EU-Ordlista. Acquis communautaire ALA. Amsterdamfördraget AVS. Beslut CAP. Cassis de Dijon-principen. CE-märkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU-Ordlista. Acquis communautaire ALA. Amsterdamfördraget AVS. Beslut CAP. Cassis de Dijon-principen. CE-märkning"

Transkript

1 EU-Ordlista Källa: EU-upplysningen, Sveriges Riksdag Acquis communautaire Samlingsbegrepp för den gemensamma lagstiftningen och andra gemensamma bestämmelser i EU. Kan översättas med gemenskapens regelverk eller det gemensamt uppnådda. ALA Utvecklingsländer i Latinamerika och Asien som ingått avtal med EU om tekniskt och finansiellt bistånd samt ekonomiskt samarbete. Allmänna frågor och yttre förbindelser (rådet för) Ministerrådet i sammansättning med utrikesministrarna. Vid utrikesministrarnas möten kan frågor inom olika politikområden, inte bara de som gäller utrikes- och säkerhetspolitik, finnas på dagordningen. Amsterdamfördraget Resultatet av den regeringskonferens som pågick mellan maj 1996 och juni Fördraget har fått namnet Amsterdamfördraget efter slutförhandlingarna i Amsterdam. Fördraget trädde i kraft den 1 maj 1999 och innebar revideringar i de tidigare EU- och EG-fördragen. AVS Länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet den grupp utvecklingsländer som är associerade till EU genom Cotonouavtalet. På engelska används beteckningen ACP, African, Carribean and Pacific states. Beslut Ett beslut är en rättsakt som till alla delar är bindande för dem det är riktat till. Det har ofta till syfte att avgöra konkreta rättsfrågor. Det kan då vara riktat direkt till ett eller flera medlemsländer, till enskilda företag eller till individer. CAP Se GJP. Cassis de Dijon-principen Annat namn på principen om ömsesidigt erkännande inom den inre marknaden, vilket innebär att en vara som får säljas i ett medlemsland också ska få säljas i ett annat medlemsland. Cassis de Dijon-målet i EGdomstolen preciserar vilka undantag från principen som är tillåtna. CE-märkning Märkning av produkter inom EU. Den intygar att produkten uppfyller EU:s krav på hälsa, miljö och säkerhet.

2 Coreper Ständiga representanternas kommitté (på franska Comité des représentants permanents). Består av medlemsländernas EU-ambassadörer och deras ställföreträdare. I Coreper förbereds de ärenden som är upptagna på dagordningen för de förestående ministerrådsmötena. COSAC Ett forum för kontakter mellan de nationella parlamentens särskilda organ för EU-frågor, i Sverige riksdagens EU-nämnd. COSAC möts en gång i halvåret. På mötena deltar även representanter från Europaparlamentet. Förkortningen COSAC står för Conférence des Organes Spécialisés dans les Affaires Communautaires. Cotonouavtalet Ramavtal för EU:s bistånd till 77 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länder). Avtalet omfattar handel, samarbete och bistånd. Cotonouavtalet ersatte den tidigare Lomékonventionen. Direktiv Rättsakt som är riktad till medlemsländerna och anger de resultat som ska uppnås. Länderna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska uppfyllas inom en överenskommen tidsfrist (jämför förordning). Direkt effekt När enskilda och juridiska personer kan åberopa en regel inom EG-rätten inför nationella myndigheter och domstolar. ECB Se Europeiska centralbanken. ECBS Europeiska centralbankssystemet. Består av ECB och de nationella centralbankerna. ECBS styrs av Europeiska centralbanken. ECHO EU:s kontor för humanitärt bistånd (på engelska European Community Humanitarian Office). ECU European Currency Unit. Beräkningsenhet i EU:s valutakurssamarbete före införandet av den nya valutan euro. EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Inrättades den 1 januari 1994 genom avtal mellan å ena sidan EU:s medlemsländer och å andra sidan dåvarande Eftaländerna Finland, Island, Liechtenstein, Norge, Sverige och Österrike. Ett år efter att avtalet trätt i kraft blev Finland, Sverige och Österrike medlemmar i EU. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EG:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i Eftaländerna Norge, Island och Liechtenstein.

3 Efta Europeiska frihandelssammanslutningen. Ett frihandelsområde som i dag består av Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Medlemsländerna har sinsemellan avskaffat tullar och andra handelshinder för industrivaror. EG En förkortning som efter att EU-fördraget trätt i kraft står för Europeiska gemenskapen och Europeiska gemenskaperna. Europeiska gemenskapen är en juridisk person. Det innebär att det är EG och inte EU som tecknar internationella avtal och ingår som medlem i internationella organisationer. EG-domstolen Se Europeiska gemenskapernas domstol. EG-fördraget Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG). Undertecknades i Rom 1957 och trädde i kraft Kallas även för Romfördraget. Kallades före 1993 för EEG-fördraget. EG-rätten Gemenskapsrätten, EU:s gemensamma lagstiftning. EG-rätten består av fyra delar: primärrätt, sekundärrätt, EG-domstolens rättspraxis och internationella avtal. EG-rätten tolkas av EG-domstolen (jämför primärrätt, sekundärrätt). EESK Se Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. EIB Se Europeiska investeringsbanken. Ekofi n Beteckningen på ministerrådet i sammansättningen ekonomi- och finansministrar. Beslutar i frågor på det ekonomiska och monetära området, inklusive EMU och budget. Ekofinrådet har särskilt viktiga funktioner när det gäller samordning av den ekonomiska politiken. Ekonomiska och sociala kommittén Se Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. EKSG Europeiska kol- och stålgemenskapen. Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland undertecknade den 18 april 1951 i Paris EKSG-fördraget. Fördraget trädde i kraft den 25 juli 1952 och avvecklades i juli 2002, då det upphörde att gälla. EMU Ekonomisk och monetär union. Samarbete inom EU för att samordna medlemsländernas ekonomiska politik och införa den gemensamma valutan euro.

4 Enhällighet Innebär att alla parter (i EU-sammanhang oftast ministrarna i rådet) måste vara överens för att ett beslut ska kunna fattas (jämför vetorätt). ERM2 Frivilligt växelkurssamarbete mellan euroområdet och de EU-länder som inte deltar i valutaunionen. ERM2 ersatte 1999 det tidigare växelkurssamarbetet ERM. EU Europeiska unionen. En vidareutveckling av EG-samarbetet. Inrättades den 1 november 1993 i och med att EU-fördraget trädde i kraft. EU-fördraget Fördraget om Europeiska unionen. Undertecknades i den nederländska staden Maastricht 1992 och trädde i kraft den 1 november Kallas även för Unionsfördraget eller Maastrichtfördraget. EU:s konstitutionella fördrag Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Fördraget undertecknades i Rom 29 oktober Alla medlemsländer måste godkänna fördraget för att det ska träda i kraft. Om fördraget träder i kraft kommer det att ersätta de fördrag som EU-samarbetet bygger på i dag. Euratom Europeiska atomenergigemenskapen. Euratomfördraget undertecknades 1957 och trädde i kraft Euro Namnet på den gemensamma valutan. Infördes i elektronisk form den 1 januari 1999 för de länder som ingår i valutaunionen. Sedlar och mynt i euro infördes år 2002 (en euro = 100 cent). Eurogruppen Ett särskilt möte bestående av finansministrarna från de länder som deltar i valutaunionen. I Eurogruppen diskuteras frågor som rör valutaunionen. Eurojust Mellanstatligt organ för straffrättsligt samarbete mellan åklagare i EU:s medlemsländer. Eurojust ska underlätta utredning av brott som rör flera medlemsländer. Europadomstolen Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Domstol som inrättats av Europarådet för att pröva klagomål kring kränkningar av de rättigheter som finns i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Ska inte förväxlas med EG-domstolen, som är EU:s domstol. Europaparlamentet Är en av EU:s institutioner och en del av beslutsprocessen. Utgörs av 732 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsländerna. 19 ledamöter utses genom val i Sverige. Parlamentet beslutar bland

5 annat om EU:s budget tillsammans med ministerrådet samt tillsätter en ombudsman som övervakar EUinstitutionerna. Europarådet Ett mellanstatligt samarbetsorgan med drygt 40 medlemsländer, däribland samtliga EU-länder. Bildades Rådet är ett politiskt debattforum för medlemmarna och utfärdar konventioner inom olika områden, till exempel om mänskliga rättigheter. Europarådet är inte en del av Europeiska unionen. Europeiska centralbanken Oberoende centralbank som ansvarar för att genomföra EMU:s gemensamma penningpolitik. Europeiska datatillsynsmannen Datatillsynsmannen har till uppgift att övervaka att EU:s institutioner följer de gemensamma reglerna om skydd av personuppgifter. Om en person anser att någon av institutionerna har missbrukat uppgifter om honom eller henne, kan han eller hon vända sig till datatillsynsmannen. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) Kommitté som består av 317 företrädare för arbetsmarknadens parter och det civila samhället. I EU:s beslutsprocess måste kommittén rådfrågas i alla frågor som berör den inre marknaden och sociala frågor. Europeiska enhetsakten Ändring i fördragen, som trädde i kraft Genom enhetsakten infördes möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet. Den innebar även att förverkligandet av den inre marknaden gavs en rättslig grund. Europeiska gemenskapernas domstol EU:s domstol. Består av 25 domare och åtta generaladvokater samt en förstainstansrätt, som även den består av 25 domare. Alla är utsedda på sex år, efter förslag av medlemsländerna. Tolkar EG-rätten och dömer i tvister mellan EU:s institutioner, mellan institutionerna och medlemsländerna, mellan medlemsländerna samt mellan EU:s institutioner och enskilda. Dessutom har en speciell personaldomstol inrättats vid förstainstansrätten. Personaldomstolen består av sju domare med en mandatperiod på sex år. Europeiska investeringsbanken (EIB) Ett finansinstitut utan vinstintresse som ägs av EU:s medlemsländer. Banken beviljar långfristiga lån för samfinansiering av projekt i framför allt medlemsländerna, men även i kandidatländer och andra länder som har associerats eller tecknat samarbetsavtal med EU. Europeiska kommissionen Kommissionen har exklusiv förslagsrätt inom i stort sett alla första pelarens områden, verkställer beslut och kontrollerar rättsreglernas efterlevnad. Kommissionen utgörs av 25 kommissionärer, varav en är ordförande. Ledamöterna beslutar kollektivt, har preciserade ansvarsområden, föreslås till ämbetet av sina respektive regeringar men representerar EU. Mandatperioden är fem år. Europeiska konventet Konventet bestod av företrädare för parlamenten och regeringarna i medlemsländer och kandidatländer samt för kommissionen och Europaparlamentet. Konventet hade till uppgift att besvara ett antal frågor om hur EU bör förändras för att möta framtiden och att föreslå förändringar i EU:s fördrag. Dess arbete inleddes i februari 2002, och i juli 2003 presenterade det resultatet av sitt arbete i form av ett dokument

6 med titeln Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. Dokumentet låg till grund för den regeringskonferens som pågick från oktober 2003 till juni 2004, då medlemsländernas ledare enades om ett utkast till ett nytt, gemensamt fördrag för Europa (jämför EU:s konstitutionella fördrag). Europeiska ombudsmannen Ombudsmannen granskar EU:s institutioner på uppdrag av enskilda medborgare eller företag i medlemsländerna. Ombudsmannen utses av Europaparlamentet och rapporterar om missförhållanden, men kan inte själv ta ett ärende till EG-domstolen. Europeiska revisionsrätten En av EU:s fem institutioner. Granskar EU-institutionernas ekonomiska förvaltning. Revisionsrätten består av 25 ledamöter utsedda för sex år på förslag av regeringarna. Den avger en årlig rapport om granskningen till Europaparlamentet och ministerrådet. Europeiska rådet Europeiska rådet drar upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling och möts minst en gång per halvår under ledning av ordförandeskapet. Utgörs av medlemsländernas stats- eller regeringschefer som biträds av utrikesministrarna. Kommissionens ordförande samt en ledamot av kommissionen deltar också. Europeiska rådets möten kallas ofta för EU-toppmöte. Europeiska unionens personaldomstol En specialdomstol för att avgöra tvister mellan EU och dess anställda. Personaldomstolen är knuten till förstainstansrätten och består av sju domare. Domarna väljs för en period på sex år. Europeiska unionens regionkommitté Kommitté som består av 317 företrädare för den lokala och regionala nivån i EU:s medlemsländer. I EU:s beslutsprocess måste kommittén rådfrågas i alla frågor som direkt berör regioner och kommuner. Europeiska unionens råd Rådet (ministerrådet) fattar ensamt eller tillsammans med Europaparlamentet beslut om EU-regler. Rådet utgörs av medlemsländernas fackministrar, det vill säga ett råd för varje enskilt politikområde. Det betyder att ministerrådet har olika sammansättning beroende på vilka frågor som står på dagordningen. Exempel på detta är finansministrarna som möts i Ekofin ekonomiska och finansiella frågor samt jordbruksministrarna som möts i jordbruksrådet när det gäller jordbruks och fiskefrågor. Europol Europeiska polisbyrån. Har till uppgift att bekämpa och förhindra olaglig narkotikahandel, terrorism, människohandel och andra former av grova internationella brott. Europol grundar sig på en konvention som trädde i kraft den 1 oktober Verksamheten inleddes den 1 juli EUT Europeiska unionens officiella tidning. I EUT publiceras bland annat den gemensamma lagstiftningen. EUT utges på alla officiella EU-språk. Framtidskonventet Se Europeiska konventet.

7 Fusionsfördraget Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna. Trädde i kraft Fördrag Ett fördrag är ett internationellt avtal mellan stater. Inom EU-samarbetet finns flera fördrag. Dessa ligger till grund för de mer detaljerade regler i form av rättsakter med mera som styr samarbetet (jämför primärrätt). Förlikningskommittén Består av rådets medlemmar eller representanter för dessa och lika många representanter för parlamentet. Kommittén anlitas i händelse av oenighet mellan de två institutionerna inom ramen för medbeslutandeförfarandet. Dess uppgift är att nå enighet om en text som kan godtas av båda sidor. Förordning En form av lag, rättsakt, i EG-rätten som gäller alla medlemsländer, företag, myndigheter och medborgare. Förordningar gäller som lag direkt i medlemsländerna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsländerna (jämför direktiv). Förstainstansrätten Underinstans till EG-domstolen. Inrättades för att avlasta EG-domstolen i mål som rör enskilda. Har bland annat hand om konkurrensärenden. Består av 25 domare som väljs för en period på sex år. Beslut i förstainstansrätten kan överklagas till EG-domstolen. GD Generaldirektorat. Administrativ enhet inom kommissionen, rådet och parlamentet. På engelska DG. Gemensamma marknaden Samlingsbegrepp för bland annat EU:s inre marknad, den gemensamma handelspolitiken, transportpolitiken, konkurrenspolitiken, fiskeripolitiken och jordbrukspolitiken. Gemenskapsbyrå Decentraliserade EU-organ med särskilda uppgifter inom ett visst sakområde som kan inrättas i något av medlemsländerna. Generaladvokat I EG-domstolen tjänstgör åtta generaladvokater. De är medlemmar av domstolen men är inte närvarande vid domarnas överläggningar. I varje mål lägger en generaladvokat fram ett offentligt, opartiskt och motiverat yttrande med förslag till beslut. GJP Gemensamma jordbrukspolitiken. På engelska Common Agricultural Policy, CAP. Grönbok Officiellt kommissionsdokument där de första idéerna om eventuella åtgärder på gemenskapsnivå presenteras. Grönböcker kan närmast jämföras med ett offentligt utredningsbetänkande, SOU eller Ds, i

8 Sverige (jämför vitbok). GUSP Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Denna blev formaliserad genom EU-fördraget. Samarbetet inom GUSP är mellanstatligt, det vill säga beslut fattas i princip med enhällighet. IGC Se regeringskonferens. Inre marknaden Benämning på ett område utan inre gränser med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Den gemensamma marknaden är ett vidare begrepp, som också innefattar tullunionen, konkurrensregler samt den gemensamma politiken på jordbruks- och fiskeområdena liksom transportområdet. Integration Samordnande eller sammanförande till en helhet. Begreppet används bland annat för ett fördjupat ekonomiskt eller politiskt samarbete mellan länder, till exempel EU-samarbetet. IPEX IPEX är ett samarbete mellan de nationella parlamenten i EU. Förkortningen står för Interparliamentary EU Information Exchange. Målet är att genom en webbplats göra det möjligt för parlamenten att utbyta EU-relaterad information. Kandidatland Ett land som har fått sin medlemsansökan till EU godkänd av ministerrådet efter att rådet har hört kommissionen och fått Europaparlamentets samtycke. Kommissionen Se Europeiska kommissionen. Konstitutionen Se EU:s konstitutionella fördrag. Konvergens Betyder, bland annat, ett närmande av medlemsländernas ekonomier till varandra inför tredje etappen av EMU. KUSP Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik. Kommitté under rådet som består av representanter för medlemsländerna. Behandlar alla frågor som rör GUSP och verkställer krishanteringsuppdrag. Kvalificerad majoritet Form av beslutsfattande. Generellt gäller att när ett beslut i EU:s ministerråd ska fattas med kvalificerad majoritet krävs 232 röster av totalt 321 för att förslaget ska gå igenom, alltså ungefär 72 procent av antalet röster. Dessutom krävs att minst hälften av antalet medlemsländer röstar för förslaget.

9 Legalitetsprincipen Innebär i EU-sammanhang att de gemensamma institutionerna ska utöva sina befogenheter på de villkor och för de ändamål som har fastställts enligt fördragen samt avstå från åtgärder som har motverkande effekt. Lissabonprocessen EU:s tillväxtstrategi. Under sitt möte i Lissabon år 2000 beslöt Europeiska rådet att anta som målsättning att EU till 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med hållbar tillväxt, så väl ekonomiskt och socialt som ekologiskt. Arbetet med att uppfylla denna målsättning kallas för Lissabonprocessen. Vid sidan av att EU antar gemensam lagstiftning ska länderna göra nationella satsningar inom bland annat utbildning, sysselsättning och IT och kunna jämföra dem med varandra. Denna metod för att uppfylla gemensamma målsättningar kallas för den öppna samordningsmetoden. År 2005 antogs nya riktlinjer för Lissabonstrategin under beteckningen Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - Nystart för Lissabonstrategin. Lojalitetsprincipen Innebär i EU-sammanhang att varje medlemsland ska vidta alla de åtgärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av gemenskapens fördrag eller av åtgärder som en EU-institution har vidtagit. Maastrichtfördraget Se EU-fördraget. Mellanstatlighet Ett begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organ som flera länder deltar i. Mellanstatlighet innebär bland annat att beslutsmakten stannar hos medlemsländerna och att enhällighet krävs för beslut (jämför överstatlighet). Miljögarantin Artikel 95.4 i EG-fördraget möjliggör för enskilda medlemsländer att under vissa förutsättningar ha mer långtgående miljöregler på den inre marknaden än de som beslutats på EU-nivå. Ministerrådet Se Europeiska unionens råd. Nicefördraget Fördrag som undertecknades i Nice i december Ändringsfördrag till EG- och EU-fördragen som syftar till att underlätta för EU att ta in fler medlemsländer. Trädde i kraft i februari OLAF Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Har sitt säte i kommissionen. Ombudsmannen Se Europeiska ombudsmannen.

10 Ordförandeskap Ordförande i ministerrådet. Uppdraget växlar halvårsvis mellan medlemsländerna enligt en bestämd turordning. Ordförandelandet leder och organiserar arbetet. Parlamentet Se Europaparlamentet. Pelare EU:s verksamhet kan liknas vid tre pelare. Den första pelaren rymmer framför allt överenskommelser i de frågor som ingick i EG-samarbetet innan EU fanns. Det gäller bland annat de fyra friheterna den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, personer och kapital. I första pelaren ingår även Ekonomiska och monetära unionen, EMU. Den andra pelaren består av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Den tredje pelaren innehåller frågor om polissamarbete samt straffrättsligt samarbete. Phare EU:s övergripande stöd inför anslutning. Phare inrättades 1989 för att i första hand stödja omställningen till demokrati och marknadsekonomi i Polen och Ungern. EU har sedan dess utökat programmet till de länder som har ansökt och beviljats status som kandidatländer. Primärrätt Begreppet avser EU:s grundläggande fördrag, till exempel Euratomfördraget, EG-fördraget och EUfördraget. Till primärrätten räknas också anslutningsfördragen mellan EU och nya medlemsländer (jämför sekundärrätt). Proportionalitetsprincipen Princip inom EG-rätten som innebär att den gemensamma lagstiftningen så långt möjligt ska respektera olikheterna i medlemsländernas nationella rättssystem och att regleringen ska stå i proportion till rättsaktens målsättning. Rambeslut Rättsakt antagen inom ramen för EU:s tredje pelare för att harmonisera medlemsländernas straffrätt. Regeringskonferens Förhandling som förs mellan medlemsländerna för att förbereda ändringar i EU:s grundläggande fördrag. En regeringskonferens startar på initiativ av Europeiska rådet och pågår till dess att medlemsländerna är överens om fördragsändringarna. Regionkommittén Se Europeiska unionens regionkommitté. Revisionsrätten Se Europeiska revisionsrätten. Rekommendationer och yttranden Rättsakter som utfärdas av ministerrådet och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är bindande för dem som de riktar sig till. Kommissionen kan också utfärda rekommendationer.

11 Resolution De beslut som Europaparlamentet fattar på sina sammanträden kallas resolutioner. Vissa icke-bindande beslut som fattas av rådet kallas också för resolutioner. RIF Rättsliga och inrikes frågor. Omfattar politikområdena polisiärt och straffrättsligt samarbete, asyl- och invandringspolitik samt civilrätt och annan politik som rör fri rörlighet för personer. Romfördraget Se EG-fördraget. Rådet Se Europeiska unionens råd. Rättighetsstadgan Se Stadgan om grundläggande rättigheter. Rättsakt Används i EU-sammanhang som benämning för regler, motsvarande lagar, som ingår i sekundärrätten, det vill säga i huvudsak förordningar, direktiv och beslut (jämför sekundärrätt). Schengensamarbetet Syftar till att avskaffa gränskontroller för personer mellan de deltagande länderna, samtidigt som skyddet vid den yttre gränsen stärks. Sverige deltar fullt ut i samarbetet från våren Sekundärrätt De rättsakter i EG-rätten som utarbetas och beslutas av de gemensamma institutionerna. Den sekundära EG-rätten består av förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden (jämför primärrätt). SIS Schengen Information System. Databaserat registreringssystem som underlättar för de länder som deltar i Schengensamarbetet att spana efter personer och föremål som är efterlysta i andra länder. Sociala dialogen En dialog mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter där resultatet kan ge underlag för lagstiftning eller avtal på olika nivåer. Stadgan om grundläggande rättigheter Efter ett beslut vid Europeiska rådets möte i Köln 1999 har ett så kallat konvent utarbetat en stadga med grundläggande rättigheter. Syftet med stadgan är att göra de rättigheter som finns i EU:s fördrag mer synliga för medborgarna. Stadgan ingår i EU:s konstitutionella fördrag. Strukturfonder EU:s regionalpolitiska och socialpolitiska stöd. I dag finns fyra strukturfonder: Regionalfonden, Socialfonden, Jordbruksfonden och Fonden för fiskets utveckling. Syftet med fonderna är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan medlemsländer och mellan regioner. Subsidiaritetsprincipen

12 Princip som innebär att ett beslut ska fattas på den nivå där det är mest effektivt. Enligt principen måste EU:s institutioner motivera varför ett beslut ska fattas av EU i stället för av de enskilda medlemsländerna. Principen finns främst i EG-fördragets artikel 5. Tacis EU:s särskilda stödprogram för att underlätta övergången till marknadsekonomi och främja demokratisk utveckling i de länder i Östeuropa och Centralasien som tidigare ingick i Sovjetunionen och nu samverkar inom Oberoende staters samvälde (OSS). TEN Transeuropeiska nät. Gränsöverskridande infrastrukturprojekt inom områdena transport, telekommunikation och energi. Toppmöte Se Europeiska rådet. Trojkan Trojkan företräder unionen i internationella sammanhang som gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Trojkan reviderades genom Amsterdamfördraget. Nu gäller ett system där det medlemsland som innehar ordförandeskapet i rådet bistås av dels EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, dels det medlemsland som kommer att inneha ordförandeskapet nästa gång. Tullunion Ett arrangemang mellan flera länder om att slopa tullar mellan sig och att tillämpa gemensamma tullar mot utomstående. EU uppfyller båda kraven och är alltså en tullunion. Unionsfördraget Se EU-fördraget. Unionsmedborgarskap Varje person som är medborgare i ett av EU:s medlemsländer är också unionsmedborgare. Han eller hon har då bland annat rätt att fritt resa och bosätta sig inom unionen. Personen har också rätt att på samma villkor som en nationell medborgare kandidera och rösta i kommunala val och val till Europaparlamentet där han eller hon är bosatt. En unionsmedborgare som är bosatt eller vistas utanför EU har rätt till diplomatiskt beskydd och konsulärt stöd från ett annat EU-land, om hans eller hennes land inte är representerat där. Valutaunionen Innebär att de länder som deltar har en gemensam valuta och en gemensam centralbank som bedriver en för valutaunionen gemensam penningpolitik. Valutaunionen upprättades Vetorätt När enhällighet krävs för att ett beslut ska kunna fattas kan detta också uttryckas som att varje part har vetorätt, det vill säga makt eller rätt att förhindra ett beslut (jämför enhällighet).

13 Vitbok Officiellt dokument från kommissionen med strukturerade förslag till gemenskapsregler (jämför grönbok). Yttranden Se Rekommendationer och yttranden. Överstatlighet Begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organisationer som flera länder deltar i. Överstatlighet innebär bland annat att ett beslut kan fattas utan att samtliga medlemsländer står bakom det (det vill säga majoritetsbeslut). Det innebär också att makt överförts från medlemsländerna till organ vars medlemmar inte representerar de enskilda länderna utan företräder ett gemenskapsintresse, till exempel Europeiska kommissionen (jämför mellanstatlighet).

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU-upplysningens presentationsmaterial 2009

EU-upplysningens presentationsmaterial 2009 Till dig som använder EU-upplysningens presentationsmaterial: Detta material är ett förslag på hur EU kan presenteras på ett övergripande och enkelt sätt. Det är inte på något sätt uttömmande. Presentationen

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS))

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS)) A5-0058/1999-18.11.1999 Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/1999-1999/2135(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt RP 12/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 12 november 2002 PE 324.159/1-12 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12 Förslag till yttrande (PE 324.159) Béatrice Patrie Grönbok om straffrättsligt

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument?

Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument? Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument? 1 Europeiska unionens institutioner Europeiska

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

En typ av direktiv som skapar förutsättningar för en gemensam strategi på mer omfattande områden.

En typ av direktiv som skapar förutsättningar för en gemensam strategi på mer omfattande områden. UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Johan Lindholm Jur kand, doktorand EG-RÄTTSLIG DOKUMENTATION Datum 2006-12-15 SVENSKA ENGELSKA BESKRIVNING PUBLIKATION CITERING (EX) 1. Primärrätt Primary Law Fördrag

Läs mer

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Ettförändrat Sverige och ettförändrat Europa: Migration, integration och EU MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Disposition Migration och integration EU som politiskt system EU:s historia

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

Jens-Peter Bonde. EU:s KONSTITUTION FÖRDRAG OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA. Europeiska Konventet

Jens-Peter Bonde. EU:s KONSTITUTION FÖRDRAG OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA. Europeiska Konventet EU:s KONSTITUTION FÖRDRAG OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA E Europeiska Konventet 1 GODKÄNNANDET AV EU:s KONSTITUTION Medlemsstaterna måste enhälligt godkänna konstitutionen i en regeringskonferens

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 643 final 2015/0293 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina om undantag från viseringskravet

Läs mer

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner INSYN I EU POLITIKEN Så fungerar Europeiska unionen Guide till EU:s institutioner Europeiska unionen INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör

Läs mer

EU och EG-ratten. En Idro- och handbok om EU och i EG-rdtt. Tredje upplagan. Olof Allgardh och Sven Norberg

EU och EG-ratten. En Idro- och handbok om EU och i EG-rdtt. Tredje upplagan. Olof Allgardh och Sven Norberg Olof Allgardh och Sven Norberg EU och EG-ratten En Idro- och handbok om EU och i EG-rdtt Europeiska unionen Institutionerna De fyra friheterna Konkurrensreglerna Politikomradena EMU Tredje upplagan NORSTEDTS

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.1.2016 COM(2016) 17 final 2016/0006 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om samarbete och ömsesidigt

Läs mer

Del 4: Den Europeiska Unionen

Del 4: Den Europeiska Unionen Del 4: Den Europeiska Unionen 10 EU:s uppbyggnad och struktur Den europeiska unionen är i grunden ett mellanfolkligt samarbete baserat på traditionella internationella fördrag som slutits av suveräna stater.

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.2016 COM(2016) 400 final 2016/0186 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av beslut nr 445/2014/EU om inrättande av en unionsinsats

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2016 COM(2016) 362 final 2016/0165 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

INSYN I EU-POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner

INSYN I EU-POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner INSYN I EU-POLITIKEN Så fungerar Europeiska unionen Guide till EU:s institutioner Europeiska unionen INSYN I EU-POLITIKEN Denna broschyr är en del av en serie som på ett enkelt sätt förklarar vad EU gör

Läs mer

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION Läsarvänlig version med nyckelbegrepp, marginalanmärkningar och ett omfattade ordregister för att underlätta för läsaren att orientera sig i texten. INLEDNING Detta är utkastet

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen

Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Europeiska unionens institutioner Europeiska unionens råd Europeiska rådet Europaparlamentet Europeiska kommissionen EU-domstolen Europeiska

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 28.5.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 163 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Europeiska datatillsynsmannen Utlysning av ledig tjänst som biträdande datatillsynsman

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET (EES), SCHWEIZ OCH NORDEN

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET (EES), SCHWEIZ OCH NORDEN EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET (EES), SCHWEIZ OCH NORDEN Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inrättades 1994 i syfte att utvidga EU:s bestämmelser om den inre marknaden till att även omfatta

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA

Läs mer

1716 der Beilagen XXIV. GP - Vorlage gem. Art. 23i Abs. 4 B-VG - 19 schwedischer Beschluss (Normativer Teil) 1 von 8. officiella tidning

1716 der Beilagen XXIV. GP - Vorlage gem. Art. 23i Abs. 4 B-VG - 19 schwedischer Beschluss (Normativer Teil) 1 von 8. officiella tidning 1716 der Beilagen XXIV. GP - Vorlage gem. Art. 23i Abs. 4 B-VG - 19 schwedischer Beschluss (Normativer Teil) 1 von 8 Europeiska unionens officiella tidning ISSN 1725-2628 L 91 Svensk utgåva Lagstiftning

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 16 november 1999 (16.11) (OR. en)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 16 november 1999 (16.11) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 16 november 1999 (16.11) (OR. en) 12881/99 LIMITE OJ/CRP 40 (Coreper II) PRELIMINÄR DAGORDNING för det 1853:e mötet i STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper II)

Läs mer

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND GEMENSAMMA REGLER

RÄTTSLIG GRUND GEMENSAMMA REGLER EUROPAPARLAMENTET: VALSYSTEM Valet till Europaparlamentet regleras både av EU:s lagstiftning, som fastställer gemensamma bestämmelser för alla medlemsstater, och av särskilda nationella bestämmelser som

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2014 C(2014) 5308 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.7.2014 om fastställande av informations- och kommunikationsåtgärder för allmänheten

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ.

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 augusti 2003 (20.8) (OR. it) 11770/03 ADD 1 LIMITE MIGR 71 COMIX 474 ADDENDUM TILL NOT från: Ordförandeskapet till: Arbetsgruppen för migration och återsändande Ärende:

Läs mer

BILAGA. till FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT

BILAGA. till FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2015 COM(2015) 368 final ANNEX 1 BILAGA till FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i det stabiliserings-

Läs mer

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt.

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt. Annotering 2016-01-08 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 15 januari 2016 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom den 22 december 2015. 1. Godkännande av

Läs mer

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer