Simulerad trafik till VTI:s körsimulator

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Simulerad trafik till VTI:s körsimulator"

Transkript

1 VTI notat VTI notat Simulerad trafik till VTI:s körsimulator en förstudie Foto: Bengt Arne Ignell/redakta Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Johan Janson Olstam och Jenny Simonsson Trafik- och säkerhetsanalys Kö- och trafiksimulering på parallelldatorer VINNOVA

2 Förord I detta notat redovisas det examensarbete som vi, Johan Janson Olstam och Jenny Simonsson, gemensamt utfört inom ramen för vår civilingenjörsutbildning på programmet för Kommunikations- och transportsystem vid Linköpings Tekniska Högskola, Campus Norrköping. Arbetet har utförts på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i Linköping mellan april och oktober Examensarbetet är finansierat av VINNOVA som en del av projektet Kö- och trafiksimulering på parallelldatorer. Till sitt innehåll är det en förstudie till ett projekt som nu är finansierat av Vägverket, Simulerad trafik till VTI:s körsimulator. Examensarbetet har även publicerats vid Linköpings Universitet med publikationsnummer LiTH-ITN-KTS-EX--02/25--SE. Vi vill rikta ett speciellt tack till vår handledare på VTI, Pontus Matstoms, för all hjälp vi fått. Trots att han ofta har mycket att göra har han lyssnat och hjälpt oss mycket. Övriga medarbetare på VTI har också ställt upp och hjälpt oss. Vi vill speciellt tacka Arne Carlsson och Rein Schandersson för att de bidragit med värdefulla kunskaper inom trafik- och programmeringsområdet. Vi vill även tacka vår examinator, Jan Lundgren, på Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN, Campus Norrköping, för hans mycket värdefulla synpunkter. Slutligen vill vi även tacka Carl-Henrik Häll och David Törnqvist för att de har testkört applikationen samt korrekturläst delar av rapporten. Linköping maj 2003 Johan Janson Olstam Författare Jenny Simonsson Författare VTI notat

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 7 Summary 9 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Arbetsgång Rapportens struktur Läsanvisningar 13 2 Simulering och körsimulatorer Trafiksimulering Körsimulatorer VTI:s körsimulator Internationell översikt 18 3 Trafik till körsimulatorer Problemformulering Modell för trafikgenerering Genereringsområdena Kandidatområdena Simulerat område Fördelning för tidsavstånd Avsnittssummering 29 4 Modeller för trafiksimulering Car-following Acceleration Retardation Körfältsbyte Transformation av ideal hastighet Kommunikation mellan fordon Avsnittssummering 43 5 Implementering Allmänt om protokoll IP Internet Protocol UDP User Datagram Protocol TCP Transmission Control Protocol Skillnader mellan UDP och TCP Implementerade protokoll Uppdateringsfrekvenser Initiering av simuleringen Körsimulatorsubstitut Verifiering Accelerationsmodellen Retardationsmodellen 51 VTI notat

4 5.6.3 Ideal hastighet Minsta tidlucka Flöde och lastbilsandel Validering Avsnittssummering 59 6 Beskrivning av INTRAG v Grafiskt användargränssnitt Inparametrar Metoder för insamling av trafikstatistik Beskrivning av en körning Avsnittssummering 68 7 Slutdiskussion Uppslag för vidare forskning 70 8 Källförteckning Böcker Rapporter Hemsidor Personliga kontakter 73 Bilagor: Bilaga 1 Mall för e-postförfrågan Bilaga 2 Sammanställning av e-postförfrågingar Bilaga 3 Grundvärden för inparametrar Bilaga 4 Fördelning av effekt/massa-tal Bilaga 5 Hjälpfil VTI notat

5 Figurförteckning Sid Figur 2.1 Illustration av skapandet av en simuleringsmodell 15 Figur 2.2 Illustration av förhållandet mellan kontinuerliga och diskreta respektive tidsstyrda och händelsestyrda modeller 16 Figur 2.3 Bild på VTI:s körsimulator. (Källa: VTI [27]) 18 Figur 3.1 Övergripande illustration av ett system för simulerad trafik till en körsimulator 23 Figur 3.2 Översiktlig bild av ingående delar i trafikgeneratorn INTRAG 24 Figur 3.3 Ingående komponenter i trafikgenereringen 24 Figur 3.4 Ingående komponenter i trafiksimuleringen 25 Figur 3.5 Övergripande illustration av modellen för trafikgenerering. Det gråa fordonet betecknar simulatorn 25 Figur 3.6 Illustration av tidlucka och tidsavstånd 26 Figur 3.7 Illustration av det vänstra genereringsområdet 27 Figur 3.8 Illustration av det högra genereringsområdet 27 Figur 3.9 Illustration med fyra fordon i vänstra kandidatområdet 28 Figur 4.1 Illustration av områdesindelning vid car-following 31 Figur 4.2 Illustration av ett fordons acceleration som funktion av dess hastighet (effekt/massa-tal: 19 w/kg) 35 Figur 4.3 Illustration av begrepp i retardationsmodellen 36 Figur 4.4 Funktion för bestämmande av retardationsstyrka 36 Figur 4.5 Illustration av körfältsbytesmodellen. (Källa: Calibration of a Traffic Simulation Model [13]) 38 Figur 4.6 Illustration av ett körfältsbyte till höger 39 Figur 5.1 Nätarkitektur hos internetprotokollen. (Källa: Modern Telekommunikation [2]) 44 Figur 5.2 Illustration av udp-huvudet. (Källa: Modern Telekommunikation [2]) 45 Figur 5.3 Illustration av TCP-huvudet. (Källa: Modern Telekommunikation [2]) 45 Figur 5.4 Illustration av vilka paket som skickas och i vilken riktning de skickas 46 Figur 5.5 Illustration av initieringen av simuleringen. Det gråa fordonet betecknar körsimulatorn 49 Figur 5.6 Skärmdump av körsimulatorsubstitutet. 49 Figur 5.7 Acceleration från 10 km/h till 90 km/h med effekt/massa-talet 25,76 w/kg 51 Figur 5.8 Kurvor för verifiering av retardationsmodell. Kurvorna är för ett fordon med en normal retardation på 2,86 m/s 2 52 Figur 5.9 Det uppmätta flödets variation med tiden. Den ljusa linjen avser inmatat flöde som i detta fall ligger på fordon/h 56 Figur 5.10 Retardationskurvor då körsimulatorn retarderade med 3 m/s 2 från 125 km/h till 0 km/h 58 Figur 5.11 retardationskurvor då körsimulatorn retarderade med 9 m/s 2 från 125 km/h till 0 km/h 59 Figur 6.1 Skärmdump av huvudfönstret i INTRAG 61 Figur 6.2 Aktuella värden och grafer över flöde, densitet, medelhastighet och hastighetsbegränsning 62 Figur 6.3 Skärmdump av information om ett visst fordon 63 Figur 6.4 Skärmdump från statistikfönstret 64 VTI notat

