Likabehandlingsplan för. Mellanvångsskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Läsåret 14-15

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Mellanvångsskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsåret Fastställd Gäller till

2 Att ha en vän är som att vakna och känna solen skina (Aristoteles) GRETA Mellanvångsskolans värdegrundsord genomsyrar hela skolarbetet. G- glädje R- respekt E- empati T- trygghet A- ansvar GRETA är en femarmad bläckfisk som tydliggör begreppen för eleverna. 2

3 Innehållsförteckning Vad säger lagen 4 Vem gäller lagen, Vision 5 Till Barn och föräldrar 6 Definition av diskrimineringsgrunderna 8 Vad menas med 9 Om barnombudsmannen 10 Nulägesanalys på skolnivå 11 Främjande åtgärder 16 Förebyggande åtgärder 20 Åtgärder vid misstanke om kränkande behandling mm 23 Friendsgruppen 24 Förväntansdokument 25 Åtgärder vid elevers dåliga uppförande mm 26 Litteraturlista 27 Gemensamma trivselregler 28 3

4 Vad säger lagen Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan; Främja jämställdhet mellan könen. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. Diskrimineringslagen (2008:567). Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetsmiljölagen (AML 1977:1 160). Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen reglerar skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa, olycksfall samt verka för en god arbetsmiljö. Exempel på god arbetsmiljö kan vara möjligheten till inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Den handlar alltså inte enbart om damm, buller eller fysiska risker utan också om den psykosociala miljön. Lagen gäller även vid aktiviteter förlagda utanför skolområdet så som i simhallar, idrottshallar och vid studiebesök och utflykter. Dock omfattas inte skolresorna till och från skolan. I största delen av lagen likställs elever med arbetstagare med undantag av barn i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Socialtjänstlagen (2001:456) 14 kap. Påvisar att all personal inom skola/fritidshem är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken (SFS 1962:700). Är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige. Exempel på brott som gäller i skolan är misshandel, stöld, skadegörelse, förtal och hot. Brottsbalken (BrB 2013:366) 4 kap 6a. Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bilder av någon befinner sig inomhus i en bostad eller å en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande utrymmen, döms för kränkande fotografering. Trafikförordningen (SFS 1998:1 276). Bestämmer att den som är under 15 år och som färdas på en tvåhjulig cykel måste ha hjälm. Barnkonventionen artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 4

5 Föräldrabalken (1983:47) 6 kap 1. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Vem gäller lagen Lagen omfattar förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, förskoleklassen, grundoch gymnasieskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan samt kommunens vuxenutbildning. All verksamhet som omfattas av nuvarande skollagen (2010:800) ingår således. Vision Mellanvångsskolan är en skola dit elever och personal går med glädje och där alla elever utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar. Alla ska känna att de duger och ingen ska bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, ålder eller sexuell läggning. På Mellanvångsskolan har vi nolltolerans mot fula ord/kommentarer. 5

6 Till Barn och föräldrar Mellanvångsskolans mål är att alla elever ska trivas och känna samhörighet med varandra och med all personal på skolan. Det är en viktig förutsättning för god inlärning. Likabehandlingsplanen ska fungera som ett stöd och ge vägledning. Föräldrar ska göras delaktiga via föräldramöte och skolråd samt utvecklingssamtal. Eleverna ska ha kunskap om likabehandlingsplanen och dess innehåll via klassråd och elevråd. Mellanvångsskolans likabehandlingsplan ska innehålla en översikt över de insatser som behövs för att främja elevers lika rättigheter i skolan. Medan det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för kränkningar, handlar det främjande arbetet om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling. Rektor har ansvar för skolans resultat och har då, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätthålla, genomföra, följa upp och utvärdera skolans likabehandlingsplan årligen för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteende bland elever och anställda. Samt att alla medarbetare får information och kontinuerlig uppdatering om planens mål och innehåll. Rektor ansvarar vidare även för att personalen erhålls kontinuerlig fortbildning inom området. Medarbetare, vårdnadshavare och elever blir delaktiga i arbetet med att upprätta likabehandlingsplanen. Anmäla vidare till nämnden de fall om diskriminering/kränkning som rektorn ansvarar för är ytterligare ansvarsområden för rektor. Medarbetare på Mellanvångsskolan ansvarar för att följa likabehandlingsplanen, via incidentrapport anmäla till rektor när de fått kännedom om att en elev känner sig utsatt/kränkt samt att alltid hålla berörda pedagoger informerad om anmälda incidenter. Pedagoger på Mellanvångsskolan ansvarar för att, ägna läsårsstarten åt planering och genomförande av förankringsarbetet. Att med hjälp av trivselenkäterna två gånger per läsåret kartlägga, analysera och sätta upp mål för genomförandet av främjande och förebyggande arbete. 6

7 Vårdnadshavare ansvarar för att, ta del av likabehandlingsplanens innehåll. Ansvarar även för att skolan informeras om eleven berättat något som tyder på diskriminering eller annan kränkande behandling. 7

8 Definition av diskrimineringsgrunderna: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer med samma nationalitet eller etnisk ursprung, ras eller hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning: en religiös, livsfilosofisk eller annan motsvarande livsåskådning. Funktionsnedsättning/hinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som tillföljd av en skada eller genom en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: uppnådd livslängd. 8

9 Vad menas med Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. T.ex. vid fördelning av elevens val snedfördelas platserna mellan pojkar och flickor. Platserna till idrottsaktiviteten tilldelas pojkar i första hand. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/kriterium/förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken innebär ett missgynnande som har samband med någon av diskrimineringsgrundera ovan. T.ex. om man vid utflykt serverar samma kost till alla oavsett etnisk tillhörighet. Strukturell diskriminering innebär en maktutövning som kan befästa en uppdelning mellan människor. Detta innebär att principen om människors lika värde inte upprätthålls och är ett allvarligt demokratiskt problem. Konsekvenser av diskrimineringen kan ta sig uttryck på flera sätt. Upplevd diskriminering är starkt förknippat med negativa känslor och de som upplever ett diskrimineringshot verkar undvika dessa situationer och platser. Vissa uttrycker också hur diskrimineringen kan ha förändrat deras uppfattning av sig själva och sin roll i samhället som t.ex. identitetskonflikter, inlärd hjälplöshet eller accepterande av särbehandlingen. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan, eller är av sexuell natur dvs. sexuella trakasserier. T.ex. några elever på skolan brukar vara elaka mot Mirjam på många olika sätt. Oftast kallar de henne tjockis och säger att hon har killkläder. Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller elevs värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Kränkningarna kan vara: Fysiska såsom att bli utsatt för slag eller knuffar. Verbala såsom att bli hotad eller kallad vid fula ord, som är kränkande. Psykosociala såsom att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, görs till åtlöje. Text- och bildburna såsom klotter, sms, chat, via Internet. T.ex. Olov har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolan personal 9

10 tror att Olov är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Olov orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Om Barnombudsmannen I Sverige har alla barn och ungdomar upp till 18 år en egen ombudsman. Ombudsmannen tillsätts av regeringen för sex år i taget. Sveriges nuvarande barnombudsman heter Fredrik Malmberg. Han tillträdde 2008 och är chef för myndigheten Barnombudsmannen. Barnombudsmannens huvudsakliga uppgifter är att: Företräda barn och unga Driva på genomförandet av barnkonventionen Bevaka efterlevandet av barnkonventionen Information och opinionsbildning Samla kunskap och sammanställa statistik om barns och ungas levnadsvillkor. Internationellt kunskapsutbyte kring barnkonventionen 10

11 Nulägesanalys på skolnivå Inför läsår har vi arbeta med att revidera och förnya våra trivselenkäter då vi vill att dessa ska innehålla samma frågor till samtliga barn/elever i alla årskurserna. Detta för att tydligare kunna följa och se trender och förändringar, likväl negativa som positiva, över tid. Vi tror oss också då lättare kunna följa upp och utvärdera våra främjande och- förebyggandeåtgärder. Generellt sett är elevernas svar på enkätfrågorna positiva i enkäten. Detta se vi som glädjande med tanke på den stora flytten vi gjort. Vårt utökade rastvärdssystem med rastvärdar mellan har fallit väl ut. Att vi har fler vuxna synliga på rasterna speglas även i vår trivselenkät. Största delen av barnen/eleverna i klasserna F-2 är nöjda med sin skoldag. När de tänker på Mellanvångsskolan har 116 av 118 barn/elever svarat att de trivs bra eller mycket bra. Detta ser vi som positivt. När vi tittar på frågan om hur barnen/eleverna känner när de tänker på de andra barnen/eleverna på skolan, har 116 av 118 svarat att de trivs bra eller mycket bra. Vi tror att de olika rastaktiviteterna med våra kamratstödjare och rastvärdar spelar en viktig roll och vi ser det som en fortsatt utmaning att hålla dessa vid liv. Vi tycker att aktiviteterna är av värde och att samspelet barnen/eleverna emellan skapar ett tryggare kamratklimat. Hela 128 av de 132 eleverna i klasserna 3-5 trivs i skolan och på frågan hur de trivs med sina klasskamrater i klassen svara 125 av 132 mycket bra respektive bra. När det gäller fråga om någon ofta vill bestämma över dig är det 21 av 118 som upplever detta som negativt i åk F-2 samt 24 av 132 i åk 3-5 som upplever detta som negativt. Vi är inte nöjda och kommer därför att fortsätta vårt arbete med SET, kompissamtal och gemensamma temadagar i alla årskurserna. Vi upplever att dessa aktiviteter skapar ett positivt klimat barnen/eleverna emellan. Enkätresultatet visar att för åk F-2 upplever 17 av 118 elever att någon ofta säger dumma/fula ord till dem samt för åk av 132 elever. Även i fortsättningen kommer vi att vara tydliga med vår nolltolerans mot grovt språkbruk och gemensamt med barnen/eleverna gå igenom och hålla på våra trivselregler som vi 11

12 har på skolan. Vi pedagoger har sett en ökad trend av tråkigheter via mail och sms under fritiden som man sedan gör upp om under skoltid. Även olika spel som spelas under fritiden på nätet skapar meningsskiljaktigheter och konflikter då de diskuteras under skoldagen. Problemet med att några av våra barn/elever kände sig otrygga i omklädningsrummet i samband med idrotten kvarstår. Resultatet för åk F-2 visar att 7 av 118 elever inte trivs i omklädningsrummen samt för åk av 132 elever. Vårt främjande och- förebyggande arbete kring problemet är att vi har utökat tiden för ombyte före och efter lektionerna samt att ansvariga pedagoger alltid finns med vid samtliga ombyten. Vi har också i demokratisk ordning utformat och satt upp gemensamma trivselregler i omklädningsrummen. På frågan om hur barnen/eleverna känner för sina lärare, pedagoger och övriga vuxna på skolan svarar 12 av 250 att de känner sig ledsna eller inte trivs. Detta ser vi som en utmaning och målet blir till nästa enkätutskick är att det antalet minskar helt. Vi i Friends kommer genom att göra alla pedagoger och personal på Mellanvångsskolan medvetna om resultatet synligöra och följa upp tankar och arbetet kring detta för att en förbättring ska ske. Pedagoger på Mellanvångsskolan ansvarar för att, ägna läsårsstarten åt planering och genomförande av förankringsarbetet. Att med hjälp av trivselenkäterna två gånger per läsåret kartlägga, analysera och sätta upp mål för genomförandet av främjande och förebyggande arbete. Detta innebär att pedagogerna utifrån klassernas enkätsvarssammanställning ska analysera, sätta upp mål och presentera en plan för hur de kommer arbeta för att främja och förebygga kränkande behandling och diskriminering. Målen de sätter upp och bestämmer sig för att arbeta med ska vara kopplade till trivselenkäts svar samt vara utvärderingsbara. Friends sammanställer sedan alla klassers uppsatta mål samt handlingsplaner och redovisar dem i vår likabehandlingsplan för läsåret

13 F-klassen Mål: Nolltolerans mot fula ord. Lära sig lyssna på varandra. Arbetssätt: I våra mentorsgrupper, i helklass och SET talar vi om nolltolerans; vad det innebär, att det är en regel som vi har på skolan och hur viktigt det är att man använder ett vårdat språk till varandra. Detta följs regelbundet upp tillsammans med barnen. Vi tränar ofta på att låta varandra tala till punkt, lyssna på varandra och respektera varandras åsikter och olikheter. Detta sker på samma sätt som ovan. Årskurs 1 Mål: Eleverna ska känna sig trygga i omklädningsrummen. Eleverna ska använda ett bra ordförråd mot oss pedagoger och klasskamrater. Eleverna ska stärkas i att stå för sin åsikt. Arbetssätt: Att det alltid finns en vuxen i omklädningsrummen. Samtal med eleverna om hur man uppför sig mot varandra i ett omklädningsrum. Stimulera till och ge eleverna ett snällare ordförråd. Stärka eleverna i att stå för sin åsikt genom heta stolen övningar. Årskurs 2 Mål: Arbeta för att inga elever ska uppleva att de ofta görs illa. Arbeta för att eleverna inte ska känna sig otrygga under skoltid med extra fokus på rasterna. Arbetssätt: SET med vänskap som viktig punkt. Att skicka ut eleverna till kapprummet i omgångar/mindre grupper. Förstärkt rast värdande på rasterna. 13

14 Årskurs 3 Mål: Skapa trygghet i flick- respektive pojkgruppen. Att stötta enskilda elever i att uppleva social trygghet i gruppen. Mindre konflikter på fotbollsplanen. Att eleverna ska förbättra sitt språkbruk och sin attityd gentemot varandra. Att förbättra trivseln i omklädningsrummen. Att förbättra matron och trivseln i matsalen. Arbetssätt: SET flick- och pojkgrupper. Hitta uppgifter som ska ge möjlighet till eleverna att arbeta och leka med dem man annars inte brukar göra inom gruppen. Fortsätta att arbeta med reflektionsbok på individnivå med eventuell utökning i elevgruppen. Enskilda elevstödjande samtal. Vi pedagoger har nolltolerans mot dåligt språkbruk. Direkt konflikthantering. Flera pedagoger finns med i okklädningsrummen. Vi pedagoger ska vara mer uppmärksamma på vad som händer vid de olika borden i matsalen och där vägleda eleverna i sitt uppförande. Årskurs 4 Mål: Att alla ska trivas och känna sig trygga. Att språkbruket ska bli acceptabelt. Att alla flickor känner att de får vara med och att man säger snälla saker till varandra. Att det åter ska bli kul att spela fotboll tillsammans utan tjafs. 14

15 Arbetssätt: Samtal i grupp och med individ. Arbetar med bilder som stöd vid konflikthantering. Tar hjälp av skolans Friendsgrupp och kommunens Centrala Resurs Team när det behövs. Samarbetar med hemmet. Kompissamtal. Socialträning ex på vilka olika sätt kan man säga till varandra. Flicksamtalen startar igen. Samtal och diskussion kring regler på fotbollsplanen. Tillsammans göra lagindelningar som ska gälla under rasterna. Årskurs 5 Mål: Att få bort så många ettor och tvåor som möjligt i vår trivselenkät. Alla ska känna trygghet och ha studiero. Ingen ska känna sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Arbetssätt: Dagligt arbete med sociala frågor i klassen. SET flick- och pojkgrupper. Förstärkt rast värdande. Fortsätta vårt arbete efter vår handlingsplan. Direkt åtgärder vid misstanke om kränkningar och diskriminering. Anpassa undervisningen så att alla elever får förutsättning för att lyckas. Att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme. Ha fler gemensamma aktiviteter i klassen samt med 5a. Involvera eleverna ännu mera i arbetet. 15

16 Främjande åtgärder Aktivitet Mål Ansvar Tidsplan Uppföljning / Utvärdering IUP Som en del av elevens Individuella Utvecklingsplan ingår sociala och emotionella utvecklingsmål. Detta tas upp vid barnets/elevens utvecklingssamtal där fritidspersonelen deltar, men även fortlöpande under året. Främja till likavärdig utbildning för alla elever. Främja till att alla elever ges ledning och stimulans i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Rektor och personal. Läsår fortlöpande. Kamratstödjare 2-3 elever från varje klass i åk 3-5. Vid varje läsårsstart utses 2-3 nya i åk 3. Som kamratstödjare är man aktiv på rasterna/fritidstiden och kan starta lekar där alla elever bjuds in. Kamratstödjarna fungerar som extra ögon och öron på rasterna. De har endast till uppgift att observera och berätta vidare till vuxna vad de sett och hört. Främja ökad delaktigheten och samhörigheten mellan eleverna på rasterna samt aktivt lärande genom leken. Friendsgruppen och rastvakterna. Läsår Utvärdering vid varje möte i Friends gruppen. Fadderverksamhet arbetar vi med under skoldagen samt under fritidshemstiden. Främja till skapande av nya relationer mellan eleverna och öka vi-känslan Pedagoger. Läsår Utvärderas sker terminsvis. Temadagar där man arbetar över klass- och fritidshemsgränserna. Främja till samarbete och ökad tolerans mellan eleverna. Ansvarsgrupperna och rektor. Terminsvis i samband med kvalitets redovisning. 16

17 Första skoldagen hälsas alla välkomna till skolan med sång och musik. Främja social gemenskap och samhörighet. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Må Bra dag i september besöks skolan av olika föreningar för att inspirera till fritidsaktiviteter. Skolans elever berättar också om sina intressen. Främja till ökat inflytande och påverkan för eleverna. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. FN dagen är en årligen återkommande dag som leds av eleverna i åk 5. Dagens arbete tar upp jämställdhetsrasism och främlingsfientlighets frågor. Främja vikten av solidaritet, jämlikhet och förmåga till inlevelse. Främja alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Slå katten ur tunnan är tradition på skolan sedan lång tid. Främja och utveckla ett kulturarv från en generation till en annan. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Talangshow där eleverna uppträder. Främja olika uttrycksformer och eget skapande. Pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Öppet Hus har vi i Maj månad, där läsårets arbeten visas upp för familjer och anhöriga. Främja olika kunskapsformer som förutsätter och samspelar med varandra. Rektor, pedagoger Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Aktivitetsdag har vi årligen. Skolavslutning sker på skolan med gemensam fika för alla. Främja aktivt lärande genom leken. Främja gemensamma erfarenhetet utifrån mångfalden av den sociala- och kulturella värld skolan representerar. Pedagoger Rektor, pedagoger Terminsvis Terminsvis Utvärderas sker terminsvis. Utvärderas sker terminsvis. 17

18 Föräldramöte sker i början av varje termin. Främja till god kommunikation och samverkan. Pedagoger. 2 gånger/år. fortlöpande. Kometutbildning erbjuds till samtliga föräldrar. Främja till god kunskap kring bemötande, strategier och problemskapande beteende. Pedagoger. 1 gånger/år fortlöpande. Hälsobesök. Främja för god hälsa och goda vanor. Skolsköterska. F-Klass, åk 2,4. fortlöpande. Föräldrastöd i förskoleklass, skolan och fritidshem. Främja samarbetet med hemmen. DIREKO resurscentrum barn och familj. F-klass, åk 3,5 fortlöpande. Sammanslagningar sker under lov och studiedagar med gemensamma aktiviteter. Främja till skapande av nya relationer mellan eleverna samt öka vi-känslan. Pedagoger. Läsår fortlöpande. Öppningar och stängningar är gemensamma under hela året. Uteverksamhet har parallellerna gemensamt 1 em. i veckan. Främja social gemenskap och samhörighet samt aktivt lärande genom leken. Pedagoger. Pedagoger. Läsår Läsår fortlöpande. fortlöpande. Fritidsråd har varje avdelning ett par gånger i månaden där barnen i demokratisk ordning får önska och rösta fram olika aktiviteter. Främja till ökat inflytande, påverkan och samråd för eleverna. Pedagoger. Läsår fortlöpande. Skolrådet har representanter från varje klass. Rådet träffas 2ggr/termin. Fritidshemmen är representerade av rektor, pedagoger samt föräldrar Främja till ökat inflytande och påverkan för föräldrar. Rektor och pedagoger. Läsår terminsvis. 18

19 Även matråd, biblioteks/kulturråd, kamratråd, klassråd, miljöråd och internationella rådet finns och som representeras av eleverna på skolan. Information från de olika råden delges förskoleklassen. Främja till ökat inflytande, påverkan och samråd för eleverna. Pedagoger. Läsår terminsvis. 19

20 Förebyggande åtgärder Aktivitet Mål Ansvar Tidsplan Uppföljning / Utvärdering Rast värd. Vi är alltid flera vuxna ute under förmiddags-rasterna samt 1 vuxna under lunchrasterna som är uppdelade. Vi har även 2 rastvakter ute mellan samt under fritidshemstiden på eftermiddagarna alla dagar i veckan. Förebygga utanförskap och konflikter. Stödja eleverna i sitt sociala samspel. Rektor, ledningsgrupp och pedagoger. Läsår terminsvis. All personal på Mellanvångsskolan och fritidshemmen har nolltolerans mot fula ord och kommentarer. Förebygga dåligt språkbruk. All personal. Läsår fortlöpande. GRETA dagar varje termin har vi dagar då vi arbetar med vår värdegrund och dess innebörd. GRETA används även som grund för de samtal som kan dyka upp under fritidshemstiden, exempelvis vid konflikter barnen emellan och när det gäller ansvar för skolans material och miljö. Förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Förebygga utanförskap och konflikter. Stödja eleverna i sitt sociala samspel. Arbetslagen. Fritidspersonalen. Läsår vid arbetslagsträffarna. på Fritidspedagogmötena. Trivselenkät genomförs med barnen/eleverna i oktober resp. april månad. Redovisning av resultatet i trivselenkäten till barn, elever och föräldrar. Förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor och Friendsgruppen. Termins vis i samband med sammanställningen av enkäterna 20

21 Trivselregler som vi ALLA följer. (se bil.4) Specifika trivselregler finns för de olika avdelningarna och årskurserna. Förebygga utanförskap och konflikter. Stödja eleverna i sitt sociala samspel. All personal på skolan. Läsår fortlöpande. SET är en metod vi använder för att genom individ- och gruppstärkande övningar förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. SET står för Social och Emotionell träning. På Mellanvångsskolan har varje klass 60 min SET undervisning i veckan tillsammans med lärare och fritidspersonal. Målet med metoden är att barnen/eleven ska utvecklas socialt och emotionellt, samt att vi förebygger diskriminering och annan kränkande behandling. SETlektionerna innehåller till exempel värderingsövningar, massage och lekar som förlägg under fritidstid. Förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Genom att stärka eleven i sitt sociala samspel samt öka toleransen för olikheter både vad gäller kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Pedagoger. Läsår fortlöpande. Kometutbildning några fritidshemspedagoger har gått eller går kometutbildningen. Förebygga genom goda kunskaper kring bemötande och stärkande strategier av problemskapande beteende. Rektor och pedagoger. Läsår Utvärdering efter utbildningens slut. Elevhälsogruppen leds av rektor och omfattas av medicinska, psykologiska, psykosociala och Förebygga elevers utanförskap och exkludering genom kontinuerlig översikt och förebyggande Rektor och pedagoger. Läsår fortlöpande. 21

22 specialpedagogiska insatser och arbetar förebyggande och hälsofrämjande samt stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål. arbete för god måluppfyllelse och sociala färdigheter. Samt främja till likavärdig utbildning för alla elever. Klasskonferenser där klasspedagoger och fritidhemspersonal gemensamt deltar. Förebygga genom systematiskt kvalitetsarbete. Rektor och pedagoger. 2 gånger/år terminsvis. Samplanering där klasspedagoger och fritidshemspersonalen deltar. Arbetslagsträffar där klasspedagoger och fritidhemspersonal gemensamt deltar. Förebygga genom kompetensutveckling samt kunskaper och insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Rektor och pedagoger. Terminsvis terminsvis. Proaktivt arbete samtliga fritidspedagoger arbetar aktivt med barnen i olika konstellationer för att stärka deras sociala förmåga och kompisrelationer. Förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Förebygga utanförskap och konflikter samt stödja eleverna i sitt sociala samspel. Pedagoger. Läsår fortlöpande. 22

23 Åtgärder vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering. Mellanvångsskolan har inspirerats och valt att och arbeta utifrån Farstamodellen och A Pikas när det är klarlagt att mobbning förekommer. Barn/elev barn/elev Ev. polisanmälan görs av rektor efter en gemensam bedömning med Friendsgruppen. Skolans Friendsgrupp informeras om händelsen. Om diskriminering eller annan kränkande behandling inte upphör efter det första enskilda samtalet kallas föräldrarna till en elevhälsokonferens med representanter från Friendsgruppen samt rektor. Här bestäms hur man ska arbeta framöver för att lösa situationen och ett åtgärdsprogram upprättas. Uppföljning av samtalet sker. Samma dag kontaktar skolan föräldrarna till de berörda barnen. Problemet formuleras och samtalsdeltagarna kommer överens om en lösning. Två vuxna från Friendsgruppen, varav den ena fungerar som samtalsstöd till barnet, träffar alla de involverade barnen snarast möjligt, helst samma dag för enskilda samtal. Barnet kan välja ut någon annan vuxen på skolan som samtalsstöd om den så önskar. När anmälan framkommit antingen via barnet själv, förälder, annat barn eller personal skriver mottagande personal en skriftlig anmälan om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering. ( se bil.1 ). Vuxen elev Uppföljning av åtgärder sker av rektor. Rektor samtalar med den vuxne snarast. Rektor samtalar med föräldrar och barn snarast. Rektor informeras och påbörjar utredning. Om eleven känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig eleven eller förälder till rektor, skolsköterska, skolpsykolog eller annan vuxen som eleven känner förtroende för. 23

24 Friendsgruppen består av Rektor: Alma Salcinovic tel / alma.salconovic@staffanstorp.se Skolsköterska: Vivianne Brantmark Olin tel / vivianne.brantmarkolin@staffanstorp.se Förskollärare/specialpedagogresurs: Lena K Hallström tel lena.karlsson-hallstrom@staffanstorp.se Lärare: Sara Billberg tel sara.billberg@staffanstorp.se Fritidspedagog: Linda Dalström tel linda.dalstrom@staffanstorp.se Specialpedagog: Alexandra Lundquist tel alexandra.lundquist@staffanstorp.se Specialpedagog: Ulrika Odin Persson tel Ulrika.odin@staffanstorp.se Specialpedagog: Gyda Vestmann Erlandsdottir tel Gyda.erlendsdottir@staffanstorp.se Specialpedagog: Cecilia Lagnebo tel Cecilia.lagnebo@staffanstorp.se 24

25 Förväntansdokument Ni kan förvänta er av oss Vi förväntar oss av er Vi förväntar oss av dig personal: föräldrar: som elev: Att all personal på Mellanvångsskolan skall arbeta efter Likabehandlingsplanens innehåll och gemensamt verka för att den följs. Att ni informerar skolan om barnet berättar något som tyder på mobbning. Att du som elev tar ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Att vi använder ett vårdat språk i mötet med elever, föräldrar och kollegor. Att prata med ditt barn om hur man bemöter och vill bli bemött av andra Att du aldrig utsätter någon för obehag eller fara. med respekt och lika värde. Att vi aktivt motverkar trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Att ni förmedlar en positiv syn på kunskap och lärande. Att du sköter dina arbetsuppgifter och läxor. Att vi visar respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgår från ett demokratiskt Att ni visar förtroende för skolan inför barnen. Att du följer skolans regler genom t.ex. att använda ett vårdat språk, passa tider samt har ett trevligt bordsskick. förhållningssätt. Att vi medverkar till att utveckla känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den Att ni inte drar er för att själva ta kontakt med skolan vid funderingar eller problem. Att du tar ansvar för dina kläder och saker, samt hjälper till att hålla rent och snyggt omkring dig. närmaste gruppen. Att vi alla samarbetar och har ett gemensamt ansvar för alla barn. Att ni bryr er om hur barnen har det i skolan genom att uppmuntra och hjälpa till med skolarbetet. Att vi omgående tar kontakt mer er om vi misstänker att ert barn är inblandat i mobbning eller trakasserier. Att vi är tydliga med information vid utflykter, studiedagar, med bl.a. vilka tider och vilken utrustning som gäller. Att ni kommer med förslag på förändringar på det ni inte tycker fungerar bra. Att ert barn kommer i tid till skolstart på morgonen samt att ni respekterar öppettiderna på fritidshemmen. Att om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Det gäller även dig som känner någon som är utsatt. Du kan Att vi har ett fungerande rastvärds system. Att ert barn kommer utvilad till skolan och har ätit frukost. Då orkar ert barn med skoldagen bättre. vara anonym om du vill. Då skriver du ner vad du vet på en lapp och lämnar i den röda lådan som hänger vid Att vi är konsekventa och har nolltolerans mot fula ord/kränkningar. Att ert barn har rätt utrustning och klädsel för skoldagen samt fritidsverksamheten. expeditionen. Att föräldrar alltid är välkomna att besöka/delta i skolan Att ni alltid, även vid lov, meddelar frånvaro/sjukdom av ert barn på Tel Vi önskar också att ni friskanmäler ert barn. Att vi alla hälsar på varandra. Att vi alla hälsar på varandra. Att vi alla hälsar på varandra. Att ni följer skolans trivselregler när ni är här. 25