2003:20. Effektivitetsgranskning av kriminalvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2003:20. Effektivitetsgranskning av kriminalvården"

Transkript

1 2003:20 Effektivitetsgranskning av kriminalvården

2 Enheten för styrningsfrågor DATUM DIARIENR 1 (1) /199-5 ERT DATUM ER BETECKNING Ju2002/3013/KRIM Regeringen Justitiedepartementet STOCKHOLM Uppdrag till Statskontoret att granska kriminalvården Regeringen uppdrog den 25 maj 2002 åt Statskontoret att granska delar av kriminalvårdens verksamhet samt lämna förslag till effektivisering av analyserad verksamhet. De delar som har omfattats av Statskontorets granskning är fängelserna samt myndigheten Transporttjänsten. Statskontoret har också följt upp vilket genomslag Riksrevisionsverkets tidigare granskning fått på verksamheten. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 29 augusti Statskontoret överlämnar härmed, som en slutredovisning av uppdraget, rapporten Effektivitetsgranskning av kriminalvården (2003:20). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Thomas Pålsson, chef för enheten för styrningsfrågor, och organisationsdirektör Magnus Svantesson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Magnus Svantesson POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL FAX: FAX DIREKT:

3 Innehåll 1 Sammanfattning Uppdraget Granskning av effektiviteten Styrning av verksamheten God hushållning (produktivitet) Förebygga återfall i brott Omvårdnad och human behandling Samhällskydd Rättssäkerhet Uppföljning av RRV:s granskning KVS styrning och samordning Uppföljning och resultatmått Planering och budgetering Regional organisation Lokal myndighetsorganisation Placeringsverksamheten Styrningen av programverksamheten IT-frågor Byggprocessen Upphandling Samverkan Beläggningssituationen i fängelserna Beläggningsstatistiken Fullt överallt Platsbehovet i ett längre perspektiv Behovet av differentiering Placeringssystemet Åtgärder för att möta behovet på kort sikt Anstaltsstruktur Transporttjänsten Förslag Fristående tillsyn Lokala myndigheter blir enheter i KVV God omsorg även för psykiskt sjuka Bättre stöd efter den villkorliga frigivningen Forskningsprogram om återfallseffekterna Strategi för kostnadssänkningar Centralisering av administrativa funktioner Resultatuppföljning i förhållande till mål 43 5

4 2 Uppdrag, bakgrund, arbetssätt Uppdrag Bakgrund Tidigare reformer inom kriminalvården RRV:s granskning Arbetssätt Effektivitetsbegreppet Inriktning av analysarbetet Arbetssätt Övriga pågående utredningar 59 3 Kriminalvården i dag Kriminalvården i rättsväsendet Kriminalvårdens uppdrag Uppgifter och mål Organisation och personal Kriminalvårdsverket Personal Finansiering och kostnader Finansiering Kostnader Resultat för verksamhetsgrenen anstalt Produktivitet Prestationer 74 4 Styrning av verksamheten Statsmakternas övergripande styrning Regeringens styrning av kriminalvården Reglering av uppgifter Finansiell styrning via förvaltningsanslag Ekonomisk styrning av tilldelade medel Målstyrning Resultatstyrning Dialoger och informell styrning KVS styrning av verksamheten Finansiell styrning Organisatorisk och administrativ styrning Utvecklingstrender 94 6

5 5 Kriminalvården i andra länder En nordisk jämförelse år Några intressanta skillnader i dag Kostnader Andel av befolkningen i fängelse Ändringar i straffsystemet Åtgärder mot ökande beläggning Regler för frigivning vid fängelsestraff Återfall Redovisning per land Danmark Norge Finland Nederländerna Kanada Storbritannien Åtgärder efter RRV:s granskning KVS styrning och samordning Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Uppföljning och resultatmått Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Planering och budgetering Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Regional organisation Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Lokal myndighetsorganisation Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder 140 7

6 6.6 Placeringsverksamheten Förutsättningar för placeringsverksamheten Organisation och rutiner IT-stöd Styrningen av programverksamheten Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder IT-frågor Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Byggprocessen Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Upphandling Vidtagna åtgärder Bedömning av effekter Kvarstående hinder Samverkan inom rättsväsendet Kriminalvårdens medverkan vid domstolsförhandlingar Utnyttjande av häktesplatser och arrester Samverkan utanför rättsväsendet Normaliseringsprincipens tillämpning Stimulera forskning och ideella organisationer Resursutnyttjandet i fängelserna Hur platser definieras och statistikförs Definitioner Statskontorets överväganden Beläggningssituationen Nuvarande beläggningssituation Platsbehovet i ett längre perspektiv Prognoser för framtiden Anpassning av antal platser till behovet Behovet av differentiering Nuvarande regler Differentiering ökar platsbehovet Statskontorets slutsatser 205 8

7 7.4 Placeringssystemet Regler Organisation Rutiner IT-stöd Förslag till fortsatt utveckling Åtgärder för att möta behovet på kort sikt Kö för att verkställa fängelsestraff Dubbelbeläggning i befintliga celler Överföring till verkställighet i utländska fängelser Ökad användning av behandlingshem m.m Varierande tidpunkt för villkorlig frigivning Vidgad användning av IÖV Anstaltsstruktur Nuvarande struktur Nuvarande utbyggnadsplaner Färre och större anstalter Övergripande beslutsfattande Transporttjänsten Bakgrund Kriminalvården övertar transportuppgifter från polisen Kriminalvårdens transporttjänst bildas Transporttjänsten i dag Uppgifter Organisation och bemanning Det operativa arbetet Styrning Kostnader och finansiering Transporttjänstens kundundersökning Den lokala transportverksamheten vid häkten och anstalter Iakttagelser och överväganden Uppdraget Ändamålsenlighet med den nuvarande ordningen Hinder för ett effektivt utnyttjande av transportresurserna inom kriminalvården och samhället i övrigt Behov av ändrad lagreglering för Transporttjänstens verksamhet och riktlinjer för samverkan med polisen Möjlighet att lämna över uppdrag direkt till TPT samt avgiftsfinansiering av vissa transporter Myndighetsstrukturen 301 9

8 9 Behov av ytterligare åtgärder En fristående tillsynsorganisation Nuvarande tillsyn av kriminalvården Tillsynen inom vissa andra myndighetsområden Statskontorets överväganden och förslag Kriminalvården en myndighet Myndighetsstrukturen inom kriminalvården Utvecklingstrender för koncernmyndigheterna Överväganden och förslag Sjukvård, tandvård och psykisk ohälsa Sjukvården för fängelsedömda Omhändertagande av psykiskt sjuka Tandvård Stöd till villkorligt frigivna Regelverket och normaliseringsprincipen Behovet av stödjande insatser efter frigivningen Statskontorets överväganden Minska återfall i brott Mål Kriminalvårdens förutsättningar Påverkansmetoder Styrning och uppföljning Att mäta hur många som återfaller Hittills redovisade resultat Utvärderingar Statskontorets överväganden Bättre mål och resultatmått Ett tydligt mål för kriminalvården Exempel på resultatmått Exempel på mått Centralisering av administrativa funktioner Kan kostnaderna sänkas? 356 Bilagor 1 Uppdraget till Statskontoret Verkställighetsformer Vissa andra granskningar och studier av kriminalvården Transporttjänstens organisation

9 1 Sammanfattning Huvudbudskapen i denna rapport är följande: för att undvika framtida kostnadsökningar krävs mer än ett stramt budgetarbete beslut om ambitionsnivåändringar och långsiktiga strukturella åtgärder behöver fattas på ledningsnivå eller på politisk nivå, mål och uppgifter behöver förtydligas och en samlad resultatuppföljning ske för samtliga delmål. Tilldelning av anslagsmedel bör ske med hänsyn till faktiska prestationer snarare än prognoser, åtgärderna för att möta nuvarande beläggningssituation är inte tillräckligt kraftfulla för att skapa erforderliga marginaler för prognosmissar bl.a. kan vissa lagändringar krävas för att frigöra ett hundratal anstaltsplatser, tillsynen av kriminalvården bör flyttas från kriminalvården till en särskild tillsynsmyndighet som också bör utreda händelser som rör hot och våld, kriminalvården bör organiseras som en myndighet nuvarande lokala myndigheter bör ombildas till något färre enheter inom verket, anstaltsstrukturen bör förändras så att färre och större anstalter inrättas där samlokalisering sker med myndighetsledning och frivård, kriminalvårdens omhändertagande av psykiskt sjuka behöver förbättras, för att minska återfall i brott bör bättre stöd ges från kriminalvården under den villkorliga frigivningen ev. på bekostnad av åtgärder under anstaltsvistelsen, viss administration avseende ekonomi, löner, upphandling och löpande verksamhet kan centraliseras t.ex. kan placeringen av frifotingar ske mer centraliserat och därigenom spara cirka 30 årsarbetskrafter, 11

10 transporttjänsten bör få befogenhet att, mot ersättning, ta uppdrag direkt av dem som idag kan begära biträde av polis, en effektiv kriminalvård kräver mer säkra kunskaper om samband mellan åtgärder och effekter ett brett forskningsprogram bör initieras. 1.1 Uppdraget Statskontorets uppdrag har varit att analysera delar av kriminalvårdens verksamhet och lämna förslag till effektivisering av denna verksamhet. De delar som skall analyseras är verkställighetsformen fängelse samt verksamheten vid myndigheten Transporttjänsten. Fyra huvudpunkter anges i uppdraget: följa upp Riksrevisionsverkets (RRV:s) tidigare granskning, undersöka om Transporttjänsten utnyttjas effektivt, granska beläggningssituationen i fängelserna, lämna förslag till effektiviseringar av verksamheten. Vissa restriktioner finns enligt uppdraget, bl.a. skall Statskontoret inte granska nuvarande styrsystem, den regionala organisationen och hur personalresurserna används. Vårt uppdrag har varit att granska effektiviteten dvs. måluppfyllelsen i relation till verksamhet och insatta resurser. Något särskilt uppdrag att föreslå besparingar i verksamheten har vi inte haft, men i en effektivitetsgranskning ingår att påtala en eventuell ineffektiv resursanvändning. Statskontoret har granskat verksamheten genom studier av befintligt skriftligt material och vi har även intervjuat anställda, intagna och forskare. Några nya datainsamlingar har vi dock inte gjort. Vi redovisar vissa förslag till effektiviseringsåtgärder men vi har inte utformat färdiga lösningsförslag med t.ex. förslag till lagändringar. Vi har dock enligt vårt uppdrag försökt beräkna besparings- och andra effekter av våra förslag. 12

11 Vi har haft kontakter med representanter för de fackliga organisationerna, RRV och några andra utredningar som pågått samtidigt. En referensgrupp med representanter från kriminalvårdsmyndigheterna, BRÅ, Justitiedepartementet och några fackliga organisationer har haft en rådgivande och granskande roll under arbetet. För innehållet i denna rapport svarar dock Statskontoret. 1.2 Granskning av effektiviteten Begreppet effektivitet används för att beskriva hur väl man lyckas nå för organisationen uppsatta mål i relation till resursinsatserna. Kriminalvården har gjort en anpassad definition av effektivitetsbegreppet inom sitt område som vi anser väl speglar utgångspunkten även för vår granskning: Graden av måluppfyllelse vad avser brottsförebyggande åtgärder, med hänsyn till god hushållning med tilldelade resurser, rättssäkerhet, humana värden och ett rimligt samhällsskydd Styrning av verksamheten Kriminalvårdens verksamhet styrs i stor utsträckning via lag. Detta ger en viss tröghet i regeringens möjligheter att anpassa verksamheten efter omvärldsförändringar, t.ex. när brottsutvecklingen leder till fler fängelsedömda. Detta medför i sin tur krav på flexibilitet i det ekonomiska styrsystemet. En bättre anpassning mellan verksamhet och finansiella resurser bör eftersträvas. Vi redovisar två alternativ för hur den finansiella styrningen av kriminalvården skulle kunna ändras för att få en mer effektiv användning av tillgängliga medel. Ett alternativ innebär att myndigheten själv bygger upp en buffert för oförutsedda volymförändringar inom ramen för höjt anslagssparande och utökad anslagskredit (cirka en halv miljard i buffertutrymme). Det andra alternativet innebär att regeringen beräknar anslaget efter faktisk verksamhetsvolym. Det betyder att kriminalvården får 13

12 ersättning per intagen och dygn, med ett fastställt belopp som varierar beroende på om det är fängelse eller frivård det handlar om. Anslaget justeras i efterhand för faktiskt bedriven verksamhet. Statsmakterna bör lägga fast ett långsiktigt och uppföljningsbart mål för verksamheten och begära en årlig resultatredovisning av KVS där resultaten för samtliga mål och delmål redovisas med någon typ av mått eller utvärderingar på ungefär samma sätt under en följd av år. Vi har i enlighet med våra direktiv inte granskat KVS styrning av verksamheten. Det finns dock några generella trender som även KVS bör uppmärksamma avseende budgetprocessen: en fördjupad granskning av en viss verksamhet bör ske vart tredje år, enheterna bör få balansera över/underskott mellan åren, budget bör kopplas mer till mål och resultat och mindre till prestationer God hushållning (produktivitet) Räknar man vad kriminalvården kostar per medborgare så finns det länder som har dubbelt så hög kostnad som Sverige men de har också en högre andel av befolkningen i fängelse. Räknat i dygnskostnader för intagna i fängelse intar Sverige en tätposition även om t.ex. Danmark och Nederländerna har högre dygnskostnader för intagna på slutna fängelser. Räknat i fasta priser har dygnskostnaderna i svenska fängelser gått ner med cirka 30 procent sedan år Denna imponerande utveckling har dock i huvudsak möjliggjorts genom att beläggningsgraden ökat från 80 till 95 procent. Nu när beläggningen är cirka 100 procent kan man däremot få höga marginalkostnader för att skapa ytterligare nya platser. 14

13 På den dominerande kostnadsposten personalen har vissa besparingar gjorts. På tio år har antalet årsarbetskrafter minskat med 10 procent. Antalet årsarbetskrafter per vårddygn har minskat med 7 procent mellan 1998 och Kostnaderna per årsarbetskraft har under en tioårsperiod utvecklats som för staten i genomsnitt. Det betyder att lönekostnaderna inte har skenat i väg trots satsningen på ökad personalkompetens de senaste åren. Däremot har lokalkostnaderna ökat med cirka 75 procent under en 10-årsperiod vilket, med tanke på var flertalet anstalter ligger, är högt. Det statliga bolaget Specialfastigheter är den dominerande hyresvärden, vilket ger en bristfällig konkurrens på marknaden. Kriminalvården har haft en positiv produktivitetsutveckling men förutsättningarna för att denna utveckling skall kunna fortsätta är betydligt sämre för framtiden. Dessutom är det redan i nuläget en ekonomisk obalans i verksamheten som gör att mer pengar förbrukas än vad man har i anslag Förebygga återfall i brott Enligt regeringen är ett prioriterat mål för kriminalvården att minska återfall i brott. Detta mål har funnits i flera decennier men det finns ingen vetenskapligt godtagen undersökning som visar om svensk kriminalvård leder till minskat återfall i brott. Detta är litet förvånande eftersom statsmakterna godtagit ganska stora kostnadsökningar för att få ett sådant resultat. Vi anser därför att ett brett forskningsprogram bör initieras för att klarlägga effekterna och bygga upp kunskap om vad som är verkningsfulla åtgärder. Det finns några utländska studier som visar positiva effekter av vissa behandlingsprogram. Kunskaperna från dessa bör tas tillvara men resultaten går inte alltid att översätta till svenska förhållanden. Vi har studerat svenska rapporter om återfall och svensk återfallsstatistik men vi kan inte dra några säkra slutsatser av dessa 15

14 studier. Möjligen finns det indikationer på att vissa åtgärder har en positiv effekt på återfallsrisken för mindre grupper men den mer övergripande statistiken kan också tolkas så att vi är inne i en långsiktigt negativ utveckling med ökande återfallsfrekvenser. Under de senaste åren har kriminalvården haft en negativ utveckling för flera av de faktorer som man kan anta har betydelse för återfallen. Programverksamheten har gått ner, färre narkomaner har fått behandling, sysselsättningen i arbete har minskat, användningen av behandlingshem har minskat och utslussningsåtgärder av olika slag har inte skett enligt plan. Mycket kan säkert tillskrivas den ökade belastningen på anstalterna men knappast allt. I ett längre perspektiv har också kriminalvården, för att renodla sin verksamhet, gjort sig av med verksamheter som kanske hade viss positiv effekt, t.ex. övergångsbostäder efter villkorlig frigivning. Många intagna som vi haft kontakt med klagar på att man inte får någon vård för de problem man har. Men kriminalvården har inte i dag ekonomiska resurser att ge en särskilt mycket bättre vård till så många fler intagna. I det läget kanske man skulle kunna försöka engagera andras insatser för de intagna t.ex. att AMV ordnar arbetsmarknadsutbildning eller att frivilligorganisationer ger vissa intagna stöd före eller efter frigivning. Vi anser också att studiemöjligheterna bör förbättras generellt men särskilt avseende svenskundervisning och distansundervisning på högskolor. Det är relativt billiga åtgärder som dock kan ha stor betydelse för den intagne Omvårdnad och human behandling Enligt KVS mål skall verksamheten värna om en human människosyn och en god omvårdnad. Straffet skall vara frihetsberövandet men förhållandena under vistelsen skall inte utgöra ett straff i sig. Anstaltsvistelsen skall ge en god omvårdnad med respekt för de intagnas integritet. Generellt sett kan man nog hävda att omvårdnaden är god, men att det finns problem också inom detta område. 16

15 Vissa grundläggande krav på verksamheten anges i Europarådets rekommendation nr 3 angående Europeiska fängelseregler. En klient på en anstalt skall t.ex. ha tillgång till sjukvård, motion, sysselsättning, mat och eget boende. Svensk kriminalvård uppfyller dessa krav men ligger heller inte påtagligt över kraven. I några fall kan det diskuteras om vi uppfyller sådana krav som tillgång till bibliotek, arbetsmarknadsutbildning, boende i enkelrum m.m. I det pågående besparingsarbetet måste man bevaka att verksamheten inte underskrider Europarådets minimikrav på verksamheten. Det saknas statistik för att belysa måluppfyllelsen avseende omvårdnaden. Däremot görs vissa undersökningar och studier, från tid till annan, som belyser vissa förhållanden. Enligt dessa studier finns det påtagliga brister främst i omhändertagandet av psykiskt sjuka. Våra intervjuer tyder på att bristerna kvarstår. Vi anser att kraven på en god omvårdnad knappast kan anses vara tillgodosedda när det gäller intagna med psykisk sjukdom Samhällsskydd Statsmakternas mål för verkställigheten är att den sker på ett trovärdigt sätt vilket rimligen betyder att rymningar, våld och brott inte skall accepteras under verkställigheten av straffet. Rymningar Mer än en intagen avviker varje dag (cirka 430 per år) från någon av kriminalvårdens anstalter, eller uteblir från inställelse efter permission. Det är knappast en siffra som man kan vara nöjd med men för tio år sedan var det nästan tre gånger så många som avvek direkt från anstalter eller misskötte permissioner genom uteblivande. Utvecklingen har därför gått åt rätt håll även om priset har blivit väsentligt färre permissioner och mer strikt tillämpning av gällande regler. Vill man ytterligare minska antalet avvikelser kan det komma att krävas lagliga åtgärder att ge längre tillägg till 17

16 strafftiden vid avvikelser eller att ge personalen ökade möjligheter att gripa intagna som försöker avvika. Brott begångna under anstaltsvistelse Det finns ingen löpande statistik över hur många brott som begås under anstaltsvistelse. Det är också tveksamt om alla iakttagna brott anmäls till polis. Men rimligen hör det till rena undantagsfall att brott begås när den intagne sitter på en anstalt även om brottslig narkotikahantering är dagligt förekommande på vissa anstalter. Av dem som frigavs från fängelse år 1998 var det enligt en studie av BRÅ 1 tre promille som dömdes för brott i samband med en permission under anstaltstiden (29 av frigivna). Hot och våld Sedan 1996 har antalet anmälningar till KVS om hot och våld mot personal legat på cirka 300 per år. Cirka hälften av rapporterna handlar om hot, cirka hälften om våld. Även intagna drabbas av våld och hot men här är mörkertalet större. Enligt en undersökning av SEKO år 2003 sker i genomsnitt en allvarlig händelse varannan vecka med vapen inblandat, tagande av gisslan eller misshandel med sjuhusbesök som följd. Den nivå på hot och våld som finns är inte alarmerande men oroande och åtgärder bör vidtas. Bl.a. pekar vi på att lagstiftningen bör skärpas så att våld mot personal bedöms strängare än vanlig misshandel och inträffade händelser bör utredas av oberoende part Rättssäkerhet Vi har inte gjort någon egen undersökning av rättsäkerheten. Av de granskningar som JO gjort, och visst annat material, verkar det inte finnas några uppenbara systemproblem avseende rättssäkerheten. Men fel och misstag sker i enskilda fall, om detta vittnar både samtal och brev från intagna. De intagna kan också uppleva sig rättslösa i vardagliga händelser som rör vad man får ha på rummet, vem som får komma på besök m.m. De intagna 1 Brå rapport 2001 Brott och annan misskötsamhet under permission. 18

17 klagar därför på beslut eller sätter samman skrivelser vilket leder till en ganska stor volym av ärenden som skall diarieföras, beredas och beslutas. Ibland hade litet större smidighet i umgänget med de intagna troligen kunnat minska ärendevolymen. Vi har pekat på några detaljfrågor som kan behöva få en bättre laglig reglering för att öka de intagnas rättssäkerhet. Dit hör t.ex. vilken rätt den intagne har att välja läkare eller vilken rätt den intagne har att få en mer genomgripande tandläkarbehandling. 1.3 Uppföljning av RRV:s granskning RRV redovisade år 1999 en granskningsrapport med titeln Effektivare kriminalvård - en hinderanalys 2. KVS har vid två tillfällen, december 1999 respektive maj 2002, på regeringens uppdrag redovisat vilka åtgärder man vidtagit med anledning av RRV:s rapport. Statskontoret har haft i uppdrag att granska om vidtagna åtgärder har lett till en effektivare kriminalvård samt att identifiera eventuella kvarstående hinder för att regeringens mål skall kunna uppnås. Vår granskning visar att KVS vidtagit åtgärder på flertalet punkter som RRV riktat anmärkningar emot men inte på alla. Några förslag riktade sig direkt eller indirekt till regeringen, men regeringen har inte heller vidtagit åtgärder på samtliga punkter. Det finns emellertid all anledning att påstå att väsentliga förbättringar skett i verksamheten genom de åtgärder som ändå vidtagits. I vissa fall pågår också arbete för att lösa vissa påtalade problem. Vissa av de besparingar som RRV räknade med har inte kunnat realiseras eller så har besparingarna inte kunnat påvisas i efterhand. De största påvisbara besparingarna har skett genom avveckling av den regionala organisationen, införandet av en central placeringsorganisation och framför allt genom en förbättrad styrning av IT-verksamheten. Sammantaget handlar det om kostnadsminskningar på över 100 miljoner kronor. Kostnadsminsk- 2 RRV:s rapport 1999:27. 19

18 ningarna har dock ätits upp av kostnadsökningar på grund av ökad verksamhetsvolym KVS styrning och samordning RRV konstaterade brister i den centrala samordningen och styrningen av verksamheten. KVS har därefter vidtagit flera åtgärder för att förstärka den centrala ledningen av de övergripande frågorna samtidigt som ansvaret för den operativa verksamheten tydligare har lagts på den lokala organisationen. Den regionala myndighetsnivån har avvecklats, gemensamma strategidokument har upprättats och budgetprocessen förändrats. En uppföljning av organisationsförändringen skulle enligt planerna ha gjorts men har ännu inte genomförts. Vi har i enlighet med direktiven för vårt uppdrag inte närmare granskat hur styrsystemet förändrats. Statskontoret har i rapporten beskrivit förändringarna och bl.a. redovisat att det är tveksamt om vissa förväntade besparingseffekter kunnat realiseras, t.ex. avseende upphandling, administrativ samordning och byggprocess Uppföljning och resultatmått RRV konstaterade att det fanns brister i uppföljning mot operativa mål och att resultatet inte alltid analyserades och användes för förbättrad styrning av verksamheten. De brister som RRV pekade på finns fortfarande kvar men det pågår utvecklingsarbete inom flera områden, bl.a. med en ny objektplan och ett nytt system för verksamhetsuppföljning. Enligt vår uppfattning bör uppföljningen av verksamheten i ökad utsträckning ske med överenskomna långsiktiga resultatmått. Det gäller mellan regering och KVS samt mellan KVS och lokala myndigheter. Metoder som tidredovisning och benchmarking bör användas för att hitta verksamheter med dåligt resursutnyttjande och för att hitta framgångsfaktorerna bakom goda resultat. 20

19 KVS analyskapacitet har förstärkts genom att två analytiker anställts men det försvann också kompetens och kapacitet när huvudkontor och regionkontor bantades. Internrevisionen har gjort värdefulla analyser av verksamheten men dessa har inte alltid lett till åtgärder av styrelsen. Detta bör leda till en diskussion om styrelsens roll i förnyelsearbetet Planering och budgetering RRV:s slutsats var att systemet för planering, budgetering och uppföljning fungerade mindre väl, att budgetprocessen var resurskrävande och att verksamhetsstyrningen inte var kopplad till den ekonomiska styrningen. Budgetprocessen har, sedan RRV:s studie gjordes, förändrats två gånger. Dagens process ger dock inte utrymme för en grundläggande genomlysning av varje myndighets verksamhet mer i detalj. De regionala enheterna fungerar numera som ledningens förlängda arm i budgetprocessen och vissa missförhållanden som RRV pekade på år 1999 gäller inte i dag. Statskontoret ger i rapporten en kort beskrivning av budgetprocessen, men vi har i enlighet med våra direktiv inte gjort en närmare granskning av processen Regional organisation RRV rekommenderade en översyn av den regionala administrativa myndighetsnivån. Motivet för detta var i korthet bristande samordning i ledningen av verksamheten och höga kostnader p.g.a. dubbelarbete. RRV riktade också kritik mot en bristande tillsyn av verksamheten och föreslog att en renodlad tillsynsfunktion borde skapas. RRV föreslog också att KVV borde göras om till en myndighet, dvs. att de lokala myndigheterna borde göras till enheter i Kriminalvårdsverket. 21

20 Regionmyndigheterna avvecklades i januari år 2000 som självständiga myndigheter och lades in som regionala enheter, med delvis andra uppgifter, i KVS. Däremot har RRV:s förslag inte genomförts avseende att göra kriminalvården till en enda myndighet och att tillskapa en renodlad tillsynsfunktion. Rationaliseringseffekter uppkom genom förändringen men inte av den storleksordning som RRV hade räknat med Lokal myndighetsorganisation RRV konstaterade att ett tiotal kriminalvårdsmyndigheter var för små för att ha en effektiv verksamhet. Ungefär lika många hade inte alla verksamhetsgrenar och kund därmed inte få önskvärd integration av verksamheten. Den lokala myndighetsstrukturen antal myndigheter, deras uppgifter och huvudsakliga organisation har inte ändrats sedan RRV:s granskning. RRV konstaterade också att inriktningen borde vara att större anstalter skall ha en chef och att kriminalvårdsinspektörerna så långt möjligt borde avlastas administrativa sysslor t.ex. genom att dessa förs över till myndighetens kanslier. Ledningsstrukturen är i stort sett oförändrad men kriminalvårdsinspektörerna har i viss utsträckning avlastats administrativa uppgifter genom att lokala tjänster som s.k. samordnare har inrättats Placeringsverksamheten RRV påtalade i sin rapport att antalet säkerhetsklasser var ett hinder för ett effektivt utnyttjande av anstalterna. Indelningen i fyra säkerhetsklasser har ersatts av ett system med tre säkerhetsklasser 3 från och med den 1 januari I praktiken tillämpas dock en finare indelning i säkerhetsklasser vid utplacering av de dömda så någon effekt på verksamheten har åtgärden inte haft. 3 RRV:s förslag var en indelning i två klasser (öppna och slutna fängelser) i enlighet med den indelning som görs i lagtexten. 22

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården Ny undersökning från SEKO: Allvarlig utveckling inom Kriminalvården Sex av tio kriminalvårdare upplever att

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Fängelselag; utfärdad den 10 juni 2010. SFS 2010:610 Utkom från trycket den 22 juni 2010 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012)

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Danielsson Åsa Eva Egnell Datum 2013-08-26 Rev 2013-09-04 Diarienummer UAN-2013-0412 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Inspektionen för vård

Läs mer

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Kriminalvården i Sverige 13000 fängelsedomar årligen varav ca 3000 avtjänas med fotboja Nästan 7000 personer dömdes till skyddstillsyn 2013, ca 4300

Läs mer

Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck. BRÅ-rapport 2000:20

Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck. BRÅ-rapport 2000:20 Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck BRÅ-rapport 2000:20 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Allt trängre på landets fängelser. rapport från SEKO april 2010

Allt trängre på landets fängelser. rapport från SEKO april 2010 Allt trängre på landets fängelser rapport från SEKO april 2010 Ny undersökning från SEKO: Allt trängre på landets fängelser Det blir allt trängre på landets fängelser. Mer än varannan kriminalvårdare tycker

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Bakgrund. Socialstyrelsen

Bakgrund. Socialstyrelsen Eskilstuna kommun Vuxennämnden 2014-11-17 Socialstyrelsens ärendenr.40184/2014 Vårt ärendenummer: TSN 2014:364 VN 2014:138 1 (5) Socialstyrelsen Remissyttrande - Socialstyrelsens förslag till föreskrifter

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:27

Regeringens skrivelse 2015/16:27 Regeringens skrivelse 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Skr. 2015/16:27 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 24 september 2015 Stefan Löfven Morgan Johansson

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

Förberedd för frihet? Slutrapport från utvärderingen av förstärkta frigivningsförberedelser åren 2001 2003

Förberedd för frihet? Slutrapport från utvärderingen av förstärkta frigivningsförberedelser åren 2001 2003 Förberedd för frihet? Slutrapport från utvärderingen av förstärkta frigivningsförberedelser åren 2001 2003 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten Revisionsrapport Uppföljning Granskning av upphandlingsverksamheten Lars Edgren Bakgrund Kommunal sektor inom PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av revisorerna i Oxelösunds kommun att granska kommunens

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Personuppgiftsombudet

Personuppgiftsombudet Personuppgiftsombudet Datainspektionen informerar Personuppgiftsombudet Med den här skriften vill Datainspektionen informera om personuppgiftsombudets roll och arbetsuppgifter. Den innehåller upplysningar

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 november 2010 KLAGANDE AA MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 23 februari 2009 i mål nr

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2014-2016

Budgetunderlag för åren 2014-2016 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2014-2016 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2013:1106 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun

Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25, 16 Gäller från och med 2013-04-19 Innehåll Syfte... 3 Omfattning... 3 Kommunstyrelsen... 3 Nämnderna... 4 Förvaltningschef

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:31 LS 1006-0509 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:4 av Erika Ullberg (S) om stopp för åldersdiskriminering av ledamöter i övervakningsnämnder Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Styrelsens AU Styrelsemöte 13 mars 2008

Styrelsens AU Styrelsemöte 13 mars 2008 Rapport till stämman 2008 Stämmans beslut den 21-22 april 2007 Stämman beslöt avslå motionen. - att utreda erfarenheterna av Orsa-kontoret - att utreda möjligheterna och formerna till att expandera verksamheten

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer