INFO Nr European Information Centre East and Central Sweden. God Jul och Gott Nytt År önskar Euro Info Centre kontoren i Örebro och Linköping!

Transkript

1 INFO Nr European Information Centre East and Central Sweden EURO INFO CENTRE AKTUELL INFORMATION FRÅN EURO INFO CENTRE ÖREBRO/ÖSTSVERIGE Bäste läsare, Året går mot sitt slut och ur ett EU-perspektiv har det varit ett händelserikt år. Inte minst för svensk del med beslut från det socialdemokratiska partiet om folkomröstning när det gäller Sveriges deltagande i valutaunionen EMU. Nu ska det till en partiledaröverläggning och sedan bestäms datum för den folkomröstningen som kan leda till att vi får samma valuta som 300 milj andra EU medborgare med bl a större pristranparens, förändrad konkurrenssituation, minskade kostnader för valuta hantering när svenska företag gör affärer i euro. Redan idag sker nära 78% av faktureringen till euroländerna i euro, trycket från kunderna driver på denna utveckling. EU 2004 EU 2007?? EUS MARKNAD BLIR STÖRRE. Tio nya länder är nu klara för medlemskap enligt EUs bedömning. Dessa länder har gjort enorma ansträngningar när det gäller att införa demokrati och marknadsekonomi. Mycket återstår att göra bl a med att bekämpa korruption och förbättra miljön. Kandidatländerna har idag en betydligt lägre välståndsnivå än EU genomsnittet men också högre tillväxt. För det stelnande och ibland tröga EU kan de nya länderna innebära en vitalisering. Vi kommer att förbereda er företagare på de nya möjligheter och den förändrade konkurrenssituationen som står för dörren. Vi hoppas att våra aktiviteter och EIC Info skall ge er nyttig information i många avseenden. TROLIG EMU TIDTABELL VID ETT JA SER UT SÅ HÄR: November/december 2002 Partiledaröverläggningar, februari/mars 2003 LO tar ställning oktober/november 2003 Folkomröstning, januari 2004 Sverige går med i växelkursmekanismen ERM 2, maj 2004 EUbeslut om Sverige är moget att släppas in, januari 2005 Sverige blir med i EMUs tredje steg och januari 2006 Eurosedlar och mynt införs i Sverige. Tema i detta nummer: Affärer i Öst Illustration: Stefan Ignell, Bergslagsposten Ulla Renström God Jul och Gott Nytt År önskar Euro Info Centre kontoren i Örebro och Linköping! Östeuropeiska företag söker svenska affärspartners EU blir STÖRRE Affärer i Öst Sanningar och myter om introduktionen av euron Sid 3 Sid 4-5 Sid 7 1

2 siness Business to Business Business to Business Tusentals företag kontaktas inför Meet for Business Intresset är stort över hela Europa för MEET FOR BUSI- NESS ADVANCED TECHNOLOGY 2003, som hålls i Örebro den maj nästa år, en mötesplats för både köpare och säljare av avancerad teknik samt för forskningsinstitut. EIC i Örebro leder just nu det stora rekryteringsarbetet tillsammans med partners i 20 länder för att hitta rätt företag och för att matcha ihop dessa för att säkerställa intressanta och värdefulla möten. Jag tror att det mycket lyckade evenemanget IBEX Decide Advanced Technology 2001, som vi arrangerade i Örebro för ett och ett halvt år sedan, har gett ringar på vattnet. Företagen är mycket intresserade av att vara med också på Meet for Business, säger Ulla Renström, EIC Örebro. Tusentals företag runt om i Europa inbjuds nu för att delta och bland de företag som hittills är anmälda märks Electrolux AB, Saab Bofors Dynamics AB, Parker Hannifin AB, Alvis Hägglunds AB, Alfa Laval AB, Gambro Lundia AB och Volvo Construction Equipment Cabs AB, ESAB Welding Equipment AB, ITT Flygt AB, Fagerhults Belysning AB, ALSTOM Power Sweden AB samt ett antal leverantörsföretag. Flera av företagen var med 2001, med gott resultat. Under vårt deltagande i IBEX-mässan våren 2001 etablerade vi flera värdefulla kontakter med nya leverantörer. Arrangemanget var effektivt och vi ser fram emot att delta i det kommande evenemanget Meet for business 2003, säger Örjan Lagercrantz på Electrolux AB. Ett av de leverantörsföretag som var med vid fjolårets IBEX DECIDE var Leax Group i Köping. Företaget är ett underleverantörsföretag mot tre branscher; fordonsindustri, elektromekanisk industri och gruv- och anläggningsindustri. Deltagande i affärsfora liknande IBEX DECIDE och Meet for Business är en av de bästa metoderna att hitta nya affärskontakter, anser Leax Groups vd Roger Berggren. Det är ett väldigt koncentrerat och kostnadseffektivt sätt att med ett antal profiler matchmaka sig mot utvalda köp- och säljföretag. IBEX DECIDE 2001 gav oss flera nya affärskontakter vilka hittills har resulterat i en ny kund som köper för ett antal miljoner kronor per år. Vi har dessutom ytterligare uppslag på partners, men där har vi inte skrivit några avtal ännu. Förra gången hade jag fullbokat i två dagar, med tio möten om dagen. Det är väldigt tufft på kort tid, precis som det ska vara, säger Roger Berggren som är nöjd med utfallet från IBEX DECIDE, och ser fram emot att även Meet for Business ska visa sig lukrativt för Leax Group. Det som var bra med mässan i Örebro var att man ställde krav på företagen, alla fick inte komma dit det är viktigt med en hög lägstanivå. Örebro maj Ring: Maila: ana.bjelkman@m4b.org Östeuropeiska företag söker svenska affärspartners PARTNERSÖKNING Här följer några exempel på de förfrågningar som vi får in från våra europeiska EIC kollegor i Baltikum och Polen. Kontakta oss för mer detaljerad information om partnersökningarna alternativt besök vår partnersökningsdatabas på Kosmetika, kontorsprodukter och konsumtionsprodukter Estland (PS 87) Estniskt företag söker svenska leverantörer av produkter inom kosmetika, kontorsprodukter samt alla typer av dekorationsmaterial och produkter för utställningar och evenemang, exempelvis färska och torkade blommor, keramik, ytterkrukor etc. Översättning och tolkning Estland (PS 88) Företaget erbjuder sina tjänster för översättning och tolkning på engelska och ryska. Önskar samarbeta via joint venture. Metallbearbetning Estland (PS 89) Leverantör av svart och rostfritt stål (stålkonstruktioner Forts på nästa sida. 2

3 Business to Business Business to Business Busines och komponenter till byggnader och maskiner) söker efter kunder inom metallbearbetningsindustrin. Material: rostfritt eller vanligt stål, brons och aluminium. Byggnadsmaterial Litauen (PS 90) Återförsäljare av byggnadsmaterial är intresserad av samarbete med företag som tillverkar olika typer av byggmaterial och som vill finnas representerade på den litauiska marknaden. Gummi/plastpåsar Litauen (PS 91) Företaget producerar små och stora återvinningsbara påsar av propylen. Påsarna används för att förpacka och förvara pulver och granulatprodukter innehållande kemikalier, salt, gödningsmedel, cement etc. Söker efter affärspartners (köpare) i Skandinavien. Telekommunikationsmaster, antenner och torn Litauen (PS 92) Tillverkare av galvaniserade telekommunikationsmaster, antenner, torn samt ljusmaster, transport- och förvaringscontainrar och olika industriella metallkonstruktioner etc. Intresserade av att sälja olika metallkonstruktioner. Metallvarutillverkning Polen (PS 93) Företaget sysslar bland annat med att tillverka industriobjekt såsom containrar och staket i svetsat stål, metallbearbetning och svarvning, reparationer av olika maskiner, samt tillverkar vatten- och avloppsanslutningar. Företaget söker återförsäljare av sina produkter samt erbjuder tillverkning på beställning. Filtar/täcken och sänglinne Polen (PS 94) Företaget tillverkar filtar/täcken, kuddar av bl.a ull och polyester samt sänglinne. Söker affärspartners i EU och kan fungera som underleverantörer. Syr kläder på beställning Lettland (PS 95) Textilföretag syr upp arbetskläder, rockar, jackor, byxor och herrkläder på beställning. Söker beställare i Sverige. Produktion/ montering Polen (PS 96) Ett större polskt företag med uppdrag att montera plastdelarna för Philipsprodukter i Polen söker efter affärspartners intresserade av monteringsarbeten, formgjutning och komponenttillverkning. Affärskulturer i Estland, Lettland, Litauen och Polen GODA RÅD NÄR MAN GÖR AFFÄRER MED ANDRA LÄNDER Idag när de forna öststaterna blir allt viktigare som affärspartners, kan de vara på sin plats med lite snabbinformation som kan underlätta kontakterna. Vad gäller marschen mot väster så har esterna kommit längst. Bli inte förvånad om den högste beslutsfattaren är en ung man. I kynnet påminner ester om finländarna, inte så mångordiga, ganska raka och inte så intresserade av en vinn-vinn situation i förhandlingar. Det som förvånar en svensk är att esterna vill ha avtal jättesnabbt fast vi tycker att vi vill förhandla färdigt innan vi börjar skriva. Detta kan då upplevas som om avtalet är dåligt underbyggt och hafsigt, men är mer en rest från den ryska tiden. Muntliga beslut anser man sig inte bundna utav. Ett Letter of Intent tas i Estland i det närmaste för ett kontrakt. Affärskvinnor måste positionera sig för att få ordentlig uppmärksamhet. Lägg märke till att det inte är gångbart att dricka sig berusad denna del av den ryska affärskulturen har man tagit definitivt avstånd ifrån! I Lettland och Litauen är sederna inte så annorlunda, jämfört med Estland. Blanda dock inte ihop dessa tre länder! Lite mer pratigt är det i affärssituationen, inte fullt så pang på rödbetan! Tidsuppfattningen är också lite mindre strikt, som i andra kulturer där man bygger relationer. Litauer är mest pratglada av de tre. Letter och definitivt litauer är mer kompromissvilliga än ester. Vad gäller polacker, är de mer formella än vi. För att få respekt i Polen bör man anlita en tolk, då det endast undantagsvis finns någon på företaget som behärskar engelska. Det är stor skillnad på äldre polacker och den nya, unga, dynamiska generationen, precis som i Estland. Räkna med att förhandlingar tar mer tid än i Sverige ha tålamod. Tänk på att allt tryckt material ska hålla hög kvalitet, då Polen har bland de bästa grafiker i världen. Man är också mycket tekniskt kunnig, så ta gärna med någon tekniskt kunnig person i diskussionerna. En viktig sak var väldigt noga att inte uppträda på ett mästrande sätt! I dessa länder är man mycket stolt över sin historia och över sin position i dagens Europa. Det är därför extra viktigt att läsa på något lite om landet, dess historia och vår gemensamma historia, för att inte verka nonchalant. Christine Beckman, Språk & Interkultur AB 3

4 EU BLIR STÖRRE AFFÄRER Nya möjligheter när EU blir större! Efter ett antal manglingar och folkomröstningar har EUs medlemsländer bestämt sig för att bjuda in tio nya länder att bli medlemmar i den Europeiska unionen. De blivande länderna, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Slovenien, Cypern och Malta, sträcker sig från Östersjön till Medelhavet. Det verkar som om flertalet av dessa tio länder blir medlemmar 2004, om de nu själva vill. Flera länder har aviserat att det kommer att hållas folkomröstningar i frågan och det brukar alltid vara en osäkerhetsfaktor. Under de senaste åren har samtliga dessa länder tvingats genomgå en anpassning och upprustning av ekonomi och samhälle inte minst med hjälp av EU-medel. I många fall har dessa länder varit marknadsekonomier under endast tio av de senaste 50 åren. Man får dock inte glömma att flera av dem, före 2:a världskriget, hade industrier av världsklass, Skodaverken i Tjeckien för att bara nämna ett exempel. Det finns således en tradition, som med ett avbrott på 40 år, kan återupptas och vidareförädlas i en modern tappning. Det påverkar också affärskulturen i de gamla östblocksländerna med stark hierarki och en vana vid att beslut fattas alltid av någon annan högre upp. Det kommer på sikt att förändras om företagen vill vara kvar på marknaden. EUs marknad blir större Ur ett företagsperspektiv är de möjligheter som dessa marknader kan erbjuda intressanta när det gäller avsättning av produkter för svenska företag. Visst är det så att flera länder idag inte har en köpkraft som krävs för att i dagsläget utgöra en attraktiv marknad. Men i StartÖst finansiering för företag som satsar på Öst Svenska företag som startar affärsprojekt tillsammans med lokala företag i Ryssland, Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien eller Azerbajdzjan (Lettland och Litauen utgår efter 2002) kan genom StartÖst ansöka om en förmånlig finansiering. Lånen avser riskavlyft och delfinansiering av utbildning och utrustning vid projektstarten. Målet är att snabbt få igång en produktiv verksamhet i mottagarländerna samt bidra till en effektiv överföring av kunskap och kompetens till företagen i de aktuella länderna. Finanseringsmöjligheterna består av avskrivningslån och villkorslån. Avskrivningslån ges för utbildningsinsatser i det lokala företaget i samband med att affärsprojektet startar. 50% betalas när lånet beviljats och resterande 50% efter det att projektet genomförts. Villkorslån ges för andra nödvändiga investeringar (t ex begagnade maskiner). Lånet gäller ej för investeringar i mark, byggnader eller för rörelsekostnader. Villkorslån kan endast beviljas tillsammans med ett avskrivningslån. takt med att ekonomierna utvecklas, och vissa gör det med en imponerande takt, kommer växande köpstark medelklass att sörja för att svenska produkter efterfrågas i allt högre utsträckning. Detsamma gäller även för de enskilda företagen. De utvecklas och tjänar pengar som de sedan investerar i bättre utrustning. Förändrad konkurrenssituation Många hyser farhågor över att företag i olika länder kommer att konkurrera med lägre priser inom EU och helt klart är att kostnadsnivån är lägre i dessa länder jämfört med exempelvis Sverige. Men även detta kommer att utjämnas och konkurrens kommer att finnas även om länderna inte blir medlemmar i EU. Ett medlemskap kan i detta perspektiv ses som en garanti att dessa företag är tvungna att följa EUs regler vad gäller exempelvis konkurrenslagar. Det finns alltid en risk med att vara en tidig aktör på nyöppnade marknader men belöningen kan bli stor. Var nyfiken och ha ögonen öppna för vilka möjligheter det finns för just ditt företag. Nopef-lån och bidrag för förstudier, projektexport och utlandsetableringar Nopef beviljar lån och bidrag till nordiska företag för deras förstudiekostnader vid projektexport och utlandsetableringar. Projektet skall ligga utanför EU och EFTA området. Internationaliseringslån är 40% av godkända kostnader och lånet kan efterskänkas mot godkänd rapportering och en godkänd kostnadsredovisning. För realiserade internationaliseringsprojekt i närområdet kan man få ytterligare 20% av förstudiekostnaderna i stöd. Villkorslån för projektexport är 50% av godkända kostnader och återbetalas om företaget får leveransen. Lånet är räntefritt. Lånet kan efterskänkas om leveransen går till konkurrenterna eller projektet läggs ner på grund av andra skäl. Mer information på 4

5 I ÖST EU BLIR STÖRRE Österbymo Trävaru AB satsar i Lettland! Österbymo Trävaru AB är ett lövsågverk grundat Björk och al är de dominerande träslagen och kunderna finns bland möbel-, golv- och in-redningstillverkare. Företaget, som idag är virkesförädlare med 25 anställda och en omsättning på ca. 27 miljoner kronor, har även ett sågverk i Aluksne, beläget i östra Lettland sedan fyra år tillbaka. För cirka ett år sedan påbörjades planerna för en investering i virkestorkar och sorteringsanläggning i Aluksne. Företaget såg behovet att tillhandahålla sorterings- och torkkapacitet i området. Österbymo sökte medel från Nordiska Projektexportfonden (Nopef). Stödet täcker i första hand förstudier och analyser som krävs för att kunna komma igång med investeringen liksom kostnader i samband med registrering av företag och juridiska tjänster. Inom en månad fick vi klartecken från Nopef om att de beviljade vår ansökan! säger Kenneth Davidsson på Österbymo Trävaru AB. Det har varit en bra kontakt med klara och tydliga svar på våra frågor och en obyråkratisk handläggning. Vi tittade även på Start Öst-programmet men vi ansåg att det skulle kosta mer än vad det smakade och att inriktningen på det stödet inte passade oss. Anledningen att Österbymo etablerat sig i Lettland är den goda tillgången av björkråvara av god kvalitet som finns att tillgå i området. Har du några goda råd att ge för företag som är intresserad av att investera i Lettland, frågar Lars Ljungberg från EIC Örebro/Östsverige. Tålamod och en långsiktig syn på investeringen. En annan viktig framgångsfaktor är att kunna knyta bra folk till sig, avslutar Kenneth Davidsson. Östgötaföretag lyfter blicken mot Öst I början på nästa år kommer ett tiotal företag från Boxholm och Ödeshög att besöka respektive vänort i Litauen, städerna Plunge och Anyksciai för affärsutbyte med lokala företag. Tanken är givetvis att det ska leda till konkreta affärer. Varje deltagande företag kommer innan resan att ha förbokade möten med de litauiska företagen, allt för att besöken ska bli så effektiva som möjligt. Projekten är ett samarbete mellan företagarföreningarna i respektive kommun, kommunerna, Exportkontor i Boxholm, Kinda, Ödeshög och Euro Info Centre (EIC). Vi tror att samarbetet mellan EIC, de lokala företagarföreningarna och kommunerna bäddar för ett projekt med hög kvalitet säger Leif Schön från EIC. Även företag från Finspång genomför en resa till en vänort men resan går då istället till Nordborg i Sönderjylland. Ytterligare kommuner och företagarföreningar i Östergötland har utryckt sitt intresse för konceptet. ESTLAND LETTLAND LITAUEN POLEN BEFOLKNING: 1,37 milj. BNP/CAP: euro BNP-TILLVÄXT: 5% ARBETSLÖSHET: 14% BUDGETBALANS: + 0,1% HANDELSBALANS*: - 12% INFLATION: 6% * procent BNP BEFOLKNING: 2,4 milj. BNP/CAP: euro BNP-TILLVÄXT: 7% ARBETSLÖSHET: 12% BUDGETBALANS: - 1,9% HANDELSBALANS*: - 16% INFLATION: 2,5% * procent BNP BEFOLKNING: 3,70 milj. BNP/CAP: euro BNP-TILLVÄXT: 3,5% ARBETSLÖSHET: 12% BUDGETBALANS: - 3% HANDELSBALANS*: - 9% INFLATION: 1,5% * procent BNP BEFOLKNING: 39 milj. BNP/CAP: euro BNP-TILLVÄXT: 4,3% ARBETSLÖSHET: 17% BUDGETBALANS: -4% HANDELSBALANS*: - 6,7% INFLATION: 7% * procent BNP EU KRÄVER: Ska förbättra sin livsmedelskontroll, se till att integrera sin ryska minoritet, liberalisera sin energimarknad och förbättra miljökontrollen. Måste öka sina insatser för att förhindra penningtvätt. Landet bedöms kunna komma med i EU EIC kontor finns i Tallin och Narva. EU KRÄVER: Måste bekämpa korruptionen effektivare, integrera sin ryska minoritet, bekämpa knarksmugglingen och ta itu med den organiserade brottsligheten. Landet bedöms kunna komma med i EU EIC kontor finns i Riga. EU KRÄVER: Måste hålla sitt avtal om att stänga kärnkraftverket Ignalinas första reaktor 2005 och den andra reaktorn senast Måste förstärka sitt rättsväsende och införa en pensionsreform. Landet bedöms kunna komma med i EU EIC kontor finns i Vilnius och Kaunas. EU KRÄVER: Har värsta korruptionen bland kandidat länderna. Uppmanas att ge centralbanken självständighet, att privatisera den tunga industrin, införa nya lagar för offentlig upphandling. EU:s jordbruksstöd måste övervakas bättre. Landet bedöms kunna komma med i EU EIC kontor finns i Warszawa, Kalisz, Szczecin, Kielce, Walbrzych, Rzeszow, Bialystok, Katowice, Krakow, Torun, Gdansk samt Lublin. 5

6 EU-aktuellt EU-aktuellt EU-aktuellt Gemensamma regler för företagsköp i Europa EU-kommissionen har lagt fram ett direktivförslag med gemensamma regler om vad som ska hända vid så kallade fientliga uppköp, dvs när någon lägger ett bud som företagsledningen helst inte vill veta av. Förslaget innebär att när någon lämnat ett anbud på ett företag får företagsledningen inte vidta motåtgärder utan att först ha frågat sina aktieägare. Det här skulle innebära att en majoritetsägare ska kunna tvinga minoritetsägare att sälja sin aktier under förutsättning att majoritetsägaren äger mer än procent av bolagets kapital. Medlemsländerna i EU har en viss frihet att själva sätta gränsen. Minoritetsägarna kan också tvinga en majoritetsägare att köpa de återstående aktierna, om majoritetsägaren äger över 90 procent av kapitalet. I direktivet finns också definitioner av vad som är ett skäligt pris på aktien, vid tvångsförsäljningar eller tvångsköp. Det var en av de frågor där Europaparlamentet hade invändningar. EU- kommissionen undviker den omstridda frågan om A- och B-aktier. Källa: Europa Posten Nr Tulldeklarationer via nätet Vid årsskiftet kan småföretagen sköta sina affärer med tullen via nätet. Den 2 januari 2003 kommer Sverige att ansluta sig till det nya datoriserade transiteringssystemet NCTS - New Computerised Transit System. Genom att nyttja det nya systemet kan företagen vinna både tid, pengar och säkerhet. Tullen räknar med att över en miljon tulldeklarationer från småföretag kommer att gå via nätet. Vill du läsa mer? Gå in på tullverkets hemsida Källa: Nerikes Allehanda 21/ samt Tullverkets hemsida. EU-regler öppnar för ökad bilkonkurrens I oktober trädde EUs nya regler för bildistribution i kraft. Nu är det tillåtet för återförsäljare av bilar att sälja vilka märken de vill och de är inte längre tvingade att tillhandahålla service. Om tre år får återförsäljare också etablera sig var de vill inom unionen, så biltillverkare inte längre kan styra vilket område en återförsäljare ska täcka. EU-kommissionen hävdar att de nya reglerna ger kunderna bättre urval och lägre priser på både nya bilar och service. Biltillverkarna å andra sidan hävdar att de nya distributionsreglerna leder till sämre service och högre priser. Återförsäljare och biltillverkarna har ett år på sig att anpassa sig till de nya EU-reglerna. Sopor vållar strid i EU EUs förpackningsdirektiv från 1994 håller på att ändras genom ett förslag som bl a innebär att förpackningsavfallet ska minska med 10 procent jämfört med 1998 års nivå. Inga nya förpackningar skall få släppas ut på marknaden efter den 1 januari 2004, om inte producenterna gjort allt för att minimera deras skadliga miljöeffekter. CD-fodral, bläckpatroner och tepåsar kommer enligt förslaget att definieras som förpackningar. Parlamentet, som tillsammans med ministerrådet beslutar inom dessa områden, vill gå längre än vad Kommissionen föreslår. Bland annat vill Parlamentet att minst 65%av alla förpackningar (räknat av samlade vikten) ska återvinnas och att fler material skall räknas som förpackningar. Parlamentet vill dock att industrin skall få längre tid på sig att uppfylla de skärpta kraven. Kommissionen har satt den 30 juni 2006, medan Parlamentet föreslår sista december Beslut fattas senare om EUs miljöministrar och Parlamentet är eniga. Källa: Dagens Industri Guide för företag i finansiella svårigheter Kommissionen har tagit fram en guide på sin hemsida för företag i finansiella svårigheter. Guiden är en vägledning om god praxis och principer när det gäller företagskonstruktioner, konkurser och nystarter av företag. Den bygger på ett seminarium i god praxis på området som hölls i maj Källa: Central Sweden Nyhetsbrev Nr 35 Vill du läsa mer? Kontakta oss på Euro Info Centre så tillhandahåller vi guiden. Utveckling av ny webbplats för forskning Vinnova, Verket för innovationssystem, har på sin hemsida lagt upp en helt ny tjänst för den som vill ha tips om hur man söker myndighetens forskningsstöd. Adressen dit är: Mer information om artiklarna under EU-aktuellt? Kontakta Euro Info Centre tfn:

7 URON TAR ÖVER Tio nya Euroländer på väg EU-kommissionen gav den 2 oktober klartecken för tio länder att bli EU-medlemmar En central del av EU är den gemensamma valutan euro. De tio länderna inför inte euron direkt, utan de ska först uppfylla konvergenskraven. Kandidatländerna har dock gjort stora framsteg för att kunna införa euron. Antalet euro-länder kan öka snabbt vilket kan påverka Sveriges ställningstagande i eurofrågan. De tio länder som avses komma med 2004 är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta. Länderna har en sammanlagd befolkning på 74 miljoner. Deras BNP per capita ligger på ungefär 50 procent av EU-ländernas. Källa: Eurofakta Nyhetsbrev vecka 41 Euron inte orsak till ökade priser Inflationen i EU-området har bara stigit lite sedan euron infördes vid årsskiftet. Trots det klagar många konsumenter på att priserna i euroområdet ökat kraftigt sedan eurons införsel. Dock beror inte prisökningarna på euron utan de har naturliga orsaker, menar Näringslivets Eurofakta i en rapport. Eurofakta har satt priserna i ett längre perspektiv än bara vad som hänt sedan årsskiftet. De menar att priserna i Europa hade en skillnad på 40 procent under början av 1990-talet, Norden var 20 procent dyrare och södra Europa var 20 procent billigare än övriga Europa. Men sedan dess har priserna jämnats ut eftersom människor börjar röra sig allt mer över gränserna. Källa: Eurofakta Nyhetsbrev vecka 37 Var fjärde svensk har Euro Andelen svenskar som har euro har ökat snabbt. Under perioden februari-maj var andelen 13 procent som hade eurosedlar och mynt medan motsvarande siffra nu är 23 procent. Sedan i våras har fler hunnit resa till ett euroland och det är naturligt att behålla de pengar som växlats in eftersom de kan användas vid kommande resor till andra euroländer. Eurons genomslag har även ökat på andra områden. I utrikeshandeln med euroländerna är eurofaktureringen nu uppe i 78 procent. Det kan jämföras med 17 procent 1999 då euron infördes som elektronisk valuta. Amerikanska dollar och svenska kronor används idag i mycket begränsad omfattning som faktureringsvaluta på den europeiska marknaden. Källa: Eurofakta Nyhetsbrev vecka 44 Tröskelpriser fungerar även för euro Precis som före införandet av euron har tröskelpriserna en avgörande betydelse för konsumenternas köplust. En produkt kan sälja upp till 9% mer om den kostar 0.99 cent eller 4,99 istället för 1 resp 5,23. Detta gäller i en prisklass upp till 10. För priser därutöver faller procenttalet betydligt. Ett tröskelpris där den första siffran växlar har en starkare psykologisk effekt än där man sänker den andra eller tredje siffran. Här jämförs 0,99 med 1,00 respektive 2,45 med 2,59. Källa: Tendens Special Nr Sanningar och myter om introduktionen av euron Drygt ett halvår efter att euroländernas centralbanker gav ut 15 miljarder eurosedlar och 50 miljarder euromynt till euromarknadens 300 miljoner människor och konsumenter har EU-kommissionen summerat vad som hände med de många farhågorna inför introduktionen av den nya valutan. RÅN OCH ÖVERFALL befarade många på de många tusen penningtransporter som ägde rum månaderna före övergången till euro. Totalt inträffade 44 rån mot penningtransporter under september-december FÖRFALSKNINGAR introduktionen av en helt ny valuta i 12 länder skulle göra det lättare för kriminella att prångla ut falska sedlar, hette det. Totalt har 50 förfalskningar avslöjats, inklusive fotokopior och avbildade sedlar som klippts ut från informationsbroschyrer om de nya sedlarna. SMÅFÖRETAGEN SKULLE FÅ PROBLEM, hette det. EU-kommissionen uppger att 7 av 8 småföretagare uppgett att de inte hade några problem alls med vare sig växling eller räkenskaper med den nya valutan. MYNTAUTOMATERNA skulle inte klara den nya eurooch cent-mynten. Ja, säger EU-kommissionen. I januari var det många läskedrycksmaskiner som inte var omställda till euron och när de väl var det fanns det maskiner som inte accepterade mynt som euromynt som är präglade i andra euroländer. PRISERNA två av tre konsumenter säger enligt konsumentorganisationerna att det blev dyrare att handla med den nya valutan, men EU-kommissionen hävdar med hjälp av Eurostats statistik att förändringarna blev marginella. Källa: Nyhetsbrev från Bryssel 6/02 7

8 AVSÄNDARE: EIC Örebro/Östsverige Box Örebro B Nu är CE-märkning mindre luddigt Lyckade CE-märkningsseminarier för tryck- och pysföretag i Örebro- och Östergötlands län! Euro Info Centre anordnade i oktober seminarier om det nya direktivet om tryckbärande anordningar. Utvärderingen visar att företagen var mycket nöjda med innehållet och föreläsarna. Några kommentarer från företagen var bland annat Nu är CE-märkning mindre luddigt och jag har någonstans att vända mig med frågor. Ett annat företag lyfte fram att man under seminariet fått svar på flera frågeställningar som tidigare var oklara. Seminarierna leddes i Örebro av Tord Lindberg och i Linköping av Roland Ek båda med mångårig erfarenhet av CE-märkning. Just det här direktivet har många företag upplevt som krångligt och många har haft problem att klassa in sina produkter, säger Tord. Utgångspunkten för seminarierna var att, från teori genom praktisk handledning, ge respektive företag kunskap om hur man klassificerar sin produkt för en eventuell CE-märkning. Är produkten föremål för direktivet, är rätt kategori och modul vald? Man måste samtidigt komma ihåg att många andra direktiv kan vara relevanta eller ersätta direktivet för tryckbärande utrustningar, t.ex. maskindirektivet, lågspänningsdirektivet och/eller elektromagnetisk kompatibilitet. Seminarierna berörde också andra viktiga delar som exempelvis riskinventering och riskbedömning, samt lagen om produktansvar. Det viktiga för dessa företag är nu att man gör CEmärkning till en naturlig del i företagens produktutveckling och produktion. Ökade krav från kunder och leverantörer gör att företagen aktivt måste börja med att CEmärka sina produkter. Man måste förstå att detta är en konkurrensfördel men utan CE-märkning kan företagen få stora problem på sikt, avslutar Tord. Kan vårt företag söka EU- stöd för en maskininvestering? SVAR: Nej. Det finns i regel inte EU-pengar till enskilda företag för enskilda investeringar. Tanken med EU-finansiering är att genom samarbete med andra länder i Europa delta i olika EU-program för att tillsammans främja EUs utveckling inom olika samhällssektorer och på så sätt ge Europa ett mervärde. Bakom varje EUs program finns ett uttalat politiskt syfte som återspeglar sig i stödens mål, omfattning och inriktning. Det kan exempelvis handla om att företag/organisationer från tre olika länder tillsammans forskar kring alternativa motorbränslen etc. Pengar från EU till enskilda företag ges bara i vissa fall ex jordbruksstöd eller för kompetensutveckling. Vad gäller maskininvesteringar kan det däremot finnas regionala pengar som Länsstyrelsen handhar under förutsättning att företaget är i glesbygd eller landsbygd. Gemensamt för de här typen av stöd är att de ska stärka företagens konkurrenskraft, ge ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. 8 Frågor & svar EICINFO utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Thomas Henningson Redaktion: EIC Örebro/Östsverige Postadress: EIC Örebro/Östsverige, Box 8023, Örebro Besöksadress: FöretagarHuset, Rudbecksgatan 26, Örebro Telefon: Fax: E-post: info@orebro.euroinfo.se Hemsida: EURO INFO CENTRE Problem att sälja, köpa, leverera i Europa? Meddela oss så meddelar vi EU- kommissionen Euro Info Centre nätverket har fortfarande EU-kommissionens öra vad gäller rapportering av de problem som ni stöter på när ni handlar med andra företag i EU. Ni kontaktar oss med era synpunkter på hur handel i EU verkligen fungerar, vilket vi sedan rapporterar till Kommissionen. Exempel på frågeställningar som vi rapporterat till Kommissionen är: Vad menar vår tyska kontakt när han begär ett formulär A95? Finns det punktskatter, skyddstullar på elektroniska produkter i Danmark? Vilka är Phare procedures för upphandling av anläggningar, gods eller liknande?