AKADEMISKA SJUKHUSET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKADEMISKA SJUKHUSET"

Transkript

1 AKADEMISKA SJUKHUSET Kvalitetsbokslut 2013

2 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 En dag på Akademiska 5 Akademiska sjukhusets kvalitetsbokslut Akademiska och omvärlden 6 Översikt från god vård-perspektivet 7 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 7 Säker vård 10 Säkrare läkemedelsanvändning 13 Patientfokuserad vård 13 Effektiv hälso- och sjukvård 14 Jämlik hälso- och sjukvård 14 Vård i rimlig tid 15 Pågående aktiviteter för att öka tillgängligheten 16 Patientsäkerhetsarbetets organisation 17 Viktigaste åtgärderna under Fokusområden Resultat från Öppna jämförelser 19 Exempel på verksamheternas kvalitetsarbete 19 Hematologi, reumatologi och hudsjukdomar 20 Kirurgi 21 Neonatologi 21 Neurokirurgi 23 Neurologi och rehabiliteringsmedicin 23 Onkologi 24 Ortopedi 25 Plastik- och käkkirurgi 26 Thoraxkirurgi 27 Forskning vid Akademiska sjukhuset 28 Sjukhusets deltagande i Nationella Kvalitetsregister BILAGA 1 29 Sjukhusets medverkan i Nationella Kvalitetsregister 2 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

3 Inledning Vi har formulerat en vision för Akademiska sjukhuset. Vi ska bli det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna. Det är en vision som förpliktigar. För att nå visionen sätter vi kvaliteten i centrum. Vi ska fokusera på bästa kliniska utfall för våra patienter. Det verktyg vi använder oss av kallar vi värdebaserad vård. Värdebaserad vård handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienterna och skapa stor delaktighet hos teamen för att nå dessa mål. För varje patientgrupp bildas det en tvärprofessionell arbetsgrupp som ansvarar för att ta fram tydliga och mätbara mål och en rutin för att jobba med förbättringar i vardagen. Publiceringen av ett kvalitetsbokslut är ett led i vår strävan att skapa största värde för patienterna. I kvalitetsbokslutet beskriver vi sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete. Uppsala i september 2014 Lennart Persson Sjukhusdirektör AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 3

4 En dag på Akademiska FÖDS 11 BARN. FÅR 150 PATIENTER VÅRD PÅ AKUTMOTTAGNINGEN. KOMMER 906 PATIENTER TILL ETT LÄKARBESÖK. OPERERAS 85 PATIENTER. SKRIVS 165 PATIENTER IN FÖR SJUKHUSVÅRD. UNDERSÖKS 289 PATIENTER PÅ RÖNTGENAVDELNINGEN. TAS PROVER PÅ VILKA DET UTFÖRS ANALYSER. KOMMER 60 PERSONER FÖR BLODGIVNING OCH 140 PATIENTER BLODGRUPPERAS. GENOMFÖR SJUKHUSETS 18 AMBULANSER 105 UPPDRAG, VARAV 37 ÄR AKUTA UTRYCKNINGAR TILL PERSONER MED LIVSHOTANDE SYMTOM. SERVERAS LUNCHER OCH MIDDAGAR TILL INNELIGGANDE PATIENTER. SKICKAS FÖRSÄNDELSER VIA RÖRPOST. 4 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

5 Akademiska sjukhusets kvalitetsbokslut 2013 Akademiska sjukhuset har många olika roller länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Akademiska sjukhuset har cirka 900 vårdplatser och årligen registreras cirka vårdtillfällen. Drygt 25 procent av dessa vårdtillfällen är vård som erbjuds andra landsting i regionen eller riket. Varje år besöker drygt patienter sjukhuset för öppenvårdsbesök och operationer genomförs. Inom vissa högspecialiserade verksamheter har sjukhuset hela landet som upptagningsområde. Det gäller till exempel behandling av svåra brännskador, kraniofacial kirurgi och neuroendokrina tumörer. Uppsala universitet med dess medicinska fakultet är en viktig samarbetspartner för sjukhuset. Forskning och undervisning bedrivs helt integrerat med sjukvården. På sjukhuset arbetar drygt personer, varav ca läkare och sjuksköterskor och barnmorskor. Akademiska sjukhuset är därmed en av, om inte, Uppsala läns största arbetsgivare. AKADEMISKA OCH OMVÄRLDEN Akademiska ingår i Uppsala-Örebroregionen och vi arbetar ständigt med att utveckla partnerskapet med de olika landstingen i regionen: Gävleborg, Dalarna, Örebro, Värmland, Västmanland och Sörmland. Akademiska sjukhuset har ett nära samarbete med de sex landstingen i Uppsala Örebroregionen när det gäller sjukvård, forskning och utbildning. Men även Norrlandslandstingen och Åland är viktiga partners till oss. Patienter kommer till Akademiska sjukhuset för att få högspecialiserad vård och läkare från Akademiska sjukhuset reser ut som konsulter till andra sjukhus för att möta patienter där. Vi har ett aktivt och långsiktigt samarbete med de läkare och landsting som sänder patienter till oss, ofta i form av dialog om hur vården ska bedrivas och hur olika uppgifter ska fördelas mellan oss. Lite mer än var tredje patient som kommer till Akademiska sjukhuset tillhör ett annat landsting än Uppsala. Akademiska sjukhuset säljer även vård till utlandet genom enheten Uppsala Care. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 5

6 Översikt från god vård-perspektivet Begreppet God vård lanserades i samband med publiceringen av Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Föreskriften reviderades 2011 samtidigt som en europeisk kvalitetsledningsstandard SS EN antogs. Den nya europeiska standarden bygger på internationell kvalitetsstandard ISO 9001 men är anpassad för hälsooch sjukvård och innehåller 11 kvalitetsområden där efterlevnad av dessa ska spegla huruvida en verksamhets processer är av god kvalitet eller inte. Ständig förbättring sker genom ökad uppfyllnad av de 11 kvalitetsegenskaperna. Sjukhuset startar nu ett arbete med att bygga ett kvalitetsledningssystem enligt den europeiska standarden. Under 2015 kommer ett par verksamheter att gå till certifiering. De 11 kvalitetsegenskaperna är: ändamålsenlighet, åtkomlighet (tillgång till), kontinuitet i den enskilde patientens vård, verkningsfullhet, kostnadseffektivitet, jämlikhet, evidensbaserad/kunskapsbaserad vård, patientfokuserad vård inkluderande fysisk, psykisk och social integritet, patientdelaktighet, patientsäkerhet, tillgänglighet (i rimlig tid). 6 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

7 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Akademiska sjukhusets strävan är att all vård ska vara kunskapsbaserad och i enlighet med gällande riktlinjer. Kvalitetsregister är en viktig del av arbete för att nå dit, både att delta i kvalitetsregister och att utveckla vården på basen av de resultat som redovisas. Det finns i nuläget 81 Nationella Kvalitetsregister och 24 registerkandidater som erhåller ekonomiskt stöd från myndigheter. Akademiska sjukhuset deltar i cirka 60 av dessa kvalitetsregister samt i några lokala eller regionala register. Resultat från många av dessa register ingår i Öppna jämförelser. En översikt över sjukhusets resultat finns på sid 18. Flera verksamhetsområden redovisar också resultat i sina kvalitetsredovisningar. Införandet av värdebaserad vård är en viktig del av det strategiarbete som Akademiska sjukhuset startade 2013 för att säkerställa sin position som ett av de ledande universitetssjukhusen. En vård som skapar största möjliga värde för patienten är ändamålsenlig och måste vara kunskapsbaserad för att nå sitt syfte. Värdebaserad vård handlar om att att fokusera på hur mycket patientvärde i form av hälsoutfall per krona som man kan åstadkomma. Beslut som rör patienter ska grundas i de alternativ som ger mest värde för patienten. Genom att fråga berörda patienter, kliniker och forskare som jobbar nära patientgruppen om de viktigaste målen för att förbättra vården för just den gruppen, kan man identifiera vad som är viktigast att mäta och förbättra. I nästa steg bildas en tvärprofessionell arbetsgrupp som ansvarar för att ta fram tydliga och mätbara mål och en rutin för att jobba med förbättringar i vardagen. I skrivande stund finns sex sådana tvärprofessionella arbetsgrupper på sjukhuset. Inom diabetes typ 1, ortogeriatrik och esofaguscancer har ett pilotarbete pågått sedan december 2013, och i april 2014 startades ytterligare tre piloter med fokus på alkohol- och narkotikamissbruk för unga vuxna, brännskador och barnkirurgi: esofagusatresi, analatresi och vacterl. Efter att ha utvärderat erfarenheterna från de sex piloterna går sjukhuset vidare med ett bredare införande mot slutet av Ytterligare tre patientprocesser (prostatacancer, lungcancer och Ehler-Danlos syndrom) startas i november och därefter tre nya patientprocesser varje kvartal. Sjukhusets mål för 2018 är att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienten, och att ha implementerat en värdebaserad verksamhetsstyrning som säkerställer att sjukhuset kontinuerligt mäter, analyserar och samarbetar för att förbättra sina kliniska resultat. SÄKER VÅRD PATIENTSÄKERHETSKULTUR En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för en säker vård, och ledningens stöd i arbetet med patientsäkerhetskultur är en förutsättning för förbättring. Vid Akademiska sjukhuset används en validerad metod med patientsäkerhetsronder, där sjukhusdirektören tillsammans med chefsläkare besöker enskilda enheter/ avdelningar och diskuterar patientsäkerhetsproblem och patientsäkerhetsarbete med medarbetarna utifrån ett strukturerat frågeformulär. Enhetens chefer i olika nivåer deltar också (avdelnings-/verksamhets-/divisionschef). Sjukhuset har arbetat med en rad förbättringar för att stärka patientsäkerheten och medvetandegöra patientsäkerhetskulturens betydelse. Enheternas medarbetare uppmuntras att skriva avvikelser och dessa återkopplas sedan till enhetens medarbetare för att ge underlag till förbättringsområden och utveckling av vården. I den webbaserade lärplattformen Pingpong finns kompetenskort för apparater som används inom vården. Detta bidrar till ökad kunskap och ett standardiserat arbetssätt. Enheterna har arbetat med att förbättra och tydliggöra informationsvägar till patienter och även med förbättrad kommunikation och information till medarbetarna. Hög chefsnärvaro och förbättringstavlor inom enheten gör det enkelt för medarbetarna att signalera frågeställningar inom patient säkerhetsområdet. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 7

8 RISKANALYS Det är av stor vikt att göra riskanalyser inför betydelsefulla förändringar. Ett flertal riskanalyser har genomförts under det gångna året, både sjukhusövergripande och inom verksamhetsområdena. Några exempel ges i verksamhetsområdenas redovisningar av det interna kvalitetsarbetet. Det har i samband med förändringsarbete varit otydligheter kring hur riskbedömningar/ analyser ska göras när det föreligger både patientsäkerhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor. Utifrån SKL:s skrift om patientsäkerhet och arbetsmiljö en vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö pågår därför ett arbete för att ta fram en sjukhusgemensam processbeskrivning som tydliggör och underlättar arbetet med dessa riskanalyser. Målet är att ge ett bra underlag till beslut i frågor som både berör patientsäkerhet och arbetsmiljö. AVVIKELSEHANTERING Vid sjukhuset används sedan 2003 ett webbaserat avvikelserappporteringssystem, Medcontrol. Alla anställda har möjlighet att skriva en avvikelse. Avvikelsen sänds till en ärendeansvarig på den avdelning där händelsen upptäcktes, ärendeansvarig fördelar handläggningsroller i systemet, orsaksutredare, åtgärdsansvarig och uppföljningsansvarig. Det finns även roller för verksamhetschefer och lex Maria-ansvariga i de fall ärendet är av allvarligare grad. I systemet kommunicerar man via ärendet eller via e-post. All dokumentation inklusive e-post samlas i ärendet och alla som har en roll kan följa utredningen. En stor genomgång och uppgradering av systemet görs under 2014, och beslut har fattats om att inrätta en deltidsbefattning med ansvar för utveckling och samordning för patientdelen i Medcontrol. Antalet ärenden har de senaste två åren legat runt registrerades ca 3500 ärenden. Det exakta antalet för 2013 är inte säkerställt, då alla ärenden ännu inte är slutförda. HÄNDELSEANALYS Händelseanalyser med komplicerad karaktär och/eller lex Mariafrågeställning genomförs av två sjukhusgemensamma team. Under 2013 har 35 händelseanalyser genomförts av dessa team. Som rutin erbjuds patient och/eller anhöriga att delta. Resultat av händelseanalysen redovisas och diskuteras inom verksamhetsområdet där alla som intervjuats deltar. Även patient och/eller anhöriga erbjuds att delta i sådan redovisning i de fall det är lämpligt. Händelseanalysteam med chefsläkare följer upp risker som identifierats inom enskilda verksamhetsområden. Detta sker genom särskilda uppföljningsmöten. Under 2013 har dessa möten framför allt inriktats på psykiatrin, där stora förändringar skett i samband med flytten till nya lokaler. Vid genomgång av summerade händelseanalyser med identifierade riskområden har verksamheten redovisat redan införda eller planerade åtgärder. Utöver de centrala analyserna görs också händelseanalyser inom verksamhetsområdena, ibland med hjälp av personer inom den aktuella divisionen med utbildning och erfarenhet av händelseanalyser. De lex Maria-anmälningar som görs redovisas i avidentifierad form som pressmeddelanden, och på sjukhusets externa webbplats. JOURNALGRANSKNING Journalgranskning startade som lokal granskning inom flera verksamhetsområden omkring Förutom denna granskning på kliniknivå finns också ett behov av granskning på en övergripande nivå för att få överblick över fördelning och typer av vårdskador i stort, och för att få underlag till beslut om övergripande satsningar för att förbättra patientsäkerheten. Ett granskningsteam har byggts upp, och arbetar fortlöpande på sjukhusnivå. I teamet ingår två sjuksköterskor, en läkare från kirurgisk specialitet och två läkare från medicinsk specialitet. Resurspersoner finns inom andra specialiteter för hjälp med bedömningar. Resultat har analyserats och återförts under året. Under året har granskning utförts på verksamhetsnivå inom fyra av de fem divisioner som är aktuella. PATIENTSYNPUNKTER Synpunkter från patienterna är viktiga i arbetet med att förhindra vårdskador. Patienter eller närstående anmäler sina misstankar om att vårdskador uppstått till Inspektionen för vård och omsorg, ivo, i form av enskilds anmälan om fel i vården. 8 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

9 Under 2013 inkom 98 anmälningar från ivo. Vår hantering av dessa ärenden är densamma som används för lex Maria-ärenden, det vill säga chefsläkarnas kansli hanterar och diarieför ärendena och bevakar att svar sänds på utsatt tid. Patientnämndens ärenden utgör också ett viktigt underlag för förbättringsarbete. Ärendena hanteras direkt av respektive verksamhetsområde, och statistik på sjukhus- och versamhetsområdesnivå redovisas flera gånger årligen. Chefsläkare från Akademiska sjukhuset deltar som sakkunnig vid Patientnämndens sammanträden. Handläggarna vid Patientnämndens kansli kontaktar chefsläkare vid sjuk huset vid behov för hjälp med bedömning av ärenden, och alltid om misstanke om att allvarlig vårdskada föreligger. Utöver dessa typer av ärenden inkommer patientsynpunkter på vårdens kvalitet direkt till sjukhuset. Dessa synpunkter diarieförs i det sekretessbelagda diariet och hanteras sedan som patientnämndsärendena, det vill säga ärendena utreds och resultat och besked om eventuella åtgärder delges patienterna. VRI Vårdrelaterade infektioner, vri, utgör en mycket stor andel av vårdskadorna och ett intensivt arbete bedrivs för att minska antalet vri. I likhet med flera andra sjukhus med hög andel högspecialiserad vård har frekvensen av vri legat i stort sett konstant vid de mätningar som sedan flera år gör två gånger årligen. Det är välkänt att vårdens sammansättning är betydelsefull för mängden vri, så att t ex universitetssjukhusen har en högre frekvens än länsdelssjukhusen. Under de senaste åren har utvecklingen mot mer dagsjukvård och polikliniska åtgärder varit stark, vilket innebär att de patienter som vårdas inneliggande genomsnittligen har mer vårdkrävande sjukdomar än vad som var fallet tidigare. Faktorer som dessa kan vara en del av orsaken till att vi, liksom flera andra universitetssjukhus, inte sett någon nedgång av frekvensen vri. Ett intensivt arbete har bedrivits under det gångna året, och exempelvis mätningarna av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler visar resultat på hög nationell nivå. I oktober 2013 genomfördes den senaste punktprevalensmätningen på Akademiska sjukhuset av vri på inneliggande patienter. Syftet med mätningen var att bedöma om patienterna hade en vri eller inte och om de hade riskfaktorer för vri. Vid mätningstillfället fanns 866 patienter 466 kvinnor och 400 män. Totalt var prevalensen av vri 10,2 %, vilket är en ökning med 0,9 procentenheter från mätningen i mars En något högre andel män än kvinnor hade vri, 11,0 % jämfört med 9,4 %. I grafen ses prevalensen av vri på Akademiska sjukhuset mellan hösten 2008 och hösten VÅRDRELATERADE INFEKTIONER % HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 TOTAL MAN KVINNA AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 9

10 Vid mätningen fanns totalt 88 patienter med vri. De vårdrelaterade infektionerna fördelade sig på läkemedelsrelaterade infektioner 25 %, övriga ingreppsrelaterade infektioner 16 %, övriga vårdrelaterade infektioner 31 % och postoperativ infektion 28 %. I maj 2013 infördes ett infektionsverktyg för att spåra smittkällor på samtliga enheter vid Akademiska sjuk huset. Syftet med verktyget är att förebygga vri och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Verktyget har tagits fram inom ramen för ett nationellt projekt där Landstinget i Uppsala län varit pilotlandsting tillsammans med Västra Götalandsregionen. TRYCKSÅR För inneliggande patienter 65 år och äldre genomförs riskbedömning med hjälp av modifierad Nortonskala och åtgärder vidtas för riskpatienter. Sjukhusets interna mål är att minst 50 procent av de inneliggande patienterna ska ha riskbedömts inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset och planerade åtgärder ska ha dokumenterats. Trycksårsronder utförs på sjukhuset och är ett sätt att följa upp och stödja medarbetarna i det praktiska trycksårsarbetet. Ronderna synliggör hur rutiner, patientmedverkan och teamet kring trycksårsarbetet fungerar. En gång per år genomförs SKL:s nationella punktprevalensmätning av trycksårpå inneliggande patienter 18 år och äldre framför allt inom somatisk sjukvård. Mätningen omfattar bedömning av patienternas hudkostym, journalgranskning och riskbedömning. Akademiska sjukhusets har ett nätverk med trycksårsansvariga sjuksköterskor som arbetar med att förebygga trycksår. Vid kirurg- och onkologidivisionen pågår ett projekt om hur väl vårdpersonal och studenter känner till hur man förebygger trycksår. Ett sensorsystem som utvecklats i USA och som innebär att trycksensorer placeras under patientens lakan är kopplat till en monitor som visar hur hårt tryck olika kroppsdelar utsätts för. Detta ger kunskaper om hur trycksår förebyggs på bästa sätt. SENIOR ALERT Akademiska sjukhuset har sedan 2011 registrerat och riskbedömt patienter 65 år och äldre i kvalitetsregistret Senior alert inom områdena fall, trycksår och undernäring. Identifierade riskpatienter åtgärdas enligt gällande rutiner. Detta ger möjlighet att bedriva ett aktivt och förebyggande förbättringsarbete. Sjukhuset har valt att använda Cosmic journalsystem för riskbedömning och åtgärder och från journalsystemet förs sedan uppgifterna in i kvalitetsregistret. Det pågår flera förbättringsarbeten gällande fall, trycksår och under näring på sjukhuset för att öka kunskapen och betydelsen av det förebyggande arbetet. Sjukhuset har sedan 2013 infört en sjukhusgemensam ombudsorganisation där det finns enhetliga ansvarsuppdrag för nutritionsansvariga och trycksårsansvariga sjuksköterskor. FALL För inneliggande patienter 65 år och äldre genomförs riskbedömningar enligt riskbedömningsinstrumentet SKL-modellen och för riskpatienter vidtas åtgärder enligt gällande rutin. Sjukhusets interna mål är att minst 50 procent av de inneliggande patienterna ska ha riskbedömts inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset och planerade åtgärder ska ha dokumenterats. Verksamheten har infört åtgärder för patienter med fallrisk med till exempel antihalksockor, larmmattor, nattlampor, speciell märkning av patienters sängar och rullatorer för patienter med ökad fallrisk. De planerade och införda enkelrummen för patienter ger också förutsättningar för minskad risk för fallskador då nattbelysningen kan användas utan att störa patienter i samma rum. SÄKRARE LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDELSHANTERING Säkrare läkemedelshantering ingår som en del i det omfattande projekt som startats med syfte att skapa ett ledningssystem för Landstinget i Uppsala. Syftet med gemensamma riktlinjer för läkemedelshanteringen är att genom ett enhetligt regelverk öka patientsäkerheten. Läkemedelshanteringen ska systematiskt knytas ihop till en 10 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

11 säker, rationell och kostnadseffektiv hanteringskedja. Ett väl utvecklat kvalitetssystem ska mer utgå från ett systembundet perspektiv än ett personbundet perspektiv. Begreppet läkemedelshantering avser ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. Läkemedelshantering är en av de viktigaste arbetsuppgifterna inom all sjukvård. Samtidigt utgör läkemedelshanteringen ett riskområde. Om inte läkemedel hanteras på rätt sätt kan de allvarligt skada patienten. Läkemedelshanteringsprocessen utgörs av många faser, och ett antal personer involveras och har patientansvar. Patienten som blir ordinerad läkemedel är beroende av personalens agerande. Patienten ska kunna känna sig trygg med att få rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. INFÖRANDE AV LÄKEMEDELSSERVICE för att underlätta läkemedelsförsörjningen har varit ett samarbete mellan beställande avdelning och sjukhusapoteket. Sjukhusapoteket sköter beställning och uppackning av överenskommet avdelningssortiment. Detta arbetssätt underlättar för sjuksköterskorna, ger mindre kapitalbindning, minskad förväxlingsrisk och minskad kassation. Den minskade förväxlingsrisken beror också till en del på att läkemedlen i avdelningsförråden är organiserade i ATC-kodsordning. Sjukhuset har också under 2013 fått fyra sällan-läkemedelsförråd. Dessa förråd är gemensamma och avdelningarna kan låna från de olika förråden. I dessa förråd finns också ett servicelager där avdelningarna kan hämta läkemedel dygnet runt. SÄKRARE LÄKEMEDELSANVÄNDNING FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE Under 2012 och 2013 har Uppsala läns landsting haft apotekare anställda för att utföra läkemedelsgenomgångar, lmg, för länets äldre invånare. Organisatoriskt hör apotekarna till en gemensam grupp med Akademiska sjukhusets läkemedelschef som närmsta chef, detta för att ge flexibilitet i arbetet (samma person kan jobba både i sluten- och öppenvård) samt för att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och strategiskt länsövergripande satsningar. I september 2012 kom Socialstyrelsens nya författning som innebar att lmg ska genomföras för samtliga patienter som är 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel samt för patienter med läkemedelsrelaterade problem. De kliniska apotekarna arbetar främst med implementering och kunskapsspridning kring detta och har, i den slutna vården, kommit att arbeta genom lmg för att få säkrare utskrivningar. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 11

12 Under 2013 har apotekarna blivit en resurs som är mer integrerad i vården och fått rollen mer som problemlösare och kunskapsstöd än som konsulter. Direkta behov från verksamheterna har präglat arbetet och under sommaren kom två extra satsningar till stånd; en apotekarstudent anställdes för att arbeta med lmg på akutmottagningen och apotekarna fick i uppdrag att göra lmg vid utskrivningen för samtliga patienter som skrevs ut till Uppsala kommuns korttidsboenden. Apotekarnas huvudsakliga uppgift har dock fortfarande varit att, i nära samarbete med vården, genomföra lmg för äldre patienter med många läkemedel. Evidensen för att klinisk farmaci gör nytta (framför allt genom en minskning av läkemedelsrelaterade återinläggningar och besök på akutmottagningen) kommer från den så kallade 80+ studien 1 som genomfördes på två internmedicinska vårdavdelningar. Under 2013 har lmg genomförts på Akademiska sjukhuset. Apotekarna framförde i genomsnitt 2,8 (ortogeriatriken) respektive 2,3 (internmedicin) förslag på läkemedelsförändringar per patient. Förslagen genomfördes till 95 % (ortogeriatriken) respektive 83 % (internmedicin) av ansvarig läkare. Det genomsnittliga antalet läkemedel per patient blev inte heller i år lägre efter en lmg, ett resultat som var förväntat. Ett stort antal läkemedel har tagits bort, men då ett så gott som lika stort antal läkemedel har tillkommit (till följd av den aktuella inläggningsorsaken) blir nettoeffekten att antalet läkemedel är oförändrat. Dock kan man se det som att man undviker den ökning av antalet läkemedel som ett slutenvårdstillfälle ofta innebär för en patient. 1 Gillespie U, Alassaad A, et al. Arch Intern Med. 2009; 169(9): AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

13 Liksom förra året förbättrades kvaliteten på läkemedelsanvändningen efter en lmg. Den största bidragande faktorn var att en stor mängd läkemedel utan aktuell indikation eller där effekt uteblivit sattes ut. Vanliga exempel på läkemedel utan aktuell indikation är smärtläkemedel, vitamintillskott och magsårsläkemedel. Sedan början på sommaren 2013 har en ny funktion inrättats på Akademiska sjukhuset, nämligen den så kallade utskrivningshjälpen. Utskrivningshjälpen kom till som en akut insats för att hjälpa vårdavdelningarna att se till att rätt läkemedel (med korrekt tillhörande information) nådde de korttidsboenden i Uppsala kommun dit patienter skrevs ut. Bakgrunden till att funktionen skapades var ett betydande antal avvikelser i systemet Medcontrol som rörde just läkemedel vid utskrivning till korttidsboenden. Tjänsten har tagit cirka en halvtid i anspråk. En apotekare har sedan september 2013 varit huvudansvarig för utskrivningshjälpen. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patienternas synpunkter är ett viktigt underlag för att utveckla och förbättra vården. Synpunkter samlas in systematiskt inom de flesta verksamhetsområden, exempelvis psykiatrin bedriver ett omfattande arbete med patientföreträdare och anhöriga i brukargrupper. Patienter och närstående deltar så gott som alltid i händelseanalyser och medverkar oftast vid återrapportering av analyserna. En viktigt aspekt vid de om- och nybyggnationer som nu startats för skapa framtidens Akademiska sjukhus är att patienternas behov sätts i centrum. Det innebär bland annat byggande av enpatientrum dels för patienternas integritet, dels för ökad patientsäkerhet med minskad risk för vårdrelaterade infektioner. Genom förändrade arbetssätt kan medarbetarna arbeta inne hos patienterna, vilket minskar behovet av förflyttningar och sängtransporter med risk för smittspridning. För inneliggande patienter 65 år och äldre genomförs riskbedömning med hjälp av SKL- Nutrition och dokumenterade åtgärder vidtas vid risk. Varje månad ska minst 50 procent av de inneliggande patienterna ha riskbedömts inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset och planerade åtgärder ska ha dokumenterats. Under 2013 utfördes mätningen Dagen Nutrition för att undersöka om patientens beräknade energiintag tillgodoses. Akademiska sjukhusets nutritionsråd har utarbetat en sjukhusövergripande handlingsplan för arbetet med att förbättra patienternas nutrition. Nutritionsrådet sammankallar sedan nutritionsansvariga sjuksköterskor som ute på avdelningarna arbetar med att stärka det patientnära nutritionsarbetet. EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD LEDNINGSSYSTEM Landstinget i Uppsala län har inlett ett omfattande projekt som syftar till att skapa ett ledningssystem både för allmänna styrande processer och för kvalitet och patientsäkerhet. Ett välfungerande system för att hantera dokument är en viktig del av ledningssystemet. Rutiner och styrande dokument som syftar till att höja kvaliteten i vården finns samlade i en nätbaserad handbok, Kvalitetshandboken, med den evidensbaserade som grund. Kvalitetshandboken är uppbyggd enligt den organisatoriska strukturen. En strävan finns att i allt större utsträckning skapa sjukhus- och landstingsövergripande rutiner. Kvalitetshandboken finns på landstingets intranät och sedan 2010 också på under fliken För vårdgivare. Antal publicerade dokument eller länkar är cirka Den nuvarande tekniska lösningen ger problem med exempelvis sökbarhet och versionshantering. Ett arbete har inletts med byte av teknisk lösning, och ett byte kommer att ske under I samband med detta görs en större översyn av befintliga dokument. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 13

14 En viktigt steg mot effektiv vård togs när psykiatridivisionen flyttade till nya lokaler på sjukhusområdet i mars Psykiatrin har nu en sammanhållen verksamhet med möjlighet till nya arbetssätt. Lokaliseringen till sjukhusområdet innebär också stora vinster för patientsäkerheten. JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Vid Akademiska sjukhuset ska vård, bemötande och service ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov. Diskriminering som kan finnas inbyggd i regler och rutiner eller i vedertagna förhållningssätt och beteenden ska motverkas. Fokusområden för sjukhusets likabehandlingsplan är, i enighet med landstingets likabehandlingspolicy och plan, bemötande samt tillgänglighet och användbarhet. För att arbetet ska falla väl ut krävs även att kunskap om likabehandling är spridd i organisationen och att chefer och medarbetare ska ha förståelse för och insikt om de sju diskrimineringsgrunderna. VÅRD I RIMLIG TID Akademiska sjukhuset arbetar kontinuerligt med att öka tillgängligheten. Prioriteringen mellan patienter görs alltid mot bakgrund av patienternas medicinska behov. Det innebär att sjukhuset inom vissa diagnosgrupper har en väldigt hög tillgänglighet, medan andra diagnosgrupper kan ha längre väntetider. Enligt regelverket kring vårdgarantin ska alla patienter ges vård inom 90 dagar. Akademiska sjukhuset kan i dag ge vård till ca 90% av sina patienter inom 90 dagar. För att motivera till 90-dagarsmålet har SKL lanserat den så kallade kömiljarden. Den innebär att de landsting som klarar av att ge 70% av sina patienter vård inom 60 dagar får ta del av en summa pengar. Det är landstinget som helhet som mäts, dvs samtliga sjukhus och primärvården i länet gemensamt. Uppsala län har som helhet inte uppnått kraven någon gång under 2013, men resultatet förbättrades under våren Akademiska sjukhuset har legat i intervallet 68 76% mellan oktober 2013 och maj BESÖK RESPEKTIVE OPERATION/ÅTGÄRD % 100 BESÖK OPERATION GRUNDKRAV JAN 12 FEB 12 MAR 12 APR 12 MAJ 12 JUN 12 JUL 12 AUG 12 SEP 12 OKT 12 NOV 12 DEC 12 JAN 13 FEB 13 MAR 13 APR 13 MAJ 13 JUN 13 JUL 13 AUG 13 SEP 13 OKT 13 NOV 13 DEC 13 JAN 14 FEB 14 MAR 14 APR AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

15 Under 2013 har ett omfattande arbete för att ytterligare förbättra tillgängligheten till sjukhuset bedrivits och vi har sett en successiv förbättring. Under sommarmånaderna faller kvoten vanligtvis tillbaka då verksamheten är starkt begränsad under semesterperioden. Sista kvartalet 2013 nådde sjukhuset som helhet SKL:s grundkrav för kömiljarden. Den positiva utvecklingen från hösten har även fortsatt under våren PÅGÅENDE AKTIVITETER FÖR ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN På sjukhusövergripande nivå har under 2013 ett operationsråd inrättats för att öka samordning och styrning av operationsverksamheten, säkerställa ett effektivt resursutnyttjande av operationssalar och optimera operationskapaciteten. Ett liknande råd för sjukhusets vårdplatser inrättas under 2014 med syftet att optimera användandet av sjukhusets tillgängliga vårdplatser. Genom att bättre planera utnyttjandet av vårdplatserna ska vårdplatsrådet skapa en helhet och effektivitet i sjukhusets patientprocesser. Den främsta uppgiften sjukhuset har att lösa är tillgången på medarbetare, framför allt tillgången till specialistsjuksköterskor. Ett antal aktiviteter har påbörjats för att attrahera personal, exempelvis erbjuds ett antal av våra sjuksköterskor vidareutbildning till specialistsjuksköterskor med delar av bibehållen lön under utbildningstiden. AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 15

16 Patientsäkerhetsarbetets organisation I enlighet med Patientsäkerhetslagen ligger ansvaret för patientsäkerheten på de olika verksamheterna hos verksamhetscheferna, medan sjukhuset som representant för vårdgivaren ansvarar för att samordna patientsäkerhetsarbetet på ett övergripande plan. Ansvaret för samordningen ligger hos chefsläkarna i samråd med chefssjuksköterskan. Sjukhuset har två chefsläkare med anmälningsansvar till Inspektionen för vård och omsorg. Chefsläkarfunktionen har en beredskap som är bemannad dygnet runt alla dagar. Chefsläkarna ansvarar för utredning och åtgärder vid allvarliga avvikelser. Ett centralt händelseanalysteam finns för utredning av allvarliga avvikelser. I den del av patientsäkerhetsarbetet som berör läkemedel sker ett betydande samarbete med läkemedelschefen, som har huvudansvaret för läkemedelsrelaterade frågor, och ansvarar för att ta fram ledningssystemet för läkemedel. Till chefssjuksköterskans ansvarsområden hör bland annat mätningar av vårdrelaterade infektioner, följsamhet till kläd- och hygienregler och rapportering till SKL:s databaser. Verksamhetsutvecklingsavdelningen är en enhet för stöd till kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Enheten tillhandahåller resurser för det sjukhusgemensamma patientsäkerhetsarbetet. Den största delen av patientsäkerhetsarbetet sker ute i verksamheter eller divisionsövergripande och patientsäkerhetssamordnare finns inom vissa verksamhetsområden. 16 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

17 VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA UNDER 2013 Ett flertal förbättringar av patientsäkerheten har genomförts i samband med psykiatridivisionens flytt av verksamheten till sjukhusområdet. Nya rutiner för läkemedelsgenomgångar har införts och antalet genomgångar har ökat. En stor översyn och förnyelse av akututrustning har gjorts på alla avdelningar. Kliniskt träningscentrum är en utbildningsavdelning där personal och studenter kan träna praktiska färdigheter i en trygg miljö vilket i sin tur skapar förutsättningar att uppnå medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. I samband med utbildning i hjärt-lungräddning och simulatorträning ges förutom medicinsk färdighetsträning även möjlighet att träna samarbete, kommunikation och ledarskap. FOKUSOMRÅDEN 2014 PATIENTNÄRA ARBETE I SLUTENVÅRD Sjukhuset arbetar med att skapa en sjukhusgemensam standard för patientnära arbete vid sjukhusets vårdavdelningar inom ramen för projektet Framtidens Akademiska sjukhus. Nya byggnader kommer att innebära nya förutsättningar för, och behov av, utvecklade arbetssätt då det byggs enpatientrum i de nya lokalerna. En viktig aspekt på projektets motto är att patienternas behov ska sättas i centrum vid utformningen av patientnära arbetssätt. UPPFÖLJNING MED JOURNALGRANSKNING Journalgranskning är ett bätttre instrument än avvikelsehantering för att följa antalet vårdskador. Under 2014 genomförs fortsatt utbildning, och metodensprids till fler verksamheter. LEDNINGSSYSTEM FÖRBÄTTRAD ÅTKOMST TILL DOKUMENT Landstinget har beslutat om ett stort övergripande arbete med ett ledningssystem. Ett av de första stegen är att underlätta tillgången till kvalitetsdokument och vårdrutiner. Ett flerårigt arbete med att skapa och samla kvalitetsdokument har gjort att mängden dokument försvårar sökningar och överblick. Ett nytt system för dokumenthanteringen kommer att införas under 2014, och i samband med detta görs en stor genomgång av befintliga rutiner och dokument. VÅRDPLATSER I BALANS Under det gångna året har antalet vårdplatser vid sjukhuset varit reducerat på grund av brist på medarbetare, framför allt sjuksköterskor. Ett betydande arbete har utförts för att förbättra situationen, och detta arbete fortsätter i stor omfattning under AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 17

18 Resultat från Öppna jämförelser >> Öppna jämförelser innehåller en mycket stor mängd data, och det är komplext att göra en övergripande bedömning av den medicinska kvaliteten. Den främsta betydelsen av Öppna jämförelser är som underlag för förbättringsarbete på verksamhetsnivå. SKL har gjort en modell för övergripande bedömning på landstingsnivå i det index man tagit fram i skriften Öppna jämförelser i överblick >> För de medicinska indikatorerna, som ska spegla medicinsk kvalitet, placerar sig Landstinget i Uppsala län på plats 8 av 21, och på plats 3 av de 7 landsting som har universitetssjukhus. Till dessa resultat bidrar dock all sjukvård inom landstinget, inte bara Akademiska sjukhuset. >> Dagens Medicin har gjort en utvärdering av den medicinska kvaliteten på sjukhusnivå utifrån de data som redovisas i Öppna jämförelser 2013 och data från SKL och Socialstyrelsen om hygien, patientsynpunkter och tillgänglighet. Resultatet är likartat, när man jämför universitetssjukhusen rankas Akademiska sjukhuset på plats 3 av 7 både vad avser medicinsk kvalitet och sammanvägt resultat. Hygien är ett eget delområde, och Akademiska sjukhuset har där det bästa resultatet. KORREKTA BASALA HYGIENRUTINER OCH KLÄDREGLER VT 2013 % JÖNKÖPING UPPSALA VÄSTMANLAND KALMAR REGION SKÅNE ÖSTERGÖTLAND VÄSTERBOTTEN NORRBOTTEN VÄRMLAND VÄSTRA GÖTALAND GOTLAND JÄMTLAND ÖREBRO VÄSTERNORRLAND SÖRMLAND BLEKINGE DALARNA GÄVLEBORG KRONOBERG STOCKHOLM HALLAND RIKET TOTALT VT13 GENOMSNITT VT13 18 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

19 Exempel på verksamheternas kvalitetsarbete HEMATOLOGI, REUMATOLOGI OCH HUDSJUKDOMAR Utomlänsvården inom hematologin består till stor del av autologa och allogena blodstamcellstransplantationer. Det utförs drygt 100 transplantationer årligen. Även komplicerade hematologiska fall, t ex akuta och kroniska leukemier, hemoglobinopatier och sällsynta hematologiska sjukdomar, utreds och behandlas. För reumatologin utgörs hälften av slutenvården av vård av patienter från andra landsting. Det är patienter med systemsjukdom, framför allt vaskuliter, SLE, myositer och systemisk scleros, med allvarlig bild som tex som drabbar hjärna, njurar, lungor och hjärta. För dermatologin utgörs slutenvården av svåra eksem, psoriasis och blåsdermatoser, medan utredning av gendermatoser och färgämneslaserbehandling av nevus flammeus görs i öppen vård. Inom verksamheten finns en kvalitetssamordnare och en kvalitetsansvarig sjuksköterska. Kvalitets- och processarbete har bedrivits inom många områden under det gångna året. Ett ackrediteringsarbete pågår inom transplantationsvården tillsammans med bland annat barnsjukhuset och klinisk immunologi. Ett processarbete inom hematologin syftar till ett bättre rondarbete med strukturerad rond, flödestavla och gemensam genomgång med samtliga personalkategorier. Vidare införs ett digitalt cytostatikahanteringssystem. Inom AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT 19

20 dermatologin drivs ett projekt i syfte att förbättra flödena till och genom hudmottagningen. Risk analyser gjordes 2013 inför sommarens verksamhet och pågår nu inom dermatologin avseende färgämneslasern. Verksamhetsområdet består av tre specialiteter som har skilda specialitetsråd. Reumatologins specialitetsråd har haft flera möten och arbetat framför allt med läkemedelsfrågor, både riktlinjer för behandling och en regional upphandling. En regional studierektor för ST-läkare i reumatologi finns vid kliniken. Specialitetsråd finns också inom dermatologin, och hematologin har haft två regionmöten under året. KIRURGI Kirurgkliniken har en omfattande högspecialiserad verksamhet inom ett flertal subspecialiteter som kärlkirurgi, transplantationskirurgi, esofagus-ventrikel, endokrinkirurgi, kolorektalkirurgi, leverkirurgi, pankreaskirurgi och akut/traumakirurgi. Ett omfattande processarbete har bedrivits under året. Esofaguscancerprocessen är ett av de tre första pilotprojekten i sjukhusets stora arbete med värdebaserad vård. Bröstcancerprocessen har kartlagts och startar med öppen mottagning under hösten Äldre multisjuka med inoperabel cancer är ett pågående samarbete mellan verkamhetsområena kirurgi och onkologi och sjukvårdsgruppen efter en processkartläggning. Under året har man bland annat arbetat inom områdena fallprevention (ett omfattande 10-punktersprogram har givit en tydlig minskning av antalet fallskador), trycksår och vri. I syfte att minska antalet odiagnostiserade skador vid stort trauma har ett arbetssätt med tertiär undersökning oftast på intensivvårdsavdelningen införts. Listor på flera olika faktorer tas fram månadsvis och används i kvalitetsarbetet: dödsfall komplikationer vårdtid > 30 dagar återinläggning inom 7 dygn reoperationer vri Jourrnalgranskning utförs för samtliga dödsfall, och inom kolorektalsektionen granskas alla fall med anastomosläckage. Morbiditets- och mortalitetskonferenser hålls regelbundet, liksom genomgångar av resultat från olika kvalitetsregister för läkargruppen. Utskick av utvalda viktiga lex Maria-fall och utfall vid journalgranskning görs till läkare och avdelningschefer. Personal på berörda avdelningar informeras om avvikelser. Två händelseanalyser har utförts för utredning av vårdskador under året, ett ärende med ett bortkommet bröstpreparat och ett ärende med fallskada med subduralhematom. Verksamheten rapporterar till ett ett flertal kvalitetsregister. Exempel på bra och mindre bra utfall: Njurregistret: Långa väntetider för accesspatienter (åtgärdat vården 2014). Swedvasc: Relativ lång handläggningstid innan op för carotis stenos. Kolorektalregistret: + Lågt antal re-op för rektalca (näst bäst i Sverige). + Låg andel avlidna 90 dagar efter kirurgi. Relativt långa ledtider från diagnos till behandlingsstart. 20 AKADEMISKA SJUKHUSETS KVALITETSBOKSLUT

AKADEMISKA SJUKHUSET

AKADEMISKA SJUKHUSET AKADEMISKA SJUKHUSET Kvalitetsbokslut 2014 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 En dag på Akademiska 5 Akademiska och omvärlden 6 Kvalitetspolicy 7 Värdebaserad vård 7 Bakgrund 8 Arbetssätt, styrning och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset AS2013-0215 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2012 Datum och ansvarig för innehållet: 2013-02-20 Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset AS2015-0147 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2014 Datum och ansvariga för innehållet: 2015-02-10 Astrid Forsström Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador

Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 72 Dnr PS 2011-0033 Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Eva Estling 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser. Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Bilaga Verksamhetsstatistik

Bilaga Verksamhetsstatistik Granskning av semesterplaneringen Bilaga Verksamhetsstatistik Region Halland Bilaga Verksamhetsstatistik Innehållsförteckning 1 Tillgänglighet 1 1.1 Ortopedi 1 1.1.1 Väntetid till mottagning 1 1.1.2 Väntetid

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset AS2014-0259 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2013 Datum och ansvarig för innehållet: 2014-02-20 Astrid Forsström Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård 1(6) Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvå Bakgrund Patientsäkerhetslagen 2010: 659 ställer krav på en hög säkerhet inom varje våverksamhet. Division Närsjukvås patientsäkerhetsplan har patientmedverkan

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer