Simulerad trafik till VTI:s körsimulator

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Simulerad trafik till VTI:s körsimulator"

Transkript

1 VTI notat VTI notat Simulerad trafik till VTI:s körsimulator en förstudie Foto: Bengt Arne Ignell/redakta Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Johan Janson Olstam och Jenny Simonsson Trafik- och säkerhetsanalys Kö- och trafiksimulering på parallelldatorer VINNOVA

2 Förord I detta notat redovisas det examensarbete som vi, Johan Janson Olstam och Jenny Simonsson, gemensamt utfört inom ramen för vår civilingenjörsutbildning på programmet för Kommunikations- och transportsystem vid Linköpings Tekniska Högskola, Campus Norrköping. Arbetet har utförts på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i Linköping mellan april och oktober Examensarbetet är finansierat av VINNOVA som en del av projektet Kö- och trafiksimulering på parallelldatorer. Till sitt innehåll är det en förstudie till ett projekt som nu är finansierat av Vägverket, Simulerad trafik till VTI:s körsimulator. Examensarbetet har även publicerats vid Linköpings Universitet med publikationsnummer LiTH-ITN-KTS-EX--02/25--SE. Vi vill rikta ett speciellt tack till vår handledare på VTI, Pontus Matstoms, för all hjälp vi fått. Trots att han ofta har mycket att göra har han lyssnat och hjälpt oss mycket. Övriga medarbetare på VTI har också ställt upp och hjälpt oss. Vi vill speciellt tacka Arne Carlsson och Rein Schandersson för att de bidragit med värdefulla kunskaper inom trafik- och programmeringsområdet. Vi vill även tacka vår examinator, Jan Lundgren, på Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN, Campus Norrköping, för hans mycket värdefulla synpunkter. Slutligen vill vi även tacka Carl-Henrik Häll och David Törnqvist för att de har testkört applikationen samt korrekturläst delar av rapporten. Linköping maj 2003 Johan Janson Olstam Författare Jenny Simonsson Författare VTI notat

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 7 Summary 9 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Arbetsgång Rapportens struktur Läsanvisningar 13 2 Simulering och körsimulatorer Trafiksimulering Körsimulatorer VTI:s körsimulator Internationell översikt 18 3 Trafik till körsimulatorer Problemformulering Modell för trafikgenerering Genereringsområdena Kandidatområdena Simulerat område Fördelning för tidsavstånd Avsnittssummering 29 4 Modeller för trafiksimulering Car-following Acceleration Retardation Körfältsbyte Transformation av ideal hastighet Kommunikation mellan fordon Avsnittssummering 43 5 Implementering Allmänt om protokoll IP Internet Protocol UDP User Datagram Protocol TCP Transmission Control Protocol Skillnader mellan UDP och TCP Implementerade protokoll Uppdateringsfrekvenser Initiering av simuleringen Körsimulatorsubstitut Verifiering Accelerationsmodellen Retardationsmodellen 51 VTI notat

4 5.6.3 Ideal hastighet Minsta tidlucka Flöde och lastbilsandel Validering Avsnittssummering 59 6 Beskrivning av INTRAG v Grafiskt användargränssnitt Inparametrar Metoder för insamling av trafikstatistik Beskrivning av en körning Avsnittssummering 68 7 Slutdiskussion Uppslag för vidare forskning 70 8 Källförteckning Böcker Rapporter Hemsidor Personliga kontakter 73 Bilagor: Bilaga 1 Mall för e-postförfrågan Bilaga 2 Sammanställning av e-postförfrågingar Bilaga 3 Grundvärden för inparametrar Bilaga 4 Fördelning av effekt/massa-tal Bilaga 5 Hjälpfil VTI notat

5 Figurförteckning Sid Figur 2.1 Illustration av skapandet av en simuleringsmodell 15 Figur 2.2 Illustration av förhållandet mellan kontinuerliga och diskreta respektive tidsstyrda och händelsestyrda modeller 16 Figur 2.3 Bild på VTI:s körsimulator. (Källa: VTI [27]) 18 Figur 3.1 Övergripande illustration av ett system för simulerad trafik till en körsimulator 23 Figur 3.2 Översiktlig bild av ingående delar i trafikgeneratorn INTRAG 24 Figur 3.3 Ingående komponenter i trafikgenereringen 24 Figur 3.4 Ingående komponenter i trafiksimuleringen 25 Figur 3.5 Övergripande illustration av modellen för trafikgenerering. Det gråa fordonet betecknar simulatorn 25 Figur 3.6 Illustration av tidlucka och tidsavstånd 26 Figur 3.7 Illustration av det vänstra genereringsområdet 27 Figur 3.8 Illustration av det högra genereringsområdet 27 Figur 3.9 Illustration med fyra fordon i vänstra kandidatområdet 28 Figur 4.1 Illustration av områdesindelning vid car-following 31 Figur 4.2 Illustration av ett fordons acceleration som funktion av dess hastighet (effekt/massa-tal: 19 w/kg) 35 Figur 4.3 Illustration av begrepp i retardationsmodellen 36 Figur 4.4 Funktion för bestämmande av retardationsstyrka 36 Figur 4.5 Illustration av körfältsbytesmodellen. (Källa: Calibration of a Traffic Simulation Model [13]) 38 Figur 4.6 Illustration av ett körfältsbyte till höger 39 Figur 5.1 Nätarkitektur hos internetprotokollen. (Källa: Modern Telekommunikation [2]) 44 Figur 5.2 Illustration av udp-huvudet. (Källa: Modern Telekommunikation [2]) 45 Figur 5.3 Illustration av TCP-huvudet. (Källa: Modern Telekommunikation [2]) 45 Figur 5.4 Illustration av vilka paket som skickas och i vilken riktning de skickas 46 Figur 5.5 Illustration av initieringen av simuleringen. Det gråa fordonet betecknar körsimulatorn 49 Figur 5.6 Skärmdump av körsimulatorsubstitutet. 49 Figur 5.7 Acceleration från 10 km/h till 90 km/h med effekt/massa-talet 25,76 w/kg 51 Figur 5.8 Kurvor för verifiering av retardationsmodell. Kurvorna är för ett fordon med en normal retardation på 2,86 m/s 2 52 Figur 5.9 Det uppmätta flödets variation med tiden. Den ljusa linjen avser inmatat flöde som i detta fall ligger på fordon/h 56 Figur 5.10 Retardationskurvor då körsimulatorn retarderade med 3 m/s 2 från 125 km/h till 0 km/h 58 Figur 5.11 retardationskurvor då körsimulatorn retarderade med 9 m/s 2 från 125 km/h till 0 km/h 59 Figur 6.1 Skärmdump av huvudfönstret i INTRAG 61 Figur 6.2 Aktuella värden och grafer över flöde, densitet, medelhastighet och hastighetsbegränsning 62 Figur 6.3 Skärmdump av information om ett visst fordon 63 Figur 6.4 Skärmdump från statistikfönstret 64 VTI notat

6 Figur 6.5 Skärmdump av menyn animation 64 Figur 6.6 Skärmdump från en körning 67 Figur 6.7 Information om avslutad körning 68 Tabellförteckning Tabell 2.1 Organisationer som har simulatorer som ansetts inkludera någon typ av stokastiskt genererad trafik 19 Tabell 4.1 Några värden på s min vid t min = 1 sekund och a medel = 2 m/s 2 34 Tabell 4.2 Genomsnittliga frifordonshastigheter [km/h] (Källa: Fyrfältiga väglänkar [11]) 41 Tabell 4.3 Genomsnittliga frifordonshastigheter [km/h] efter kalibrering 41 Tabell 4.4 Resultat från studie av användande av körriktningsvisare vid körfältsbyte med personbil på fyrfältig motorväg 42 Tabell 5.1 Startpaket 46 Tabell 5.2 Paket för uppdatering av simulerade fordon 47 Tabell 5.3 Paket för uppdatering av körsimulator 48 Tabell 5.4 Indata till testkörningar av ideal hastighet 52 Tabell 5.5 Indata som är lika för samtliga testkörningar av ideal hastighet 53 Tabell 5.6 Utdata från testkörningarna av ideal hastighet 53 Tabell 5.7 Redovisning av vissa indata för tio olika körningar med varierande inflöde och områdeslängder 54 Tabell 5.8 Differenser mellan inmatat och verkligt flöde för körning Tabell 5.9 Differenser mellan inmatat och verkligt flöde för körning 3,4 och Tabell 5.10 Redovisning av vissa indata för åtta körningar med varierande lastbilsandel 56 Tabell 5.11 Differenser mellan inmatad och verklig andel av lastbilar 57 Tabell 5.12 Differenser mellan inmatat och verkligt flöde för varierande lastbilsandelar 57 VTI notat

7 Sammanfattning En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTI:s körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till Intelligent Traffic Generator, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för car-following, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen Traffic Performance on Major Arterials, TPMA och VTI:s trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatorn paketeras efter en framtagen struktur. Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTI:s körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten. VTI notat

8 Summary A driving simulator is an advanced piece of equipment used to create realistic driver sensations in a laboratory environment. The VTI driving simulator has an advanced motion system. Today the VTI driving simulator does not include any model that generates and simulates ambient traffic. The aim of this master thesis was to construct a model that generates and simulates vehicles for the VTI driving simulator. In order to achieve this, a survey of other similar models around the world was performed. We found that there are at least ten similar models. Our model is valid for a straight, dry and plane motorway without any entering and exiting lanes. The model is named Intelligent Traffic Generator, INTRAG. There are five different areas of three types in INTRAG. The three types are: simulated area, candidate area and generation area. The area closest to the driving simulator is the simulated area. In this area the vehicles are simulated according to models for driving behavior. The models that we have used for car-following, lane changing and acceleration are based on the model Traffic Performance on Major Arterials, TPMA, and the VTI Traffic Simulation Model. INTRAG also includes models for deceleration, transformation of basic desired speed and communication between vehicles with turn and brake signals. The areas on both sides of the simulated area are the candidate areas. These areas are buffer zones of vehicles. The vehicles in these areas are seldom updated. When updated, this is not done according to any models for driving behavior. There are two generation areas in INTRAG, one at the end of each candidate area. In these areas, new vehicles are generated. Vehicles that have traveled out of the model are removed in this area. The thesis also includes the task to construct a communication link between INTRAG and the driving simulator. We have chosen to use the Internet protocol IP and the transport protocol UDP. The packages that are sent between INTRAG and the driving simulator are built according to a structure that we have developed. INTRAG has been implemented in the programming environment Borland Delphi 5. An application that can be used as a substitute for a real driving simulator was created to test INTRAG. The substitute has also been used during the model verification and validation. We found, during the model verification, that the flow in average is 3.6 to 9.9 % too low. The reason is probably non-valid measurement methods. Besides this, the model seems to be implemented correctly. INTRAG has not yet been tested within the VTI driving simulator. The tests that have been done with the substitute provide an indication that the model may be a good representation of the reality. VTI notat

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom trafikområdet finns ofta behov av att undersöka och analysera hur samspelet mellan förare, fordon och trafikmiljö fungerar i olika situationer. Exempel på sådana situationer är: kökörning, användande av mobiltelefon vid bilkörning eller test av nya utformningskoncept för korsningar och vägar. Vid försök inom dessa områden krävs ofta, av metodmässiga eller statistiska skäl, att alla försökspersoner kan ges samma yttre förutsättningar. Trafiksituationen kan variera kraftigt över dygnet och mellan veckodagar. Det kan således vara svårt att ge alla försökspersoner samma yttre förutsättningar vid färd i ett verkligt trafiksystem. För att undvika varierande förutsättningar och för att göra försöken mer kontrollerade och mindre trafikfarliga används ofta körsimulatorer. En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett riktigt fordon. Föraren kör fordonet på samma sätt som ett riktigt fordon, medan den omgivande trafikmiljön simuleras. En körsimulator kan liknas vid ett avancerat bilspel. Den stora skillnaden är att istället för en joystick används en riktig fordonskaross. En viktig del i den omgivande trafikmiljön är de fordon som omger en förare. Ofta påverkas resultatet av en studie i en körsimulator av omgivande trafik. Den omgivande trafiken påverkar förarens mentala belastning och körningens svårighet. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, inkluderar inte någon modell för omgivande trafik som påverkar och påverkas av simulatorn. Ett exempel på hur omgivande trafik påverkar och påverkas av simulatorn är att om simulatorföraren kör sakta, långsammare än medelhastigheten, kommer många fordon att komma ifatt och köra om simulatorn. På samma sätt kommer simulatorfordonet att komma ifatt många fordon om detta färdas snabbare än genomsnittet. Den trafik som idag omger simulatorn vid VTI tar ingen hänsyn till vad föraren av simulatorn gör. Kör till exempel simulatorn över i det mötande körfältet så kommer inte mötande trafik att vidta några åtgärder för att undvika en kollision. För att kunna utvidga forskningsmöjligheterna är det således önskvärt att ta fram en modell för generering och simulering av trafik som påverkar och påverkas av simulatorn. För att simulera trafik krävs att människors beteende i trafiken kan beskrivas på ett matematiskt sätt. En modell för att simulera trafik brukar kort och gott kallas för en trafiksimuleringsmodell. Det finns en mängd olika sätt som en sådan modell kan vara konstruerad på. Ofta finns modeller för att beskriva hur förare beter sig när det inte finns några omkringliggande fordon respektive när sådana finns. Andra vanligt förekommande modeller är modeller för hur körfältsbyten och omkörningar genomförs. VTI har utvecklat en modell för simulering av trafik på landsväg. De har även varit med och utvecklat en simuleringsmodell för motorvägstrafik. Tanken är att dessa två modeller ska ligga till grund för trafiksimuleringsmodellen som ska simulera trafik till VTI:s körsimulator. 1.2 Syfte Det huvudsakliga syftet med examensarbetet är att utveckla och implementera en modell för generering och simulering av trafik till VTI:s körsimulator. Modellen ska i realtid kunna generera och simulera trafik på en fyrfältig motorväg utan påoch avfarter och med mittbarriär. Examensarbetet är en förstudie och ska ge upp- VTI notat

10 slag för vidare forskning inom området. Inom ramen för examensarbetet ska även en internationell översikt av körsimulatorer genomföras. Översikten ska undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. 1.3 Avgränsningar Modellen har endast testkörts i begränsad omfattning. Detta på grund av att arbetet är begränsat till framtagande och implementering. Av samma anledning har modellen inte kalibrerats eller validerats mot några uppmätta mätvärden. Den validering som genomförts har skett genom granskning av animeringen och utdata. Modellens delmodeller har inte utvärderats i någon större omfattning. Vi har ansett det viktigare att ha en helhet som fungerar än att alla delmodeller är perfekta. 1.4 Arbetsgång Den internationella översikten av körsimulatorer runt om i världen genomfördes i form av insamling av information och kontaktmöjligheter via Internet samt genom e-postkontakt med de olika organisationerna. En modell för generering och simulering av trafik till en körsimulator innehåller många olika delmodeller. De delmodeller som behandlar själva trafikgenereringen diskuterades fram tillsammans med handledaren. För de delmodeller som avser trafiksimuleringen användes i den mån det var möjligt befintliga modeller. I de fall en lämplig modell saknats har en egen modell utarbetats. Modellen implementerades i ett programmeringsspråk och testkördes sedan. 1.5 Rapportens struktur Avsnitt 2 behandlar trafiksimulering och körsimulatorer. I avsnittet presenteras begrepp, definitioner och användningsområden. Avsnittet inkluderar även en beskrivning av VTI:s körsimulator samt en internationell översikt över förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. I avsnitt 3 beskrivs framtagandet av vår modell för generering och simulering av trafik till VTI:s körsimulator. Avsnittet inleds med en problemformulering och därefter redogörs för den modell som tagits fram för trafikgenereringen. Trafiksimuleringen behandlas i avsnitt 4. De förar- och fordonsmodeller som har inkluderats i trafiksimuleringsmodellen beskrivs ingående. Implementeringen beskrivs i avsnitt 5. I avsnittet presenteras bland annat hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn har utformats samt hur initieringen av simuleringen går till. Avsnittet avslutas med en beskrivning av den verifiering och validering som gjorts av modellen. Avsnitt 6 innehåller en beskrivning av den applikation som konstruerats. Här finns en beskrivning av det grafiska användargränssnittet, vilka användarspecificerade inparametrar som kan matas in, hur statistikinsamlingen går till samt hur en körning genomförs. Rapporten avslutas med en diskussion i avsnitt 7. Bland annat diskuteras modellens uppbyggnad och den verifiering och validering som utförts. Några uppslag för vidare forskning presenteras också. 12 VTI notat

11 1.6 Läsanvisningar Strukturen av rapporten möjliggör att vissa avsnitt kan läsas fristående. I slutet av avsnitten 3 till 6 finns en kort avsnittssummering för de läsare som inte vill läsa hela avsnitten. Vi har i rapporten valt att använda ordet hastighet för att beteckna begreppet fart. En hastighet har både en riktning och en styrka. Begreppet fart avser en hastighets styrka. Det vore därför korrekt att till exempel tala om fartmätare och fartgräns istället för hastighetsmätare och hastighetsbegränsning. Vi har dock insett att det ord som används av människor i allmänhet är hastighet och har därför valt att använda det. Ordet simulator ska i rapporten läsas som körsimulator. För att öka läsbarheten har vi ibland valt att skriva simulator istället för körsimulator. VTI notat

12 2 Simulering och körsimulatorer Simulering och körsimulatorer är verktyg som utvecklats och använts under de senaste decennierna. Även om trafiksimulering inte är något helt nytt begrepp är det först under de senaste åren som användandet tagit ordentlig fart. Detta beror bland annat på de ständigt ökande trafikproblemen och att efterfrågan på tillförlitliga beslutsunderlag för infrastrukturella förändringar ökat. En annan viktig orsak är den snabba utvecklingen av persondatorer. Simulering kräver hög datorkapacitet och det är först under senare år som persondatorer med tillräckligt hög prestanda funnits att tillgå. Även körsimulatorerna har haft nytta av den snabba tekniska utvecklingen. En del av dagens simulatorer utrustas med både avancerade rörelsesystem och grafiksystem. 2.1 Trafiksimulering Inom ett stort antal ämnesområden finns det ofta behov av att analysera och utvärdera olika komplexa problem. Det kan till exempel röra sig om placering av maskiner och lagerhyllor etcetera i industrilokaler, produktionsplanering inom tillverkningsindustri eller utformning av vägtrafiksystem. Problemen behandlar ofta system som består av ett antal olika processer 1. Systemets komponenter och deras beteende kan i allmänhet beskrivas logiskt eller matematiskt. Ofta kan även interaktioner mellan ett begränsat antal komponenter beskrivas logiskt, medan de komplexa och samtidiga interaktionerna mellan åtskilliga komponenter är betydligt svårare att beskriva. Ett verktyg för att analysera och utvärdera problem av den här typen är simulering. En simuleringsmodell är en logisk representation av ett system. Systemets dynamiska processer beskrivs statistiskt och kan ofta beskådas visuellt under simuleringen. Skapandet av en simuleringsmodell inleds med att systemet som ska analyseras bryts ner till lämplig nivå. Vad som är lämplig nivå beror på studiens syfte. Systemet beskrivs sedan logiskt eller schematisk, se figur 2.1. Modellen implementeras då i ett lämpligt programmeringsspråk, antingen i något grundspråk som exempelvis Java, C++, Pascal, eller i något av de simuleringsspråk som tagits fram för att implementera simuleringsmodeller. 1 Exempel på processer i en tillverkningsindustri är montering, målning och paketering. 14 VTI notat

13 Verkligt system Maskin A Process B Lager Modell If produkttyp = 1 then timeinmaskina = N(4,1) else timeinmaskina = N(3,2) Datormodell Figur 2.1 Illustration av skapandet av en simuleringsmodell. En simuleringsmodell kan vara stokastisk eller deterministisk. En stokastisk modell innehåller slumpelement, vilket medför att dess beteende inte går att förutse. En deterministisk modell innehåller däremot inga slumpelement. Modellens beteende är helt förutbestämt utifrån de startvärden som anges. En simuleringsmodell över en fabrik där bearbetningstiden anses vara konstant i alla processer för respektive produkttyp är deterministisk, till exempel om produkttyp 1 alltid tar 2 minuter att bearbeta i maskin A. Om bearbetningstiden i en process däremot anses variera mellan enheter av samma produkttyp är modellen stokastisk, till exempel om en enhet av produkttyp 1 tar 2 minuter att bearbeta i maskin A medan en annan enhet av produkttyp 1 tar 3 minuter. Den grundläggande variabeln i en simuleringsmodell är tiden. Hur tiden modelleras varierar dock. Den varierande modelleringen av tiden utgör en lämplig utgångspunkt för klassificering av simuleringsmodeller. Om modellen beskriver hur systemets element uppdateras kontinuerligt som respons av kontinuerlig stimuli är modellen tidskontinuerlig. Motsatsen är att systemets element endast uppdateras vid vissa tidpunkter. En sådan modell är diskret. Diskreta modeller kan delas in i tidsstyrda och händelsestyrda modeller. En tidsstyrd modell delar in tiden i lika stora tidsintervall. Under varje intervall beräknas de aktiviteter som förändrar utvalda systemelements tillstånd. I händelsediskreta modeller uppdateras systemet när en händelse inträffar. En händelse är en känd förändring av ett elements tillstånd. Exempel på en händelse är att en enhet skapas eller anländer till en process. En illustration av förhållandet mellan kontinuerliga och diskreta respektive tidsstyrda och händelsestyrda modeller återfinns i figur 2.2. VTI notat

14 Modell Kontinuerlig Diskret Tidsstyrd Händelsestyrd Figur 2.2 Illustration av förhållandet mellan kontinuerliga och diskreta respektive tidstyrda och händelsestyrda modeller. Inom kommunikationsområdet finns ideligen behov av att utvärdera och analysera olika kommunikationssystem 2. För simulering av fordonstrafik har flera modeller och program konstruerats. Dessa modeller är vanligen tidsstyrda. En modell över ett trafiksystem innehåller alltför många och alltför tätt förekommande händelser för att vara händelsestyrd. Trafiksimuleringsmodeller brukar klassificeras efter detaljeringsgrad. Den vanligaste indelningen sker i kategorierna: mikro-, meso- och makroskopisk. Mikroskopiska modeller beskriver systemets komponenter och interaktionen mellan dessa på en hög detaljnivå. Till exempel beror ett fordons körfältsbyte på denna nivå på fordonets och de omgivande fordonens hastigheter, de hastigheter fordonen vill färdas med och avstånden mellan fordonen. Mesoskopiska modeller beskriver ofta systemets komponenter på en hög detaljnivå medan entiteternas beteende och interaktionen mellan dessa beskrivs mindre detaljerat. Ett körfältsbyte på mesoskopisk nivå beror snarare på densiteten 3 i de olika körfälten än på enskilda fordons hastigheter och avstånden mellan dessa. I makroskopiska modeller beskrivs systemets komponenter och deras aktioner på en låg detaljnivå. I makroskopiska modeller buntas oftast alla fordon som färdas på en länk ihop till ett flöde. Ett körfältsbyte modelleras troligen inte alls i en makroskopisk modell. En mikrosimuleringsmodell är uppbyggd av olika delmodeller. De delmodeller som behandlar förares och fordons beteenden i olika situationer brukar kallas beteendemodeller. Den mest grundläggande beteendemodellen är den som beskriver hur fordon beter sig när de är fria respektive hindrade. Ett fordon anses vara fritt då det kan färdas obehindrat av den omgivande trafiken. Ett fordon är således hindrat när det behöver anpassa sin hastighet efter omkringliggande fordon. Modeller som hanterar hur fordon färdas när de är hindrade respektive fria brukar kallas för car-followingmodeller. Andra modeller som ofta återfinns i en mikroskopisk modell är modeller för körfältsbyten och omkörningar. En simuleringsmodells huvudsakliga komponenter är givetvis fordonen. Fordonens beteende påverkas av ett antal fordonsparametrar. I en mikrosimuleringsmodell används parametrar såsom längd, bredd, önskad hastighet, accelerations- respektive retardationsförmåga, etcetera för att beskriva ett fordon. 2 Exempel på kommunikationssystem är: ett vägnät i en stad, ett telekommunikationsnätverk och ett distributionsnätverk. 3 Densitet i trafiktekniska termer avser antal fordon per längdenhet. 16 VTI notat

15 Trafikmodeller måste, som i princip alla övriga typer av modeller, kalibreras, verifieras och valideras innan de kan användas för experiment. Kalibrering innebär att modellens parametrar justeras så att modellen antar rätt utdata givet en viss indata. Vanligtvis samlas indata med motsvarande utdata in för det verkliga systemet. Sedan matas samma indata in i modellen och de utdata som fås från modellen jämförs slutligen med dem från det verkliga systemet. Om det finns skillnader justeras modellens parametrar tills skillnaderna blir obetydliga. Verifiering genomförs för att kontrollera att modellen är korrekt implementerad, det vill säga att modellen fungerar på så sätt som det är tänkt. Vid validering kontrolleras slutligen om modellen är en tillräcklig korrekt avbildning av verkligheten. Vad som är tillräckligt korrekt varierar beroende på vad modellen ska användas till. Om modellen ska användas för att öka den övergripande kunskapen om systemet hos de anställda i ett företag behöver den inte vara en lika bra beskrivning av verkligheten som om den ska användas för att ta fram beslutsunderlag för kostsamma omstruktureringar av en verkstadslokal. Kalibrering, verifiering och validering är en iterativ process. Om några förändringar i modellen görs under något av stegen måste en ny iteration genomföras. Fördjupad kunskap inom området simulering och speciellt trafiksimulering kan inhämtas från rapporten Traffic Simulation [16]. 2.2 Körsimulatorer En körsimulator definieras i Nationalencyklopedin som en förarplats med utrustning för att efterlikna verklig bilkörning. Om körsimulatorn är rörlig kan krafterna på föraren öka realismen och stödja synintrycken från omvärldsbilden [1]. I dagsläget finns en mängd olika typer av körsimulatorer. Variationen mellan simulatorerna är stor. Det finns körsimulatorer som i princip endast består av en ratt och en skärm men det finns även mer avancerade simulatorer som bygger på en riktig fordonskaross och avancerade rörelsesystem VTIs körsimulator Vid Statens väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, finns sedan mitten på 80- talet en körsimulator. Simulatorn har ett omfattande rörelsesystem bestående av en stor linjärrörelse, en tipp- och krängrörelse samt ett skakbord under fordonskarossen. Vägen och dess omgivning projiceras från tre projektorer över 120 grader horisontellt och 30 grader vertikalt på en skärm framför fordonet, se figur 2.3. Fördröjningen från fordonsrörelse till visualisering är 20 ms. Den maximala acceleration som går att uppnå i simulatorn är 0,4g. Simulatorn har använts för försök inom flera områden. Det har till exempel genomförts försök med personer som gått på drogavvänjning, ett försök före starten på avvänjningen och ett efter. Det har även genomförts försök för att studera beteenden vid kombination av bilkörning och alkohol eller användning av mobiltelefon. Även försök som har med vägutformning att göra, till exempel planering av nya tunnlar i Stockholmsområdet, har genomförts. Även om simulatorn är av hög klass och används flitigt pågår sedan 1999 framtagande av en ny simulator. Den nya simulatorn kommer att ha ett mer avancerat rörelsesystem. Rörelsesystemet kommer att kunna erbjuda accelerationsmöjligheter upp till 0,8g. Det är ungefär var gränsen för en riktig personbil ligger. Ytter- VTI notat

16 ligare information om både den gamla och den nya simulatorn finns att tillgå på VTIs hemsida [27]. Figur 2.3 Bild på VTIs körsimulator (Källa: VTI [27]) Internationell översikt För att undersöka förekomsten av körsimulatorer med modeller för generering och simulering av omgivande trafik genomfördes en internationell översikt inom detta område. Det franska institutet Institut national de recherche sur les transports et leur securite, INRETS, tillhandahåller en lista över simulatorer med länkar till respektive simulators hemsida. Listan återfinns på INRETS hemsida [19]. Simulatorernas hemsidor studerades och eventuell information om stokastisk trafikgenerering samt kontaktmöjligheter via e-post noterades. Via sökmotorer utfördes sökningar efter dokument och hemsidor som behandlar stokastisk trafikgenerering till körsimulatorer. Från Nils Petter Gregersen [30] erhölls en arbetsrapport från projektet TRAINER. Rapporten [14] bygger på en kartläggning av simulatorer runt om i världen och innehåller en förteckning över simulatorer med tillhörande hemsida och eventuella kontaktmöjligheter. Då studien i huvudsak genomfördes i form av granskning av hemsidor och via e-post gallrades de simulatorer där vi inte lyckades finna någon tillhörande hemsida eller någon kontaktmöjlighet bort. Till vissa simulatorer fanns ingen hemsida på de språk vi behärskar, det vill säga engelska, svenska eller tyska. Dessa simulatorer gallrades därför också bort. Till de kvarvarande simulatorerna skickades en e-postförfrågan angående huruvida simulatorerna innehåller någon typ av stokastisk trafikgenerering. Den e- postförfrågan som skickades återfinns i bilaga 1. Totalt skickades e-postförfrågningar till 38 olika institut, universitet och företag. Då en del simulatorer gallrades bort kan med säkerhet konstateras att det finns fler än 38 simulatorer runt om i världen. Antalet inkomna svar då studien avslutades, den 30 april 2002, uppgick till 20 stycken, det vill säga en svarsfrekvens på 52,5 %. Efter detta inkom ytterligare ett svar, vilket ökade svarsfrekvensen till 55,3 %. Enligt svaret, vilket kom från Hans-Peter Krueger, IZVW, [31], inklude- 18 VTI notat

17 rar IZVWs körsimulator någon form av stokastiskt genererad trafik. Då svaret inkom efter studiens avslutande har det inte behandlats. I bilaga 2 redovisas för respektive simulator följande: eventuell kontaktperson, e-postadress, när förfrågan skickats samt när eventuellt svar mottagits. De simulatorer, nio stycken, som ansetts inkludera någon form av stokastiskt genererad trafik redovisas i tabell 2.1. Det bör poängteras att det kan finnas fler simulatorer som innefattar stokastisk trafikgenerering än de som redovisas i tabellen. Tabell 2.1 Organisationer som har simulatorer som ansetts inkludera någon typ av stokastiskt genererad trafik. Institut, universitet eller företag AutoSim Faros INRETS KQ Corporation NHTSA Northeastern University Renault University of Groningen University of Iowa Nedan följer en beskrivning av trafikgenereringen för respektive simulator. Omfånget skiftar beroende på varierande tillgång på information om de olika simulatorerna. AutoSim AutoSims simulator inkluderar självstyrande fordon som kan accelerera, retardera, styra, genomföra omkörningar och köra i kö. Trafiken tar även hänsyn till trafiksignaler, vägskyltar och vägmarkeringar. Maximalt kan 100 personbilar, cyklar och gångtrafikanter simuleras samtidigt. Då inget svar inkommit från AutoSim och inga dokument om simulatorn påträffats har all information om simulatorn hämtats från AutoSims hemsida [18]. Faros Enligt Frederic Le Coadou [29] har Faros simulator en generering av omgivande trafik som påverkar och påverkas av simulatorn. Dock är all dokumentation om detta en företagshemlighet. INRETS Det franska institutet INRETS har utvecklat ARCHISIM. ARCHISIM är en beteendemodell för simulatorer. Modellen bygger på tre subsystem: perception, beslutsprocess och aktion. Varje simulerad förare har en modell över sin omgivning och interagerar med omgivande fordon och infrastruktur. Varje fordon är självstyrande och har potential att reagera på alla situationer. De har även mål, egenskaper och ett specifikt körsätt. Informationen kring ARCHISIM är hämtat ifrån Behavioral Simulation: Towards High-Density Network Traffic Studies [7]. VTI notat

18 KQ Corporation Enligt Brian Mannlein [33] inkluderar simulatorn från KQ Corporation självstyrande stokastiska fordon. Fordonen skapas i området kring simulatorfordonet, fast utanför simulatorns siktsträcka. Fordonen förstörs då de lämnar det grafiskt kodade nätverket eller när avståndet till simulatorfordonet blir för långt. Det ska aldrig ske några kollisioner mellan självstyrande fordon, dock kan självstyrande fordon och simulatorfordonet kollidera. De självstyrande fordonens beteenden, som till exempel hastighet och avstånd till framförvarande fordon, styrs av slumpparametrar. När ett självstyrande fordon närmar sig en korsning slumpas fordonet färdväg genom korsningen. NHTSA National Highway Traffic Safety Administration, NHTSA, har utvecklat simulatorn National Advanced Driving Simulator, NADS. Simulatorn finns, används och underhålls vid universitet i Iowa, USA. NADS innehåller en så kallad traffic manager som genererar självstyrande trafik i området kring simulatorn. Trafik genereras endast i närheten av simulatorn då beräkningsbördan är stor om ett stort antal fordon simuleras, i realtid, i hela den virtuella miljön. Simulatorn använder sig av både stokastiska och deterministiska fordon. De deterministiska fordonen används på vägavsnitt där fordonen inte interagerar med simulatorn, till exempel på korsande broar och i mötande riktning på motorvägar. De stokastiska fordonen simuleras enligt en beteendemodell som beskriver olika mänskliga körbeteende. All information om NADS härrör ifrån Scenario Definition and Control for the National Advanced Driving Simulator [5]. Northeastern University Vid Northeastern University, USA, pågår ett projekt som har till syfte att utveckla en modell för självstyrande fordon till simulatorn. Tanken är att fordonen ska färdas enligt olika beteendemodeller. Fokus ligger på olika typer av körsätt, till exempel normalt, aggressivt och onyktert körsätt samt karakteristiskt körsätt för äldre förare. Körsättet påverkar beteendemodellernas utseende. Dokumentation om hur trafikgenereringen fungerar saknas. All information om simulatorn vid Northeastern University har hämtats från universitetets hemsida [20]. Renault Renault har utvecklat mjukvaran SCANeR II för simulatorer. Systemet består av 15 moduler varav en kontrollerar trafik. Denna modul genererar förare till varje självstyrande fordon. Förarnas beteenden bestäms av ett antal parametrar och riskfaktorer. Alla fordon byggs upp av tre subsystem: perception, kognition samt aktion. Det perceptionella systemet avsöker omgivningen kring det aktuella fordonet och detekterar till exempel trafikljus, vägskyltar, gångtrafikanter samt barriärer. Den kognitiva processen planerar fordonens körning utifrån tre nivåer: strategisk, taktisk och operationell. På den strategiska nivån planeras fordonets rutt och vägval. Den taktiska nivån hanterar val av manövrar för att uppnå det strategiska målet. På den operationella nivån bestäms vilka manövrar som måste genomföras för att uppnå det taktiska målet. Slutligen genomförs manövrarna i aktionsprocessen. Informationen om SCANeR II är hämtad ifrån Renaults hemsida [21] samt dokumentet Traffic generation with the SCANeR II [12]. 20 VTI notat

19 University of Groningen I simulatorn vid universitetet i Groningen, Nederländerna, simuleras trafik enligt olika beteendemodeller. Användare kan även styra specifika fordon för att uppnå olika trafiksituationer. De simulerade fordonen färdas med utgångspunkten att uppnå sina egna mål och ser simulatorn som vilket annat fordon som helst. För varje vägsträcka finns en lista med fordon som trafikerar vägsträckan, sorterade efter tillryggalagd sträcka sedan föregående korsning. En vägsträcka definieras som en väg som sammanbinder två korsningar och har en riktning. Listan utgör sammankopplingen mellan fordonen och nätverket och möjliggör för fordon att detektera framför- och bakomvarande fordon samt från andra tillfarter, inkommande fordon till en korsning. Listan uppdateras då omkörningar genomförs samt då fordon anländer och lämnar vägsträckan. Informationen om simulatorn är hämtad ur dokumentet Functional Aspects of the Driving Simulator at the University of Groningen [17] och från universitets hemsida [25]. University of Iowa Den simulator som har utvecklats vid universitet i Iowa, USA, kallas Hank. Enligt Embedding Scenarios in Ambient Traffic [6] innehåller Hank simulerade fordon som har förmågan att färdas längs med vägar, navigera genom korsningar, följa andra fordon, byta körfält samt göra omkörningar. Fordonen tar hänsyn till gällande hastighetsbegränsningar och trafiksignaler. Summering Det har varit svårt att erhålla specifik information om hur trafikgenereringen går till i de olika simulatorerna. I huvudsak har informationen behandlat simulatorernas olika beteendemodeller. Tyvärr har svar på e-postförfrågan inte inkommit för en del av de simulatorer som ansetts ha trafikgenerering, vilket medfört att viktiga informationskällor saknats för dessa simulatorer. Två av simulatorerna, utvecklade av KQ Corporation och NHTSA, simulerar endast fordon i ett begränsat område kring simulatorfordonet. Anledningen till detta är att simulering av alla fordon i nätverket ofta blir mycket beräkningskrävande [5], [33]. Av den information som erhållits framgår inte huruvida övriga simulatorer endast simulerar fordon i simulatorns närmaste omgivning eller i hela nätverket. Överlag har de dokument som hittats skrivits av personer som varit inblandade i arbetet med simulatorn, som dokumentet behandlar. Diskussioner om simulatorernas trafikgenereringsmodellers olika för- och nackdelar har oftast saknats. Dokumenten har i huvudsak behandlat vad modellerna klarar av och berättat mycket lite om hur modellerna fungerar samt huruvida modellerna fungerar bra eller inte. Vår förhoppning var att den internationella översikten skulle ge några uppslag inför utvecklingen av vår modell. Tyvärr resulterade översikten i väldigt få uppslag. Uppslagen berörde i princip endast själva trafiksimuleringen. Modeller för detta finns det i överflöd och det var främst modeller för trafikgenerering kring en körsimulator som vi eftersökte. Det har således inte funnits några befintliga modeller att granska och hämta idéer ifrån. Vi har därför konstruerat en modell från grunden. VTI notat

20 3 Trafik till körsimulatorer Det finns ett antal olika aspekter som kan beaktas vid framtagandet av en modell för generering och simulering av trafik till körsimulatorer. Vilka aspekter som utvecklaren slutligen tar hänsyn till beror till stor del på simulatorns tillämpningsområden. Några exempel på aspekter är: olika omvärldar, kommunikation mellan fordon, väder och väglag samt olika fordonsslag. Olika omvärldar, till exempel landsväg, motorväg, tätort etcetera, ger upphov till olika trafiksituationer. Detta medför att om en modell är giltig för en typ av omvärld behöver den inte vara giltig för en annan typ. En modell som konstruerats för motorvägar är till exempel inte giltig för landsvägar. Detta eftersom modellen inte behandlar korsningar och mötande trafik. Några viktiga faktorer vid omvärldsspecificering är om körfältsbyten eller omkörningar är tillåtna, om det finns en vägren samt om det finns korsningar och i så fall hur reglering och utformning av dessa ser ut. Förare kommunicerar med varandra för att förtydliga de handlingar som de genomför eller avser att genomföra. Kommunikationen sker med ljud- och ljussignaler. Om ett fordon bromsar märker bakomvarande fordon detta både genom att fordonets bromsljus tänds samt att fordonets hastighet minskar. Ett annat sätt som fordon kommunicerar med varandra är med hjälp av körriktningsvisare. Vid trafiksimulering kan ljud- och ljuskommunikation ofta ignoreras. Detta eftersom alla fordons aktiviteter är kända genom modellen. Vid trafiksimulering där ett av fordonen styrs av en människa, som till exempel vid simulerad trafik kring en simulator, finns en fördel med att använda ljud- och ljuskommunikation. Detta då simulatorföraren inte har tillgång till information om övriga fordons aktiviteter. I en del simulatorer kan väder och väglag varieras. I VTI:s simulator kan vägbanans yta varieras mellan torr, hal och vattenbelagd. Dessutom kan väderförhållandet växlas mellan dagsljus, olika dimm- och mörkernivåer samt olika typer av vindförhållanden [32]. När variationer i väder och väglag kombineras med simulering av omgivande trafik är det viktigt att även den omgivande trafiken påverkas av variationerna. Om detta ignoreras kan omgivande trafik färdas utifrån normala väder- och väglagsförhållanden, medan simulatorn har försämrade förhållanden, vilket kan te sig orealistiskt. Om endast personbilar finns representerade i en simuleringsmodell kommer vissa trafiksituationer aldrig att kunna uppstå. Till exempel kommer inte köbildning efter lastbilar att förekomma. Köer som uppstår efter personbilar avvecklas snabbare än köer efter lastbilar. Anledningen till detta är den stora skillnaden i längd mellan fordonstyperna, vilket kräver olika stora tidluckor vid omkörning. Två trafikantgrupper som kan vara viktiga att modellera, i alla fall i tätortsmiljöer, är cyklister och gångtrafikanter. Interaktioner mellan dessa trafikantgrupper och motordrivna fordon sker kontinuerligt. Om dessa grupper inte inkluderas i modellen uppstår bland annat aldrig interaktionen mellan svängande fordon, som korsar en gång- och cykelbana och gång- och cykeltrafikanter. Andra fordonstyper som kan vara av intresse att modellera är utryckningsfordon och bussar. 3.1 Problemformulering Grundpelarna i ett system för att simulera trafik till en körsimulator är en körsimulator, en modell som genererar och simulerar omgivande trafik samt en kommunikationslänk som förbinder simulatorn och modellen, se figur VTI notat

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Train simulation at VTI. Mats Lidström Björn Blissing

Train simulation at VTI. Mats Lidström Björn Blissing Train simulation at VTI Mats Lidström Björn Blissing SST-projektet Körsimulator för spårburen trafik (SST) Förstudie 2002 Fem användningsområden: 1. Beteendevetenskaplig grundforskning 2. Utbildning och

Läs mer

Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats

Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats UPPDRAG Analys TA-plan Fisksätra tpl UPPDRAGSNUMMER 7001219000 UPPDRAGSLEDARE Joacim Thelin UPPRÄTTAD AV Joacim Thelin DATUM Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats Sweco har fått i uppdrag av Nacka

Läs mer

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com

Läs mer

1. Ställa in ett resmål och söka efter en resväg

1. Ställa in ett resmål och söka efter en resväg 1. Ställa in ett resmål och söka efter en resväg Inställning av sökvillkor för resväg och resmål eller tillägg av nya resvägar måste slutföras för att en resvägssökning för vägledning till ett särskilt

Läs mer

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Förord Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har på

Läs mer

ICA Grytan, Västerås - Trafikanalys med hjälp av trafiksimulering i Vissim. Uppdragsnr: (11)

ICA Grytan, Västerås - Trafikanalys med hjälp av trafiksimulering i Vissim. Uppdragsnr: (11) \\ser71sth1se.se.wspgroup.com\projects\7021\2013\10189249 - ICA Grytan, Västerås\5_Beräkningar\Vissim\Rapport\PM Trafikanalys ICA Grytan.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10189249 1 (11) PM ICA Grytan,

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Utvärdering av Actibump i Uppsala Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B

Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B Förarprovet för behörighet B består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. Genom den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om

Läs mer

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1

Läs mer

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29 Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar

Läs mer

Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv

Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv VTI notat 34-25 Utgivningsår 25 www.vti.se/publikationer Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv Arne Carlsson Andreas Tapani Förord Denna studie av framkomlighetseffekter till följd av

Läs mer

Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes

Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes Kapacitetsanalyser med VisSim: Hur redovisar vi simuleringsresultaten? Hur ska/kan resultaten

Läs mer

Utvärdering av ITS. Albania Nissan Avdelning för Trafik och logistik

Utvärdering av ITS. Albania Nissan Avdelning för Trafik och logistik Utvärdering av ITS Albania Nissan (bibbi@infra.kth.se) Avdelning för Trafik och logistik Utvärderingsmöjligheter Motorvägar -Variable message sigs (VMS) -Variable speed signs (VSL) -Incident management

Läs mer

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Trafiksäkerhet landsväg före ändring Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h

Läs mer

Hårstorp 1:1 industri

Hårstorp 1:1 industri Ramböll Sverige AB Trafikanalys -Korsningen Gronvägen--- Finspångs Tekniska Verk Linköping 2007-02-26 Finspångs Tekniska Verk Trafikanalys -Korsningen Gronvägen Datum 2007-02-26 Uppdragsnummer Utgåva/Status

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Systemskiss. Michael Andersson Version 1.0: 2012-09-24. Status. Platooning 2012-09-24. Granskad DOK, PL 2012-09-19 Godkänd Erik Frisk 2012-09-24

Systemskiss. Michael Andersson Version 1.0: 2012-09-24. Status. Platooning 2012-09-24. Granskad DOK, PL 2012-09-19 Godkänd Erik Frisk 2012-09-24 2012-09-24 Systemskiss Michael Andersson Version 1.0: 2012-09-24 Status Granskad DOK, PL 2012-09-19 Godkänd Erik Frisk 2012-09-24 Systemskiss i 2012-09-24 Projektidentitet, TSRT10, HT2012, Tekniska högskolan

Läs mer

Välj rätt fordonsbelysning

Välj rätt fordonsbelysning Välj rätt fordonsbelysning Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651) Transporstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Vinjett 1: Relationsdatabas för effektivaste vägen

Vinjett 1: Relationsdatabas för effektivaste vägen Vinjetter Inledning I denna kurs kommer vi att utgå från transporter som tema för vinjetterna. Fokus för kursen blir vilken information som behöver vara tillgänglig och hur denna skulle kunna lagras. Man

Läs mer

a) Använd samtal.mat för att beräkna antalet samtal som blir spärrade i de olika cellerna under den givna timmen.

a) Använd samtal.mat för att beräkna antalet samtal som blir spärrade i de olika cellerna under den givna timmen. Inlämningsuppgift Svaren lämnas in i kursfacket märkt TNK090 på plan 5 i Täppan, senast 2016-10-28. Alla svar ska motiveras, tankegången i lösningen förklaras och notation definieras. Uppgifterna utförs

Läs mer

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja 1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov

Moped klass II Kunskapsprov Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Datasäkerhet och integritet

Datasäkerhet och integritet Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

VTI rapport 657 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Slitna vindrutor. Simulatorstudie. Anne Bolling Gunilla Sörensen

VTI rapport 657 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Slitna vindrutor. Simulatorstudie. Anne Bolling Gunilla Sörensen VTI rapport 657 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Slitna vindrutor Simulatorstudie Anne Bolling Gunilla Sörensen Utgivare: Publikation: VTI rapport 657 Utgivningsår: 2009 581 95 Linköping Projektnamn:

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Linköping

Utvärdering av Actibump i Linköping Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.

Läs mer

Presentation av körprov B (personbil)

Presentation av körprov B (personbil) Presentation av körprov B (personbil) Förarprovet för behörighet B består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. De båda proven ska genomföras nära varandra i tid. Genom den här broschyren vill

Läs mer

INFORMATION OCH VILLKOR

INFORMATION OCH VILLKOR INFORMATION OCH VILLKOR Blomlådor för en ökad trygghet i trafiken Så säger lagen I Trafikförordningen (TRF) läggs ett stort ansvar på att bilförarna skall anpassa hastigheten efter rådande omständigheter.

Läs mer

GODSTRANSPORTER. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GODSTRANSPORTER. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GODSTRANSPORTER Ämnet godstransporter behandlar yrkesmässig vägtransport av gods. Det behandlar dels förarutbildning på de olika fordon som används för godstransporter på väg, dels säker hantering av det

Läs mer

Utvärdering av mätmetod för ickeverbal kopplingsgrad i interaktionen mellan förare och fordon.

Utvärdering av mätmetod för ickeverbal kopplingsgrad i interaktionen mellan förare och fordon. Utvärdering av mätmetod för ickeverbal kopplingsgrad i interaktionen mellan förare och fordon. Mats Björkman Skardet 3 SE- 9 KODE Tfn 39- e-mail: mats@active-attention.com Sammandrag Statens Väg och Transportforskningsinstitut

Läs mer

Kapacitetsstudie kring Uppsala resecentrum - Mikrosimulering

Kapacitetsstudie kring Uppsala resecentrum - Mikrosimulering STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KSN-2014-132 Underlag till arbetet med Översiktsplan för Uppsala kommun 2014-09-11 UNDERLAGSRAPPORT: Kapacitetsstudie kring Uppsala resecentrum - Mikrosimulering RAPPORTFÖRFATTARE

Läs mer

UML use cases. Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet micke@informatik.umu.se

UML use cases. Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet micke@informatik.umu.se UML use cases micke@informatik.umu.se Use case (användningsfall) En modelleringsteknik som hjälper utvecklare att bestämma vilka funktioner som ska implementeras i ett system/applikation Finns olika typer

Läs mer

Parametrar för mikrosimulering av cykeltrafik

Parametrar för mikrosimulering av cykeltrafik Parametrar för mikrosimulering av cykeltrafik Känslighetsanalys av cykelmodell i Vissim och kalibrering av hastighets och accelerationsfördelning david palmqvist teknik och samhälle LTH Lunds universitet

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006),

INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006), INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING

Läs mer

Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering TRV2013/79994

Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering TRV2013/79994 Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering TRV2013/79994 Titel: Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering Ärendenummer: TRV 2013/79994 Utgivningsdatum: Augusti 2014 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

REALTIDSÖVERVAKNING, KONTROLL, STYRNING OCH PROAKTIV BESLUTSHANTERING AV VATTENLEDNINGSNÄT

REALTIDSÖVERVAKNING, KONTROLL, STYRNING OCH PROAKTIV BESLUTSHANTERING AV VATTENLEDNINGSNÄT REALTIDSÖVERVAKNING, KONTROLL, STYRNING OCH PROAKTIV BESLUTSHANTERING AV VATTENLEDNINGSNÄT Michael Kamdem Tekniska verken i Linköping VA GIS Stockholm 2015-01-29 GIS Verktyg + hydrauliska modeller Primära

Läs mer

Harmonisering av hastigheter

Harmonisering av hastigheter VTI notat 42 2004 Harmonisering av hastigheter Effekter av minskad hastighetsspridning Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50440 Projektnamn Harmoniserade

Läs mer

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

ISA. Per-Olof Svensk Triona AB Transportforum 2009. Integrerat med Navigation för Massmarknad. 200 m. Parkridge Ave. Sheridan Ave Time to dest.

ISA. Per-Olof Svensk Triona AB Transportforum 2009. Integrerat med Navigation för Massmarknad. 200 m. Parkridge Ave. Sheridan Ave Time to dest. ISA Integrerat med Navigation för Massmarknad 200 m 50 43 km/h Wisepilot Phone Parkridge Ave Per-Olof Svensk Triona AB Transportforum 2009 Dist. left 53 km Options Sheridan Ave Time to dest. 1:23 Est.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Riksåklagarens föreskrifter om ändring i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott; SFS 2015:534 Utkom från trycket den 25 augusti 2015 beslutade

Läs mer

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Förbifart Stockholm Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Vad är samverkande Intelligenta Transportsystem (ITS)? Tekniska system för att kommunicera mellan

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

QUEST TM Flödessimulering

QUEST TM Flödessimulering QUEST TM Vad är simulering? Simulering är att experimentera med en modell av verkligheten Simulering är ett verktyg för effektivt projektarbete Simulering är ett nytt arbetsätt 2 Varför flödessimulering?

Läs mer

TigerSim- Ny modell för kapacitetsanalys av dubbelspår

TigerSim- Ny modell för kapacitetsanalys av dubbelspår KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY TigerSim- Ny modell för kapacitetsanalys av dubbelspår Anders Lindfeldt anders.lindfeldt@abe.kth.se 2015-05-07 Kapacitet Ökat kapacitetsutnyttjande innebär Längre gångtider

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16.

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16. Räddningstjänsten Förebyggande enheten Gert Lönnqvist, brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2012-10-03 Beteckning Olycksundersökning

Läs mer

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar

Läs mer

Utveckling av en mesoskopisk trafikmodell i VISUM för Trafikkontoret i Göteborg

Utveckling av en mesoskopisk trafikmodell i VISUM för Trafikkontoret i Göteborg Utveckling av en mesoskopisk trafikmodell i VISUM för Trafikkontoret i Göteborg 1 Mycket på gång i Göteborg Partihallsförbindelsen 2008-2011 Ersättning av Göta Älvbron 2015-2018 Bangårdsviadukten 2015-2018

Läs mer

På jakt efter examensarbete?

På jakt efter examensarbete? På jakt efter examensarbete? BorgWarner i Landskrona utvecklar ett system för 4-hjulsdrift som idag serietillverkas till ett flertal bilmodeller från bl.a. Volkswagen, Volvo och Land Rover. BorgWarner

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01044 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E4an norr om Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Symboler och abstrakta system

Symboler och abstrakta system Symboler och abstrakta system Warwick Tucker Matematiska institutionen Uppsala universitet warwick@math.uu.se Warwick Tucker, Matematiska institutionen, Uppsala universitet 1 Vad är ett komplext system?

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Simulering av brand i Virtual Reality

Simulering av brand i Virtual Reality Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Systemskiss. LiTH. Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer Erik Andersson Version 1.0. Status

Systemskiss. LiTH. Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer Erik Andersson Version 1.0. Status Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer 2007-02-05 LiTH Systemskiss Erik Andersson Version 1.0 Status Granskad Godkänd DOK Henrik Ohlsson Systemskiss10.pdf 1 Autopositioneringssystem

Läs mer

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Trafik Datum 2014-06-04 Uppdrag Planförfattare Från Till nummer Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Planavdelningen Umeå kommun Mats Burström, Gustav Edvinsson, Ramböll Sv AB Anders Dieter Aubry,

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 16 augusti 2007 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera

Läs mer

Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning?

Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning? 2010-01-14 Volvo Car Corporation Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning? Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Institute Excellence Centre at VTI

Läs mer

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE VIDA ALL-IN-ONE INNEHÅLL 1 OM VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION... 3 1.1 DiCE... 3 1.2 J2534... 3 1.3 VCT2000... 3 1.4 Volvo System Tester (VST)... 3 2 DICE... 4 2.1 Support... 4 2.2 Komponenter... 4 2.3 Produktöversikt...

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

LEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE

LEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE LEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE Oderup 9267, 24297 Hörby, 0415-40025, info@datalogisk.se Montering mojomini Allmänt Denna instruktion beskriver kortfattat installation av mojomini. Smart AG antennen Smart

Läs mer

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Tentamen SSY 065, onsdag 17/12, 08:30-12:30, H. Lärare: Petter Falkman, (772) 3723 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:00

Tentamen SSY 065, onsdag 17/12, 08:30-12:30, H. Lärare: Petter Falkman, (772) 3723 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:00 Industriautomation Tentamen SSY 065, onsdag 17/12, 08:30-12:30, H Lärare: Petter Falkman, (772) 3723 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:00 Fullständig lösning ska lämnas på samtliga uppgifter. I förekommande

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Effekter av trafikmeddelanden via VMS - några resultat från 1998

Effekter av trafikmeddelanden via VMS - några resultat från 1998 Effekter av trafikmeddelanden via - några resultat från 1998 2-1-31 Allogg AB Telefon: Telefax: e-mail: all@allogg.se Box 43 159-156 159-113 hemsida: www.allogg.se 647 21 MARIEFRED Sammanfattning I detta

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Nordic Human Factors Guideline NHFG Nordic Human Factors Guideline NHFG (Del 2) Konsekvens av förklaringsmodellen: Den självförklarande vägen eller the Self Explaining Road (SER) Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1

Läs mer

Välj rätt fordonsbelysning

Välj rätt fordonsbelysning Välj rätt fordonsbelysning Informationen i denna broschyr baseras på Vägverkets föreskrifter (2003:22) Trafi kförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (1978:1001) Förordning om vägtrafi kdefi nitioner

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies

Läs mer

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Anders Peterson, Tekn Dr Avdelningen för kommunikations- och transportsystem (KTS) Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet/campus

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

Plats för projektsymbol. Nätverket för svensk Internet- Infrastruktur

Plats för projektsymbol. Nätverket för svensk Internet- Infrastruktur Nätverket för svensk Internet- Infrastruktur NSII Nätverket för Svensk Internet-Infrastruktur Medlemmar: FMV, Frobbit, Netnod, STUPI, SUNET och TU-Stiftelsen Vi har några av världens ledande experter inom

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. 1.1 Bakgrund. 1.2 Syfte

Inledning. Kapitel 1. 1.1 Bakgrund. 1.2 Syfte Sammanfattning Vi har i kursen Modelleringsprojekt TNM085 valt att simulera ett geléobjekt i form av en kub. Denna består av masspunkter som är sammankopplade med tre olika typer av fjädrar med olika parametrar.

Läs mer

Trafikanalys. Alingsås Östra Ängabo

Trafikanalys. Alingsås Östra Ängabo Trafikanalys Alingsås Östra Ängabo Sammanfattning Vectura har på uppdrag av Alingsås kommun fått i uppdrag att göra en översyn kring hur trafikflödet som genereras från planerad bebyggelse i Östra Ängabo

Läs mer

Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg

Fyrfältiga väglänkar Tillämpning av hastighet flödesmodell för fyrfältig väg Royal Institute of Technology Rapportkoncept CTR - Centrum för trafikteknik och trafiksimulering 1999-04-07 Partners: VTI och KTH rev 2000-07-11 Värdinstitution: Infrastruktur och Samhällsplanering Fyrfältiga

Läs mer

INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND

INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND ABSTRAKT Beskrivning av systemet Studien Konsekvensanalys av systemet Resultaten TÄCKNING 2013-7 KOMMUNER - 1 VÄGMYNDIGHETER

Läs mer

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Vi skapar trygghet! 1 Datum 2011-02-24 Diarienr: 360-520/11 Innehållsförteckning Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 3

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer