Priskonvergens i EMU, vad har hänt?

Transkript

1 Priskonvergens i EMU, vad har hänt? Kandidatuppsats i Nationalekonomi 15 hp Institutionen för nationalekonomi med statistik Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, HT 2009 Författare: Emil Aho Henrik Åslund Handledare: Joakim Westerlund 1

2 Sammanfattning När euron infördes som valuta 1999 var förväntningarna att priserna inom EMU-området skulle konvergera. Genom att skapa en inre marknad hade EU redan innan skapat förutsättningar för att underlätta handel och minska transaktionskostnader. Den här uppsatsen undersöker tre aspekter rörande konvergensen i EMU. Först och främst om det har skett konvergens över huvud taget, men också vad som kan ha påverkat konvergensen. Finns det en skillnad i produkters handelsbarhet som påverkar konvergensen? Och har euron gett den förväntade positiva effekten på konvergensen? Genom att undersöka 25 varor och tjänster i 12 EMU-länder mellan åren 1996 till 2009 har ett antal test genomförts för att svara på dessa frågor. Genom ett enhetsrottest på paneldata har följande resultat erhållits. Konvergens har skett inom alla produktgrupper med 5 procents signifikans. Handelsbarhet har en positiv effekt på konvergensen, handelsvaror konvergerar snabbare än icke-handelsvaror. Slutligen undersöktes eurons effekt och tvärtemot vad som förväntades har konvergensen efter eurons införande minskat. Nyckelord: konvergens, handelsbarhet, euroeffekt, enhetsrot 2

3 Förklaringar och förkortningar ADF Akaikes testkriterium Autokorrelation BNP Chitvå-fördelning DD DF Augumented Dickey Fuller Används som ett DF test (se nedan) men för större och mer komplexa tidsserier. Ett test för att bestämma optimal undersökningsmodell. Osäkerheterna i modellen korrelerar med varandra över tiden. Bruttonationalprodukt Sannolikhetsfördelning som används för kvadratsummevariabler som är normalfördelade Difference in difference Undersökningsmetod som mäter effekten av en händelse. Det görs genom att jämföra en grupp utsatt för denna händelse före och efter förändringen samt att jämföra med en kontrollgrupp som inte utsatts för denna händelse. Dickey-Fuller Ett test för enhetsrot i en tidsserie med autoregression. Dummy-variabel En variabel som kan anta värdet 1 eller 0. ECB EIU EMU EU Eurostat HKPI LOP Europeiska Centralbanken. Economic Intelligence Unit databas som tillhandahåller prisuppgifter på enskilda varor i städer runt om i världen. Ekonomiska monetära unionen. Europeiska Unionen. Statistikmyndighet som tillhandahåller statistik till EU:s institutioner. Harmoniserat konsumentprisindex Harmoniserade för att göra konsumentprisindex jämförbara mellan länder. Lagen om ett pris teori som säger att en vara ska kosta lika i alla länder. 3

4 P-värde PPP UBS Z-värde Värde som anger hur tillförlitligt resultatet av ett test är. Ju lägre värde desto mer tillförlitligt är resultatet. Köpkraftsparitet (Purchasing power parity) teori som anger köpkraften av länders valutor. Union Bank of Switzerland Schweizisk investmentbank. Ett värde på en testvariabel som följer en normalfördelningskurva. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Teori Lagen om ett pris PPP Balassa-Samuelson-effekten Handelsbarhet Valutaunioner Litteraturstudie Metod Priskonvergens Effekten av handelsbarhet Euroeffekten Data Resultat och analys Konvergens Handelsbarhet Euroeffekt Slutsats Referenser Appendix Appendix

6 1. Inledning Allteftersom handeln i världen ökar och blir mer integrerad ökar valutaflödena. Många företag verkar idag på en global marknad. Med ökad rörlighet för varor och kapital har det blivit lättare att handla med andra länder och jämföra priser. Idag konsumerar vi i större grad samma saker i alla länder, och en stor del av det som konsumeras importeras. Det bör leda till att priserna konvergerar och bli mer lika mellan länder. En tröja tillverkad i Kina borde kosta lika mycket i Grekland som i Tyskland. Inom EU har gränserna öppnats upp för att underlätta handel. I och med eurons införande har det blivit ännu lättare att jämföra priser mellan länder och förutsättningarna för konvergens har blivit bättre Bakgrund Efter sju års arbete godkändes 1993 de sista hundratals lagarna som krävdes för att skapa en inre marknad vilket är grunden för EU idag. Detta gjorde det möjligt att fritt föra arbetskraft, kapital och varor mellan länderna. För att ytterligare öka integrationen infördes 1999 euron som elektronisk handelsvaluta i elva länder, Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike infördes den även som elektronisk valuta i Grekland ersatte euron även den nationella valutan och började användas som betalningsmedel av allmänheten. Efter de tolv ursprungliga länderna har nu även ytterligare fyra länder anslutit sig, 2007 infördes den i Slovenien, 2008 på Malta och Cypern och 2009 i Slovakien (Europakommissionen, 2009). Tanken bakom införandet av euron var enligt Europakommissionen att konsumenter skulle få följande fördelar: En mer konkurrenskraftig marknad: Pristransparensen kommer öka då de blir enklare för konsumenter att jämföra priset på varor mellan länder. Stabilare priser: Inflationen kommer sjunka och ligga på en stabil nivå. Lättare och billigare lånande: Då målet är att hålla en låg inflation kommer Europeiska centralbanken (ECB) även hålla en låg ränta. Lägre resekostnader: Då växelkurskostnaden försvinner kommer det bli billigare att resa. Större tillväxt och flera jobb: Med en europeisk marknad och valuta kommer det bli billigare och säkrare för företag att investera vilket kommer generera fler jobb och högre tillväxt. Ökade offentliga investeringar: Det kommer även bli billigare för länder att låna vilket gör att de får mer pengar över som kan investeras i infrastruktur och ökad välfärd. 1

7 1.2. Problemdiskussion EU utgör ett intressant område att studera utifrån de teorier som finns kring prisutveckling. Inom ett område där länders gränser har öppnats upp mot varandra bör priserna ha påverkats när transaktionskostnader i form av tullar och avgifter har försvunnit. Transaktionskostnader är en stor anledning till att köpkraftspariteten (PPP) och lagen om ett pris (LOP) vanligen misslyckas. Fortfarande finns det sådant som inte kan handlas över gränser, eller som kan handlas, men till mycket höga transaktionskostnader. Det handlar framför allt om tjänster av olika slag, till exempel hårklippning eller ett restaurangbesök. En avsikt är att undersöka om det skett konvergens mellan 1996 och Denna period täcker både åren med inre marknad och åren från att euron infördes. Eftersom varor och tjänster enkelt kan delas upp i handels- och icke-handelsvaror är det intressant att undersöka om det finns en skillnad mellan de två. Förväntningen är att handelsvaror snabbare ska konvergera då pristransparensen för dem är högre samtidigt som transaktionskostnaderna är lägre. Därför bör arbitragemöjligheter försvinna relativt snabbt inom handelsvaror jämfört med icke-handelsvaror. Om en sådan skillnad skulle hittas är det inte något som är unikt för euroområdet utan något som skulle kunna generaliseras även för andra länder med liknande handelsutbyte. Slutligen ämnar uppsatsen undersöka om införandet av euron haft någon inverkan på konvergensen inom de varor som ingår i studien. Genom eurons införande har ytterligare en transaktionskostnad försvunnit, något som bör underlätta handel. Frågan är hur stor den eventuella effekten är Frågeställning De frågor som vi genom denna uppsats söker svara på är: Har det skett konvergens av priserna mellan EMU-länderna? Har handelsbarhet av produkten någon påverkan på konvergenshastigheten? Har euron haft den väntade effekten och ökat konvergensen mellan medlemsländerna? 1.4. Syfte Syftet med uppsatsen är att lyfta fram konkreta exempel på vad EU-samarbetet inneburit för dess medlemsländer genom att visa hur stor effekt EU och EMU har haft på priserna inom EMU-området, något som EU-medborgaren möts av dagligen. Detta bidrar också till att öka förståelsen för hur Sverige skulle påverkas av ett eventuellt framtida medlemskap i EMU. 2

8 2. Teori De relevanta teorier som behandlar priser och priskonvergens presenteras nedan. Dessutom sammanfattas tidigare studier i ämnet. Allt för att ge en bra inblick i ämnet samt att skapa ett fundament för en bra och teoretiskt förankrad analys Lagen om ett pris Enligt LOP bör priset på en viss produkt som handlas på internationella marknaden vara samma oavsett var du än befinner dig uttryckt i samma valuta. Om prisskillnader uppstår ges arbitragemöjligheter och en aktör kan då köpa varan i det billiga landet och sälja den i det dyra och göra en riskfri vinst. Efter en tid kommer detta handelsmönster göra att priserna konvergerar mot varandra tills det inte längre går att göra någon vinst. LOP:s begränsning är att den inte tar i hänsyn transaktionskostnader, tullar och andra avgifter som gör att arbitragemöjligheter blir svåra eller omöjliga att utnyttja (Taylor och Taylor, 2004). LOP har diskuterats och testats ingående under åren, Rogoff (1996) visade med linjära modeller en mycket långsam priskonvergens på 15 procent per år. Nyare studier som använder sig av icke-linjära samband har visat en snabbare nerbrytning av prisdispersion (Sarno et al. 2004). LOP har även kritiserats flitigt, Engel and Rogers (1996) visade med hjälp av att studera effekten transportkostnader att landsgränser förklarar stor del av prisskillnaderna och att korsa en landsgräns kan liknas med att lägga till 1000 mil i transportsträcka. Asplund och Friberg (2001) visade att samma vara i olika tax-free butiker i Skandinavien hade olika priser, den enda skillnaden var att det var uttryckt i olika valutor. Prisillusion är därför en annan anledning till varför LOP inte håller 2.2. PPP PPP är ett begrepp som innebär att köpkraften i ett land ska vara densamma som köpkraften i ett annat land. En inhemsk varukorg ska kosta lika mycket i utlandet omräknat med den nominella växelkursen. PPP baseras på LOP, men det är den aggregerade prisnivån som används för att mäta PPP. Om prisnivån mellan länderna är lika kan den nominella växelkursen mellan länderna S t räknas ut på följande sätt: S t = P t P t (1) Där P t är inhemsk prisnivå och P t är utländsk prisnivå (Taylor, 2003). Vanligtvis används konsumentprisindex för att ange det aggregerade priset i ett land. PPP kan därför användas för 3

9 att mäta skillnader i köpkraft mellan länder. För att PPP ska hålla så antas det, liksom för LOP, att det inte finns några transportkostnader eller andra transaktionskostnader. PPP som presenteras i ekvationen ovan kallas absolut PPP. Inom PPP-teorin finns också en relativ PPP som gör gällande att skillnader i inflationstakt mellan de två länderna ger upphov till en förändring i den nominella växelkursen S t = P t s t 1 P t 1 P t P t 1 (2) där representerar skillnaden från en tidsperiod innan. På lång sikt bör länder ha samma köpkraftsparitet. Utvecklingen mot samma nivå sker då arbitragemöjligheter utnyttjas (Cassel, 1918). PPP används ofta för att jämföra länders välfärd. PPP ger en bättre uppskattning och ett bättre jämförelsetal än vad BNP/capita gör. Genom att jämföra PPP istället för BNP, jämförs vad befolkningen kan konsumera snarare än vad den producerar (Blanchard, 2009) Balassa-Samuelson-effekten Balassa (1964) och Samuelson (1964) förklarade att avvikelser från PPP kan bero på att produktiviteten på handelsvaror skiljer sig mellan länder och att rika länder har högre produktivitet än andra. Samtidigt är produktiviteten inom icke-handelsvaror som t.ex. tjänster jämnare mellan fattiga och rika länder, vilket gör att produktivitetsskillnaderna mellan handelsvaror och icke-handelsvaror är större inom rika länder. Om priset är lika med marginalkostnaden menar Balassa (1964) och Samuelson (1964) att priserna på tjänster kommer öka då produktiviteten på handelsvaror ökar. Det beror på att lönerna inom den sektorn kommer öka och då kommer även lönerna inom tjänstesektorn att öka, p.g.a. arbetskraftsrörlighet, vilket gör att priset på tjänster kommer att öka. Enligt detta resonemang kommer rika länder som har hög produktivitet på handelsvaror även ha höga priser på tjänster och då dessa priser ingår i PPP, men inte påverkar växelkursen, kommer dessa länder få en lägre växelkurs än jämviktsväxelkursen. Desto större produktivitetsskillnad mellan länderna ju större kommer avvikelserna från jämviktsväxelkursen att vara (Balassa, 1964; Samuelson, 1964) Handelsbarhet En av de starkaste anledningarna som presenteras som orsak till att PPP eller LOP inte håller särskilt bra i verkligheten är det faktum att varor och tjänster inte kan handlas eller transporteras fritt inom och mellan länder. Dock finns det skillnader i hur lätt, eller svårt, en 4

10 vara eller tjänst kan transporteras. Tjänster är i regel relativt svårhandlade över långa distanser medan lätta ickeskrymmande varor kan transporteras lätt och billigt. Crucini et al. (2005) har gjort en undersökning av just avvikelser från LOP genom att förklara det med hur handelsbar en vara är. Handelsbarhet har de definierat som kvoten mellan internationella handelsflöden av en vara och den totala outputen av samma vara. Vilket uttrycker hur stor andel av produktionsvolymen av en vara som hamnar utanför det land där den produceras. Crucini et al. (2005) kopplar även avvikelse från LOP till andel icke-handelsbar input som använts för att producera en vara eller tjänst, vilket innebär att tjänster som består till stor del av arbetskraft får en stor andel icke-handelsbar input. I undersökningen har de testat ett antal varor och tjänster mot handelsbarhet och andel icke-handelsbar input. De finner ett signifikant negativt samband mellan prisdispersion och handelsbarhet och ett positivt samband mellan prisdispersion och andel icke-handelsbar input Valutaunioner Handeln i världen har de senaste decennierna ökat kraftigt, samtidigt med den har också valutaflödena ökat. Trots det väljer de allra flesta länder i världen att ha en egen valuta, vilket kan bero på att det finns en viss patriotism i att ha en egen valuta. Med färre antal valutor i världen skulle riskerna vid transaktioner minska och därmed även kostnaderna (Frankel och Rose, 2002). Det finns dock ett antal exempel på valutaunioner och valutasamarbeten i världen utöver euron. Belgien och Luxemburg hade redan innan euron en valutaunion med respektive lands valuta låsta mot varandra. I västafrika finns långtgående planer på att införa en gemensam valuta. I Karibien har åtta länder en valutaunion, och ett antal arabländer rika på olja är också på god väg att ingå en valutaunion. Fördelarna med en valutaunion är minskade transaktionskostnader, men till en kostnad av den egna nationella penningpolitiken. För en valutaunion ska fungera bra krävs att länderna inom unionen inte är helt olika ekonomiskt sett. Enligt Alesina et al. (2002) är handeln mellan länder inom en valutaunion avgörande för hur bra den fungerar. Även avstånd lyfter de fram som en viktig faktor. Det geografiska avståndet spelar självklart en viktig roll, men också de sociala och språkliga avstånden är viktiga. Mundell (1961) var den första att diskutera valutaunioner. Enligt honom är faktormobiliteten mellan länder avgörande för hur en valutaunion fungerar. Alla faktorer ska kunna röra sig relativt fritt mellan länder. Frankel och Rose (1998) lyfter fram vikten av synkroniserade konjunkturcykler mellan länder. Eftersom 5

11 länderna delar penningpolitik är det viktigt att de befinner sig liknande ekonomisk situation för att penningpolitiken ska ge önskad effekt. Huruvida EMU är en optimal valutaunion har diskuterats omfattande. Det svåra är att definiera vad som är en optimal valutaunion. Det begränsas oftast till väldigt små områden där alla faktorer är näst intill helt rörliga. Det som man verkar vara eniga om är att en valutaunion fungerar bättre efter att den har ingåtts (Alesina et al., 2002; Frankell och Rose, 1998; McKinnon, 1963; Mundell 1961). Länder som kan tyckas vara väldigt olika tvingas då anpassa sig till varandra och bli mer integrerade. Detta kan förklaras av Lucas kritik som säger att policyförändringar inte kan tolkas i förhand med de förutsättningar som gäller innan förändringen, eftersom policyförändringen kommer att förändra förutsättningarna (Lucas, 1976) Litteraturstudie Det har skrivits ett antal artiklar om införandet av euron och om hur det påverkar priskonvergensen mellan medlemsländerna. Lutz (2003) studerade konvergensen genom att undersöka priset på ett fåtal varor, en Big Mac, tidningen The Economist, bilar samt en prisundersökning gjord av banken UBS. Han använde sig av en diffrence-in-difference (DD) analys och har inriktat sig på samtliga EU medlemmar mellan 1995 och Lutz (2003) kan inte visa att införandet av euron har inneburit ökad priskonvergens. Han menar även att införandet av de faktiska mynten och sedlarna inte bör ha någon effekt men att det var för tidigt att dra sådana slutsatser. Engel och Rogers (2004) har använt sig av databasen Economic Intelligence Unit (EIU) som innehåller priset på en mängd olika produkter, både handelsvaror och icke-handelsvaror, i städer runt om i världen från 1990 till De har testat om variansen för priset på enskilda produkter har minskat. För att förklara skillnaderna mellan länderna har de korrigerat för skillnader i ländernas momssats, vinstpålägg, lönenivå samt transportkostnad. Trots de olika korrigeringarna lyckades de inte bevisa att införandet av euron har minskat prisdispersionen. Engel och Rogers (2004) menar dock att införandet av den inre marknaden har haft stort inflytande på priskonvergens och att priserna inom EU konvergerade mycket i början av 1990-talet. Däremot har inte införandet av euron fått den väntade effekten nämligen fortsatt nedbrytning av prisdispersionen. Baye et al. (2002) undersökte priset på ett fåtal varor som handlas över internet. De har använt sig av data från Kelkoo som är en prisuppgiftshemsida som då besöktes av 1 miljon unika 6

12 användare varje månad. Stickprovet bestod av sju EU-länder mellan 2001 och 2002 varav fyra var medlem i EMU. Kelkoo fanns vid tiden för undersökningen i Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige, Storbritannien och Danmark. Genom att jämföra onlinepriserna mellan euroländerna och de andra länderna visade Baye et al. (2002) att priserna hade ökat i euroländerna och även att skillnaderna i priser hade ökat i detta område vilket indikerar ökad prisdispersion. Foad (2009) granskade kostnaderna för mat och logi samt oförutsedda kostnader för amerikanska stadsanställda arbetandes utomlands mellan 1995 och 2002 i olika Europeiska städer. Genom att jämföra prisvolatiliteten mellan städer inom landet och städer utanför landsgränsen visar han hur en landsgräns påverkar prisdispersionen. Foad (2009) menar att en landsgräns har inverkan på prissättningen och att den lägger till mellan tre och tolv mil i transportsträcka. Han menar också att mindre länder har blivit mer inneslutna medan handeln mellan större har ökat. Viss priskonvergens kan ses mellan stora europeiska länder, men inte bland små (Foad, 2009). Funke och Koske (2008) analyserade LOP genom att undersöka Eurostatdata från 25 EUländer mellan 1995 och De använde sig av ett enhetsrottest för att undersöka konvergens för 90 olika konsumentpriser indelat i 11 olika grupper. Länderna delades in i tre olika panelgrupper, de 15 gamla medlemsländerna, de 10 nyare medlemsländerna bestående av länder från central- och östeuropa samt medelhavsländerna och slutligen en grupp bestående av samtliga länder. Undersökningen visade att det skett konvergens för 70 procent av produktgrupperna och att LOP är starkare inom de 15 äldre medlemsländerna än de 10 nya. En av de senaste studierna av priskonvergens inom euroländerna har gjorts av Fischer (2009). Där undersöks om det skett någon konvergens av tvättmaskinspriserna inom EU. 17 länder är med i undersökningen som sträcker sig från 1995 fram till Fischer (2009) använder sig av ett log t-test för att testa om standardavvikelsen för de kvalitetsjusterade priserna har konvergerat. I tidigare undersökningar har oftast F-test använts för att undersöka konvergens. Med ett log t-test är det möjligt att identifiera konvergens som skett under olika tider och med olika hastighet mellan länder. Det möjliggör även identifiering av kluster av länder där konvergens har skett. Fischer (2009) finner ingen konvergens för sitt urval och han kan heller inte identifiera några kluster av länder där det skett priskonvergens. Som förklaring diskuterar Fischer (2009) om energipriset kan haft en inverkan. Ungefär samtidigt som euron infördes har energipriserna ökat, vilket lett till att transportkostnaderna ökat. Han diskuterar 7

13 också om olika konkurrenssituationen mellan länderna påverkat resultatet. Vissa länder inom EMU har upplevt en starkare ökning av konkurrensen än andra, vilket lett till en starkare prispress (Fischer, 2009). Cuaresma et al. (2007) har tittat på ett stort antal enskilda varor och tjänster som de tagit från EIU:s databas. Cuaresma et al. (2007) mäter hur variansen har utvecklats och testar om den minskat. För att hänföra resultaten till eurons införande har de jämfört med en kontrollgrupp som består av länder utanför EMU, både EU-länder och länder som står utanför unionen. Cuaresma et al. (2007) finner mindre prisdispersion för bilar, alkohol och tobaksvaror jämfört med kontrollgruppen. De finner också en konvergens för vissa tjänstepriser. Deras slutsats är dock att det skett en konvergens framför allt under första halvan av 1990-talet och att ingen ytterligare konvergens skett efter eurons införande. De finner även att det inom kontrollgruppen skett en ökning i prisdispersionen från Något som inte skett inom EMU-länderna. De förklarar resultatet med att det mesta av konvergensen redan skett under talet och att det är själva åtagandet från länderna som infört euron att leva upp till vissa ekonomiska krav, som redan innan euron infördes ledde till konvergens. De utesluter inte heller att en konvergens kan ha skett men att andra faktorer har eliminerat den effekten. Mathä (2006) har undersökt hur matvarupriserna i Luxemburg och dess grannländer Belgien, Frankrike och Tyskland, har utvecklas efter eurons införande. Då Luxemburg är ett relativt litet land med ett stort antal inresande pendlare från grannländerna tror Mathä (2006) sig kunna finna signifikant bevis för konvergens. Han har undersökt 92 varor under sex tidsperioder i de olika länderna. Slutsatsen han kan dra är att det skett en större konvergens mellan Luxemburg och Belgien än mellan Luxemburg och de andra länderna. Det kan troligtvis förklaras av att Luxemburg och Belgien tidigare haft en fast växelkurs mellan länderna. Det skulle kunna indikera att euron kan ha en effekt på längre sikt då länderna under en lång tid i princip varit en valutaunion (Mathä, 2006). De olika priserna och graden av konvergens förklaras av avstånd och gränser. En undersökning som skiljer sig starkt från övriga är den Alligton et al. (2005). De har undersökt ett stort antal varugrupper mellan åren 1995 till Med DD-metoden testar de data för konvergens. Även Alligton et al. (2005) har använt sig av en kontrollgrupp bestående av länder utanför EMU-samarbetet men inom EU. De skiljer också mellan handelsvaror och icke-handelsvaror där handelsvarorna bör ha upplevt en större konvergens. Resultaten visar att så också är fallet. De finner inga bevis för konvergens inom icke-handelsvaror, men för 8

14 handelsvaror finner man en konvergens jämfört med kontrollgruppen. Som en förklaring till konvergensen ger de betydelsen av att risken minskat genom en gemensam valuta. Därmed är Allington et al. (2005) de enda som har funnit en euroeffekt. 3. Metod För att undersöka frågeställningarna har ett augumented Dickey-Fuller test (ADF) konstruerat av Dickey och Fuller (1979) använts för att analysera data från Eurostat täckande tolv EMUländer. Nedan följer en redogörelse av för- och nackdelar med testet och vilka alternativa tester som övervägts. Den data som använts för undersökningen kommer även presenteras och diskuteras i detta avsnitt Priskonvergens För att testa för hypotesen om konvergens undersöks om prisförändringen i ett land jämfört med ett medelvärde av samtliga länder i urvalet y it y t kan förklaras av skillnader i förändring i föregående period. Om den beroende variabeln är stationär innebär det att prisförändringarna konvergerar mot ett gemensamt medelvärde och lutningskoefficienten δ i framför den laggade variabeln blir ett mått på konvergenshastigheten. ADF-modellen för att testa för konvergens med en konstant och trend ser då ut på följande sätt: y it y t = β 1i + β 2i t + δ i y it 1 y t 1 + m j =1 α ij y it j y t j + ε it (3) Där den beroende variabeln är förändring i priset i ett land på en viss produkt i förhållandet till ett medelvärdet. β 1i är konstanten, β 2i t representerar en månatlig tidstrend och ε it står för det som inte förklaras av modellen för landet i. Indexeringen j står för lagglängden. ADF-testet blir ett test för LOP för de olika produktgrupperna i de olika länderna vilket passar sig bra till den här uppsatsen. Ett annat test som har övervägts är DD-testet, men ADF-testet ansågs bättre lämpat då DD-testet enbart riktar sig mot att studera enskilda avgränsade händelser medans ADF-testet mäter konvergens över tid. ADF-testet begränsar även effekten av tvärsnittsinformation och autokorrelation korrigeras genom att lägga till laggade värden av den beroende variabeln. Lagglängden bestäms med Akaikes informationskriterium vilket mäter hur förklaringsgraden förändras av att addera ytterligare en förklarande variabel. Nollhypotesen för ADF-testet som innebär enhetsrot, testar ifall δ i = 0 och innebär att den beroende variabeln är icke-stationär: Testet är ensidigt då δ i bara kan anta värden mellan 0 och -2. Om nollhypotesen förkastas innebär det att δ i < 0 och den beroende variabeln är 9

15 stationär. Signifikansnivån för testet blir ett mått för hur stor sannolikhet det är att konvergens skett för en viss produktgrupp i ett land och det är p-värdet från detta test som används för att analysera effekten av handelsbarhet och euron. Problemet är hur det på bästa sätt dessa p-värden kan kombineras för att skapa ett sammanfattande konvergenstest för alla länder i undersökningen? Detta diskuteras i Choi (2001) som menar att olika sätt att summera p-värden ger mer pålitliga resultat än de annars mer använda summeringsmetoderna för paneldata se t.ex. Levin et al. (2002). Choi (2001) analyserar tre olika testmetoder som alla är baserade på p-värden från landsspecifika ADFtest. Testformlerna ser ut på följande sätt: N P = 2 i=1 ln(p i ) (4) Z = 1 N N i=1 ɸ 1 (p i ) (5) L = N i=1 ln ( p i 1 p i ) (6) där ɸ 1 är den inverterade normalfördelningen och p i p-värdet från ADF-test i. P-testet är ett inverterat chi-två-test skapat av Fisher (1932), Z-testet är ett inverterat normaltest skapat av Stouffer et al. (1949) och L-testet är logit-test skapat av George (1977). Då p-värdet enbart kan anta värden mellan noll och ett får alla tester utom (6) asymptotiska standardfördelningar. Choi (2001) använder simulering för att utvärdera egenskaperna hos de olika testen. Det inverterade normaltestet överträffade alla andra och därför kommer detta test användas i uppsatsen. Nollhypotesen är att δ i = 0 för alla i vilket innebär att inget land i produktgruppen har konvergerat. Alternativa hypotesen är att δ i < 0 för åtminstone ett i. Förkastelse av nollhypotesen innebär att minst ett land i urvalet har konvergerat. Z-värdena från det inverterade normaltestet används i konvergensanalysen mellan EMU-länderna som mått på konvergens Effekten av handelsbarhet För att analysera effekten av handelsbarhet delades undersökningen upp i handelsvaror och icke-handelsvaror. Skillnaden i konvergensnivå mellan de två grupperna undersöktes för att se om handelsbarhet påverkar nedbrytning av prisdispersion. Som beroende variabel användes medelvärdet av p-värdena för varje produktgrupp och minsta kvadratmetoden nyttjades 10

16 genom att göra en regression med handelsbarhet som dummyvariabel. Dummyvariabeln (D Hm ) får värdet 1 om det är en handelsvara och 0 annars vilket resulterar i följande modell: pm = β 1m + β 2 D Hm + u m (7) Modellen undersöker om medelvärdet över alla länder pm för produktgrupp m påverkas av handelsbarhet och nollhypotesen är att β 2 = 0, vilket innebär ingen skillnad i konvergens mellan grupperna. Alternativet är att β 2 < 0 vilket innebär att handelsvaror har större sannolikhet att konvergera än icke-handelsvaror. Ett ensidigt test valdes då teorin visar att handelsvaror bör konvergera fortare än icke-handelsvaror Euroeffekten För att se om införandet av euron har påverkat konvergensen mellan länderna delades datamängden upp i två delar, före och efter 1999 då euron infördes som elektronisk valuta valdes som brytpunkt, då alla transaktioner började ske i euro vilket innebär att växelkurserna är låsta och att alla eventuella valutarisker elimineras. Dock finns effekten av prisillusion fortfarande kvar när konsumenterna inte kan jämföra priserna i samma valuta. Den uppdelade datamängden analyserades med ADF-testet på samma sätt som tidigare med enda skillnaden att en lagglängd på tre laggar användes för alla tester då denna lagglängd var tillräcklig för att få med all eventuell autokorrelation. Lagglängden bestämdes med hjälp av Akaikes informationskriterium. För att testa om det var någon skillnad mellan de två olika datamängderna användes samma metod som för handelsbarhet (ekvation 7). Där pm är medelvärdet av p-värdena från produktgrupp m från det nya ADF-testet både före och efter införandet av euron. Dummyvariabeln blir 1 om det är efter 1999 och 0 annars. Nollhypotesen är att β 2 = 0 vilket innebär att euron inte har någon påverkan på konvergensen. Alternativet är att β 2 0 vilket innebär att konvergenshastigheten har ökat eller minskat efter införandet euron. Effekten bestäms av tecknet framför β 2, ett positivt värde innebär att konvergensen var högre innan införandet av euron och ett negativt värde innebär att euron har ökat konvergensen Data Den data som används i uppsatsen är harmoniserat konsumentprisindex (HKPI) som samlas in av Eurostat. HKPI består prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster indelade i grupper indexerat med 2005 som basår. De har harmoniserats för att göras jämförbara mellan länder, till skillnad från vanliga konsumentprisindex. Datamängden täcker den månatliga 11

17 prisutvecklingen från 1996 fram till och med oktober Priserna samlas in i alla euroländer och representerar ett genomsnittligt hushålls konsumtion. Varje varukorg är olika mellan de olika länderna i euroområdet för att representera de olika konsumtionsmönstren mellan länderna och är speciellt framtagen som underlag för konvergensundersökningar (Eurostat, 2008). Datamängden täcker alla 16 EMU-länder, förutom Slovenien, Slovakien, Malta och Cypern som har uteslutits på grund av att de anslöt sig mellan åren 2007 och Att inkludera dem skulle inte ge ett rättvisande resultat av en eventuell euroeffekt som i dessa länder inte skulle visa sig förrän 2007, medan den kan börjat ge effekt från 1999 i de andra länderna. De ursprungliga tolv EMU-länderna utgör en bra grupp för undersökning av konvergens då transaktionskostnaderna mellan länderna har minimerats från periodens början. Eftersom flera undersökningar redan gjorts på priskonvergens inom euroområdet ämnar denna uppsats att inkludera hela tidsspannet från att euron infördes som valuta fram till idag. Därigenom går det utesluta eller åtminstone minska effekten av att undersöka en för kort tidsperiod, vilket varit ett problem för tidigare undersökningar. I uppsatsen har ett antal varor och tjänster valts ut att undersökas. De varor som valts ut ligger på den mest dissaggregerade nivån Eurostat tillhandahåller. Både handelsvaror och ickehandelsvaror inkluderas. I båda fallen handlar det om konsumentvaror. På grund av brister i data har inte alla produkter kunnat ingå i studien. Produkter där data inte täcker hela tidsperioden eller alla länder har uteslutits för att kunna undersöka en så lång tidsperiod som möjligt. Dessutom har produkter som det varit svårt att definiera handelsbarhet för uteslutits. Det slutgiltiga stickprovet inkluderar 25 olika varor och tjänster, varav 10 är icke-handelsvaror och 15 är handelsvaror. De varor som identifierats som handelsvaror är varor som enkelt kan handlas över gränser och längre avstånd, medan icke-handelsvaror består av framförallt tjänster eller varugrupper med största del tjänsteinput. I appendix 1 finns den kompletta listan med alla varor. Ett alternativ som övervägts för att undersöka sambandet mellan handelsbarhet och konvergens är att definiera grad av handelsbarhet på de utvalda varor och tjänsterna. Därigenom är det möjligt att jämföra varor och tjänsterna inbördes och få en mer förklarande modell. Problemet har varit att få fram data med vilken det går att definiera handelsbarhet med på ett korrekt sätt för alla varor och tjänsterna. För att kunna göra det krävs data för total output i en vara eller tjänst samt total handel i varan eller tjänsten. Fler nivåer gör det också enklare att finna signifikanta resultat. På grund av svårigheter att hitta data är produkterna bara uppdelade i två grupper i 12

18 den här uppsatsen, handelvaror och icke-handelsvaror. Detta påverkar inte resultatet av undersökningen i någon större utsträckning mer än att signifikansnivåerna blir något högre. Inför undersökningen av skillnaden mellan handelsvaror och icke-handelsvaror (avsnitt 4.2) har två produktgrupper uteslutits, nämligen bilar och posthantering. De har utmärkt sig i undersökningen som extremvärden. Vid en närmare granskning av data för de två visar det sig att det finns stora hopp i prisutvecklingen som inte förklaras av en vanlig utveckling i pris. Det kan därför inte uteslutas att de påverkats av externa faktorer som gör de olämpliga att inkludera i undersökningen. Resultatet om de hade inkluderats är därför inte helt pålitligt. Posthantering är också svårdefinierad som handelsvara eller icke-handelsvara 1. Ett alternativ är att använda sig av aggregerade priser för att se hur hela prisnivån i ett land har konvergerat. Det framstår dock som mer intressant att kunna jämföra olika varor och tjänster med varandra och därigenom få en större förståelse för vad som driver priskonvergens. Dessutom finns det många andra faktorer som spelar in vid en jämförelse av den aggregerade prisnivån i ett land. Det ekonomiska läget i ett av länderna kan ha effekt på hela den aggregerade prisnivån. Något som inte speglas lika tydligt i enskilda priser. En nackdel med att använda dissaggregerade priser är att resultaten inte går att generalisera för hela ekonomin något som en undersökning av inflationen hade kunnat, därför kommer denna uppsats inte dra några generella slutsatser som gäller hela ekonomin. Dock representerar de utvalda varorna ett brett spektra ur ekonomin och eventuella tendenser kan ge en fingervisning hur ekonomin utvecklas. 4. Resultat och analys För att svara på de tre frågeställningarna har tre olika tester genomförts. Resultaten presenteras och analyseras nedan Konvergens Resultaten av de genomförda inverterade normaltesten framgår av diagrammet nedan. Där redovisas det absoluta Z-värdet för var och en av produktgrupperna i storleksordning. Att förkasta nollhypotesen innebär att det skett konvergens av priserna för den specifika produktkategorin i minst ett av de tolv länderna. Det kritiska värdet för vilket nollhypotesen 1 Paket och försändelser skickas idag till stor del internationellt, vilket innebär att flera länders kostnader finns inkluderade i priset något som talar för att det ska betraktas som en handelsvara. Samtidigt är svårt att välja några andra företag än de post- och logistikföretag som är verksamma på den nationella marknaden, vilket talar för att det bör betraktas som en icke-handelsvara. 13

19 Observerat Z-värde kan förkastas finns också med i figuren vilket är 1,64. Som framkommer av testet kan det konstateras att konvergens skett inom alla produktgrupper till 5 procents signifikansnivå. Z- värdena finns också redovisade i appendix 1. Figur 1: Priskonvergens Priskonvergens Kritiskt värde Mellan åren 1996 och 2009 har alltså konvergens skett inom alla varugrupper som ingår i undersökningen. Detta överensstämmer med Funke och Koskes (2008) undersökning där de fann att 70 procent av alla produktgrupper från Eurostat hade konvergerat. Konvergensen som framkommer av undersökningen stödjer LOP, att alla produktgrupper konvergerar indikerar också att PPP håller. Avvikelser från PPP kan oftast förklaras med befintliga transaktionskostnader. Med EU och EMU har transaktionskostnaderna minskat och därmed också avvikelser från PPP. Även Cuaresma et al. (2007) har funnit bevis att konvergens skett under 1990-talet med EIU:s databas som underlag. De varugrupper som visar mest konvergens är böcker, posthantering och tobak. Att böcker är den produkt som visar mest konvergens motsäger teorin av Crucini et al. (2005) om andel icke-handelsbar input. En stor del av en boks pris är ersättning till författaren. Dessutom är böcker bundna till språket i ett land, det går inte att köpa en bok från ett annat land bara för att den är billigare där. Posthantering är, som diskuterats i metoden, svår att definiera som antingen handelsvara eller icke-handelsvara. Att konvergensen är så hög tyder enligt hur Crucini et al. (2005) resonerar på att det skulle vara en handelsvara. Konvergensen kan bero på att posthantering har blivit mer konkurrensutsatt när gränserna öppnades upp. Tobak är den vara som intuitivt bör visa stor konvergens då tobak till största delen importeras från länder utanför EU och är en homogen produkt lätt att transportera. 14

20 Signifikansnivå Restauranger, caféer, etc. och möbler och inredning är de två produktgrupper som visar minst konvergens, dock är konvergensen fortfarande signifikant på 5 procents signifikansnivå. Restauranger, caféer, etc. är en typisk icke-handelsvara då produkten till stor del består av anställdas löner och lokalhyra. Möbler och inredning däremot är en handelsvara och bör kanske konvergerat mer än andra icke-handelsvaror. En anledning till den låga konvergensen kan vara att möbler till stor del består av design och preferenserna skiljer sig åt mellan länder Handelsbarhet I diagrammet nedan visas medelvärdet av signifikansnivån från konvergenstestet (se Apendix 1 för fullständig tabell). Datamängden är uppdelat i två grupper handelsvaror och ickehandelsvaror för att synliggöra effekten av handelsbarhet som en förklarande faktor för skillnad i konvergens mellan de olika produktgrupperna. Figur 2: Handelsbarhet 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Handelsvaror Icke-handelsvaror I diagrammet kan det urskiljas att icke-handelsvaror har i snitt högre signifikansnivå än handelsvaror vilket indikerar på att icke-handelsvaror konvergerar sämre än handelsvaror. För att testa om detta är statistiskt säkerställt gjordes en regressionsanalys som visade med signifikansnivån 0,0735 att handelsvaror har konvergerat mer än icke-handelsvaror. 15