LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA"

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr Att: Vattenmyndigheten Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer samt över förslag till åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (Dnr ) LRF Dalarna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag och vi redovisar härmed vårt yttrande. De frågor som vattenmyndigheten speciellt vill har svar på finns redovisade på slutet som en särskild bilaga. Generella synpunkter LRF Dalarna företräder medlemmar verksamma i en region med många sjöar och vattendrag. Lantbruket har medverkat aktivt och även varit initiativtagare till informationsaktiviteter och kurser samt olika projekt i regionen vilka har syftat till att bidra till god status i länets sjöar och vattendrag. Det har skett genom samarbete med Länsstyrelsen. LRF Dalarna har ordnat flera vattendragsvandringar för jord och skogsägare med medverkan från såväl Länsstyrelsen som Skogstyrelsen. LRF Dalarna är aktiv i Dalarnas vattenråd som är upprättad i området. Sedan några år tillbaka finns Greppa Näringen, rådgivning till jordbrukare där många deltagare har deltagit kurser och aktiviteter. Vi är övertygade om att genom frivillighet samt att ta vara på den professionalism och de kunskaper som finns inom lantbruket så skapas en av nycklarna till framgång även i fortsättningen i vattenförvaltningen. Dalarna län är ett skogstätt län vilket består till övervägande delen skog. Åkerarealen i Dalarnas län omfattar endast 2,6 procent av länets totala yta. Länet bör värna om åkermark och odlingsmark för att möjliggöra livsmedelsproduktion för kommande generationer. Ett livskraftigt lantbruk i länet är en förutsättning för att landskapet ska kunna hållas öppet. Länets skogar är en viktig resurs för virkesproduktion och energiutvinning. GUSTAFSSON, PIRJO, Dalarna och Gävleborg Postadress Postnr Ort Besöksadress adress Tfn +46 (0) Växel Tfn växel Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE

2 REMISSYTTRANDE 2(14) Sveriges regering presenterade nyligen en konkurrenskraftsutredning för jordbruks- och trädgårdnäringen och regeringen har även inlett ett arbete med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. LRF Dalarna välkomnar detta initiativ vilket vi ser som ett stöd för oss i vårt arbete med att skapa de bästa förutsättningarna för ett aktivt, biologiskt och ekonomiskt hållbart lantbruk i regionen. Dalarnas län har förutsättningar för att öka livsmedelsproduktionen. En säker, trygg och frisk livsmedelsproduktion blir allt viktigare för många människor. LRF Dalarna menar att många av de föreslagna åtgärdena innebär ett direkt hot mot den biologiska mångfalden som är kopplat till odlingslandskapet. Marker riskerar att förloras med den följden att det blir ännu mer igenväxning och beskogning av åkermark inte minst på mindre rationella odlingsområden. Samrådsunderlaget LRF Dalarna anser att underlaget för olika åtgärdsförslag är svårt att ta till sig. Det är svårt att få grepp om effekterna av de möjliga åtgärderna. För att få bättre förståelse för förslagen har LRF tagit initiativ till informationsmöten med Länsstyrelsen. Kommuner föreslås få ökad tillsyns- och prövningsverksamhet som en följd av åtgärdsförslagen. LRF Dalarna anser att t.ex. många kommuner inte har tillräckliga kunskaper för att bedöma och motivera åtgärder för vattenförekomsterna och väga samman olika intressen och samhällsvärden. Myndigheterna måste kunna presentera ekonomiska kalkyler som tar hänsyn alla intressenter för att man kan väga nyttan mot de negativa konsekvenserna. De vanligaste miljöproblemen enligt Bottenhavets Vattenmyndighet är vandringhinder och morfologiska förändringar och de främsta påverkanskällorna är dammar och andra vandringshinder samt fysiska förändringar av vattendragsfåran t.ex. flottningsleder. En del dammar och vandringshinder har koppling till produktion av vattenkraft och energiproduktionen både i stort och smått. Vi vill påpeka att dammar även kan bidra till attraktiv boende miljö och kan ha funnits flera hundra år. En aktuell fråga för Dalälven är sommaröversvämningar i Nedre Dalälven som ger problem med massförekomst av stickmyggor. Eftersom Västerdalälven inte är så reglerad kan man inte styra flöden på samma sätt som i Österdalälven. Skulle mindre dammar och andra fördämningar i vattendraget rivas kan man anta att situationen skulle bli än värre. Nytta och skada (exempel) Rivning av ett vandringshinder på ett mindre vattendrag bedöms som en åtgärd som bör göras för att nå god ekologisk status. Det blir en del kostnader. Vat-

3 REMISSYTTRANDE 3(14) tenmyndigheten hänvisar till studier där kostnader för åtgärderna ställs i relation till värdet s.k. ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag. En rivning av ett vandringshinder kan innebära att vattennivån i vattendraget höjs. Ett täckdikningssystem som mynnar i ett sådant vattendrag kan därmed komma att fungera sämre eller i värsta fall inte alls. Detta i sin tur leder till att grödorna ger sämre skörd. Täckdikningen kanske måste göras om eller i värsta fall få den följden att fälten inte kan brukas överhuvudtaget. Allt detta påverkar ekonomin för jordbruket. Den här typen av intrångskostnader måste tas med i beslutsunderlaget för åtgärderna. Helhetssyn saknas Vattenmyndighetens förslag saknar enligt LRF Dalarna övergripande samhällsperspektiv som tar hänsyn olika intressen som är viktiga för företagandet i landsbygden och i lantbruket. LRF Dalarna vill påminna om att matproduktion är i allra högsta grad en ekosystemtjänst. Sverige kan inte fortsätta att exportera miljöpåverkan. Naturvårdsverket kom i dagarna ut med en rapport rörande den svenska konsumtionen och dess påverkan på växthusgasutsläppen. Allt större del av utsläppen från svensk konsumtion sker i andra länder. Mat och internationellt resande står för de största ökningarna. Livsmedelsproduktion i Dalarna sker med miljöhänsyn och lantbruksföretag som drivs rationellt och kan nyttja potentialen som finns i länets åkermark kan bidra till att vända kurvorna. Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 5 Havs- och Vattenmyndigheten behöver utveckla nationell strategi samt finansiering för vattenverksamheter/anläggningar som rör ett stort antal sakägare och som saknar en tydlig verksamhetsutövare, i syfte att åstadkomma åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Dalarnas län har ett stort antal markavvattningsföretag som kan falla under och påverkas av detta åtgärdsförslag. Inom regionen finns bl.a. många dammar som har koppling till energiproducerande vattenkraft. De små och mindre vattenkraftsanläggningarna har stor betydelse för energiförsörjningen i området och ger skatteinstäkter till staten. Bara i Vansbro kommun finns tio mindre vattenkraftverk. En mängd markavvattningsföretag finns och LRF Dalarna är enig med Vattenmyndighetens slutsats att: ansvaret ofta oklart på grund av att man inte kontinuerligt uppdaterat företaget med avseende på ingående fastigheter.

4 REMISSYTTRANDE 4(14) LRF Dalarna och Länsstyrelsen har genomfört flera kurser och aktiviteter som riktat sig till markägare för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. LRF har med hjälp av Jordbruksverkets vattenenhet tagit fram boken Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet som är en mycket uppskattad faktabok. Bara i Dalarna län har ca hundra markägare beställt boken eller haft den som kurslitteratur. Enligt LRF Dalarna är aktiva markavvattningsföretag mycket viktiga för länets jordbruk. Diken som underhålls är grunden för väl fungerande markavvattning som i sin tur innebär att åkrar fungerar bättre för alla typer av livsmedelsproduktion. Fält som då har mindre fosforläckage, mindre markpackning etc. LRF Dalarna anser att resurser behövs för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. En väl fungerande markavvattning gör att matproduktion och vattenvård kan kombineras. Dalarna domineras av skog. Ett vattendrag som börjar i skogen passerar sedan jordbrukslandskapet. Det är ett koppel av myndigheter som ska hantera markavvattning och dikesrensning. LRF Dalarna kräver tydlighet och samordning av olika frågor som berör markavvattning. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 6 Havs- och vattenmyndigheten behöver a) ta fram enhetlig definition av och utreda förutsättningarna för att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag, som ligger inom eller i anslutning till jordbruksmark, som riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärden behöver ske efter samråd med Jordbruksverket. b) utveckla styrmedel för anläggandet av ekologiskt funktionella kantzoner, för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver ske efter samråd med Skogstyrelsen och Jordbruksverket. Ekologiskt funktionella kantzoner föreslås som en möjlig åtgärd i princip för alla vattenförekomster i länet. Motivering är bl.a. att det är en åtgärd för att förbättra vattnets status är att inrätta ekologiskt funktionella kantzoner, det vill säga en tillräckligt bred kantzon för att skapa goda ekologiska förhållanden i vatten, på stranden och för vattenberoende arter och där vegetationen består av örter, gräs, buskar och träd. På sidan 126 i förslaget till åtgärdsprogram finns storleken beskrivet: Storleken på zonen inom jordbruksområden beror dels på hur stort vattendraget är och dels på hänsyn till den omgivande marken (till exempel lutning). Utmed

5 REMISSYTTRANDE 5(14) mindre vattendrag < 3 meter bör zonen vara minst 15 m bred på vardera sidan om vattendraget och minst 20 m bred utmed större vattendrag. Vattenmyndigheten har använd 30 meter i sina beräkningar om samhällsekonomiska konsekvenser. Vattenmyndigheten säger att detta är ett förslag. Ändå skriver man att Havs- och Vattenmyndigheten bör utreda förutsättningar för en generell lösning för inrättande av ekologiskt funktionella kantzoner trots att Vattenmyndigheten är medveten om de negativa konsekvenserna för jordbruket och skogbruket (resonemang ÅP sid ). LRF Dalarna är mycket kritisk till detta förslag. Länsstyrelsen har arbetat med underlaget och även om man endast föreslår åtgärden i Södra Dalarna så kan det får förödande för enskilda markägare att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Lantbrukaren kan tvingas sluta bruka åkermarken. Fältens storlek och form gör att en kantzon kan göra att hela skiften kan komma att tvingas tas ur produktion. LRF Dalarna ställer sig även frågande varför uppdraget att utreda ekologisk funktionella kantzoner läggs på Havs- och Vattenmyndigheten när det gäller jordbruksmark. Jordbruksverket bör ha uppdraget att utreda under vilka omständigheter och på vilket sätt det eventuellt kan vara möjligt att få till stånd ekologiskt funktionella kantzoner. Det är samma logik som att Skogstyrelsen föreslås få uppdraget som berör skogens vatten. Jordbruksverket, åtgärd 3 Jordbruksverket behöver ta fram styrmedel, till exempel föreskrifter, med syfte att följande åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs: c) anpassade skyddszoner d) skyddszoner Anpassade skyddszoner och skyddszoner Anpassade skyddszoner och skyddszoner är begrepp som förvirrar. Anpassad skyddszon ska endast läggas där det är uppenbar risk för fosforförluster via ytavrinning. Skyddszon ska läggas efter en längre sträcka utmed vattendrag eller större dike och bredden kan variera från två till 20 meter. Båda dessa åtgärder föreslås frekvent i länet enligt VISS. Dessa åtgärder kan ha samma negativa påverkan som de ekologiskt funktionella kantzonerna. Det blir sämre möjlighet att bedriva rationellt lantbruk, den brukade åkerarealen i länet riskerar att drastiskt minska. Vattenmyndigheten skriver i åtgärdsprogrammet på sid. 189 under avsnittet samhällsekonomiska konsekvenser att: Skyddszoner på 20 meter innebär att en relativ stor mängd åkerareal tas ur bruk, vilket påverkar jordbrukets lönsamhet.

6 REMISSYTTRANDE 6(14) Enligt vår uppfattning så tål inte jordbruket i Dalarna ytterligare pålagor som påverkar lönsamheten. Greppa Näringen LRF Dalarna vill framhålla att frivillighet i kombinationen med rådgivning, främst Greppa Näringen, kan stimulera länets jordbrukare att göra både strukturkalkning och anlägga olika typer av skyddszoner i den mån det också är ekonomiskt intressant att räkna hem investeringen. Lunds universitet kom nyligen ut med en rapport om att Östersjön mår bättre när lantbruket Greppar Näringen. Hittills har rådgivningen lett till en årlig minskning av läckaget med 790 ton kväve och ton fosfor. Hela rådgivningsbesök har genomförts sedan starten. Dalarnas län har haft möjlighet att ta del av Greppa Näringen rådgivningen endast under några år. Gävleborg kom med samtidigt i Greppa Näringen och Jämtland och Västernorrland har nyligen beretts möjlighet att komma med i Greppa Näringen. Lantbruksföretagen inom Bottenhavets Vattendistrikt bör ha få samma chans som man har haft i södra Sverige. Att genom frivilligt deltagande i Greppa Näringen få rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på och visa att företagen kan minska utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och ha säker användning av växtskyddsmedel. Trafikverket, åtgärd 3 Trafikverket behöver genomföra åtgärder för skydd av yt- och grundvatten för att motverka miljöbelastning från väg och järnväg. Det gäller särskilt i vattenskyddsområden och i områden där miljöbelastningen bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. LRF Dalarna håller med Vattenmyndighetens motiveringar för åtgärderna, inte minst behovet av skyddsåtgärder för att motverka förekomsten av miljöbelastande ämnen. Vägsaltets effekter på miljö har mest haft fokus på påverkan av att grundvatten kan förorenas. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har gjort undersökningar på hur saltning av vägar med NaCl påverkar jordens aggregatstabilitet. Jorden innehåller natrium men provtagningar visar att jorden närmast saltade vägar har förhöjda halter av natrium. Vägsalt kan leda till växtnäringsbrist, främst kalium. Förutom skador på markstrukturen ökar vägsaltet risken för utlakning av fosfor och vissa tungmetaller som följer med uppslammade lerpartiklar i avrinnande vatten. Länsstyrelserna Vattenmyndigheten föreslår flera åtgärder för Länsstyrelsen att genomföra. Länsstyrelserna, åtgärd 1 handlar om provning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter.

7 REMISSYTTRANDE 7(14) LRF Dalarna upplever att det är särskilt angeläget att det äntligen tas krafttag mot utsläpp från avloppsreningsnät samt breddning av avloppsvatten från reningsverk. Detta stöds även av Naturvårdsverkets, åtgärd 2. Under motiveringen i åtgärdsprogrammets på sidan 32 ka man läsa att Utsläpp från avloppledningsnäten beräknas inte heller i andra nationella sammanställningar av utsläpp av fosfor och kväve, exempelvis SMED*. Detta kan innebära att jordbruket eller annan påverkanskälla felaktigt krävs på åtgärder Kommunerna, åtgärd 4 tar också upp att behovet att genomföra tillsyn avloppledningsnätet och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening. Lantbruket ställs idag många krav som även handlar om moderna tekniska varningssystem, t.ex. larmsystem för ventilation i djurstallar. Det känns verkligen ålderdomligt att många mindre reningsverk saknar varningssystem vid pumpstationer. Länsstyrelserna, åtgärd 5 tar upp prioriteringen och utvecklingen av rådgivningsverksamhet till jordbruksföretag så att växtnäringsförluster och växtskyddsmedel minskar till vatten. LRF Dalarna anser att rådgivningen i Greppa Näringen som drivs av tre parter, Länsstyrelserna, Jordbruksverket och LRF är mycket viktig för länet. Som redan nämnts anser LRF Dalarna att lantbruksföretagen inom Bottenhavets Vattendistrikt bör ha få samma chans som man har haft i södra Sverige. Att genom frivilligt deltagande i Greppa Näringen få rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på och visa att företagen kan minska utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och ha säker användning av växtskyddsmedel. Det är mycket viktigt Greppa Näringen prioriteras i området och resurser finns till rådgivningen till företagen i stället att Jordbruksverkets och Länsstyrelsernas resurser används för att ta fram nya tvingade regler för jordbruket i regionen. Länsstyrelserna, åtgärd 9 om riktade åtgärder som behöver genomföras av vattenkraften. LRF Dalarna ser att här finns många intressen som hamnar i kollision med varandra. LRF Dalarna har tillsammans med LRF Gävleborg varit huvudman för projektet Energilots 2.0 vilket i huvudsak finansierats genom landsbygdsprogrammet. Projekt Energilots 2.0 har kommentarer angående småskalig vattenkraft och vattenverksamhetsutredningen:

8 REMISSYTTRANDE 8(14) - Den småskaliga vattenkraften är ett av de affärsområden inom förnybar energi som ett antal landsbygdsföretagare i Dalarna/Gävleborg antingen bedriver eller har möjlighet att utveckla. - Det finns lång tradition för nyttjande av vattnets kraft i mindre vattendrag främst för kvarndrift. - Energilots 2.0 har anordnat temadagar i småskalig vattenkraft, ett i respektive län, med ett 30-tal intressenter - Det finns en potential att modernisera gamla kraftverk och bygga om gamla kvarndammar. - Den småskaliga vattenkraften bidrar till förnyelsebar elproduktion, stabiliserar elnätet på landsbygden och erbjuder möjliga inkomster för företagande på landsbygden. Kommuner, åtgärd 6 berör dricksvattenförsörjningen. LRF Dalarna håller med om att drickvattnet måste skyddas mot föroreningar och risker. Att inrätta vattenskyddsområden är ett sätt för tillsynsmyndighetet att arbeta systematisk med frågan. Vattenmyndigheten skriver att många av vattenskyddsområden inrättades för år sedan och saknar relevanta föreskrifter. LRF Dalarna menar att idag så skyddas dricksvatten genom praktiska försiktighetsåtgärder som de verksamma i området för varje dag året om. I vattenskyddsföreskrifterna tas oftast upp föroreningsriskerna från jordbruket. Dessa har inte ökat sedan situationen för år sedan, utvecklingen går med andra ord åt rätt håll på alla plan. Tillsynsmyndigheter behöver arbeta med vägledning till medborgare och verksamhetsutövare inom nya och redan beslutade vattenskyddområden. Beträffande saltning av vägar har vi redan framfört synpunkter under Trafikverket, åtgärd3 (sidan 7) Kommuner, åtgärd 7 tar upp frågor kring hantering av översikt- och detaljplaner. Utvecklingen i Dalarna är likadan som i övriga landet. Människor och verksamheter flyttar till större byar och tätorter som ligger i anslutning till landsbygden. Det blir både fler och större hårdgjorda ytor och stora mängder dagvatten rinner mycket snabbt in i dikessystem och orsakar översvämningar på åkrar. Man börjar ha fokus på problemet och det byggs bassänger eller ytor så att vattnet fördröjs samt även med anledning av att oönskade ämnen inte kommer till diken och sedermera större vattendrag. LRF Dalarna vill ändå påtala vikten av detta eftersom tätorterna i länet gränsar för det mesta till jordbruksmark.

9 REMISSYTTRANDE 9(14) Åtgärder mot betydande påverkan Övergödning och syrefattiga förhållande Bottenhavets vattenmyndighet presenterar de största påverkanskällorna fosfor och kväve. Skogmark är av naturliga skäl det som har störst påverkan. Det är mycket intressant med Vattenmyndighetens resonemang att den viktigaste faktorn som minskar kväveläckaget i skogsmark är att se till att skogen växer. Detta gäller enligt vår mening i högsta grad även grödor som växer på åkermark men ändå sägs det inte det samma tydlighet. Tvärtom framhävs på extensiv odling på flera områden som en positiv åtgärd. I VISS exemplifieras stödet till ekologisk odling och till extensiv odling som genomförda åtgärder. Anpassade skyddszoner och skyddszoner är några fysiska åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår för att man ska nå god ekologisk status. LRF Dalarna har redan i vårt yttrande på sidan 5 framfört synpunkter angående dessa åtgärder och deras lämplighet för jordbruket i länet. Kalkfilterdiken är en ganska ny metod som kan vara intressant för länet om landsbygdsprogrammet öppnar för möjligheten att söka investeringsstöd för täckdikning. Miljögifter Kvicksilver är dominerande problem våra ytvatten. Skogbruket jobbar aktivt med olika åtgärder för att minska läckage av kvicksilver. Den yrkesmässiga användningen av växtskyddsmedel i jordbruket omgärdas av många regler och krav på dokumentation som beror användning, förvaring och utrustning. Sverige arbetar nu efter EU:s Hållbarhetsdirektiv enligt konceptet Integrerat Växtskydd Förebyggande åtgärder/bevaka växtskyddsläget/behovsanpassa eventuella bekämpningar/följa upp resultatet av insatta växtskyddsåtgärder och dra lärdom och nytta av till följande växtsäsonger. Behörighetskurser för kemisk bekämpning och sprutfunktionstester gör att lantbrukarna blir mer och mer medvetna om att vara rädd om naturen, marken och vattnet förebygga och arbeta säkert för att det inte ska ske läckage till vatten och naturen. Dessutom kan Greppa Näringen erbjuda bra rådgivning inom växtskyddfrågor.

10 REMISSYTTRANDE 10(14) LRF har tillsammans med Säkert växtskydd har tagit fram studiematerial Växtskydd och vattnet med tips på bra och pedagogiska fältaktiviteter som ska syfta till att inspirera och hämta mer kunskap om läckage av växtskyddsmedel till vatten. LRF Dalarna arrangerade en välbesökt aktivitet sommaren LRF Dalarna tror starkt att genom att vidta frivilliga åtgärder tar lantbruket sitt ansvar för att våra vatten ska vara så rena som möjligt Förändrade habitat genom fysisk påverkan Fysiska förändringar som är orsakade av människan och påverkar hydromorfologin i vattenförekomster. Påverkanskällor i Bottenhavets vattendistrikt som dominerar är morfologiska förändringar i vattendrag som markavvattning, rensning och rätning. Sedan kommer påverkan av flödesreglering som en följd av kraftproduktionen. Det finns även gott om andra dammar av olika slag och inte enbart vattenkraftsdammar och andra barriärer som är vandringhinder. Dessa påverkar konnektivitet och kontinuitet så att fisk och andra organismer har svårt att förflytta sig uppströms- eller nedströms. Många vägtrummor är felplacerade och omläggning och byte av vägtrummor är en åtgärd som föreslås. Jord- och skogbruket har vägar eller ingår i en samfällighet och förbättringsåtgärden måste läggas in i en långsiktig investeringsplan. Fiskvägar och utrivning av vandringshinder Att öppna upp vandringsvägar tar tid och kan vara mycket kostsamt. Effekten på de eftersträvansvärda fiskarterna är inte säkerställd och problemen omfattande. Målkonflikterna bör vara väl kända för vattenmyndigheten: områden nedströms vandringshindret översvämmas och områden uppströms torrläggs. Effekterna av detta är raserade kulturmiljöer, förlorade rekreationsvärden, ökad risk för skred och erosion, höga kostnader för samhälle och verksamhetsutövare, minskad vattenkraftsproduktion, sänkta fastighetsvärden, utslagning av flodkräfta, ökad risk för spridning av främmande arter och så vidare. Det behövs ekonomiska beräkningar som kopplas ihop med klimatberäkningar. Att lägga ner den småskaliga vattenkraften innebär i praktiken ökad import av kolkraft. Vattenmyndigheten behöver räkna på klimateffekten av detta och låta politikerna ställa det emot behovet av att möjliggöra fiskvandring överallt. Myndigheterna behöver också ställa sig frågan om var tidsgränsen går för att ett nytt naturtillstånd ska ha skapats. När det gäller våtmarker och andra biotopskydd är uppfattningen att den är år, men när det gäller dammar verkar inte ens 800 år räcka för att vattenspegeln vid bruksdammen ska räknas

11 REMISSYTTRANDE 11(14) som den nya naturen. Så gamla dammar finns bl. a. i Bergslagen. I jordbrukslandskapet vill man skapa dammar för att vatten ska rinna saktare och att man får retention av fosfor och kväve. De dammar och vattenspeglar som finns i vattendragen bör rimligen fungera på samma sätt. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Enligt uppdrag/ Pirjo Gustafsson

12 REMISSYTTRANDE 12(14) Bilaga Svar på Vattenmyndighetens frågor 1. Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Ja, men ambitionsnivån, bördefördelningen, kostnadsberäkningarna och resonmangen kring vem som ska betala för åtgärderna är orimliga och ofullständiga. I förslag till åtgärdsprogrammet samhällsekonomiska konsekvensanalyser och en miljöekonomisk analys som prioriterar olika åtgärder av de fysiska åtgärderna. I Bottenhavets vattendistrikt finns otaligt med dammar. Väldigt många byar har en bebyggelsestruktur som historiskt är uppbyggd runt de dämda vattendragen. Byar och gårdar är belägna vid dessa och stora värden skulle försvinna om dammbyggnaderna utrivs. Detta finns inte i de presenterade kalkylerna. De flesta dammar och dammsjöar har funnits i när mycket gamla, t.ex. i Bergslagen upp till 800 år, varvid ett nytt naturtillstånd har etablerats. Inget finns i åtgärdsprogrammet som belyser hur flora och fauna påverkas vid en utrivning. Flera av dammbyggnaderna finns i områden som är klassade som riksintresse för kulturmiljövård och övriga dammbyggnader är till flertalet klassade som fasta fornlämningar och är belägna inom fornminnesområden. Föreslagna åtgärder år då inte tillåtna enligt en annan lagstiftning. Fjällen i Dalarna har mycket snö. I biflöden till Dalälven finns dammar i sjösystem och vattendrag som är förutsättningar för att det inte ska uppstå översvämningar i byar och större tätorten längs med biflöden till eller efter Dalälven. Vattenmyndigheten tar själv upp riskerna med översvämningar. Vansbro och Falun kommun har identifierades som ett nationellt riskområde för översvämningar. 2. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, men Den blå tråden måste förtydligas då uppdragen till exempelvis kommunerna utgår från att styrmedlet redan är bestämt- vilket det i de flesta fall inte är. Då kan det bli lite missvisande om det till exempel står i uppdraget till kommunerna att de ska bedriva tillsyn på strukturkalkning. Flera av åtgärderna ska tas bort eller flyttas om mellan myndigheterna. Exempelvis bör Jordbruksverket få alla uppdrag gällande åtgärder på jordbruksmark, med samma motivering som skogsstyresen fått liknande uppdrag gällande skogen. 3. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det är tydligt vad Vattenmyndigheten tycker behöver göras för att följa MKN.

13 REMISSYTTRANDE 13(14) Men analysen som ligger till grund för vad som behöver göras är undermålig. T.ex. saknas resonemang och kostnader kring effekten på den svenska livsmedelsproduktionen om åkerarelen i länet är minskar eller tvingas ta ur bruk. Aktivt brukande av åkermarken med stöd av bra rådgivningsinsatser är viktigt. LRF Dalarna anser att frivillighet i rådgivning som Greppa Näringen kan ge mycket goda effekter på sikt i vattenkvalitet. LRF Dalarna önskar att vill även att Vattenmyndigheten använder mera nyaseras språkbruk. Även om begreppet övergödning är vedertaget, borde höga näringshalter och låga näringshalter i ett vattendrag eller sjö användas mer. Man måste leta sig in i VISS alla detaljerlänkar för att förstå den informationen. 4. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Nej. Tvingande åtgärder och föreskrifter kan aldrig utformas så att den tar hänsyn till hur enskilda platser ser ut och vad som skulle ha störst effekt på fosforläckaget just där. En tvingande åtgärd ser inte heller till att åtgärden genomförs på ett sätt, och under de betingelser, som ger störst effekt på vattenkvaliteten. 5. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitets-normerna? Nej. Vattenmyndigheten tar inte hänsyn till hur de lokala förhållandena påverkar möjligheten att genomföra åtgärderna på de platser som man önskar. 6. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Nej. 7. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Aktiva dikningsföretag/markavvattningsföretag mycket viktiga för jordbruk. Diken som underhålls är grunden för väl fungerande markavvattning som i sin tur innebär att åkrar fungerar bättre för alla typer av livsmedelsproduktion. Fält som då har mindre fosforläckage, mindre markpackning etc. LRF Dalarna anser att resurser behövs för att få igång de övergivna och inaktiva markavvattningsföretagen. En väl fungerande markavvattning gör att matproduktion och vattenvård kan kombineras. Jordbruksverket bör få i uppdrag att arbeta för att främja aktivering av dikningsföretag.

14 REMISSYTTRANDE 14(14) 8. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Nej, den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av samtliga åtgärder är dåligt underbyggda kritik och måste kompletteras med analyser av åtgärdernas effekt på livsmedelsproduktionen, lantbrukarnas konkurrenskraft och effekten på andra näringar och miljömål. Det saknas också en sammanvägd analys av samtliga förslags effekt på varje enskild näring- det enda som finns är en värdering av kostnaden för de fysiska åtgärderna och administrationen kopplad till en åtgärd. När det gäller effekten på de gröna näringarna av förslaget nöjer sig Vattenmyndigheten med att på flera ställen konstatera saker i stil med att Åtgärderna kommer få negativa konsekvenser för jordbruk och skogsbruk. Då Vattenmyndighetens förslag skulle innebära att stora arealer skulle tas ur bruk blir konsekvensen på livsmedelsproduktionen stor. Beträffande rivning är olika hinder, dammar, kvarnar etc så finns inte beskrivningar på alla konsekvenser. Hur påverkar bygden? Vilka konsekvenser en rivning har på det lokala samhällets energiproduktion och företagens möjlighet att finnas kvar. Kvarnar används idag för olika ändamål bl.a. för att rensa utsäde, mala mjöl från spannmål på trakten mm. Livsmedelsproduktionen och energiproduktion är viktiga delar av samhället och det måste finnas med i resonemanget för åtgärderna. 9. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Samma som fråga 2 och 3 ovan. 10. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Havs- och Vattenmyndigheten få i uppdrag att i samverkan med Vattenmyndigheten utforma en vattendialog som genomförs mer lokalt än vad som menas med dagens Vattenråd. Detta för att möjliggöra för allmänheten att ha synpunkter på åtgärdsprogramet som nu är alldeles för svårtillgängligt.

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr 537-7197-14 Att: Vattenmyndigheten 871 86 Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste

Läs mer

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Nossans regleringsföretag av år 1922

Nossans regleringsföretag av år 1922 Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01 Rune Hallgren LRF Vattenförvaltning Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner Sidan 1 av 5 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samhällsbyggnadskontoret Dnr SBN/2015:343-032 Strategienheten 2015-04-15 1/6 Handläggare Riikka Vilkuna Tel. 0152-290 41 Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND REMISSYTTRANDE Vattenmyndigheten för s. Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet, dnr 537-34925-2014 Vattenmyndigheten för n. Östersjön, dnr 537-5058-14

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND 2014-12-05 Dnr 511-9757-2012, 1284 511-9749-2012, 1278 511-9771-2012, 1290 511-9747-2012, 1272 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Bilaga 1:20 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:20 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:20 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till er för Nedre Ljungans sområde Detta är en sammanställning av de er som föreslås för Nedre Ljungans

Läs mer

Synpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt

Synpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Kiladalens Vattenvårdsförening Till Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns Vattendistrikt För kännedom Länsstyrelsen i Södermanlands län LRF Regionförbund Södermanland Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund

Läs mer

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken2015 2021 Yttrande inklusive för Vindelälven med exempel från Vindelns kommun I remissen är förslaget att uppnå god vattenkvalité rakt över.

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer