Forskningsverksamhet och behov av elektronisk vetenskaplig information Litteraturstudie Åsa Aretun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsverksamhet och behov av elektronisk vetenskaplig information Litteraturstudie Åsa Aretun"

Transkript

1 Forskningsverksamhet och behov av elektronisk vetenskaplig information Litteraturstudie Åsa Aretun Delrapport 1 Projektet E-resurser och beståndsutveckling: en utmaning för mindre forskningsbibliotek: exemplet Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI

2 2

3 Innehåll Inledning... 5 Akademisering, kunskapsproduktion & -konsumtion... 6 Förhållanden mellan forskningsproduktion & konsumtion av e-artiklar... 7 E-resurser & effektivisering av forskningsprocessen... 9 Hög användning och värdering av elektroniska artiklar Tidsåtgång och arbetsflöde Informationsanvändningsmoment och flexibilitet i onlinemiljön Förändring av bibliotekens bestånd & informationsservice Referenser

4 4

5 Inledning De senaste tio åren har en snabb övergång skett från fysisk till elektroniskt vetenskaplig informationsförsörjning tillika publicering vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt. I denna process har tillgången till vetenskaplig information ökat dramatiskt, där elektroniska tidskrifter i fulltext står för merparten (Borgman 2007, Kidd 1998). De flesta universitet/högskolor har valt att tillskjuta betydande resurser till licenser för elektroniska tidskrifter eftersom tillgång till dessa ses som en viktig förutsättning för att själva kunna producera och publicera forskning av hög internationell kvalitet (Harley et al 2010, O Brien 2010). Övergången till elektronisk publicering och spridning av forskning påverkar även förutsättningarna att bedriva forskning utanför universitet/högskola såsom vid forskningsinstitut eftersom denna verksamhet också är beroende av tillgång till vetenskaplig information. Omställningen från fysisk till elektronisk informationsförsörjning har dock gått långsammare vid många forskningsinstitut och möjligheter att tillskjuta mer resurser för e- licenser är begränsade i jämförelse med universitet/högskolor (Branin et al 2001, Fletcher 2009, Lidman 2008, McDonald 1999). Den här rapporten ingår i projektet "E-resurser och beståndsutveckling: en utmaning för mindre forskningsbibliotek: exemplet Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI", som finansieras av Kungliga biblioteket och VTI. Projektets syfte är att utreda hur informationsförsörjningen vid mindre forskningsinstitut kan förändras för att möta ökade behov av elektronisk vetenskaplig information med särskilt fokus på ökad tillgång till elektroniska tidskrifter i fulltext. Projektet är designat som en fallstudie där Statens väg- och transportforskningsinstitut utforskas. Rapporten motsvarar steg 1 i projektplanen, Forskningsanknytning och omvärldsanalys. Rapporten utgörs av en litteraturstudie kring förändringar av forskares informationsanvändning och behov som konsekvens av den elektroniska utvecklingen och dess implikationer för informationsförsörjning och service. Litteraturstudien präglas av att den nationella forskningen på området är ringa tillika forskning som rör forskningsinstitut. I rapporten dominerar därför internationell forskning och studier av situationen vid universitet och högskolor. Forskare vid forskningsinstitut har dock liknande vetenskapliga informationsförsörjningsbehov som forskare vid universitet/högskola. Det gäller särskilt för 5

6 forskare vid forskningsinstitut som VTI, med mål om att den egna forskningen i vissa avseenden ska kunna konkurrera med den som bedrivs vid universitet och högskolor. Syfte Litteraturstudiens syfte är kunskapshöjande och innefattar att utreda hur forskningsinstitut kan förändra sin biblioteksverksamhet för att i högre grad tillgodose forskares behov av vetenskaplig information i den elektroniska eran. Rapporten ska fungera som stöd för de övriga stegen i projektet: Steg 2 Nulägesbeskrivning av situationen vid VTI, Steg 3: Identifiera problem och föreslå lösningar, Steg 4 Strategisk Plan. Akademisering, kunskapsproduktion & -konsumtion Forskningsinstitut i en förändrad omvärld Forskningsinstitut har i regel bildats för rollen att snabba på och underlätta processen från grundforskning till samhällelig tillämpning. De har bildats för att inta en mellanposition med universitet/högskola och grundforskning i ena noden och icke forskningsbedrivande kvalificerad verksamhet i den andra, exempelvis myndigheter och konsultföretag (Gulbrandsen 2011, Stokes 1997). En sådan mellanposition för VTI tydliggörs i regeringens instruktion där VTI ska utföra forsknings- och utvecklingsarbete åt myndigheter och andra uppdragsgivare. Gränserna mellan tillämpad forskning och grundforskning, forskningsinstitut och universitet har dock luckrats upp under senare år genom att den forskning som bedrivs vid universitet/högskolor allt starkare betonas i länders innovationsagendor (Laredo & Mustar 2001, Stokes 1997). Rollen är sammanbunden med ökade krav på samhällsrelevans, tillämpbarhet, kommunikation och samarbete med samhälleliga aktörer. Den är också sammanbunden med ökat politiskt intresse av kvalitetssäkring och värdering av forskningsprestationer. Idag sker det genom ett internationellt peer review system baserat på publiceringar i internationella tidskrifter. Forskningsinstitutens mellanposition utmanas också från den andra noden; genom alltfler disputerade anställda vid myndigheter och konsultföretag, delade tjänster och samarbete mellan dessa och universitet/högskolor. Sammantaget har det blivit mer komplicerat att inta och bibehålla en tydlig och konkurrenskraftig mellanposition för forskningsinstitut (ibid). 6

7 En vanlig strategi för att hantera ovanstående gränsförskjutningar är akademisering; att forskningsinstitut närmar sig universitet och högskolor på olika sätt: rekrytering av kvalificerade forskare, delade tjänster, tjänstebenämningar och meriteringssystem som liknar dem vid universitet/högskolor, ökat samarbete med universitet/högskolor nationellt och internationellt samt att den egna forskningens kvalitet ska mätas och värderas genom det internationella peer review systemet (Gulbrandsen 2011, Guston 2001, Whitley 2003). Akademisering stämmer väl in på flera förändringar som gjorts vid VTI under senare år såsom förändrade tjänstebenämningar, doktorand- och docentprogram, ökad rekrytering av disputerade forskare samt framtagandet av strategier för vetenskaplig publicering där särskilt fokus läggs på internationell publicering (Verksamhetsplan 2011). I detta projekt fokuseras särskilt den akademisering som skett av VTIs strategiska verksamhetsmål VTI är ett framstående FoU-institut, där kvalitetssäkring ska ske enligt Peer Review systemet och där antalet publikationer i vetenskapliga tidskrifter med Peer Review utgör ett viktigt mått för måluppfyllelse (Verksamhetsplan 2011). Akademisering i form av att ansluta sig till Peer Review systemet medför att konkurrensutsätta sig och överlåta den vetenskapliga bedömningen av den egna forskningsproduktionen till ett internationellt universitets- och högskolestyrt forskarsamhälle där inte någon hänsyn tas till skillnader i forskningsresurser, forskningsroll och uppdrag/uppdragsgivare. Studier pekar på svårigheter för forskare vid forskningsinstitut som förväntas klara av att vara konkurrenskraftiga i förhållande till båda noderna och kunna mäta sig med forskare vid universitet/högskolor som kan lägga merparten av sin arbetsinsats kring att uppnå mål om internationell publicering och med betydande resurser att tillgå för det ändamålet (Gulbrandsen 2011, Guston 2001, Whitley 2003). Förhållanden mellan forskningsproduktion & konsumtion av e-artiklar En viktig resurs i sammanhanget utgörs av elektronisk vetenskaplig informationsförsörjning. Som berördes inledningsvis är universitets- och högskolors övergång från fysisk till elektronisk informationsförsörjning sammanbunden med en syn på att det råder starka samband mellan forskningskonsumtion och forskningsproduktion (Harley et al 2010, O Brien 2010). Bland universitet och högskolor har intresset växt under senare år att också utreda huruvida de betydande resurser som läggs på e licenser och framförallt elektroniska tidskrifter i fulltext faktiskt ger utdelning i form av egen forskningsproduktion. De flesta studier och 7

8 utredningar som har hunnit göras på området bygger på forskares självrapporteringar och där de själva uttrycker sådana samband. Det finns också ett par större studier där kvantitativa samband utreds mellan elektronisk informationsanvändning, beräknat som antal nedladdningar av artiklar i fulltext som forskare genomför och deras forskningsprestationer (för en översikt se Palmer et al 2009). Den mest omfattande studien är den så kallade Ciber studien (Ciber 2008) som har genomförts på universitets och högskolor i Storbritannien. Tabellen i ovan är ett utdrag från Ciber (2008:25) studien som visar på korrelation mellan användning av artiklar i fulltext från e-tidskrifter och forskningsprestation i form av publiceringar i vetenskapliga tidskrifter och erhållandet av forskningsmedel. I denna studie presenteras även fler samband mellan forskares e-artikel konsumtion och forskningsprestationer. Sammantaget tyder dessa studier på att vetenskaplig publicering och erhållande av forskningsmedel är avhängig forskares tillgång till och användning av elektroniska artiklar i fulltext (Ciber 2008, Kroll & Forsman 2010, Nicholas et al 2010, Palmer et al 2009, RIN 2006). Det bör poängteras att mängden studier är liten beroende av att det rör sig om ett 8

9 relativt nytt område, men att alla så här långt är samstämmiga kring samband mellan elektronisk informationsanvändning och forskningsprestationer. Svaret på frågan om universitet och högskolor får valuta för de medel som läggs på elektroniska resurser är hittills således ja. Vid VTI råder en situation där forskare under flera år har uttryckt nödvändigheten av ökad tillgång e-tidskrifter i fulltext för att kunna utföra forskning, något som kan förstås mot bakgrund av ovanstående kontext, inbegripet VTIs förändrade målsättningar och förväntningar på sina medarbetare. Om forskningsinstitut hanterar förändringar i sin omvärld genom akademisering avseende mål, kvalitetssäkring och mätning tyder den här typen av studier på att realisering av detta är beroende av god tillgång till elektroniska tidskrifter i fulltext. De få studier som finns kring forskningsinstituts eller motsvarande organisationers vetenskapliga informationsförsörjning i den elektroniska eran visar dock på begränsad tillgång. Forskare hanterar det genom att skaffa sig tillgång till dessa resurser på annat sätt - främst via kontakter med forskare i sina vetenskapliga nätverk som har tillgång till dem (Branin et al 2001, Fletcher 2009, Kidd 1998, McDonald 1999). Problemet med detta förfarande är att vikten av tillgång till e-resurser för att kunna bedriva forskning vid det egna institutet osynliggörs. Forskningsproduktionen tycks flyta på ändå. E-resurser & effektivisering av forskningsprocessen Arbetsflöde, tidsanvändning & flexibilitet i onlinemiljön Forskning om forskares informationsanvändning har tidigare varit relativt begränsad, men har under det sista decenniet fått ett uppsving som en konsekvens av den elektroniska utvecklingen. Nationell forskning inom området är dock fortfarande liten. Den internationella trenden är att större universitet satsar mer resurser på att bygga upp forskning kring vetenskaplig informationsförsörjning och användning vid institutioner som är kopplade till det egna biblioteket. Forskningen är orienterad mot frågor kring hur forskningsprocessen och forskares informationsanvändning har förändras genom tillgång elektroniska resurser. Forskningsresultaten syftar till att komma till användning i biblioteksplanering och i utformning av informationsservice till forskare. En viktig utgångspunkt i denna forskning är betoningen på bibliotekets och informationsservicens roll att stödja forskningsprocesser och underlätta forskningsarbetet. 9

10 Hög användning och värdering av elektroniska artiklar Forskningen inom området visar entydigt att forskare värderar tillgång till elektroniska artiklar i fulltext högst av all typ av vetenskaplig information, vilket också motsvaras av att de använder den här typen av vetenskaplig information betydligt mer än annan vetenskaplig information med fördelningar om ca % e-artiklar och % annan vetenskaplig information (se t ex Houghton et al 2004, Nicholas et al 2011, Palmer et al 2009, RIN 2006). Även om elektronisk informationsanvändning varierar något mellan discipliner och forskningsinriktningar så visar denna forskning att användning av elektroniska artiklar i regel sker på daglig basis, mer eller mindre intensivt i forskningsprocessens olika delar (figur 1). I genomsnitt laddar forskare ned flera hundra elektroniska artiklar under ett arbetsår. Den stora mängden som hanteras är exempelvis förklaringen till varför system där forskare får betala för varje artikel som de vill titta på genom att ladda ned fulltext inte utnyttjas. Det riskerar att bli för kostsamt i faser som kännetecknas av intensiv informationssökning (Palmer et al 2009, O Brien 2010, RIN 2007). Figur 1. Schematisk bild över forsknings- processens olika delar (RIN 2010b:8) 10

11 Den höga värderingen och användningen av e-artiklar motsvaras vidare av att brist på tillgång till dem anger forskare som det allvarligaste problemet som kan uppstå kring informationsförsörjningen, vilket försvårar forskningsprocessens alla delar. Det resulterar exempelvis i problem såsom att ansökningar inte kan skrivas, artiklar inte produceras eller att dessa håller så låg kvalitet att de får avslag/inte accepteras (RIN 2006). Den sista typen av problem hänger samman med att akademiska system har etablerats som förutsätter god tillgång till e-baserad informationsförsörjning. Ett viktigt kriterium i Peer bedömningar är exempelvis huruvida ansökningar eller artiklar bidrar till State of the art, något som enbart kan visas genom att referera litteratur. Forskare verkar i detta sammanhang i en konkurrensutsatt situation där det inte tas någon hänsyn till skillnader i tillgång till litteratur. Peer bedömning sker idag inte enbart när det rör ansökningar till större forskningsråd. Trenden är att andra forskningsfinansiärer såsom myndigheter och organisationer tillsätter egna vetenskapligt råd bestående av forskare för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Tidsåtgång och arbetsflöde Idag måste forskare gå igenom en betydande mängd vetenskapliga artiklar för att kunna bedöma vilka som är de viktigaste och mest relevanta för det aktuella arbetsmomentet såsom exempelvis state of the art - samtidigt som forskningen ofta bedrivs under stark tidspress. I onlinemiljön har forskare därför utvecklat en rad strategier för att hantera stora mängder information på kort tid; strategier som inte kan användas på information i fysisk form. För att exempelvis snabbt identifiera nyckelreferenser jämförs litteraturlistor från olika artiklar online med varandra för att se vilka referenser som förekommer ofta. Många referenser i litteraturlistor är numera klickbara online, vilket medför att forskaren snabbt och enkelt kan ladda ned identifierade nyckelreferenser (Hougton 2004, Eason et al 2000, Sukovics 2008, University of Minnesota Libraries 2007). Det är inte svårt att föreställa sig den tidsåtgång motsvarande process skulle ta med vetenskaplig information i fysisk form och vad det innebär konkurrensmässigt i att exempelvis producera ansökningar och artiklar. Den elektroniska informationsförsörjningen utvecklas hela tiden mot att det ska ta så kort tid som möjligt för forskare att få tillgång till den information som de för tillfället behöver. Ett exempel bland många är just klickbara referenser i såväl brödtext som litteraturlistor, vilket 11

12 innebär att en artikel i fulltext ofta inte befinner sig mer än på ett klicks avstånd. Ett annat exempel är att alltfler forskare söker efter artiklar med ingången Google eller Google Scholar, som länkas till vetenskapliga databaser och som samkörs med den aktuella forskningsorganisationens egna fulltextlicenser. De tekniska subsystemen är inte synliga för forskaren. Vad som är synligt är den klickbara länken till artikeln i fulltext direkt i Google. Genom ingångar som Google får forskaren dessutom tillgång både till de fulltexter som den egna organisationen prenumererar på och andra artiklar som av olika skäl finns tillgängliga i fulltext online. En ingång med tillgång till alla fulltexter premieras framför att söka i olika databaser, gå in via det egna bibliotekets hemsida osv. Ett ytterligare exempel är möjligheter att söka i texten för att identifiera sektioner av särskilt intresse. Sökning i exempelvis Google innebär sökning i fulltexter, inte endast abstract och annan information som beskriver innehåll i dokument. Den tidsbesparing som sker via att arbeta online är en viktig förklaring till att forskare idag vänder sig till biblioteket för att få tillgång till information som sista utväg (ibid). En central aspekt med den effektiva tidsanvändningen är att arbetsflödet inte behöver störas eller avbrytas i någon hög utsträckning vid elektronisk informationsförsörjning (Sukovics 2008). Den tidigare fysiska informationsförsörjningen innebar att forskaren behövde göra avbrott i det analytiska arbetsflödet för att gå till biblioteket för att beställa och sedan vänta på litteratur, vilket kunde både ta dagar och veckor. När litteraturen väl kom så var det aktuella arbetsmomentet i regel passerat, tankar och idéer som föranledde beställd litteratur delvis bortglömda och litteraturen kom inte till så stor användning. I onlinemiljön kan forskaren få tillgång till den vetenskapliga information som hon eller han momentant behöver för att komma vidare i arbetet. Många vetenskapliga arbetsmoment kräver djup koncentration och fokusering på att lösa analytiska problem där en momentan informationsförsörjning ger många fördelar både tids- och kvalitetsmässigt. Det är en viktig förklaring till den elektroniska informationens popularitet bland forskare (Nicholas et al 2011, Sukovics 2008). 12

13 Informationsanvändningsmoment och flexibilitet i onlinemiljön Figur 2. Delmoment i forskares informationsanvändning (Palmer et al 2009:9). Som illustreras i figur 2 kännetecknas forskares informationsanvändning av ett stort antal relativt komplicerade delmoment med olika funktioner och mål. Studier kring vetenskaplig informationsanvändning i onlinemiljö innefattar i regel detaljerade redogörelser av dem och förhållandet dem emellan många utförs parallellt med varandra (se exempelvis Palmer 2009, University of Minnesota Libraries 2007). I denna rapportering lämnas den typen av redogörelser av utrymmesskäl därhän. Några exempel bör dock ges. I onlinemiljön och där sökning sker i fulltexter kan forskare använda mycket varierade sökord beroende av vad för information som efterfrågas såsom ordvändningar, begrepp och fraser som används av en särskild teoretisk riktning kring ett specifikt tema. Den typen av finkalibriga sökningar är inte möjliga att genomföra via ämnesord eller där sökningen begränsas till abstract och de nyckelord som anges för artiklar i dessa sammanhang. Ett annat exempel är att forskaren kan ha identifierat en sektion i en artikel relevant för läsning som innefattar ytterligare klickbara referenser som leder direkt till ytterligare fulltexter om det visar sig att den aktuella sektionen inte är tillräckligt uttömmande kring ämnet. 13

14 De olika delmomenten illustrerar att den betydande mängd artiklar som forskare laddar ned (ur forskarens perspektiv klickar upp) under ett år långt ifrån betyder att läsa dem till fullo. Det är vanligt att forskare skannar textsidor och referenser snabbt, använder sökord i texten för att bedöma och finna relevanta textsektioner samt identifiera andra artiklar av relevans för pågående arbetsmoment. Den tidigare refererade Ciberstudien visar att de forskare som processar flest artiklar lägger minst tid på varje session. Att ta fasta på är att många delmoment kräver att kunna öppna fulltexten; de är inte möjliga att genomföra via enbart tillgång till exempelvis abstract. Onlinemiljön erbjuder forskare både snabbhet och flexibilitet avseende hur de vill söka och använda information. Många delmoment som illustreras i figur 2 låter sig svårligen utföras med vetenskaplig information i fysisk form och inte utan avsevärd tidsåtgång och kostnader för att leda till jämförbara resultat som vid elektronisk informationssökning och användning. Förändring av bibliotekens bestånd & informationsservice Som poängterats tidigare är en central utgångspunkt i forskning om vetenskaplig informationsanvändning betoningen av bibliotekets och informationsservicens roll att stödja forskningsprocesser och underlätta forskningsarbetet. Det är en viktig anledning till varför forskningen ägnar sig åt detaljerade kartläggningar och analyser av hur och till vad forskare använder sig av vetenskaplig information, vilket leder till vidare analyser kring hur bibliotekens informationsservice ska utformas. Att denna forskning har tagit fart är ytterst symptom på att forskare i hög grad har slutat att använda det fysiska biblioteket och den service bibliotekarier konventionellt har erbjudit när det elektroniska alternativet har gjorts tillgängligt (se t ex RIN 2007, 2010b). Den generella slutsats som dras i denna forskning är att forskares informationssökning- och användning sker integrerat i forskningsprocessens olika delar och i onlinemiljö, vilket bildar utgångspunkten för frågan om hur informationsservicen ska utvecklas (Hougton 2004, Kroll et al 2010, Nicholas et al 2011, O Brien 2010). Slutsatser uttrycks exempelvis som: In fact, academic and research libraries should expect that soon; in all but the most specialized cases, good service will be defined by scholars ability to find and use the digital information they need for at all stages of research. The question facing service developers, then, is not what services need to be offered digitally, but rather how do we proceed in the long term to move all services to an e-research platform ( Palmer et al 2009:34). 14

15 De generella riktlinjer som litteraturen på området ger är att bestånd och informationsservice ska utformas i syfte att spara tid och förenkla informationsanvändningen, omfattande de olika aktiviteter som ingår i denna term, samt bidra till bättre forskningskvalitet (Ciber 2008, Kroll & Forsman 2010, Nicholas et al 2010, Palmer et al 2009, O Brien 2010, RIN 2010a). Mer konkret ingår i de riktlinjer som vanligen ges att: Bibliotekens bestånd ska spegla forskares användning och värdering av vetenskaplig information i sitt arbete. Som samtliga studier visar dominerar forskares informationsanvändning idag av elektroniska artiklar i fulltext, värderas högst och vars brist på tillgång till ses som ett betydande hinder i arbetet. Studierna visar att vid de flesta universitet och högskolor har en sådan omläggning av bestånden gjorts där merparten av budgeten för vetenskaplig information idag läggs på elektroniska artiklar i fulltext. Att bevaka för framtiden är vilken betydelse ökningen av elektroniska böcker kommer ha i forskares informationsanvändning. System för sökning och användning ska bygga på principen att informationsanvändning sker integrerat i forskningsprocessen, vid datorn i onlinemiljö. Ingången till att söka vetenskaplig information på nätet ska vara bred och leda till att forskaren direkt kan klicka sig fram till och öppna fulltexter, både de som ingår i bibliotekets eget bestånd och de som finns tillgängliga på annat sätt såsom via Open access. Ingångar som innebär möjligheter att söka i flera databaser samtidigt och som innefattar möjligheter att söka i fulltext, inte enbart abstracts, är att föredra, och helst båda möjligheterna. System för sökning och användning ska bygga på principen att forskare ska kunna utföra olika typer av informationsaktiviteter samtidigt, från samma digitala plats eller snabbt och enkelt kunna klicka sig vidare för att kunna göra det. Undvika ekonomiska barriärer för att hitta och använda information. Som poängterats tidigare har antalet vetenskapliga publikationer ökat dramatiskt det senaste decenniet där de elektroniska står för merparten av ökningen - vilket medför att forskare idag måste sortera och göra urval utifrån stora mängder information utan att riskera att missa centrala publikationer. En stor del av forskares informationssökning och användning antar därför tratten, startar i ett stort antal artiklar som genom olika strategier snabbt minskar till ett mindre antal artiklar, eller delar av artiklar som sedan kommer till användning. Studier visar att om system införs där den enskilda forskaren, forskningsprojektet eller institutionen får betala per fulltext som öppnas så slutar i 15

16 regel forskare att utnyttja systemet eftersom de ekonomiska kostnaderna riskerar att bli mycket stora och/eller oöverblickbara. Forskares respons på sådana system är ofta att utnyttja andra organisationers fulltextlicenser via sina forskarnätverk. Detta sker utifrån deras bedömning av att de annars inte kan utföra sitt arbete. Behov av ny informationsservice. Som behandlades inledningsvis råder kopplingar mellan att konsumera och publicera vetenskapliga artiklar. Antalet internationella elektroniska tidskrifter har växts dramatiskt. Många studier identifierar att det idag har blivit svårare för forskare att orientera sig i tidskriftslandskapet och göra strategiska bedömningar kring vilka tidskrifter man ska publicera sig i, vilka målgrupper, vilken rankning och impact factor olika tidskrifter har och därmed vilka publikationer man bör ha extra koll på. För ett mindre forskningsinstitut kan strategiska bedömningar på kollektiv nivå kring var det är lämpligt att publicera sig - som ett viktigt skyltfönster utåt mot forskarsamhället vara viktigt för bedömningen av vilka elektroniska tidskrifter som bör finnas i beståndet. Service för att underlätta publiceringsval för såväl enskilda forskare som forskningsorganisation är något som rekommenderas att biblioteken tillhandahåller. Ökat samarbete mellan bibliotekspersonal och forskare. En viktig utgångspunkt i de rekommendationer som ges är att vetenskaplig informationsservice ska medföra fördelar för forskare, underlätta och inte störa forskningsprocessen med fokus på arbetsflöde och kreativitet. För att informationsservice ska kunna utvecklas i denna riktning krävs ökat samarbete mellan bibliotekspersonal och forskare. Ökade kostnader för elektroniska tidskrifter och elektronisk infrastruktur är ett problem som forskningsbibliotek vid universitet och högskolor brottas med. Idag tar elektronisk information i genomsnitt ca % av budgeten för vetenskaplig information vid universitet och högskolor. Den internationella trenden är att universitets och högskolebibliotek i slutet av 1990 talet och i början av 2000 talet fick betydande tillskott i sina budgetar för att öka det elektroniska tidskriftsbeståndet. Denna period är nu över samtidigt som förlagen procentuellt höjer sina avgifter varje år (RIN 2010a). De rekommendationer som ges medför att biblioteken mer strategiskt behöver se över förhållanden mellan kostnader för informationsresurser och personal. Det bör dock poängteras att tillhandahållande av elektronisk infrastruktur och information tar betydande arbete i 16

17 anspråk. Det innebär vidare omprioriteringar i service såsom att prioritera bort uppgifter med låg användning. Detta gäller också bibliotekets bestånd. Forskningsbibliotek har inte råd att tillhandahålla vetenskaplig information som inte används, såsom fysisk information. När det gäller elektroniskt information behöver biblioteket följa forskares användning för att justera beståndet, modifiera licenser och paket samt leta efter andra lösningar för att hålla ned kostnader (RIN 2010a). I denna rapport bedöms att dessa spörsmål är än mer angelägna för mindre forskningsinstitut och bibliotek med mer begränsade resurser i jämförelse med universitet/högskolor. Det bör poängteras att det är de stora förlagen som idag bestämmer de ekonomiska villkor för tillgång till elektronisk vetenskaplig information; villkor som inte utformats av och inte gynnar forskare och forskningsorganisationer (Branin et al 2001, Fletcher 2009, Kidd 1998, RIN 2010a). I likhet med Sverige så ingår de flesta universitet och högskolor i konsortium som förhandlar som en part med de större förlag som dominerar marknaden och där de avtal som skapas ger både för och nackdelar ur de enskilda bibliotekens perspektiv. Att få till mer fördelaktiga avtal med förlagen genom att förhandla på egen hand är både kostsamt och svårt och rekommenderas inte i litteraturen. Däremot ökat samarbete forskningsbibliotek emellan nationellt och internationellt för att förändra de ekonomiska villkoren, inbegripet påtryckningar på regeringar och myndigheter som finansierar forskning och har ett intresse av god vetenskaplig informationsförsörjning till den (ibid). De rådande ekonomiska villkoren drabbar mindre forskningsinstitut särskilt hårt. Tillfredsställande lösningar på informationsförsörjningsbehov kräver att dessa villkor ändras. I denna rapport rekommenderas därför att forskningsinstitut som VTI engagerar sig i denna fråga nationellt och internationellt, i samarbete med andra forsknings- och specialbibliotek. Detta engagemang bör även omfatta forskningsorganisationers ledning och inte endast bibliotek med personal. Referenser Borgman, C.L. (2007), Scholarship in the digital age: Information, infrastructure, and the Internet. Cambridge Mass.: MIT Press. Branin, J., Groen, F. & Thorin, S. (2001), The changing nature of collection management in research libraries, Library Resources and Technical services, Vol. 44(1). Ciber (2008), Evaluating the usage and impact of e-journals in the UK: Journal spending, use and research outcomes, A UK institutional analysis. CIBER WORKING PAPER 2. 17

18 Eason, K, Richardson, S. & Yu, L. (2000), The use and usefulness of functions in electronic journals, Program, vol. 34(1):1-28. Fletcher, A. et al (2009) Saving Special Libraries in a Recession: Business Strategies for Survival and Success, Information Outlook, issue 1. Guston, D. H. (2001). Boundary organizations in environmental policy and science: An introduction. Science, Technology & Human Values, 26: Gulbrandsen, M. (2011). Research institutes as hybrid organizations: central challenges to their legitimacy, Policy Sciences. Harley, D. et al. (2010), Assessing the future landscape of scholarly communication: an exploration of faculty values and needs in seven disciplines. UC Berkeley: Center for Studies in Higher Education. Houghton, J.W., Steele, C & Henty, M. (2004), Research practices and scholarly communication in the digital environment, Learned Publishing, vol. 17(3): Kidd, T. (1998), Electronic Journals: Their introduction and exploitation in academic libraries in the United Kingdom, Serials review, Vol. 24(1). Kroll, S. & Forsman, R. (2010), A Slice of Research Life Information Support for Research in the United States. OCLC research report. Ohio: Online Computer Library Center inc. Laredo, P., & Mustar, P. (red.) (2001), Research and innovation policies in the new global economy. An international comparative analysis. Cheltenham: Edward Elgar. Lidman, T (2008), Scientific Libraries: Past development and future changes. Oxford: Chandos Publishing. McDonald, A. (1999), Lifelong Learning and the University for Industry: The Challenge for Libraries in the United Kingdom, Advances in librarianship, vol. 23(2). Nicholas, D. et al (2010), Researchers e-journal use and information seeking behavior, Journal of Information Science, vol. 36(4): Nicholas, D., Rowlands, I. & Williams, P. (2011), E journals, researchers and the new librarians, Learned Publishing, vol. 24(1): O Brien, L. (2010), The changing scholarly information landscape: Reinventing information services to increase research impact. ELPUB Conference on Electronic Publishing, Helsinki. Palmer, C.L., Teffeau, L.C. & Pirmann, C.M. (2009), Schorlarly Information Practices in the Online Environment: Themes from the literature and Implications for Library Service Development. OCLC research report. Ohio: Online computer library center inc. Research Information Network (RIN) (2006), Researchers and discovery services: Behaviour, perceptions and needs. London: RIN. Research Information Network (RIN) (2007), Researchers Use of Academic Libraries and their Services. London: RIN. Research Information Network (RIN) (2009), E-journals: their use, value and impact. London: RIN. Research Information Network (RIN) (2010a), Challenges for academic libraries in difficult economic times: a guide for senior institutional managers and policy makers. London: RIN. Research Information Network (RIN) (2010b), Research Support Services in UK universities. London: RIN. Stokes, D. E. (1997). Pasteur s quadrant: Basic science and technological innovation. Washington, DC: Brookings Institution Press. Sukovics, S. (2008), Convergent flows: Humanities scholars and their interactions with electronic texts, The Library Quarterly, vol. 78(3): University of Minnesota Libraries (2007), Understanding Research Behaviors, Information Resources, and Service Needs of Scientists and Graduate Students. Minneapolis: University of Minnesota Libraries. Whitley, R. (2003). Competition and pluralism in the public sciences: The impact of institutional frameworks on the organisation of academic science. Research Policy, vol. 32:

Lika behov - olika villkor: elektronisk informationsförsörjning för forskning utanför universitet och högskolor

Lika behov - olika villkor: elektronisk informationsförsörjning för forskning utanför universitet och högskolor Lika behov - olika villkor: elektronisk informationsförsörjning för forskning utanför universitet och högskolor Åsa Aretun (fil. dr.), Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI Projektet e-resurser

Läs mer

E-resurser och beståndsutveckling: en utmaning för mindre forskningsbibliotek: exemplet Statens väg- och transportforskningsinstitut,

E-resurser och beståndsutveckling: en utmaning för mindre forskningsbibliotek: exemplet Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI publikation PM December 2012 www.vti.se E-resurser och beståndsutveckling: en utmaning för mindre forskningsbibliotek: exemplet Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI Åsa Aretun Förord

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Mis/trusting Open Access JUTTA

Mis/trusting Open Access JUTTA Mis/trusting Open Access JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access och jag - en kärleksrelation JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access har blivit vuxen, vuxen nog att tåla konstruktiv kritik. Vetenskap såsom

Läs mer

Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek

Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek Inledning År 2015 blir året då ombyggnationen av biblioteket är färdig och studenter, forskare och bibliotekets medarbetare kan ta de nya lokalerna i besittning. Just nu pågår ett arbete på Avdelningen

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering OA-idealet på väg att bli norm för god publicering Seminariet Open Access Open Science Göteborg 5 november 2009 För tre och ett halvt år sedan, i maj För tre och ett halvt år sedan, i maj lanserades GU:s

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Open access och innovation

Open access och innovation Open access och innovation Innovation by Collaboration 180918 Jonas Gilbert, bibliotekschef Södertörns högskola jonas.gilbert@sh.se Upplägg Några milstolpar kring utvecklingen av open access. (En intressant

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016

OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016 OPEN ACCESS den ideala formen för vetenskaplig publicering Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016 Open access (OA) literature is digital, online, free of charge, and free

Läs mer

Informationssökning inför uppsatsen

Informationssökning inför uppsatsen Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information

Läs mer

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande

Läs mer

DET AKADEMISKA SKRIVANDETS POLITISKA EKONOMI. Träff 1, 6/9 2018

DET AKADEMISKA SKRIVANDETS POLITISKA EKONOMI. Träff 1, 6/9 2018 DET AKADEMISKA SKRIVANDETS POLITISKA EKONOMI Träff 1, 6/9 2018 UTGÅNGSPUNKTER Varför skriver vi? För att läsas? För att bidra till den vetenskapliga kunskapsproduktionen? För att meritera oss och synas?

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Lassana Ouattara National Resource Center for Physics Education, Lund University SI-coordinator and instructor

Läs mer

Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg

Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg Digitalisering Digitalisering Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att

Läs mer

Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga artiklar! Linköpings Universitetsbibliotek

Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga artiklar! Linköpings Universitetsbibliotek Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga artiklar! Mikael.Rosell@liu.se 013-282248 Linköpings Universitetsbibliotek 2 FEM saker ni SKA ta med er härifrån! Välja ut och använda relevanta databaser

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

K2:s publiceringspolicy

K2:s publiceringspolicy Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

informationssökning - att söka och finna publikationer på universitetet!

informationssökning - att söka och finna publikationer på universitetet! informationssökning - att söka och finna publikationer på universitetet! Mikael.Rosell@liu.se 013-282248 Linköpings Universitetsbibliotek www.bibl.liu.se biblioteket@liu.se Informationssökning/Mikael Rosell

Läs mer

Söka, värdera, referera

Söka, värdera, referera KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Söka, värdera, referera Ika Jorum, jorum@kth.se Definiera Vad behöver jag veta? Kommunicera Citera och argumentera korrekt Hitta Var och hur kan jag hitta information?

Läs mer

Användningsstatistik ur ett konsortieadministrativt perspektiv. Lisa Lovén, Stockholms universitetsbibliotek CRIStin Vårmøte 21 april 2015

Användningsstatistik ur ett konsortieadministrativt perspektiv. Lisa Lovén, Stockholms universitetsbibliotek CRIStin Vårmøte 21 april 2015 Användningsstatistik ur ett konsortieadministrativt perspektiv Lisa Lovén, Stockholms universitetsbibliotek CRIStin Vårmøte 21 april 2015 E-resursernas andel av de svenska forskningsbiblioteks mediabudget

Läs mer

Ett exempel på hur man kan använda Discovery. Ulrika Nilsson Viktor Öman

Ett exempel på hur man kan använda Discovery. Ulrika Nilsson Viktor Öman Ett exempel på hur man kan använda Discovery Ulrika Nilsson Viktor Öman Innan vi börjar söka väljer vi Search Options och sedan Advanced Search. Discovery Discovery Discovery är förinställt på att söka

Läs mer

Sammanfattning av informationssökning VT19

Sammanfattning av informationssökning VT19 729G19 Tillämpad kognitionsvetenskap Sammanfattning av informationssökning VT19 För godkänt projekt på kursen 729G19 skall man haft ett handledningstillfälle i informationssökning och sammanfattning av

Läs mer

Sökning, källkritik och referenshantering EITA LINA AHLGREN & OLA HEDBÄCK

Sökning, källkritik och referenshantering EITA LINA AHLGREN & OLA HEDBÄCK Sökning, källkritik och referenshantering EITA55 2018-09-07 LINA AHLGREN & OLA HEDBÄCK Agenda Sökprocessen Söktjänster Referenshantering Sökprocessen Problemställning Källkritik Sökord Sökresultat Söktjänster

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga

Läs mer

Policy för vetenskaplig publicering

Policy för vetenskaplig publicering STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Policy Ärendenummer: HIG-STYR 2018/51 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/10 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2013-06-17 Reviderad: 2018-04-27 Giltighetstid: Tillsvidare Policy för

Läs mer

VETENSKAPLIG LITTERATUR

VETENSKAPLIG LITTERATUR VETENSKAPLIG LITTERATUR Inge-Bert Täljedal Läkarprogrammet T2, 9 oktober 2013 Descrip)on: This book addresses the dangers of mixing business with academics. It shows that the very characteris:cs that made

Läs mer

Front 2014 ett taktfast projekt

Front 2014 ett taktfast projekt Front 2014 ett taktfast projekt [242] Ett projekt för att formulera en strategi för hur vi vill att vår informationsförsörjning och systeminfrastruktur ska fungera 2014 2015. [Daniel Forsman] [Whitecode]

Läs mer

Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts. William Bruce Cameron

Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts. William Bruce Cameron Nytta före insats Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts William Bruce Cameron Fyra faser Målgrupper 1 3 Visualiering of användarens upplevelse 2 4 Kvalitativ

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering OA-idealet på väg att bli norm för god publicering Seminariet Open Access Open Science Göteborg 5 november 2009 För tre och ett halvt år sedan, i maj lanserades GU:s e arkiv INLÄGGNING AV ARTIKLAR I E-ARKIVET

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

E-boksstudie vid Högskolebiblioteket i Jönköping: resultat och konsekvenser för förvärvet

E-boksstudie vid Högskolebiblioteket i Jönköping: resultat och konsekvenser för förvärvet E-boksstudie vid Högskolebiblioteket i Jönköping: resultat och konsekvenser för förvärvet Presentation Kungliga biblioteket 170601 Erik Åkesson och Olle Thegeby Innehåll 1. Bakgrund 2. Genomförande av

Läs mer

Nationella riktlinjer för bättre tillgång till forskningsresultat (open access)

Nationella riktlinjer för bättre tillgång till forskningsresultat (open access) Vetenskapsrådets arbete med: Nationella riktlinjer för bättre tillgång till forskningsresultat (open access) Anna Wetterbom Forskningssekreterare infrastruktur What is open access to data about? Ensure

Läs mer

Nyheter om Pakistan och andra länder

Nyheter om Pakistan och andra länder Informationsresurser inför FN-rollspelet 2009 : Konflikten i Pakistan Allmän information om FN United Nations FN:s officiella hemsida http://www.un.org/en/ Svenska FN-förbundet Här finner du information

Läs mer

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt?

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt? Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt? Ulf Kronman, samordnare för programmet OpenAccess.se Anna Lundén, samordnare BIBSAM-konsortiet Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access, Göteborg 2013-04-17

Läs mer

Publicering med öppen tillgång - open access

Publicering med öppen tillgång - open access Publicering med öppen tillgång - open access Språkvetenskapliga fakulteten 27 september 2016 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek Vilka är vi och vad gör vi? Enheten

Läs mer

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Open Access-policy på Chalmers

Open Access-policy på Chalmers Open Access-policy på Chalmers Mötesplats OA 2010 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek Chalmers verksamhet och publicering Rektorsbeslut om Open Access-policy i januari 2010 Bakgrund & förutsättningar Policyns

Läs mer

Forskningsdata i öppna arkiv och universitetsarkiv

Forskningsdata i öppna arkiv och universitetsarkiv Forskningsdata i öppna arkiv och universitetsarkiv Ett projekt inom Kungl. Bibliotekets program OpenAccess.se Mötesplats Open Access Stockholm,12-13 april 2007 Carin Björklund Göteborgs universitetsbibliotek

Läs mer

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata 25 Oktober 2012, Open Access Week, Stockholm Anna Wetterbom, PhD Forskningssekreterare, e-vetenskap Enheten för Infrastruktur Anna.wetterbom@vr.se Vanliga frågor

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

K2:s publiceringspolicy

K2:s publiceringspolicy K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra riktlinjer och kriterier samt processen. K2:s publiceringspolicy riktar

Läs mer

Bibliotekslaboration TDDD39. Maria Grahn Joakim Westerlund Linköpings Universitetsbibliotek

Bibliotekslaboration TDDD39. Maria Grahn Joakim Westerlund Linköpings Universitetsbibliotek Bibliotekslaboration TDDD39 Maria Grahn Joakim Westerlund Linköpings Universitetsbibliotek Syftet med dagens föreläsning & workshop Varför och hur söker man efter information? Spara dina referenser & spara

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. LIBRIS innehåller ca 6 miljoner titlar från svenska universitets- och högskolebibliotek

Marie Gustafsson. Böcker. LIBRIS innehåller ca 6 miljoner titlar från svenska universitets- och högskolebibliotek Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Ny student på Högskolan i Borås Bibliotek & läranderesurser www.hb.se/blr/ Att söka information Olika typer av publikationer

Läs mer

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Vision och strategi Universitetsbiblioteket Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med

Läs mer

Om open access och nya publiceringsvägar

Om open access och nya publiceringsvägar Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång

Läs mer

Forskningssentre for miljøvennlig energi (FME)

Forskningssentre for miljøvennlig energi (FME) Forskningssentre for miljøvennlig energi (FME) Reflektioner efter utvärderingen 2013: Per Stenius PS Interfaces, Åkersberga, Sverige per@stenius.com Primärt mål för FME NFR, oktober 2008: The FME scheme

Läs mer

Open Science. Hur arbetar vi nationellt och på SU med dessa frågor?

Open Science. Hur arbetar vi nationellt och på SU med dessa frågor? Open Science Hur arbetar vi nationellt och på SU med dessa frågor? Min roll Överbibliotekarie Stockholms universitet Vice ordförande i Bibsams styrgrupp Ordförande Open Access och publiceringsfrågor Styrelsemedlem

Läs mer

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med.

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. CINAHL Vad innehåller CINAHL? I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. Fritextsökning Fritextsökning innebär att du söker i alla

Läs mer

Open Access guld och gröna skogar?

Open Access guld och gröna skogar? Open Access guld och gröna skogar? Y R S A. N E U M A N ( A ) A B O. F I Å B O A K A D E M I O P E N A C C E S S - F O R S K A R E ( W W W. P R O J E C T - A G O R A. O R G E U C I P 2 0 1 1-1 4 ) F L,

Läs mer

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Nationell databrunn - möjligheter och behov Förstudie Enheten för LIBRISsystemen och databaslicenser 2010-02-08 Marja Haapalainen Christer Larsson Henrik Lindström Anders Söderbäck Nationell databrunn - möjligheter och behov Underhandsrapport Syfte

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2

Läs mer

Kompetensbas som stödjer Agenda hur utvecklar vi den?

Kompetensbas som stödjer Agenda hur utvecklar vi den? Kompetensbas som stödjer Agenda 2030 - hur utvecklar vi den? Professor Peter Göransson Director Transport platform, KTH Professor Sinisa Krajnovic Director of Transport Area of Advance, Chalmers Högskolans

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Full text only låter farlig, som en återvändsgränd användarundersökning av EDS på Malmö högskola. Linda Trygg

Full text only låter farlig, som en återvändsgränd användarundersökning av EDS på Malmö högskola. Linda Trygg Full text only låter farlig, som en återvändsgränd användarundersökning av EDS på Malmö högskola Linda Trygg Bakgrund EDS (Libsearch) sedan aug 2016 Användarundersökningar april-juni 2017 Vi hade hunnit

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad. Beslutat av rektor , dnr L 2017/178.

Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad. Beslutat av rektor , dnr L 2017/178. Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad Beslutat av rektor 2019-01-15, dnr L 2017/178. Inledning I Högskolelagen (HL) framgår de bestämmelser som gäller för universitet och högskolor.

Läs mer

Handledning Sherpa/RoMEO

Handledning Sherpa/RoMEO Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...

Läs mer

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press.

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press. Every utopia is a fiction, with necessary flaws that prevent it from ever becoming real. I have not met a utopia I would even want to live in. H O W T O B U I L D A G E N C Y I N T H E F A C E O F U N

Läs mer

Sö ka litteratur i ERIC

Sö ka litteratur i ERIC 1 Sö ka litteratur i ERIC Det finns två ingångar om man vill söka i databasen ERIC: Via webben gratis version från the Education Resources Information Center: Denna version kan vara bra att känna till

Läs mer

Forskningsinformation Strategier och. prestationer. Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017

Forskningsinformation Strategier och. prestationer. Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017 Forskningsinformation Strategier och prestationer Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017 > Embracing the Need for Radical Change 17-03-20 Chalmers 2 Som en del av det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas

Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas Initierades 2014 av Bielefeld University med syfte att: Öppna data för publiceringskostnader för vetenskapliga artiklar Möjliggöra

Läs mer

Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Innehåll APC vad är det? Modell I -2012 Modell II 2013- Användning Spaning Article Processing

Läs mer

Ämnesguider Bibliotekets katalog

Ämnesguider Bibliotekets katalog Innehåll Informationssökning för kursen Introduktion till samhällsplanering och geografi, ht18 Karin Meyer Lundén 10 september 2018 Bibliotekets hemsida Bibliotekets katalog Libris Tidskriftslistan Databaslistan

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro Storbritannien World rankings Times Shanghai Cambridge University 3 4 Oxford University 4 10 University College London Imperial College 7 22 6 27 109 universitet + 160 HEI Antalet STEM-examina ökande 1,75%

Läs mer

Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga publikationer Linköpings Universitetsbibliotek

Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga publikationer Linköpings Universitetsbibliotek Informationssökning - att söka och finna vetenskapliga publikationer Mikael.Rosell@liu.se 013-282248 Linköpings Universitetsbibliotek Varför informationssökning? Efter genomgången kurs ska studenten på

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Några kartor över medieteknikområdet. Leif Handberg KTH Medieteknik

Några kartor över medieteknikområdet. Leif Handberg KTH Medieteknik Några kartor över medieteknikområdet Leif Handberg KTH Medieteknik We define Media Technology as: Technology and methods that support mediated communication over distances in space and time It is an engineering

Läs mer

LUP = Mer pengar till forskning?

LUP = Mer pengar till forskning? LUP = Mer pengar till forskning? LUP är som livet... Tomt och innehållslöst,... om man inte fyller det med något! Vad finns i LUP? Hänvisningar och fulltexter till: Tidskriftsartiklar Konferensbidrag»

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Forskarstöd. Att underlätta för forskaren genom hela forskningsprocessen. Johanna Nählinder Forskningskoordinator

Forskarstöd. Att underlätta för forskaren genom hela forskningsprocessen. Johanna Nählinder Forskningskoordinator Forskarstöd Att underlätta för forskaren genom hela forskningsprocessen Johanna Nählinder Forskningskoordinator Johanna.nahlinder@liu.se Twitter: @JohnaLiUB forskarstod@bibl.liu.se Johanna Nählinder, Publiceringens

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument Stefan Andersson Uppsala universitetsbibliotek, Enheten för digital publicering http://publications.uu.se SVEP Svenska högskolans elektroniska publicering Projektet syftar till att främja en mer samordnad

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar frågor

FÖA110 Informationssökningsövningar frågor FÖA110 Informationssökningsövningar frågor De här övningsfrågorna syftar till att du skall bli bekant med sökfunktionerna på bibliotekets webbsidor. Söka böcker och artiklar är förstås bra att kunna. Men

Läs mer

Informationssökning Liberal Arts LIB40 V17

Informationssökning Liberal Arts LIB40 V17 Informationssökning Liberal Arts LIB40 V17 GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK HUMANISTISKA BIBLIOTEKET Vetenskapliga informationskällor Välja sökord, ämnesord Sökteknik (trunkering, booleska operatorer )

Läs mer