6 Figur 6.5 Skärmdump av menyn animation 64 Figur 6.6 Skärmdump från en körning 67 Figur 6.7 Information om avslutad körning 68 Tabellförteckning Tabell 2.1 Organisationer som har simulatorer som ansetts inkludera någon typ av stokastiskt genererad trafik 19 Tabell 4.1 Några värden på s min vid t min = 1 sekund och a medel = 2 m/s 2 34 Tabell 4.2 Genomsnittliga frifordonshastigheter [km/h] (Källa: Fyrfältiga väglänkar [11]) 41 Tabell 4.3 Genomsnittliga frifordonshastigheter [km/h] efter kalibrering 41 Tabell 4.4 Resultat från studie av användande av körriktningsvisare vid körfältsbyte med personbil på fyrfältig motorväg 42 Tabell 5.1 Startpaket 46 Tabell 5.2 Paket för uppdatering av simulerade fordon 47 Tabell 5.3 Paket för uppdatering av körsimulator 48 Tabell 5.4 Indata till testkörningar av ideal hastighet 52 Tabell 5.5 Indata som är lika för samtliga testkörningar av ideal hastighet 53 Tabell 5.6 Utdata från testkörningarna av ideal hastighet 53 Tabell 5.7 Redovisning av vissa indata för tio olika körningar med varierande inflöde och områdeslängder 54 Tabell 5.8 Differenser mellan inmatat och verkligt flöde för körning Tabell 5.9 Differenser mellan inmatat och verkligt flöde för körning 3,4 och Tabell 5.10 Redovisning av vissa indata för åtta körningar med varierande lastbilsandel 56 Tabell 5.11 Differenser mellan inmatad och verklig andel av lastbilar 57 Tabell 5.12 Differenser mellan inmatat och verkligt flöde för varierande lastbilsandelar 57 VTI notat

7 Sammanfattning En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTI:s körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till Intelligent Traffic Generator, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för car-following, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen Traffic Performance on Major Arterials, TPMA och VTI:s trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatorn paketeras efter en framtagen struktur. Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTI:s körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten. VTI notat

8 Summary A driving simulator is an advanced piece of equipment used to create realistic driver sensations in a laboratory environment. The VTI driving simulator has an advanced motion system. Today the VTI driving simulator does not include any model that generates and simulates ambient traffic. The aim of this master thesis was to construct a model that generates and simulates vehicles for the VTI driving simulator. In order to achieve this, a survey of other similar models around the world was performed. We found that there are at least ten similar models. Our model is valid for a straight, dry and plane motorway without any entering and exiting lanes. The model is named Intelligent Traffic Generator, INTRAG. There are five different areas of three types in INTRAG. The three types are: simulated area, candidate area and generation area. The area closest to the driving simulator is the simulated area. In this area the vehicles are simulated according to models for driving behavior. The models that we have used for car-following, lane changing and acceleration are based on the model Traffic Performance on Major Arterials, TPMA, and the VTI Traffic Simulation Model. INTRAG also includes models for deceleration, transformation of basic desired speed and communication between vehicles with turn and brake signals. The areas on both sides of the simulated area are the candidate areas. These areas are buffer zones of vehicles. The vehicles in these areas are seldom updated. When updated, this is not done according to any models for driving behavior. There are two generation areas in INTRAG, one at the end of each candidate area. In these areas, new vehicles are generated. Vehicles that have traveled out of the model are removed in this area. The thesis also includes the task to construct a communication link between INTRAG and the driving simulator. We have chosen to use the Internet protocol IP and the transport protocol UDP. The packages that are sent between INTRAG and the driving simulator are built according to a structure that we have developed. INTRAG has been implemented in the programming environment Borland Delphi 5. An application that can be used as a substitute for a real driving simulator was created to test INTRAG. The substitute has also been used during the model verification and validation. We found, during the model verification, that the flow in average is 3.6 to 9.9 % too low. The reason is probably non-valid measurement methods. Besides this, the model seems to be implemented correctly. INTRAG has not yet been tested within the VTI driving simulator. The tests that have been done with the substitute provide an indication that the model may be a good representation of the reality. VTI notat

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom trafikområdet finns ofta behov av att undersöka och analysera hur samspelet mellan förare, fordon och trafikmiljö fungerar i olika situationer. Exempel på sådana situationer är: kökörning, användande av mobiltelefon vid bilkörning eller test av nya utformningskoncept för korsningar och vägar. Vid försök inom dessa områden krävs ofta, av metodmässiga eller statistiska skäl, att alla försökspersoner kan ges samma yttre förutsättningar. Trafiksituationen kan variera kraftigt över dygnet och mellan veckodagar. Det kan således vara svårt att ge alla försökspersoner samma yttre förutsättningar vid färd i ett verkligt trafiksystem. För att undvika varierande förutsättningar och för att göra försöken mer kontrollerade och mindre trafikfarliga används ofta körsimulatorer. En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett riktigt fordon. Föraren kör fordonet på samma sätt som ett riktigt fordon, medan den omgivande trafikmiljön simuleras. En körsimulator kan liknas vid ett avancerat bilspel. Den stora skillnaden är att istället för en joystick används en riktig fordonskaross. En viktig del i den omgivande trafikmiljön är de fordon som omger en förare. Ofta påverkas resultatet av en studie i en körsimulator av omgivande trafik. Den omgivande trafiken påverkar förarens mentala belastning och körningens svårighet. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, inkluderar inte någon modell för omgivande trafik som påverkar och påverkas av simulatorn. Ett exempel på hur omgivande trafik påverkar och påverkas av simulatorn är att om simulatorföraren kör sakta, långsammare än medelhastigheten, kommer många fordon att komma ifatt och köra om simulatorn. På samma sätt kommer simulatorfordonet att komma ifatt många fordon om detta färdas snabbare än genomsnittet. Den trafik som idag omger simulatorn vid VTI tar ingen hänsyn till vad föraren av simulatorn gör. Kör till exempel simulatorn över i det mötande körfältet så kommer inte mötande trafik att vidta några åtgärder för att undvika en kollision. För att kunna utvidga forskningsmöjligheterna är det således önskvärt att ta fram en modell för generering och simulering av trafik som påverkar och påverkas av simulatorn. För att simulera trafik krävs att människors beteende i trafiken kan beskrivas på ett matematiskt sätt. En modell för att simulera trafik brukar kort och gott kallas för en trafiksimuleringsmodell. Det finns en mängd olika sätt som en sådan modell kan vara konstruerad på. Ofta finns modeller för att beskriva hur förare beter sig när det inte finns några omkringliggande fordon respektive när sådana finns. Andra vanligt förekommande modeller är modeller för hur körfältsbyten och omkörningar genomförs. VTI har utvecklat en modell för simulering av trafik på landsväg. De har även varit med och utvecklat en simuleringsmodell för motorvägstrafik. Tanken är att dessa två modeller ska ligga till grund för trafiksimuleringsmodellen som ska simulera trafik till VTI:s körsimulator. 1.2 Syfte Det huvudsakliga syftet med examensarbetet är att utveckla och implementera en modell för generering och simulering av trafik till VTI:s körsimulator. Modellen ska i realtid kunna generera och simulera trafik på en fyrfältig motorväg utan påoch avfarter och med mittbarriär. Examensarbetet är en förstudie och ska ge upp- VTI notat

10 slag för vidare forskning inom området. Inom ramen för examensarbetet ska även en internationell översikt av körsimulatorer genomföras. Översikten ska undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. 1.3 Avgränsningar Modellen har endast testkörts i begränsad omfattning. Detta på grund av att arbetet är begränsat till framtagande och implementering. Av samma anledning har modellen inte kalibrerats eller validerats mot några uppmätta mätvärden. Den validering som genomförts har skett genom granskning av animeringen och utdata. Modellens delmodeller har inte utvärderats i någon större omfattning. Vi har ansett det viktigare att ha en helhet som fungerar än att alla delmodeller är perfekta. 1.4 Arbetsgång Den internationella översikten av körsimulatorer runt om i världen genomfördes i form av insamling av information och kontaktmöjligheter via Internet samt genom e-postkontakt med de olika organisationerna. En modell för generering och simulering av trafik till en körsimulator innehåller många olika delmodeller. De delmodeller som behandlar själva trafikgenereringen diskuterades fram tillsammans med handledaren. För de delmodeller som avser trafiksimuleringen användes i den mån det var möjligt befintliga modeller. I de fall en lämplig modell saknats har en egen modell utarbetats. Modellen implementerades i ett programmeringsspråk och testkördes sedan. 1.5 Rapportens struktur Avsnitt 2 behandlar trafiksimulering och körsimulatorer. I avsnittet presenteras begrepp, definitioner och användningsområden. Avsnittet inkluderar även en beskrivning av VTI:s körsimulator samt en internationell översikt över förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. I avsnitt 3 beskrivs framtagandet av vår modell för generering och simulering av trafik till VTI:s körsimulator. Avsnittet inleds med en problemformulering och därefter redogörs för den modell som tagits fram för trafikgenereringen. Trafiksimuleringen behandlas i avsnitt 4. De förar- och fordonsmodeller som har inkluderats i trafiksimuleringsmodellen beskrivs ingående. Implementeringen beskrivs i avsnitt 5. I avsnittet presenteras bland annat hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn har utformats samt hur initieringen av simuleringen går till. Avsnittet avslutas med en beskrivning av den verifiering och validering som gjorts av modellen. Avsnitt 6 innehåller en beskrivning av den applikation som konstruerats. Här finns en beskrivning av det grafiska användargränssnittet, vilka användarspecificerade inparametrar som kan matas in, hur statistikinsamlingen går till samt hur en körning genomförs. Rapporten avslutas med en diskussion i avsnitt 7. Bland annat diskuteras modellens uppbyggnad och den verifiering och validering som utförts. Några uppslag för vidare forskning presenteras också. 12 VTI notat

11 1.6 Läsanvisningar Strukturen av rapporten möjliggör att vissa avsnitt kan läsas fristående. I slutet av avsnitten 3 till 6 finns en kort avsnittssummering för de läsare som inte vill läsa hela avsnitten. Vi har i rapporten valt att använda ordet hastighet för att beteckna begreppet fart. En hastighet har både en riktning och en styrka. Begreppet fart avser en hastighets styrka. Det vore därför korrekt att till exempel tala om fartmätare och fartgräns istället för hastighetsmätare och hastighetsbegränsning. Vi har dock insett att det ord som används av människor i allmänhet är hastighet och har därför valt att använda det. Ordet simulator ska i rapporten läsas som körsimulator. För att öka läsbarheten har vi ibland valt att skriva simulator istället för körsimulator. VTI notat

12 2 Simulering och körsimulatorer Simulering och körsimulatorer är verktyg som utvecklats och använts under de senaste decennierna. Även om trafiksimulering inte är något helt nytt begrepp är det först under de senaste åren som användandet tagit ordentlig fart. Detta beror bland annat på de ständigt ökande trafikproblemen och att efterfrågan på tillförlitliga beslutsunderlag för infrastrukturella förändringar ökat. En annan viktig orsak är den snabba utvecklingen av persondatorer. Simulering kräver hög datorkapacitet och det är först under senare år som persondatorer med tillräckligt hög prestanda funnits att tillgå. Även körsimulatorerna har haft nytta av den snabba tekniska utvecklingen. En del av dagens simulatorer utrustas med både avancerade rörelsesystem och grafiksystem. 2.1 Trafiksimulering Inom ett stort antal ämnesområden finns det ofta behov av att analysera och utvärdera olika komplexa problem. Det kan till exempel röra sig om placering av maskiner och lagerhyllor etcetera i industrilokaler, produktionsplanering inom tillverkningsindustri eller utformning av vägtrafiksystem. Problemen behandlar ofta system som består av ett antal olika processer 1. Systemets komponenter och deras beteende kan i allmänhet beskrivas logiskt eller matematiskt. Ofta kan även interaktioner mellan ett begränsat antal komponenter beskrivas logiskt, medan de komplexa och samtidiga interaktionerna mellan åtskilliga komponenter är betydligt svårare att beskriva. Ett verktyg för att analysera och utvärdera problem av den här typen är simulering. En simuleringsmodell är en logisk representation av ett system. Systemets dynamiska processer beskrivs statistiskt och kan ofta beskådas visuellt under simuleringen. Skapandet av en simuleringsmodell inleds med att systemet som ska analyseras bryts ner till lämplig nivå. Vad som är lämplig nivå beror på studiens syfte. Systemet beskrivs sedan logiskt eller schematisk, se figur 2.1. Modellen implementeras då i ett lämpligt programmeringsspråk, antingen i något grundspråk som exempelvis Java, C++, Pascal, eller i något av de simuleringsspråk som tagits fram för att implementera simuleringsmodeller. 1 Exempel på processer i en tillverkningsindustri är montering, målning och paketering. 14 VTI notat

13 Verkligt system Maskin A Process B Lager Modell If produkttyp = 1 then timeinmaskina = N(4,1) else timeinmaskina = N(3,2) Datormodell Figur 2.1 Illustration av skapandet av en simuleringsmodell. En simuleringsmodell kan vara stokastisk eller deterministisk. En stokastisk modell innehåller slumpelement, vilket medför att dess beteende inte går att förutse. En deterministisk modell innehåller däremot inga slumpelement. Modellens beteende är helt förutbestämt utifrån de startvärden som anges. En simuleringsmodell över en fabrik där bearbetningstiden anses vara konstant i alla processer för respektive produkttyp är deterministisk, till exempel om produkttyp 1 alltid tar 2 minuter att bearbeta i maskin A. Om bearbetningstiden i en process däremot anses variera mellan enheter av samma produkttyp är modellen stokastisk, till exempel om en enhet av produkttyp 1 tar 2 minuter att bearbeta i maskin A medan en annan enhet av produkttyp 1 tar 3 minuter. Den grundläggande variabeln i en simuleringsmodell är tiden. Hur tiden modelleras varierar dock. Den varierande modelleringen av tiden utgör en lämplig utgångspunkt för klassificering av simuleringsmodeller. Om modellen beskriver hur systemets element uppdateras kontinuerligt som respons av kontinuerlig stimuli är modellen tidskontinuerlig. Motsatsen är att systemets element endast uppdateras vid vissa tidpunkter. En sådan modell är diskret. Diskreta modeller kan delas in i tidsstyrda och händelsestyrda modeller. En tidsstyrd modell delar in tiden i lika stora tidsintervall. Under varje intervall beräknas de aktiviteter som förändrar utvalda systemelements tillstånd. I händelsediskreta modeller uppdateras systemet när en händelse inträffar. En händelse är en känd förändring av ett elements tillstånd. Exempel på en händelse är att en enhet skapas eller anländer till en process. En illustration av förhållandet mellan kontinuerliga och diskreta respektive tidsstyrda och händelsestyrda modeller återfinns i figur 2.2. VTI notat

14 Modell Kontinuerlig Diskret Tidsstyrd Händelsestyrd Figur 2.2 Illustration av förhållandet mellan kontinuerliga och diskreta respektive tidstyrda och händelsestyrda modeller. Inom kommunikationsområdet finns ideligen behov av att utvärdera och analysera olika kommunikationssystem 2. För simulering av fordonstrafik har flera modeller och program konstruerats. Dessa modeller är vanligen tidsstyrda. En modell över ett trafiksystem innehåller alltför många och alltför tätt förekommande händelser för att vara händelsestyrd. Trafiksimuleringsmodeller brukar klassificeras efter detaljeringsgrad. Den vanligaste indelningen sker i kategorierna: mikro-, meso- och makroskopisk. Mikroskopiska modeller beskriver systemets komponenter och interaktionen mellan dessa på en hög detaljnivå. Till exempel beror ett fordons körfältsbyte på denna nivå på fordonets och de omgivande fordonens hastigheter, de hastigheter fordonen vill färdas med och avstånden mellan fordonen. Mesoskopiska modeller beskriver ofta systemets komponenter på en hög detaljnivå medan entiteternas beteende och interaktionen mellan dessa beskrivs mindre detaljerat. Ett körfältsbyte på mesoskopisk nivå beror snarare på densiteten 3 i de olika körfälten än på enskilda fordons hastigheter och avstånden mellan dessa. I makroskopiska modeller beskrivs systemets komponenter och deras aktioner på en låg detaljnivå. I makroskopiska modeller buntas oftast alla fordon som färdas på en länk ihop till ett flöde. Ett körfältsbyte modelleras troligen inte alls i en makroskopisk modell. En mikrosimuleringsmodell är uppbyggd av olika delmodeller. De delmodeller som behandlar förares och fordons beteenden i olika situationer brukar kallas beteendemodeller. Den mest grundläggande beteendemodellen är den som beskriver hur fordon beter sig när de är fria respektive hindrade. Ett fordon anses vara fritt då det kan färdas obehindrat av den omgivande trafiken. Ett fordon är således hindrat när det behöver anpassa sin hastighet efter omkringliggande fordon. Modeller som hanterar hur fordon färdas när de är hindrade respektive fria brukar kallas för car-followingmodeller. Andra modeller som ofta återfinns i en mikroskopisk modell är modeller för körfältsbyten och omkörningar. En simuleringsmodells huvudsakliga komponenter är givetvis fordonen. Fordonens beteende påverkas av ett antal fordonsparametrar. I en mikrosimuleringsmodell används parametrar såsom längd, bredd, önskad hastighet, accelerations- respektive retardationsförmåga, etcetera för att beskriva ett fordon. 2 Exempel på kommunikationssystem är: ett vägnät i en stad, ett telekommunikationsnätverk och ett distributionsnätverk. 3 Densitet i trafiktekniska termer avser antal fordon per längdenhet. 16 VTI notat

15 Trafikmodeller måste, som i princip alla övriga typer av modeller, kalibreras, verifieras och valideras innan de kan användas för experiment. Kalibrering innebär att modellens parametrar justeras så att modellen antar rätt utdata givet en viss indata. Vanligtvis samlas indata med motsvarande utdata in för det verkliga systemet. Sedan matas samma indata in i modellen och de utdata som fås från modellen jämförs slutligen med dem från det verkliga systemet. Om det finns skillnader justeras modellens parametrar tills skillnaderna blir obetydliga. Verifiering genomförs för att kontrollera att modellen är korrekt implementerad, det vill säga att modellen fungerar på så sätt som det är tänkt. Vid validering kontrolleras slutligen om modellen är en tillräcklig korrekt avbildning av verkligheten. Vad som är tillräckligt korrekt varierar beroende på vad modellen ska användas till. Om modellen ska användas för att öka den övergripande kunskapen om systemet hos de anställda i ett företag behöver den inte vara en lika bra beskrivning av verkligheten som om den ska användas för att ta fram beslutsunderlag för kostsamma omstruktureringar av en verkstadslokal. Kalibrering, verifiering och validering är en iterativ process. Om några förändringar i modellen görs under något av stegen måste en ny iteration genomföras. Fördjupad kunskap inom området simulering och speciellt trafiksimulering kan inhämtas från rapporten Traffic Simulation [16]. 2.2 Körsimulatorer En körsimulator definieras i Nationalencyklopedin som en förarplats med utrustning för att efterlikna verklig bilkörning. Om körsimulatorn är rörlig kan krafterna på föraren öka realismen och stödja synintrycken från omvärldsbilden [1]. I dagsläget finns en mängd olika typer av körsimulatorer. Variationen mellan simulatorerna är stor. Det finns körsimulatorer som i princip endast består av en ratt och en skärm men det finns även mer avancerade simulatorer som bygger på en riktig fordonskaross och avancerade rörelsesystem VTIs körsimulator Vid Statens väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, finns sedan mitten på 80- talet en körsimulator. Simulatorn har ett omfattande rörelsesystem bestående av en stor linjärrörelse, en tipp- och krängrörelse samt ett skakbord under fordonskarossen. Vägen och dess omgivning projiceras från tre projektorer över 120 grader horisontellt och 30 grader vertikalt på en skärm framför fordonet, se figur 2.3. Fördröjningen från fordonsrörelse till visualisering är 20 ms. Den maximala acceleration som går att uppnå i simulatorn är 0,4g. Simulatorn har använts för försök inom flera områden. Det har till exempel genomförts försök med personer som gått på drogavvänjning, ett försök före starten på avvänjningen och ett efter. Det har även genomförts försök för att studera beteenden vid kombination av bilkörning och alkohol eller användning av mobiltelefon. Även försök som har med vägutformning att göra, till exempel planering av nya tunnlar i Stockholmsområdet, har genomförts. Även om simulatorn är av hög klass och används flitigt pågår sedan 1999 framtagande av en ny simulator. Den nya simulatorn kommer att ha ett mer avancerat rörelsesystem. Rörelsesystemet kommer att kunna erbjuda accelerationsmöjligheter upp till 0,8g. Det är ungefär var gränsen för en riktig personbil ligger. Ytter- VTI notat

16 ligare information om både den gamla och den nya simulatorn finns att tillgå på VTIs hemsida [27]. Figur 2.3 Bild på VTIs körsimulator (Källa: VTI [27]) Internationell översikt För att undersöka förekomsten av körsimulatorer med modeller för generering och simulering av omgivande trafik genomfördes en internationell översikt inom detta område. Det franska institutet Institut national de recherche sur les transports et leur securite, INRETS, tillhandahåller en lista över simulatorer med länkar till respektive simulators hemsida. Listan återfinns på INRETS hemsida [19]. Simulatorernas hemsidor studerades och eventuell information om stokastisk trafikgenerering samt kontaktmöjligheter via e-post noterades. Via sökmotorer utfördes sökningar efter dokument och hemsidor som behandlar stokastisk trafikgenerering till körsimulatorer. Från Nils Petter Gregersen [30] erhölls en arbetsrapport från projektet TRAINER. Rapporten [14] bygger på en kartläggning av simulatorer runt om i världen och innehåller en förteckning över simulatorer med tillhörande hemsida och eventuella kontaktmöjligheter. Då studien i huvudsak genomfördes i form av granskning av hemsidor och via e-post gallrades de simulatorer där vi inte lyckades finna någon tillhörande hemsida eller någon kontaktmöjlighet bort. Till vissa simulatorer fanns ingen hemsida på de språk vi behärskar, det vill säga engelska, svenska eller tyska. Dessa simulatorer gallrades därför också bort. Till de kvarvarande simulatorerna skickades en e-postförfrågan angående huruvida simulatorerna innehåller någon typ av stokastisk trafikgenerering. Den e- postförfrågan som skickades återfinns i bilaga 1. Totalt skickades e-postförfrågningar till 38 olika institut, universitet och företag. Då en del simulatorer gallrades bort kan med säkerhet konstateras att det finns fler än 38 simulatorer runt om i världen. Antalet inkomna svar då studien avslutades, den 30 april 2002, uppgick till 20 stycken, det vill säga en svarsfrekvens på 52,5 %. Efter detta inkom ytterligare ett svar, vilket ökade svarsfrekvensen till 55,3 %. Enligt svaret, vilket kom från Hans-Peter Krueger, IZVW, [31], inklude- 18 VTI notat

17 rar IZVWs körsimulator någon form av stokastiskt genererad trafik. Då svaret inkom efter studiens avslutande har det inte behandlats. I bilaga 2 redovisas för respektive simulator följande: eventuell kontaktperson, e-postadress, när förfrågan skickats samt när eventuellt svar mottagits. De simulatorer, nio stycken, som ansetts inkludera någon form av stokastiskt genererad trafik redovisas i tabell 2.1. Det bör poängteras att det kan finnas fler simulatorer som innefattar stokastisk trafikgenerering än de som redovisas i tabellen. Tabell 2.1 Organisationer som har simulatorer som ansetts inkludera någon typ av stokastiskt genererad trafik. Institut, universitet eller företag AutoSim Faros INRETS KQ Corporation NHTSA Northeastern University Renault University of Groningen University of Iowa Nedan följer en beskrivning av trafikgenereringen för respektive simulator. Omfånget skiftar beroende på varierande tillgång på information om de olika simulatorerna. AutoSim AutoSims simulator inkluderar självstyrande fordon som kan accelerera, retardera, styra, genomföra omkörningar och köra i kö. Trafiken tar även hänsyn till trafiksignaler, vägskyltar och vägmarkeringar. Maximalt kan 100 personbilar, cyklar och gångtrafikanter simuleras samtidigt. Då inget svar inkommit från AutoSim och inga dokument om simulatorn påträffats har all information om simulatorn hämtats från AutoSims hemsida [18]. Faros Enligt Frederic Le Coadou [29] har Faros simulator en generering av omgivande trafik som påverkar och påverkas av simulatorn. Dock är all dokumentation om detta en företagshemlighet. INRETS Det franska institutet INRETS har utvecklat ARCHISIM. ARCHISIM är en beteendemodell för simulatorer. Modellen bygger på tre subsystem: perception, beslutsprocess och aktion. Varje simulerad förare har en modell över sin omgivning och interagerar med omgivande fordon och infrastruktur. Varje fordon är självstyrande och har potential att reagera på alla situationer. De har även mål, egenskaper och ett specifikt körsätt. Informationen kring ARCHISIM är hämtat ifrån Behavioral Simulation: Towards High-Density Network Traffic Studies [7]. VTI notat

18 KQ Corporation Enligt Brian Mannlein [33] inkluderar simulatorn från KQ Corporation självstyrande stokastiska fordon. Fordonen skapas i området kring simulatorfordonet, fast utanför simulatorns siktsträcka. Fordonen förstörs då de lämnar det grafiskt kodade nätverket eller när avståndet till simulatorfordonet blir för långt. Det ska aldrig ske några kollisioner mellan självstyrande fordon, dock kan självstyrande fordon och simulatorfordonet kollidera. De självstyrande fordonens beteenden, som till exempel hastighet och avstånd till framförvarande fordon, styrs av slumpparametrar. När ett självstyrande fordon närmar sig en korsning slumpas fordonet färdväg genom korsningen. NHTSA National Highway Traffic Safety Administration, NHTSA, har utvecklat simulatorn National Advanced Driving Simulator, NADS. Simulatorn finns, används och underhålls vid universitet i Iowa, USA. NADS innehåller en så kallad traffic manager som genererar självstyrande trafik i området kring simulatorn. Trafik genereras endast i närheten av simulatorn då beräkningsbördan är stor om ett stort antal fordon simuleras, i realtid, i hela den virtuella miljön. Simulatorn använder sig av både stokastiska och deterministiska fordon. De deterministiska fordonen används på vägavsnitt där fordonen inte interagerar med simulatorn, till exempel på korsande broar och i mötande riktning på motorvägar. De stokastiska fordonen simuleras enligt en beteendemodell som beskriver olika mänskliga körbeteende. All information om NADS härrör ifrån Scenario Definition and Control for the National Advanced Driving Simulator [5]. Northeastern University Vid Northeastern University, USA, pågår ett projekt som har till syfte att utveckla en modell för självstyrande fordon till simulatorn. Tanken är att fordonen ska färdas enligt olika beteendemodeller. Fokus ligger på olika typer av körsätt, till exempel normalt, aggressivt och onyktert körsätt samt karakteristiskt körsätt för äldre förare. Körsättet påverkar beteendemodellernas utseende. Dokumentation om hur trafikgenereringen fungerar saknas. All information om simulatorn vid Northeastern University har hämtats från universitetets hemsida [20]. Renault Renault har utvecklat mjukvaran SCANeR II för simulatorer. Systemet består av 15 moduler varav en kontrollerar trafik. Denna modul genererar förare till varje självstyrande fordon. Förarnas beteenden bestäms av ett antal parametrar och riskfaktorer. Alla fordon byggs upp av tre subsystem: perception, kognition samt aktion. Det perceptionella systemet avsöker omgivningen kring det aktuella fordonet och detekterar till exempel trafikljus, vägskyltar, gångtrafikanter samt barriärer. Den kognitiva processen planerar fordonens körning utifrån tre nivåer: strategisk, taktisk och operationell. På den strategiska nivån planeras fordonets rutt och vägval. Den taktiska nivån hanterar val av manövrar för att uppnå det strategiska målet. På den operationella nivån bestäms vilka manövrar som måste genomföras för att uppnå det taktiska målet. Slutligen genomförs manövrarna i aktionsprocessen. Informationen om SCANeR II är hämtad ifrån Renaults hemsida [21] samt dokumentet Traffic generation with the SCANeR II [12]. 20 VTI notat

19 University of Groningen I simulatorn vid universitetet i Groningen, Nederländerna, simuleras trafik enligt olika beteendemodeller. Användare kan även styra specifika fordon för att uppnå olika trafiksituationer. De simulerade fordonen färdas med utgångspunkten att uppnå sina egna mål och ser simulatorn som vilket annat fordon som helst. För varje vägsträcka finns en lista med fordon som trafikerar vägsträckan, sorterade efter tillryggalagd sträcka sedan föregående korsning. En vägsträcka definieras som en väg som sammanbinder två korsningar och har en riktning. Listan utgör sammankopplingen mellan fordonen och nätverket och möjliggör för fordon att detektera framför- och bakomvarande fordon samt från andra tillfarter, inkommande fordon till en korsning. Listan uppdateras då omkörningar genomförs samt då fordon anländer och lämnar vägsträckan. Informationen om simulatorn är hämtad ur dokumentet Functional Aspects of the Driving Simulator at the University of Groningen [17] och från universitets hemsida [25]. University of Iowa Den simulator som har utvecklats vid universitet i Iowa, USA, kallas Hank. Enligt Embedding Scenarios in Ambient Traffic [6] innehåller Hank simulerade fordon som har förmågan att färdas längs med vägar, navigera genom korsningar, följa andra fordon, byta körfält samt göra omkörningar. Fordonen tar hänsyn till gällande hastighetsbegränsningar och trafiksignaler. Summering Det har varit svårt att erhålla specifik information om hur trafikgenereringen går till i de olika simulatorerna. I huvudsak har informationen behandlat simulatorernas olika beteendemodeller. Tyvärr har svar på e-postförfrågan inte inkommit för en del av de simulatorer som ansetts ha trafikgenerering, vilket medfört att viktiga informationskällor saknats för dessa simulatorer. Två av simulatorerna, utvecklade av KQ Corporation och NHTSA, simulerar endast fordon i ett begränsat område kring simulatorfordonet. Anledningen till detta är att simulering av alla fordon i nätverket ofta blir mycket beräkningskrävande [5], [33]. Av den information som erhållits framgår inte huruvida övriga simulatorer endast simulerar fordon i simulatorns närmaste omgivning eller i hela nätverket. Överlag har de dokument som hittats skrivits av personer som varit inblandade i arbetet med simulatorn, som dokumentet behandlar. Diskussioner om simulatorernas trafikgenereringsmodellers olika för- och nackdelar har oftast saknats. Dokumenten har i huvudsak behandlat vad modellerna klarar av och berättat mycket lite om hur modellerna fungerar samt huruvida modellerna fungerar bra eller inte. Vår förhoppning var att den internationella översikten skulle ge några uppslag inför utvecklingen av vår modell. Tyvärr resulterade översikten i väldigt få uppslag. Uppslagen berörde i princip endast själva trafiksimuleringen. Modeller för detta finns det i överflöd och det var främst modeller för trafikgenerering kring en körsimulator som vi eftersökte. Det har således inte funnits några befintliga modeller att granska och hämta idéer ifrån. Vi har därför konstruerat en modell från grunden. VTI notat

20 3 Trafik till körsimulatorer Det finns ett antal olika aspekter som kan beaktas vid framtagandet av en modell för generering och simulering av trafik till körsimulatorer. Vilka aspekter som utvecklaren slutligen tar hänsyn till beror till stor del på simulatorns tillämpningsområden. Några exempel på aspekter är: olika omvärldar, kommunikation mellan fordon, väder och väglag samt olika fordonsslag. Olika omvärldar, till exempel landsväg, motorväg, tätort etcetera, ger upphov till olika trafiksituationer. Detta medför att om en modell är giltig för en typ av omvärld behöver den inte vara giltig för en annan typ. En modell som konstruerats för motorvägar är till exempel inte giltig för landsvägar. Detta eftersom modellen inte behandlar korsningar och mötande trafik. Några viktiga faktorer vid omvärldsspecificering är om körfältsbyten eller omkörningar är tillåtna, om det finns en vägren samt om det finns korsningar och i så fall hur reglering och utformning av dessa ser ut. Förare kommunicerar med varandra för att förtydliga de handlingar som de genomför eller avser att genomföra. Kommunikationen sker med ljud- och ljussignaler. Om ett fordon bromsar märker bakomvarande fordon detta både genom att fordonets bromsljus tänds samt att fordonets hastighet minskar. Ett annat sätt som fordon kommunicerar med varandra är med hjälp av körriktningsvisare. Vid trafiksimulering kan ljud- och ljuskommunikation ofta ignoreras. Detta eftersom alla fordons aktiviteter är kända genom modellen. Vid trafiksimulering där ett av fordonen styrs av en människa, som till exempel vid simulerad trafik kring en simulator, finns en fördel med att använda ljud- och ljuskommunikation. Detta då simulatorföraren inte har tillgång till information om övriga fordons aktiviteter. I en del simulatorer kan väder och väglag varieras. I VTI:s simulator kan vägbanans yta varieras mellan torr, hal och vattenbelagd. Dessutom kan väderförhållandet växlas mellan dagsljus, olika dimm- och mörkernivåer samt olika typer av vindförhållanden [32]. När variationer i väder och väglag kombineras med simulering av omgivande trafik är det viktigt att även den omgivande trafiken påverkas av variationerna. Om detta ignoreras kan omgivande trafik färdas utifrån normala väder- och väglagsförhållanden, medan simulatorn har försämrade förhållanden, vilket kan te sig orealistiskt. Om endast personbilar finns representerade i en simuleringsmodell kommer vissa trafiksituationer aldrig att kunna uppstå. Till exempel kommer inte köbildning efter lastbilar att förekomma. Köer som uppstår efter personbilar avvecklas snabbare än köer efter lastbilar. Anledningen till detta är den stora skillnaden i längd mellan fordonstyperna, vilket kräver olika stora tidluckor vid omkörning. Två trafikantgrupper som kan vara viktiga att modellera, i alla fall i tätortsmiljöer, är cyklister och gångtrafikanter. Interaktioner mellan dessa trafikantgrupper och motordrivna fordon sker kontinuerligt. Om dessa grupper inte inkluderas i modellen uppstår bland annat aldrig interaktionen mellan svängande fordon, som korsar en gång- och cykelbana och gång- och cykeltrafikanter. Andra fordonstyper som kan vara av intresse att modellera är utryckningsfordon och bussar. 3.1 Problemformulering Grundpelarna i ett system för att simulera trafik till en körsimulator är en körsimulator, en modell som genererar och simulerar omgivande trafik samt en kommunikationslänk som förbinder simulatorn och modellen, se figur VTI notat

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Systemskiss. Michael Andersson Version 1.0: 2012-09-24. Status. Platooning 2012-09-24. Granskad DOK, PL 2012-09-19 Godkänd Erik Frisk 2012-09-24

Systemskiss. Michael Andersson Version 1.0: 2012-09-24. Status. Platooning 2012-09-24. Granskad DOK, PL 2012-09-19 Godkänd Erik Frisk 2012-09-24 2012-09-24 Systemskiss Michael Andersson Version 1.0: 2012-09-24 Status Granskad DOK, PL 2012-09-19 Godkänd Erik Frisk 2012-09-24 Systemskiss i 2012-09-24 Projektidentitet, TSRT10, HT2012, Tekniska högskolan

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Förbifart Stockholm Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Vad är samverkande Intelligenta Transportsystem (ITS)? Tekniska system för att kommunicera mellan

Läs mer

QUEST TM Flödessimulering

QUEST TM Flödessimulering QUEST TM Vad är simulering? Simulering är att experimentera med en modell av verkligheten Simulering är ett verktyg för effektivt projektarbete Simulering är ett nytt arbetsätt 2 Varför flödessimulering?

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering TRV2013/79994

Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering TRV2013/79994 Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering TRV2013/79994 Titel: Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering Ärendenummer: TRV 2013/79994 Utgivningsdatum: Augusti 2014 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Vi skapar trygghet! 1 Datum 2011-02-24 Diarienr: 360-520/11 Innehållsförteckning Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 3

Läs mer

Projekt i bildanalys Trafikövervakning

Projekt i bildanalys Trafikövervakning Projekt i danalys Trafikövervakning F 99 F 00 Handledare : Håkan Ardö Hösten 3 vid Lunds Tekniska Högskola Abstract Using traffic surveillance cameras the authorities can get information about the traffic

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg

Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg Royal Institute of Technology Rapportkoncept CTR - Centrum för trafikteknik och trafiksimulering 1999-04-07 Partners: VTI och KTH rev 2000-07-11 Värdinstitution: Infrastruktur och Samhällsplanering Fyrfältiga

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND

INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND ABSTRAKT Beskrivning av systemet Studien Konsekvensanalys av systemet Resultaten TÄCKNING 2013-7 KOMMUNER - 1 VÄGMYNDIGHETER

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

INNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006),

INNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006), INNEHÅLL AV PRAKTISK KURSPLAN: KÖRMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING

Läs mer

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE VIDA ALL-IN-ONE INNEHÅLL 1 OM VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION... 3 1.1 DiCE... 3 1.2 J2534... 3 1.3 VCT2000... 3 1.4 Volvo System Tester (VST)... 3 2 DICE... 4 2.1 Support... 4 2.2 Komponenter... 4 2.3 Produktöversikt...

Läs mer

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Anders Peterson, Tekn Dr Avdelningen för kommunikations- och transportsystem (KTS) Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet/campus

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR SJÄLVKÖRANDE FORDON PÅVERKAS TRAFIK- OCH STADSPLANERING? Grandseminariet, 2 sept 2015 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de

Läs mer

Installation av F13 Bråvalla

Installation av F13 Bråvalla Website: http://www.rbdesign.se Installation av F13 Bråvalla RBDESIGN FREEWARE - ESCK Norrköping-Bråvalla 1. Ladda ner och packa upp filerna i en mapp som du har skapat på ett lättöverskådligt ställe utanför

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka

Läs mer

1. Använda denna bruksanvisning

1. Använda denna bruksanvisning 1. Använda denna bruksanvisning Sektionsrubrik Ett nummer och en rubrik finns för varje sektion. Avsnittsrubrik Varje avsnitt har en rubrik. Åtgärdsnamn Varje åtgärd har ett namn. Specifikt åtgärdsnamn

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, utökad behörighet B; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap.

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS

Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS PRESS info P11Z01SE / Per-Erik Nordström 2 december 2011 Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS Scania blir först med en ny avancerad farthållare som använder GPS för att

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Sammanfattning Styrdon Tangentbord och textinmatning Pekdon Fitts lag GOMS-KLM Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer.

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer. Södertörns brandförsvarsförbund PM Brandvattenförsörjning Nr: 608 Datum: 2006-11-29 Bakgrund Vatten är den helt dominerande släckmetoden vid brand i byggnad. Därför har samhället sedan mycket lång tid

Läs mer

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET FALLSTUDIER FUNKTIONSBESKRIVNING FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET I MÅNGA TRAFIKMILJÖER är det svårt att hitta bra åtgärder som ger önskad trafiksäkerhetseffekt. Många åtgärder leder till negativa bieffekter.

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

Presentation av körprov B (personbil)

Presentation av körprov B (personbil) Presentation av körprov B (personbil) Genom den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om vad ett körprov för behörigheten B kan innehålla. Körprovet betraktas som ett stickprov, som kontrollerar

Läs mer

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U. Veckoblad 3 Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U. ya begrepp: likformig fördelning, hypergeometerisk fördelning, Hyp(, n, p), binomialfördelningen, Bin(n, p), och Poissonfördelningen, Po(λ). Standardfördelningarna

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Cykla i grupp med Gruppcykling Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Kommunikation & regler Tydliga tecken och rop ger förutsägbarhet Vanliga trafikregler gäller Koll på

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

ISA. Per-Olof Svensk Triona AB Transportforum 2009. Integrerat med Navigation för Massmarknad. 200 m. Parkridge Ave. Sheridan Ave Time to dest.

ISA. Per-Olof Svensk Triona AB Transportforum 2009. Integrerat med Navigation för Massmarknad. 200 m. Parkridge Ave. Sheridan Ave Time to dest. ISA Integrerat med Navigation för Massmarknad 200 m 50 43 km/h Wisepilot Phone Parkridge Ave Per-Olof Svensk Triona AB Transportforum 2009 Dist. left 53 km Options Sheridan Ave Time to dest. 1:23 Est.

Läs mer

Richard Skogward CEO

Richard Skogward CEO Richard Skogward CEO Att berätta om Axelent Engineering skulle kunna ta en hel dag. Vi väljer den korta och snabbaste vägen: Vi har en enda uppgift Att skapa lönsamma flöden i våra kunders produktion Vi

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-01-08 :. '.. ~.r T,,,, 'j.u..l 13 (20) 10 Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden Dnr 2014/904 INLEDNING Emil Andersson

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Fastställande av läroplaner avseende förarutbildning för körkortsklasserna C1 och C

Fastställande av läroplaner avseende förarutbildning för körkortsklasserna C1 och C Fordonsförvaltningscentralen Fabiansgatan 32 PB 120 00101 Helsingfors Telefon: 0100 7800 Fax: (09) 6185 3600 www.ake.fi Finlands Bilskoleförbund Banmästargatan 11 00520 HELSINGFORS Datum 14.5.2009 Dnr

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

BROTT MOT TRAFIKFÖRORDNINGEN (1998:1276) Kod Gärning Bot

BROTT MOT TRAFIKFÖRORDNINGEN (1998:1276) Kod Gärning Bot * Anger att anteckningar på baksidan av föreläggande av ordningsbot (ex 1) skall ifyllas i tillämpliga delar Bokstavskod: A B C D H - motordrivet fordon utom moped klass II - motordrivet fordon (i vissa

Läs mer

Mer om slumpvariabler

Mer om slumpvariabler 1/20 Mer om slumpvariabler Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 4/2 2013 2/20 Dagens föreläsning Diskreta slumpvariabler Vilket kretskort ska man välja? Väntevärde

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Realtids-GIS inom transportsektorn

Realtids-GIS inom transportsektorn Realtids-GIS inom transportsektorn Anders Wellving Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, Campus Norrköping 1 Våra utbildningsprogram Kommunikations- och transportsystem Teknisk logistik NYTT Intelligent

Läs mer

TuFT: Tunnel Fire Tools Textbaserad

TuFT: Tunnel Fire Tools Textbaserad 2014-12-02 AP3: Beslutsstöd och planeringsverktyg Räddningsinsinsats och utrymning i tunnel Enkelt planeringsverktyg för beslutsfattare Underlag försök (AP2) och tidigare forskningsprojekt Beräkningsverktyg

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Kort om utförandet. och. förklaring till bifogade flödesdiagram

Kort om utförandet. och. förklaring till bifogade flödesdiagram Vägverket Affärsområde Väg och Trafik Texttelefon: 0243-750 90 Per Larm KVTt per.larm@vv.se Mobil: 070-6211622 Datum: 2007-10-21 Beteckning: PM Kort om utförandet och förklaring till bifogade flödesdiagram

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats för underrubrik som sträcker sig över en rad eller två rader (Titeln skall vara både på svenska och engelska under varandra) NAMN FÖRFATTARE

Läs mer

Dialogue Technologies April 2005

Dialogue Technologies April 2005 Dialogue Technologies April 2005 En typisk självbetjäningstjänst för web ser ut enligt följande En inledande text för att användaren skall förstå tjänsten En aktuell lista med de 10 vanligast frågorna

Läs mer

Tele2 Växel. Användarmanual Statistik

Tele2 Växel. Användarmanual Statistik Tele2 Växel Användarmanual Statistik Innehåll 1. Tele2 Växel Statistik... 3 1.1 Få tillgång till Tele2 Växel Statistik... 4 1.2 Översikt Tele2 Växel Statistik... 5 2. Tele2 Växel Statistik Bas... 7 2.1

Läs mer

Användarcentrering - en framgångsfaktor. 20 november 2002

Användarcentrering - en framgångsfaktor. 20 november 2002 Användarcentrering - en framgångsfaktor 20 november 2002 Innehåll Kritiska situationer Användarcentrerad metodik Case bilindustri Vad är kritiska situationer? Situationer där utebliven eller felaktig information,

Läs mer

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab

Läs mer

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Maximal snabbhet, minimal bredd

Maximal snabbhet, minimal bredd Maximal snabbhet, minimal bredd Dubbelstaplaren PDP 200 27/7 support worldwide network Double Stacker PDP Modell PDP 200 Lyfthöjd Lyftkapacitet Truckbredd Åkhastighet Standardutrustning Extrautrustning

Läs mer

Säkra och Effektiva Transporter

Säkra och Effektiva Transporter Säkra och Effektiva Transporter Partners AB Volvo Institute of Design vid Umeå universitet Oryx Simulations AB Projektledare Mikael Söderman (GTT) Advanced Technology & Research (ATR) mikael.soderman@volvo.com

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24

BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24 1 BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24 Foto Sune Ramstedt Utförd av Mathias Leimalm 2 Inventering vattennivåmätning i Göteborgsområdet 2008-09-24 Utförd av Mathias Leimalm 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera Götgatans

Läs mer

PROGRAMMERING-Java TENTAMINA

PROGRAMMERING-Java TENTAMINA PROGRAMMERING-Java TENTAMINA Nicolina Månsson 2010-03-17 Tentamensinstruktioner Poängsättning Hela tentamen omfattar 42 poäng. Poäng för varje uppgift står angivet inom parentes före varje uppgift. - För

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet C1 och C; beslutade den xx 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap. 2 militärtrafikförordningen

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer