Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2014"

Transkript

1 Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2014 Syftet med detta bokslut är dels att ge en övergripande bild över folkhälsans och miljöns utveckling i Nyköpings kommun. Dels att ge en sammanfattad beskrivning organisationens miljö- och folkhälsoarbete för att nå ett hållbart Nyköping. Redovisningen utgår från målområden och inriktningar i styrdokumentet Miljö- och folkhälsopolicy , tillika Visionen om ett hållbart Nyköping. Policyn ska visa vägen inom prioriterade miljö- och folkhälsoområden och är ett sätt att höja ambitionen utöver de lagkrav som ställs på de kommunala verksamheterna. Med hjälp av kommunövergripande indikatorer redovisas trender och förändringar inom miljö och folkhälsoområdet. Majoriteten av Miljö- och folkhälsopolicyns indikatorer går att jämföra med snittet för andra kommuner, länet och/eller riket. Indikatorerna visar om arbetet utifrån målområdena går i önskad riktning och i rätt takt. Årets uppföljning av Miljö- och folkhälsopolicyns 24 indikatorer, visar: 13 visar en positiv trend 7 visar en negativ trend 8 ligger kommunen över medelvärdet i jämförelse med andra 11 ligger kommunen under medelvärdet i jämförelse med andra Underlaget kan användas vid prioritering och planering av åtgärder inom miljö- och folkhälsoområdet. Men statistik är dock ett förenklat sätt att beskriva verkligheten och indikatorerna kan aldrig spegla verkligheten från alla sidor. En mer detaljerad beskrivning av folkhälsans utveckling finns i Folkhälsoprofil fakta om folkhälsan i Nyköping Enkätundersökningar och kommunrankingar som görs är ett annat sätt för att se utvecklingen och jämföra sig med andra. Nyköpings kommun kom på plats 90 i rakning av årets miljökommun 2014 som tidningen Miljöaktuellt genomför. Det 1

2 är tyvärr en försämring jämfört med tidigare år (plats 68 av 290 år 2013). I Naturskyddsföreningens enkät Sveriges bästa naturvårdskommun 2014 kom Nyköpings kommun kom på en hedrande 26:e plats. Vi är därmed bäst i Sörmland på naturvård! Åtgärder och aktiviteter Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen och övriga nämnder i uppdrag att i sin budget bryta ner och implementera Miljö- och folkhälsopolicyns fem prioriterade målområden: Samordning av kommunens miljö- och folkhälsoarbete Under mandatperioden hade Kommunstyrelsen ett politiskt utskott för miljö och folkhälsa. Från och med 2015 ersätts detta med ett utskott för miljö och social sammanhållning Utskottets roll är bland annat att följa respektive verka för genomförandet av Miljö- och folkhälsopolicyn i organisationen. Verksamhetsansvaret och samordningen för de övergripande miljö- och folkhälsofrågorna har kommunens Strategi- och projektenhet (tidigare Utvecklingsavdelning). 1. Delaktighet, inflytande och sociala förutsättningar 2. Barn och ungas uppväxtvillkor 3. Trygga, sunda och säkra miljöer och produkter 4. Klimat och energi 5. Natur och vatten Enligt uppdraget ska specifika mätbara nämndmål tas fram och brytas ner till aktiviteter i internbudget och internöverenskommelser. Genomförda åtgärder och aktiviteter ska redovisas i nämndernas och divisionernas årliga verksamhetsberättelser, vilka sammanfattats i detta bokslut. Redovisade åtgärder ska främst omfatta utvecklingsarbete och särskilda insatser för året som gått. Av detta skäl redovisas varken årligt återkommande aktiviteter eller löpande verksamhetsarbete. I budget 2014 har Kommunfullmäktige prioriterat tre målområden för organisationens arbete grön omställning, tillgänglighet samt delaktighet, vilka tydligt kopplar till Miljö- och folkhälsopolicyns målområden. Årets uppföljning visar att det systematiska arbetet med Miljö- och folkhälsopolicyn fortfarande har brister. Ingen nämnd har i budget eller internöverenskommelser brutit ned policyns fem målområden till mätbara nämndmål. Majoriteten av nämnderna och divisionerna redovisar dock genomförda åtgärder som bidrar till förverkligande av Miljö- och folkhälsopolicyns målområden. Men då åtgärderna inte kan kopplas till nedbrutna nämndmål är styrningen bristande.

3 Verksamhetsberättelse 2013 Division INDIKATORER FÖR MILJÖ OCH FOLKHÄLSA Målområde: Bokslut Snittvärde kommuner Delaktighet, inflytande och sociala förutsättningar Sjukpenningtal (dagar/år) Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning. 9,4 8,8 7,5 6,6 5,7 Försäkringskassan 9 Nöjd Medborgarindex: Grundskola (0-100) SCB Nöjd Medborgarindex: Äldreomsorg (0-100) SCB Nöjd Inflytandeindex: Helheten (0-100). Insyn och inflytande i kommunens verksamhet SCB Barn och ungas uppväxtvillkor Andel certifierade skolor i kommunen enligt Utmärkelsen skola för Hållbar utveckling eller Grön flagg (%) 28,6 30,9 28,7 35,5 16,7 * SEKOM Andel elever i årskurs 7 som trivs mycket eller ganska Pojkar 87 Pojkar 88 Pojkar 86 Pojkar 83 Landstinget bra i skolan (%) Flickor 79 Flickor 90 Flickor 87 Flickor 73 Andel föreningar som arbetar med kommunens kvalitetssäkring (%) Andel elever i årskurs 9 som röker dagligen (%) Pojkar 5 Andel elever i årskurs 9 som druckit alkohol under det senaste året (%) Flickor 5 Pojkar 40 Flickor 46 Pojkar 7 Flickor 9 Pojkar 52 Flickor 60 Pojkar 6 Flickor 12 Pojkar 62 Flickor 72 (länet) Pojkar 5 Flickor 6 (länet) Pojkar 49 Flickor 42 Källa Nyköpings kommun Landstinget Landstinget (länet) Trygga sunda och säkra miljöer och produkter Nöjd Medborgarindex - Miljöarbete (0-100) Kommunens insatser för att kunna leva miljövänligt SCB Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enligt Miljöfordon Syd (%) 24,7 34,7 52,5 56,7 55,6 43,4 45 KKiK Inköp av ekologiska livmedel i den kommunala organisationen (%) 27,1 21,0 21,7 20,4 19,6* SEKOM Nöjd Regionindex: Trygghet (0-100). Kommunen som en trygg och säker plats att bo på SCB Nöjd Regionindex - Helheten (0-100) Kommunen som en god plats att bo och leva på SCB Klimat och energi Utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv) RUS Energianvändning per invånare (MWh) SCB Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) ,5* SEKOM Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år 35,4 35,3 35,8 36,4 35,0 35,2 37,7 199* SEKOM Antal körda mil med bil per invånare (mil) (länet) SCB Natur och vatten Andel av befolkningen i Nyköpings tätort som har högst 200 meter till grönområde (%) 70,8 70,8 Nyköpings kommun Andel ekologiskt odlad åker (%) 14,2 10,4 10,1 9,3 8,3 12* SEKOM Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) (år 2009) 48,4* SEKOM Kvävehalter i Mellanfjärden (µg/liter totalkväve) SKVVF Andel skyddad natur och vatten (% av totalareal) 12,5 12,5 12,5 12,3 12,0 11,9* SEKOM *Snittvärde för kommuner gällande år SEKOM Sveriges ekokommuner mäter 12 Gröna nyckeltal för ett hållbart samhälle (97 medlemskommuner i föreningen). KKiK- Kommunens Kvalitet i Korthet, 220 kommuner SCB - Statistiska centralbyrån. Bl a medborgarundersökningen 2014, där Nyköping jämförs med 129 kommuner, varav 34 kommuner i samma storleksklass (> invånare) Landstinget Landstinget i Sörmlands enkätundersökning Liv och hälsa ung 2014 (9 deltagande kommuner i länet). 3

4 1. Delaktighet, inflytande och sociala förutsättningar Enligt Miljö- och folkhälsopolicyn ska alla i Nyköpings kommun kunna vara delaktiga i samhälls- och kulturlivet och brukare i kommunens verksamheter ska uppleva att de kan påverka sin vardag. SCB:s medborgarundersökning visar att medborgarnas upplevelse kring inflytandet i kommunen vad gäller exempelvis tillgänglighet till information, möjligheter att påverka kommunens verksamheter och politiska beslut har ökat något men är på gränsen till ett indexvärde klassat som icke godkänt. Nyköping ligger ungefär i nivå med snittet för jämförbara kommuner 1. Indexet för medborgarnas nöjdhet med äldreomsorgens och grundskolans verksamheter har minskat sedan 2012 och är lägre än snittet för jämförbara kommuner. Medborgarna är mer nöjda med grundskolans verksamheter än äldreomsorgens. Antalet sjukdagar per år har ökat i såväl Nyköping som i riket under åren Årets åtgärder och aktiviteter Det finns många goda exempel på genomförda åtgärder som syftar till att öka medborgarnas delaktighet, inflytande och möjlighet att påverka. Kommunikationsavdelningen har tagit fram funktionerna Lättläst och Talande webb på webbplatsen. Tillsammans med Polisen har Nyköpings kommun deltagit i pilotprojektet Medborgarlöften, en modell för att komma närmre medborgarna i planering av trygghetsskapande insatser. Samhällsbyggnad har genomfört medborgardialog på webben kring projektet Å-rummet samt anordnat flera informationsmöten kring detaljplanerna för Tessinområdet. Personal inom vård och omsorg har utbildats i Äldres Behov I Centrum, Anhörigstöd och HBTQ. Utvecklingsarbetet med brukarråd och brukardialog med personer med funktionsnedsättning har fortsatt under Vad gäller kulturellt och socialt deltagande har verksamheten kultur och fritid förlagt verksamhet som tex barnteater utanför centralorten. Culturum har erbjudit sagoläsning på olika språk, olika typer av bokcirklar samt personligt 1 Kommuner med invånare eller fler. stöd kring konsumentfrågor och IT-frågor. Verksamheten kultur och fritid har under året deltagit i projektet Konsten att delta, ett projekt som syftar till att utrikesfödda konstnärer ska kunna etablera sig och bidra till den svenska konstscenen. Somaliska föreningen har med hjälp av bidrag från kommunen öppnat en ny fritidsgård i Brandkärr. Nyköpings ungdomsfullmäktige har uppdrag att föra in ungdomsfrågor i kommunens politik. Under året har de skrivit fem motioner bland annat om avgiftfri kollektivtrafik med buss för alla i Nyköping. 2. Barn och ungas uppväxtvillkor Enligt Miljö- och folkhälsopolicyn ska alla barn och unga rustas för att i framtiden kunna göra hälsosamma och miljövänliga val samt ha möjlighet att vistas i hälsosamma och inspirerande utom- och inomhusmiljöer både på fritiden och i förskola/skola. Genom tillsyn och ett aktivt förebyggande alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksarbete ska barn och unga ges möjlighet till en drogfri uppväxt. Certifieringarna Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling är två pedagogiska verktyg speciellt utformade för förskola, grundskola och gymnasium. För att bli certifierad krävs ett aktivt och systematiskt hållbarhetsarbete som genomsyrar hela verksamheten och involverar både barn, elever och lärare. Andelen certifierade förskolor/skolor i Nyköpings kommun har minskat under 2014 till 28,6 procent. Sett till enbart de kommunala förskolorna/skolorna är antalet oförändrat, de som certifierat sig under året och de som inte förnyat sin certifiering går jämt upp. Jämfört med snittet på 16,7procent för Sveriges ekokommuner (97 medlemmar), ligger Nyköpings kommun fortfarande högre. Högst ligger Hedemora kommun där 95 procent av skolorna är certifierade. Landstingets elevundersökning 2014 visar att allt färre flickor i årskurs 7 i Nyköping trivs i skolan. Även om resultatet är positivt jämfört med länssnittet är resultatet oroväckande, då flickor dessutom i högre utsträckning uppger att de har ont i huvudet, sover dåligt samt känner sig oroliga och stressade. Andelen elever i årskurs 9 som röker respektive dricker alkohol har minskat markant i både Nyköping och länet. Oroväckande är att elever i

5 årkurs 2 på Nyköpings gymnasieskolor ligger högt över länssnittet både vad gäller rökning, alkoholkonsumtion och narkotikavanor. I årskurs 2 på gymnasier röker var femte elev. Nästan lika många har provat narkotika en eller flera gånger senaste året. Verksamheten kultur och fritid har kvalitetssäkrat ännu fler föreningar under året. Kvalitetssäkringen är ett krav för att få bidrag från kommunen och innebär kortfattat att föreningarna redovisar hur de bland annat arbetar mot droger, våld, mobbing samt sitt miljöarbete med transporter, avfallshantering, energisystem och miljövänliga produkter. Årets åtgärder och aktiviteter För att stärka samverkan vad gäller insatser för barn och unga har divisionerna Barn Utbildning och Kultur (BUK) och Social omsorg (DSO) tecknat ett samverkansavtal där bland annat en samverkansmodell för att minska den psykiska ohälsan bland unga har utvecklats i samverkan mellan ungdomsstödjarna, skolan och polisen. Ett treårigt projekt under namnet Stanna i skolan har påbörjats i syfte att minska olovlig skolfrånvaro samt bryta negativa mönster bland högstadieelever. För att göra arbetet och förekomsten av kränkningar och mobbning mer tydliga och synliga har ett webbaserat anmälningsverktyg ( Trygg i skolan ) har tagits fram DSO har deltagit i ett nationellt projekt (PRIO plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) som syftar till att förbättra vården och omsorgen för bland annat barn och ungas psykiska hälsa. För att intensifiera arbetet med integreringen av Barnkonventionen har DSO fört diskussioner med ledningslaget och Beställarkontoret. Exempel på lyckade tobaksförebyggande insatser är Miljöenhetens arbete med att implementera den nationella metoden Kontrollköp av tobak, folköl och receptfria läkemedel. Arbetet med att effektivisera tillsyn på skolgårdar har påbörjats, i syfte att skapa rökfria skolor. Cirka 350 högstadieföräldrar besökte en temakväll i oktober kring alkohol, narkotika, tobak, doping, skönhetsideal och kränkningar på nätet. Evenemanget var ett initiativ av Nyköpings brottsförebyggande samverkansgrupp. Ungdomsstödjarna, kommunpolisen och folkhälsosamordnaren har deltagit i framtagandet och implementeringen av en Drogplan för samtliga gymnasieskolor i Nyköping. Exempel på dopingförebyggande aktiviteter inom ramen för modellen 100% ren hårdträning är en utbildningsdag för gympersonal, polis, idrottslärare och andra nyckelpersoner inom kommunens verksamheter samt deltagande i den nationella uppmärksamhetsveckan mot dopning. Miljöenhetens livsmedelsinspektörer har under året informerat återförsäljare, polisen och träningsanläggningar om vad som gäller vid försäljning av kosttillskott och prestationshöjande medel innebär och hur tillsynen går till. Räddning och säkerhet har tillsammans med polisen och krogvakterna utbildat fler gymnasielever i Bättre fest, en metod för att minska alkoholkonsumtionen samt riskerna för krogvåld. Inom verksamheten för missbruksvård har antalet platser på kommunens HVB Nygården (Hem för Vård eller Boende) utökats och en ny beroendemottagning har öppnats. Arbetet för att öka antalet insatser på hemmaplan har varit framgångsrikt. Divisionen barn, utbildning och kultur hade i uppdrag att 2014 följa upp och redovisa effekter av certifieringen Skola för hållbar utveckling. Detta utifrån Barn- och ungdomsnämndens mål om att antalet certifierade skolor ska öka. Uppdraget är ännu inte redovisat. En nationell utvärdering visar dock att certifieringen i hög grad har ökat intresset för arbetet med hållbar utveckling hos barn, elever och personal. Ett av kommunens mål i Avfallsplanen är att mängden matsvinn från egna eller upphandlade kök ska minska till år Detta då livsmedelshanteringen står för en stor del av den totala miljöpåverkan rörande exempelvis övergödning och klimatpåverkan. Utfallet från årets skolmätning visar ett sämre resultat än förväntat och det har varit svårt att få fram uppgifter från matleverantören. Årets medelvärde är 66,3 gram matsvinn per portion, jämfört med 56 gram år Resultatet gäller en mätperiod på femton skoldagar för Tessinskolan, gymnasiet (vecka 12 14). Att mätningen enbart gjordes på våren och endast på en av fyra enheter inom Nyköpings gymnasium gör att resultatet bara redovisar delar av verksamheten. Målet om minskat matsvinn är prioriterat även i budget 2015 för Utbildning, arbetsmarknad och integrationsnämnden. Alla förskolor fick under året i uppdrag att utveckla sina lärmiljöer, pedagogiska miljöer och material för barnen. Som resurs i det arbetet har 5

6 två pedagoger på Nybygget ett kreativt återanvändningscenter, påbörjat en utbildningsinsats för flera förskolor. Nybygget handlar om att kreativt återanvända, återbruka och återvinna material. Syftet är att uppmuntra barnen att tänka nytt och att visa på möjligheter att återanvända förbrukat material. Allt i ett kretslopp som blir tydlig och klart när barnen själva får vara med om det. Konceptet var en del i arbetet med årets Skräpplockardagar som syftar till att uppmärksamma och minska nedskräpningen i kommunen. I år deltog över 5000 barn/elever och lärare i Skräpplockardagarna. Divisionen barn, utbildning och kultur lyfter i sin verksamhetsberättelse problemet med att det finns undermåliga lokaler i förskolor och i gymnasiet. Det finns fortfarande förskolor som är mycket dåligt underhållna och som därmedblir svårarbetade och svåra att ha en bra standard på vad gäller hygien och smittspridning. Åtgärder för detta behöver göras gemensamt mellan produktionsstyrelse och division. Kopplat till detta arbete blev förskolorna under hösten beviljade medel för att genomföra projekt hälsosam förskola. Projektet syftar till att minska exponeringen av miljögifter i barnens vardag på förskolan. Vardagsprodukter som leksaker, möbler, golv, kläder, smycken, hygienprodukter, elektronik etc. kan innehålla miljö- och hälsopåverkande kemikalier. Första steget är att utbilda personal och inventera samtliga förskolor för att därefter se till behovet och genomföra åtgärder.

7 3. Trygga sunda och säkra miljöer och produkter Enligt Miljö- och folkhälsopolicyn ska kommunens verksamheter och strategiska planering göra det lätt för medborgarna att göra miljövänliga och hälsosamma val i vardagen. Nyköpings kommun ska vara ett föredöme och välja de bästa alternativen ur miljö- och hälsosynpunkt vid upphandling och inköp. Boendemiljön ska vara trygg, sund och säker. I Nyköping ska det vara lätt att göra miljövänliga val lätt att göra rätt. Generellt är medborgarna nöjda med kommunens insatser för att kunna leva miljövänligt (enligt SCB:s medborgarundersökning). Indexvärdet har ökat till 56 (2014) och ligger därmed över den satta gränsen för nöjd (55). Nyköpings resultat är fortfarande lägre jämfört med kommuner i samma storleksklass, vilket gör det till ett förbättringsområde. Medborgarnas upplevda trygghet har minskat något och ligger nu strax under snittet för jämförbara kommuner. Även om indexet ligger över gränsen för nöjd bör åtgärder för att öka tryggheten prioriteras. Medborgarnas upplevda trygghet är grundläggande för ett socialt hållbart samhälle. När det gäller indexvärdet för Nyköping som en god plats att bo och leva på, har nöjdheten bland medborgarna ökat något sedan 2013 och ligger klart över snittet för godkänt. Trots det ligger Nyköpings index under snittet för jämförbara kommuner. Organisationens inköp av ekologiska livsmedel till skolor och äldreboenden har ökat till 27,1%. Det är högre än snittet för Sveriges ekokommuner på 19,5% (år 2013), där Trosa kommun låg höst på 35 % ekologiska inköp. Nyköpings kommuns förbättring beror på ett nytt tjänstekontrakt för måltiderna inom äldreomsorgen. Från augusti 2014 ställs krav med målet är att uppnå 50 procent ekologiska livsmedel. Samma krav gäller för skolmåltiderna från januari Flera förskolor arbetar aktivt för att öka andelen ekologisk. Goda exempel är förskolorna Kompassen med 73 procent, Fransiskus med 55 procent och Långsätter med 49 procent. Genom att köpa ekologiska livsmedel bidrar kommunen till att uppfylla de nationella miljömålen giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet. Detta då ekologisk produktion inte tillåter kemiska bekämpningsmedel. Av de personbilar och lätta lastbilar som Nyköpings kommun äger eller leasar klassas 24,7 procent som miljöbilar. Det är mycket lägre jämfört med kommunernas snittvärde på 45 procent. Kommunens ramavtal för leasing eller köp av fordon från år 2011 omfattar inte kraven för den nya miljöbilsdefinitionen som träde i kraft 1 jan Detta gör att majoriteten av fordonen som köpts eller leasas under inte uppfyller aktuell definition av miljöbil. Därför minskar andelen miljöbilar. Ett nytt ramavtal för leasing eller köp av fordon ska upphandlas Årets åtgärder och aktiviteter Kommunen har under året öppnat nya återvinningscentraler i Nävekvarn, Jönåker och Stigtomta. Det blev ett mycket positivt mottagande bland medborgarna och mängden utsorterat avfall har ökat i jämförelse med tidigare insamlingssystem. Sen halvårsskiftet kan medborgarna även lämna in plast (pulkor, 7

8 plaststolar etc.) separat för återvinning istället för förbränning. För att öka kunskap och medvetenhet om vinsterna och syftet med avfallshantering har samtliga hushåll fått foldern kasta rätt och kampanjen #förresten har genomförts för att minska matsvinnet. Varje år kastas nästan 10 kilo full ätbar mat per person i Sverige. Dessa åtgärder har ökat tillgängligheten och förutsättningarna för att göra lätta rätta val. Deponiresten minskar och det innebär att fler medborgare gör rätta val. Upphandlingsenheten bevakar att verksamheterna följer Upphandlingspolicyn så att hållbar upphandling erhålls enligt Miljö- och folkhälsopolicyn. Vid upphandling och inköp är det viktigt att ställa rätt krav för att få produkter som är energieffektiva, ger låga utsläpp och som inte innehåller miljö- och hälsoskadliga kemikalier etc. Miljökrav motsvarande Konkurrensverkets (tidigare Miljöstyrningsrådets) baskrav ställs vid kommunal upphandling, såvida det inte finns andra politiska beslut. Exempelvis redovisar Räddning och säkerhet i sin verksamhetsberättelse att de under året som lägst ställt baskrav vid inköp av tunga fordon. Baskraven innebär miljöklassning Euro V, vilket är den lagstiftade utsläppsnivån för emissioner (partiklar) sen år Vård- och omsorgsnämnden ställer krav på att såväl interna som externa leverantörer ska känna till och arbeta efter kommunens Miljö- och folkhälsopolicy. Nämndens kontraktsuppföljningar visar att alla enheter har ett uttalat miljöarbete, ofta beskrivet i en miljöpolicy eller liknande. Kännedomen om kommunens policy däremot är långt ifrån 100%. Uppföljningen har hittills endast omfattat om det finns en plan eller strategi för miljöarbete, inte vad som faktiskt utförts. Miljökrav har också ställts på byggnationen av den nya högstadieskolan Alpha som invigdes hösten Under byggnationen har livscykelkostnader gjorts för fönster, LED-lampor etc. som visar produktens totala kostnad under den tid den används (inkl. driftskostnader och energianvändning). Skolan har 100 procent energisnål LED-belysning inomhus och lampornas långa livslängd ger en stor kostnadsvinst i minskat underhåll. Kravet är att byggnadens energiförbrukning ska ligga på max 70 kwh/m2. Slutkostnaden för byggnationen av skolan blev 40 miljoner lägre än budgeterat, det visar att högre miljökrav per automatik inte innebär höga byggkostnader. Inom organisationen har nya system och samordnad hantering av e-fakturor samt skrivare gett en minskad pappersförbrukning och kostnad. Antalet utskrifter under året har minskat med 37,5 procent eller ca 6,3 miljoner A4-sidor, vilket är mer än vad som beräknats. Färre skrivare bedöms ge en minskad elkostnad motsvarande över kronor årligen. Räddning och säkerhet startat upp ytterligare nio grannsamverkansområden i kommunen. Grannsamverkan är en metod som syftar till att öka tryggheten och trivseln i ett bostadsområde samt att förhindra bostadsinbrott, skadegörelse och fordonsstölder. Åtgärder för att minska skadegörelse och klotter har även genomförts i samverkan med tekniska divisionen, Nyköpings högstadium och polisen. Divisionen social omsorg har genomfört kommunövergripande utbildningsinsatser kring ämnet Våld i nära relation samt startat upp ett nätverk med representanter från samtliga divisioner och centrala verksamheter. Nyköpings kommun deltar årligen i olika evenemang och kampanjer som TÄNK OM, Earth Hour, Skräpplockardagarna, Trafikantveckan (cykla i Nyköping dagen med mellan besökare), 100% ren hårdträning m.fl. för att främja en god folkhälsa och miljö i kommunen. Syftet är att dels motivera och inspirera medborgarna till bättre levnadsvanor och beteenden som främjar miljön, dels utveckla ett långsiktigt förebyggande arbete. 4. Klimat och energi Enligt Miljö- och folkhälsopolicyn ska Nyköpings kommun uppnå en hållbar utveckling samtidigt som klimatpåverkande faktorer minskar. Nyköpings kommun ska bidra till ett långsiktigt hållbart energisystem och genom samhällsplanering och information göra det lätt att välja miljöanpassade färdsätt. Den senaste statistiken visar att utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser i Nyköpings kommuns (geografiska området) har minskat under 2012 jämfört med tidigare år. Utsläpp från uppvärmning, elanvändning och transporter ingår i beräkningarna men inte utsläpp från varor och livmedel som vi konsumerar. Transporter och framför allt personbilar står för majoriteten av utsläppen i kommunen (58 procent) men

9 statistiken visar på en svag nedgång sen år Detta beror bland annat på att bilarna blivit mer energieffektiva och att användning av förnybara bränslen ökat. Trenden i Nyköping är den samma som för riket i stort, det vill säga att utsläppen av växthusgaser minskar. I beräkningarna ingår dock inte växthusgasutsläpp orsakade av vår konsumtion. Nationell statistik visar att utsläppen kopplat till vår konsumtion totalt sett ökat med 17 procent från Utsläppen minskar i Sverige men ökar i andra länder (det som importeras), vilket globalt sett bidrar till negativ miljö- och klimatpåverkan. Det är även en nedåtgående trend för antalet körda mil med bil per invånare, vilket minskat till 713 mil under åren Snittet är dock fortfarande 50 mil längre än länssnittet. Antalet kollektivtrafikresor (Länstrafiken) per invånare har ökat för både stadstrafiken och landsbygdstrafiken under året. Men jämfört med uppgången år 2011 har kollektivtrafikresandet totalt sett minskat. Om fler invånare går, cyklar eller åker kollektivt ger det minskade utsläpp av luftföroreningar och mindre buller etc. än om motsvarande mängd resor sker med personbil. För att minska kollektivtrafikens klimatpåverkan används förnyelsebara drivmedel. Under 2014 använde kollektivtrafiken (Länstrafiken) ett fordonsbränsle med 5 procent inblandning av förnyelsebart drivmedel så kallad RME. Detta är mycket lägre än snittet för Sveriges ekokommuner på 57 procent (år 2013). Högst låg flera Stockholms kommuner med 88 % förnybara bränslen i kollektivtrafiken. Trenden för energianvändning uppdelat per invånare har minskat för 2011 jämfört med uppgången 2010, användningen är störst inom sektorerna transporter och hushåll. I underlaget för 2012 saknas förbrukningen för småhus och därför redovisas inte uppgifterna här. Årets åtgärder och aktiviteter Kommunen har fortsatt prioriterat arbetet för att öka cykeltrafiken i kommunen. Bland annat har samtliga cykelvägar inventerats under Utsatta delar av gång- och cykelvägnätet som på sträckan Oppeby-Centralstation och cykelstråk till den nya högstadieskolan har målats i syfte att förbättra säkerheten. Ombyggnationen av Östra Storgatan syftade till att göra gatan till en mer levande och tilltalande plats för handeln samtidigt som gång- och cykeltrafik prioriteras. I samband med skolstarten 2014 utökades turutbudet och turtätheten för busstrafiken i och omkring Nyköping, vilket är en satsning för att påverka kollektivtrafikens attraktivitet. De nya äldre- och trygghetsboendet Myntan fick kollektivtrafikförbindelse i december. Kommunens målsättning är att resorna med kollektivtrafik ska fortsätta öka. Närmaste busshållplats bör finnas inom 400 meter för boende i Nyköping. För organisationens egna tjänsteresor, med cykel, bil, tåg och flyg saknas ett fullständigt underlag. Det gör att produktionsstyrelsens mål om energieffektiva tjänsteresor inte kan följas upp eller effekten av genomfört arbete. Några verksamheter har rapporterat in att miljöanpassade färdsätt som tåg eller samåkning prioriteras vid studieresor eller konferensresor. Kommunen har även infört nyckelfri hemtjänst som ger kortare ledtider till kund och därmed minskade utsläpp av bilkörning. För att minska behovet av resande har IT-enheten infört en samverkansplattform. Det innebär en möjlighet att med hjälp av ljud, bild, chat och delad arbetsyta kunna genomföra distansmöten från sin IT-arbetsplats. I 25 procent av de markanvisningsavtal som skrevs för bostadsbyggande på kommunal mark, har kommunen ställt högre energikrav än Boverkets byggregler. Målet var att uppnå 50 procent för att bidra till ett mer energieffektivt byggande i kommunen. Under året har sju av organisationens oljeeldade fastigheter ställts om till icke fossil uppvärmning eller sålts. Målet i kommunens Energiplan är att uppvärmningen ska vara fossilfri år 2015 och fem oljeanläggningar kvarstår. I kommunfastigheters verksamhetsberättelse lyft energioptimeringsprojekt som genomförts i tio fastigheter. Detta tillsammans med de senaste årens arbete med att minska energiförbrukningen har gett effekt. För år 2014 var energiförbrukningen 125 kwh/m2 i kommunens egenförvaltade fastigheter, vilket är 15 kwh/m2 lägre än förväntat. Hur mycket av minskningen som går att hänföra till detta effektiviseringsarbete och hur mycket av detta som beror på ett varmare klimat under 2014 kan dock inte utläsas. 9

10 5. Natur och vatten Enligt Miljö- och folkhälsopolicyn ska naturen genom aktivt naturvårdsarbete och ökad tillgänglighet bli en källa till upplevelser för medborgare och besökare i Nyköpings kommun. Variationsrikedomen i naturen ska förvaltas som en tillgång för oss och framtida generationer. Grönska och vattenmiljöer ska utvecklas i den bebyggda miljön. För att i vardagen kunna ha en god tillgång till rekreation och naturuppleveler bör alla boende i Nyköpings tätort ha högst 200 meter till närmsta närströvområde, grönområde eller liknande. Mätningen från 2014 visar att 70,8 procent av invånarna i tätorten har tillgång till ett grönområde inom 200 meter, värdet är oförändrat sen Sämst tillgång till grönområden är det för boende i Högbrunn/Hemgården och bäst för boende i Brandkärr, Ekensberg, Isaksdal och Ö Villastaden. Andelen ekologisk odlad åker i kommunen har jämfört med tidigare år ökat till 14,2 procent, vilket är högre än snittet för Sveriges ekokommuner (12 procent). Ekologisk produktion strävar efter att nyttja naturresurser som energi, jord och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. För att få klassas som ekologisk odlad åker måste fastställda EU-regler uppfyllas. Uppgifter för andelen certifierat skogsbruk finns inte att tillgå för året. Indikatorn används för att följa upp Sveriges ekokommuners hållbarhetsprinciper som alla medlemmar ställt sig bakom. Kvävehalten i Mellanfjärden har minskat under året jämfört nivåerna Kväve och fosfor är de viktigaste näringsämnena i sjöar, vattendrag och i havet men ett överskott leder till övergödning. Mellanfjärden är bedömd som mycket övergödd (Vattenmyndigheten) och den dominerande källan av kväve är jordbruket och tätortens reningsverk. Efter genomförda förbättringsåtgärder klarar Brandholmens reningsverk sen år 2013 kraven för kväverening. Näring från jordbruksmark förs med Nyköpingsån, Kilaån och Svärtaån. Trenden under visar på minskade kvävehalter i både Svärtaån och Nyköpingsån. För att uppnå god ekologisk status enligt Vattendirektivet till år 2021 bör kvävehalterna i Mellanfjärden ligga mellan µg/liter. Andelen värdefull och skyddad natur samt vatten i kommunen ligger oförändrat kvar på 12,5 procent för åren Det är strax över snittet för Sveriges ekokommuner på 11,93 procent. Inom kommunen finns totalt 44 naturreservat, varav tre är kommunala. Årets åtgärder och aktiviteter Ett flertal skötselåtgärder har genomförts för att öka tillgängligheten till tätortsnära naturområden, bland annat underhåll av spänger och iordningställande av grillplatser. Under året har även materialet på informationsskyltar förnyats med uppdaterade kartor och vägvisningsskyltar. Arbete pågår med att bilda ett fjärde kommunalt reservat genom att göra Ryssbergen till ett friluftsreservat. Kommunfullmäktige förväntas ta beslut om reservatsbildning under Flera av de kommunala verksamheterna arbetar för att ge barn, elever och brukare tillgång till naturen. Det sker dels genom de 32 skolskogarna och den kommunala naturskolan. Undervisningen sker ute i skolskolgen eller genom exkursioner då barn och elever ges möjlighet att på plats följa årstidsväxlingarna samt utforska och upptäcka naturen. På äldreoch/eller demensboende som Rönnliden, Mariebergsgården, S:t Anna och Myntan finns sinnenas trädgård som syftar till att stimulera såväl syn, doft, smak, känsel och hörsel. Tillgång till miljöer för rekreation är viktigt även för personer med stora omvårdnadsbehov. Därför är bra möjligheter att vistas ute i anslutning till särskilda boenden viktigt. Under 2014 REVAQ-certifierades Brandholmens reningsverk. REVAQ-certifieringen är en kvalitetssäkring som syftar till att slammet från reningsverket ska kunna användas på jordbruksmark och därmed bli en del i kretsloppet med återföring av växtnäring. Genom detta bidrar kommunen till att uppfylla de nationella miljömålen giftfri miljö och ingen övergödning. I syfte att minska övergödningen och bidra till god vattenkvalitet genomför kommunen ett tillsynsarbete, med målet att samtliga enskilda avlopp i kommunen har en tillfredställande rening senast år Men för att målet ska nås behöver inventeringstakten öka, vilket Miljönämnden lyfter i sin årsredovisning.

Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 2.1 Politiska utgångspunkter... 4 2.2 Situationsspecifika

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2013

Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2013 Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2013 Syftet med miljö- och folkhälsobokslutet är att ge en övergripande helhetsbild av kommunens miljö- och folkhälsoarbete samt visa trender och förändringar inom

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning

Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning Utredning Dnr KK15/97 Strategi- och projektenheten Datum Anna-Karin Lindblad Februari 2016 Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning Postadress Nyköpings kommun

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011 Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande Tredje medborgarundersökningen tidigare och. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer bland boende i Lidingö Stad i åldrarna 18 84 år. Datainsamlingen pågick

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

DROGFÖREBYGGANDE POLICY DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Målområden. - i Lessebo kommun

Målområden. - i Lessebo kommun Målområden - i Lessebo kommun Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Vad styr våra prioriteringar?

Vad styr våra prioriteringar? Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Handlingsplan för miljöstrategin år

Handlingsplan för miljöstrategin år Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Medborgarundersökning 2014

Medborgarundersökning 2014 2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen 2012-x-x Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är till för att inspirera och vägleda arbetet med miljö- och hållbar utveckling.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Riktlinje för gestaltning av kommunens allmänna platser i stadskärnan, hamnen och övriga strategiska platser

Riktlinje för gestaltning av kommunens allmänna platser i stadskärnan, hamnen och övriga strategiska platser Dnr BTN13/65 RIKTLINJE Riktlinje för gestaltning av kommunens allmänna platser i stadskärnan, hamnen och övriga strategiska platser Antagen av Bygg- och tekniknämnden 2015-12-15 Dnr BTN13/65 2/6 Innehållsförteckning

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer