Priskonvergens i EMU, vad har hänt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Priskonvergens i EMU, vad har hänt?"

Transkript

1 Priskonvergens i EMU, vad har hänt? Kandidatuppsats i Nationalekonomi 15 hp Institutionen för nationalekonomi med statistik Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, HT 2009 Författare: Emil Aho Henrik Åslund Handledare: Joakim Westerlund 1

2 Sammanfattning När euron infördes som valuta 1999 var förväntningarna att priserna inom EMU-området skulle konvergera. Genom att skapa en inre marknad hade EU redan innan skapat förutsättningar för att underlätta handel och minska transaktionskostnader. Den här uppsatsen undersöker tre aspekter rörande konvergensen i EMU. Först och främst om det har skett konvergens över huvud taget, men också vad som kan ha påverkat konvergensen. Finns det en skillnad i produkters handelsbarhet som påverkar konvergensen? Och har euron gett den förväntade positiva effekten på konvergensen? Genom att undersöka 25 varor och tjänster i 12 EMU-länder mellan åren 1996 till 2009 har ett antal test genomförts för att svara på dessa frågor. Genom ett enhetsrottest på paneldata har följande resultat erhållits. Konvergens har skett inom alla produktgrupper med 5 procents signifikans. Handelsbarhet har en positiv effekt på konvergensen, handelsvaror konvergerar snabbare än icke-handelsvaror. Slutligen undersöktes eurons effekt och tvärtemot vad som förväntades har konvergensen efter eurons införande minskat. Nyckelord: konvergens, handelsbarhet, euroeffekt, enhetsrot 2

3 Förklaringar och förkortningar ADF Akaikes testkriterium Autokorrelation BNP Chitvå-fördelning DD DF Augumented Dickey Fuller Används som ett DF test (se nedan) men för större och mer komplexa tidsserier. Ett test för att bestämma optimal undersökningsmodell. Osäkerheterna i modellen korrelerar med varandra över tiden. Bruttonationalprodukt Sannolikhetsfördelning som används för kvadratsummevariabler som är normalfördelade Difference in difference Undersökningsmetod som mäter effekten av en händelse. Det görs genom att jämföra en grupp utsatt för denna händelse före och efter förändringen samt att jämföra med en kontrollgrupp som inte utsatts för denna händelse. Dickey-Fuller Ett test för enhetsrot i en tidsserie med autoregression. Dummy-variabel En variabel som kan anta värdet 1 eller 0. ECB EIU EMU EU Eurostat HKPI LOP Europeiska Centralbanken. Economic Intelligence Unit databas som tillhandahåller prisuppgifter på enskilda varor i städer runt om i världen. Ekonomiska monetära unionen. Europeiska Unionen. Statistikmyndighet som tillhandahåller statistik till EU:s institutioner. Harmoniserat konsumentprisindex Harmoniserade för att göra konsumentprisindex jämförbara mellan länder. Lagen om ett pris teori som säger att en vara ska kosta lika i alla länder. 3

4 P-värde PPP UBS Z-värde Värde som anger hur tillförlitligt resultatet av ett test är. Ju lägre värde desto mer tillförlitligt är resultatet. Köpkraftsparitet (Purchasing power parity) teori som anger köpkraften av länders valutor. Union Bank of Switzerland Schweizisk investmentbank. Ett värde på en testvariabel som följer en normalfördelningskurva. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Teori Lagen om ett pris PPP Balassa-Samuelson-effekten Handelsbarhet Valutaunioner Litteraturstudie Metod Priskonvergens Effekten av handelsbarhet Euroeffekten Data Resultat och analys Konvergens Handelsbarhet Euroeffekt Slutsats Referenser Appendix Appendix

6 1. Inledning Allteftersom handeln i världen ökar och blir mer integrerad ökar valutaflödena. Många företag verkar idag på en global marknad. Med ökad rörlighet för varor och kapital har det blivit lättare att handla med andra länder och jämföra priser. Idag konsumerar vi i större grad samma saker i alla länder, och en stor del av det som konsumeras importeras. Det bör leda till att priserna konvergerar och bli mer lika mellan länder. En tröja tillverkad i Kina borde kosta lika mycket i Grekland som i Tyskland. Inom EU har gränserna öppnats upp för att underlätta handel. I och med eurons införande har det blivit ännu lättare att jämföra priser mellan länder och förutsättningarna för konvergens har blivit bättre Bakgrund Efter sju års arbete godkändes 1993 de sista hundratals lagarna som krävdes för att skapa en inre marknad vilket är grunden för EU idag. Detta gjorde det möjligt att fritt föra arbetskraft, kapital och varor mellan länderna. För att ytterligare öka integrationen infördes 1999 euron som elektronisk handelsvaluta i elva länder, Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike infördes den även som elektronisk valuta i Grekland ersatte euron även den nationella valutan och började användas som betalningsmedel av allmänheten. Efter de tolv ursprungliga länderna har nu även ytterligare fyra länder anslutit sig, 2007 infördes den i Slovenien, 2008 på Malta och Cypern och 2009 i Slovakien (Europakommissionen, 2009). Tanken bakom införandet av euron var enligt Europakommissionen att konsumenter skulle få följande fördelar: En mer konkurrenskraftig marknad: Pristransparensen kommer öka då de blir enklare för konsumenter att jämföra priset på varor mellan länder. Stabilare priser: Inflationen kommer sjunka och ligga på en stabil nivå. Lättare och billigare lånande: Då målet är att hålla en låg inflation kommer Europeiska centralbanken (ECB) även hålla en låg ränta. Lägre resekostnader: Då växelkurskostnaden försvinner kommer det bli billigare att resa. Större tillväxt och flera jobb: Med en europeisk marknad och valuta kommer det bli billigare och säkrare för företag att investera vilket kommer generera fler jobb och högre tillväxt. Ökade offentliga investeringar: Det kommer även bli billigare för länder att låna vilket gör att de får mer pengar över som kan investeras i infrastruktur och ökad välfärd. 1

7 1.2. Problemdiskussion EU utgör ett intressant område att studera utifrån de teorier som finns kring prisutveckling. Inom ett område där länders gränser har öppnats upp mot varandra bör priserna ha påverkats när transaktionskostnader i form av tullar och avgifter har försvunnit. Transaktionskostnader är en stor anledning till att köpkraftspariteten (PPP) och lagen om ett pris (LOP) vanligen misslyckas. Fortfarande finns det sådant som inte kan handlas över gränser, eller som kan handlas, men till mycket höga transaktionskostnader. Det handlar framför allt om tjänster av olika slag, till exempel hårklippning eller ett restaurangbesök. En avsikt är att undersöka om det skett konvergens mellan 1996 och Denna period täcker både åren med inre marknad och åren från att euron infördes. Eftersom varor och tjänster enkelt kan delas upp i handels- och icke-handelsvaror är det intressant att undersöka om det finns en skillnad mellan de två. Förväntningen är att handelsvaror snabbare ska konvergera då pristransparensen för dem är högre samtidigt som transaktionskostnaderna är lägre. Därför bör arbitragemöjligheter försvinna relativt snabbt inom handelsvaror jämfört med icke-handelsvaror. Om en sådan skillnad skulle hittas är det inte något som är unikt för euroområdet utan något som skulle kunna generaliseras även för andra länder med liknande handelsutbyte. Slutligen ämnar uppsatsen undersöka om införandet av euron haft någon inverkan på konvergensen inom de varor som ingår i studien. Genom eurons införande har ytterligare en transaktionskostnad försvunnit, något som bör underlätta handel. Frågan är hur stor den eventuella effekten är Frågeställning De frågor som vi genom denna uppsats söker svara på är: Har det skett konvergens av priserna mellan EMU-länderna? Har handelsbarhet av produkten någon påverkan på konvergenshastigheten? Har euron haft den väntade effekten och ökat konvergensen mellan medlemsländerna? 1.4. Syfte Syftet med uppsatsen är att lyfta fram konkreta exempel på vad EU-samarbetet inneburit för dess medlemsländer genom att visa hur stor effekt EU och EMU har haft på priserna inom EMU-området, något som EU-medborgaren möts av dagligen. Detta bidrar också till att öka förståelsen för hur Sverige skulle påverkas av ett eventuellt framtida medlemskap i EMU. 2

8 2. Teori De relevanta teorier som behandlar priser och priskonvergens presenteras nedan. Dessutom sammanfattas tidigare studier i ämnet. Allt för att ge en bra inblick i ämnet samt att skapa ett fundament för en bra och teoretiskt förankrad analys Lagen om ett pris Enligt LOP bör priset på en viss produkt som handlas på internationella marknaden vara samma oavsett var du än befinner dig uttryckt i samma valuta. Om prisskillnader uppstår ges arbitragemöjligheter och en aktör kan då köpa varan i det billiga landet och sälja den i det dyra och göra en riskfri vinst. Efter en tid kommer detta handelsmönster göra att priserna konvergerar mot varandra tills det inte längre går att göra någon vinst. LOP:s begränsning är att den inte tar i hänsyn transaktionskostnader, tullar och andra avgifter som gör att arbitragemöjligheter blir svåra eller omöjliga att utnyttja (Taylor och Taylor, 2004). LOP har diskuterats och testats ingående under åren, Rogoff (1996) visade med linjära modeller en mycket långsam priskonvergens på 15 procent per år. Nyare studier som använder sig av icke-linjära samband har visat en snabbare nerbrytning av prisdispersion (Sarno et al. 2004). LOP har även kritiserats flitigt, Engel and Rogers (1996) visade med hjälp av att studera effekten transportkostnader att landsgränser förklarar stor del av prisskillnaderna och att korsa en landsgräns kan liknas med att lägga till 1000 mil i transportsträcka. Asplund och Friberg (2001) visade att samma vara i olika tax-free butiker i Skandinavien hade olika priser, den enda skillnaden var att det var uttryckt i olika valutor. Prisillusion är därför en annan anledning till varför LOP inte håller 2.2. PPP PPP är ett begrepp som innebär att köpkraften i ett land ska vara densamma som köpkraften i ett annat land. En inhemsk varukorg ska kosta lika mycket i utlandet omräknat med den nominella växelkursen. PPP baseras på LOP, men det är den aggregerade prisnivån som används för att mäta PPP. Om prisnivån mellan länderna är lika kan den nominella växelkursen mellan länderna S t räknas ut på följande sätt: S t = P t P t (1) Där P t är inhemsk prisnivå och P t är utländsk prisnivå (Taylor, 2003). Vanligtvis används konsumentprisindex för att ange det aggregerade priset i ett land. PPP kan därför användas för 3

9 att mäta skillnader i köpkraft mellan länder. För att PPP ska hålla så antas det, liksom för LOP, att det inte finns några transportkostnader eller andra transaktionskostnader. PPP som presenteras i ekvationen ovan kallas absolut PPP. Inom PPP-teorin finns också en relativ PPP som gör gällande att skillnader i inflationstakt mellan de två länderna ger upphov till en förändring i den nominella växelkursen S t = P t s t 1 P t 1 P t P t 1 (2) där representerar skillnaden från en tidsperiod innan. På lång sikt bör länder ha samma köpkraftsparitet. Utvecklingen mot samma nivå sker då arbitragemöjligheter utnyttjas (Cassel, 1918). PPP används ofta för att jämföra länders välfärd. PPP ger en bättre uppskattning och ett bättre jämförelsetal än vad BNP/capita gör. Genom att jämföra PPP istället för BNP, jämförs vad befolkningen kan konsumera snarare än vad den producerar (Blanchard, 2009) Balassa-Samuelson-effekten Balassa (1964) och Samuelson (1964) förklarade att avvikelser från PPP kan bero på att produktiviteten på handelsvaror skiljer sig mellan länder och att rika länder har högre produktivitet än andra. Samtidigt är produktiviteten inom icke-handelsvaror som t.ex. tjänster jämnare mellan fattiga och rika länder, vilket gör att produktivitetsskillnaderna mellan handelsvaror och icke-handelsvaror är större inom rika länder. Om priset är lika med marginalkostnaden menar Balassa (1964) och Samuelson (1964) att priserna på tjänster kommer öka då produktiviteten på handelsvaror ökar. Det beror på att lönerna inom den sektorn kommer öka och då kommer även lönerna inom tjänstesektorn att öka, p.g.a. arbetskraftsrörlighet, vilket gör att priset på tjänster kommer att öka. Enligt detta resonemang kommer rika länder som har hög produktivitet på handelsvaror även ha höga priser på tjänster och då dessa priser ingår i PPP, men inte påverkar växelkursen, kommer dessa länder få en lägre växelkurs än jämviktsväxelkursen. Desto större produktivitetsskillnad mellan länderna ju större kommer avvikelserna från jämviktsväxelkursen att vara (Balassa, 1964; Samuelson, 1964) Handelsbarhet En av de starkaste anledningarna som presenteras som orsak till att PPP eller LOP inte håller särskilt bra i verkligheten är det faktum att varor och tjänster inte kan handlas eller transporteras fritt inom och mellan länder. Dock finns det skillnader i hur lätt, eller svårt, en 4

10 vara eller tjänst kan transporteras. Tjänster är i regel relativt svårhandlade över långa distanser medan lätta ickeskrymmande varor kan transporteras lätt och billigt. Crucini et al. (2005) har gjort en undersökning av just avvikelser från LOP genom att förklara det med hur handelsbar en vara är. Handelsbarhet har de definierat som kvoten mellan internationella handelsflöden av en vara och den totala outputen av samma vara. Vilket uttrycker hur stor andel av produktionsvolymen av en vara som hamnar utanför det land där den produceras. Crucini et al. (2005) kopplar även avvikelse från LOP till andel icke-handelsbar input som använts för att producera en vara eller tjänst, vilket innebär att tjänster som består till stor del av arbetskraft får en stor andel icke-handelsbar input. I undersökningen har de testat ett antal varor och tjänster mot handelsbarhet och andel icke-handelsbar input. De finner ett signifikant negativt samband mellan prisdispersion och handelsbarhet och ett positivt samband mellan prisdispersion och andel icke-handelsbar input Valutaunioner Handeln i världen har de senaste decennierna ökat kraftigt, samtidigt med den har också valutaflödena ökat. Trots det väljer de allra flesta länder i världen att ha en egen valuta, vilket kan bero på att det finns en viss patriotism i att ha en egen valuta. Med färre antal valutor i världen skulle riskerna vid transaktioner minska och därmed även kostnaderna (Frankel och Rose, 2002). Det finns dock ett antal exempel på valutaunioner och valutasamarbeten i världen utöver euron. Belgien och Luxemburg hade redan innan euron en valutaunion med respektive lands valuta låsta mot varandra. I västafrika finns långtgående planer på att införa en gemensam valuta. I Karibien har åtta länder en valutaunion, och ett antal arabländer rika på olja är också på god väg att ingå en valutaunion. Fördelarna med en valutaunion är minskade transaktionskostnader, men till en kostnad av den egna nationella penningpolitiken. För en valutaunion ska fungera bra krävs att länderna inom unionen inte är helt olika ekonomiskt sett. Enligt Alesina et al. (2002) är handeln mellan länder inom en valutaunion avgörande för hur bra den fungerar. Även avstånd lyfter de fram som en viktig faktor. Det geografiska avståndet spelar självklart en viktig roll, men också de sociala och språkliga avstånden är viktiga. Mundell (1961) var den första att diskutera valutaunioner. Enligt honom är faktormobiliteten mellan länder avgörande för hur en valutaunion fungerar. Alla faktorer ska kunna röra sig relativt fritt mellan länder. Frankel och Rose (1998) lyfter fram vikten av synkroniserade konjunkturcykler mellan länder. Eftersom 5

11 länderna delar penningpolitik är det viktigt att de befinner sig liknande ekonomisk situation för att penningpolitiken ska ge önskad effekt. Huruvida EMU är en optimal valutaunion har diskuterats omfattande. Det svåra är att definiera vad som är en optimal valutaunion. Det begränsas oftast till väldigt små områden där alla faktorer är näst intill helt rörliga. Det som man verkar vara eniga om är att en valutaunion fungerar bättre efter att den har ingåtts (Alesina et al., 2002; Frankell och Rose, 1998; McKinnon, 1963; Mundell 1961). Länder som kan tyckas vara väldigt olika tvingas då anpassa sig till varandra och bli mer integrerade. Detta kan förklaras av Lucas kritik som säger att policyförändringar inte kan tolkas i förhand med de förutsättningar som gäller innan förändringen, eftersom policyförändringen kommer att förändra förutsättningarna (Lucas, 1976) Litteraturstudie Det har skrivits ett antal artiklar om införandet av euron och om hur det påverkar priskonvergensen mellan medlemsländerna. Lutz (2003) studerade konvergensen genom att undersöka priset på ett fåtal varor, en Big Mac, tidningen The Economist, bilar samt en prisundersökning gjord av banken UBS. Han använde sig av en diffrence-in-difference (DD) analys och har inriktat sig på samtliga EU medlemmar mellan 1995 och Lutz (2003) kan inte visa att införandet av euron har inneburit ökad priskonvergens. Han menar även att införandet av de faktiska mynten och sedlarna inte bör ha någon effekt men att det var för tidigt att dra sådana slutsatser. Engel och Rogers (2004) har använt sig av databasen Economic Intelligence Unit (EIU) som innehåller priset på en mängd olika produkter, både handelsvaror och icke-handelsvaror, i städer runt om i världen från 1990 till De har testat om variansen för priset på enskilda produkter har minskat. För att förklara skillnaderna mellan länderna har de korrigerat för skillnader i ländernas momssats, vinstpålägg, lönenivå samt transportkostnad. Trots de olika korrigeringarna lyckades de inte bevisa att införandet av euron har minskat prisdispersionen. Engel och Rogers (2004) menar dock att införandet av den inre marknaden har haft stort inflytande på priskonvergens och att priserna inom EU konvergerade mycket i början av 1990-talet. Däremot har inte införandet av euron fått den väntade effekten nämligen fortsatt nedbrytning av prisdispersionen. Baye et al. (2002) undersökte priset på ett fåtal varor som handlas över internet. De har använt sig av data från Kelkoo som är en prisuppgiftshemsida som då besöktes av 1 miljon unika 6

12 användare varje månad. Stickprovet bestod av sju EU-länder mellan 2001 och 2002 varav fyra var medlem i EMU. Kelkoo fanns vid tiden för undersökningen i Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige, Storbritannien och Danmark. Genom att jämföra onlinepriserna mellan euroländerna och de andra länderna visade Baye et al. (2002) att priserna hade ökat i euroländerna och även att skillnaderna i priser hade ökat i detta område vilket indikerar ökad prisdispersion. Foad (2009) granskade kostnaderna för mat och logi samt oförutsedda kostnader för amerikanska stadsanställda arbetandes utomlands mellan 1995 och 2002 i olika Europeiska städer. Genom att jämföra prisvolatiliteten mellan städer inom landet och städer utanför landsgränsen visar han hur en landsgräns påverkar prisdispersionen. Foad (2009) menar att en landsgräns har inverkan på prissättningen och att den lägger till mellan tre och tolv mil i transportsträcka. Han menar också att mindre länder har blivit mer inneslutna medan handeln mellan större har ökat. Viss priskonvergens kan ses mellan stora europeiska länder, men inte bland små (Foad, 2009). Funke och Koske (2008) analyserade LOP genom att undersöka Eurostatdata från 25 EUländer mellan 1995 och De använde sig av ett enhetsrottest för att undersöka konvergens för 90 olika konsumentpriser indelat i 11 olika grupper. Länderna delades in i tre olika panelgrupper, de 15 gamla medlemsländerna, de 10 nyare medlemsländerna bestående av länder från central- och östeuropa samt medelhavsländerna och slutligen en grupp bestående av samtliga länder. Undersökningen visade att det skett konvergens för 70 procent av produktgrupperna och att LOP är starkare inom de 15 äldre medlemsländerna än de 10 nya. En av de senaste studierna av priskonvergens inom euroländerna har gjorts av Fischer (2009). Där undersöks om det skett någon konvergens av tvättmaskinspriserna inom EU. 17 länder är med i undersökningen som sträcker sig från 1995 fram till Fischer (2009) använder sig av ett log t-test för att testa om standardavvikelsen för de kvalitetsjusterade priserna har konvergerat. I tidigare undersökningar har oftast F-test använts för att undersöka konvergens. Med ett log t-test är det möjligt att identifiera konvergens som skett under olika tider och med olika hastighet mellan länder. Det möjliggör även identifiering av kluster av länder där konvergens har skett. Fischer (2009) finner ingen konvergens för sitt urval och han kan heller inte identifiera några kluster av länder där det skett priskonvergens. Som förklaring diskuterar Fischer (2009) om energipriset kan haft en inverkan. Ungefär samtidigt som euron infördes har energipriserna ökat, vilket lett till att transportkostnaderna ökat. Han diskuterar 7

13 också om olika konkurrenssituationen mellan länderna påverkat resultatet. Vissa länder inom EMU har upplevt en starkare ökning av konkurrensen än andra, vilket lett till en starkare prispress (Fischer, 2009). Cuaresma et al. (2007) har tittat på ett stort antal enskilda varor och tjänster som de tagit från EIU:s databas. Cuaresma et al. (2007) mäter hur variansen har utvecklats och testar om den minskat. För att hänföra resultaten till eurons införande har de jämfört med en kontrollgrupp som består av länder utanför EMU, både EU-länder och länder som står utanför unionen. Cuaresma et al. (2007) finner mindre prisdispersion för bilar, alkohol och tobaksvaror jämfört med kontrollgruppen. De finner också en konvergens för vissa tjänstepriser. Deras slutsats är dock att det skett en konvergens framför allt under första halvan av 1990-talet och att ingen ytterligare konvergens skett efter eurons införande. De finner även att det inom kontrollgruppen skett en ökning i prisdispersionen från Något som inte skett inom EMU-länderna. De förklarar resultatet med att det mesta av konvergensen redan skett under talet och att det är själva åtagandet från länderna som infört euron att leva upp till vissa ekonomiska krav, som redan innan euron infördes ledde till konvergens. De utesluter inte heller att en konvergens kan ha skett men att andra faktorer har eliminerat den effekten. Mathä (2006) har undersökt hur matvarupriserna i Luxemburg och dess grannländer Belgien, Frankrike och Tyskland, har utvecklas efter eurons införande. Då Luxemburg är ett relativt litet land med ett stort antal inresande pendlare från grannländerna tror Mathä (2006) sig kunna finna signifikant bevis för konvergens. Han har undersökt 92 varor under sex tidsperioder i de olika länderna. Slutsatsen han kan dra är att det skett en större konvergens mellan Luxemburg och Belgien än mellan Luxemburg och de andra länderna. Det kan troligtvis förklaras av att Luxemburg och Belgien tidigare haft en fast växelkurs mellan länderna. Det skulle kunna indikera att euron kan ha en effekt på längre sikt då länderna under en lång tid i princip varit en valutaunion (Mathä, 2006). De olika priserna och graden av konvergens förklaras av avstånd och gränser. En undersökning som skiljer sig starkt från övriga är den Alligton et al. (2005). De har undersökt ett stort antal varugrupper mellan åren 1995 till Med DD-metoden testar de data för konvergens. Även Alligton et al. (2005) har använt sig av en kontrollgrupp bestående av länder utanför EMU-samarbetet men inom EU. De skiljer också mellan handelsvaror och icke-handelsvaror där handelsvarorna bör ha upplevt en större konvergens. Resultaten visar att så också är fallet. De finner inga bevis för konvergens inom icke-handelsvaror, men för 8

14 handelsvaror finner man en konvergens jämfört med kontrollgruppen. Som en förklaring till konvergensen ger de betydelsen av att risken minskat genom en gemensam valuta. Därmed är Allington et al. (2005) de enda som har funnit en euroeffekt. 3. Metod För att undersöka frågeställningarna har ett augumented Dickey-Fuller test (ADF) konstruerat av Dickey och Fuller (1979) använts för att analysera data från Eurostat täckande tolv EMUländer. Nedan följer en redogörelse av för- och nackdelar med testet och vilka alternativa tester som övervägts. Den data som använts för undersökningen kommer även presenteras och diskuteras i detta avsnitt Priskonvergens För att testa för hypotesen om konvergens undersöks om prisförändringen i ett land jämfört med ett medelvärde av samtliga länder i urvalet y it y t kan förklaras av skillnader i förändring i föregående period. Om den beroende variabeln är stationär innebär det att prisförändringarna konvergerar mot ett gemensamt medelvärde och lutningskoefficienten δ i framför den laggade variabeln blir ett mått på konvergenshastigheten. ADF-modellen för att testa för konvergens med en konstant och trend ser då ut på följande sätt: y it y t = β 1i + β 2i t + δ i y it 1 y t 1 + m j =1 α ij y it j y t j + ε it (3) Där den beroende variabeln är förändring i priset i ett land på en viss produkt i förhållandet till ett medelvärdet. β 1i är konstanten, β 2i t representerar en månatlig tidstrend och ε it står för det som inte förklaras av modellen för landet i. Indexeringen j står för lagglängden. ADF-testet blir ett test för LOP för de olika produktgrupperna i de olika länderna vilket passar sig bra till den här uppsatsen. Ett annat test som har övervägts är DD-testet, men ADF-testet ansågs bättre lämpat då DD-testet enbart riktar sig mot att studera enskilda avgränsade händelser medans ADF-testet mäter konvergens över tid. ADF-testet begränsar även effekten av tvärsnittsinformation och autokorrelation korrigeras genom att lägga till laggade värden av den beroende variabeln. Lagglängden bestäms med Akaikes informationskriterium vilket mäter hur förklaringsgraden förändras av att addera ytterligare en förklarande variabel. Nollhypotesen för ADF-testet som innebär enhetsrot, testar ifall δ i = 0 och innebär att den beroende variabeln är icke-stationär: Testet är ensidigt då δ i bara kan anta värden mellan 0 och -2. Om nollhypotesen förkastas innebär det att δ i < 0 och den beroende variabeln är 9

15 stationär. Signifikansnivån för testet blir ett mått för hur stor sannolikhet det är att konvergens skett för en viss produktgrupp i ett land och det är p-värdet från detta test som används för att analysera effekten av handelsbarhet och euron. Problemet är hur det på bästa sätt dessa p-värden kan kombineras för att skapa ett sammanfattande konvergenstest för alla länder i undersökningen? Detta diskuteras i Choi (2001) som menar att olika sätt att summera p-värden ger mer pålitliga resultat än de annars mer använda summeringsmetoderna för paneldata se t.ex. Levin et al. (2002). Choi (2001) analyserar tre olika testmetoder som alla är baserade på p-värden från landsspecifika ADFtest. Testformlerna ser ut på följande sätt: N P = 2 i=1 ln(p i ) (4) Z = 1 N N i=1 ɸ 1 (p i ) (5) L = N i=1 ln ( p i 1 p i ) (6) där ɸ 1 är den inverterade normalfördelningen och p i p-värdet från ADF-test i. P-testet är ett inverterat chi-två-test skapat av Fisher (1932), Z-testet är ett inverterat normaltest skapat av Stouffer et al. (1949) och L-testet är logit-test skapat av George (1977). Då p-värdet enbart kan anta värden mellan noll och ett får alla tester utom (6) asymptotiska standardfördelningar. Choi (2001) använder simulering för att utvärdera egenskaperna hos de olika testen. Det inverterade normaltestet överträffade alla andra och därför kommer detta test användas i uppsatsen. Nollhypotesen är att δ i = 0 för alla i vilket innebär att inget land i produktgruppen har konvergerat. Alternativa hypotesen är att δ i < 0 för åtminstone ett i. Förkastelse av nollhypotesen innebär att minst ett land i urvalet har konvergerat. Z-värdena från det inverterade normaltestet används i konvergensanalysen mellan EMU-länderna som mått på konvergens Effekten av handelsbarhet För att analysera effekten av handelsbarhet delades undersökningen upp i handelsvaror och icke-handelsvaror. Skillnaden i konvergensnivå mellan de två grupperna undersöktes för att se om handelsbarhet påverkar nedbrytning av prisdispersion. Som beroende variabel användes medelvärdet av p-värdena för varje produktgrupp och minsta kvadratmetoden nyttjades 10

16 genom att göra en regression med handelsbarhet som dummyvariabel. Dummyvariabeln (D Hm ) får värdet 1 om det är en handelsvara och 0 annars vilket resulterar i följande modell: pm = β 1m + β 2 D Hm + u m (7) Modellen undersöker om medelvärdet över alla länder pm för produktgrupp m påverkas av handelsbarhet och nollhypotesen är att β 2 = 0, vilket innebär ingen skillnad i konvergens mellan grupperna. Alternativet är att β 2 < 0 vilket innebär att handelsvaror har större sannolikhet att konvergera än icke-handelsvaror. Ett ensidigt test valdes då teorin visar att handelsvaror bör konvergera fortare än icke-handelsvaror Euroeffekten För att se om införandet av euron har påverkat konvergensen mellan länderna delades datamängden upp i två delar, före och efter 1999 då euron infördes som elektronisk valuta valdes som brytpunkt, då alla transaktioner började ske i euro vilket innebär att växelkurserna är låsta och att alla eventuella valutarisker elimineras. Dock finns effekten av prisillusion fortfarande kvar när konsumenterna inte kan jämföra priserna i samma valuta. Den uppdelade datamängden analyserades med ADF-testet på samma sätt som tidigare med enda skillnaden att en lagglängd på tre laggar användes för alla tester då denna lagglängd var tillräcklig för att få med all eventuell autokorrelation. Lagglängden bestämdes med hjälp av Akaikes informationskriterium. För att testa om det var någon skillnad mellan de två olika datamängderna användes samma metod som för handelsbarhet (ekvation 7). Där pm är medelvärdet av p-värdena från produktgrupp m från det nya ADF-testet både före och efter införandet av euron. Dummyvariabeln blir 1 om det är efter 1999 och 0 annars. Nollhypotesen är att β 2 = 0 vilket innebär att euron inte har någon påverkan på konvergensen. Alternativet är att β 2 0 vilket innebär att konvergenshastigheten har ökat eller minskat efter införandet euron. Effekten bestäms av tecknet framför β 2, ett positivt värde innebär att konvergensen var högre innan införandet av euron och ett negativt värde innebär att euron har ökat konvergensen Data Den data som används i uppsatsen är harmoniserat konsumentprisindex (HKPI) som samlas in av Eurostat. HKPI består prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster indelade i grupper indexerat med 2005 som basår. De har harmoniserats för att göras jämförbara mellan länder, till skillnad från vanliga konsumentprisindex. Datamängden täcker den månatliga 11

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Högre priser med euron

Högre priser med euron Högre priser med euron Föreningen Medborgare Mot EMU Box 45050, 104 30 Stockholm Tel. +46 8 540 23 395 info@mmemu.org Den svenska ja-kampanjen har hävdat att priserna sjunker om Sverige ansluter sig till

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

1 ekonomiska 16 kommentarer juni 2009 nr 6, 2009

1 ekonomiska 16 kommentarer juni 2009 nr 6, 2009 n Ekonomiska kommentarer Sedan finanskrisen bröt ut i september 2008 har värdet på den svenska kronan svängt kraftigt. Det är då naturligt att fråga sig vad som kan vara en långsiktigt rimlig utveckling

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering MSG830 Statistisk analys och experimentplanering Tentamen 16 April 2015, 8:30-12:30 Examinator: Staan Nilsson, telefon 073 5599 736, kommer till tentamenslokalen 9:30 och 11:30 Tillåtna hjälpmedel: Valfri

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Handel och medlemskap i EMU*

Handel och medlemskap i EMU* HARRY FLAM Handel och medlemskap i EMU* Nyare rön tyder på att handeln inom valutaunionen kan öka med några procent om valutaväxling, valutasäkring och valutakursosäkerhet elimineras. Därutöver kan den

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2013 Konsumentprisindex 2013, januari Inflationen avtog i januari till procent Den årsförändring av konsumentpriserna, dvs inflationen, som Statistikcentralen räknat avmattades i januari

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Internationell utblick - Cannabistrender

Internationell utblick - Cannabistrender Internationell utblick - Cannabistrender - statistik, policy, legalisering etc Joakim Strandberg, Internationell narkotikarapportering Cannabismarknaden i EU Ökad inhemsk produktion efter kunskapsutbyte

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

n n Ekonomiska kommentarer

n n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna ekonomiska kommentar presenterar vi de huvudsakliga resultaten från en enkät om företagens prissättning. Resultaten tyder på att företagen under senare tid haft svårt att

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer