Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv"

Transkript

1 Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv

2 Producerad av folkhälsonämnden, januari 15 för Degerfors kommun Degerfors och Karlskoga kommuner - Årets folkhälso- och förebyggande kommun 13 Text och bearbetning: folkhälsoförvaltningen Foto: Frida Edlund 1

3 Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv Förord Barn är det viktigaste vi har. Det finns ett värde, för både samhället och den enskilda individen att alla barn får förutsättningar att växa och utvecklas på bästa sätt. En av kommunens viktigaste uppgifter är att ge varje barn som föds goda förutsättningar till en bra uppväxt och att få utveckla förmågor som krävs för att leva ett gott liv. Livsvillkor och levnadsvanor påverkar hur vi mår. Genom att stärka befintliga skyddsfaktorer och reducera riskfaktorer skapas förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. För att veta om Degerfors folkhälsoarbete är på rätt väg, görs regelbundna uppföljningar om invånarnas levnadsvanor och livsvillkor. Statistiken är ett viktigt riktmärke för kommunens prioriteringar för social hållbarhet, samt en viktig utgångspunkt för planerings- och utvecklingsarbetet i praktiken. Barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, ha goda livsvillkor, makt att forma sitt liv, trygghet samt delaktighet och inflytande. Detta är kärnan i svensk ungdomspolitik samt barnkonventionen. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Barnkonventionen firar 25 år. Detta gör 14 till ett år där barn ska synliggöras i ett eget välfärdsbokslut. Det genomsnittliga hälsoläget för barnen blir allt bättre. Den psykiska ohälsan bland unga är dock en orosfaktor. Det gäller för Degerfors och för övriga Sverige. Det som också är oroande är att hälsan skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper. Människor med en funktionsnedsättning har en sämre hälsa än övriga befolkningen, oavsett ålder. Hälsan är ojämlik! Utifrån vuxna syns exempelvis skillnad i hälsa mellan personer som har kortare utbildningsnivå kontra personer med längre utbildning. Därför är skolan och lärande viktigt. Barns sociala och ekonomiska villkor inverkar på hälsan under barndomen likväl som senare i livet. Att främja goda uppväxtvillkor och att arbeta med förebyggande insatser tidigt i livet ger goda förutsättningar till hälsa och livskvalitet livet igenom. Barndomen är inte den kortaste perioden i livet, det är den längsta då vi bär med oss den genom hela livet Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Christina Gustavsson Charlotte Silfverhjelm Martin Hårsmar Ordförande vice ordförande andre vice ordförande 2

4 Sammanfattning Resultatet i årets bokslut med ett barnperspektiv visar att barn och unga i Degerfors mår generellt bra och följer sin förväntade utveckling kroppsligt, socialt, psykologiskt och kunskapsmässigt. Bokslutet visar även på riskfaktorer där kommunen har uppdrag att stötta upp. Riskfaktor: Det är fler barn i Degerfors än i riket som utsätts för tobak under graviditeten eller sina första levnadsveckor och färre barn ammas i jämförelse med riket. Några barn i skolår 4 signalerar somatiska besvär såsom magont och huvudvärk samt ger signaler på att de inte alltid trivs i skolan. Rökning och alkohol är en stark riskfaktor. 14 visar dock på ett trendbrott där andel ungdomar som inte röker eller dricker alkohol ökar för skolår 9. Det finns en synlig könsskillnad i den psykiska ohälsan mellan pojkar och flickor, vilket är viktig att lyfta fram och åtgärda. Många av flickorna i skolår 9 har ofta/alltid tankar kring sin kropp och vikt, och pojkarnas statistik synliggör att många har övervikt eller fetma. Det syns en minskning i flickors sociala relationer för skolår 9, där man i lägre grad anger att man har någon som man kan dela sina innersta känslor med. En stor andel ungdomar anger att de ofta är stressade och resultatet för flickorna i år 2 på gymnasiet visar att många känner sig nedstämda. Friskfaktor: Bland de yngre barnen är en stor andel inskrivna på förskolan. Förskola av hög kvalitet har enligt forskning effekter långt upp i tonåren. Barn i skolår 4 känner sig glada, är nöjda med sig själva och sover gott om natten. Barnen i skolår 4 har vuxna att prata med och rör sig på fritiden. Barnen i skolår 9 kan lita på sina föräldrar. Skolnärvaron har ökat i skolår 9. Måttet som beskriver ungdomarnas upplevelse av att påverka sin framtid framtidstro visar att många ungdomar på gymnasiet tror på framtiden. Med utgångspunkt från barnkonventionen och Sveriges barnrättsstrategi har kommunen ett uppdrag att använda aktuell kunskap om barns levnadsvillkor som grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Kommunen ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Förslag på åtgärder Ta fram åtgärder som minskar den psykiska ohälsan för barn i Degerfors kommun genom tvärsektoriell dialog Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer är en central del i arbetet med jämlik hälsa. Utveckla arbetet med att synliggöra ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer och ta fram en kommunövergripande handlingsplan Fördjupa arbetet för att förbättra förutsättningar för barn och unga med funktionshinder vilket är en speciellt utsatt grupp med sämre fysisk och psykisk hälsa. Det handlar om tillgänglighet och inkludering och ökad samverkan runt barnen med funktionsnedsättning. Trivsel i skolan för pojkar i skolår 4 är en signal. Fokusera på att hitta orsaker och åtgärder för att vända resultatet för barnets bästa. Ungdomarna signalerar genom resultaten på ohälsosamma levnadsvanor. Exempelvis övervikt bland pojkar och riskkonsumtion av alkohol. Fokusera på att hitta orsaker och åtgärder för att vända resultatet för barnets bästa. Statistiken visar en låg amningsfrekvens i Degerfors. På vilket sätt kan kommunen vara en del i arbetet för att vända den trenden? 3

5 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 Förslag på åtgärder... 3 Inledning... 6 Psykisk hälsa... 7 Frisk och riskfaktorer... 7 Friskfaktorer... 7 Riskfaktorer... 8 Tänkvärt!... 8 Fakta om barn -18 år... 9 Funktionsnedsättning ur ett regionalt perspektiv... 9 Ekonomiska och sociala förutsättningar... Utbildningsnivå Barndomen - en kropp i förändring Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Bekräftad problematik Identifiera följande: Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: En verksamhet som: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Bekräftad problematik Identifiera följande: Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: En verksamhet som: Tecken på risk var uppmärksam på Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på... 4

6 Bekräftad problematik... Identifiera följande:... Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn:... En skola av hög kvalitet utmärks av: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Insatser till alla en skola av hög kvalitet utmärks av: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Bekräftad problematik Identifiera följande: Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn:... Insatser till alla en skola av hög kvalitet utmärks av:... Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Insatser till alla en skola av hög kvalitet utmärks av: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på... Bekräftad problematik... Identifiera följande:... Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn:... En gymnasieskola av hög kvalitet utmärks av:... Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Bekräftad problematik identifiera Insatser till alla en gymnasieskola av hög kvalitet utmärks av: Slutord Referenser

7 Inledning År 14 har FN:s konvention om barnets bästa (barnkonventionen) funnits i 25 år. i Under perioden har barnets rättigheter stärkts och barnkonventionen har även tydliggjorts i olika lagar för att stärka barnets rättigheter i praktiken. I Degerfors är barnets bästa tydligt prioriterat då kommunen sedan 3 har en gemensam folkhälsonämnd med Karlskoga. Folkhälsonämnden har uppdraget att samordna och utveckla kommunens barnrätts- och folkhälsoarbete, men ansvaret för att följa konventionen ligger på hela kommunen. Barnkonventionen består av 54 artiklar, där kommunen liksom andra myndigheter har ansvar för att säkerställa att rättigheterna efterföljs 1. Sedan år har det nationella barnrättsarbetet förstärkts med en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige 2. ii Dessutom pågår en utredning för att ta fram nya direktiv som handlar om hur och inte om barnkonventionen ska bli lag. En fördjupning i barnkonventionen och barnets bästa är därför en viktig prioritering som tagits av Degerfors kommun. Genom Degerfors politiska styrdokument Strategisk inriktning finns en inriktning för kommunens invånare. Barn är en viktig målgrupp som prioriteras högt. I planen lyfter Degerfors kommun fram elevers behörighet i skolan som ett av de viktigaste målområdena, samtidigt som ekonomin ska vara i balans. Kommunen prioriterar även jämställdhet, mångfald, delaktighet, fritid, kulturliv samt en god folkhälsa. Alla dessa frågor är viktiga för kommunens barn. Degerfors kommunfullmäktige har även beslutat om en barn- och ungdomspolitisk policy samt en folkhälsopolitisk policy, vilka konkretiseras i en folkhälsopolitisk plan. Detta är strategiska förutsättningar för ett gemensamt arbete för barn och ungas bästa från teori till praktik. Det är en viktig jämlikhets- och jämställdhetsfråga för kommunen att uppfylla detta på strukturell, likväl som på praktisk genomförandenivå. Barn har rätt till skydd, liv, utveckling samt delaktighet och inflytande för barnets bästa. Hur barn i Degerfors har det mäts redan från mammans graviditet och genom barndomen, som med barnkonventionens mått innefattar ett barn upp till 18 år. Resultat av dessa mätningar ger oss en bild av barnens liv och hälsa. Det synliggör vad som är bra och vad som följer en förväntad utveckling, men det signalerar även tecken på risk och problematik. Alla barn har rättigheter. Att skapa förutsättningar för att alla barn ska växa upp under trygga och bästa möjliga förhållande är allas ansvar, både i det lilla och i det stora. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genomfört ett förstärkt arbete för psykisk hälsa för barn och unga (PSYNK). Genom SKL:s Guide för investeringar i tidiga insatser gå det att följa barns förväntade utveckling 3. iii Då utvecklingen av den psykiska ohälsan ökar är detta ett viktigt underlag som synliggör barns psykiska hälsa, för att kunna sätta in insatser där det behövs. Forskning och erfarenhet visar vilken kroppslig, social, psykologisk och kunskapsmässig utveckling som kan förväntas i olika åldrar. Om ett barn inte följer förväntad utvecklingskurva ska det finnas system som fångar upp och som säkerställer att alla barn och unga får de extra insatser som de behöver. Denna utvecklingslinje är ram för 14 års bokslut där frisk och riskfaktorer synliggörs och sammankopplas med statistik. Det ger oss en bild av Degerfors barns utvecklingslinje, samt signaler på vad kommunen ska fokusera på. 1 Du kan hitta barnkonventionen och fakta på följande länk, (1112) 2 Du kan hitta strategin på följande länk, (1112) 3 Du kan hitta Vänta inte! Guide för tidiga investeringar på följande länk, (1112) 6

8 Psykisk hälsa Psykisk ohälsa bland barn och unga har blivit ett av Sveriges största folkhälsoproblem enligt Folkhälsomyndigheten. Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom folkhälsopolitiken då förhållanden under uppväxten har betydelse för hälsan för barnet och fortsatt genom hela livet. Sverige har genom åren fått återkommande synpunkter av FN:s barnrättskommitté på hur Sverige uppfyller barnkonventionen med utgångspunkt från hälsa. Kommittén ville i 5 års granskning att Sverige ska ta fram åtgärder som kan minska problem och stärka barns psykiska hälsa. iv I den senaste granskningen 9 lyfte kommittén upp att Sverige bör stärka systemet för psykisk hälsa för att alla barn med behov ska få hjälp tidigt. v Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beteckna tillstånd såsom nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Det är fler ungdomar som rapporterar psykiska besvär och symtom idag. Det kan ses som en varningssignal för senare allvarlig sjukdom eller till och med för tidig död. Flickor uppvisar starkare signaler på psykisk ohälsa än pojkarna. Pojkarna följer dock flickornas uppåtgående trend. Till den psykiska dimensionen hör exempelvis sömnsvårigheter och nedstämdhet. Till den somatiska dimensionen hör istället huvudvärk och magont. vi Frisk och riskfaktorer Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, frisk- respektive riskfaktorer. Friskfaktorer kan även kallas skyddsfaktorer och används för att beteckna något som minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppstå 4. Riskfaktorer däremot ökar sannolikheten att problem ska uppkomma. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka friskfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Frisk och riskfaktorer finns på individ-, gruppoch samhällsnivå. Friskfaktorerna har större inverkan på både den totala och den fysiska hälsan än vad riskfaktorer har. Det vill säga, ju fler friskfaktorer, desto bättre upplevd hälsa. Mönstret är detsamma oavsett kön eller ålder. Det finns även ett samband mellan antal friskfaktorer och den psykiska hälsan. Ju fler friskfaktorer desto bättre upplevd psykisk hälsa. vii Friskfaktorer viii För att främja barns utveckling krävs att samhället allmänt: Upprätthåller tydliga normer och förväntningar i omgivningen Stöder barn och unga att få utveckla god anknytning till andra människor Ger barn och unga möjlighet att utveckla grundläggande sociala och kognitiva kompetenser och goda kamratrelationer Uppmärksammar positiva sociala handlingar och ger stöd för att de utvecklas och används Har en miljö som förstärker positiv utveckling 4 I bokslutet används begreppet friskfaktorer. Då bokslutet bygger på rapporten Vänta inte! används den som grund för rapportens struktur och innehåll. Texten bygger på fakta från rapporten Hälsans skyddsfaktorer och där används begreppet skyddsfaktorer. 7

9 Riskfaktorer ix Det är viktigt att särskilt uppmärksamma: Samhällsfaktorer Områden med hög social och ekonomisk belastning Stor in- och utflyttning i området Bristande sociala nätverk och låg grad av socialt kapital Föräldrafaktorer Föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa Föräldrar med kognitiva svårigheter Föräldrar med relationella problem, våld och konflikter Föräldrar i en pressad livssituation och/eller ekonomisk utsatthet Barnfaktorer Barn som utsätts för fysiska/psykiska övergrepp och bristande omsorg Barn med låg begåvning Behov av omfattande insatser från socialtjänsten Fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättning Tänkvärt! x Friskfaktorer och tidiga insatser kan uppväga riskfaktorer Ju fler riskfaktorer desto större risk för negativ utveckling Ett bra resultat förutsätter rätt insatser av god kvalitet Barn med omfattande problematik behöver ofta stöd under hela uppväxten Framgångsrika investeringar kan kompletteras, men ska inte ersätta det generella utbudet 8

10 Fakta om barn -18 år 5 I Degerfors bor barn upp till 18 år. Det är 19 av befolkningen. xi,2 av barnen har utländsk härkomst. xii Bland barnfamiljerna är det vanligast att ha ett eller två barn. Av invånarna härstammar 87 från Sverige, 7 från övriga världen (utanför Europa) samt 2 från Finland xiii Det sammanlagda Barnhälsoindexet för Degerfors 14 är 85. Det kan jämföras med index för länet och riket som båda ligger på indexvärde Under 14 har SKL tagit fram ett så kallat Barnhälsoindex, som ger en samlad bild över barnens hälsostatus. Indexet ska ge en bild ur både medicinskt- och psykosocialt perspektiv samt ta hänsyn till de bestämningsfaktorer som är viktiga ur ett befolkningsperspektiv. Indexet består av 13 indikatorer från mammans graviditet till barnet fyller 18 år. Index sträcker sig på en skala mellan och. Högst är Barnhälsoindex i de större städernas förortskommuner, medan små, varuproducerande och pendlingskommuner dominerar i den lägsta gruppen. Indikatorer som ingår i barnhälsoindexet finns specificerat i bokslutet. xiv Funktionsnedsättning ur ett regionalt perspektiv 7xv Det är många ungdomar som har en eller flera funktionsnedsättningar. Närmare var femte elev har uppgivit att de har någon eller en kombination av antingen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, hörsel- eller synnedsättning, rörelsehinder, ADHD/ADD eller någon annan funktionsnedsättning. Den psykiska hälsan varierar beroende på kön och typ av nedsättning. Flickor har generellt en sämre psykisk hälsa än pojkar och uppger i högre grad att de har psykosomatiska besvär. Generellt gäller att ju fler funktionsnedsättningar desto sämre hälsa. xvi Personer med funktionsnedsättning har generellt sämre fysisk och psykisk hälsa, lägre utbildning, sämre ekonomi och lever oftare i fattigdom. Det beror till viss del på att personer med funktionsnedsättning upplever hinder där andra med självklarhet har tillgång till sjukvård, utbildning, arbete och samhällsinformation. Människor med funktionsnedsättning ska tillförsäkras tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet. Det tydliggörs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med syfte att främja respekt för deras inneboende värde och rätten till mänskliga rättigheter och grundläggande frihet. Barnkonventionen slår även den fast rättigheter för barn med funktionsnedsättning. Barn med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar har rätt till ett fullvärdigt liv. (Artikel 23) xvii Flertalet ungdomar anger att de är nöjda med sitt liv och mår bra, men det är en stor variation mellan olika grupper av funktionsnedsatta ungdomar. Det finns en funktionsnedsättningsgrupp som utmärker sig och det är ungdomar med ADHD/ADD som generellt har många riskfaktorer och få friskfaktorer. xviii 5 Fakta gäller år 13 6 Då mätningen görs för första gången är detta en nollmätning. 7 Fakta i stycket bygger på Välfärdsbokslut 12-13, En god och jämlik hälsa i Örebro län? Statistiken speglar svar från ungdomar i skolår 7, 9 samt 2 på gymnasiet och är en regional bild från enkäten Liv och hälsa ung 14. 9

11 Barn och unga personer med funktionsnedsättning (i jämförelse med ungdomar utan funktionsnedsättning) 8xix Upplever sämre hälsa Upplever oftare nedsatt psykiskt välbefinnande. Upplever i högre grad sig ofta/alltid vara nedstämda Anger i lägre omfattning att deras föräldrar frågar dem innan beslut som påverkar dem tas Upplever sig generellt mer otrygga Uppger i högre grad att de varit trakasserade/kränkta via mobil eller internet Råkar ut för olyckor som kräver vård, utsätts för fysiskt och psykiskt våld samt uppger i högre grad att de blivit fysiskt eller psykiskt illa behandlade av någon vuxen Trivs sämre i skolan, men upplever i lika hög grad som ungdomar utan funktionsnedsättning att de kan påverka hur man ska arbeta i skolan Har oftare ohälsosamma levnadsvanor Barn 8-12 år är lika aktiva som andra barn, men ungdomar har en lägre grad av fysisk aktivitet Är inte lika aktiva i någon idrottsförening Har övervikt och fetma i större grad Har i högre grad riskabla alkoholvanor, dricker alkohol i större utsträckning och berusar sig oftare Röker i större omfattning Anger i högre grad att de provat narkotika Ekonomiska och sociala förutsättningar I Förenta nationernas barnrättskommittés senaste granskning av Sverige rekommenderas Sverige att ta till alla tänkbara åtgärder för att se till att inget barn ska ligga under fattigdomsgränsen. Kommittén markerar skillnaden för barn inom och mellan Sveriges kommuner. Kommittén lyfter särskilt fram socialt utsatta familjer, hushåll med en förälder samt icke svenskfödda invånare. xx I Degerfors lever 181 barn i ekonomisk utsatthet, med utgångspunkt från Rädda Barnens barnfattigdomsindex 12. Index för Degerfors är,9 vilket placerar kommunen på ranking 143 bland Sveriges kommuner. Det är en förbättring sedan de senaste årens mätningar. Index kan jämföras med riket som har 12 (ca 2 barn). Degerfors är en av de kommuner med störst förändring när det gäller minskning av andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll mellan Förändring i procentenheter: Degerfors -3, xxi I barnkonventionens artikel 27 slås fast att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Forskning visar att det finns starka samband mellan materiell standard och andra välfärdsdimensioner som utbildning, möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden samt fysisk och psykisk hälsa. Rädda barnen har tagit fram ett mått för att följa svenska barns ekonomiska villkor. 8 Fakta i stycket bygger på Välfärdsbokslut 12-13, En god och jämlik hälsa i Örebro län? Statistiken speglar svar från ungdomar i skolår 7, 9 samt 2 på gymnasiet och är en regional bild från enkäten Liv och hälsa ung 14.

12 Rädda Barnens mått är en kombination av SCB:s låg inkomststandard och att söka samt vara berättigad till försörjningstöd. 9xxii I Degerfors finns 44 ensamstående familjer med hemmavarande barn under 18 år, med låga inkomster. Det kan jämföras med länet 42 och riket 39. xxiii Andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll i Degerfors ,9 13,9 13,3 13,9, År Källa: Folkhälsomyndigheten Nationellt är det vanligare att små barn i åldrarna 5 år lever i ekonomiskt utsatthet och att utsattheten minskar med stigande ålder, liknande gäller för Degerfors. I Degerfors lever 11 av barnen i åldrarna 5 år med låg inkomststandard. I Åldern 6-12 år är det 7 respektive 8 för åldern xxiv. Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer är en central del i arbetet med jämlik hälsa. 9 Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 19-talet (med inflationsuppräkning) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. 11

13 Utbildningsnivå Befolkningens utbildningsnivå är en viktig indikator för barnens hälsa. I Degerfors kommun har invånargruppen år större andel med gymnasial behörighet än eftergymnasial behörighet. I jämförelse med riket så har invånarna i Degerfors en lägre eftergymnasial behörighet. Kvinnor i Degerfors har en högre andel med eftergymnasial utbildning än bland män. 9 Utbildningsnivåer i Degerfors Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel () Invånare år med högst gymnasial utbildning, andel () År källa: Kommun- och landstingsdatabasen Barndomen - en kropp i förändring Sverige har i de senaste två granskningarna av FN:s barnrättkommitté fått synpunkter där kommittén uttryckt oro för ökningen av övervikt, barnfetma och ätstörningar samt minskande andel fysiskt aktiva. xxv Under barn- men framförallt ungdomstiden förändras kroppen mycket. Under ungdomsperioden börjar även kroppens utseende att vara viktigt för individen. På ett generellt plan brukar unga få en mer negativ syn på sin kropp ju äldre de blir. Negativ kroppsuppfattning under barn- och ungdomsåren har ett samband med ett högre BMI senare i livet, psykisk ohälsa samt hälsorelaterade beteenden som bantning/överätning, lågt intag av frukt och grönt samt låg grad av fysisk aktivitet. På en nationell nivå syns en ökning av flickor och pojkar som försöker gå ner i vikt, störst ökning finns bland 13-åriga flickor. xxvi 12

14 Genom SKL:s Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser gå det att följa barns förväntade utveckling. Forskning och erfarenhet visar vilken kroppslig, social, psykologisk och kunskapsmässig utveckling som kan förväntas i olika åldrar. Om ett barn inte följer förväntad utvecklingskurva ska det finnas system som fångar upp och som säkerställer att alla barn och unga får de extra insatser som de behöver. Utgångspunkt för detta avsnitt är barnet fram till att det fyllt 2 år. Varje barn har en förväntad utvecklingslinje. Barn och unga utvecklas kontinuerligt, en del snabbare, en del långsammare och normalvariationen är stor. Här identifieras några tecken på en förväntad utveckling som är angelägna att följa hos alla barn för att upptäcka tidigt och kunna erbjuda effektiva insatser. Tidiga insatser under ett barns uppväxt kan, förutom att vara till fördel för individen, vara samhällsekonomiskt lönsamt. Problemet är att insatserna visar effekt först efter en tid. Dessutom behöver det inte ge ekonomisk vinst till aktören som finansierar insatsen, utan många gånger får andra samhällsaktörer vinsten. Detta gör att det ofta är svårt att motivera sådana insatser ekonomiskt, inte minst när kostnaden ställs mot akuta behov i en kommun eller ett landsting. Det som på kort sikt kan ses som extra kostnader bör istället ses som en investering. Ett långsiktigt agerande utifrån en helhetssyn kring barn- och ungas psykiska hälsa är till nytta för både individen och samhället. xxvii Del 1 ger en generell bild av risk och friskfaktorer, med utgångspunkt från barnets utveckling. Del 2 sätter barnets utveckling i ett Degerforsperspektiv. Barnets förväntade utveckling Kognitivt Sover, äter och reagerar adekvat Psykosocialt God anknytning till föräldrar Fysiskt Adekvat längd och viktuppgång Krypa, prata och gå Tecken på risk var uppmärksam på Del 1 generellt perspektiv -2 år Risktecken för barns och ungas negativa utveckling är av olika natur. De kan knytas till barn, unga, föräldrar och de livsomständigheter som de lever under. Vissa utmanar utvecklingen på kortare och andra på längre sikt. De är av varierande allvarlighetsgrad och vissa är kopplade till bredare utvecklingsområden, medan andra relaterar till specifika problem. Gemensamt är att tecken på risk bör uppmärksammas tidigt och mötas med lämpliga insatser. xxviii Du kan hitta Vänta inte! Guide för tidiga investeringar på följande länk, (1112) 13

15 Det finns effektiva insatser som kan minska risken hos barn, unga och föräldrar tidigt i barnens liv och i ett tidigt problemskede. Insatser kan riktas såväl till barn och unga som till närstående, beroende på vilka risker som identifierats. Förälder Instabil anknytning Nedstämdhet/psykos i samband med barnafödande Alkohol under graviditeten Barn För tidigt födda Liten viktuppgång Motoriska problem Utvecklingsförsening Tal- och språkförsening Över- eller underaktivitet Koncentrationssvårigheter Sömnproblem Ätproblem Besvärligt temperament Anknytningsproblem Bekräftad problematik Barn och unga som uppvisar tydliga problem som kan diagnostiseras/bekräftas behöver effektiv hjälp för att återfå sin maximala funktionsförmåga. xxix Identifiera följande: Allvarliga avvikelser i tillväxt och utveckling Autismspektrum och allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: Samhällets olika vardagsarenor spelar en viktig roll för att stödja barn och ungas utveckling. Tillgången till ett bra stöd gäller alla barn, oavsett om barnet har särskilda behov eller omständigheter. I många fall kan välfungerande vardagsarenor vara än viktigare för de som också har behov av särskilda insatser. xxx En verksamhet som: Uppmärksammar föräldrars socioekonomiska och psykosociala situation samt psykisk hälsa Säkerställer fosters/nyfött barns kroppsliga hälsa och utveckling Stärker anknytning mellan barn och förälder Erbjuder pappa- och mammagrupper 14

16 Barnets förväntade utveckling Del 2 Degerforsperspektiv -2 år 58 av barn -4 månader ammas i Degerfors. Det kan jämföras med riket 76. xxxi Bröstmjölken har ett idealiskt näringsinnehåll som bygger upp barnets skydd samt garanterar en nära kroppskontakt mellan mor och barn. Amningsfrekvensen används internationellt som en viktig hälsoindikator. Indikatorn visar barn födda 11 som ammats helt eller delvis vid 4 månaders ålder. Procent av barn inskrivna på BVC. xxxii 6 av andelen nyfödda i Degerfors föds med en vikt under 2 g. Det kan jämföras med värdet för länet och riket 3. xxxiii11 Låg födelsevikt är ett traditionellt mått på ökade risker för fortsatt ohälsa för individen under resten av livet. Orsakerna till låg födelsevikt är komplexa, men det finns ett samband med sociala och ekonomiska faktorer, såsom sämre ekonomi hos föräldrar, moderns rökning och stress under graviditeten. För att avgränsa gruppen nyfödda barn med ökad risk för senare skador och avvikelser använder man internationellt vanligen en gräns för födelsevikten på 2 g. Måttet fångar in de flesta riskbarnen, men får också med en hel del barn som växer upp utan några senare komplikationer. xxxiv Tecken på risk var uppmärksam på Förälder I Degerfors är det 12 av de gravida kvinnorna som uppger att de röker, vid första besöket på MVC. Procent av kvinnor inskrivna på MVC. Det kan jämföras med riket 7. (11) xxxv Rökning under graviditeten är ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. På nationell nivå har rökning hos gravida kvinnor minskat kraftigt under den senaste - årsperioden. Inom gruppen gravida kvinnor är det störst andel rökande mödrar bland tonårsgravida. xxxvi I Degerfors blir 16 av barn av årskullen som under de första fyra veckorna blivit exponerad för tobaksrök genom att någon medlem i hushullet röker, per rapporterade barn. Det kan jämföras med riket 12. (11) xxxvii Passiv rökning är den enskilt mest betydelsefulla luftföroreningen inomhus. Rökning i spädbarnets omedelbara närhet har visat sig öka risken för andningsbesvär, infektioner och allergier hos barnet. Föräldrar från lägre socialgrupper röker mer än andra. xxxviii 11 Procent av antalet levande födda icke tvillingar oavsett graviditetslängd. Medelvärde för treårsperioden

17 Genom SKL:s Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser gå det att följa barns förväntade utveckling 12. Forskning och erfarenhet visar vilken kroppslig, social, psykologisk och kunskapsmässig utveckling som kan förväntas i olika åldrar. Om ett barn inte följer förväntad utvecklingskurva ska det finnas system som fångar upp och som säkerställer att alla barn och unga får de extra insatser som de behöver. Utgångspunkt för detta avsnitt är barnet i åldern 2-6 år. Varje barn har en förväntad utvecklingslinje. Barn och unga utvecklas kontinuerligt, en del snabbare, en del långsammare och normalvariationen är stor. Här identifieras några tecken på en förväntad utveckling som är angelägna att följa hos alla barn för att upptäcka tidigt och kunna erbjuda effektiva insatser. Tidiga insatser under ett barns uppväxt kan, förutom att vara till fördel för individen, vara samhällsekonomiskt lönsamt. Problemet är att insatserna visar effekt först efter en tid. Dessutom behöver det inte ge ekonomisk vinst till aktören som finansierar insatsen, utan många gånger får andra samhällsaktörer vinsten. Detta gör att det ofta är svårt att motivera sådana insatser ekonomiskt, inte minst när kostnaden ställs mot akuta behov i en kommun eller ett landsting. Det som på kort sikt kan ses som extra kostnader bör istället ses som en investering. Ett långsiktigt agerande utifrån en helhetssyn kring barn- och ungas psykiska hälsa är till nytta för både individen och samhället. xxxix Del 1 ger en generell bild av risk och friskfaktorer, med utgångspunkt från barnets utveckling. Del 2 sätter barnets utveckling i ett Degerforsperspektiv. Barnets förväntade utveckling Del 1 generellt perspektiv 2-6 år Kognitivt Fungerande språk-, tanke- och beslutsförmåga Psykosocialt Trygga relationer till andra vuxna Goda kamratrelationer Fysiskt Finmotorik och balans Öga-/handkoordinering Klär sig själv Adekvat längd och viktuppgång 12 Du kan hitta Vänta inte! Guide för tidiga investeringar på följande länk, (1112) 16

18 Tecken på risk var uppmärksam på Risktecken för barns och ungas negativa utveckling är av olika natur. De kan knytas till barn, unga, föräldrar och de livsomständigheter som de lever under. Vissa utmanar utvecklingen på kortare och andra på längre sikt. De är av varierande allvarlighetsgrad och vissa är kopplade till bredare utvecklingsområden, medan andra relaterar till specifika problem. Gemensamt är att tecken på risk bör uppmärksammas tidigt och mötas med lämpliga insatser. Det finns effektiva insatser som kan minska risken hos barn, unga och föräldrar tidigt i barnens liv och i ett tidigt problemskede. Insatser kan riktas såväl till barn och unga som till närstående, beroende på vilka risker som identifierats. xl Förälder Bristande uppmärksamhet Bristande samspel Otydlig uppfostran Bristande engagemang för barnets utveckling i förskolan Barn Låg begåvning Tal- och språkförsening Agerar först och tänker sedan Koncentrationssvårigheter Lättdistraherad Inbunden och socialt tillbakadragen, lättretlig Avvisande mot andra barn Svag utveckling i förskolan Motoriska, språkliga eller kognitiva funktionsnedsättningar Huvud-/skallskada Bekräftad problematik Barn och unga som uppvisar tydliga problem som kan diagnosticeras/bekräftas behöver effektiv hjälp för att återfå sin maximala funktionsförmåga. xli Identifiera följande: ADHD Uppförandestörning/trotssyndrom Autismspektrum och allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: Samhällets olika vardagsarenor spelar en viktig roll för att stödja barn och ungas utveckling. Tillgången till ett bra stöd gäller alla barn, oavsett om barnet har särskilda behov eller omständigheter. I många fall kan välfungerande vardagsarenor vara än viktigare för de som också har behov av särskilda insatser. xlii 17

19 En verksamhet som: Ömsesidig uppmärksamhet i aktiviteter initierade av barn och personal Utveckling av exekutiva funktioner Stöd till tidig språkinlärning Pedagoger och chefer med hög kompetens Socialt och emotionellt lärande i förskolan Uppmärksammar barn i riskmiljö, föräldrars stödbehov och initiera tidigt stöd Möjliggör för alla föräldrar att hjälpa sina barn att lära sig nya färdigheter Tecken på risk var uppmärksam på Del 2 Degerforsperspektiv 2-6 år 97 av treåringarna respektive 73 av sexåringarna i Örebro län är kariesfria. xliii Ur ett länsperspektiv så befinner sig Degerfors bland de fyra kommuner med något sämre kariessituation än övriga kommuner i länet. xliv Tandhälsan utgör vanligen en god indikator på barns och ungas allmänna hälsotillstånd, eftersom tändernas hälsa är starkt förknippad med levnadsvanor, vårdutnyttjande, ekonomiska förutsättningar och kunskaper för att kunna behålla en god hälsa. xlv Tändernas hälsa varierar mellan olika områden och visar ett tydligt samband med socioekonomiska förhållanden. xlvi Jämfört med år 8 ses en fortsatt förbättring av tandhälsan hos barn och ungdomar på nationell nivå. xlvii Barn som är kariesfria i låg ålder visar sig ofta också kariesfria högt upp i åldrarna. xlviii Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: I Degerfors är 88 av 1-5 åringarna inskrivna i förskolan, i procent av antal barn i åldersgrupperna. Det kan jämföras med rikssnittet som ligger på 84. (12) xlix13 Att vistas i förskolan är en laglig rättighet för alla barn i Sverige och är sedan 1998 års läroplan en del av utbildningssystemet. Det finns belägg i forskning att en förskola av hög kvalitet har effekter långt upp i tonåren på både social och kognitiv förmåga, på koncentration och inlärning. Förskolan är speciellt viktig för barn som är i behov av särskilt stöd. Förskolan är också en mötesplats för barn och vuxna från många skiftande kulturer. Att vistas i förskolan och vara en del av det erbjudna pedagogiska programmet är med andra ord en viktig förutsättning för att målen om utveckling och lärande ska nås. l 13 Måttet speglar endast hur stor andel av barn som är inskrivna i förskolan. För att visa på kvalitén och omfattningen behöver ytterligare indikatorer tilläggas. 18

20 Genom SKL:s Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser gå det att följa barns förväntade utveckling 14. Forskning och erfarenhet visar vilken kroppslig, social, psykologisk och kunskapsmässig utveckling som kan förväntas i olika åldrar. Om ett barn inte följer förväntad utvecklingskurva ska det finnas system som fångar upp och som säkerställer att alla barn och unga får de extra insatser som de behöver. Utgångspunkt för detta avsnitt är barnet mellan 6-12 år. Varje barn har en förväntad utvecklingslinje. Barn och unga utvecklas kontinuerligt, en del snabbare, en del långsammare och normalvariationen är stor. Här identifieras några tecken på en förväntad utveckling som är angelägna att följa hos alla barn för att upptäcka tidigt och kunna erbjuda effektiva insatser. Tidiga insatser under ett barns uppväxt kan, förutom att vara till fördel för individen, vara samhällsekonomiskt lönsamt. Problemet är att insatserna visar effekt först efter en tid. Dessutom behöver det inte ge ekonomisk vinst till aktören som finansierar insatsen, utan många gånger får andra samhällsaktörer vinsten. Detta gör att det ofta är svårt att motivera sådana insatser ekonomiskt, inte minst när kostnaden ställs mot akuta behov i en kommun eller ett landsting. Det som på kort sikt kan ses som extra kostnader bör istället ses som en investering. Ett långsiktigt agerande utifrån en helhetssyn kring barn- och ungas psykiska hälsa är till nytta för både individen och samhället. li Del 1 ger en generell bild av risk och friskfaktorer, med utgångspunkt från barnets utveckling. Del 2 sätter barnets utveckling i ett Degerforsperspektiv. Barnets förväntade utveckling Del 1 generellt perspektiv 6-12 år Kognitivt Läs- och skrivförmåga Matematikens grunder Psykosocialt Kan följa regler Förstår andras behov och har förmåga till konfliktlösning Fysiskt Tidiga pubertetstecken Adekvat längd och viktuppgång Normal motorik och fysisk aktivitet 14 Du kan hitta Vänta inte! Guide för tidiga investeringar på följande länk, (1112) 19

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv Producerad av folkhälsonämnden, januari 15 för Degerfors kommun Degerfors och Karlskoga kommuner - Årets folkhälso- och förebyggande kommun 13 Text och

Läs mer

En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK

En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK En resa genom barns utveckling Fredrik Lindencrona, PSYNK Presentationen Kunskapssammanställningens struktur Viktiga utgångspunkter allt hänger ihop! Matildas resa Vi måste lära av varje barn! Vänersborgs

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa

Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa PM om delprojektet: Struktur för tidiga insatser Bakgrund I delprojektet 1 Tidiga insatser arbetar Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer