BEVISPROBLEMATIK I FILDELNINGSMÅL. Av Mattias Glaser. Examensarbete 30 poäng i processrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEVISPROBLEMATIK I FILDELNINGSMÅL. Av Mattias Glaser. Examensarbete 30 poäng i processrätt"

Transkript

1 BEVISPROBLEMATIK I FILDELNINGSMÅL Av Mattias Glaser Examensarbete 30 poäng i processrätt Stockholm vårterminen 2011

2 Innehåll Förkortningar och förklaringar 5 1. Inledning Syfte Arbetshypoteser Metod Avgränsning 9 2. Brottet fildelning Vad säger upphovsrättslagen? Angivelsebrott Jurisdiktionsbestämmelser Digital bevisning Begreppet digital bevisning Digital bevisning i fildelningsmål Tvångsmedelsåtgärder Vad är en tvångsmedelsåtgärd? Intrångsundersökning Husrannsakan Val av metod Beslag Särskilt om beslag av datorutrustning Förfarandet vid bevissäkring Insamlande av bevis Undersökning Analys Dokumentation 23 2

3 6. Razzian mot The Pirate Bay Påtryckningar på polis och åklagare? Lagenligheten av tvångsmedelsbesluten Bevissäkringsproblematik Utredarnas kunskap IP-nummer och utrustning Internetoperatörernas gallring av information Vad stadgar datalagringsdirektivet? Sveriges agerande Partssakkunniga under förundersökningar Den svenska bevismodellen Bevisbörda och beviskrav Falsifieringsteorier och alternativa hypoteser Domstolsavgöranden Svea hovrätts dom i mål nr B Några fällande domar Kommentarer Beviskraven Fråga om en presumtionsregel? Tidpunkten för brottet? Prejudicerande utveckling? 43 3

4 10. Framtida utveckling och de lege ferenda? Cyberbrottskonventionen Den svenska tolkningen av konventionen Förslag på nya tvångsmedelsåtgärder Provokativa åtgärder Begreppet provokativa åtgärder Tillämpligheten på fildelningsmål Civilrättsliga sanktioner Informationsföreläggande Förslag till skyldigheter för Internetoperatörer Avslutande kommentarer Sammanfattning Käll- och litteraturförteckning Lagstiftning Litteratur Offentligt tryck Europarättsligt material Konventioner Direktiv Avgöranden från EG-domstolen Rättsfall Tingsrättsavgöranden Hovrättsavgöranden Avgöranden i Högsta domstolen Migrationsdomstolsavgöranden Kammarrättsavgöranden Elektroniskt material 64 4

5 Förkortningar och förklaringar Ds Betänkande i departementsserien. EG-domstolen Europeiska unionens domstol (fram till Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 hette domstolen Europeiska gemenskapernas domstol). FRA-lagen Den informella benämningen på en rad lagändringar i Sverige som i korthet ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik, som passerar Sveriges gränser, vilket bland annat innefattar telefon- samt en stor del av Internettrafiken. IP-nummer Ett nummer som används som adress för enskilda datapaket i IPstandarden, den grundläggande standarden för trafik på Internet (Internet Protocol-address på engelska). IP-numret för avsändare och mottagare ingår i varje datapaket och är den enda information nätverksenheter har vad gäller paketets destination. Ipred-lagen Den informella benämningen på en rad lagändringar i Sverige baserade på Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (Intellectual Property Rights Enforcement Directive på engelska, därav den vanliga förkortningen IPRED), även känd som direktivet för civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Internetoperatör Teleoperatör som tillhandahåller Internetuppkoppling till privatkunders och organisationers lokaler, även kallad Internetleverantör. Förutom denna telekommunikationstjänst kan operatören även tillhandahålla innehållstjänster som webbhotell, e- post, IP-TV eller IP-telefoni. 5

6 IT Informationsteknologi. JK Justitiekanslern. JO Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmannen) eller Justitieombudsmännens ämbetsberättelse. Kryptering Metod där publika algoritmer och hemliga nycklar används för att göra information svårläslig för alla personer som inte ska kunna läsa den. Logg Löpande information som läggs till så att händelser, till exempel användar- och trafikuppgifter, kan analyseras i efterhand. Prop. Proposition. RB Rättegångsbalken (1942:740). Router Nätverksenhet som kopplar samman flera lokala datornätverk och dirigerar datatrafiken mellan dessa. Server En värddator, ofta en dator som är knutpunkt i ett nätverk. SOU Statens offentliga utredningar. Trojan Datorprogram som installeras på en dator eller datornätverk utan administratörens samtycke och som bland annat kan göra datorn tillgänglig för andra personer. Webbhotell En tjänst som erbjuder digitalt utrymme på Internet för att till exempel förvara filer eller lagra hemsidor. 6

7 1. Inledning Idag påverkas hela samhället av informationsteknikens fortskridande utveckling och rättsväsendet måste anpassa sig till denna utveckling. Drygt en miljon svenskar befattar sig med olaglig fildelning av framförallt film, musik, tv-serier och datorprogram. Vikten av digital bevisning i IT-relaterade brottmål har öppnat upp en ny dimension av olika typer av bevisrättsliga problem. Digital information kan idag på ett enkelt sätt både kopieras i exakta kopior och raderas, vilket försvårar brottsutredningar ur bevissäkringssynpunkt. Viktig information kan komma att förstöras innan polis och åklagare hinner ingripa för att säkra informationen. 1.1 Syfte Syftet med examensarbetet är att belysa och beskriva bevisproblematiken i fildelningsmål, framförallt ur ett utredningsperspektiv. Problemen kring bevissäkring i dessa IT-miljöer har vuxit på senare år, där verkningarna av Ipred- och FRA-lagen är intressanta. Det är inte ovanligt att Internetoperatörer rensar och gallrar bort information från sina kunders Internethistorik så snabbt att polis och åklagare har svårt att säkra tillräcklig bevisning. Ett annat problem som behandlas är debatten som väckts efter en rad JO-anmälningar med anledning av razzian mot The Pirate Bay år I anslutning till ett annat fildelningsmål år 2007 gjordes en JO-anmälan eftersom det inte ansågs tillbörligt att åklagarens partssakkunniga närvarade vid undersökningen av den misstänktes dator för att fastställa vad som är upphovsrättsskyddat och vilket material som företagen åklagaren företräder har rätten till. Vidare förs en diskussion kring det faktum att Svea hovrätt i ett fildelningsmål från år 2006 genom formuleringen i domskälen kan uppfattas ha ställt högre beviskrav än normalt i brottmål och tillmätt falsifieringsteorier och alternativa hypoteser så stor betydelse att åklagaren hamnat i en nästintill omöjlig situation att kunna styrka det påstådda brottet. Hovrättsdomen har också påverkat bedömningarna i flera andra fall. Som ett avslutande avsnitt om framtida utveckling och de lege ferenda, berörs för det första problematiken kring Europarådets Cyberbrottskonvention som Sverige ännu inte ratificerat. För det andra förs ett resonemang kring tillämpligheten av vissa mer eller mindre provokativa åtgärder i fildelningsmål. För det tredje berörs möjligheterna att gå en civilrättslig väg på fildelningsområdet. Dessa tre områden är i skrivande stund under pågående debatt. 7

8 1.2 Arbetshypoteser 1. Utredningar och bevissäkringsarbete i fildelningsmål är mycket tekniskt komplicerat och utbildningsnivån hos åklagare, polis och polisens experter är bristfällig. 2. Tvångsmedelsåtgärderna som genomfördes under razzian mot The Pirate Bay har fått omfattande kritik och lett till en rad JO-anmälningar mot polis och åklagare, vilket innebär att de framtida möjligheterna att genomföra tvångsmedelsåtgärder på fildelningsområdet är snävare. Genom att Sverige ratificerar Europarådets Cyberbrottskonvention och utvecklar alternativ till de befintliga tvångsmedelsåtgärderna, skulle utredningsarbetet i fildelningsmål dock kunna effektiviseras betydligt. 3. Det finns idag inte tillräckliga regler och sanktioner för att motverka att Internetoperatörer gallrar bort information som polis och åklagare behöver och kan komma att behöva i fildelningsmål. Datalagringsdirektivet har inte implementerats och följs inte heller direktivkonformt av Sverige. 4. Polis och åklagare riskerar att bli JO-anmälda varje gång de tar med sig partssakkunniga under förundersökningar. Alternativet, att polis och åklagare inte tillåts ta med sig partssakkunniga under förundersökningar, ställer extremt höga krav på dem bland annat vad gäller teknisk förståelse av digitala bevis. 5. Beviskraven i fildelningsmål är inte i linje med den svenska bevismodellen och domstolarna tillmäter falsifieringsteorier och alternativa hypoteser för stor betydelse. 6. Möjligheten för polis och åklagare att använda sig av provokativa åtgärder i fildelningsmål är liten. 7. Civilrättsliga möjligheter kan till viss del komma att åtgärda problematiken i fildelningsmål. 8

9 1.3 Metod Det som genomsyrar examensarbetet är offentliga tryck, yttranden över dessa och europarättsligt material, eftersom praxis och doktrin inte är alltför omfattande på fildelningsområdet. Stefan Kronqvists Brott och digitala bevis, beslut från JO med anledning av razzian mot The Pirate Bay, de tingsrätts- och hovrättsdomar som finns på fildelningsområdet samt artiklar med anledning av fildelningsdebatten, har dock givits en central plats för att utreda ovanstående problematik. Jag deltog i Juridiska föreningens mentorskapsprogram på Stockholms universitet under hösten 2009 och har sedan dess Fredrik Ingblad, specialiståklagare inom immaterialrätt på Internationella åklagarkammaren i Stockholm, 1 som mentor. Fredrik Ingblad är specialiserad på just fildelningsmål och har under examensarbetets gång fungerat som en extra handledare. Examensarbetet återger därför till stor del de praktiska problem som åklagare i fildelningsmål stöter på idag. 1.4 Avgränsning Den röda tråden i examensarbetet är bevisning och brottsutredning i fildelningsmål och större delen av examensarbetet handlar om förfarandet vid bevissäkring och den problematik som bevissäkringen medför. Av pedagogiska skäl har jag valt att inleda med avsnitt om brottet fildelning, digital bevisning och tvångsmedelsåtgärder. Med detta i grunden är det lättare att ta till sig de kommande avsnitten om förfarandet vid bevissäkring, bevissäkringsproblematik, den svenska bevismodellen och reglerna kring bevisbörda och beviskrav samt domstolsavgöranden. Tanken bakom arbetshypoteserna är att de ska finnas i bakhuvudet genom samtliga avsnitt för att sedan diskuteras i avslutande kommentarer. Vidare är The Pirate Bay är ett medialt uppmärksammat mål och razzian mot The Pirate Bay berörs framförallt i syfte att klargöra regleringen av och problematiken kring tvångsmedelsåtgärder. Det har i övrigt riktats en hel del kritik mot polis och åklagares, ja till och med den svenska statens, hantering av målet. Syftet med examensarbetet är dock inte att spekulera i olika teorier om konspiration som den mediala debatten har väckt, utan fokus ligger på det inledande utredningsarbetet. Reglerna som aktualiseras i utredningar på fildelningsområdet är i behov av förändring och avsnittet om framtida utveckling och de lege ferenda har därför fått stort utrymme i arbetet. Det 1 Se vidare avsnitt 7.1 om specialiståklagare inom immaterialrätt. 9

10 europarättsliga materialet är här av särskild betydelse och framförallt det faktum att Sverige ligger långt efter med implementeringsarbetet. Tilläggas ska att ämnet provokation inte berörs i någon större utsträckning, för att behålla den röda tråden. 10

11 2. Brottet fildelning 2.1 Vad säger upphovsrättslagen? Den som har skapat ett konstnärligt eller litterärt verk har enligt 1 upphovsrättslagen 2 upphovsrätt till verket. Det gäller även musikaliska verk, filmverk och datorprogram, som främst behandlas i detta arbete. Enligt 12 får var och en framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk om det är fråga om privat bruk. En framställning av ett verk får enligt 12 sista stycket dock inte göras när det exemplar som är den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgängligt för allmänheten i strid med 2. Sedan harmoniseringen av infosocdirektivet 3 klargjordes att det inte är lagligt med nedladdning av exempelvis film, musik eller datorprogram för privat bruk. Enligt 12 andra stycket undantas framställning av exemplar av datorprogram och exemplar i digital form av sammanställningar i digital form. Vidare undantas enligt 12 tredje stycket utomstående personer från att framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk. Det tidigare undantaget för nedladdning för privat bruk är alltså inte längre tillämpligt. Även innan harmoniseringen av infosocdirektivet var det således olagligt att sprida upphovsrättsskyddade verk i en omfattning som inte är att hänföra till privat bruk. Det som brukar kallas för uppladdning, där användaren låter andra personer ladda ner upphovsrättsskyddade verk från till exempel en dator eller server, har alltså varit olagligt sedan tidigare. Verkningarna av infosocdirektivet är därför att även nedladdning för privat bruk av upphovsrättsskyddade verk omfattas och är straffbelagt. Bestämmelsen i 53 stadgar att den som vidtar åtgärder som innebär intrång knutna till upphovsrätten i bestämmelserna ovan, döms till böter eller fängelse i högst två år, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. 2.2 Angivelsebrott Fildelningsbrott är ett så kallat angivelsebrott, det vill säga ett brott som har angivelse från målsäganden som ett kriterium för allmänt åtal. Det anses rimligt att målsäganden själv får bestämma om åtal ska väckas eller inte, varför polis inte bedriver någon allmän spaning mot 2 Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. 11

12 brottsligheten. 4 Det råder delade meningar om vilken innebörd begreppet angivelse har. Begreppet kan tolkas som att målsäganden bara anmäler ett brott, men även specificeras som att målsäganden vid anmälningstillfället uttalat önskar att beivra brottet genom allmänt åtal. Bring är av uppfattningen att angivelsen måste tolkas som en uppmaning till åtal, eftersom det annars inte inträder förutsättningar för straffansvar. Det innebär däremot inte att en misstänkt gärningsman behöver kunna pekas ut för att en angivelse ska anses föreligga. 5 Möjligheten att inleda förundersökning utan angivelse finns dock, men det förutsätter att det är påkallat ur allmän synpunkt. 6 Skulle det innebära fara att avvakta en angivelse, till exempel när man behöver inleda en förundersökning omedelbart för att kunna säkra bevisning, föreligger sådana skäl. Genom att avvakta finns en risk för att bevisning kan förstöras eller att åtgärderna skulle ge ett betydligt sämre resultat. 7 Vid bedömningen av huruvida förundersökning ska inledas utan målsägandens angivelse ska hänsyn tas till brottets svårighetsgrad, sannolikheten att angivelse sker, beskaffenheten av de åtgärder som behöver vidtas samt förhållandena i övrigt. 8 I praktiken är det ytterst ovanligt att förundersökning inleds utan målsägandens angivelse. Det är ofta svårt, eller till och med omöjligt, att bedöma om ett brott har begåtts utan en viljeyttring från rättighetshavaren, vilket oftast sker i form av en polisanmälan Jurisdiktionsbestämmelser Genom Internet finns idag förutsättningar för användare över hela världen att interagera med varandra, vilket försvårar arbetet för nationella kontrollorgan och brottsutredande myndigheter. Det finns ingen gemensam internationell lagstiftning för brott som begås på Internet, utan nationella domstolar tillämpar sina respektive inhemska straff- och straffprocessuella regler. Genom Europarådets Cyberbrottskonvention har man dock försökt att lyfta upp bekämpningen av Internetrelaterade brott till en internationell nivå, även om konventionen fortfarande bygger på att respektive konventionsland harmoniserar sin lagstiftning. De allra flesta Internetrelaterade brott är så kallad distansbrottslighet, innebärande att den brottsliga gärningen begås på en plats, medan effekten av brottet uppstår på en eller flera andra platser. Domstolarnas jurisdiktion 4 Kronqvist, Stefan, Brott och digitala bevis, 2 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2007, s. 142 (hädanefter Kronqvist). 5 Bring, Thomas, Förundersökning, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005, s Se 23 kap 1 och 4 a rättegångsbalken. 7 Fitger, Peter, Särtryck ur Rättegångsbalken, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005, s. 23:11. 8 Se 1 förundersökningskungörelsen (1947:948). 9 Angående detta stycke, se Kronqvist, s

13 bestäms utifrån territorialbestämmelser där de största problemen är var brottet anses begånget och vilken anknytning brottet förutsätts ha till den stat i vars domstol brottmålet behandlas. För brott som begås inom Norden är ländernas strafflagar jämförelsevis enhetliga vad gäller att bestämma gärningsorten. Ett brott anses begånget både på den ort där den brottsliga handlingen företogs, handlingsorten, och på den ort där effekten av brottet uppkom, effektorten. Handlingsorten i fildelningsmål kräver att en aktiv handling utförts, till exempel att användaren ger kommandon eller liknande med tangentbord, mus eller andra kontrolldon till den aktuella datorn. Avgörande är alltså där kroppsrörelserna utförs, där användaren befinner sig. Effektortens principer är också förhållandevis enhetliga inom Norden, men skiljer sig däremot mer vid en internationell jämförelse. I 2 kap 4 brottsbalken används uttrycket där brottet fullbordades, vilket i allmänhet betyder den omedelbara verkan av handlingen. Genom Cyberbrottskonventionen kan många jurisdiktionsproblem lösas, förutsatt att konventionen ratificeras och implementeras av de undertecknande länderna. Sverige har undertecknat konventionen, men ännu inte ratificerat den. 10 Viktigt att poängtera är att det i praktiken sällan förekommer att brottsutredningar misslyckas på grund av jurisdiktionsproblem. Däremot, vilket är frekvent återkommande på fildelningsområdet, är det vanligt att förundersökningar måste läggas ned på grund av bristande bevisning. Kravet på dubbel straffbarhet kan här ha en avgörande betydelse, eftersom bevisning kan komma att behöva samlas in i ett annat land där det inte föreligger ömsesidig kriminalisering av brottet Se vidare avsnitt 10.1 om Cyberbrottskonventionen. 11 Angående detta stycke, se Kronqvist, s. 45ff. 13

14 3. Digital bevisning 3.1 Begreppet digital bevisning Med digital bevisning förstås i grova drag allt bevismaterial från digitala tekniska miljöer, eller bevisning som bearbetas och presenteras med hjälp av digital teknik. Den internationella definitionen av digital bevisning innefattar endast information eller data från digitala tekniska miljöer som lagras eller förmedlas av en elektronisk utrustning, det vill säga från datorer eller andra tekniska system som styrs av eller innehåller datatrafik. Det finns dock ingen officiell och allmänt vedertagen definition av digitala bevis i Sverige. För närvarande tillämpas följande definition i samband med specialistutbildning av poliser och åklagare: Med digitala eller elektroniska bevis avses information eller data som lagras i eller förmedlas av en elektronisk utrustning. Definitionen är således i linje med den internationella definitionen. Eftersom det saknas en enhetlig definition för hela rättsväsendet, är det svårt att skilja mellan egentlig digital bevisning och sammanställningar och material som presenteras med hjälp av digital teknik Digital bevisning i fildelningsmål I Internetrelaterade brottsutredningar brukar bevisning delas in i två huvudtyper. Identifikationsbevisning innebär spårning och identifiering av en dator som utnyttjats för brott samt av de personer som misstänks för brott. Informationsbevisning tar sikte på säkring och lagring av information som finns on-line på Internet. Informationsbevisning omfattar både information som i sig utgör brott och information som styrker en misstanke om brott. I fildelningsmål krävs både identifikations- och informationsbevisning, främst för att styrka misstanke om brott i ett inledande skede. Bevisningen på Internet måste dock oftast i ett senare skede kompletteras och jämföras med digital bevisning genom husrannsakan och beslag av misstänkta personers datorer. 13 För att hämta och säkra digitala bevis i fildelningsmål krävs en bred kunskap hos polis och åklagare. Inhämtning av bevis på Internet och på beslagtagna datorer medför en rad tekniskt komplicerade åtgärder då det ofta rör sig om stora informationsmängder. Det kanske svåraste är 12 Angående detta stycke, se a.a., s.17f. 13 Angående detta stycke, se a.a., s. 44f. 14

15 att informationen måste hämtas skyndsamt eftersom den annars riskerar att försvinna eller bli svåråtkomlig. 14 Även mobiltelefoner, faxar, digitalkameror, vissa personsökare och en rad andra föremål kan vara datorer, om de innehåller en processor med ett lagringsmedium. Eftersom det ofta rör sig om stora informationsmängder i fildelningsmål är dessa medier dock oftast inte av stor relevans Angående detta stycke, se a.a., s Angående detta stycke, se Angerfeldt, Bengt, Lathund Husrannsakan & Beslag i IT-miljö, utbildningskompendium, version BTH , s. 5 (hädanefter Angerfeldt). 15

16 4. Tvångsmedelsåtgärder 4.1 Vad är en tvångsmedelsåtgärd? Tvångsmedel har inte någon definition i RB, men innebär enligt Polisrättsutredningen 16 direkta ingripanden mot en person eller egendom som är ett led i myndighetsutövning och som dessutom utgör någon form av intrång i en persons rättssfär. 17 För att betraktas som tvångsmedel bör åtgärderna syfta till att åstadkomma ett konkret resultat som måste medföra synbara eller kännbara verkningar för den som berörs. 18 Genom tvångsmedelsåtgärderna husrannsakan och beslag regleras de brottsutredande myndigheternas befogenheter att säkra bevisning. Husrannsakan och beslag av digital information på Internet eller i andra digitala miljöer är dock inte reglerat i den svenska lagstiftningen. I tvångsmedelsbegreppet innefattas inte insamling av information, oavsett om det rör sig om muntlig eller skriftlig information. Polisen kan därför genom identifikations- och informationsbevisning genom egna iakttagelser samla in information på Internet utan att behöva fundera kring rättslig grund för tvångsmedelsanvändning. Öppet åtkomlig information och publika tjänster, det vill säga information som finns allmänt tillgänglig på Internet och inte skyddas av exempelvis lösenord, kan fritt samlas in. Enligt Cyberbrottskonventionen kan sådan allmänt tillgänglig informationen samlas in även från andra länder utan att tillstånd behöver inhämtas. 19 Insamlingen får däremot inte gå så långt att polisen följer efter en misstänkt på Internet, utan återhållsamhet måste iakttas när den personliga integriteten aktualiseras. Eftersom polisens rätt att samla in information inte är reglerad i lag, uppstår ibland oklarheter huruvida tvångsmedelsåtgärder måste vidtas eller inte. Tvångsmedel får dock aldrig användas i ett spaningsskede, utan endast i samband med förundersökning Intrångsundersökning Det finns en särskild typ av tvångsåtgärd för att säkerställa bevisning om intrång i upphovsrätt, så kallad intrångsundersökning. Enligt 56 a upphovsrättslagen får domstolen besluta att en undersökning får göras hos någon som skäligen kan antas ha gjort eller medverkat till ett intrång 16 SOU 1995:47 Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen. Polisrättsutredningens slutbetänkande. 17 A.a., s A.a., s Se vidare avsnitt 10.1 om Cyberbrottskonventionen. 20 Angående detta stycke, se Kronqvist, s. 75f. 16

17 eller överträdelse enligt 53, för att bevisning som kan antas ha betydelse för utredningen ska kunna säkras. En proportionalitetsbedömning måste göras och ett beslut om intrångsundersökning har stora likheter med ett domstolsbeslut om husrannsakan. Reglerna infördes för att förbättra möjligheterna att säkra bevisning om upphovsrättsintrång även i de situationer där det inte blir fråga om en brottsutredning. Enligt 56 b meddelas ett beslut om intrångsundersökning av domstol på ansökan av en rättighetsinnehavare, som enligt 56 c måste ställa säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Om inte motparten godkänner säkerheten, prövas den av domstolen, som även kan befria sökanden från att ställa säkerhet. Domstolen kan också, på yrkande av rättighetsinnehavaren, vid vite förbjuda den som begår ett intrång eller överträdelse, att fortsätta med åtgärden enligt 53 c, och besluta om att egendom ska ändras eller förstöras enligt 55. Beslut om intrångsundersökning verkställs enligt 56 f av Kronofogdemyndigheten. Vid en intrångsundersökning kan däremot ingenting tas i beslag och i tekniskt komplicerade fildelningsmål, blir tvångsmedelsåtgärderna husrannsakan och beslag närmast en förutsättning för att kunna säkra bevisning Husrannsakan Husrannsakan i digitala miljöer skiljer sig på flera sätt från traditionell husrannsakan. I enlighet med 28 kap 3 RB krävs alltid beslut om husrannsakan för att polis ska få tillgång till den lokal där en persondator, datorserver eller annat datatekniskt hjälpmedel där den digitala informationen finns lagrad. Genomförandet saknar dock rättslig reglering och kan ske på flera olika sätt. Datorer kan tas i beslag för att undersökas i polisens lokaler, informationen kan totalkopieras, speglas, på platsen för husrannsakan eller kopieras selektivt, allt beroende på brottets beskaffenhet och miljön för husrannsakan. 22 Det vanligaste i fildelningsmål är att datorer och servrar beslagtas, men proportionalitetsavvägningar måste dock alltid ske. Skulle man komma fram till att bevissäkringen av proportionalitetsskäl inte kan ske på annat sätt än genom total eller selektiv spegelkopiering på plats, inträder vissa utredningssvårigheter. För att polis och åklagare ska ha en rimlig chans att tekniskt och utredningsmässigt genomföra åtgärden, förutsätts att sakkunniga medverkar. Det kan vara fråga om personal från ett företag eller organisation i vars lokal husrannsakan genomförs, eller sakkunniga från det företag som angivit brottet. Att 21 Angående detta stycke, se Ds 2005:6 Brott och brottsutredning i IT-miljö. Europarådets konvention om ITrelaterad brottslighet med tilläggsprotokoll, s Se vidare avsnitt om val av metod vid husrannsakan. 17

18 använda sakkunniga under bevissäkringen har medfört en rad problem och frågeställningar och berörs särskilt i avsnitt Proportionalitetsavvägningar försvåras också av säkerhetslösningar med framförallt kryptering av information som komplicerar möjligheten att läsa och tolka informationen. Därför måste krypteringsproblematiken ibland tillåtas att gå före proportionalitetsavvägningen vid valet av bevissäkringsmetod för att en utredning överhuvudtaget ska vara möjlig att genomföra Val av metod Metoderna för genomförandet av husrannsakan har en rad för- och nackdelar gentemot varandra. Fördelarna med att ta utrustning i beslag är att åtgärden är relativt enkel, behovet av experter på plats är mindre och analys kan ske i en kontrollerad miljö. Nackdelarna är att det finns en risk att utrustningen skadas, men även att annan verksamhet och tredje man skadas av beslaget. Beslagsmetoden bör väljas när utrustningen eller informationen på utrustningen är av huvudintresse, när kopierings- och speglingsförutsättningar saknas och när pågående brottslig verksamhet måste stoppas. Metoden att spegla all utrustning på plats bör användas när informationen utgör bevis, vanligtvis där ägaren av utrustningen inte är misstänkt för något brott och ett beslag således skulle innebära att intrånget inte står i rimlig proportion till brottet som utreds. Fördelarna med spegling är att risken för att skada utrustningen och annan verksamhet minskar. Analys kan även här ske i en kontrollerad miljö. Nackdelarna med spegling är desto fler. Behovet av experter och avancerad speglingsutrustning är stort, åtgärden är tidskrävande, risken finns att man missar bevis och förverkandesvårigheter inträder. Den tredje metoden, att kopiera information selektivt, bör också väljas när informationen utgör bevis, men där verksamheten är omfattande och inte får påverkas i någon större utsträckning. Att välja spegling av all information i en sådan situation skulle innebära att intrånget inte står i rimlig proportion till brottet som utreds. Fördelarna med selektiv kopiering är att åtgärden är relativt praktisk och snabb, det finns ofta ett stort urval av experter på plats och man undviker onödig överskottsinformation. Nackdelarna är, precis som för speglingsmetoden, att risken är stor att man missar bevis och metoden kan ge problem med förverkande. Skulle det bli aktuellt med förverkande av utrustning med innehåll som har speglats eller kopierats selektivt, krävs det att 23 Angående detta stycke, se Kronqvist, s. 78f. 24 Angående detta stycke, se a.a., s

19 utrustningen beslagtas för att inte riskera att brottsligt material lämnas kvar i den misstänktes besittning Beslag Beslag av utrustning som innehåller digital information får ske i enlighet med bestämmelserna i 27 kap RB. Enligt 27 kap 1 krävs att det föreligger en misstanke om brott för att utrustning ska få tas i beslag. Misstanken behöver dock inte rikta sig mot någon person utan det räcker med utrustningen i sig. Det saknar således betydelse vem som äger utrustningen eller har den i besittning. Utöver det särskilda stadgandet i 27 kap 3 gällande beslag av postförsändelser med mera, som kräver att det för brottet är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver, finns i övrigt inga krav på att brottet måste vara av en viss svårighetsgrad. Därmed kan reglerna om beslag tillämpas på samtliga typer av brott. 26 Formuleringen i 27 kap 1 att beslagsföremålet skäligen kan antagas ha betydelse antingen för utredning om brott, vara berövat någon genom brott eller förverkat på grund av brott, anses kunna likställas med kravet på skälig misstanke. Kravet på skälig anledning förutsätter att det finns konkreta omständigheter av viss styrka som tyder på att föremålet har betydelse för utredningen och anses utgöra en lämplig avvägning mellan effektivitets- och integritetsintressena. 27 Enligt 27 kap 1 tredje stycket måste, precis som reglerna om husrannsakan i 28 kap stadgar, proportionalitetsprincipen beaktas och beslut om beslag får endast fattas om skälen för åtgärden uppväger det intrång och men som åtgärden kan medföra. Utrustning som blir föremål för beslag påträffas oftast i samband med genomförandet av husrannsakan, varför huvudregeln i 27 kap 4 första stycket ger den person som genomför åtgärden rätten att ta utrustningen i beslag. I annat fall krävs beslut av förundersökningsledaren eller åklagaren. Föreligger fara i dröjsmål kan beslutsrätten även gälla en polis, men i de fall där varken förundersökningsledaren eller åklagaren har fattat beslutet om beslag, ska dessa underrättas snarast så att de kan pröva beslaget. Enligt 27 kap 5 ges rätten en möjlighet att förordna om beslag. Möjligheten gäller om föremålet uppvisas i rätten eller om det annars finns tillgängligt för beslag. Krävs det en husrannsakan för 25 Angående detta stycke, se Angerfeldt, s Se dock resonemanget i avsnitt om beslag i datormiljö. 27 SOU 1995:47, s. 357f. 19

20 att leta efter föremålet ska rätten istället förordna om husrannsakan, eftersom det alltså krävs att föremålet finns tillgängligt för att förordna om beslag. Det går således inte att besluta om att till exempel en dator ska tas i beslag innan föremålet påträffats genom en husrannsakan, men det kan anges i beslutet om husrannsakan att datorer ska eftersökas. Omfattningen av beslagen måste avgöras i varje enskilt fall men bör av praktiska skäl i fildelningsmål alltid begränsas till det som har absolut utredningsrelevans. Det är inte tids- eller processekonomiskt möjligt att gå igenom hela den lagrade informationen. I fildelningsmål syftar beslagen oftast till att säkra digitalt lagrade uppgifter som är av betydelse för utredningen. Det kan dock i vissa fall bli aktuellt med förverkande av utrustning om den har brottsligt innehåll. På grund av att kopior kan framställas i oändligt antal försvåras dock förverkandemöjligheterna Särskilt om beslag av datorutrustning Som nämnts ovan under avsnitt 4.3.1, finns en risk att personer som inte omfattas av brottsmisstanken kan drabbas av en beslagsåtgärd. Andra verksamheter och tredje man kan komma att påverkas negativt. JK har i ett beslut från år 2001 uttalat att särskild försiktighet alltid ska iakttas vid beslag av datorutrustning och att alternativa metoder där man kan uppnå samma resultat som vid beslag, alltid ska övervägas. Beslagsåtgärden kan komma att påverka centrala delar i ett företags datornätverk och därmed bli av särskilt ingripande natur, i synnerhet om utrustningen tillhör någon annan än den misstänkte. 29 Fildelningsmål är dock ofta av den karaktären att beslag är oundvikligt. Problematiken behandlas ytterligare i avsnitt 8 om razzian mot The Pirate Bay. 28 Angående detta stycke, se Kronqvist, s JK beslut , Dnr

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 Brott och digitala bevis Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 RKP:s IT-brottssektion Var finns vi i organisationen? RIKSPOLISCHEF Säkerhetspolis RKP RPS KPE Stab OPE IPO IT-brottssektionen Samordningsfunktion

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya GWA ARTIKELSERIE Titel: Det svenska IPRED-målet fortsatt oklart efter generaladvokatens yttrande Rättsområde: Immaterialrätt Författare: Petter Holm, advokat, verksamhetsansvarig för immaterialrätt Datum:

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Intrångsundersökning i Varumärkesrätten Ett effektivt verktyg i kampen mot piratkopiering. Sara Saberi, 2014-11-27

Intrångsundersökning i Varumärkesrätten Ett effektivt verktyg i kampen mot piratkopiering. Sara Saberi, 2014-11-27 Intrångsundersökning i Varumärkesrätten Ett effektivt verktyg i kampen mot piratkopiering Sara Saberi, 2014-11-27 Inledning Frågeställning och bokens innehåll Är intrångsundersökningsinstitutet ett effektivt

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen

Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-05-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Föreläggande om efterlevnad av skyldighet att lagra trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål

Föreläggande om efterlevnad av skyldighet att lagra trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-06-27 Dnr: 14-4175 22 Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-6785529 peder.cristvall@pts.se Tele2 Sverige AB Att: Stefan Backman Box 63 164 94 Kista Föreläggande

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

2013-03-18. IPRED-målet ett onödigt drama. Frustration och förtröstan. Bevisfrågor och IPRED i upphovsrättsliga tvister. AIPPI-dagen.

2013-03-18. IPRED-målet ett onödigt drama. Frustration och förtröstan. Bevisfrågor och IPRED i upphovsrättsliga tvister. AIPPI-dagen. Bevisfrågor och IPRED i upphovsrättsliga tvister AIPPI-dagen 15 mars 2013 PETER DANOWSKY 2013-03-15 IPRED-målet ett onödigt drama 2 Frustration och förtröstan 3 1 Telecomindustrins gemensamma hållning

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

2014-04-02 meddelad i Göteborg

2014-04-02 meddelad i Göteborg Mål nr meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Gabriella Lundh Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad LEIF Henry Pettersson, 511009-5030 Gyllenkrooksgatan

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15. KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15. KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juni 2015 Ö 338-15 KLAGANDE AB Dagens Nyheter, 556246-8172 105 15 Stockholm Ombud: Advokat UI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner

UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner UPPHOVSRÄTTS OCH SÄKERHETSGUIDE för akademiska institutioner INTRODUKTION De som skapar musik, räknar liksom de som arbetar inom den akademiska sektorn, med en rättvis belöning för sin kreativitet, tid

Läs mer

Inledning. Nya strategier inriktade på olika typer av mellanhänder som möjliggör kommunikation över internet

Inledning. Nya strategier inriktade på olika typer av mellanhänder som möjliggör kommunikation över internet Presentation Generellt om upphovsrätten, internet och mellanhänders ansvar i Sverige The Pirate Bay-målet år 2010 Black Internet-målet år 2012 Bredbandsbolaget-målet pågående Särskild talan om förverkande

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Intrång online varningsbrev, identifiering, avstängning eller filtrering?

Intrång online varningsbrev, identifiering, avstängning eller filtrering? Intrång online varningsbrev, identifiering, avstängning eller filtrering? Daniel Westman Juridiska institutionen http://www.juridicum.su.se/iri/dawe Intrång genom fildelningsnätverk Tekniken i sig har

Läs mer

ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Utvecklingscentrum Umeå Datum

ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Utvecklingscentrum Umeå Datum ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Överåklagaren Peter Hertting Er beteckning Ju 2005/4823/Å Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över delbetänkande av Beredningen

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juli 2015 Ö 2345-15 KLAGANDE JH SAKEN Utfående av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut 2015-04-13 Dnr 210-15

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Susanne Södersten (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Susanne Södersten (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 april 2014 Beatrice Ask Susanne Södersten (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

Anmälan I en anmälan till JO framförde N kritik mot Polismyndigheten Dalarna. Av anmälan framgick bl.a. följande.

Anmälan I en anmälan till JO framförde N kritik mot Polismyndigheten Dalarna. Av anmälan framgick bl.a. följande. BESLUT Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger Datum 2013-03-15 Dnr 915-2012 Sid 1 (6) Allvarlig kritik mot Polismyndigheten Dalarna, som tvingat en person som misstänktes för ringa narkotikabrott till

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 januari 2014 B 355-12 KLAGANDE KS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Förverkande m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Dnr 2007/83 PS 004. Riktlinjer för elevernas IT användning i proaros skolverksamhet

Dnr 2007/83 PS 004. Riktlinjer för elevernas IT användning i proaros skolverksamhet Dnr 2007/83 PS 004 Riktlinjer för elevernas IT användning i proaros skolverksamhet Riktlinjer för elevernas IT användning... 2 Allmänna utgångspunkter... 2 Behörighet och ansvar... 2 Internetanvändning,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Arbetspapper 2005:01 OM BALANSEN MELLAN PERSONLIG UPPHOVSRÄTT

Arbetspapper 2005:01 OM BALANSEN MELLAN PERSONLIG UPPHOVSRÄTT PIRATJAKTENS FAROR OM BALANSEN MELLAN PERSONLIG INTEGRITET, RÄTTSSÄKERHET OCH UPPHOVSRÄTT Nicklas Lundblad nicklas@skriver.nu +46708918133 www.kommenterat.net Senast uppdaterat: 2005-03-14 Inledning...2

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

DOM 2014-11-18 Stockholm

DOM 2014-11-18 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 0707 DOM 2014-11-18 Stockholm Mål nr B 4556-14 Sid 1 (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 8 april 2014 i mål nr B 2750-13, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 1 Förvar och kvarstad En handledning för åklagare RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 När kan förvar och kvarstad användas?... 3 1.2 Skillnader

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson

Läs mer

RÄTTSOSÄKERHET VID GRYNINGSRÄDER

RÄTTSOSÄKERHET VID GRYNINGSRÄDER RÄTTSOSÄKERHET VID GRYNINGSRÄDER Johan Karlsson* 1. INLEDNING Som framgår av konkurrenslagen (KL) får Stockholms tingsrätt, under vissa förutsättningar, 1 ge Konkurrensverket tillstånd att genomföra en

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Rapport om fildelningsjakten år 2012. Av Ung Pirats kampanj Brottskod 5101

Rapport om fildelningsjakten år 2012. Av Ung Pirats kampanj Brottskod 5101 Rapport om fildelningsjakten år 2012 Av Ung Pirats kampanj Brottskod 5101 Sammanfattning 2012 Detta är andra året som kampanjen Brottskod 5101 släpper en rapport om fildelningsjakten i Sverige. Till skillnad

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

EXAMENSARBETE. Tvångsmedelsutövning enligt RB 28 kap. När och hur får de användas? Anna Pettersson. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Tvångsmedelsutövning enligt RB 28 kap. När och hur får de användas? Anna Pettersson. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Tvångsmedelsutövning enligt RB 28 kap När och hur får de användas? Anna Pettersson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institution för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

Användarvillkor för Folkets Väder

Användarvillkor för Folkets Väder Användarvillkor för Folkets Väder Avtalsparter m.m. 1. Dessa användarvillkor gäller mellan Folkets Väder AB, (nedan kallad FV ) och den person (nedan kallad Användaren ) som använder FV:s internetbaserade

Läs mer

2006 UPPHOVSRÄTTS- OCH SÄKERHETSGUIDE FÖR FÖRETAG

2006 UPPHOVSRÄTTS- OCH SÄKERHETSGUIDE FÖR FÖRETAG 2006 UPPHOVSRÄTTS- OCH SÄKERHETSGUIDE FÖR FÖRETAG 25% 02 De ansvariga på ett företag tar stora risker om det finns musik, film eller annat upphovsskyddat material på företagets servrar eller datorer utan

Läs mer

SLUTLIGT BESLUT 2009-12-04 Meddelat i Huddinge

SLUTLIGT BESLUT 2009-12-04 Meddelat i Huddinge 1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT PARTER SLUTLIGT BESLUT Meddelat i Huddinge Mål nr Sökande 1. AB Svensk Filmindustri, 556003-5213 169 86 Stockholm 2. PAN Vision Publishing AB, 556592-2480 Box 1150 501 11 Borås 3.

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Barn som vittnen i brottmål. Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset

Barn som vittnen i brottmål. Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset Barn som vittnen i brottmål Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset RättsPM 2014:3 Utvecklingscentrum Göteborg December 2014 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger?

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Officialprövningeni immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål Seminarium arrangerat av Svenska Föreningen för Immaterialrätt

Läs mer

Mattias Martinsson Länskriminalpolisen Halland

Mattias Martinsson Länskriminalpolisen Halland Mattias Martinsson Länskriminalpolisen Halland - Bakgrund. - Att arbeta inom polisen. - Andra arbetsgivare. - Från beslag till protokoll. - Presentation av projektarbete. 1 - Utbildningsbakgrund. - Yk

Läs mer

PROTOKOLL 2010-05-04 Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL 2010-05-04 Föredragning i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0213 PROTOKOLL Föredragning i Stockholm Aktbilaga Mål nr Dok.Id 889524 RÄTTEN Hovrättslagmannen Kristina Boutz, hovrättsråden Ingemar Persson och Ulrika Ihrfelt samt tf. hovrättsassessorn

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Dessa riktlinjer ersätter, i enlighet med styrelsens beslut den 22 april 2004, tidigare av etikkommittén den 13 maj 2002 fastställda riktlinjer.

Dessa riktlinjer ersätter, i enlighet med styrelsens beslut den 22 april 2004, tidigare av etikkommittén den 13 maj 2002 fastställda riktlinjer. Vetenskapsrådet 2004 09 29 protokoll 7 2004, bilagall. Vetenskapsrådets expertgrupp för utredning av misstankar om oredlighet i forskning Riktlinjer för arbetet Fastställda av Vetenskapsrådets styrelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 oktober 2014 B 5749-13 KLAGANDE MR Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Förseelse mot förordningen

Läs mer