Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv"

Transkript

1 Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv

2 Producerad av folkhälsonämnden, januari 15 för Degerfors kommun Degerfors och Karlskoga kommuner - Årets folkhälso- och förebyggande kommun 13 Text och bearbetning: folkhälsoförvaltningen Foto: Frida Edlund 1

3 Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv Förord Barn är det viktigaste vi har. Det finns ett värde, för både samhället och den enskilda individen att alla barn får förutsättningar att växa och utvecklas på bästa sätt. En av kommunens viktigaste uppgifter är att ge varje barn som föds goda förutsättningar till en bra uppväxt och att få utveckla förmågor som krävs för att leva ett gott liv. Livsvillkor och levnadsvanor påverkar hur vi mår. Genom att stärka befintliga skyddsfaktorer och reducera riskfaktorer skapas förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. För att veta om Degerfors folkhälsoarbete är på rätt väg, görs regelbundna uppföljningar om invånarnas levnadsvanor och livsvillkor. Statistiken är ett viktigt riktmärke för kommunens prioriteringar för social hållbarhet, samt en viktig utgångspunkt för planerings- och utvecklingsarbetet i praktiken. Barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, ha goda livsvillkor, makt att forma sitt liv, trygghet samt delaktighet och inflytande. Detta är kärnan i svensk ungdomspolitik samt barnkonventionen. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Barnkonventionen firar 25 år. Detta gör 14 till ett år där barn ska synliggöras i ett eget välfärdsbokslut. Det genomsnittliga hälsoläget för barnen blir allt bättre. Den psykiska ohälsan bland unga är dock en orosfaktor. Det gäller för Degerfors och för övriga Sverige. Det som också är oroande är att hälsan skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper. Människor med en funktionsnedsättning har en sämre hälsa än övriga befolkningen, oavsett ålder. Hälsan är ojämlik! Utifrån vuxna syns exempelvis skillnad i hälsa mellan personer som har kortare utbildningsnivå kontra personer med längre utbildning. Därför är skolan och lärande viktigt. Barns sociala och ekonomiska villkor inverkar på hälsan under barndomen likväl som senare i livet. Att främja goda uppväxtvillkor och att arbeta med förebyggande insatser tidigt i livet ger goda förutsättningar till hälsa och livskvalitet livet igenom. Barndomen är inte den kortaste perioden i livet, det är den längsta då vi bär med oss den genom hela livet Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Christina Gustavsson Charlotte Silfverhjelm Martin Hårsmar Ordförande vice ordförande andre vice ordförande 2

4 Sammanfattning Resultatet i årets bokslut med ett barnperspektiv visar att barn och unga i Degerfors mår generellt bra och följer sin förväntade utveckling kroppsligt, socialt, psykologiskt och kunskapsmässigt. Bokslutet visar även på riskfaktorer där kommunen har uppdrag att stötta upp. Riskfaktor: Det är fler barn i Degerfors än i riket som utsätts för tobak under graviditeten eller sina första levnadsveckor och färre barn ammas i jämförelse med riket. Några barn i skolår 4 signalerar somatiska besvär såsom magont och huvudvärk samt ger signaler på att de inte alltid trivs i skolan. Rökning och alkohol är en stark riskfaktor. 14 visar dock på ett trendbrott där andel ungdomar som inte röker eller dricker alkohol ökar för skolår 9. Det finns en synlig könsskillnad i den psykiska ohälsan mellan pojkar och flickor, vilket är viktig att lyfta fram och åtgärda. Många av flickorna i skolår 9 har ofta/alltid tankar kring sin kropp och vikt, och pojkarnas statistik synliggör att många har övervikt eller fetma. Det syns en minskning i flickors sociala relationer för skolår 9, där man i lägre grad anger att man har någon som man kan dela sina innersta känslor med. En stor andel ungdomar anger att de ofta är stressade och resultatet för flickorna i år 2 på gymnasiet visar att många känner sig nedstämda. Friskfaktor: Bland de yngre barnen är en stor andel inskrivna på förskolan. Förskola av hög kvalitet har enligt forskning effekter långt upp i tonåren. Barn i skolår 4 känner sig glada, är nöjda med sig själva och sover gott om natten. Barnen i skolår 4 har vuxna att prata med och rör sig på fritiden. Barnen i skolår 9 kan lita på sina föräldrar. Skolnärvaron har ökat i skolår 9. Måttet som beskriver ungdomarnas upplevelse av att påverka sin framtid framtidstro visar att många ungdomar på gymnasiet tror på framtiden. Med utgångspunkt från barnkonventionen och Sveriges barnrättsstrategi har kommunen ett uppdrag att använda aktuell kunskap om barns levnadsvillkor som grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Kommunen ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Förslag på åtgärder Ta fram åtgärder som minskar den psykiska ohälsan för barn i Degerfors kommun genom tvärsektoriell dialog Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer är en central del i arbetet med jämlik hälsa. Utveckla arbetet med att synliggöra ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer och ta fram en kommunövergripande handlingsplan Fördjupa arbetet för att förbättra förutsättningar för barn och unga med funktionshinder vilket är en speciellt utsatt grupp med sämre fysisk och psykisk hälsa. Det handlar om tillgänglighet och inkludering och ökad samverkan runt barnen med funktionsnedsättning. Trivsel i skolan för pojkar i skolår 4 är en signal. Fokusera på att hitta orsaker och åtgärder för att vända resultatet för barnets bästa. Ungdomarna signalerar genom resultaten på ohälsosamma levnadsvanor. Exempelvis övervikt bland pojkar och riskkonsumtion av alkohol. Fokusera på att hitta orsaker och åtgärder för att vända resultatet för barnets bästa. Statistiken visar en låg amningsfrekvens i Degerfors. På vilket sätt kan kommunen vara en del i arbetet för att vända den trenden? 3

5 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 Förslag på åtgärder... 3 Inledning... 6 Psykisk hälsa... 7 Frisk och riskfaktorer... 7 Friskfaktorer... 7 Riskfaktorer... 8 Tänkvärt!... 8 Fakta om barn -18 år... 9 Funktionsnedsättning ur ett regionalt perspektiv... 9 Ekonomiska och sociala förutsättningar... Utbildningsnivå Barndomen - en kropp i förändring Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Bekräftad problematik Identifiera följande: Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: En verksamhet som: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Bekräftad problematik Identifiera följande: Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: En verksamhet som: Tecken på risk var uppmärksam på Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på... 4

6 Bekräftad problematik... Identifiera följande:... Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn:... En skola av hög kvalitet utmärks av: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Insatser till alla en skola av hög kvalitet utmärks av: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Bekräftad problematik Identifiera följande: Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn:... Insatser till alla en skola av hög kvalitet utmärks av:... Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Insatser till alla en skola av hög kvalitet utmärks av: Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på... Bekräftad problematik... Identifiera följande:... Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn:... En gymnasieskola av hög kvalitet utmärks av:... Barnets förväntade utveckling Tecken på risk var uppmärksam på Bekräftad problematik identifiera Insatser till alla en gymnasieskola av hög kvalitet utmärks av: Slutord Referenser

7 Inledning År 14 har FN:s konvention om barnets bästa (barnkonventionen) funnits i 25 år. i Under perioden har barnets rättigheter stärkts och barnkonventionen har även tydliggjorts i olika lagar för att stärka barnets rättigheter i praktiken. I Degerfors är barnets bästa tydligt prioriterat då kommunen sedan 3 har en gemensam folkhälsonämnd med Karlskoga. Folkhälsonämnden har uppdraget att samordna och utveckla kommunens barnrätts- och folkhälsoarbete, men ansvaret för att följa konventionen ligger på hela kommunen. Barnkonventionen består av 54 artiklar, där kommunen liksom andra myndigheter har ansvar för att säkerställa att rättigheterna efterföljs 1. Sedan år har det nationella barnrättsarbetet förstärkts med en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige 2. ii Dessutom pågår en utredning för att ta fram nya direktiv som handlar om hur och inte om barnkonventionen ska bli lag. En fördjupning i barnkonventionen och barnets bästa är därför en viktig prioritering som tagits av Degerfors kommun. Genom Degerfors politiska styrdokument Strategisk inriktning finns en inriktning för kommunens invånare. Barn är en viktig målgrupp som prioriteras högt. I planen lyfter Degerfors kommun fram elevers behörighet i skolan som ett av de viktigaste målområdena, samtidigt som ekonomin ska vara i balans. Kommunen prioriterar även jämställdhet, mångfald, delaktighet, fritid, kulturliv samt en god folkhälsa. Alla dessa frågor är viktiga för kommunens barn. Degerfors kommunfullmäktige har även beslutat om en barn- och ungdomspolitisk policy samt en folkhälsopolitisk policy, vilka konkretiseras i en folkhälsopolitisk plan. Detta är strategiska förutsättningar för ett gemensamt arbete för barn och ungas bästa från teori till praktik. Det är en viktig jämlikhets- och jämställdhetsfråga för kommunen att uppfylla detta på strukturell, likväl som på praktisk genomförandenivå. Barn har rätt till skydd, liv, utveckling samt delaktighet och inflytande för barnets bästa. Hur barn i Degerfors har det mäts redan från mammans graviditet och genom barndomen, som med barnkonventionens mått innefattar ett barn upp till 18 år. Resultat av dessa mätningar ger oss en bild av barnens liv och hälsa. Det synliggör vad som är bra och vad som följer en förväntad utveckling, men det signalerar även tecken på risk och problematik. Alla barn har rättigheter. Att skapa förutsättningar för att alla barn ska växa upp under trygga och bästa möjliga förhållande är allas ansvar, både i det lilla och i det stora. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genomfört ett förstärkt arbete för psykisk hälsa för barn och unga (PSYNK). Genom SKL:s Guide för investeringar i tidiga insatser gå det att följa barns förväntade utveckling 3. iii Då utvecklingen av den psykiska ohälsan ökar är detta ett viktigt underlag som synliggör barns psykiska hälsa, för att kunna sätta in insatser där det behövs. Forskning och erfarenhet visar vilken kroppslig, social, psykologisk och kunskapsmässig utveckling som kan förväntas i olika åldrar. Om ett barn inte följer förväntad utvecklingskurva ska det finnas system som fångar upp och som säkerställer att alla barn och unga får de extra insatser som de behöver. Denna utvecklingslinje är ram för 14 års bokslut där frisk och riskfaktorer synliggörs och sammankopplas med statistik. Det ger oss en bild av Degerfors barns utvecklingslinje, samt signaler på vad kommunen ska fokusera på. 1 Du kan hitta barnkonventionen och fakta på följande länk, (1112) 2 Du kan hitta strategin på följande länk, (1112) 3 Du kan hitta Vänta inte! Guide för tidiga investeringar på följande länk, (1112) 6

8 Psykisk hälsa Psykisk ohälsa bland barn och unga har blivit ett av Sveriges största folkhälsoproblem enligt Folkhälsomyndigheten. Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom folkhälsopolitiken då förhållanden under uppväxten har betydelse för hälsan för barnet och fortsatt genom hela livet. Sverige har genom åren fått återkommande synpunkter av FN:s barnrättskommitté på hur Sverige uppfyller barnkonventionen med utgångspunkt från hälsa. Kommittén ville i 5 års granskning att Sverige ska ta fram åtgärder som kan minska problem och stärka barns psykiska hälsa. iv I den senaste granskningen 9 lyfte kommittén upp att Sverige bör stärka systemet för psykisk hälsa för att alla barn med behov ska få hjälp tidigt. v Begreppet psykisk ohälsa används ofta för att beteckna tillstånd såsom nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Det är fler ungdomar som rapporterar psykiska besvär och symtom idag. Det kan ses som en varningssignal för senare allvarlig sjukdom eller till och med för tidig död. Flickor uppvisar starkare signaler på psykisk ohälsa än pojkarna. Pojkarna följer dock flickornas uppåtgående trend. Till den psykiska dimensionen hör exempelvis sömnsvårigheter och nedstämdhet. Till den somatiska dimensionen hör istället huvudvärk och magont. vi Frisk och riskfaktorer Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, frisk- respektive riskfaktorer. Friskfaktorer kan även kallas skyddsfaktorer och används för att beteckna något som minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppstå 4. Riskfaktorer däremot ökar sannolikheten att problem ska uppkomma. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka friskfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Frisk och riskfaktorer finns på individ-, gruppoch samhällsnivå. Friskfaktorerna har större inverkan på både den totala och den fysiska hälsan än vad riskfaktorer har. Det vill säga, ju fler friskfaktorer, desto bättre upplevd hälsa. Mönstret är detsamma oavsett kön eller ålder. Det finns även ett samband mellan antal friskfaktorer och den psykiska hälsan. Ju fler friskfaktorer desto bättre upplevd psykisk hälsa. vii Friskfaktorer viii För att främja barns utveckling krävs att samhället allmänt: Upprätthåller tydliga normer och förväntningar i omgivningen Stöder barn och unga att få utveckla god anknytning till andra människor Ger barn och unga möjlighet att utveckla grundläggande sociala och kognitiva kompetenser och goda kamratrelationer Uppmärksammar positiva sociala handlingar och ger stöd för att de utvecklas och används Har en miljö som förstärker positiv utveckling 4 I bokslutet används begreppet friskfaktorer. Då bokslutet bygger på rapporten Vänta inte! används den som grund för rapportens struktur och innehåll. Texten bygger på fakta från rapporten Hälsans skyddsfaktorer och där används begreppet skyddsfaktorer. 7

9 Riskfaktorer ix Det är viktigt att särskilt uppmärksamma: Samhällsfaktorer Områden med hög social och ekonomisk belastning Stor in- och utflyttning i området Bristande sociala nätverk och låg grad av socialt kapital Föräldrafaktorer Föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa Föräldrar med kognitiva svårigheter Föräldrar med relationella problem, våld och konflikter Föräldrar i en pressad livssituation och/eller ekonomisk utsatthet Barnfaktorer Barn som utsätts för fysiska/psykiska övergrepp och bristande omsorg Barn med låg begåvning Behov av omfattande insatser från socialtjänsten Fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättning Tänkvärt! x Friskfaktorer och tidiga insatser kan uppväga riskfaktorer Ju fler riskfaktorer desto större risk för negativ utveckling Ett bra resultat förutsätter rätt insatser av god kvalitet Barn med omfattande problematik behöver ofta stöd under hela uppväxten Framgångsrika investeringar kan kompletteras, men ska inte ersätta det generella utbudet 8

10 Fakta om barn -18 år 5 I Degerfors bor barn upp till 18 år. Det är 19 av befolkningen. xi,2 av barnen har utländsk härkomst. xii Bland barnfamiljerna är det vanligast att ha ett eller två barn. Av invånarna härstammar 87 från Sverige, 7 från övriga världen (utanför Europa) samt 2 från Finland xiii Det sammanlagda Barnhälsoindexet för Degerfors 14 är 85. Det kan jämföras med index för länet och riket som båda ligger på indexvärde Under 14 har SKL tagit fram ett så kallat Barnhälsoindex, som ger en samlad bild över barnens hälsostatus. Indexet ska ge en bild ur både medicinskt- och psykosocialt perspektiv samt ta hänsyn till de bestämningsfaktorer som är viktiga ur ett befolkningsperspektiv. Indexet består av 13 indikatorer från mammans graviditet till barnet fyller 18 år. Index sträcker sig på en skala mellan och. Högst är Barnhälsoindex i de större städernas förortskommuner, medan små, varuproducerande och pendlingskommuner dominerar i den lägsta gruppen. Indikatorer som ingår i barnhälsoindexet finns specificerat i bokslutet. xiv Funktionsnedsättning ur ett regionalt perspektiv 7xv Det är många ungdomar som har en eller flera funktionsnedsättningar. Närmare var femte elev har uppgivit att de har någon eller en kombination av antingen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, hörsel- eller synnedsättning, rörelsehinder, ADHD/ADD eller någon annan funktionsnedsättning. Den psykiska hälsan varierar beroende på kön och typ av nedsättning. Flickor har generellt en sämre psykisk hälsa än pojkar och uppger i högre grad att de har psykosomatiska besvär. Generellt gäller att ju fler funktionsnedsättningar desto sämre hälsa. xvi Personer med funktionsnedsättning har generellt sämre fysisk och psykisk hälsa, lägre utbildning, sämre ekonomi och lever oftare i fattigdom. Det beror till viss del på att personer med funktionsnedsättning upplever hinder där andra med självklarhet har tillgång till sjukvård, utbildning, arbete och samhällsinformation. Människor med funktionsnedsättning ska tillförsäkras tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet. Det tydliggörs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med syfte att främja respekt för deras inneboende värde och rätten till mänskliga rättigheter och grundläggande frihet. Barnkonventionen slår även den fast rättigheter för barn med funktionsnedsättning. Barn med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar har rätt till ett fullvärdigt liv. (Artikel 23) xvii Flertalet ungdomar anger att de är nöjda med sitt liv och mår bra, men det är en stor variation mellan olika grupper av funktionsnedsatta ungdomar. Det finns en funktionsnedsättningsgrupp som utmärker sig och det är ungdomar med ADHD/ADD som generellt har många riskfaktorer och få friskfaktorer. xviii 5 Fakta gäller år 13 6 Då mätningen görs för första gången är detta en nollmätning. 7 Fakta i stycket bygger på Välfärdsbokslut 12-13, En god och jämlik hälsa i Örebro län? Statistiken speglar svar från ungdomar i skolår 7, 9 samt 2 på gymnasiet och är en regional bild från enkäten Liv och hälsa ung 14. 9

11 Barn och unga personer med funktionsnedsättning (i jämförelse med ungdomar utan funktionsnedsättning) 8xix Upplever sämre hälsa Upplever oftare nedsatt psykiskt välbefinnande. Upplever i högre grad sig ofta/alltid vara nedstämda Anger i lägre omfattning att deras föräldrar frågar dem innan beslut som påverkar dem tas Upplever sig generellt mer otrygga Uppger i högre grad att de varit trakasserade/kränkta via mobil eller internet Råkar ut för olyckor som kräver vård, utsätts för fysiskt och psykiskt våld samt uppger i högre grad att de blivit fysiskt eller psykiskt illa behandlade av någon vuxen Trivs sämre i skolan, men upplever i lika hög grad som ungdomar utan funktionsnedsättning att de kan påverka hur man ska arbeta i skolan Har oftare ohälsosamma levnadsvanor Barn 8-12 år är lika aktiva som andra barn, men ungdomar har en lägre grad av fysisk aktivitet Är inte lika aktiva i någon idrottsförening Har övervikt och fetma i större grad Har i högre grad riskabla alkoholvanor, dricker alkohol i större utsträckning och berusar sig oftare Röker i större omfattning Anger i högre grad att de provat narkotika Ekonomiska och sociala förutsättningar I Förenta nationernas barnrättskommittés senaste granskning av Sverige rekommenderas Sverige att ta till alla tänkbara åtgärder för att se till att inget barn ska ligga under fattigdomsgränsen. Kommittén markerar skillnaden för barn inom och mellan Sveriges kommuner. Kommittén lyfter särskilt fram socialt utsatta familjer, hushåll med en förälder samt icke svenskfödda invånare. xx I Degerfors lever 181 barn i ekonomisk utsatthet, med utgångspunkt från Rädda Barnens barnfattigdomsindex 12. Index för Degerfors är,9 vilket placerar kommunen på ranking 143 bland Sveriges kommuner. Det är en förbättring sedan de senaste årens mätningar. Index kan jämföras med riket som har 12 (ca 2 barn). Degerfors är en av de kommuner med störst förändring när det gäller minskning av andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll mellan Förändring i procentenheter: Degerfors -3, xxi I barnkonventionens artikel 27 slås fast att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Forskning visar att det finns starka samband mellan materiell standard och andra välfärdsdimensioner som utbildning, möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden samt fysisk och psykisk hälsa. Rädda barnen har tagit fram ett mått för att följa svenska barns ekonomiska villkor. 8 Fakta i stycket bygger på Välfärdsbokslut 12-13, En god och jämlik hälsa i Örebro län? Statistiken speglar svar från ungdomar i skolår 7, 9 samt 2 på gymnasiet och är en regional bild från enkäten Liv och hälsa ung 14.

12 Rädda Barnens mått är en kombination av SCB:s låg inkomststandard och att söka samt vara berättigad till försörjningstöd. 9xxii I Degerfors finns 44 ensamstående familjer med hemmavarande barn under 18 år, med låga inkomster. Det kan jämföras med länet 42 och riket 39. xxiii Andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll i Degerfors ,9 13,9 13,3 13,9, År Källa: Folkhälsomyndigheten Nationellt är det vanligare att små barn i åldrarna 5 år lever i ekonomiskt utsatthet och att utsattheten minskar med stigande ålder, liknande gäller för Degerfors. I Degerfors lever 11 av barnen i åldrarna 5 år med låg inkomststandard. I Åldern 6-12 år är det 7 respektive 8 för åldern xxiv. Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer är en central del i arbetet med jämlik hälsa. 9 Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 19-talet (med inflationsuppräkning) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. 11

13 Utbildningsnivå Befolkningens utbildningsnivå är en viktig indikator för barnens hälsa. I Degerfors kommun har invånargruppen år större andel med gymnasial behörighet än eftergymnasial behörighet. I jämförelse med riket så har invånarna i Degerfors en lägre eftergymnasial behörighet. Kvinnor i Degerfors har en högre andel med eftergymnasial utbildning än bland män. 9 Utbildningsnivåer i Degerfors Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel () Invånare år med högst gymnasial utbildning, andel () År källa: Kommun- och landstingsdatabasen Barndomen - en kropp i förändring Sverige har i de senaste två granskningarna av FN:s barnrättkommitté fått synpunkter där kommittén uttryckt oro för ökningen av övervikt, barnfetma och ätstörningar samt minskande andel fysiskt aktiva. xxv Under barn- men framförallt ungdomstiden förändras kroppen mycket. Under ungdomsperioden börjar även kroppens utseende att vara viktigt för individen. På ett generellt plan brukar unga få en mer negativ syn på sin kropp ju äldre de blir. Negativ kroppsuppfattning under barn- och ungdomsåren har ett samband med ett högre BMI senare i livet, psykisk ohälsa samt hälsorelaterade beteenden som bantning/överätning, lågt intag av frukt och grönt samt låg grad av fysisk aktivitet. På en nationell nivå syns en ökning av flickor och pojkar som försöker gå ner i vikt, störst ökning finns bland 13-åriga flickor. xxvi 12

14 Genom SKL:s Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser gå det att följa barns förväntade utveckling. Forskning och erfarenhet visar vilken kroppslig, social, psykologisk och kunskapsmässig utveckling som kan förväntas i olika åldrar. Om ett barn inte följer förväntad utvecklingskurva ska det finnas system som fångar upp och som säkerställer att alla barn och unga får de extra insatser som de behöver. Utgångspunkt för detta avsnitt är barnet fram till att det fyllt 2 år. Varje barn har en förväntad utvecklingslinje. Barn och unga utvecklas kontinuerligt, en del snabbare, en del långsammare och normalvariationen är stor. Här identifieras några tecken på en förväntad utveckling som är angelägna att följa hos alla barn för att upptäcka tidigt och kunna erbjuda effektiva insatser. Tidiga insatser under ett barns uppväxt kan, förutom att vara till fördel för individen, vara samhällsekonomiskt lönsamt. Problemet är att insatserna visar effekt först efter en tid. Dessutom behöver det inte ge ekonomisk vinst till aktören som finansierar insatsen, utan många gånger får andra samhällsaktörer vinsten. Detta gör att det ofta är svårt att motivera sådana insatser ekonomiskt, inte minst när kostnaden ställs mot akuta behov i en kommun eller ett landsting. Det som på kort sikt kan ses som extra kostnader bör istället ses som en investering. Ett långsiktigt agerande utifrån en helhetssyn kring barn- och ungas psykiska hälsa är till nytta för både individen och samhället. xxvii Del 1 ger en generell bild av risk och friskfaktorer, med utgångspunkt från barnets utveckling. Del 2 sätter barnets utveckling i ett Degerforsperspektiv. Barnets förväntade utveckling Kognitivt Sover, äter och reagerar adekvat Psykosocialt God anknytning till föräldrar Fysiskt Adekvat längd och viktuppgång Krypa, prata och gå Tecken på risk var uppmärksam på Del 1 generellt perspektiv -2 år Risktecken för barns och ungas negativa utveckling är av olika natur. De kan knytas till barn, unga, föräldrar och de livsomständigheter som de lever under. Vissa utmanar utvecklingen på kortare och andra på längre sikt. De är av varierande allvarlighetsgrad och vissa är kopplade till bredare utvecklingsområden, medan andra relaterar till specifika problem. Gemensamt är att tecken på risk bör uppmärksammas tidigt och mötas med lämpliga insatser. xxviii Du kan hitta Vänta inte! Guide för tidiga investeringar på följande länk, (1112) 13

15 Det finns effektiva insatser som kan minska risken hos barn, unga och föräldrar tidigt i barnens liv och i ett tidigt problemskede. Insatser kan riktas såväl till barn och unga som till närstående, beroende på vilka risker som identifierats. Förälder Instabil anknytning Nedstämdhet/psykos i samband med barnafödande Alkohol under graviditeten Barn För tidigt födda Liten viktuppgång Motoriska problem Utvecklingsförsening Tal- och språkförsening Över- eller underaktivitet Koncentrationssvårigheter Sömnproblem Ätproblem Besvärligt temperament Anknytningsproblem Bekräftad problematik Barn och unga som uppvisar tydliga problem som kan diagnostiseras/bekräftas behöver effektiv hjälp för att återfå sin maximala funktionsförmåga. xxix Identifiera följande: Allvarliga avvikelser i tillväxt och utveckling Autismspektrum och allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar Generella insatser och verksamhet som erbjuds alla barn: Samhällets olika vardagsarenor spelar en viktig roll för att stödja barn och ungas utveckling. Tillgången till ett bra stöd gäller alla barn, oavsett om barnet har särskilda behov eller omständigheter. I många fall kan välfungerande vardagsarenor vara än viktigare för de som också har behov av särskilda insatser. xxx En verksamhet som: Uppmärksammar föräldrars socioekonomiska och psykosociala situation samt psykisk hälsa Säkerställer fosters/nyfött barns kroppsliga hälsa och utveckling Stärker anknytning mellan barn och förälder Erbjuder pappa- och mammagrupper 14

16 Barnets förväntade utveckling Del 2 Degerforsperspektiv -2 år 58 av barn -4 månader ammas i Degerfors. Det kan jämföras med riket 76. xxxi Bröstmjölken har ett idealiskt näringsinnehåll som bygger upp barnets skydd samt garanterar en nära kroppskontakt mellan mor och barn. Amningsfrekvensen används internationellt som en viktig hälsoindikator. Indikatorn visar barn födda 11 som ammats helt eller delvis vid 4 månaders ålder. Procent av barn inskrivna på BVC. xxxii 6 av andelen nyfödda i Degerfors föds med en vikt under 2 g. Det kan jämföras med värdet för länet och riket 3. xxxiii11 Låg födelsevikt är ett traditionellt mått på ökade risker för fortsatt ohälsa för individen under resten av livet. Orsakerna till låg födelsevikt är komplexa, men det finns ett samband med sociala och ekonomiska faktorer, såsom sämre ekonomi hos föräldrar, moderns rökning och stress under graviditeten. För att avgränsa gruppen nyfödda barn med ökad risk för senare skador och avvikelser använder man internationellt vanligen en gräns för födelsevikten på 2 g. Måttet fångar in de flesta riskbarnen, men får också med en hel del barn som växer upp utan några senare komplikationer. xxxiv Tecken på risk var uppmärksam på Förälder I Degerfors är det 12 av de gravida kvinnorna som uppger att de röker, vid första besöket på MVC. Procent av kvinnor inskrivna på MVC. Det kan jämföras med riket 7. (11) xxxv Rökning under graviditeten är ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. På nationell nivå har rökning hos gravida kvinnor minskat kraftigt under den senaste - årsperioden. Inom gruppen gravida kvinnor är det störst andel rökande mödrar bland tonårsgravida. xxxvi I Degerfors blir 16 av barn av årskullen som under de första fyra veckorna blivit exponerad för tobaksrök genom att någon medlem i hushullet röker, per rapporterade barn. Det kan jämföras med riket 12. (11) xxxvii Passiv rökning är den enskilt mest betydelsefulla luftföroreningen inomhus. Rökning i spädbarnets omedelbara närhet har visat sig öka risken för andningsbesvär, infektioner och allergier hos barnet. Föräldrar från lägre socialgrupper röker mer än andra. xxxviii 11 Procent av antalet levande födda icke tvillingar oavsett graviditetslängd. Medelvärde för treårsperioden

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv Producerad av folkhälsonämnden, januari 15 för Degerfors kommun Degerfors och Karlskoga kommuner - Årets folkhälso- och förebyggande kommun 13 Text och

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari 2013. 2 Folkhälsopolitiskt bokslut 2012

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer