EU-Ordlista. Acquis communautaire ALA. Amsterdamfördraget AVS. Beslut CAP. Cassis de Dijon-principen. CE-märkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU-Ordlista. Acquis communautaire ALA. Amsterdamfördraget AVS. Beslut CAP. Cassis de Dijon-principen. CE-märkning"

Transkript

1 EU-Ordlista Källa: EU-upplysningen, Sveriges Riksdag Acquis communautaire Samlingsbegrepp för den gemensamma lagstiftningen och andra gemensamma bestämmelser i EU. Kan översättas med gemenskapens regelverk eller det gemensamt uppnådda. ALA Utvecklingsländer i Latinamerika och Asien som ingått avtal med EU om tekniskt och finansiellt bistånd samt ekonomiskt samarbete. Allmänna frågor och yttre förbindelser (rådet för) Ministerrådet i sammansättning med utrikesministrarna. Vid utrikesministrarnas möten kan frågor inom olika politikområden, inte bara de som gäller utrikes- och säkerhetspolitik, finnas på dagordningen. Amsterdamfördraget Resultatet av den regeringskonferens som pågick mellan maj 1996 och juni Fördraget har fått namnet Amsterdamfördraget efter slutförhandlingarna i Amsterdam. Fördraget trädde i kraft den 1 maj 1999 och innebar revideringar i de tidigare EU- och EG-fördragen. AVS Länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet den grupp utvecklingsländer som är associerade till EU genom Cotonouavtalet. På engelska används beteckningen ACP, African, Carribean and Pacific states. Beslut Ett beslut är en rättsakt som till alla delar är bindande för dem det är riktat till. Det har ofta till syfte att avgöra konkreta rättsfrågor. Det kan då vara riktat direkt till ett eller flera medlemsländer, till enskilda företag eller till individer. CAP Se GJP. Cassis de Dijon-principen Annat namn på principen om ömsesidigt erkännande inom den inre marknaden, vilket innebär att en vara som får säljas i ett medlemsland också ska få säljas i ett annat medlemsland. Cassis de Dijon-målet i EGdomstolen preciserar vilka undantag från principen som är tillåtna. CE-märkning Märkning av produkter inom EU. Den intygar att produkten uppfyller EU:s krav på hälsa, miljö och säkerhet.

2 Coreper Ständiga representanternas kommitté (på franska Comité des représentants permanents). Består av medlemsländernas EU-ambassadörer och deras ställföreträdare. I Coreper förbereds de ärenden som är upptagna på dagordningen för de förestående ministerrådsmötena. COSAC Ett forum för kontakter mellan de nationella parlamentens särskilda organ för EU-frågor, i Sverige riksdagens EU-nämnd. COSAC möts en gång i halvåret. På mötena deltar även representanter från Europaparlamentet. Förkortningen COSAC står för Conférence des Organes Spécialisés dans les Affaires Communautaires. Cotonouavtalet Ramavtal för EU:s bistånd till 77 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länder). Avtalet omfattar handel, samarbete och bistånd. Cotonouavtalet ersatte den tidigare Lomékonventionen. Direktiv Rättsakt som är riktad till medlemsländerna och anger de resultat som ska uppnås. Länderna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska uppfyllas inom en överenskommen tidsfrist (jämför förordning). Direkt effekt När enskilda och juridiska personer kan åberopa en regel inom EG-rätten inför nationella myndigheter och domstolar. ECB Se Europeiska centralbanken. ECBS Europeiska centralbankssystemet. Består av ECB och de nationella centralbankerna. ECBS styrs av Europeiska centralbanken. ECHO EU:s kontor för humanitärt bistånd (på engelska European Community Humanitarian Office). ECU European Currency Unit. Beräkningsenhet i EU:s valutakurssamarbete före införandet av den nya valutan euro. EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Inrättades den 1 januari 1994 genom avtal mellan å ena sidan EU:s medlemsländer och å andra sidan dåvarande Eftaländerna Finland, Island, Liechtenstein, Norge, Sverige och Österrike. Ett år efter att avtalet trätt i kraft blev Finland, Sverige och Österrike medlemmar i EU. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EG:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i Eftaländerna Norge, Island och Liechtenstein.

3 Efta Europeiska frihandelssammanslutningen. Ett frihandelsområde som i dag består av Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Medlemsländerna har sinsemellan avskaffat tullar och andra handelshinder för industrivaror. EG En förkortning som efter att EU-fördraget trätt i kraft står för Europeiska gemenskapen och Europeiska gemenskaperna. Europeiska gemenskapen är en juridisk person. Det innebär att det är EG och inte EU som tecknar internationella avtal och ingår som medlem i internationella organisationer. EG-domstolen Se Europeiska gemenskapernas domstol. EG-fördraget Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG). Undertecknades i Rom 1957 och trädde i kraft Kallas även för Romfördraget. Kallades före 1993 för EEG-fördraget. EG-rätten Gemenskapsrätten, EU:s gemensamma lagstiftning. EG-rätten består av fyra delar: primärrätt, sekundärrätt, EG-domstolens rättspraxis och internationella avtal. EG-rätten tolkas av EG-domstolen (jämför primärrätt, sekundärrätt). EESK Se Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. EIB Se Europeiska investeringsbanken. Ekofi n Beteckningen på ministerrådet i sammansättningen ekonomi- och finansministrar. Beslutar i frågor på det ekonomiska och monetära området, inklusive EMU och budget. Ekofinrådet har särskilt viktiga funktioner när det gäller samordning av den ekonomiska politiken. Ekonomiska och sociala kommittén Se Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. EKSG Europeiska kol- och stålgemenskapen. Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland undertecknade den 18 april 1951 i Paris EKSG-fördraget. Fördraget trädde i kraft den 25 juli 1952 och avvecklades i juli 2002, då det upphörde att gälla. EMU Ekonomisk och monetär union. Samarbete inom EU för att samordna medlemsländernas ekonomiska politik och införa den gemensamma valutan euro.

4 Enhällighet Innebär att alla parter (i EU-sammanhang oftast ministrarna i rådet) måste vara överens för att ett beslut ska kunna fattas (jämför vetorätt). ERM2 Frivilligt växelkurssamarbete mellan euroområdet och de EU-länder som inte deltar i valutaunionen. ERM2 ersatte 1999 det tidigare växelkurssamarbetet ERM. EU Europeiska unionen. En vidareutveckling av EG-samarbetet. Inrättades den 1 november 1993 i och med att EU-fördraget trädde i kraft. EU-fördraget Fördraget om Europeiska unionen. Undertecknades i den nederländska staden Maastricht 1992 och trädde i kraft den 1 november Kallas även för Unionsfördraget eller Maastrichtfördraget. EU:s konstitutionella fördrag Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Fördraget undertecknades i Rom 29 oktober Alla medlemsländer måste godkänna fördraget för att det ska träda i kraft. Om fördraget träder i kraft kommer det att ersätta de fördrag som EU-samarbetet bygger på i dag. Euratom Europeiska atomenergigemenskapen. Euratomfördraget undertecknades 1957 och trädde i kraft Euro Namnet på den gemensamma valutan. Infördes i elektronisk form den 1 januari 1999 för de länder som ingår i valutaunionen. Sedlar och mynt i euro infördes år 2002 (en euro = 100 cent). Eurogruppen Ett särskilt möte bestående av finansministrarna från de länder som deltar i valutaunionen. I Eurogruppen diskuteras frågor som rör valutaunionen. Eurojust Mellanstatligt organ för straffrättsligt samarbete mellan åklagare i EU:s medlemsländer. Eurojust ska underlätta utredning av brott som rör flera medlemsländer. Europadomstolen Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Domstol som inrättats av Europarådet för att pröva klagomål kring kränkningar av de rättigheter som finns i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Ska inte förväxlas med EG-domstolen, som är EU:s domstol. Europaparlamentet Är en av EU:s institutioner och en del av beslutsprocessen. Utgörs av 732 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsländerna. 19 ledamöter utses genom val i Sverige. Parlamentet beslutar bland

5 annat om EU:s budget tillsammans med ministerrådet samt tillsätter en ombudsman som övervakar EUinstitutionerna. Europarådet Ett mellanstatligt samarbetsorgan med drygt 40 medlemsländer, däribland samtliga EU-länder. Bildades Rådet är ett politiskt debattforum för medlemmarna och utfärdar konventioner inom olika områden, till exempel om mänskliga rättigheter. Europarådet är inte en del av Europeiska unionen. Europeiska centralbanken Oberoende centralbank som ansvarar för att genomföra EMU:s gemensamma penningpolitik. Europeiska datatillsynsmannen Datatillsynsmannen har till uppgift att övervaka att EU:s institutioner följer de gemensamma reglerna om skydd av personuppgifter. Om en person anser att någon av institutionerna har missbrukat uppgifter om honom eller henne, kan han eller hon vända sig till datatillsynsmannen. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) Kommitté som består av 317 företrädare för arbetsmarknadens parter och det civila samhället. I EU:s beslutsprocess måste kommittén rådfrågas i alla frågor som berör den inre marknaden och sociala frågor. Europeiska enhetsakten Ändring i fördragen, som trädde i kraft Genom enhetsakten infördes möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet. Den innebar även att förverkligandet av den inre marknaden gavs en rättslig grund. Europeiska gemenskapernas domstol EU:s domstol. Består av 25 domare och åtta generaladvokater samt en förstainstansrätt, som även den består av 25 domare. Alla är utsedda på sex år, efter förslag av medlemsländerna. Tolkar EG-rätten och dömer i tvister mellan EU:s institutioner, mellan institutionerna och medlemsländerna, mellan medlemsländerna samt mellan EU:s institutioner och enskilda. Dessutom har en speciell personaldomstol inrättats vid förstainstansrätten. Personaldomstolen består av sju domare med en mandatperiod på sex år. Europeiska investeringsbanken (EIB) Ett finansinstitut utan vinstintresse som ägs av EU:s medlemsländer. Banken beviljar långfristiga lån för samfinansiering av projekt i framför allt medlemsländerna, men även i kandidatländer och andra länder som har associerats eller tecknat samarbetsavtal med EU. Europeiska kommissionen Kommissionen har exklusiv förslagsrätt inom i stort sett alla första pelarens områden, verkställer beslut och kontrollerar rättsreglernas efterlevnad. Kommissionen utgörs av 25 kommissionärer, varav en är ordförande. Ledamöterna beslutar kollektivt, har preciserade ansvarsområden, föreslås till ämbetet av sina respektive regeringar men representerar EU. Mandatperioden är fem år. Europeiska konventet Konventet bestod av företrädare för parlamenten och regeringarna i medlemsländer och kandidatländer samt för kommissionen och Europaparlamentet. Konventet hade till uppgift att besvara ett antal frågor om hur EU bör förändras för att möta framtiden och att föreslå förändringar i EU:s fördrag. Dess arbete inleddes i februari 2002, och i juli 2003 presenterade det resultatet av sitt arbete i form av ett dokument

6 med titeln Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. Dokumentet låg till grund för den regeringskonferens som pågick från oktober 2003 till juni 2004, då medlemsländernas ledare enades om ett utkast till ett nytt, gemensamt fördrag för Europa (jämför EU:s konstitutionella fördrag). Europeiska ombudsmannen Ombudsmannen granskar EU:s institutioner på uppdrag av enskilda medborgare eller företag i medlemsländerna. Ombudsmannen utses av Europaparlamentet och rapporterar om missförhållanden, men kan inte själv ta ett ärende till EG-domstolen. Europeiska revisionsrätten En av EU:s fem institutioner. Granskar EU-institutionernas ekonomiska förvaltning. Revisionsrätten består av 25 ledamöter utsedda för sex år på förslag av regeringarna. Den avger en årlig rapport om granskningen till Europaparlamentet och ministerrådet. Europeiska rådet Europeiska rådet drar upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling och möts minst en gång per halvår under ledning av ordförandeskapet. Utgörs av medlemsländernas stats- eller regeringschefer som biträds av utrikesministrarna. Kommissionens ordförande samt en ledamot av kommissionen deltar också. Europeiska rådets möten kallas ofta för EU-toppmöte. Europeiska unionens personaldomstol En specialdomstol för att avgöra tvister mellan EU och dess anställda. Personaldomstolen är knuten till förstainstansrätten och består av sju domare. Domarna väljs för en period på sex år. Europeiska unionens regionkommitté Kommitté som består av 317 företrädare för den lokala och regionala nivån i EU:s medlemsländer. I EU:s beslutsprocess måste kommittén rådfrågas i alla frågor som direkt berör regioner och kommuner. Europeiska unionens råd Rådet (ministerrådet) fattar ensamt eller tillsammans med Europaparlamentet beslut om EU-regler. Rådet utgörs av medlemsländernas fackministrar, det vill säga ett råd för varje enskilt politikområde. Det betyder att ministerrådet har olika sammansättning beroende på vilka frågor som står på dagordningen. Exempel på detta är finansministrarna som möts i Ekofin ekonomiska och finansiella frågor samt jordbruksministrarna som möts i jordbruksrådet när det gäller jordbruks och fiskefrågor. Europol Europeiska polisbyrån. Har till uppgift att bekämpa och förhindra olaglig narkotikahandel, terrorism, människohandel och andra former av grova internationella brott. Europol grundar sig på en konvention som trädde i kraft den 1 oktober Verksamheten inleddes den 1 juli EUT Europeiska unionens officiella tidning. I EUT publiceras bland annat den gemensamma lagstiftningen. EUT utges på alla officiella EU-språk. Framtidskonventet Se Europeiska konventet.

7 Fusionsfördraget Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna. Trädde i kraft Fördrag Ett fördrag är ett internationellt avtal mellan stater. Inom EU-samarbetet finns flera fördrag. Dessa ligger till grund för de mer detaljerade regler i form av rättsakter med mera som styr samarbetet (jämför primärrätt). Förlikningskommittén Består av rådets medlemmar eller representanter för dessa och lika många representanter för parlamentet. Kommittén anlitas i händelse av oenighet mellan de två institutionerna inom ramen för medbeslutandeförfarandet. Dess uppgift är att nå enighet om en text som kan godtas av båda sidor. Förordning En form av lag, rättsakt, i EG-rätten som gäller alla medlemsländer, företag, myndigheter och medborgare. Förordningar gäller som lag direkt i medlemsländerna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsländerna (jämför direktiv). Förstainstansrätten Underinstans till EG-domstolen. Inrättades för att avlasta EG-domstolen i mål som rör enskilda. Har bland annat hand om konkurrensärenden. Består av 25 domare som väljs för en period på sex år. Beslut i förstainstansrätten kan överklagas till EG-domstolen. GD Generaldirektorat. Administrativ enhet inom kommissionen, rådet och parlamentet. På engelska DG. Gemensamma marknaden Samlingsbegrepp för bland annat EU:s inre marknad, den gemensamma handelspolitiken, transportpolitiken, konkurrenspolitiken, fiskeripolitiken och jordbrukspolitiken. Gemenskapsbyrå Decentraliserade EU-organ med särskilda uppgifter inom ett visst sakområde som kan inrättas i något av medlemsländerna. Generaladvokat I EG-domstolen tjänstgör åtta generaladvokater. De är medlemmar av domstolen men är inte närvarande vid domarnas överläggningar. I varje mål lägger en generaladvokat fram ett offentligt, opartiskt och motiverat yttrande med förslag till beslut. GJP Gemensamma jordbrukspolitiken. På engelska Common Agricultural Policy, CAP. Grönbok Officiellt kommissionsdokument där de första idéerna om eventuella åtgärder på gemenskapsnivå presenteras. Grönböcker kan närmast jämföras med ett offentligt utredningsbetänkande, SOU eller Ds, i

8 Sverige (jämför vitbok). GUSP Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Denna blev formaliserad genom EU-fördraget. Samarbetet inom GUSP är mellanstatligt, det vill säga beslut fattas i princip med enhällighet. IGC Se regeringskonferens. Inre marknaden Benämning på ett område utan inre gränser med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Den gemensamma marknaden är ett vidare begrepp, som också innefattar tullunionen, konkurrensregler samt den gemensamma politiken på jordbruks- och fiskeområdena liksom transportområdet. Integration Samordnande eller sammanförande till en helhet. Begreppet används bland annat för ett fördjupat ekonomiskt eller politiskt samarbete mellan länder, till exempel EU-samarbetet. IPEX IPEX är ett samarbete mellan de nationella parlamenten i EU. Förkortningen står för Interparliamentary EU Information Exchange. Målet är att genom en webbplats göra det möjligt för parlamenten att utbyta EU-relaterad information. Kandidatland Ett land som har fått sin medlemsansökan till EU godkänd av ministerrådet efter att rådet har hört kommissionen och fått Europaparlamentets samtycke. Kommissionen Se Europeiska kommissionen. Konstitutionen Se EU:s konstitutionella fördrag. Konvergens Betyder, bland annat, ett närmande av medlemsländernas ekonomier till varandra inför tredje etappen av EMU. KUSP Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik. Kommitté under rådet som består av representanter för medlemsländerna. Behandlar alla frågor som rör GUSP och verkställer krishanteringsuppdrag. Kvalificerad majoritet Form av beslutsfattande. Generellt gäller att när ett beslut i EU:s ministerråd ska fattas med kvalificerad majoritet krävs 232 röster av totalt 321 för att förslaget ska gå igenom, alltså ungefär 72 procent av antalet röster. Dessutom krävs att minst hälften av antalet medlemsländer röstar för förslaget.

9 Legalitetsprincipen Innebär i EU-sammanhang att de gemensamma institutionerna ska utöva sina befogenheter på de villkor och för de ändamål som har fastställts enligt fördragen samt avstå från åtgärder som har motverkande effekt. Lissabonprocessen EU:s tillväxtstrategi. Under sitt möte i Lissabon år 2000 beslöt Europeiska rådet att anta som målsättning att EU till 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med hållbar tillväxt, så väl ekonomiskt och socialt som ekologiskt. Arbetet med att uppfylla denna målsättning kallas för Lissabonprocessen. Vid sidan av att EU antar gemensam lagstiftning ska länderna göra nationella satsningar inom bland annat utbildning, sysselsättning och IT och kunna jämföra dem med varandra. Denna metod för att uppfylla gemensamma målsättningar kallas för den öppna samordningsmetoden. År 2005 antogs nya riktlinjer för Lissabonstrategin under beteckningen Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - Nystart för Lissabonstrategin. Lojalitetsprincipen Innebär i EU-sammanhang att varje medlemsland ska vidta alla de åtgärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av gemenskapens fördrag eller av åtgärder som en EU-institution har vidtagit. Maastrichtfördraget Se EU-fördraget. Mellanstatlighet Ett begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organ som flera länder deltar i. Mellanstatlighet innebär bland annat att beslutsmakten stannar hos medlemsländerna och att enhällighet krävs för beslut (jämför överstatlighet). Miljögarantin Artikel 95.4 i EG-fördraget möjliggör för enskilda medlemsländer att under vissa förutsättningar ha mer långtgående miljöregler på den inre marknaden än de som beslutats på EU-nivå. Ministerrådet Se Europeiska unionens råd. Nicefördraget Fördrag som undertecknades i Nice i december Ändringsfördrag till EG- och EU-fördragen som syftar till att underlätta för EU att ta in fler medlemsländer. Trädde i kraft i februari OLAF Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Har sitt säte i kommissionen. Ombudsmannen Se Europeiska ombudsmannen.

10 Ordförandeskap Ordförande i ministerrådet. Uppdraget växlar halvårsvis mellan medlemsländerna enligt en bestämd turordning. Ordförandelandet leder och organiserar arbetet. Parlamentet Se Europaparlamentet. Pelare EU:s verksamhet kan liknas vid tre pelare. Den första pelaren rymmer framför allt överenskommelser i de frågor som ingick i EG-samarbetet innan EU fanns. Det gäller bland annat de fyra friheterna den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, personer och kapital. I första pelaren ingår även Ekonomiska och monetära unionen, EMU. Den andra pelaren består av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Den tredje pelaren innehåller frågor om polissamarbete samt straffrättsligt samarbete. Phare EU:s övergripande stöd inför anslutning. Phare inrättades 1989 för att i första hand stödja omställningen till demokrati och marknadsekonomi i Polen och Ungern. EU har sedan dess utökat programmet till de länder som har ansökt och beviljats status som kandidatländer. Primärrätt Begreppet avser EU:s grundläggande fördrag, till exempel Euratomfördraget, EG-fördraget och EUfördraget. Till primärrätten räknas också anslutningsfördragen mellan EU och nya medlemsländer (jämför sekundärrätt). Proportionalitetsprincipen Princip inom EG-rätten som innebär att den gemensamma lagstiftningen så långt möjligt ska respektera olikheterna i medlemsländernas nationella rättssystem och att regleringen ska stå i proportion till rättsaktens målsättning. Rambeslut Rättsakt antagen inom ramen för EU:s tredje pelare för att harmonisera medlemsländernas straffrätt. Regeringskonferens Förhandling som förs mellan medlemsländerna för att förbereda ändringar i EU:s grundläggande fördrag. En regeringskonferens startar på initiativ av Europeiska rådet och pågår till dess att medlemsländerna är överens om fördragsändringarna. Regionkommittén Se Europeiska unionens regionkommitté. Revisionsrätten Se Europeiska revisionsrätten. Rekommendationer och yttranden Rättsakter som utfärdas av ministerrådet och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är bindande för dem som de riktar sig till. Kommissionen kan också utfärda rekommendationer.

11 Resolution De beslut som Europaparlamentet fattar på sina sammanträden kallas resolutioner. Vissa icke-bindande beslut som fattas av rådet kallas också för resolutioner. RIF Rättsliga och inrikes frågor. Omfattar politikområdena polisiärt och straffrättsligt samarbete, asyl- och invandringspolitik samt civilrätt och annan politik som rör fri rörlighet för personer. Romfördraget Se EG-fördraget. Rådet Se Europeiska unionens råd. Rättighetsstadgan Se Stadgan om grundläggande rättigheter. Rättsakt Används i EU-sammanhang som benämning för regler, motsvarande lagar, som ingår i sekundärrätten, det vill säga i huvudsak förordningar, direktiv och beslut (jämför sekundärrätt). Schengensamarbetet Syftar till att avskaffa gränskontroller för personer mellan de deltagande länderna, samtidigt som skyddet vid den yttre gränsen stärks. Sverige deltar fullt ut i samarbetet från våren Sekundärrätt De rättsakter i EG-rätten som utarbetas och beslutas av de gemensamma institutionerna. Den sekundära EG-rätten består av förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden (jämför primärrätt). SIS Schengen Information System. Databaserat registreringssystem som underlättar för de länder som deltar i Schengensamarbetet att spana efter personer och föremål som är efterlysta i andra länder. Sociala dialogen En dialog mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter där resultatet kan ge underlag för lagstiftning eller avtal på olika nivåer. Stadgan om grundläggande rättigheter Efter ett beslut vid Europeiska rådets möte i Köln 1999 har ett så kallat konvent utarbetat en stadga med grundläggande rättigheter. Syftet med stadgan är att göra de rättigheter som finns i EU:s fördrag mer synliga för medborgarna. Stadgan ingår i EU:s konstitutionella fördrag. Strukturfonder EU:s regionalpolitiska och socialpolitiska stöd. I dag finns fyra strukturfonder: Regionalfonden, Socialfonden, Jordbruksfonden och Fonden för fiskets utveckling. Syftet med fonderna är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan medlemsländer och mellan regioner. Subsidiaritetsprincipen

12 Princip som innebär att ett beslut ska fattas på den nivå där det är mest effektivt. Enligt principen måste EU:s institutioner motivera varför ett beslut ska fattas av EU i stället för av de enskilda medlemsländerna. Principen finns främst i EG-fördragets artikel 5. Tacis EU:s särskilda stödprogram för att underlätta övergången till marknadsekonomi och främja demokratisk utveckling i de länder i Östeuropa och Centralasien som tidigare ingick i Sovjetunionen och nu samverkar inom Oberoende staters samvälde (OSS). TEN Transeuropeiska nät. Gränsöverskridande infrastrukturprojekt inom områdena transport, telekommunikation och energi. Toppmöte Se Europeiska rådet. Trojkan Trojkan företräder unionen i internationella sammanhang som gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Trojkan reviderades genom Amsterdamfördraget. Nu gäller ett system där det medlemsland som innehar ordförandeskapet i rådet bistås av dels EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, dels det medlemsland som kommer att inneha ordförandeskapet nästa gång. Tullunion Ett arrangemang mellan flera länder om att slopa tullar mellan sig och att tillämpa gemensamma tullar mot utomstående. EU uppfyller båda kraven och är alltså en tullunion. Unionsfördraget Se EU-fördraget. Unionsmedborgarskap Varje person som är medborgare i ett av EU:s medlemsländer är också unionsmedborgare. Han eller hon har då bland annat rätt att fritt resa och bosätta sig inom unionen. Personen har också rätt att på samma villkor som en nationell medborgare kandidera och rösta i kommunala val och val till Europaparlamentet där han eller hon är bosatt. En unionsmedborgare som är bosatt eller vistas utanför EU har rätt till diplomatiskt beskydd och konsulärt stöd från ett annat EU-land, om hans eller hennes land inte är representerat där. Valutaunionen Innebär att de länder som deltar har en gemensam valuta och en gemensam centralbank som bedriver en för valutaunionen gemensam penningpolitik. Valutaunionen upprättades Vetorätt När enhällighet krävs för att ett beslut ska kunna fattas kan detta också uttryckas som att varje part har vetorätt, det vill säga makt eller rätt att förhindra ett beslut (jämför enhällighet).

13 Vitbok Officiellt dokument från kommissionen med strukturerade förslag till gemenskapsregler (jämför grönbok). Yttranden Se Rekommendationer och yttranden. Överstatlighet Begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organisationer som flera länder deltar i. Överstatlighet innebär bland annat att ett beslut kan fattas utan att samtliga medlemsländer står bakom det (det vill säga majoritetsbeslut). Det innebär också att makt överförts från medlemsländerna till organ vars medlemmar inte representerar de enskilda länderna utan företräder ett gemenskapsintresse, till exempel Europeiska kommissionen (jämför mellanstatlighet).

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner INSYN I EU POLITIKEN Så fungerar Europeiska unionen Guide till EU:s institutioner Europeiska unionen INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 93/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen om ikraft sättande av vissa bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Innehåll. Termer och förkortningar...9. 1 Promemorians innehåll...13

Innehåll. Termer och förkortningar...9. 1 Promemorians innehåll...13 Innehåll Termer och förkortningar...9 1 Promemorians innehåll...13 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen...17 3 Tillkomsten av Lissabonfördraget...21

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER Grödinge 07-08-29 MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER 1.1 ALLMÄNT EU:s stats- och regeringschefer

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1 NOT Ärende: Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt TILL

Läs mer

EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX. PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING

EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX. PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING SJUNDE RAMPROGRAMMET EFR BIDRAGSAVTAL NR XXX PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING eller KORTFORM] STÖD TILL SPETSFORSKNING [Europeiska gemenskapen] ( gemenskapen ), företrädd av [Europeiska gemenskapernas kommission

Läs mer

PROTOKOLL MED TILLHÖRANDE FÖRKLARINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING

PROTOKOLL MED TILLHÖRANDE FÖRKLARINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROTOKOLL MED TILLHÖRANDE FÖRKLARINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING SNABBREFERENS PROTOKOLL Sid. PARLAMENTENS ROLL SUBSIDIARITET DOMSTOLEN 1. PROTOKOLL OM DE NATIONELLA PARLAMENTENS ROLL I EUROPEISKA UNIONEN 2.

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen?

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? MEMO/06/173 Bryssel den 27 april 2006 Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? EU har nu i två år haft 25 medlemsstater och 20 officiella språk och förbereder sig för att

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Inlaga NewsGothic-spalt 03-10-09 08.20 Sida 1. Europas grundlag. Framtidskonventets förslag till konstitution för EU

Inlaga NewsGothic-spalt 03-10-09 08.20 Sida 1. Europas grundlag. Framtidskonventets förslag till konstitution för EU Inlaga NewsGothic-spalt 03-10-09 08.20 Sida 1 Europas grundlag Framtidskonventets förslag till konstitution för EU SNS Förlag * EU 2004-kommittén Inlaga NewsGothic-spalt 03-10-09 08.20 Sida 2 SNS Förlag

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/012 Er referens: Fi2015/1644 1 (7) 2015-04-16 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Linda Bolund Thörnell Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Skrivtävling. Så lika, så olika, så europeiska.

Skrivtävling. Så lika, så olika, så europeiska. Skrivtävling Så lika, så olika, så europeiska. Visste du att EU, efter de senaste utvidgningarna, är världens största ekonomi med fler än 500 miljoner medborgare? Det ger EU en större tyngd internationellt

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Entledigande som förste vice riksbankschef

Entledigande som förste vice riksbankschef PROTOKOLLSBILAGA A Fullmäktiges protokoll 2007-03-29, 3 PM DATUM: 2007-03-29 AVDELNING: Stabsavdelningen HANDLÄGGARE: Per Håkansson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner

Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner Europapolitisk analys JUNI NUMMER 7-2008 Joakim Nergelius * Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner Sammanfattning Ett av de centrala rättsområdena inom EU-rätten, och ett av dem som

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.8.2012 COM(2012) 456 final 2012/0221 (APP) C7-0081/2013 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 i fråga om deponering av

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG

LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 E-post: order@sns.se

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Euroopan unioni ja Eurooppavaalit. Medborgarnas Europeiska union. Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista

EUROPAPARLAMENTET. Euroopan unioni ja Eurooppavaalit. Medborgarnas Europeiska union. Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista EUROPAPARLAMENTET Euroopan unioni ja Eurooppavaalit Medborgarnas Europeiska union Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista 1 EU-parlamentin istunto käynnissä Brysselissä. Innehåll Europeiska

Läs mer

KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR. Bryssel den 6 augusti 2004 CIG 87/04 ADD 1

KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR. Bryssel den 6 augusti 2004 CIG 87/04 ADD 1 KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 6 augusti 2004 CIG 87/04 ADD 1 ADDENDUM 1 TILL DOKUMENT CIG 87/04 Ärende: IGC 2003/2004 Protokoll och bilagorna I och II till

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

1. Godkännande av den preliminära dagordningen Kommenterad dagordning 2015-06-01 Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationella frågor TTE-rådet (transport) den 11 juni 2015 1. Godkännande av den preliminära dagordningen Icke lagstiftande

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 16 oktober 2003 PE 324.325/20-35 ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-35 Förslag till yttrande (PE 324.325) Jean Lambert Upprättande av ett handlingsprogram

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA MARS 2010 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/1 F E U KONSOLIDERADE VERSIONER F E U F AV FÖRDRAGET OM

Läs mer

LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG

LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG LISSABONFÖRDRAGET KONSOLIDERAD VERSION AV EU:S FÖRDRAG TILL LÄSAREN Denna utgåva innehåller en konsoliderad version av EU:s fördrag i enlighet med de ändringar som avses införas genom Lissabonfördraget.

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

Samhällskunskap 1b Daniel West

Samhällskunskap 1b Daniel West Samhällskunskap 1b Daniel West ISBN 987-91-47-09724-1 Daniel West och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivning och omslag: Cristina Jäderberg Bildredaktör: Erica Högsborn Produktion: Thomas Sjösten

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Assistent Policyfrågor Assistent Operationer Internrevision och utvärdering Informations- och säkerhetsansvarig Direktorat A POLICY- OCH LAGSTIFTNINGS- FRÅGOR SAMT RÄTTSLIGA FRÅGOR Direktör + personal:

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Amsterdamfördraget utformning,

Amsterdamfördraget utformning, Amsterdamfördraget utformning, betydelse och flexibel integration av Ulf Bernitz De grundläggande fördrag, på vilka EU är uppbyggt, reviderades och kompletterades på viktiga punkter genom en regeringskonferens

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Tillämpningsområde och definitioner

Tillämpningsområde och definitioner 2013-xx-xx Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den X xxxx 2013. Fastighetsmäklarinspektionen föreskriver 1 följande med stöd

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet,

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet, RP 11/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av beslutet av företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater om finansiering av konventet om Europeiska unionens

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer