En stad för alla Socialt bokslut 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En stad för alla Socialt bokslut 2013"

Transkript

1 En stad för alla

2 2 Innehåll Medborgaren i fokus Varför ett socialt bokslut?... 4 Mål och syfte: synliggöra och lära!...5 Vad innehåller bokslutet? Så arbetar vi med social hållbarhet... 9 Gemensamt förhållningssätt Från vision till verklighet En stad för alla...16 Hur skapar vi en stad för alla?...17 En jämställd stad...18 Barnens stad...21 En tillgänglig stad Insatser Insatser för en jämställd stad...29 Insatser för barnens bästa...49 Insatser för en tillgänglig stad Stadens utmaningar Utmaningar för jämställdhet...86 Utmaningar för barnens bästa...88 Utmaningar inom tillgänglighet...90 Förslag till förbättringar...92 Slutord hållbara förändringar...93 Vill du påverka?...94 Vill du veta mer?...95 Register...96

3 3 Medborgaren i fokus Ett bokslut är en tillbakablick på året som gått. Det här bokslutet är en tillbakablick på ett axplock av insatser för att bidra till ett bättre Sundbyberg. Vi vill skapa en stad där alla invånare har samma möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Vi har därför valt att redovisa arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv i ett separat socialt bokslut. Det här är vår stads första sociala bokslut och med det vill vi berätta vilka möjligheter och utmaningar Sundbyberg står inför. Bokslutet illustrerar delar av det arbete vi bedriver för att åstadkomma socialt hållbara verksamheter och är ett nytt kapitel i stadens strävan för en hållbar samhällsutveckling. Det sociala bokslutet är ett verktyg för att väva in den sociala dimensionen i stadens gemensamma budskapsberättelse och ett steg i ledet för att nå vår vision om ett hållbart Sundbyberg. Genom det sociala bokslutet vill vi signalera att En stad för alla inte bara är en devis utan ett förhållningssätt som ska gälla alla våra verksamheter. Vi hoppas att det sociala bokslutet ska bidra till lärande och göra det enklare för stadens anställda och förtroendevalda att utvecklas inför framtiden. En källa till inspiration där du kan ta del av andras erfarenheter för ett fortsatt framgångs rikt arbete för hållbar utveckling. Trevlig läsning! Jonas Nygren (S) Siyamak Sajadian Sasanpour (Mp) Bengt Sjöholm (KD) Stefan Bergström (C)

4 4 Varför ett socialt bokslut? För första gången redovisar Sundbybergs stad sitt arbete med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet i ett separat bokslut. Det här sociala bokslutet är ett nedslag i stadens kontinuerliga arbete med social hållbarhet, och är avgränsat till att redovisa arbetet med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet.

5 5 Mål och syfte: synliggöra och lära! Vårt Sundbyberg ska vara öppet och tillgängligt för alla. Barnets bästa ska alltid beaktas, våra verksamheter ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning och oavsett kön ska alla ha samma möjligheter och makt att utforma sina egna liv. Målet är hämtat från budget 2013 och beskriver Sundbybergs ambitioner med arbetet att främja lika rättigheter och möjligheter. Det är ett övergripande mål, en vision vi strävar efter att uppnå och hoppas att våra insatser ska bidra till att uppfylla. Målet med det sociala bokslutet är att lyfta fram och synliggöra det arbete som staden bedriver inom jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Det råder ingen prioritetsordning mellan de tre begreppen och vad gäller jämställdhet är redovisningen avgränsad till att handla om samhällsservice och inte jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv. Med det sociala bokslutet vill vi bidra till utvecklingen av det pågående arbetet med social hållbarhet i. Vår förhoppning är att kunskapen ska öka bland förtroendevalda och anställda inom organisationen. I det sociala bokslutet vill vi lyfta fram goda exempel och inspirera fler till att arbeta med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Samtidigt ska det sociala bokslutet betraktas som ett stöd för förtroendevalda och anställda att fatta väl genomtänkta beslut. Projektorganisation Zandra Bergman, Filippa Palmgren och Elisabet Nilsson, handläggare på kommunstyrelsens kansli, har samordnat arbetet med det sociala bokslutet. Under uppstartsfasen tillsattes en särskild projektgrupp bestående av kontaktpersoner från stadens alla förvaltningar. Syftet med projektgruppen var att bilda ett forum för delaktighet och diskussioner. Under processens gång har kansliets handläggare haft löpande avstämningar med projektgruppen. Härmed vill vi rikta ett särskilt tack till er som deltagit i arbetsprocessen för att gemensamt ta fram det första sociala bokslutet i. Redovisningsmall Under hösten 2013 skickade kommunstyrelsens kansli ut en redovisningsmall till kontaktpersonerna för att underlätta arbetet med att samla in underlag till nämnderna. Mallen bestod av ett antal frågor för att kartlägga förvaltningarnas insatser inom de tre perspektiven men också utmaningar inom jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Materialet har behandlats i nämnderna under våren 2014 som sedan sammanställts till ett samlat socialt bokslut.

6 6 Vårt Sundbyberg ska vara öppet och tillgängligt för alla. Barnets bästa ska alltid beaktas, våra verksamheter ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning och oavsett kön ska alla ha samma möjlighet och makt att utforma sina egna liv.

7 7 Vad innehåller bokslutet? Så arbetar vi med social hållbarhet I kapitel 2 börjar vi med att förklara hur social hållbarhet är en del av det vidare begreppet hållbar utveckling och berättar mer om hur vi jobbar med dessa frågor i. Vi beskriver hur det sociala bokslutet hänger ihop med stadens övriga styrande dokument och hur vår organisation ska förverkliga sina mål och visioner. En stad för alla I kapitel 3 berättar vi hur vi definierar begreppen jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv i, hur vi organiserar arbetet och vilka strategier vi har för att skapa en stad för alla. Insatser 2013 Kapitel 4 är en kartläggning av insatser under 2013 för att bidra till att uppfylla målsättningarna för jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Kartläggningen utgår från nämndernas redovisningar och en gemensam redovisningsmall. Stadens utmaningar I kapitel 5 hittar ni stadens utmaningar och möjligheter med förslag till förbättringar. Utmaningarna bygger på den kartläggning av insatser som redovisades i föregående kapitel. Sist finns ett slutord där vi reflekterar kring hållbara förändringar och vilka nya erfarenheter vi bär med oss inför Avslutningsvis hittar du mer information om hur du kan gå till väga om du vill påverka eller om du är intresserad av att fördjupa dig i något vi har berört i det sociala bokslutet. Längst bak finns också ett litet register om du söker något mer ämnesspecifikt.

8 8 Nationaldagsfriande sommaren Foto: stadens bildarkiv.

9 9 2Så arbetar vi med social hållbarhet Enligt Sundbybergs definition betyder social hållbarhet att skapa ett samhälle där alla människor får lika rättigheter och möjlig heter utifrån skilda förutsättningar och behov.

10 10 Gemensamt förhållningssätt Vårt gemensamma förhållningssätt berättar om vilka glasögon vi har haft i tolkningen av insatserna som vi redovisar i det sociala bokslutet. Utgångspunkten har varit att sätta insatserna i förhållande till Sundbyberg stads ambition om att vara en öppen och tillgänglig stad för alla, oavsett bakgrund och förutsättningar. En fråga som bottnar i demokratiska principer och vilar på värden som rättvisa, men också betydelsen av rättsäkerhet och kvalitet. Alla stadens invånare ska erbjudas likvärdig service. Staden ska motverka alla former av diskriminering som arbetsgivare, myndighetsutövare och producent av samhällsservice. Vad är mätbart? Våra tolkningar är också tätt förknippade med hur vi förhåller oss till begrepp som mätbarhet och resultat. Mycket av det som utförs i det dagliga arbetet har stor betydelse för våra invånare men har kanske sina begränsningar i kvantitativ mätbarhet. Ett hållbart förändringsarbete har ambitioner om långsiktiga förändringar, snarare än kortsiktiga resultat. Därför tror vi istället på kvalitativa metoder för mätning och uppföljning, där människors erfarenheter och upplevelser är viktiga mätvärden. Då är det viktigt att lyfta blicken och inte fastna i att räkna deltagare eller antalet aktiviteter. Det sociala bokslutet har inte till uppgift att vara kontrollinstrument utan ett uppföljningsverktyg och framför allt ett lärande exempel som ska göra det enklare för stadens anställda och förtroende valda att utvecklas i sitt framtida arbete med social hållbarhet. För oss har ut maningen varit att definiera vilka faktorer som bidrar till eller hämmar utveckling, och att analysera organisationens hinder och framgångsfaktorer. För att fånga denna process har vi ställt oss följande frågor när vi bearbetat materialet: Vilka framgångsfaktorer kan vi se? Vilka framgångsrika arbetssätt ska vi utveckla och sprida? Vilka utmaningar finns?

11 11 Från vision till verklighet En förutsättning för att våra visioner ska bli verklighet är att målen är tydligt förankrade i hela organisationen och att våra mål följs upp som i det här sociala bokslutet. Arbetet med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet ska löpa som en röd tråd genom hela organisationen. Andra viktiga faktorer för ett framgångsrikt förändringsarbete är kunskap, ett tydligt ledarskap och framför allt samverkan inom och mellan stadens förvaltningar. Helhets perspektiv + samverkan = social håll barhet Begrepp som hållbar utveckling och social hållbarhet blir allt vanligare och ordet hållbarhet förekommer flitigt i den aktuella samhällsdebatten. Här kan du läsa om vad begreppen betyder, hur de hänger ihop och på vilket sätt arbetar med hållbarhet. Social hållbarhet HUR HÄNGER ALLT IHOP? Det sociala bokslutet är inget fristående dokument utan hänger ihop med flera andra uppdrag och styrande dokument som ska samspela med varandra. Några sådana exempel är: Vision 2020 som uttrycker vilken stad Sundbyberg vill vara på längre sikt. Den visionen ska vara vägledande för stadens alla verksamheter. Styrande dokument formar riktlinjer för stadens vision och gäller i fyra år. Översiktsplanen är vårt viktigaste styrande dokument. Där kan du till exempel läsa om stadens långsiktiga samhällsplanering och strategiska mål. I Sundbyberg strävar vi efter en hållbar samhällsutveckling. Hållbar utveckling innebär att våra behov tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Hållbar utveckling har flera dimensioner och är samverkan mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Dessa tre perspektiv skapar varandras förutsättningar och stärker varandra. Tillsammans är de utgångspunkter för en stadsutveckling i ett helhetsperspektiv. En hållbar samhällsutveckling förutsätter alltså ett socialt perspektiv och att arbeta med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet är att verka för det som kallas för social hållbarhet. Social hållbarhet är att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Ett hållbart Sundbyberg Först när vi arbetar med aspekter som jämställd service, tillgänglighet och att barnets bästa ska beaktas i all form av planering kan vi bli en stad för alla. Att planera för ett socialt hållbart Sundbyberg innebär bland annat att analysera behov ur ett vardagsperspektiv. Staden ska underlätta för invånarna att organisera sina vardagsliv vilket kräver en aktiv analys av vilka behov som möts, vilka behov som inte tillgodoses och vad det beror på. Ett exempel på hur vi arbetar med att se över olika behov är att titta på hur tillgängligheten ser ut i vår offentliga miljö. Genom att vidga synen på behov och prioriteringar av behov skapas en planering som tar hänsyn till alla invånare. Stadens budget är ett verktyg för att uppfylla vision och strategiska mål. I den hittar du särskilda satsningar och prioriteringar som ska prägla allt arbete i staden under ett år.

12 12 En fråga om folkhälsa Social hållbarhet är mer än bara jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet. Det är en fråga om folkhälsa. En god folkhälsa är en grundläggande förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Sundbyberg har, liksom andra kommuner, ett stort ansvar för utvecklingen av folkhälsan i Sverige. Flera faktorer som påverkar hälsan ryms nämligen inom kommunala verksamheter så som skola och samhällsplanering. För att utveckla stadens arbete med folkhälsa har Sundbyberg särskilda folkhälsoplanerare. Sofia Jakobsson Sandin är en av dem. Hälsan är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig andra viktiga resurser som utbildning, arbete, bostäder och kultur. Hälsan är i stor utsträckning kopplad till de sociala villkor som vi lever under och växer upp med. Att minska ojämlikhet i hälsa är en stor vinst. Frågan om jämlikhet i hälsa förutsätter en helhetssyn som berör stadens alla verksamheter, säger Sofia Jakobsson Sandin. Som folkhälsoplanerare ser Sofia flera vinster med det sociala bokslutet. Det kan bli ett verktyg för att identifiera stadens utvecklingsområden och för att planera för nya insatser och investeringar. Här delar Sofia med sig av ett tips för framgångsrika förändringsarbeten. Att skapa delaktighet i processen och vara lyhörd för vad verksamheterna vill ha för stöd. TIPS!»Hållbar utveckling innebär att våra behov tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras«

13 13 VÅRA DEFINITIONER: Vision: föreställning om hur vi vill ha det i framtiden. Strategi: principiella riktlinjer i syfte att uppnå vissa mål. Hållbar utveckling: behov hos människor som lever i dag tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Social hållbarhet: ett samhälle där alla människor ges lika möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Ekologisk hållbarhet: att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Ekonomisk hållbarhet: att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

14 14 Badgäster i Marabouparken. Foto: Åke E:son Lindman Översiktsplanen För att uppnå en hållbar samhällsutveckling ska vi planera utifrån ett helhetsperspektiv. Samhällsplaneringen ska ske med fokus på invånarna samt social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Ett verktyg som kommunen använder för detta är översiktplanen. Översiktsplanen är utgångspunkten för stadens långsiktiga samhällsplanering och pekar ut strategiska mål. Det är stadens viktigaste styrande dokument och ska vara vägledande för all annan planering. Sundbybergs stads översiktsplan sträcker sig fram till 2020 men ska aktualitetsförklaras eller uppdateras under varje mandatperiod.

15 15 Sundbyberg är diplomerad Fairtrade City Under 2013 anslöt sig Sundbyberg till städer som London, Bryssel och Malmö när vi blev diplomerade till en Fairtrade City. Fairtrade City handlar om lokal samverkan för mer rättvis handel och ökad etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att staden lever upp till kriterier som rör rättvisa handels krav i offentlig upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter på till exempel serveringsställen och arbetsplatser. Sundbyberg diplomerades till landets 55:e Fairtrade City. Det finns över 1300 diplomerade kommuner i världen varav 61 stycken ligger i Sverige. Diplomeringen är startskottet på ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för ökat utbud av hållbara produkter i Sundbyberg och ökad etisk konsumtion av såväl myndigheter, företag och privatpersoner. Idag är 90 procent av allt kaffe och te inom stadens verksamheter Fairtrade-märkt men redan nästa år är målet 100 procent. I Sundbyberg finns ett brett stöd för att fler produkter ska vara rättvisemärkta. Tillsammans leder förtroendevalda, studieförbund, kyrkor, fackföreningar och näringslivet arbetet med Fairtrade City. VAD ÄR FAIRTRADE? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina levnadsvillkor. Genom att välja Fairtrademärkta produkter bidrar vi till att odlare och anställda får bättre ekonomiska villkor med högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Detta tillsammans med långsiktiga handelsavtal, ger producenter i utvecklingsländer möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro.

16 16 3En stad för alla Det finns många uppfattningar om vad begrepp som jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet egentligen betyder. I det här kapitlet kan du läsa om hur definierar jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv, vilka strategier vi har antagit och hur vi organiserar arbetet för att skapa en stad för alla.

17 17 Hur skapar vi en stad för alla? Sundbyberg ska vara en öppen och tillgänglig stad. Utgångspunkten är att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter och möjligheter ut ifrån skilda behov och förutsättningar. Sundbybergarna ska ha insyn i beslut som fattas och möjligheter att påverka sin stad. Med riktade satsningar vill vi stärka demokratin, delaktigheten och skapa en stad som ger alla lika möjligheter till inflytande. Därför har staden formulerat strategier för hur vi ska arbeta med jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv: Alla som växer upp i och lever i staden är personer som inte ska begränsas av att de är födda till flicka eller pojke. Alla ska ha samma möjligheter och makt att utforma sina egna liv. Staden ska arbeta med jämställdhetsintegrering. Utgångspunkten är att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter och möjligheter utifrån skilda behov och förutsättningar. Foto: stadens bildarkiv. Barnets bästa ska alltid beaktas, barnets eget perspektiv och barnperspektivet ska vara styrande. FN:s barnkonvention är utgångspunkten för stadens verksamheter och arbetet enligt konventionen ska stärkas i staden. Alla medborgares möjlighet att vara delaktiga i samhället ska stärkas genom satsningar på ökad tillgänglighet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är vägledande i stadens arbete för ökad tillgänglighet.

18 18 En jämställd stad Ett jämställt Sundbyberg innebär att alla som växer upp och lever i staden ska ha samma möjligheter och makt att utforma sina egna liv. Ingen ska begränsas av att de är födda till flicka eller pojke. I stadens översiktsplan anges jämställdhet som en förutsättning för vår möjlighet att skapa social hållbarhet. Jämställdhet innebär rättvisa, demokrati och delaktighet, att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. För att detta ska kunna förverkligas förutsätts lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Ordet är närbesläktat med jämlikhet som är ett bredare begrepp och omfattar alla människors lika värde, medan jämställdhet specifikt handlar om rättvisa förhållanden mellan kvinnor och män. Så här arbetar vi med jämställdhet»makt och resurser ska fördelas lika mellan könen och vi ska exempelvis arbeta normkritiskt för att nå jämställdhet«budget 2013 med plan för I Sundbyberg arbetar vi med jämställdhetsintegrering och normkritik. Ojämställdhet ses som ett strukturellt problem som bara kan förändras genom att själva strukturen förändras. Det gör vi genom att arbeta för att makt och resurser ska fördelas lika mellan könen. Jämställdhetsintegrering Staden ska arbeta med jämställdhetsintegrering som strategi för att nå jämställdhet. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Mer om jämställdhetsintegrering kan du läsa på sidan 31. Normkritik Normkritik är ett verktyg som hjälper oss att komma åt själva grunden till varför ojämställdhet finns genom att syna det vi vanligtvis tar för givet. Det handlar om att arbeta kritiskt med de föreställningar och principer, normer, som finns i och styr våra verksamheter. Syftet är att lära oss vad som orsakar diskriminering och skapa lika förutsättningar för alla. Läs mer om normkritik på sidan 20. Utredare/jämställdhetssamordnare Från och med 2011 finns en utredare/jämställdhetssamordnare på kommunstyrelsens kansli med särskilt ansvar att driva arbetet framåt med strategiska och kommunövergripande jämställdhetsinsatser. Nätverk Staden har ett jämställdhetsnätverk. Det är ett öppet forum med syfte att stödja det arbete som pågår och fungera som samverkansforum för våra förvaltningar. Staden deltar också i Sveriges Kommuner och Landstings och länsstyrelsernas jämställdhetsnätverk.

19 19 Viktiga dokument Det finns flera viktiga lagar, dokument och beslut som har betydelse för vårt lokala jämställdhetsarbete i Sundbyberg. Nedan har vi listat två viktiga dokument att förhålla sig till lokalt och globalt vad gäller jämställdhet. FN:s kvinnokonvention Ett viktigt jämställdhetspolitiskt dokument är FN:s konvention om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, som mest är känd som kvinnokonventionen. Konventionen innehåller 16 huvudartiklar som handlar om kvinnors rättigheter på olika områden. Kvinnokonventionen antogs av generalförsamlingen 1979 och nästan alla medlemsländer har skrivit under den. Där står det bland annat att kvinnor inte får diskrimineras, varken i det offentliga livet eller i hemmet, och att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla frågor och beslut. Nationella jämställdhetspolitiska mål Våra nationella jämställdhetspolitiska mål bygger i det stora hela på FN:s kvinno konvention. Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det målet är sedan nedbrutet i fyra mer konkreta delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

20 20 FOTO: STADENS BILDARKIV ÖVNING I NORMKRITIK Våra möjligheter att utbilda oss eller att etablera oss på arbets- eller bostadsmarknaden varierar beroende på vilken hudfärg, kön och sexualitet eller vilken funktionsförmåga vi har. För att kunna se osynliga normer som begränsar oss människor kan vi ibland behöva kliva ur vår egen roll och ikläda oss en annan identitet. Sådant du tar för givet behöver inte vara en självklarhet för andra. Föreställ dig att du är någon annan och fundera kring påståenden: Mina högtider är röda dagar i almanackan Jag kan köpa plåster som matchar min hudfärg Ingen har kallat mig lilla gumman Jag kan besöka kommunen utan att ta hjälp av en tolk Jag kan besöka kommunen utan att behöva tänka på trösklar och trappor Jag kan hålla handen med den jag älskar utan att få konstiga blickar Normkritik är att syna normen i sömmarna Under årens lopp har jämställdhetsarbetet allt mer kommit att handla om vilka värderdingar och normer som ligger till grund för ojämställdhet, snarare är enskilda jämställdhetsproblem. Detta kallas för normkritik. Med ett normkritiskt perspektiv flyttar vi alltså blicken från det som vi uppfattar som avvikande och synar själva normen i sömmarna. Normkritik handlar om att synliggöra normer som vi tar för givet och anser vara det normala och självklara. Istället för att prata om tolerans gentemot utsatta grupper behöver vi förstå varför människor diskrimineras och få verktyg för att bryta de strukturer som skapar maktobalans. Vi vill ändra normer och strukturer så att fler kan passa in, inte att de som avviker ska behöva anpassa sig. Genom att söka svaren på varför diskriminering uppstår istället för att bara konstatera den, har normkritiken förutsättningar att hjälpa oss att för ändra samhället i grunden. Först då kan vi förhindra att ojämställda och ojämlika strukturer kommer i vägen för att skapa lika rättigheter och möjligheter för alla. Normkritik är ett verktyg som hjälper oss att komma åt själva grunden till varför ojämställdhet finns eftersom det synliggör föreställningar och normer som begränsar oss och lär oss vad som orsakar diskriminering.

21 21 Barnens stad I Sundbyberg ska vi arbeta för att skapa en stad där alla barn har så goda uppväxtvillkor som möjligt. Barnets bästa, barnets eget perspektiv och barnperspektivet ska vara styrande i allt från förskola, skola, socialtjänst, kultur- och fritid samt stadsbyggnadsfrågor i Sundbyberg. I översiktplanen betonar staden barn och ungas uppväxtvillkor, som är ett av de nationella folkhälsomålen, och att barnperspektivet ska beaktas i all form av planering i enlighet med barnkonventionen. Barn och unga ska till exempel involveras i planeringen av sin närmiljö. Enligt budget 2013 ska barnets bästa alltid beaktas. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, ska vara utgångspunkt i alla verksamheter och barnets rättigheter ska stärkas.»barnets bästa ska alltid beaktas genom att barnets perspektiv och barnperspektivet ska vara styrande i alla verksamheter«budget 2013 med plan för Så här arbetar vi för barnens bästa Barnets bästa har varit ledord i Sundbyberg under lång tid. För att kunna arbeta för barnens bästa har arbetet organiserats så här: Barnrådet Sedan hösten 2011 finns ett barnråd i Sundbyberg med förtroendevalda, förvaltningsrepresentanter och en representant för Rädda Barnen. Barnrådets uppgift är att behandla allmänna barnfrågor och särskilt bevaka att barns rättigheter säkerställs i alla beslut och verksamheter där barn kan vara berörda. Barnrådet ska också yttra sig i ärenden som remitteras till dem och följa utvecklingsarbetet som sker inom ramen för Fokus barn och unga. Fokus barn och unga Målet med utvecklingsarbetet inom Fokus barn och unga är att upptäcka och tillhandahålla rätt insatser i rätt tid för barn och unga mellan 0 och 20 år som far illa eller riskerar att fara illa samt deras vårdnadshavare. Det finns en särskild samverkansledare för arbetet inom Fokus barn och unga. Barnrättsnätverket Barnrättsnätverket arbetar verksamhetsövergripande med barnfrågor. Barnrättsnätverket ordnar bland annat årliga barnrättsseminarier för anställda och förtroendevalda. Flera medlemmar i barnrättsnätverket har slutat i Sundbyberg men efter ett beslut i stadens ledningsgrupp ska nätverket återigen utvidgas och bestå av minst en representant från varje förvaltning med undantag för äldreförvaltningen. Regionalt nätverk för barn och ungas rättigheter Staden har undertecknat en överenskommelse om medverkan i det regionala nätverket för barn och ungas rättigheter. Under året har det varit några möten som ordförande för barnrådet och samverkansledaren för Fokus barn och unga har medverkat på. Det regionala nätverket är ett bra forum för erfarenhetsutbyte och inspiration.

22 22 Viktiga dokument Det finns flera viktiga lagar, dokument och beslut som har betydelse för vårt arbete med barn i Sundbyberg. De två viktigaste kan du läsa om nedan. FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnens rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, är kärnan i arbetet för barnens bästa. Barnkonventionen fastställer bland annat att alla barn oavsett bakgrund ska behandlas med respekt och har rätt att få komma till tals. Mer om barnkonventionen kan du läsa om på nästa sida. Sveriges nationella strategi Sverige har också en nationell strategi som ska styra arbetet för barns rättigheter specifikt för vårt land. Den innehåller nio punkter: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. VILKET PERSPEKTIV HAR DU? Ett barnperspektiv innebär att vuxna försöker sätta sig in i barnets situation för att ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. En vuxen tolkar barnen utifrån sin egen synvinkel. Ett barnrättsperspektiv innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheter som barn har och säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn. Barnets perspektiv innebär att ta del av barnets egen berättelse om sin egen tillvaro; sina villkor, sin situation och sin miljö.

23 23 Barnkonventionen fyller 25 år! Bankonventionen antogs av FN:s generalförsamling Barnkonventionen eller FN: s konvention om barnets rättigheter som den egentligen heter syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Med barn avses alla människor under 18 år. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 vilket innebär att vi har bundit oss folkrättsligt till att förverkliga och följa den. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen och idag har alla länder utom USA och Somalia gjort det. Barnkonventionen är inte en lag i Sverige även om vi har ratificerat den. Regeringen har dock påbörjat en utredning om att göra barnkonventionen till lag i Sverige. Utredningen beräknas bli klar under Barnkonventionen innehåller 54 artiklar varav följande fyra är huvudprinciper Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 handlar om att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Temadag om barnkonventionen. Foto: Dennis Erixon Artikel 6 anger att varje barn har rätt att leva, överleva och utvecklas. Det gäller inte bara barnets fysiska hälsa utan också den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 beskriver barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad.

24 24 En tillgänglig stad Tillgänglighet i innebär att lokaler, offentliga miljöer, information och verksamheterna i sin helhet ska kunna användas oavsett funktionsnedsättning. Begreppet tillgänglighet likställs idag ofta med begreppet del aktighet, som ytterst är en fråga om demokrati. I översiktsplanen finns tillgänglighetsperspektivet med som en del i stadens planering för ett socialt hållbart samhälle. Med utgångspunkt i att individen ska ha samma möjligheter oavsett funktionsförmåga, ska Sundbyberg aktivt arbeta med att möta upp de behov som finns idag, och även planera för de behov som kommer framöver. Så här arbetar vi med tillgänglighet»kunskapen om tillgänglighet och bemötande ska vara hög i hela staden för att säkra att utformning av miljöer och lokaler fungerar för alla oavsett funktionsförmåga«budget 2013 med plan för I Sundbyberg är tillgänglighet en prioriterad fråga som rör många områden. Ett viktigt verktyg i arbetet är de handlingsplaner för tillgänglighet som nämnderna beslutar om årligen och arbetar utifrån. I staden är arbetet med tillgänglighetsfrågor organiserat så här: Kommunala rådet för funktionshindersfrågor Sundbyberg har ett kommunalt råd för funktionshindersfrågor som är knutet till kommunstyrelsen. I rådet sitter elva ledamöter och lika många ersättare. Deltagarna består av förtroendevalda, anställda och representanter från olika intresseorganisationer. Rådet är ingen beslutsfattande grupp, utan har som huvuduppdrag att driva på och bevaka kommunens tillgänglighetsfrågor, för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får inflytande och insyn i stadens verksamheter. Arbetsgrupp för fysisk tillgänglighet Det kommunala funktionshindersrådet har utsett en arbetsgrupp för fysisk tillgänglighet. Gruppen har som huvuduppgift att särskilt bevaka den fysiska tillgängligheten i. Detta görs exempelvis genom att titta på tillgängligheten i alla nya byggprojekt som planeras och genom att lämna synpunkter på den kommunala servicen för att öka delaktigheten för personer med en funktionsnedsättning. Tillgänglighetssamordnare/assistent Sedan oktober 2012 finns funktionen tillgänglighetssamordnare/assistent på kommunstyrelsens kansli med särskilt ansvar att driva och samordna stadens arbete med tillgänglighet. Handslag med funktionshindersrörelsen Sundbyberg har tagit ett särskilt handslag med organisationer för personer med funktionsnedsättningar vilket ska vara vägledande för arbetet med tillgänglighet mellan åren 2013 och Du kan läsa mer om handslaget på sidan 26.

25 25 Nätverk Staden har ett nätverk för anställda som ingår i kommunala rådet för funktionshindersfrågor. Nätverket har som fokus att integrera handslaget med funktionshindersrörelsen i stadens olika nämnder. Sundbyberg är också med i Södertörns nätverk för tillgänglighetsfrågor, där Botkyrka, Huddinge, Haninge och Södertälje kommun också ingår. Nätverket träffas ett par gånger om året och utbyter information om arbetssätt när det gäller tillgänglighetsområdet. Staden ingår också i Sveriges Kommuner och Landstings och Handisams gemensamma nätverk för tillgänglighetsfrågor för kommuner och landsting. Viktiga dokument När vi arbetar med tillgänglighet ska vi förhålla oss till FN:s internationella definitioner på tillgänglighetskrav men också några nationella regelverk som vi har samlat nedan. FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning FN-konventionen antogs år 2009 i Sverige och innehåller 50 artiklar som beskriver nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av sina mänskliga rättigheter. Nationellt regelverk Utöver konventionen finns det ett nationellt regelverk inom tillgänglighet som staden också behöver förhålla sig till. Några av de lagar och föreskrifter som ingår är bland annat: Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Den reviderade plan- och bygglagen (2010:900). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder.

26 26 Handslag med funktionshindersrörelsen Sundbyberg ska bli bättre på att arbeta med tillgänglighetsfrågor. Därför har staden tagit ett handslag med organisationer för personer med funktionsnedsättningar. Handslaget är en överenskommelse mellan staden och organisationerna om att samverka kring utveckling av tillgänglighetsfrågor i Sundbyberg. Handslaget löper under åren Under denna period ska parterna samarbeta i alla frågor där så är möjligt kring en utveckling som innebär att blir en förebild, föregångare och kulturförändrare. Vårt gemensamma arbete ska utgå ifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och omfattar följande fem utvecklingsområden. Utbildning, sysselsättning och arbete Information och kommunikation Ökad kunskap om tillgänglighet och bemötande Den fysiska planeringen Kultur och idrott De organisationer som ingår i handslaget är Synskadades riksförbund i Solna-Sundbyberg, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder i Sundbyberg, Riksförbundet för social och mental hälsa Solna/Sundbyberg och Hjärt och lungsjukas förening i Solna-Sundbyberg. Representanter från samarbetsorganisationerna och kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren (S). Foto: Susanne Kronholm.

27 27 4Insatser 2013 I det här avsnittet ser vi tillbaka på verksamhetsåret 2013 och redovisar ett axplock av våra insatser för att bidra till ett bättre Sundbyberg. Det finns en bred kompetens inom stadens verksamheter. Dagligen gör anställda ett mycket bra arbete med att möta människor med olika behov och skapa en stad för alla.

28 28 FOTO: SUSANNE KRONHOLM

29 29 Insatser för en jämställd stad Jämställdhet är att garantera kvinnor, män, flickor och pojkar en rättvis fördelning av makt och resurser. Det är också ett sätt att höja kvaliteten i den offentliga verksamheten för att bli mer rättsäker och följa lagen om likvärdig service. Under året har fokus för jämställdhetsarbetet i Sundbyberg varit att öka kun skapen bland anställda och förtroendevalda. Därför har vi genomfört särskilda utbildningssatsningar och som ett led i det arbetet också undersökt stadens jämställdhetsutmaningar. Några av insatserna kan du läsa om i det här avsnittet.

30 30 Jämställdhet är en fråga om kunskap Jämställdhet är inte en åsiktsfråga det är en kunskapsfråga. Därför är det viktigt att stadens anställda har grundläggande kunskaper om jämställdhet. Under året har anställda och förtroendevalda utbildats i jämställdhet genom Sveriges Kommuner och Landstings startpaket för hållbar jämställdhet. Sveriges Kommuner och Landstings startpaket för hållbar jämställdhet Sundbybergs har under 2013 deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings startpaket Leda och styra för hållbar jämställdhet. Anställda och förtroendevalada har utbildats i jämställd service inom social omsorg, barn och utbildning och samhällsplanering. Fokus ligger på kvalitet och på att skapa hållbara förbättringar i verksamheten för att garantera invånarna likvärdig service oavsett kön. Första steget till förbättring är kunskap om nuläget I stadens budget för 2013 står det att staden ska arbeta med jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställdhetsmålen. Konkret innebär det att undersöka förhållanden och villkor för kvinnor och män i förvaltningarnas olika verksamheter. Här följer några exempel på hur arbetet med jämställhetsintegrering har sett ut under Från filmen om jämställd biståndshandläggning på äldrenämnden.

31 31 Jämställdhetsintegrering är kvalitetssäkring Jämställdhetsintegrering innebär att införliva jämställdhetsperspektivet i alla led av beslutsfattande och planering. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser för delas och normer skapas, måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram just för att motverka att jämställdhetsfrågorna sidoordnas andra frågor. Nationell strategi för hållbar jämställdhet Jämställdhetsintegrering är inte bara Sundbybergs fastställda strategi för jämställdhet, utan har också varit den svenska regeringens huvudstrategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen sedan Könsuppdelad statistik + jämställdhetsanalyser = sant En grundläggande förutsättning för jämställdhetsintegrering är tillgång till könsuppdelad statistik. Könsuppdelad statistik är statistik på individnivå som är uppdelad på kön för att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar och behov. Det kan till exempel handla om hur kvinnor upplever trygghet i det offentliga rummet, hur stor del av aktivitetsstödet som tilldelas pojkar och män eller hur skillnaderna ser ut mellan flickor och pojkars betyg. Den könsuppdelade statistiken ska sedan ligga till grund för jämställdhetsanalyser. Jämställdhetsanalys är en form av kartläggning med hjälp av könsupp delad statistik som i sin tur analyseras i förhållande till ett jämställdhetsmål. + könsuppdelad statistik jämställdhetsanalyser sant

32 32 Mäta mot målen gör en jämställhetsanalys Resurser Makt En nyckel till jämställdhet är att reflektera kring jämställdhet och ojämställdhet. Hur ser jämställhetsutmaningarna ut i vår organisation och hur kan jag agera för att inte vidmakthålla ojämställdhet? Jämställdhet handlar till stor del om att bryta gamla vanor och mönster och vi kan alla vara med och påverka inom vår egen organisation. Våga se din egen potential! Positiv påverkan Ingen påverkan Negativ påverkan Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Jämställdhetsanalyser är nyckeln till jämställdhet Ett sätt att reflektera över jämställdhet och ojämställdhet och hur vi kan arbeta för att inte återskapa ojämställdhet är att göra jämställdhetsanalyser. Det innebär att analysera exempelvis ett budgetmål eller ett beslut i förhållande till Sundbybergs jämställdhetsmål: Makt och resurser ska fördelas lika mellan könen och vi ska exempelvis arbeta normkritiskt för att nå jämställdhet För att underlätta analysen kan du ta hjälp av tabellen till vänster. Ställ dig frågan hur beslutet påverkar stadens invånare, såväl kvinnor som män. Kommer det påverka kvinnors möjlighet till makt och inflytande och i så fall hur? Cementerar det ojämställdhet? Kryssa i om beslutet har negativ påverkan, ingen påverkan eller positiv påverkan och motivera sedan valet. Upptäcker du att beslutet riskerar att cementera ojämställdhet föreslå åtgärder som istället bidrar till jämställdhet.

33 33 Foto: kultur- och fritidsförvaltningen. Från filmen om jämställd biståndshandläggning på äldrenämnden. Jämställd biståndshandläggning Äldreförvaltningen har genomfört en jämställdhetssatsning på biståndsenheten där anställda deltog i utbildningar i jämställdhetsintegrering i Sveriges Kommuner och Landstings regi. Tillsammans skapade de ett projekt för att undersöka om det finns föreställningar baserade på kön som riskerar att bli styrande i handläggningen. Äldreförvaltningen tog fram en checklista för att undersöka utredningar som gjort avslag på ansökan om plats på särskilt boende. Undersökningen visade att vissa mönster med tydliga könsskillnader kunde urskiljas, vilket stämmer överrens med de mönster som forskningen tidigare fastställt om könsbundna föreställningar i handläggning i socialtjänsten. Det är vanligt i utredningarna att kvinnors behov beskrivs utifrån ord som oro, ångest och ensamhet. Vilket anges som orsak till ansökan om plats på äldreboende. För männen lyfts oftare fysiska symptom fram i ansökan om hemtjänst. Det innebär att mäns eventuella effekter av ensamhet riskerar att ignoreras. Utredningen resulterade i en film om jämställd biståndhandläggning och finns på stadens hemsida under fliken: Om Sundbyberg och hur vi jobbar med jämställdhet. Jämställdhetsintegrerad kultur och fritid På kultur- och fritidsnämnden har förtroendevalda och anställda gått en jämställdhetsutbildning och tillsammans granskat verksamheterna och den statistik som fanns. Ett resultat av detta blev att en satsning gjordes för att synliggöra kön i nämndens allra viktigaste styrdokument, budgeten. Detta gick hand i hand med att nämnden och förvaltningen gjorde ett genomgripande arbete för att förtydliga styrkedjan och tillsammans arbeta fram bra mål för verksamheterna. Jämställdhetsmålen diskuterades på alla nivåer, först i nämnd och sedan i förvaltningens ledningsgrupp, för att sedan följa med till enheternas verksamhetsplaner som styr inriktningen för verksamheterna. För att kunna avgöra hur kultur- och fritidsnämndens resurser fördelas följs verksamheterna upp med könsfördelad statistik. Det går då att se om verksamheterna når ut både till flickor och till pojkar, hur föreningsbidragen fördelas med mera.

34 34 Under 2013 har förvaltningen utvecklat redovisningen till att omfatta fler områden. Ett mål för 2013 var att se en jämnare könsfördelning bland besökarna än vad som uppmättes Det är dock inte så enkelt som att målet är exakt lika många flickor och pojkar i alla verksamheter, men statistiken är ett verktyg för att kunna avgöra om barn och ungdomar får ta del av nämndens resurser oavsett kön. Jämställdhetsanalyser av skolan På barn- och utbildningsförvaltningen har anställda undersökt om det finns könsskillnader när det gäller vad elever och föräldrar tycker om skolan och förskolan. Resultatet ska användas av förskolechefer och rektorer i deras förbättringsarbete med att motverka könsstereotypa uppfattningar och normbildningar. Bilder från seminariet i Kulturcentrum den 17 oktober Foto: Adil Hassan. Jämställd samhällplanering Stadsbyggnads- och miljönämnden har tillsammans med kommunstyrelsen undersökt metoder och arbetssätt för jämställd samhällsplanering. Mer traditionella dialogformer för medborgarinflytande jämfördes med metoderna som PARK LEK arbetade efter för att involvera invånare i stadsutvecklingen. Metoderna som PARK LEK använde bidrog till att fler personer med olika förutsättningar och erfarenheter fick komma till tals i planprocessen. Undersökningen resulterade i en film om jämställd samhällsplanering som finns på stadens hemsida under fliken: Om Sundbyberg och hur vi jobbar med jämställdhet. För ett jämställt Sundbyberg seminarium om stadens jämställdhetsarbete Under Demokrativeckan anordnade kommunstyrelsens kansli ett seminarium för att sprida kunskaper och erfarenheter från SKL:s startpaket för hållbar jämställdhet. Flera av stadens verksamheter presenterade sitt arbete med genus och jämställdhet. Seminariet avslutades med att kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren (S) berättade om stadens framtida ambitioner för jämställdhetsarbetet. Därefter var det mingel där verksamheterna hade möjlighet att berätta mer om sina insatser och arbetssätt för att främja jämställdhet.

35 35 Utbildningsinsatser i stadens skolor Ett effektivt sätt att kontinuerligt uppmärksamma jämställdhetsfrågor är att diskutera jämställdhet på arbetsplatsträffar, i nätverk och arbetslag. Nedan följer några exempel på utbildningsinsatser från skolans värld. Organiserat jämställdhetsarbete på stadens förskolor På varje förskola finns ett jämställdhetsombud som kontinuerligt träffas i ett nätverk där alla förskolor i Sundbyberg finns representerade. På nätverksträffarna byts erfarenheter och goda idéer, deltagarna får ny kunskap och inspiration som de sedan förmedlar till kollegor och barn på den egna förskolan. På vissa förskolor finns dessutom interna jämställdhetsgrupper med uppdraget att utveckla jämställdhetsarbetet på den egna förskolan. Alla barn ska kunna leka och lära i förskolan utan att begränsas av könstillhörighet. För att kunna säkerställa detta i verksamheten måste personalens medvetenhet i frågan vara stor. Det handlar i mångt och mycket om att alla vuxna i verksamheten ska ha rätt förhållningssätt. Genuspedagog på stadens förskolor En del förskolor har genomfört kompetensutveckling och fått handledning av en utbildad genuspedagog. Syftet har varit att synliggöra personalens egna tankar och förhållningssätt samt att utmanas i sina föreställningar genom att diskutera med andra. Jämställdhet som en stående punkt på arbetsplatsträffar Jämställdhetsfrågor och likabehandlingsfrågor finns även med på förskolornas arbetsplatsträffar samt under utvecklingsdagar. På flera håll har frågan även lyfts på föräldramöten. Jämställdhet och bemötande lyfts och diskuteras på arbetsplatsträffar i våra kommunala grund- och gymnasieskolor. Kommunens verksamheter ska vara en plats där alla är välkomna. Foto: kultur- och fritidsförvaltningen.

36 36 Likvärdigt bemötande Hållbar jämställdhet i innebär att säkerställa likvärdig service, bemötande och fördelning av resurser till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Sundbyberg ska vara en öppen och tillgänglig stad för alla. Människor som bor i staden ska kunna besöka de kommunala verksamheterna och känna att det är en plats där alla är välkomna. Normkritik Normkritik är ett verktyg som hjälper oss att arbeta kritiskt med föreställningar och normer som finns och begränsar oss individer. Med hjälp av ett norm kritiskt perspektiv kan vi lättare förstå vad som orsakar diskriminering. Utbildning med Fryshuset Personal från fritidsgårdarna och ungdomsmottagningen har deltagit i Fryshusets verksamhet United Sisters utbildning i normkritik. Utbildningen syftade till att ge verktyg för att utmana normer och skapa förändring. Aktivt arbete med egna föreställningar och fördomar På Jobbcenter har arbetet fortsatt utifrån ett normkritiskt perspektiv efter sammanslagningen av verksamheterna Jobbcentralen och Servicecenter vilket bland annat möjliggjort att fler provat på olika typer av arbetsuppgifter. Beslutet om sammanslagning har gynnat jämställdhetsperspektivet eftersom den könsstereotypa uppdelningen av uppgifter minskade. Biblioteket, Aggregat och ungdomsmottagningen har arbetat mycket med en metod som kallas för normkritik. Det handlar om att börja med att undersöka vilka föreställningar och fördomar om kön som finns i samhället, och som vi själva bär på. Hur bemöter vi människor, vilka fördomar har vi om en be sökare redan när personen kliver in genom dörrarna? Beror det på vilket kön personen har, eller på kläderna? Är det ålder, hudfärg eller något annat? Vilken typ av litteratur rekommenderar vi, vilken typ av böcker gör vi reklam för i hyllorna och vilka aktiviteter föreslås för ungdomarna?

37 37 Aggregat fick pris för sitt arbete med normkritik Kulturverksamheten Aggregat tilldelades tillsammans med Duvbo IK och Marabouparkens Monsterklubb 2013 års jämlikhetsstipendium med motiveringen att Aggregat på ett föredömligt sätt har arbetat för att främja jämställdhet enligt stadens strategier. Aggregat jobbar aktivt med frågor som rör genus, hbtq och andra diskrimineringsgrunder för att skapa en inkluderande mötesplats för unga. Aggregat tilldelades därför stipendium om kronor på kommunfullmäktige i november 2013.»Vi är så glada och stolta över att staden synliggör vårt arbete med att skapa en inkluderande mötesplats för unga. Det är kul att jobba i en kommun där den här typen av frågor blir uppmärksammade, och det ökar motivationen att göra ett ännu bättre jobb«anställda på Aggregat under utdelningsceremonin Foto: Magnus Eriksson

38 38 Hbtq Det aktiva normkritiska arbetet för att skapa en öppen och inkluderande miljö för hbtq-personer fortsätter. Hbtq är ett samlingsbegrepp för homo, bi, trans och queerpersoner. Här redovisar vi några av insatserna under året: Sveriges första HBT-certifierade kulturverksamheter finns i Sundbyberg Biblioteket i Hallonbergen och Aggregat har HBT-certifierats genom Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Det har bland annat inneburit att det på biblioteket i Hallonbergen finns en regnbågshylla med hbtq-litteratur och att det på webben finns ett regnbågsbibliotek. Regnbågshyllan på Hallonbergens bibliotek. Foto: kultur- och fritidsförvaltningen. HBT-säkra bemötandet i äldreomsorgen Efter en utredning har äldrenämnden beslutat att biståndsenheten och dagvården ska HBT-certifieras; det vill säga personalen ska utbildas i HBT-frågor med målet att bättre kunna bemöta en HBT-person. Att lyfta HBT-frågan inom äldreomsorgen är ett led i det pågående arbetet med personcentrerad omvårdnad, värdighetsgaranti och värdegrund.

39 39 Hbtq -utbildning med landstinget Personal på ungdomsmottagningen har under 2013 genomgått en hbtq-kurs som anordnades av Landstinget. Under två heldagar anordnades workshops som behandlade områden som Hbtq-begrepp och heteronormen, unga transpersoners livsvillkor, bemötande och förhållningssätt och säkrare sex. Mian Lodalen var på besök på biblioteket Under Demokrativeckan besökte författaren, feministikonen och hbtq-aktivisten Mian Lodalen Signalfabrikens bibliotek. HBT-certifiering Hallonbergens bibliotek och mötesplatsen Aggregat är de första kulturverksamheterna i Sverige att HBT-certifieras. Det är Riksförbundet för sexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) som utfärdar certifieringen som en bekräftelse på att verksamheterna arbetar strategiskt och målinriktat med HBT-frågor. Det handlar om att bemöta besökare med respekt och erbjuda de anställda god arbetsmiljö, allt utifrån ett HBT-perspektiv som ifrågasätter heteronormen. Certifikatet är giltigt i tre år. Därefter görs en uppföljning, så kallad omcertifiering för förnyelse av certifikatet i ytterligare tre år. Nu pågår arbetet med att HBT certifiera fler verksamheter i. Bland annat har äldrenämnden beslutat att delar av deras verksamhet ska HBTcertifieras och i höst startas arbetet upp med att HBT-certifiera Signalfabrikens bibliotek och Sundbybergs simhall. Med HBT-kunskaper kan verksamheten bli ännu mer inkluderande för alla.

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer