AKADEMISKA SJUKHUSET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKADEMISKA SJUKHUSET"

Transkript

1 AKADEMISKA SJUKHUSET Kvalitetsbokslut 2013

2 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 En dag på Akademiska 5 Akademiska sjukhusets kvalitetsbokslut Akademiska och omvärlden 6 Översikt från god vård-perspektivet 7 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 7 Säker vård 10 Säkrare läkemedelsanvändning 13 Patientfokuserad vård 13 Effektiv hälso- och sjukvård 14 Jämlik hälso- och sjukvård 14 Vård i rimlig tid 15 Pågående aktiviteter för att öka tillgängligheten 16 Patientsäkerhetsarbetets organisation 17 Viktigaste åtgärderna under Fokusområden Resultat från Öppna jämförelser 19 Exempel på verksamheternas kvalitetsarbete 19 Hematologi, reumatologi och hudsjukdomar 20 Kirurgi 21 Neonatologi 21 Neurokirurgi 23 Neurologi och rehabiliteringsmedicin 23 Onkologi 24 Ortopedi 25 Plastik- och käkkirurgi 26 Thoraxkirurgi 27 Forskning vid Akademiska sjukhuset 28 Sjukhusets deltagande i Nationella Kvalitetsregister BILAGA 1 29 Sjukhusets medverkan i Nationella Kvalitetsregister 2 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

3 Inledning Vi har formulerat en vision för Akademiska sjukhuset. Vi ska bli det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna. Det är en vision som förpliktigar. För att nå visionen sätter vi kvaliteten i centrum. Vi ska fokusera på bästa kliniska utfall för våra patienter. Det verktyg vi använder oss av kallar vi värdebaserad vård. Värdebaserad vård handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienterna och skapa stor delaktighet hos teamen för att nå dessa mål. För varje patientgrupp bildas det en tvärprofessionell arbetsgrupp som ansvarar för att ta fram tydliga och mätbara mål och en rutin för att jobba med förbättringar i vardagen. Publiceringen av ett kvalitetsbokslut är ett led i vår strävan att skapa största värde för patienterna. I kvalitetsbokslutet beskriver vi sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete. Uppsala i september 2014 Lennart Persson Sjukhusdirektör AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 3

4 En dag på Akademiska FÖDS 11 BARN. FÅR 150 PATIENTER VÅRD PÅ AKUTMOTTAGNINGEN. KOMMER 906 PATIENTER TILL ETT LÄKARBESÖK. OPERERAS 85 PATIENTER. SKRIVS 165 PATIENTER IN FÖR SJUKHUSVÅRD. UNDERSÖKS 289 PATIENTER PÅ RÖNTGENAVDELNINGEN. TAS PROVER PÅ VILKA DET UTFÖRS ANALYSER. KOMMER 60 PERSONER FÖR BLODGIVNING OCH 140 PATIENTER BLODGRUPPERAS. GENOMFÖR SJUKHUSETS 18 AMBULANSER 105 UPPDRAG, VARAV 37 ÄR AKUTA UTRYCKNINGAR TILL PERSONER MED LIVSHOTANDE SYMTOM. SERVERAS LUNCHER OCH MIDDAGAR TILL INNELIGGANDE PATIENTER. SKICKAS FÖRSÄNDELSER VIA RÖRPOST. 4 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

5 Akademiska sjukhusets kvalitetsbokslut 2013 Akademiska sjukhuset har många olika roller länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Akademiska sjukhuset har cirka 900 vårdplatser och årligen registreras cirka vårdtillfällen. Drygt 25 procent av dessa vårdtillfällen är vård som erbjuds andra landsting i regionen eller riket. Varje år besöker drygt patienter sjukhuset för öppenvårdsbesök och operationer genomförs. Inom vissa högspecialiserade verksamheter har sjukhuset hela landet som upptagningsområde. Det gäller till exempel behandling av svåra brännskador, kraniofacial kirurgi och neuroendokrina tumörer. Uppsala universitet med dess medicinska fakultet är en viktig samarbetspartner för sjukhuset. Forskning och undervisning bedrivs helt integrerat med sjukvården. På sjukhuset arbetar drygt personer, varav ca läkare och sjuksköterskor och barnmorskor. Akademiska sjukhuset är därmed en av, om inte, Uppsala läns största arbetsgivare. AKADEMISKA OCH OMVÄRLDEN Akademiska ingår i Uppsala-Örebroregionen och vi arbetar ständigt med att utveckla partnerskapet med de olika landstingen i regionen: Gävleborg, Dalarna, Örebro, Värmland, Västmanland och Sörmland. Akademiska sjukhuset har ett nära samarbete med de sex landstingen i Uppsala Örebroregionen när det gäller sjukvård, forskning och utbildning. Men även Norrlandslandstingen och Åland är viktiga partners till oss. Patienter kommer till Akademiska sjukhuset för att få högspecialiserad vård och läkare från Akademiska sjukhuset reser ut som konsulter till andra sjukhus för att möta patienter där. Vi har ett aktivt och långsiktigt samarbete med de läkare och landsting som sänder patienter till oss, ofta i form av dialog om hur vården ska bedrivas och hur olika uppgifter ska fördelas mellan oss. Lite mer än var tredje patient som kommer till Akademiska sjukhuset tillhör ett annat landsting än Uppsala. Akademiska sjukhuset säljer även vård till utlandet genom enheten Uppsala Care. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 5

6 Översikt från god vård-perspektivet Begreppet God vård lanserades i samband med publiceringen av Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Föreskriften reviderades 2011 samtidigt som en europeisk kvalitetsledningsstandard SS EN antogs. Den nya europeiska standarden bygger på internationell kvalitetsstandard ISO 9001 men är anpassad för hälsooch sjukvård och innehåller 11 kvalitetsområden där efterlevnad av dessa ska spegla huruvida en verksamhets processer är av god kvalitet eller inte. Ständig förbättring sker genom ökad uppfyllnad av de 11 kvalitetsegenskaperna. Sjukhuset startar nu ett arbete med att bygga ett kvalitetsledningssystem enligt den europeiska standarden. Under 2015 kommer ett par verksamheter att gå till certifiering. De 11 kvalitetsegenskaperna är: ändamålsenlighet, åtkomlighet (tillgång till), kontinuitet i den enskilde patientens vård, verkningsfullhet, kostnadseffektivitet, jämlikhet, evidensbaserad/kunskapsbaserad vård, patientfokuserad vård inkluderande fysisk, psykisk och social integritet, patientdelaktighet, patientsäkerhet, tillgänglighet (i rimlig tid). 6 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

7 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Akademiska sjukhusets strävan är att all vård ska vara kunskapsbaserad och i enlighet med gällande riktlinjer. Kvalitetsregister är en viktig del av arbete för att nå dit, både att delta i kvalitetsregister och att utveckla vården på basen av de resultat som redovisas. Det finns i nuläget 81 Nationella Kvalitetsregister och 24 registerkandidater som erhåller ekonomiskt stöd från myndigheter. Akademiska sjukhuset deltar i cirka 60 av dessa kvalitetsregister samt i några lokala eller regionala register. Resultat från många av dessa register ingår i Öppna jämförelser. En översikt över sjukhusets resultat finns på sid 18. Flera verksamhetsområden redovisar också resultat i sina kvalitetsredovisningar. Införandet av värdebaserad vård är en viktig del av det strategiarbete som Akademiska sjukhuset startade 2013 för att säkerställa sin position som ett av de ledande universitetssjukhusen. En vård som skapar största möjliga värde för patienten är ändamålsenlig och måste vara kunskapsbaserad för att nå sitt syfte. Värdebaserad vård handlar om att att fokusera på hur mycket patientvärde i form av hälsoutfall per krona som man kan åstadkomma. Beslut som rör patienter ska grundas i de alternativ som ger mest värde för patienten. Genom att fråga berörda patienter, kliniker och forskare som jobbar nära patientgruppen om de viktigaste målen för att förbättra vården för just den gruppen, kan man identifiera vad som är viktigast att mäta och förbättra. I nästa steg bildas en tvärprofessionell arbetsgrupp som ansvarar för att ta fram tydliga och mätbara mål och en rutin för att jobba med förbättringar i vardagen. I skrivande stund finns sex sådana tvärprofessionella arbetsgrupper på sjukhuset. Inom diabetes typ 1, ortogeriatrik och esofaguscancer har ett pilotarbete pågått sedan december 2013, och i april 2014 startades ytterligare tre piloter med fokus på alkohol- och narkotikamissbruk för unga vuxna, brännskador och barnkirurgi: esofagusatresi, analatresi och vacterl. Efter att ha utvärderat erfarenheterna från de sex piloterna går sjukhuset vidare med ett bredare införande mot slutet av Ytterligare tre patientprocesser (prostatacancer, lungcancer och Ehler-Danlos syndrom) startas i november och därefter tre nya patientprocesser varje kvartal. Sjukhusets mål för 2018 är att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienten, och att ha implementerat en värdebaserad verksamhetsstyrning som säkerställer att sjukhuset kontinuerligt mäter, analyserar och samarbetar för att förbättra sina kliniska resultat. SÄKER VÅRD PATIENTSÄKERHETSKULTUR En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för en säker vård, och ledningens stöd i arbetet med patientsäkerhetskultur är en förutsättning för förbättring. Vid Akademiska sjukhuset används en validerad metod med patientsäkerhetsronder, där sjukhusdirektören tillsammans med chefsläkare besöker enskilda enheter/ avdelningar och diskuterar patientsäkerhetsproblem och patientsäkerhetsarbete med medarbetarna utifrån ett strukturerat frågeformulär. Enhetens chefer i olika nivåer deltar också (avdelnings-/verksamhets-/divisionschef). Sjukhuset har arbetat med en rad förbättringar för att stärka patientsäkerheten och medvetandegöra patientsäkerhetskulturens betydelse. Enheternas medarbetare uppmuntras att skriva avvikelser och dessa återkopplas sedan till enhetens medarbetare för att ge underlag till förbättringsområden och utveckling av vården. I den webbaserade lärplattformen Pingpong finns kompetenskort för apparater som används inom vården. Detta bidrar till ökad kunskap och ett standardiserat arbetssätt. Enheterna har arbetat med att förbättra och tydliggöra informationsvägar till patienter och även med förbättrad kommunikation och information till medarbetarna. Hög chefsnärvaro och förbättringstavlor inom enheten gör det enkelt för medarbetarna att signalera frågeställningar inom patient säkerhetsområdet. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 7

8 RISKANALYS Det är av stor vikt att göra riskanalyser inför betydelsefulla förändringar. Ett flertal riskanalyser har genomförts under det gångna året, både sjukhusövergripande och inom verksamhetsområdena. Några exempel ges i verksamhetsområdenas redovisningar av det interna kvalitetsarbetet. Det har i samband med förändringsarbete varit otydligheter kring hur riskbedömningar/ analyser ska göras när det föreligger både patientsäkerhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor. Utifrån SKL:s skrift om patientsäkerhet och arbetsmiljö en vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö pågår därför ett arbete för att ta fram en sjukhusgemensam processbeskrivning som tydliggör och underlättar arbetet med dessa riskanalyser. Målet är att ge ett bra underlag till beslut i frågor som både berör patientsäkerhet och arbetsmiljö. AVVIKELSEHANTERING Vid sjukhuset används sedan 2003 ett webbaserat avvikelserappporteringssystem, Medcontrol. Alla anställda har möjlighet att skriva en avvikelse. Avvikelsen sänds till en ärendeansvarig på den avdelning där händelsen upptäcktes, ärendeansvarig fördelar handläggningsroller i systemet, orsaksutredare, åtgärdsansvarig och uppföljningsansvarig. Det finns även roller för verksamhetschefer och lex Maria-ansvariga i de fall ärendet är av allvarligare grad. I systemet kommunicerar man via ärendet eller via e-post. All dokumentation inklusive e-post samlas i ärendet och alla som har en roll kan följa utredningen. En stor genomgång och uppgradering av systemet görs under 2014, och beslut har fattats om att inrätta en deltidsbefattning med ansvar för utveckling och samordning för patientdelen i Medcontrol. Antalet ärenden har de senaste två åren legat runt registrerades ca 3500 ärenden. Det exakta antalet för 2013 är inte säkerställt, då alla ärenden ännu inte är slutförda. HÄNDELSEANALYS Händelseanalyser med komplicerad karaktär och/eller lex Mariafrågeställning genomförs av två sjukhusgemensamma team. Under 2013 har 35 händelseanalyser genomförts av dessa team. Som rutin erbjuds patient och/eller anhöriga att delta. Resultat av händelseanalysen redovisas och diskuteras inom verksamhetsområdet där alla som intervjuats deltar. Även patient och/eller anhöriga erbjuds att delta i sådan redovisning i de fall det är lämpligt. Händelseanalysteam med chefsläkare följer upp risker som identifierats inom enskilda verksamhetsområden. Detta sker genom särskilda uppföljningsmöten. Under 2013 har dessa möten framför allt inriktats på psykiatrin, där stora förändringar skett i samband med flytten till nya lokaler. Vid genomgång av summerade händelseanalyser med identifierade riskområden har verksamheten redovisat redan införda eller planerade åtgärder. Utöver de centrala analyserna görs också händelseanalyser inom verksamhetsområdena, ibland med hjälp av personer inom den aktuella divisionen med utbildning och erfarenhet av händelseanalyser. De lex Maria-anmälningar som görs redovisas i avidentifierad form som pressmeddelanden, och på sjukhusets externa webbplats. JOURNALGRANSKNING Journalgranskning startade som lokal granskning inom flera verksamhetsområden omkring Förutom denna granskning på kliniknivå finns också ett behov av granskning på en övergripande nivå för att få överblick över fördelning och typer av vårdskador i stort, och för att få underlag till beslut om övergripande satsningar för att förbättra patientsäkerheten. Ett granskningsteam har byggts upp, och arbetar fortlöpande på sjukhusnivå. I teamet ingår två sjuksköterskor, en läkare från kirurgisk specialitet och två läkare från medicinsk specialitet. Resurspersoner finns inom andra specialiteter för hjälp med bedömningar. Resultat har analyserats och återförts under året. Under året har granskning utförts på verksamhetsnivå inom fyra av de fem divisioner som är aktuella. PATIENTSYNPUNKTER Synpunkter från patienterna är viktiga i arbetet med att förhindra vårdskador. Patienter eller närstående anmäler sina misstankar om att vårdskador uppstått till Inspektionen för vård och omsorg, ivo, i form av enskilds anmälan om fel i vården. 8 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

9 Under 2013 inkom 98 anmälningar från ivo. Vår hantering av dessa ärenden är densamma som används för lex Maria-ärenden, det vill säga chefsläkarnas kansli hanterar och diarieför ärendena och bevakar att svar sänds på utsatt tid. Patientnämndens ärenden utgör också ett viktigt underlag för förbättringsarbete. Ärendena hanteras direkt av respektive verksamhetsområde, och statistik på sjukhus- och versamhetsområdesnivå redovisas flera gånger årligen. Chefsläkare från Akademiska sjukhuset deltar som sakkunnig vid Patientnämndens sammanträden. Handläggarna vid Patientnämndens kansli kontaktar chefsläkare vid sjuk huset vid behov för hjälp med bedömning av ärenden, och alltid om misstanke om att allvarlig vårdskada föreligger. Utöver dessa typer av ärenden inkommer patientsynpunkter på vårdens kvalitet direkt till sjukhuset. Dessa synpunkter diarieförs i det sekretessbelagda diariet och hanteras sedan som patientnämndsärendena, det vill säga ärendena utreds och resultat och besked om eventuella åtgärder delges patienterna. VRI Vårdrelaterade infektioner, vri, utgör en mycket stor andel av vårdskadorna och ett intensivt arbete bedrivs för att minska antalet vri. I likhet med flera andra sjukhus med hög andel högspecialiserad vård har frekvensen av vri legat i stort sett konstant vid de mätningar som sedan flera år gör två gånger årligen. Det är välkänt att vårdens sammansättning är betydelsefull för mängden vri, så att t ex universitetssjukhusen har en högre frekvens än länsdelssjukhusen. Under de senaste åren har utvecklingen mot mer dagsjukvård och polikliniska åtgärder varit stark, vilket innebär att de patienter som vårdas inneliggande genomsnittligen har mer vårdkrävande sjukdomar än vad som var fallet tidigare. Faktorer som dessa kan vara en del av orsaken till att vi, liksom flera andra universitetssjukhus, inte sett någon nedgång av frekvensen vri. Ett intensivt arbete har bedrivits under det gångna året, och exempelvis mätningarna av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler visar resultat på hög nationell nivå. I oktober 2013 genomfördes den senaste punktprevalensmätningen på Akademiska sjukhuset av vri på inneliggande patienter. Syftet med mätningen var att bedöma om patienterna hade en vri eller inte och om de hade riskfaktorer för vri. Vid mätningstillfället fanns 866 patienter 466 kvinnor och 400 män. Totalt var prevalensen av vri 10,2 %, vilket är en ökning med 0,9 procentenheter från mätningen i mars En något högre andel män än kvinnor hade vri, 11,0 % jämfört med 9,4 %. I grafen ses prevalensen av vri på Akademiska sjukhuset mellan hösten 2008 och hösten VÅRDRELATERADE INFEKTIONER % HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 TOTAL MAN KVINNA AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 9

10 Vid mätningen fanns totalt 88 patienter med vri. De vårdrelaterade infektionerna fördelade sig på läkemedelsrelaterade infektioner 25 %, övriga ingreppsrelaterade infektioner 16 %, övriga vårdrelaterade infektioner 31 % och postoperativ infektion 28 %. I maj 2013 infördes ett infektionsverktyg för att spåra smittkällor på samtliga enheter vid Akademiska sjuk huset. Syftet med verktyget är att förebygga vri och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Verktyget har tagits fram inom ramen för ett nationellt projekt där Landstinget i Uppsala län varit pilotlandsting tillsammans med Västra Götalandsregionen. TRYCKSÅR För inneliggande patienter 65 år och äldre genomförs riskbedömning med hjälp av modifierad Nortonskala och åtgärder vidtas för riskpatienter. Sjukhusets interna mål är att minst 50 procent av de inneliggande patienterna ska ha riskbedömts inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset och planerade åtgärder ska ha dokumenterats. Trycksårsronder utförs på sjukhuset och är ett sätt att följa upp och stödja medarbetarna i det praktiska trycksårsarbetet. Ronderna synliggör hur rutiner, patientmedverkan och teamet kring trycksårsarbetet fungerar. En gång per år genomförs SKL:s nationella punktprevalensmätning av trycksårpå inneliggande patienter 18 år och äldre framför allt inom somatisk sjukvård. Mätningen omfattar bedömning av patienternas hudkostym, journalgranskning och riskbedömning. Akademiska sjukhusets har ett nätverk med trycksårsansvariga sjuksköterskor som arbetar med att förebygga trycksår. Vid kirurg- och onkologidivisionen pågår ett projekt om hur väl vårdpersonal och studenter känner till hur man förebygger trycksår. Ett sensorsystem som utvecklats i USA och som innebär att trycksensorer placeras under patientens lakan är kopplat till en monitor som visar hur hårt tryck olika kroppsdelar utsätts för. Detta ger kunskaper om hur trycksår förebyggs på bästa sätt. SENIOR ALERT Akademiska sjukhuset har sedan 2011 registrerat och riskbedömt patienter 65 år och äldre i kvalitetsregistret Senior alert inom områdena fall, trycksår och undernäring. Identifierade riskpatienter åtgärdas enligt gällande rutiner. Detta ger möjlighet att bedriva ett aktivt och förebyggande förbättringsarbete. Sjukhuset har valt att använda Cosmic journalsystem för riskbedömning och åtgärder och från journalsystemet förs sedan uppgifterna in i kvalitetsregistret. Det pågår flera förbättringsarbeten gällande fall, trycksår och under näring på sjukhuset för att öka kunskapen och betydelsen av det förebyggande arbetet. Sjukhuset har sedan 2013 infört en sjukhusgemensam ombudsorganisation där det finns enhetliga ansvarsuppdrag för nutritionsansvariga och trycksårsansvariga sjuksköterskor. FALL För inneliggande patienter 65 år och äldre genomförs riskbedömningar enligt riskbedömningsinstrumentet SKL-modellen och för riskpatienter vidtas åtgärder enligt gällande rutin. Sjukhusets interna mål är att minst 50 procent av de inneliggande patienterna ska ha riskbedömts inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset och planerade åtgärder ska ha dokumenterats. Verksamheten har infört åtgärder för patienter med fallrisk med till exempel antihalksockor, larmmattor, nattlampor, speciell märkning av patienters sängar och rullatorer för patienter med ökad fallrisk. De planerade och införda enkelrummen för patienter ger också förutsättningar för minskad risk för fallskador då nattbelysningen kan användas utan att störa patienter i samma rum. SÄKRARE LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDELSHANTERING Säkrare läkemedelshantering ingår som en del i det omfattande projekt som startats med syfte att skapa ett ledningssystem för Landstinget i Uppsala. Syftet med gemensamma riktlinjer för läkemedelshanteringen är att genom ett enhetligt regelverk öka patientsäkerheten. Läkemedelshanteringen ska systematiskt knytas ihop till en 10 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

11 säker, rationell och kostnadseffektiv hanteringskedja. Ett väl utvecklat kvalitetssystem ska mer utgå från ett systembundet perspektiv än ett personbundet perspektiv. Begreppet läkemedelshantering avser ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. Läkemedelshantering är en av de viktigaste arbetsuppgifterna inom all sjukvård. Samtidigt utgör läkemedelshanteringen ett riskområde. Om inte läkemedel hanteras på rätt sätt kan de allvarligt skada patienten. Läkemedelshanteringsprocessen utgörs av många faser, och ett antal personer involveras och har patientansvar. Patienten som blir ordinerad läkemedel är beroende av personalens agerande. Patienten ska kunna känna sig trygg med att få rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. INFÖRANDE AV LÄKEMEDELSSERVICE för att underlätta läkemedelsförsörjningen har varit ett samarbete mellan beställande avdelning och sjukhusapoteket. Sjukhusapoteket sköter beställning och uppackning av överenskommet avdelningssortiment. Detta arbetssätt underlättar för sjuksköterskorna, ger mindre kapitalbindning, minskad förväxlingsrisk och minskad kassation. Den minskade förväxlingsrisken beror också till en del på att läkemedlen i avdelningsförråden är organiserade i ATC-kodsordning. Sjukhuset har också under 2013 fått fyra sällan-läkemedelsförråd. Dessa förråd är gemensamma och avdelningarna kan låna från de olika förråden. I dessa förråd finns också ett servicelager där avdelningarna kan hämta läkemedel dygnet runt. SÄKRARE LÄKEMEDELSANVÄNDNING FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE Under 2012 och 2013 har Uppsala läns landsting haft apotekare anställda för att utföra läkemedelsgenomgångar, lmg, för länets äldre invånare. Organisatoriskt hör apotekarna till en gemensam grupp med Akademiska sjukhusets läkemedelschef som närmsta chef, detta för att ge flexibilitet i arbetet (samma person kan jobba både i sluten- och öppenvård) samt för att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och strategiskt länsövergripande satsningar. I september 2012 kom Socialstyrelsens nya författning som innebar att lmg ska genomföras för samtliga patienter som är 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel samt för patienter med läkemedelsrelaterade problem. De kliniska apotekarna arbetar främst med implementering och kunskapsspridning kring detta och har, i den slutna vården, kommit att arbeta genom lmg för att få säkrare utskrivningar. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 11

12 Under 2013 har apotekarna blivit en resurs som är mer integrerad i vården och fått rollen mer som problemlösare och kunskapsstöd än som konsulter. Direkta behov från verksamheterna har präglat arbetet och under sommaren kom två extra satsningar till stånd; en apotekarstudent anställdes för att arbeta med lmg på akutmottagningen och apotekarna fick i uppdrag att göra lmg vid utskrivningen för samtliga patienter som skrevs ut till Uppsala kommuns korttidsboenden. Apotekarnas huvudsakliga uppgift har dock fortfarande varit att, i nära samarbete med vården, genomföra lmg för äldre patienter med många läkemedel. Evidensen för att klinisk farmaci gör nytta (framför allt genom en minskning av läkemedelsrelaterade återinläggningar och besök på akutmottagningen) kommer från den så kallade 80+ studien 1 som genomfördes på två internmedicinska vårdavdelningar. Under 2013 har lmg genomförts på Akademiska sjukhuset. Apotekarna framförde i genomsnitt 2,8 (ortogeriatriken) respektive 2,3 (internmedicin) förslag på läkemedelsförändringar per patient. Förslagen genomfördes till 95 % (ortogeriatriken) respektive 83 % (internmedicin) av ansvarig läkare. Det genomsnittliga antalet läkemedel per patient blev inte heller i år lägre efter en lmg, ett resultat som var förväntat. Ett stort antal läkemedel har tagits bort, men då ett så gott som lika stort antal läkemedel har tillkommit (till följd av den aktuella inläggningsorsaken) blir nettoeffekten att antalet läkemedel är oförändrat. Dock kan man se det som att man undviker den ökning av antalet läkemedel som ett slutenvårdstillfälle ofta innebär för en patient. 1 Gillespie U, Alassaad A, et al. Arch Intern Med. 2009; 169(9): AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

13 Liksom förra året förbättrades kvaliteten på läkemedelsanvändningen efter en lmg. Den största bidragande faktorn var att en stor mängd läkemedel utan aktuell indikation eller där effekt uteblivit sattes ut. Vanliga exempel på läkemedel utan aktuell indikation är smärtläkemedel, vitamintillskott och magsårsläkemedel. Sedan början på sommaren 2013 har en ny funktion inrättats på Akademiska sjukhuset, nämligen den så kallade utskrivningshjälpen. Utskrivningshjälpen kom till som en akut insats för att hjälpa vårdavdelningarna att se till att rätt läkemedel (med korrekt tillhörande information) nådde de korttidsboenden i Uppsala kommun dit patienter skrevs ut. Bakgrunden till att funktionen skapades var ett betydande antal avvikelser i systemet Medcontrol som rörde just läkemedel vid utskrivning till korttidsboenden. Tjänsten har tagit cirka en halvtid i anspråk. En apotekare har sedan september 2013 varit huvudansvarig för utskrivningshjälpen. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patienternas synpunkter är ett viktigt underlag för att utveckla och förbättra vården. Synpunkter samlas in systematiskt inom de flesta verksamhetsområden, exempelvis psykiatrin bedriver ett omfattande arbete med patientföreträdare och anhöriga i brukargrupper. Patienter och närstående deltar så gott som alltid i händelseanalyser och medverkar oftast vid återrapportering av analyserna. En viktigt aspekt vid de om- och nybyggnationer som nu startats för skapa framtidens Akademiska sjukhus är att patienternas behov sätts i centrum. Det innebär bland annat byggande av enpatientrum dels för patienternas integritet, dels för ökad patientsäkerhet med minskad risk för vårdrelaterade infektioner. Genom förändrade arbetssätt kan medarbetarna arbeta inne hos patienterna, vilket minskar behovet av förflyttningar och sängtransporter med risk för smittspridning. För inneliggande patienter 65 år och äldre genomförs riskbedömning med hjälp av SKL- Nutrition och dokumenterade åtgärder vidtas vid risk. Varje månad ska minst 50 procent av de inneliggande patienterna ha riskbedömts inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset och planerade åtgärder ska ha dokumenterats. Under 2013 utfördes mätningen Dagen Nutrition för att undersöka om patientens beräknade energiintag tillgodoses. Akademiska sjukhusets nutritionsråd har utarbetat en sjukhusövergripande handlingsplan för arbetet med att förbättra patienternas nutrition. Nutritionsrådet sammankallar sedan nutritionsansvariga sjuksköterskor som ute på avdelningarna arbetar med att stärka det patientnära nutritionsarbetet. EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD LEDNINGSSYSTEM Landstinget i Uppsala län har inlett ett omfattande projekt som syftar till att skapa ett ledningssystem både för allmänna styrande processer och för kvalitet och patientsäkerhet. Ett välfungerande system för att hantera dokument är en viktig del av ledningssystemet. Rutiner och styrande dokument som syftar till att höja kvaliteten i vården finns samlade i en nätbaserad handbok, Kvalitetshandboken, med den evidensbaserade som grund. Kvalitetshandboken är uppbyggd enligt den organisatoriska strukturen. En strävan finns att i allt större utsträckning skapa sjukhus- och landstingsövergripande rutiner. Kvalitetshandboken finns på landstingets intranät och sedan 2010 också på under fliken För vårdgivare. Antal publicerade dokument eller länkar är cirka Den nuvarande tekniska lösningen ger problem med exempelvis sökbarhet och versionshantering. Ett arbete har inletts med byte av teknisk lösning, och ett byte kommer att ske under I samband med detta görs en större översyn av befintliga dokument. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 13

14 En viktigt steg mot effektiv vård togs när psykiatridivisionen flyttade till nya lokaler på sjukhusområdet i mars Psykiatrin har nu en sammanhållen verksamhet med möjlighet till nya arbetssätt. Lokaliseringen till sjukhusområdet innebär också stora vinster för patientsäkerheten. JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Vid Akademiska sjukhuset ska vård, bemötande och service ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov. Diskriminering som kan finnas inbyggd i regler och rutiner eller i vedertagna förhållningssätt och beteenden ska motverkas. Fokusområden för sjukhusets likabehandlingsplan är, i enighet med landstingets likabehandlingspolicy och plan, bemötande samt tillgänglighet och användbarhet. För att arbetet ska falla väl ut krävs även att kunskap om likabehandling är spridd i organisationen och att chefer och medarbetare ska ha förståelse för och insikt om de sju diskrimineringsgrunderna. VÅRD I RIMLIG TID Akademiska sjukhuset arbetar kontinuerligt med att öka tillgängligheten. Prioriteringen mellan patienter görs alltid mot bakgrund av patienternas medicinska behov. Det innebär att sjukhuset inom vissa diagnosgrupper har en väldigt hög tillgänglighet, medan andra diagnosgrupper kan ha längre väntetider. Enligt regelverket kring vårdgarantin ska alla patienter ges vård inom 90 dagar. Akademiska sjukhuset kan i dag ge vård till ca 90% av sina patienter inom 90 dagar. För att motivera till 90-dagarsmålet har SKL lanserat den så kallade kömiljarden. Den innebär att de landsting som klarar av att ge 70% av sina patienter vård inom 60 dagar får ta del av en summa pengar. Det är landstinget som helhet som mäts, dvs samtliga sjukhus och primärvården i länet gemensamt. Uppsala län har som helhet inte uppnått kraven någon gång under 2013, men resultatet förbättrades under våren Akademiska sjukhuset har legat i intervallet 68 76% mellan oktober 2013 och maj BESÖK RESPEKTIVE OPERATION/ÅTGÄRD % 100 BESÖK OPERATION GRUNDKRAV JAN 12 FEB 12 MAR 12 APR 12 MAJ 12 JUN 12 JUL 12 AUG 12 SEP 12 OKT 12 NOV 12 DEC 12 JAN 13 FEB 13 MAR 13 APR 13 MAJ 13 JUN 13 JUL 13 AUG 13 SEP 13 OKT 13 NOV 13 DEC 13 JAN 14 FEB 14 MAR 14 APR AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

15 Under 2013 har ett omfattande arbete för att ytterligare förbättra tillgängligheten till sjukhuset bedrivits och vi har sett en successiv förbättring. Under sommarmånaderna faller kvoten vanligtvis tillbaka då verksamheten är starkt begränsad under semesterperioden. Sista kvartalet 2013 nådde sjukhuset som helhet SKL:s grundkrav för kömiljarden. Den positiva utvecklingen från hösten har även fortsatt under våren PÅGÅENDE AKTIVITETER FÖR ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN På sjukhusövergripande nivå har under 2013 ett operationsråd inrättats för att öka samordning och styrning av operationsverksamheten, säkerställa ett effektivt resursutnyttjande av operationssalar och optimera operationskapaciteten. Ett liknande råd för sjukhusets vårdplatser inrättas under 2014 med syftet att optimera användandet av sjukhusets tillgängliga vårdplatser. Genom att bättre planera utnyttjandet av vårdplatserna ska vårdplatsrådet skapa en helhet och effektivitet i sjukhusets patientprocesser. Den främsta uppgiften sjukhuset har att lösa är tillgången på medarbetare, framför allt tillgången till specialistsjuksköterskor. Ett antal aktiviteter har påbörjats för att attrahera personal, exempelvis erbjuds ett antal av våra sjuksköterskor vidareutbildning till specialistsjuksköterskor med delar av bibehållen lön under utbildningstiden. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 15

16 Patientsäkerhetsarbetets organisation I enlighet med Patientsäkerhetslagen ligger ansvaret för patientsäkerheten på de olika verksamheterna hos verksamhetscheferna, medan sjukhuset som representant för vårdgivaren ansvarar för att samordna patientsäkerhetsarbetet på ett övergripande plan. Ansvaret för samordningen ligger hos chefsläkarna i samråd med chefssjuksköterskan. Sjukhuset har två chefsläkare med anmälningsansvar till Inspektionen för vård och omsorg. Chefsläkarfunktionen har en beredskap som är bemannad dygnet runt alla dagar. Chefsläkarna ansvarar för utredning och åtgärder vid allvarliga avvikelser. Ett centralt händelseanalysteam finns för utredning av allvarliga avvikelser. I den del av patientsäkerhetsarbetet som berör läkemedel sker ett betydande samarbete med läkemedelschefen, som har huvudansvaret för läkemedelsrelaterade frågor, och ansvarar för att ta fram ledningssystemet för läkemedel. Till chefssjuksköterskans ansvarsområden hör bland annat mätningar av vårdrelaterade infektioner, följsamhet till kläd- och hygienregler och rapportering till SKL:s databaser. Verksamhetsutvecklingsavdelningen är en enhet för stöd till kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Enheten tillhandahåller resurser för det sjukhusgemensamma patientsäkerhetsarbetet. Den största delen av patientsäkerhetsarbetet sker ute i verksamheter eller divisionsövergripande och patientsäkerhetssamordnare finns inom vissa verksamhetsområden. 16 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

17 VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA UNDER 2013 Ett flertal förbättringar av patientsäkerheten har genomförts i samband med psykiatridivisionens flytt av verksamheten till sjukhusområdet. Nya rutiner för läkemedelsgenomgångar har införts och antalet genomgångar har ökat. En stor översyn och förnyelse av akututrustning har gjorts på alla avdelningar. Kliniskt träningscentrum är en utbildningsavdelning där personal och studenter kan träna praktiska färdigheter i en trygg miljö vilket i sin tur skapar förutsättningar att uppnå medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. I samband med utbildning i hjärt-lungräddning och simulatorträning ges förutom medicinsk färdighetsträning även möjlighet att träna samarbete, kommunikation och ledarskap. FOKUSOMRÅDEN 2014 PATIENTNÄRA ARBETE I SLUTENVÅRD Sjukhuset arbetar med att skapa en sjukhusgemensam standard för patientnära arbete vid sjukhusets vårdavdelningar inom ramen för projektet Framtidens Akademiska sjukhus. Nya byggnader kommer att innebära nya förutsättningar för, och behov av, utvecklade arbetssätt då det byggs enpatientrum i de nya lokalerna. En viktig aspekt på projektets motto är att patienternas behov ska sättas i centrum vid utformningen av patientnära arbetssätt. UPPFÖLJNING MED JOURNALGRANSKNING Journalgranskning är ett bätttre instrument än avvikelsehantering för att följa antalet vårdskador. Under 2014 genomförs fortsatt utbildning, och metodensprids till fler verksamheter. LEDNINGSSYSTEM FÖRBÄTTRAD ÅTKOMST TILL DOKUMENT Landstinget har beslutat om ett stort övergripande arbete med ett ledningssystem. Ett av de första stegen är att underlätta tillgången till kvalitetsdokument och vårdrutiner. Ett flerårigt arbete med att skapa och samla kvalitetsdokument har gjort att mängden dokument försvårar sökningar och överblick. Ett nytt system för dokumenthanteringen kommer att införas under 2014, och i samband med detta görs en stor genomgång av befintliga rutiner och dokument. VÅRDPLATSER I BALANS Under det gångna året har antalet vårdplatser vid sjukhuset varit reducerat på grund av brist på medarbetare, framför allt sjuksköterskor. Ett betydande arbete har utförts för att förbättra situationen, och detta arbete fortsätter i stor omfattning under AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 17

18 Resultat från Öppna jämförelser >> Öppna jämförelser innehåller en mycket stor mängd data, och det är komplext att göra en övergripande bedömning av den medicinska kvaliteten. Den främsta betydelsen av Öppna jämförelser är som underlag för förbättringsarbete på verksamhetsnivå. SKL har gjort en modell för övergripande bedömning på landstingsnivå i det index man tagit fram i skriften Öppna jämförelser i överblick >> För de medicinska indikatorerna, som ska spegla medicinsk kvalitet, placerar sig Landstinget i Uppsala län på plats 8 av 21, och på plats 3 av de 7 landsting som har universitetssjukhus. Till dessa resultat bidrar dock all sjukvård inom landstinget, inte bara Akademiska sjukhuset. >> Dagens Medicin har gjort en utvärdering av den medicinska kvaliteten på sjukhusnivå utifrån de data som redovisas i Öppna jämförelser 2013 och data från SKL och Socialstyrelsen om hygien, patientsynpunkter och tillgänglighet. Resultatet är likartat, när man jämför universitetssjukhusen rankas Akademiska sjukhuset på plats 3 av 7 både vad avser medicinsk kvalitet och sammanvägt resultat. Hygien är ett eget delområde, och Akademiska sjukhuset har där det bästa resultatet. KORREKTA BASALA HYGIENRUTINER OCH KLÄDREGLER VT 2013 % JÖNKÖPING UPPSALA VÄSTMANLAND KALMAR REGION SKÅNE ÖSTERGÖTLAND VÄSTERBOTTEN NORRBOTTEN VÄRMLAND VÄSTRA GÖTALAND GOTLAND JÄMTLAND ÖREBRO VÄSTERNORRLAND SÖRMLAND BLEKINGE DALARNA GÄVLEBORG KRONOBERG STOCKHOLM HALLAND RIKET TOTALT VT13 GENOMSNITT VT13 18 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

19 Exempel på verksamheternas kvalitetsarbete HEMATOLOGI, REUMATOLOGI OCH HUDSJUKDOMAR Utomlänsvården inom hematologin består till stor del av autologa och allogena blodstamcellstransplantationer. Det utförs drygt 100 transplantationer årligen. Även komplicerade hematologiska fall, t ex akuta och kroniska leukemier, hemoglobinopatier och sällsynta hematologiska sjukdomar, utreds och behandlas. För reumatologin utgörs hälften av slutenvården av vård av patienter från andra landsting. Det är patienter med systemsjukdom, framför allt vaskuliter, SLE, myositer och systemisk scleros, med allvarlig bild som tex som drabbar hjärna, njurar, lungor och hjärta. För dermatologin utgörs slutenvården av svåra eksem, psoriasis och blåsdermatoser, medan utredning av gendermatoser och färgämneslaserbehandling av nevus flammeus görs i öppen vård. Inom verksamheten finns en kvalitetssamordnare och en kvalitetsansvarig sjuksköterska. Kvalitets- och processarbete har bedrivits inom många områden under det gångna året. Ett ackrediteringsarbete pågår inom transplantationsvården tillsammans med bland annat barnsjukhuset och klinisk immunologi. Ett processarbete inom hematologin syftar till ett bättre rondarbete med strukturerad rond, flödestavla och gemensam genomgång med samtliga personalkategorier. Vidare införs ett digitalt cytostatikahanteringssystem. Inom AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 19

20 dermatologin drivs ett projekt i syfte att förbättra flödena till och genom hudmottagningen. Risk analyser gjordes 2013 inför sommarens verksamhet och pågår nu inom dermatologin avseende färgämneslasern. Verksamhetsområdet består av tre specialiteter som har skilda specialitetsråd. Reumatologins specialitetsråd har haft flera möten och arbetat framför allt med läkemedelsfrågor, både riktlinjer för behandling och en regional upphandling. En regional studierektor för ST-läkare i reumatologi finns vid kliniken. Specialitetsråd finns också inom dermatologin, och hematologin har haft två regionmöten under året. KIRURGI Kirurgkliniken har en omfattande högspecialiserad verksamhet inom ett flertal subspecialiteter som kärlkirurgi, transplantationskirurgi, esofagus-ventrikel, endokrinkirurgi, kolorektalkirurgi, leverkirurgi, pankreaskirurgi och akut/traumakirurgi. Ett omfattande processarbete har bedrivits under året. Esofaguscancerprocessen är ett av de tre första pilotprojekten i sjukhusets stora arbete med värdebaserad vård. Bröstcancerprocessen har kartlagts och startar med öppen mottagning under hösten Äldre multisjuka med inoperabel cancer är ett pågående samarbete mellan verkamhetsområena kirurgi och onkologi och sjukvårdsgruppen efter en processkartläggning. Under året har man bland annat arbetat inom områdena fallprevention (ett omfattande 10-punktersprogram har givit en tydlig minskning av antalet fallskador), trycksår och vri. I syfte att minska antalet odiagnostiserade skador vid stort trauma har ett arbetssätt med tertiär undersökning oftast på intensivvårdsavdelningen införts. Listor på flera olika faktorer tas fram månadsvis och används i kvalitetsarbetet: dödsfall komplikationer vårdtid > 30 dagar återinläggning inom 7 dygn reoperationer vri Jourrnalgranskning utförs för samtliga dödsfall, och inom kolorektalsektionen granskas alla fall med anastomosläckage. Morbiditets- och mortalitetskonferenser hålls regelbundet, liksom genomgångar av resultat från olika kvalitetsregister för läkargruppen. Utskick av utvalda viktiga lex Maria-fall och utfall vid journalgranskning görs till läkare och avdelningschefer. Personal på berörda avdelningar informeras om avvikelser. Två händelseanalyser har utförts för utredning av vårdskador under året, ett ärende med ett bortkommet bröstpreparat och ett ärende med fallskada med subduralhematom. Verksamheten rapporterar till ett ett flertal kvalitetsregister. Exempel på bra och mindre bra utfall: Njurregistret: Långa väntetider för accesspatienter (åtgärdat vården 2014). Swedvasc: Relativ lång handläggningstid innan op för carotis stenos. Kolorektalregistret: + Lågt antal re-op för rektalca (näst bäst i Sverige). + Låg andel avlidna 90 dagar efter kirurgi. Relativt långa ledtider från diagnos till behandlingsstart. 20 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset AS2015-0147 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2014 Datum och ansvariga för innehållet: 2015-02-10 Astrid Forsström Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Marie Källman 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Hans Rutberg

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Hans Rutberg Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Hans Rutberg 0 Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER ATT SMITTA OCH BLI RESISTENTA? Någon som behöver

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Aktuellt på Socialstyrelsen

Aktuellt på Socialstyrelsen Aktuellt på Socialstyrelsen SFVH studiedagar 01 Inger Riesenfeld-Örn Aktuellt: Nya myndigheter inom hälso- och sjukvården Revidering hygienföreskrift (SOSFS 007:19) Vårdhund pågående arbete Regeringsuppdrag:

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer