2003:20. Effektivitetsgranskning av kriminalvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2003:20. Effektivitetsgranskning av kriminalvården"

Transkript

1 2003:20 Effektivitetsgranskning av kriminalvården

2 Enheten för styrningsfrågor DATUM DIARIENR 1 (1) /199-5 ERT DATUM ER BETECKNING Ju2002/3013/KRIM Regeringen Justitiedepartementet STOCKHOLM Uppdrag till Statskontoret att granska kriminalvården Regeringen uppdrog den 25 maj 2002 åt Statskontoret att granska delar av kriminalvårdens verksamhet samt lämna förslag till effektivisering av analyserad verksamhet. De delar som har omfattats av Statskontorets granskning är fängelserna samt myndigheten Transporttjänsten. Statskontoret har också följt upp vilket genomslag Riksrevisionsverkets tidigare granskning fått på verksamheten. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 29 augusti Statskontoret överlämnar härmed, som en slutredovisning av uppdraget, rapporten Effektivitetsgranskning av kriminalvården (2003:20). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Thomas Pålsson, chef för enheten för styrningsfrågor, och organisationsdirektör Magnus Svantesson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Magnus Svantesson POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL FAX: FAX DIREKT:

3 Innehåll 1 Sammanfattning Uppdraget Granskning av effektiviteten Styrning av verksamheten God hushållning (produktivitet) Förebygga återfall i brott Omvårdnad och human behandling Samhällskydd Rättssäkerhet Uppföljning av RRV:s granskning KVS styrning och samordning Uppföljning och resultatmått Planering och budgetering Regional organisation Lokal myndighetsorganisation Placeringsverksamheten Styrningen av programverksamheten IT-frågor Byggprocessen Upphandling Samverkan Beläggningssituationen i fängelserna Beläggningsstatistiken Fullt överallt Platsbehovet i ett längre perspektiv Behovet av differentiering Placeringssystemet Åtgärder för att möta behovet på kort sikt Anstaltsstruktur Transporttjänsten Förslag Fristående tillsyn Lokala myndigheter blir enheter i KVV God omsorg även för psykiskt sjuka Bättre stöd efter den villkorliga frigivningen Forskningsprogram om återfallseffekterna Strategi för kostnadssänkningar Centralisering av administrativa funktioner Resultatuppföljning i förhållande till mål 43 5

4 2 Uppdrag, bakgrund, arbetssätt Uppdrag Bakgrund Tidigare reformer inom kriminalvården RRV:s granskning Arbetssätt Effektivitetsbegreppet Inriktning av analysarbetet Arbetssätt Övriga pågående utredningar 59 3 Kriminalvården i dag Kriminalvården i rättsväsendet Kriminalvårdens uppdrag Uppgifter och mål Organisation och personal Kriminalvårdsverket Personal Finansiering och kostnader Finansiering Kostnader Resultat för verksamhetsgrenen anstalt Produktivitet Prestationer 74 4 Styrning av verksamheten Statsmakternas övergripande styrning Regeringens styrning av kriminalvården Reglering av uppgifter Finansiell styrning via förvaltningsanslag Ekonomisk styrning av tilldelade medel Målstyrning Resultatstyrning Dialoger och informell styrning KVS styrning av verksamheten Finansiell styrning Organisatorisk och administrativ styrning Utvecklingstrender 94 6

5 5 Kriminalvården i andra länder En nordisk jämförelse år Några intressanta skillnader i dag Kostnader Andel av befolkningen i fängelse Ändringar i straffsystemet Åtgärder mot ökande beläggning Regler för frigivning vid fängelsestraff Återfall Redovisning per land Danmark Norge Finland Nederländerna Kanada Storbritannien Åtgärder efter RRV:s granskning KVS styrning och samordning Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Uppföljning och resultatmått Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Planering och budgetering Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Regional organisation Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Lokal myndighetsorganisation Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder 140 7

6 6.6 Placeringsverksamheten Förutsättningar för placeringsverksamheten Organisation och rutiner IT-stöd Styrningen av programverksamheten Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder IT-frågor Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Byggprocessen Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Upphandling Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Samverkan inom rättsväsendet Kriminalvårdens medverkan vid domstolsförhandlingar Utnyttjande av häktesplatser och arrester Samverkan utanför rättsväsendet Normaliseringsprincipens tillämpning Stimulera forskning och ideella organisationer Resursutnyttjandet i fängelserna Hur platser definieras och statistikförs Definitioner Statskontorets överväganden Beläggningssituationen Nuvarande beläggningssituation Platsbehovet i ett längre perspektiv Prognoser för framtiden Anpassning av antal platser till behovet Behovet av differentiering Nuvarande regler Differentiering ökar platsbehovet Statskontorets slutsatser 205 8

7 7.4 Placeringssystemet Regler Organisation Rutiner IT-stöd Förslag till fortsatt utveckling Åtgärder för att möta behovet på kort sikt Kö för att verkställa fängelsestraff Dubbelbeläggning i befintliga celler Överföring till verkställighet i utländska fängelser Ökad användning av behandlingshem m.m Varierande tidpunkt för villkorlig frigivning Vidgad användning av IÖV Anstaltsstruktur Nuvarande struktur Nuvarande utbyggnadsplaner Färre och större anstalter Övergripande beslutsfattande Transporttjänsten Bakgrund Kriminalvården övertar transportuppgifter från polisen Kriminalvårdens transporttjänst bildas Transporttjänsten i dag Uppgifter Organisation och bemanning Det operativa arbetet Styrning Kostnader och finansiering Transporttjänstens kundundersökning Den lokala transportverksamheten vid häkten och anstalter Iakttagelser och överväganden Uppdraget Ändamålsenlighet med den nuvarande ordningen Hinder för ett effektivt utnyttjande av transportresurserna inom kriminalvården och samhället i övrigt Behov av ändrad lagreglering för Transporttjänstens verksamhet och riktlinjer för samverkan med polisen Möjlighet att lämna över uppdrag direkt till TPT samt avgiftsfinansiering av vissa transporter Myndighetsstrukturen 301 9

8 9 Behov av ytterligare åtgärder En fristående tillsynsorganisation Nuvarande tillsyn av kriminalvården Tillsynen inom vissa andra myndighetsområden Statskontorets överväganden och förslag Kriminalvården en myndighet Myndighetsstrukturen inom kriminalvården Utvecklingstrender för koncernmyndigheterna Överväganden och förslag Sjukvård, tandvård och psykisk ohälsa Sjukvården för fängelsedömda Omhändertagande av psykiskt sjuka Tandvård Stöd till villkorligt frigivna Regelverket och normaliseringsprincipen Behovet av stödjande insatser efter frigivningen Statskontorets överväganden Minska återfall i brott Mål Kriminalvårdens förutsättningar Påverkansmetoder Styrning och uppföljning Att mäta hur många som återfaller Hittills redovisade resultat Utvärderingar Statskontorets överväganden Bättre mål och resultatmått Ett tydligt mål för kriminalvården Exempel på resultatmått Exempel på mått Centralisering av administrativa funktioner Kan kostnaderna sänkas? 356 Bilagor 1 Uppdraget till Statskontoret Verkställighetsformer Vissa andra granskningar och studier av kriminalvården Transporttjänstens organisation

9 1 Sammanfattning Huvudbudskapen i denna rapport är följande: för att undvika framtida kostnadsökningar krävs mer än ett stramt budgetarbete beslut om ambitionsnivåändringar och långsiktiga strukturella åtgärder behöver fattas på ledningsnivå eller på politisk nivå, mål och uppgifter behöver förtydligas och en samlad resultatuppföljning ske för samtliga delmål. Tilldelning av anslagsmedel bör ske med hänsyn till faktiska prestationer snarare än prognoser, åtgärderna för att möta nuvarande beläggningssituation är inte tillräckligt kraftfulla för att skapa erforderliga marginaler för prognosmissar bl.a. kan vissa lagändringar krävas för att frigöra ett hundratal anstaltsplatser, tillsynen av kriminalvården bör flyttas från kriminalvården till en särskild tillsynsmyndighet som också bör utreda händelser som rör hot och våld, kriminalvården bör organiseras som en myndighet nuvarande lokala myndigheter bör ombildas till något färre enheter inom verket, anstaltsstrukturen bör förändras så att färre och större anstalter inrättas där samlokalisering sker med myndighetsledning och frivård, kriminalvårdens omhändertagande av psykiskt sjuka behöver förbättras, för att minska återfall i brott bör bättre stöd ges från kriminalvården under den villkorliga frigivningen ev. på bekostnad av åtgärder under anstaltsvistelsen, viss administration avseende ekonomi, löner, upphandling och löpande verksamhet kan centraliseras t.ex. kan placeringen av frifotingar ske mer centraliserat och därigenom spara cirka 30 årsarbetskrafter, 11

10 transporttjänsten bör få befogenhet att, mot ersättning, ta uppdrag direkt av dem som idag kan begära biträde av polis, en effektiv kriminalvård kräver mer säkra kunskaper om samband mellan åtgärder och effekter ett brett forskningsprogram bör initieras. 1.1 Uppdraget Statskontorets uppdrag har varit att analysera delar av kriminalvårdens verksamhet och lämna förslag till effektivisering av denna verksamhet. De delar som skall analyseras är verkställighetsformen fängelse samt verksamheten vid myndigheten Transporttjänsten. Fyra huvudpunkter anges i uppdraget: följa upp Riksrevisionsverkets (RRV:s) tidigare granskning, undersöka om Transporttjänsten utnyttjas effektivt, granska beläggningssituationen i fängelserna, lämna förslag till effektiviseringar av verksamheten. Vissa restriktioner finns enligt uppdraget, bl.a. skall Statskontoret inte granska nuvarande styrsystem, den regionala organisationen och hur personalresurserna används. Vårt uppdrag har varit att granska effektiviteten dvs. måluppfyllelsen i relation till verksamhet och insatta resurser. Något särskilt uppdrag att föreslå besparingar i verksamheten har vi inte haft, men i en effektivitetsgranskning ingår att påtala en eventuell ineffektiv resursanvändning. Statskontoret har granskat verksamheten genom studier av befintligt skriftligt material och vi har även intervjuat anställda, intagna och forskare. Några nya datainsamlingar har vi dock inte gjort. Vi redovisar vissa förslag till effektiviseringsåtgärder men vi har inte utformat färdiga lösningsförslag med t.ex. förslag till lagändringar. Vi har dock enligt vårt uppdrag försökt beräkna besparings- och andra effekter av våra förslag. 12

11 Vi har haft kontakter med representanter för de fackliga organisationerna, RRV och några andra utredningar som pågått samtidigt. En referensgrupp med representanter från kriminalvårdsmyndigheterna, BRÅ, Justitiedepartementet och några fackliga organisationer har haft en rådgivande och granskande roll under arbetet. För innehållet i denna rapport svarar dock Statskontoret. 1.2 Granskning av effektiviteten Begreppet effektivitet används för att beskriva hur väl man lyckas nå för organisationen uppsatta mål i relation till resursinsatserna. Kriminalvården har gjort en anpassad definition av effektivitetsbegreppet inom sitt område som vi anser väl speglar utgångspunkten även för vår granskning: Graden av måluppfyllelse vad avser brottsförebyggande åtgärder, med hänsyn till god hushållning med tilldelade resurser, rättssäkerhet, humana värden och ett rimligt samhällsskydd Styrning av verksamheten Kriminalvårdens verksamhet styrs i stor utsträckning via lag. Detta ger en viss tröghet i regeringens möjligheter att anpassa verksamheten efter omvärldsförändringar, t.ex. när brottsutvecklingen leder till fler fängelsedömda. Detta medför i sin tur krav på flexibilitet i det ekonomiska styrsystemet. En bättre anpassning mellan verksamhet och finansiella resurser bör eftersträvas. Vi redovisar två alternativ för hur den finansiella styrningen av kriminalvården skulle kunna ändras för att få en mer effektiv användning av tillgängliga medel. Ett alternativ innebär att myndigheten själv bygger upp en buffert för oförutsedda volymförändringar inom ramen för höjt anslagssparande och utökad anslagskredit (cirka en halv miljard i buffertutrymme). Det andra alternativet innebär att regeringen beräknar anslaget efter faktisk verksamhetsvolym. Det betyder att kriminalvården får 13

12 ersättning per intagen och dygn, med ett fastställt belopp som varierar beroende på om det är fängelse eller frivård det handlar om. Anslaget justeras i efterhand för faktiskt bedriven verksamhet. Statsmakterna bör lägga fast ett långsiktigt och uppföljningsbart mål för verksamheten och begära en årlig resultatredovisning av KVS där resultaten för samtliga mål och delmål redovisas med någon typ av mått eller utvärderingar på ungefär samma sätt under en följd av år. Vi har i enlighet med våra direktiv inte granskat KVS styrning av verksamheten. Det finns dock några generella trender som även KVS bör uppmärksamma avseende budgetprocessen: en fördjupad granskning av en viss verksamhet bör ske vart tredje år, enheterna bör få balansera över/underskott mellan åren, budget bör kopplas mer till mål och resultat och mindre till prestationer God hushållning (produktivitet) Räknar man vad kriminalvården kostar per medborgare så finns det länder som har dubbelt så hög kostnad som Sverige men de har också en högre andel av befolkningen i fängelse. Räknat i dygnskostnader för intagna i fängelse intar Sverige en tätposition även om t.ex. Danmark och Nederländerna har högre dygnskostnader för intagna på slutna fängelser. Räknat i fasta priser har dygnskostnaderna i svenska fängelser gått ner med cirka 30 procent sedan år Denna imponerande utveckling har dock i huvudsak möjliggjorts genom att beläggningsgraden ökat från 80 till 95 procent. Nu när beläggningen är cirka 100 procent kan man däremot få höga marginalkostnader för att skapa ytterligare nya platser. 14

13 På den dominerande kostnadsposten personalen har vissa besparingar gjorts. På tio år har antalet årsarbetskrafter minskat med 10 procent. Antalet årsarbetskrafter per vårddygn har minskat med 7 procent mellan 1998 och Kostnaderna per årsarbetskraft har under en tioårsperiod utvecklats som för staten i genomsnitt. Det betyder att lönekostnaderna inte har skenat i väg trots satsningen på ökad personalkompetens de senaste åren. Däremot har lokalkostnaderna ökat med cirka 75 procent under en 10-årsperiod vilket, med tanke på var flertalet anstalter ligger, är högt. Det statliga bolaget Specialfastigheter är den dominerande hyresvärden, vilket ger en bristfällig konkurrens på marknaden. Kriminalvården har haft en positiv produktivitetsutveckling men förutsättningarna för att denna utveckling skall kunna fortsätta är betydligt sämre för framtiden. Dessutom är det redan i nuläget en ekonomisk obalans i verksamheten som gör att mer pengar förbrukas än vad man har i anslag Förebygga återfall i brott Enligt regeringen är ett prioriterat mål för kriminalvården att minska återfall i brott. Detta mål har funnits i flera decennier men det finns ingen vetenskapligt godtagen undersökning som visar om svensk kriminalvård leder till minskat återfall i brott. Detta är litet förvånande eftersom statsmakterna godtagit ganska stora kostnadsökningar för att få ett sådant resultat. Vi anser därför att ett brett forskningsprogram bör initieras för att klarlägga effekterna och bygga upp kunskap om vad som är verkningsfulla åtgärder. Det finns några utländska studier som visar positiva effekter av vissa behandlingsprogram. Kunskaperna från dessa bör tas tillvara men resultaten går inte alltid att översätta till svenska förhållanden. Vi har studerat svenska rapporter om återfall och svensk återfallsstatistik men vi kan inte dra några säkra slutsatser av dessa 15

14 studier. Möjligen finns det indikationer på att vissa åtgärder har en positiv effekt på återfallsrisken för mindre grupper men den mer övergripande statistiken kan också tolkas så att vi är inne i en långsiktigt negativ utveckling med ökande återfallsfrekvenser. Under de senaste åren har kriminalvården haft en negativ utveckling för flera av de faktorer som man kan anta har betydelse för återfallen. Programverksamheten har gått ner, färre narkomaner har fått behandling, sysselsättningen i arbete har minskat, användningen av behandlingshem har minskat och utslussningsåtgärder av olika slag har inte skett enligt plan. Mycket kan säkert tillskrivas den ökade belastningen på anstalterna men knappast allt. I ett längre perspektiv har också kriminalvården, för att renodla sin verksamhet, gjort sig av med verksamheter som kanske hade viss positiv effekt, t.ex. övergångsbostäder efter villkorlig frigivning. Många intagna som vi haft kontakt med klagar på att man inte får någon vård för de problem man har. Men kriminalvården har inte i dag ekonomiska resurser att ge en särskilt mycket bättre vård till så många fler intagna. I det läget kanske man skulle kunna försöka engagera andras insatser för de intagna t.ex. att AMV ordnar arbetsmarknadsutbildning eller att frivilligorganisationer ger vissa intagna stöd före eller efter frigivning. Vi anser också att studiemöjligheterna bör förbättras generellt men särskilt avseende svenskundervisning och distansundervisning på högskolor. Det är relativt billiga åtgärder som dock kan ha stor betydelse för den intagne Omvårdnad och human behandling Enligt KVS mål skall verksamheten värna om en human människosyn och en god omvårdnad. Straffet skall vara frihetsberövandet men förhållandena under vistelsen skall inte utgöra ett straff i sig. Anstaltsvistelsen skall ge en god omvårdnad med respekt för de intagnas integritet. Generellt sett kan man nog hävda att omvårdnaden är god, men att det finns problem också inom detta område. 16

15 Vissa grundläggande krav på verksamheten anges i Europarådets rekommendation nr 3 angående Europeiska fängelseregler. En klient på en anstalt skall t.ex. ha tillgång till sjukvård, motion, sysselsättning, mat och eget boende. Svensk kriminalvård uppfyller dessa krav men ligger heller inte påtagligt över kraven. I några fall kan det diskuteras om vi uppfyller sådana krav som tillgång till bibliotek, arbetsmarknadsutbildning, boende i enkelrum m.m. I det pågående besparingsarbetet måste man bevaka att verksamheten inte underskrider Europarådets minimikrav på verksamheten. Det saknas statistik för att belysa måluppfyllelsen avseende omvårdnaden. Däremot görs vissa undersökningar och studier, från tid till annan, som belyser vissa förhållanden. Enligt dessa studier finns det påtagliga brister främst i omhändertagandet av psykiskt sjuka. Våra intervjuer tyder på att bristerna kvarstår. Vi anser att kraven på en god omvårdnad knappast kan anses vara tillgodosedda när det gäller intagna med psykisk sjukdom Samhällsskydd Statsmakternas mål för verkställigheten är att den sker på ett trovärdigt sätt vilket rimligen betyder att rymningar, våld och brott inte skall accepteras under verkställigheten av straffet. Rymningar Mer än en intagen avviker varje dag (cirka 430 per år) från någon av kriminalvårdens anstalter, eller uteblir från inställelse efter permission. Det är knappast en siffra som man kan vara nöjd med men för tio år sedan var det nästan tre gånger så många som avvek direkt från anstalter eller misskötte permissioner genom uteblivande. Utvecklingen har därför gått åt rätt håll även om priset har blivit väsentligt färre permissioner och mer strikt tillämpning av gällande regler. Vill man ytterligare minska antalet avvikelser kan det komma att krävas lagliga åtgärder att ge längre tillägg till 17

16 strafftiden vid avvikelser eller att ge personalen ökade möjligheter att gripa intagna som försöker avvika. Brott begångna under anstaltsvistelse Det finns ingen löpande statistik över hur många brott som begås under anstaltsvistelse. Det är också tveksamt om alla iakttagna brott anmäls till polis. Men rimligen hör det till rena undantagsfall att brott begås när den intagne sitter på en anstalt även om brottslig narkotikahantering är dagligt förekommande på vissa anstalter. Av dem som frigavs från fängelse år 1998 var det enligt en studie av BRÅ 1 tre promille som dömdes för brott i samband med en permission under anstaltstiden (29 av frigivna). Hot och våld Sedan 1996 har antalet anmälningar till KVS om hot och våld mot personal legat på cirka 300 per år. Cirka hälften av rapporterna handlar om hot, cirka hälften om våld. Även intagna drabbas av våld och hot men här är mörkertalet större. Enligt en undersökning av SEKO år 2003 sker i genomsnitt en allvarlig händelse varannan vecka med vapen inblandat, tagande av gisslan eller misshandel med sjuhusbesök som följd. Den nivå på hot och våld som finns är inte alarmerande men oroande och åtgärder bör vidtas. Bl.a. pekar vi på att lagstiftningen bör skärpas så att våld mot personal bedöms strängare än vanlig misshandel och inträffade händelser bör utredas av oberoende part Rättssäkerhet Vi har inte gjort någon egen undersökning av rättsäkerheten. Av de granskningar som JO gjort, och visst annat material, verkar det inte finnas några uppenbara systemproblem avseende rättssäkerheten. Men fel och misstag sker i enskilda fall, om detta vittnar både samtal och brev från intagna. De intagna kan också uppleva sig rättslösa i vardagliga händelser som rör vad man får ha på rummet, vem som får komma på besök m.m. De intagna 1 Brå rapport 2001 Brott och annan misskötsamhet under permission. 18

17 klagar därför på beslut eller sätter samman skrivelser vilket leder till en ganska stor volym av ärenden som skall diarieföras, beredas och beslutas. Ibland hade litet större smidighet i umgänget med de intagna troligen kunnat minska ärendevolymen. Vi har pekat på några detaljfrågor som kan behöva få en bättre laglig reglering för att öka de intagnas rättssäkerhet. Dit hör t.ex. vilken rätt den intagne har att välja läkare eller vilken rätt den intagne har att få en mer genomgripande tandläkarbehandling. 1.3 Uppföljning av RRV:s granskning RRV redovisade år 1999 en granskningsrapport med titeln Effektivare kriminalvård - en hinderanalys 2. KVS har vid två tillfällen, december 1999 respektive maj 2002, på regeringens uppdrag redovisat vilka åtgärder man vidtagit med anledning av RRV:s rapport. Statskontoret har haft i uppdrag att granska om vidtagna åtgärder har lett till en effektivare kriminalvård samt att identifiera eventuella kvarstående hinder för att regeringens mål skall kunna uppnås. Vår granskning visar att KVS vidtagit åtgärder på flertalet punkter som RRV riktat anmärkningar emot men inte på alla. Några förslag riktade sig direkt eller indirekt till regeringen, men regeringen har inte heller vidtagit åtgärder på samtliga punkter. Det finns emellertid all anledning att påstå att väsentliga förbättringar skett i verksamheten genom de åtgärder som ändå vidtagits. I vissa fall pågår också arbete för att lösa vissa påtalade problem. Vissa av de besparingar som RRV räknade med har inte kunnat realiseras eller så har besparingarna inte kunnat påvisas i efterhand. De största påvisbara besparingarna har skett genom avveckling av den regionala organisationen, införandet av en central placeringsorganisation och framför allt genom en förbättrad styrning av IT-verksamheten. Sammantaget handlar det om kostnadsminskningar på över 100 miljoner kronor. Kostnadsminsk- 2 RRV:s rapport 1999:27. 19

18 ningarna har dock ätits upp av kostnadsökningar på grund av ökad verksamhetsvolym KVS styrning och samordning RRV konstaterade brister i den centrala samordningen och styrningen av verksamheten. KVS har därefter vidtagit flera åtgärder för att förstärka den centrala ledningen av de övergripande frågorna samtidigt som ansvaret för den operativa verksamheten tydligare har lagts på den lokala organisationen. Den regionala myndighetsnivån har avvecklats, gemensamma strategidokument har upprättats och budgetprocessen förändrats. En uppföljning av organisationsförändringen skulle enligt planerna ha gjorts men har ännu inte genomförts. Vi har i enlighet med direktiven för vårt uppdrag inte närmare granskat hur styrsystemet förändrats. Statskontoret har i rapporten beskrivit förändringarna och bl.a. redovisat att det är tveksamt om vissa förväntade besparingseffekter kunnat realiseras, t.ex. avseende upphandling, administrativ samordning och byggprocess Uppföljning och resultatmått RRV konstaterade att det fanns brister i uppföljning mot operativa mål och att resultatet inte alltid analyserades och användes för förbättrad styrning av verksamheten. De brister som RRV pekade på finns fortfarande kvar men det pågår utvecklingsarbete inom flera områden, bl.a. med en ny objektplan och ett nytt system för verksamhetsuppföljning. Enligt vår uppfattning bör uppföljningen av verksamheten i ökad utsträckning ske med överenskomna långsiktiga resultatmått. Det gäller mellan regering och KVS samt mellan KVS och lokala myndigheter. Metoder som tidredovisning och benchmarking bör användas för att hitta verksamheter med dåligt resursutnyttjande och för att hitta framgångsfaktorerna bakom goda resultat. 20

19 KVS analyskapacitet har förstärkts genom att två analytiker anställts men det försvann också kompetens och kapacitet när huvudkontor och regionkontor bantades. Internrevisionen har gjort värdefulla analyser av verksamheten men dessa har inte alltid lett till åtgärder av styrelsen. Detta bör leda till en diskussion om styrelsens roll i förnyelsearbetet Planering och budgetering RRV:s slutsats var att systemet för planering, budgetering och uppföljning fungerade mindre väl, att budgetprocessen var resurskrävande och att verksamhetsstyrningen inte var kopplad till den ekonomiska styrningen. Budgetprocessen har, sedan RRV:s studie gjordes, förändrats två gånger. Dagens process ger dock inte utrymme för en grundläggande genomlysning av varje myndighets verksamhet mer i detalj. De regionala enheterna fungerar numera som ledningens förlängda arm i budgetprocessen och vissa missförhållanden som RRV pekade på år 1999 gäller inte i dag. Statskontoret ger i rapporten en kort beskrivning av budgetprocessen, men vi har i enlighet med våra direktiv inte gjort en närmare granskning av processen Regional organisation RRV rekommenderade en översyn av den regionala administrativa myndighetsnivån. Motivet för detta var i korthet bristande samordning i ledningen av verksamheten och höga kostnader p.g.a. dubbelarbete. RRV riktade också kritik mot en bristande tillsyn av verksamheten och föreslog att en renodlad tillsynsfunktion borde skapas. RRV föreslog också att KVV borde göras om till en myndighet, dvs. att de lokala myndigheterna borde göras till enheter i Kriminalvårdsverket. 21

20 Regionmyndigheterna avvecklades i januari år 2000 som självständiga myndigheter och lades in som regionala enheter, med delvis andra uppgifter, i KVS. Däremot har RRV:s förslag inte genomförts avseende att göra kriminalvården till en enda myndighet och att tillskapa en renodlad tillsynsfunktion. Rationaliseringseffekter uppkom genom förändringen men inte av den storleksordning som RRV hade räknat med Lokal myndighetsorganisation RRV konstaterade att ett tiotal kriminalvårdsmyndigheter var för små för att ha en effektiv verksamhet. Ungefär lika många hade inte alla verksamhetsgrenar och kund därmed inte få önskvärd integration av verksamheten. Den lokala myndighetsstrukturen antal myndigheter, deras uppgifter och huvudsakliga organisation har inte ändrats sedan RRV:s granskning. RRV konstaterade också att inriktningen borde vara att större anstalter skall ha en chef och att kriminalvårdsinspektörerna så långt möjligt borde avlastas administrativa sysslor t.ex. genom att dessa förs över till myndighetens kanslier. Ledningsstrukturen är i stort sett oförändrad men kriminalvårdsinspektörerna har i viss utsträckning avlastats administrativa uppgifter genom att lokala tjänster som s.k. samordnare har inrättats Placeringsverksamheten RRV påtalade i sin rapport att antalet säkerhetsklasser var ett hinder för ett effektivt utnyttjande av anstalterna. Indelningen i fyra säkerhetsklasser har ersatts av ett system med tre säkerhetsklasser 3 från och med den 1 januari I praktiken tillämpas dock en finare indelning i säkerhetsklasser vid utplacering av de dömda så någon effekt på verksamheten har åtgärden inte haft. 3 RRV:s förslag var en indelning i två klasser (öppna och slutna fängelser) i enlighet med den indelning som görs i lagtexten. 22

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1996-2000 1 FÖRORD Samarbetet mellan de nordiska länderna inom kriminalvårdens olika verksamheter är mycket omfattande. Det är

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll Revisionsrapport Örebro universitet Fakultetsgatan 1 701 82 Örebro Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0701 Örebro universitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Örebro universitets årsredovisning,

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-12-16 Fö2016/01624/MFU Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Statskontorets sammanfattande bedömning

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34) SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25

Läs mer

Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn

Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn Rapportsammandrag Stadsrevisionen 7 oktober 2015 Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn Bakgrund Ensamkommande barn är personer under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. Under

Läs mer

Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015

Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015 PROTOKOLL Dnr 6449-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015 Inspektionens genomförande Den 16 november 2015 genomförde byråchefen Jörgen Buhre tillsammans

Läs mer

Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015

Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015 Ärende 11 Universitetsstyrelsen Datum: 2015-02-19 Dnr: 2015/32-1.2 Föredragande: Carina Rydstedt Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015 1. Inledning Internrevisionen vid Linnéuniversitetet bedrivs enligt

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Rättssäkerhet för personer med funktionshinder - svar på remiss från revisionskontoret

Rättssäkerhet för personer med funktionshinder - svar på remiss från revisionskontoret Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-04-04 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Rättssäkerhet för personer med funktionshinder

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder 2012-11-23 Dnr 1.4 31600/2012 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning Håkan Aronsson håkan.aronsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande angående

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

Bakgrund. Socialstyrelsen

Bakgrund. Socialstyrelsen Eskilstuna kommun Vuxennämnden 2014-11-17 Socialstyrelsens ärendenr.40184/2014 Vårt ärendenummer: TSN 2014:364 VN 2014:138 1 (5) Socialstyrelsen Remissyttrande - Socialstyrelsens förslag till föreskrifter

Läs mer

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR 9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring

Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Åsa Hedqvist, verksamhetschef akutmottagningen Visby lasarett Ärendenr SON 2016/194,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem; SFS 1999:1137 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Regeringen

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28)

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28) Yttrande Diarienr 2012-04-13 1825-2011 Ert diarienr Ju2011/1164 Ju2011/7648 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 26 maj

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8710/KRIM Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ju2013/7815/KRIM m.fl. Se bilaga 1 Kriminalvården 601 80 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

I Central förvaltning Personalen het

I Central förvaltning Personalen het . Landstinget II DALARNA I Personalen het ~'taga BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen LS ~ 1 ~i A Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02597 Uppdnr 643 2013-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-11-04

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Två HD-domar om ungdomstjänst

Två HD-domar om ungdomstjänst Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3036 av Per Åsling m.fl. (C) Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-23 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2009-05-14

Läs mer

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-23 Handläggare Erik Nordstrand Telefon: 08-508 43 112 Till Socialnämnden 2016-10-25 Färre i häkte

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut II:12 Justitiedepartementet 2016-12-14 Ju2016/00882/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN Box Stockholm Tel: Fax:

KONKURRENSKOMMISSIONEN Box Stockholm Tel: Fax: KONKURRENSKOMMISSIONEN Box 5625 114 86 Stockholm Tel: 08-545 03 810 Fax: 08-611 35 62 Finansdepartementet Remissyttrande 2004-06-16 Ert dnr. Fi 2004/1827 Angående promemorian Kommunal medverkan i landstingets

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt; SFS 1998:599 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri ÅKLAGARMYNDIGHETEN Svarsskrivelse Sida 1 (6) Byråchefen Stefan Johansson 2007-05-25 Ert ÅM 2007/1729 Er beteckning B 5251-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HK./. Riksåklagaren angående grovt

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18). R-2016/0744 Stockholm den 29 juni 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/01870/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Tillsyn över polisen och Kriminalvården (SOU 2015:57) Ju2015/05152/L4

Yttrande över slutbetänkandet Tillsyn över polisen och Kriminalvården (SOU 2015:57) Ju2015/05152/L4 1(6) Datum Vårt diarienummer Justitiedepartementet Yttrande över slutbetänkandet Tillsyn över polisen och Kriminalvården (SOU 2015:57) Ju2015/05152/L4 Kriminalvården har följande synpunkter. Kriminalvårdens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården Ny undersökning från SEKO: Allvarlig utveckling inom Kriminalvården Sex av tio kriminalvårdare upplever att

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut! Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,

Läs mer

Banverkets årsredovisning 2002

Banverkets årsredovisning 2002 R7 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(5) Banverket Styrelsen 781 85 Borlänge Banverkets årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Banverkets (BV) årsredovisning, beslutad 2003-02-20,

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts inom individ- och familjeomsorgen i samverkan med ekonomiavdelningen.

Ärendets beredning Ärendet har beretts inom individ- och familjeomsorgen i samverkan med ekonomiavdelningen. Individ- och familjeomsorgen Handläggare: Mats Amlén Tfn: 08/508 06 227 Bromma stadsdelsnämnd Revisionsrapport Nämndernas budgetstyrning, uppföljning och kontroll inom barn- och ungdomsvården Yttrande

Läs mer