret uppnådda nivån), att spetsställa en hel prepositionsfras i en relativ bisats (den man på vilken jag satte alla mina förhoppningar) osv. Frekvensen av konstruktioner som de exemplifierade har minskat, men typerna är fullt levande och möjliga att utnyttja. De delar av systemet som utgörs av ordförråd och fasta Ikoner 4/

14 uttryck har förvisso förändrats, men inte på så sätt att möjligheterna till precision och nyansering har minskat. Tvärtom. De ord och uttryckssätt som stod till buds för 1950-talsskribenten är med få undantag fortfarande användbara, samtidigt som tillflödet av nya ord hela tiden skapar nya uttrycksmöjligheter. Det går alltså inte att hävda att det svenska språket, betraktat som system, skulle ha genomgått någon försämring. Det är förmodligen så, att vi har större möjligheter än någonsin att skapa texter med både precision och nyansrikedom. Den andra delen av dikotomin system/bruk är mer problematisk. Det handlar då om hur språkbrukarna faktiskt använder det tillgängliga systemet i konkreta sammanhang, dvs. när de producerar text. Det man först kan konstatera och som är lätt att få bekräftat genom studium av offentliga texter är att det är ovanligt att man i texter som är producerade av skribenter som skriver på sitt modersmål möter brott mot de grundläggande ordföljdseller böjningsreglerna. Systemet upprätthålls med stor säkerhet i de delar som är förknippade med den grundläggande språkinlärningen. Däremot erbjuder det inga som helst svårigheter att leta upp texter som är bristfälliga i andra avseenden. Det finns texter som har rörig disposition eller dålig anpassning till mottagargruppen, texter där många ord är felstavade eller ger oprecis innebörd, och det finns texter med avvikande idiomatik. Felaktigheter av dessa slag kan vara nog så problematiska, och det är angeläget att skribenten görs uppmärksam på dem och får hjälp att rätta till dem. Ofta(st) betraktar också skribenten fel av det här slaget som fel då hon uppmärksammas på dem. Dessa felaktigheter är emellertid inte principiellt intressanta. Principiellt intressant blir det först när skribenten inte vidgår felet utan anser att skrivsättet är korrekt. Vi har då att göra med det som svenskprofessorn Ulf Teleman har kallat normkonfliktfel och som bl.a. kan förstås som en konflikt mellan de språkformer som utvecklas i den privata sfären och de språkformer som är kopplade till skolinlärning eller om vi så vill till boklig bildning. De delar av språksystemet (i vid mening) som görs till föremål för diskussion i dessa sammanhang är de delar som är mer eller mindre tillgängliga för medveten reflexion. Dessa delar av språksystemet utgör ett kampområde, där striden om vilket språkbruk som är tilllåtet hela tiden rasar. Och det är ingen tvekan om att fronterna i detta krig har förskjutits på olika sätt under det senaste halvseklet. Förskjutningarna sker inte godtyckligt och utan skäl; de är kopplade till andra förändringar som sker i samhället. Dessa kopplingar kan inte naglas fast med vetenskaplig säkerhet, men några kan ändå beskrivas med rimlig precision. Förändringarna påverkar både bruket och förutsättningarna för bruket, det man kan kalla språkbruksvillkor. En förändring är det som kan beskrivas som demokratisering och informalisering. Dessa processer, som är nog så svårfångade, har bl.a. lett till förändringar i umgängesseder, i relationerna mellan myndigheter och privatpersoner och i formerna för den politiska och kulturella debatten. De har också lett till förändringar i språkbruket. På den grammatiska nivån har förändringarna medfört att konstruktioner som tidigare var förbehållna talspråket eller vardagliga skrivsituationer nu också är möjliga att använda i offentliga texter. Vi kan t.ex. konstruera satser med strandade prepositioner (... mannen som jag litade på) och satsflätor (... en syn jag aldrig trodde att jag skulle få se) utan att det väcker alltför stort uppseende. Det är också möjligt att i många sammanhang använda huvudsatsordföljd 14 Ikoner 4/2005

15 i underordnade satser, som t.ex. Utredningen gjorde fullt klart att det fi nns inte någon anledning att införa några begränsningar. Konstruktionstypen har varit vanlig i talspråk under lång tid, men har betraktats som felaktig i skriftspråkssammanhang eftersom den bryter mot den s.k. BIFF-regeln (i Bisats kommer Inte Före det Finita verbet), som många har fått lära sig i skolan. Att konstruktionstypen numera accepteras beror inte på en slapp anpassning till ett oreflekterat språkbruk, utan på att skribenten kan göra kommunikativa vinster. Genom att använda huvudsatsordföljd som i exempelmeningen ovan kan man markera att det är den underordnade satsen som uppbär det väsentliga eller huvudsakliga innehållet. Vi får möjlighet till nyanseringar som annars inte vore svårare att åstadkomma. På den lexikala nivån har toleransen ökat för ord som tidigare var förbehållna talspråket och privata skriftväxlingar. I en artikel i tidskriften Språkvård från 2003 visar språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas hur det offentliga ordförrådet fortlöpande fylls på från slang och vardagligt talspråk. Ur hennes ganska rikhaltiga exemplifiering kan man nämna förstärkningsord som hemskt, förfärligt, rysligt, gräsligt, ruskigt och fruktansvärt (bra, dåligt etc.), som tidigare kritiserades, men som idag används utan några restriktioner. Kotsinas kommenterar också is-avledningar, som tidigare var tydligt slangmarkerande (brådis, vaktis, käftis) men som nu används som neutralt ordbildningselement (dagis, lekis, fritis). På denna punkt kommer språkbrukarna förmodligen aldrig att bli eniga om var gränsen för det lämpliga eller tillåtna går. Det som är normalt och rimligt för den ene kan vara uppstyltat för den andre. Det som den andre tycker är normalt och rimligt kan vara slarvigt eller vulgärt för den förste. Saken kan inte avgöras principiellt utan bara i verkliga situationer. De texter som fungerar som blir lästa, som människor återkommer till, som fyller praktiska syften etc. har förmodligen ett bra ordförråd (och lämplig utformning i övrigt). De texter som stöter bort den ena eller den andra tilltänkta läsargruppen är inte bra. Men oberoende av vilken inställning man intar i det specifika fallet måste man konstatera att variationsrikedomen har ökat. Nära sammanhängande med demokratiseringsprocesserna är förändringarna av utbildningsväsendet. I 1950-talets läroverk som försåg den dåtida offentligheten med skribenter gick det att upprätthålla en relativt snäv och tydlig norm för skrivandet, tack vare att elevgrupperna var små och socialt homogena. I det tidiga 2000-talets gymnasium, med social och etnisk heterogenitet, är det omöjligt att upprätthålla en enhetlig norm om det nu vore önskvärt. Konsekvenserna av detta är en ökad osäkerhet, t.ex. om vilka krav som kan ställas inom en viss genre, men det går inte att hävda att kompetensen generellt har minskat bland de ungdomar som lämnar skolan. Det kommer ständigt fram nya skribenter som formulerar sig med kraft och spänst. Förändringarna i skolan har förstärkts av de demografiska förändringarna, som varit betydande, framför allt sedan 1970-talet. Ett ökande antal människor har annat modersmål än svenska, med allt vad det innebär för uppkomsten av nya språkformer. I offentligheten är det framför allt de muntliga medierna som ger vittnesbörd om förändringen. Politiker, debattörer och efterhand också medieanställda med icke-svensk bakgrund framträder med tydlig brytning men som regel med oklanderlig syntax och rikt och varierat ordförråd. I det offentliga skrivandet syns egentligen inte så många spår av förändringarna i befolkningsstrukturen. I romaner som Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött och Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill utnyttjar författarna de nya talspråksmönster som håller på att utvecklas i storstadsområdena, men mönstren används i gestaltande syften, inte som förslag på nya skriftspråksformer. De flesta av de skribenter av ickesvenskt ursprung som har etablerat sig i offentligheten har i hög grad anpassat sig till rådande normuppfattning. En betydligt mer påtaglig påverkan från främmande språk kommer från den anglo-amerikanska kulturen. Engelskans inflytande är stort på många håll i världen, inte minst i Sverige. I resonemanget om engelskans påverkan på svenskan är det viktigt att skilja på den utveckling som innebär att engelska helt och hållet används i stället för svenska och den utveckling som innebär att engelska ord och konstruktioner inlemmas i svenskans språksystem. Den förra utvecklingen, som ofta har talats om under beteckningen domänförlust, är en mycket påtaglig realitet, som det finns all anledning att vara mycket uppmärksam på. Inom många företag används engelska som arbetsspråk. Vetenskapliga texter författas i ökande utsträckning på engelska. Och det blir allt vanligare med engelskspråkiga gymnasieklasser för svenskspråkiga elever. Att välja engelska i stället för svenska kan vara fullt rationellt för den enskilda individen eller organisationen, men det är uppenbart att det på samhällelig nivå kan leda till problem i form av demokratiskt underskott, i och med att stora Ikoner 4/

16 grupper fjärmas från delar av informationsutbudet. Den andra utvecklingen, med påverkan på språksystemet, är också en realitet, men de tänkbara konsekvenserna är långt mindre allvarliga. Förvisso kan man möta texter med stora inslag av anglicismer, och förvisso har lånordsströmmen varit betydande, Jan Svensson är professor i nordiska språk vid Lunds universitet men de undersökningar av fenomenet som har genomförts visar att de delar av ordförrådet i löpande text som entydigt kan hänföras till engelskan totalt sett spelar en marginell roll. Språksystemet inklusive ordförrådet är utsatt för förändringstryck, men inte så att de grundläggande dragen i systemet på något sätt skulle vara hotade. En förändring med genomgripande effekter på vardags- och arbetsliv är den som möjliggjorts av den tekniska utvecklingen. Televisionen påverkade FOTO: EVA INGVARSSON tidigt både kommunikationsmönster och umgängesvanor, och under det senaste decenniet har mobiltelefonin mycket påtagligt förändrat samtalsvanor och språkformer. Dessa förändringar har dock endast begränsade konsekvenser för det offentliga skrivandet. Desto större har konsekvenserna av datoriseringen varit. I och med att skrivmaskinen ersattes av ordbehandlaren skapades möjligheter till ett flödigare skrivande, liksom möjligheter till ett smidigare redigeringsarbete, både för professionella skribenter och mer oerfarna. Det har också blivit möjligt att återanvända hela texter eller passager ur texter, en förändring som har arbetsbesparande effekter, men som också ökar frestelserna, framför allt för oerfarna skribenter, att utnyttja andras texter på ett icke-acceptabelt sätt. Med utvecklandet av Internet har helt nya skriftformer som chatt och e-mejl etablerats. Dessa kommunikationsformer ger ofta upphov till texter som starkt avviker från gängse skriftspråksmönster. Detta kan och bör diskuteras av språkvårdare och andra språkintresserade, men det vore orimligt att döma dessa texter efter samma mall som tryckta publikationer. Den kommunikativa funktionaliteten och snabbheten ställs i förgrunden, medan formell korrekthet och eftertänksamhet kommer i andra hand. Större likheter med det traditionella offentliga skrivandet har webbloggarna (eller bloggarna). Att fortlöpande formulera sina tankar för en okänd publik innebär en ytterligare uppluckring av gränsen mellan det privata och det offentliga, en gräns som utsatts för många attacker i de senaste decenniernas medieutveckling. Vad är då kontentan av allt detta? Skissen över utvecklingen är inte fullständig och gör inte anspråk på att vara det, men den är förmodligen korrekt i så måtto att den visar på den ökande heterogeniteten och förutsättningarna för en större variation i offentligt skrivande. Med den större variationsrikedomen har också följt en ökad acceptans för språkformer (grammatiska konstruktioner eller ord och uttryck) som tidigare inte kunde förekomma. Acceptansen är inte total; allt som förekommer gillas inte av alla, och tur är väl det! Det som emellertid är viktigt att än en gång påpeka är att den ökade variationen med få undantag sker inom ramen för ett stabilt och intakt språksystem. Hur förhåller det sig då med den andra övergripande frågan om huruvida man får skriva som man vill? Mitt svar på frågan är alltså nej, och i någon mån har redan den föregående översikten motiverat svaret. De mer grundläggande delarna av språksystemet får vi inte bryta mot, och det gör vi inte heller. Ingen skribent får för sig att skriva Honom jag i går träffade eller Han springade fort. Här är spärrarna starka både för erfarna och oerfarna skribenter. Inte desto mindre uppstår det allt som oftast osäkerhet hos den enskilde skribenten och oenighet mellan olika skribenter vad som är rätt och fel när man lämnar de mest grundläggande delarna av språket. För många av dessa fall finns det utomordentliga hjälpmedel. Det finns ett stort utbud av ordlistor, som ger besked om stavning och böjning, av vilka den viktigaste är Svenska Akademiens ordlista (SAOL; senaste upplaga 1998). Det finns därutöver ett stort antal mer utförliga ordböcker som redogör för ordens betydelser och användningsområden (som t.ex. Svensk 16 Ikoner 4/2005

17 Ordbok eller Nationalencyklopediens ordbok). Den som kommer i beråd om hur enskilda ord kan inordnas i större konstruktioner kan vända sig till konstruktionsordboken Svenskt språkbruk, och besked om skrivandets mer tekniska sidor kan man få i Svenska Språknämndens skrivregler. Den som vill få mer djupgående besked om vilka möjligheter som det svenska språksystemet erbjuder kan gå till Svenska Akademiens språklära eller den betydligt mer omfattande Svenska Akademiens grammatik. Inget av dessa hjälpmedel är tvingande i den meningen att man skulle drabbas av sanktioner om man bryter mot råden i dem, men den som vill avvika gör det så att säga på egen risk. Vänder vi på perspektivet kan vi säga att restriktionerna är avsevärda. Vi kan alltså inte skriva som vi vill. Men kan någon invända det finns ju ändå fall där osäkerheten kvarstår och där språkvårdens företrädare inte ger entydiga besked. Heter det större än mig eller större än jag? Kan man skriva att något inträffade innan sommaren? Går det att säga Inom regeringen är man oroade över den senaste utvecklingen? Osv. Alldeles nyligen (i maj 2005) utkom Svenska språknämndens Språkriktighetsboken, som ger råd i dessa och ett stort antal andra vanliga tvistefrågor. I många fall pekas ett av flera tänkbara alternativ ut som det enda rätta, men det finns också fall där författarna menar att mer än ett alternativ är möjligt. I samtliga fall föregås råden och rekommendationerna av utförliga resonemang, där sakläget beskrivs och olika argument vägs mot varandra. Låt oss se hur några enstaka frågor hanteras. I diskussionen om användningen av orden före och innan redovisar författarna det bruk som faktiskt förekommer och redogör för vilka möjligheter som är tänkbara. När de kommer till rekommendationerna är formuleringarna mycket tydliga. Författarna slår fast att både före och innan kan användas i prepositionsfras (före middagen; innan middagen) och i absolut konstruktion (dagen före; dagen innan). De säger vidare att innan är att föredra i kombination med dess (innan dess; inte före dess), och de säger att innan bör användas som subjunktion (... innan han attackerade coachen). Mycket tydligare besked än så här kan man inte få. Också i frågan om användning av de/dem får vi klara besked. I de fall då pronomenet uppträder självständigt bör vi tillämpa samma princip som vid första och andra personens pronomen. Likaväl som det heter jag såg dig bör det heta jag såg dem, osv. Då pronomenet uppträder tillsammans med bisatsinledaren som är båda alternativen möjliga (jag uppskattar de/dem som säger sin mening). I diskussionen om möjligheten att inleda meningar med och eller men (vilket ofta betraktats som felaktigt) är författarna lika tydliga: Det går utmärkt att börja meningar med och, men eller jag, också i formell sakprosa. Som i många andra fall bör man dock undvika upprepningar. Särskilt bör inte två meningar efter varandra börja med men. (Språkriktighetsboken s. 350.) Det går inte att hävda att språkvårdarna i dessa fall svävar på målet. Beskeden är här, liksom i de flesta av bokens övriga avsnitt alldeles entydiga. I de fall två alternativ beskrivs som likvärdiga är det bara att välja. Det är bara den som har den märkliga uppfattningen att endast ett uttryck kan vara korrekt i en given situation som kan besväras av detta. En annan sak är att det naturligtvis går att hävda att rekommendationerna är felaktiga, t.ex. att det är fel att acceptera innan som preposition. Det måste stå var och en fritt att ha denna uppfattning, men den som vill få andra att omfatta samma ståndpunkt, måste argumentera för den med sakargument. Det finns inte någon en gång för alla given sanning varken i detta eller andra fall. Språkriktighetsboken ger alltså, enligt min mening, en utmärkt hjälp i många av de frågor som ofta aktualiseras i språkvårdsdiskussioner. Problemet är att de genomtänkta och förnuftiga råden kanske inte alltid uppfattas (och kanske inte heller uppskattas) av den som skulle behöva dem bäst. Skribenten inser kanske inte att det finns något problem överhuvudtaget. För att riktigt komma till sin rätt kräver boken en läsare som är beredd att arbeta mycket aktivt med sin egen språkutveckling. Den kräver också en läsare som är relativt väl förtrogen med språkvetenskaplig terminologi. Vi kan bara hoppas att vi i offentligheten får ett ökat antal skribenter som möter dessa krav. E-post: Ikoner 4/

18 Med bokbussen genom fem språk Katarina Lundqvist För något år sedan fanns det 104 stycken, 1980 var siffran 144. Bokbussarna i Sverige minskar i antal, men därmed inte sagt att de har förlorat sin funktion. I Nordkalottens glesbygd är bokbussen ett välkommet inslag i vardagen. Sverige, Norge och Finland hjälps åt med inköp och finansiering för att driva det gränslösa biblioteket. Här är glimtar från en tur längs Muonio älv Muonio Det närmar sig skymning i finska Muonio, där NÄRPbussen, den gemensamma bokbussen för Sverige, Finland och Norge, har sin parkeringsplats. Chauffören Raimo Tolonen låter den gå på tomgång på baksidan av det kritvita biblioteket mitt i byn. Han väntar på bibliotekarien Perdita Fellman, som har parkerat sin sparkstötting en bit från bilarna på personalparkeringen. Jag hälsar på honom på svenska och får ett vänligt leende tillbaka. Han talar bara finska. Vi ställer oss framför en karta som hänger inne i bussen och Raimo Tolonen drar med fingret längs vägen vi ska åka. Veckans första tur går till Sverige, men namnen på byarna är obekanta och främmande. Sudjavaara, läser jag. Paitasjärvi. Kuttainen. De ligger precis på gränsen mellan Sverige och Finland. Bara Muonio älv skiljer länderna åt. När Perdita Fellman har kommit på plats åker vi mot svenska gränsen, övervakade av den ljusa träkyrkan som blickar ner över bygden. Den var en av de få oskadda byggnaderna sedan tyskarna dragit sig tillbaka i slutet av andra världskriget. Förut, innan bron över älven togs i bruk i mitten på åttiotalet, gick det bara att komma över med färja, förklarar Perdita Fellman och pekar ut det gamla färjeläget med slokande elledningar och ett tullhus som gapar tomt. Annat var det för tjugo år sedan. En butik på den svenska sidan lockade till sig många finska kunder som kunde handla billigare varor än i hemlandet. Trots att det är en grådisig, ödslig novembermåndag går det att föreställa sig hur kommersen kan ha sett ut. Människor med famnarna fulla av smör, kött och kaffe. Visslingar från färjan som gav sig av på ännu en tur. Nu finns tullarna på plats vid bron, men kontroller förekommer sällan. Vi tar vägen som säger att vi inte har något att deklarera. Sverige tar vid med 50-skyltar i stället för de finska 30-skyltarna och vi gasar in i Pajala kommun. Kätkesuando NÄRP:en (står för Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik) drivs sedan starten 1979 av kommunerna Muonio och Enontekiö i Finland, Kiruna i Sverige och Kautokeino i Norge. De finansierar inköpen medan statliga bidrag täcker en del av driften. Byn Kätkesuando i Pajala kommun ligger egentligen utanför bokbussens verksamhetsområde, men byborna där får ändå besök. De skrev själva en förfrågan och nu betalar Pajala kommun för ett stopp var tredje vecka. När bokbussen kommer fram till Signe och Östen Fjällblads gård i Kätkesuando har klockan knappt passerat tre. Det blir när som helst kolmörkt, men paret i granngården har tydligen sett att bussen varit på ingång och kommer med sin röda Volvo när Raimo Tolonen har backat in på Fjällblads garageuppfart. Det är svårt att missa den tolv meter långa bussen. Den trefärgade lackeringen, blå längst ner, röd i mitten och vit högst upp, lyser upp i det glåmiga 18 Ikoner 4/2005

19 och gråa novembervädret. Strax ovanför ena bakhjulet finns finska, svenska och norska flaggan uppradade. Vid bussdörren sitter den samiska. Kätkesuandos låntagare går in för att botanisera bland bussens cirka fyra tusen böcker, filmer, tidningar och skivor. Hyvää Päivää! hälsar Perdita Fellman som har växt upp i de svenskspråkiga delarna av Finland och därför behärskar både finska och svenska. Hyvää Päivää! får hon till svar. Många i Pajala kommun är tvåspråkiga och vissa föredrar finskan. Det känns märkligt att befinna sig i Sverige, bland svenskar, men att bara höra finska runtomkring sig. Precis som flera andra orter, till exempel Karesuando och Kuttainen, ligger ena halvan av Kätkesuando i Sverige och den andra, Kätkäsuvanto, i Finland. Mitt emellan forsar Muonio älv. Strömmarna brusar och låter som en stormby trots att kvällen är lugn och stilla. Sedan 1809, när Sverige förlorade Finland, är vattnet riksgräns. Ändå är likheterna mellan de båda sidorna påtagliga, inte minst genom det gemensamma språket, meänkieli (tornedalsfinska) och den gemensamma religionen, læstadianismen. Efter boklånen bjuder Östen Fjällblad och hustrun Signe på kaffe. Han tar fram en bit av ett blankt renhorn ur köksklockan på väggen, biter i det för att visa hur hårt det är och säger att det tidigare användes för att göra lim. Renarnas tarmar hade man till korvstoppning. Allt togs tillvara. Paitasjärvi Den lilla snö som fallit har bara lyckats bilda ett tunt täcke, kanske en halv decimeter. Om granarna varit täckta av nysnö hade kvällen känts ljusare och mjukare, men nu står de mörka och täta och lövträdens grenar spretar nakna och grå. I Paitasjärvi stannar inte bussen längre. Den ende kvarvarande bybon går inte ens att truga till boklån. Perdita Fellman har knackat på och frågat om han vill låna, men han har inte varit intresserad. Huset blinkar till i mörkret som polstjärnan på en becksvart vinterhimmel när bussen blåser förbi. Raimo Tolonen har kört NÄRP:en Ikoner 4/

20 från och till i tre år. Han började med inhopp, men har på sistone jobbat heltid. Bussen rullar varje vardag året om, utom två veckor på sommaren då personalen på biblioteket i Muonio storstädar bussen tar ut böcker och torkar hyllor, låter tvätta gardinerna i takfönstret och skurar taket och en vecka i oktober när den får vinterdäck och service. Det är ett bra jobb, men jag skulle vilja kunna fler språk, säger Raimo på sitt modersmål finska. Han är född i finska Kihlanki, men bor numera i Muonio kyrkby där han har jobbat i en depå för bussreparationer, testat bilar och mellan varven varit arbetslös. Som erfaren chaufför är vinterföre inget han oroas över. Jag har kört så mycket. Jag känner de här vägarna, säger han. Vintern har dock fått en ovanligt mild inledning i år. Varken jacka eller täckbyxor behövs i bussen, men Perdita behåller ändå sin grå, stickade mössa på. Raimo nöjer sig däremot med en tunn keps. Sudjavaara Sudjavaaras byväg leder till en återvändsgränd. Bussen stannar först mitt i byn, men där är det tomt och tyst. Längre in ligger en av Norrbottens 32 samebyar. Sudjavaara city nästa, säger Raimo, släcker ljuset i bussen och vrider om nyckeln. Vi möter två flickor som är ute och promenerar. En av dem håller upp sin mobiltelefon och knäpper en bild av bussen när den åker förbi. Vägen till samebyn leder till en vändplan. Husen, svårt att säga hur många i mörkret, är små enplansbyggnader. Flera av dem håller på att byggas ut och likt svampar på gamla träd klamrar sig de nya delarna, som ser ut att rymma en tambur eller ett större kök, fast vid det ursprungliga brädfodret. Perdita säger att många i byn är borta med renhjorden kortare perioder än tidigare och bofastheten kräver större utrymme. Två barn kliver på, tar en snabb titt, men lånar inget idag. Det mindre barnet bär en blå samemössa knuten under hakan med tofs mitt på huvudet i gult och rött. Den är typisk för Karesuandoområdet, i finska Enontekiö och norska Kautokeino är det vanligare med de fyra vindarnas mössa med fyra hörn som sticker ut på toppen. De här barnen har rätt till undervisning på samiska. Annat var det fram till 1957 då det var förbjudet för skolorna i Sverige att lära ut något annat språk än svenska. Staten gick efter teorin att barn endast kan lära sig ett språk i taget framgångsrikt och om detta språk visade sig vara något annat än svenskan så drogs statsbidragen in. Nu är läget ett annat. Sedan april 2000 är meänkieli, samiska och finska tre av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, vid sidan av jiddisch och romani. Det innebär att alla har rätt att använda samiska hos domstolar och förvaltningsmyndigheter i samiskans förvaltningsområde: Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna kommun. Samma gäller för finska och meänkieli i Gällivare, Kiruna, Haparanda, Pajala och Övertorneå. Barnomsorg och äldrevård ska också finnas tillgängliga på respektive språk. Perdita passar på att ställa upp några återlämnade böcker i hyllorna. Jag kollar in cd-utbudet. Backstreet Boys, Rolling Stones och U2 står blandade med för mig okända artister som Antti Huovila, Jari Sillanpää och Janne Tulkki. Karesuvanto Perdita och Raimo övernattar på olika orter en till två nätter i veckan beroende på rutt. I kväll åker vi över gränsen till finska Karesuvanto och hotell Davvi. Restaurangen Raja-Baari nedanför hotellet har egentligen slutat servera mat för kvällen, men tjejen i kassan, som vet att personalen på bokbussen brukar dyka upp sent, erbjuder sig att ta våra beställningar ändå. Min på svenska, 20 Ikoner 4/2005

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

CLAES GUSTAVSSON DEN OSYNLIGE MANNEN

CLAES GUSTAVSSON DEN OSYNLIGE MANNEN CLAES Kunskapen om livets stora frågor kan ligga dold i cymbaler, attackdykare, tjälknöl och ordet Flämt. Allt ter sig rimligt när Claes Gustavssons osynlige figur lägger sig i och dissekerar vardagen

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Till Z. Röster om Monica Zetterlund. Redaktör Tom Alandh. monica zetterlund sällskapet ersatz

Till Z. Röster om Monica Zetterlund. Redaktör Tom Alandh. monica zetterlund sällskapet ersatz 1 % Till Z Till Z Röster om Monica Zetterlund Redaktör Tom Alandh monica zetterlund sällskapet ersatz 2 3 Resp. skribent, Monica Zetterlund Sällskapet samt Ersatz 2007 Privata fotografier Eva-Lena Jerneld

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Seriefrämjandet. kompetens guiden. vägvisaren i seriebranschen. tecknade serier 6. 4 kompetens

Seriefrämjandet. kompetens guiden. vägvisaren i seriebranschen. tecknade serier 6. 4 kompetens Seriefrämjandet kompetens guiden vägvisaren i seriebranschen tecknade serier 6 4 kompetens Den tecknade serien är idag en av väldigt få former av masskommunikation i vilken individuella röster fortfarande

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Läsa bör vi göra för annars kan vi inte läsa det vi bör! Anne-Marie Körling om det demokratiska att läsa 2014

Läsa bör vi göra för annars kan vi inte läsa det vi bör! Anne-Marie Körling om det demokratiska att läsa 2014 Läsa bör vi göra för annars kan vi inte läsa det vi bör! Anne-Marie Körling om det demokratiska att läsa 2014 Hur krossar man en bokstav mellan tänderna? Jag kan läsa Gunnar Ekelöf. Det betyder inte att

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 ÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 Ordlista luciafirande tinning isolerad dagen efter - symptom alkoholvanor avvänjningskur deltidsjobb hjälpåtgärder socialtjänstlagen familjerådgivningsbyrå

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer