A lum n it i d n i n gen

Transkript

1 A lum n it i d n i n gen En specialutgåva av ipikuré nr /2011 Fokus: Innovation & entreprenörskap

2 A l um n i t i d n i n g e n Hej Tidningen du just nu håller i har arbetats fram ideellt av en grupp studenter från alla årskurser men med ett gemensamt fokus på er I-alumner. Jag kan säga att det är och kommer nog alltid vara en utmaning att ta fram en tidning för en så bred målgrupp, för även om ni har mycket gemensamt ser era liv väldigt annorlunda ut. En är produktionstekniker, en annan forskningsledare, en bor i Täby, en annan i Kuala Lumpur, en är nybliven pappa och en annan ser fram emot barnbarn. Det finns alla typer i det nätverk av I-alumner från Linköping som sträcker sig över hela världen. Jag hoppas trots detta att ni alla ska hitta intressanta artiklar bland dem vi tagit fram till årets nummer som handlar om allt från entreprenörskap till volentärarbete. Ni kan läsa om Isektionens kärnvärden som vi bygger vårt arbete inom sektionen kring. Ett av dem är samhörighet, att verka för att medlemmarna genom gemenskap och samhörighet känner en I-anda som bibehålls även efter studietiden. Jag hoppas att ni alla känner att oavsett om ni gick ut för två år sedan eller 30 år sedan så är ni alltid I-are. Jag vill också passa på att tacka alla som bidragit till denna tidning. Dels studenterna i redaktionen men framförallt de alumner som skrivit och bidragit till texter och på andra sätt stöttat oss. Utan er hade det aldrig gått. I detta nummer: Fokus: Innovation och entreprenörskap 11 - Venture and win, tre I-are startade Linkura Göran Felldins syn på innovation och entreprenörskap Agricam, från konsultdröm till entreprenör Innovationsforskning. Reportage 5 - Alumn utomlands. 8 - Grubbström Björn Blomberg. I-sektionen 3 - Stuck in the middle, om AlumnU:s verksamhet Vad en I-are är Mentorskap Volontärarbete. Övrigt 28 - Finn en gammal vän. 4 - I-pubar. LiU 26 - Förlorade profiler Bologna och på I. 6 - Framgångsfaktorer Morgondagens marknader Placement Report. Att annonsera: Vill ert företag synas i nästa års Alumnitidning!? Kontakta alumnitidningens redaktion, alumnitidningen@island.liu.se. Vi ser fram emot att höra er vad ni tycker om årets tidning. Skicka iväg dina åsikter, tips och idéer till alumnitidningen@island.liu.se. Det är era åsikter vi grundar tidningen på och utan er input skulle årets tidning inte se ut som den gör. Alumnitidningen ges ut en gång om året till I-sektionens alumner. Årets upplaga trycktes i över 5300 exemplar. Frida Östh, Chefredaktör Chefredaktör: Frida Östh, alumnitidningen@island.liu.se Format: 215 x 280 mm Tryckeri: Strokirk-Landströms AB Framsida: istockphoto.com Formgivare: Christopher Nilsson, alumnitidningen@island.liu.se Ansvarig utgivare: Joel Nygårds, info@island.liu.se A lum n i t i dn i n g e n

3 I-sektionen 2011 Alumniverksamheten är... Stuck in the Middle text bild Hösten 2007 gick jag till ett informationsmöte i början på årskurs ett där Isektionens olika utskott presenterades. Jag visste knappt vad en alumn var för något men i03:an Carl Althin verkade så skön då han stod och presenterade Alumniverksamheten att jag resonerade att det vore kul att jobba med honom. Tre år senare råkar jag stå i hans skor som ordförande för Alumniutskottet (AlumnO). Det var inte riktigt meningen. Jag får sitta som AlumnO under ett spännande skede där strategier formuleras och implementeras. Sektionens verksamhet syftar åt att göra Industriell ekonomi i Linköping till den attraktivaste tekniska såväl som ekonomiska utbildningen i Sverige. Därmed blir utbildningen, studentlivet och studenternas färdigheter så attraktiva som möjligt för alla intressenter. Då är frågan hur vi försvarar alumniverksamheten sedan år 2000 som har gått under formuleringen, verksamhet riktad mot alumner. Var är studenterna i sammanhanget? Man kan argumentera för att det indirekt finns en koppling. En verksamhet riktad mot alumner skapar trivsel bland alumner, som får alumner att prata väl om sin utbildning. Vilket kan snappas upp av någon HR-avdelning som får upp ögonen för I-linjen och därmed ökar efterfrågan på oss och gör oss mer attraktiva. Problemet med en sådan formulering är att den inte är kongruent med vår övriga verksamhet pilarna ska hela tiden vara riktade mot studenterna. Hittills, utan ett tydligt syfte eller strategi har vi varit Stuck in the Middle. Idag lyder dock alumniverksamheten på sektionsnivå som, verksamhet riktad mot studenter som drar nytta utav alumners kunskap, erfarenheter och engagemang. En sådan omformulering har under detta år mynnat ut i små och stora förändringar. Detta möjliggjorde små saker som att helt enkelt öppnade upp I-pubar för exjobbare för att underlätta en kunskapsöverföring. Det har även mynnat ut i större projekt som Placement Reports - en kartläggning av var alumnerna får sina första jobb och beslutsvägen dit i syfte att ge nuvarande studenter ett bättre beslutsunderlag under sin studietid. Ett annat exempel är Success Stories där till exempel Swedfunds VD och I-sektionens grundare, Björn Blomberg, fyllde hela föreläsningssalen C2 och höll i en inspirerande och utbildande föreläsning om tillväxtmarknader och fattigdom i världen. Vi fortsätter erbjuda alternativa karriärsvägar genom föreläsningsserien, Vart leder I, och ser till att studenterna under sina sista år på I-linjen har ett bollplank och stöd i en Imentor och det är dessa områden vi vill lägga krut på. (Jaja, vi tar ändå fram en alumnitidning åt er för att ni måste påminnas om att ni inte är bortglömda och att ni fortfarande kan bistå oss med nytta!) Med det sagt har vi börjat bygga grunderna till en framtida alumniförening. En förening som oberoende av sektionen driver frågor och arrangemang som tar tillvara på alumnernas intressen frikopplade från sektionen. Ett samlat organ som har stort inflytande på I-linjens utveckling för ökad konkurrenskraft samt kan arrangera vidareutbildningar och återträffar med gamla kursare. Handelshögskolan i Stockholm driver sedan länge en sådan förening och samlar alla alumner från Handels. På sektionen ser vi stora möjligheter med en sådan förening och studenter vill gärna vara med i en framtida förening. Det är ju dock lättare sagt än gjort att starta upp detta. Det behövs firmatecknare, en styrelse, en verksamhet, resurser Vi bygger grunden till en sådan verksamhet redan idag inom Alumniutskottet. Till exempel genomfördes en mycket uppskattad frukostföreläsning på World Trade Center i Stockholm under slutet av mars tillsammans med Mats Oretorp, VD för Dell Sverige. Framöver hoppas jag att, med hjälp av oss studenter som projektledare, ni kommer få möjlighet att anordna klass- och årskursåterträffar för att få kontakt med era gamla klasskamrater igen. Kanske inte på Herrgårn om ni är ovilliga att besöka oss i Linkan men vi kan komma ut till er i Stockholm och Göteborg där majoriteten befinner sig. Vill du höra mer om våra tankar om en alumniförening? Kontakta oss gärna! Jag avslutar med några namntips till en sådan förening som vi I-are föreslog under vårens I-forum: Old-I-s but Gold-I-s, Iare, Illuminati, Ilumni, I i Tiden, I-nsöad, I-sekten och circus. Två av årets lyckade arrangemang. Till vänster: frukostseminarium i Stockholm. Till höger: Kickoff för mentorskapsprogrammet. Alu mnitidn in gen 3

4 I-pubar text Viktor Dahl & Johan Lindh bild Viktor Dahl I-pubar arrangeras ett par gånger om året och syftar till att ge Ialumner en chans att kunna träffa gamla kursare från Linköping, för att vidka sitt personliga nätverk eller helt enkelt för att få en trevlig afterwork. Läs nedan vad Johan Lindh skriver om I-pub Göteborg. I-pub Göteborg startades år 2004 av Darya Anisi och vi är idag 84 deltagare från I-linjen på LiTH. Jag uppskattar att vi är åtta personer som återkommer på de flesta träffarna och sedan är det ett stort antal personer som kommer någon gång ibland. Jag har träffat ungefär 60 av 84 personer sedan år De första åren var I-pub rena pub-träffar där vi träffades fyra till fem gånger per år och åt mat och drack öl. Därefter har konceptet utvecklats till vinprovning, bowling, biljard med instruktör, intressanta förläsningar av bland annat Bo Dankis, före detta VD på Perstorp och Assa Abloy och Per Norinder, mångårig chef på Volvo PV. Ibland blir det fortfarande rena pubträffar, men det är inte lika vanligt längre. Den största nyttan med våra träffar är möjligheten att utöka det personliga nätverket. Vi har stor bredd på deltagarna, allt från personer med examen 1996 till personer som skriver sina exjobb just nu. Vikten av ett stort nätverk kan inte underskattas. Ditt första jobb efter examen får du ofta via sommar- eller exjobb. Ditt nästa jobb får du via jobbsökning. Men jobb nummer tre, fyra, fem och så vidare får du via dina personliga kontakter. Alla som har jobbat några år vet att de riktigt intressanta jobberbjudandena inte hittas på jobbsafari.se eller monster.se - de bästa jobberbjudandena hittas via ditt egna nätverk. Mig veterligen har två deltagare hittat nya jobb via I-pub Göteborg. Jag förväntar mig att antalet nya möjligheter kommer att öka markant i takt med att vi deltagare blir äldre och mer erfarna. Intresserad av att vara med? Logga in på liu.se/alumni och sök på I-puben i Göteborg. Vill du veta mer om I-pubar eller ha en I-pub i din stad? Skicka ett mail till ipub@island.liu.se eller logga in på liu.se/alumni och sök på I-pub. 4 A lum n i t i dn i n g e n

5 Reportage Alumn utomlands En utexaminerad I-are är attraktiv på arbetsmarknaden och kan få ett bra arbete såväl i Sverige som utomlands. Alumniutskottet har ställt några frågor till Jonas Lindqvist som har arbetat i Danmark, Kina och nu i Singapore. Varför valde du att börja jobba utomlands? För mig handlade det inte om ett val utan det var snarare en konsekvens av att inte låta sig begränsas av geografi. En intressant jobbmöjlighet dök upp inom ett företag utanför Sverige och jag tog den. Vilka är de största skillnaderna som du kan se jämfört med att jobba i Sverige? Då mitt arbete tagit mig från Danmarks landsbygd till Singapore via Beijing blir det ett komplicerat svar. Om jag börjar med Danmark är skillnaderna givetvis små men om jag ska nämna något så är danskar lite mer direkta än svenskar. De är inte lika beslutsamma som amerikaner men heller inte lika konsensus-betonade som svenskar. Jag såg en bild en gång som jag tyckte beskrev det hela bra. En svensk beslutsprocess består i en stor spiral som mynnar ut i ett rakt streck mot målet samtidigt som en dansk beslutsprocess sicksackar mot målet - båda med samma slutresultat. Danskarna är inte lika konflikträdda som svenskar - många möten hettar till. I Kina blir listan desto längre men ett exempel kan vara en betydligt mer hierarkisk struktur där man aldrig ifrågasätter sin chef. Att ifrågasätta sin chef då andra sitter i samma rum anses mycket olämpligt och kan för en svensk leda till problem. I Kina är personliga relationer betydligt viktigare än många andra länder - ordet guangxi används ofta vilket beskriver ett speciellt moraliskt och personligt band som ofta är väldigt avgörande då avtal sluts. I Singapore arbetar jag med en internationell mix (Indien, Australien, Singapore, USA med flera) vilket är typiskt här. De kulturella gränserna suddas därför ut även om det kinesiska har stort inflytande i Singapore. Men för att ge ett exempel: i Indien har man en tendens att se positivt på saker och allt går att lösa, vilket kan vara både positivt och negativt. En tysk kollega beskrev det på ett bra sätt; en lastbil skenar utför en backe utan bromsar. För den tyska chauffören uppstår problemet då han upptäcker att bromsarna är trasiga, för den indiska då lastbilen välter av vägen. Vad är den största fördelen respektive nackdelen med att jobba i Kina? Något som jag ser som positivt i de flesta andra kulturer är förmågan att fatta beslut och driva saker framåt även om det inte alltid blir rätt direkt. Saker har en tendens att ta tid i Skandinavien, även om Danmark verkar vara lite bättre än Sverige är de också ganska duktiga på att ha möten om möten för att besluta om nästa möte. Något som jag ibland saknar är den skandinaviska öppenheten och förmågan att tillgodogöra sig kunskaperna hos hela organisationen istället för att ignorera dem på botten. Har du varit med om några lustiga kulturkrockar? Massor, men en som dök upp nu: ett formellt inleds vanligen Dear medan ett mindre formellt inleds Hi. Jag hade en kinesisk kollega som var lite osäker på vilket som var mest lämpligt och därför helgarderade han sig med Hi Dear. Tror du att du kommer att flytta hem till Sverige igen? Det får framtidens möjligheter bestämma!

6 Vad är nyckeln till framgång? foto privat Fem I-are resonerar kring vad framgång är och vilka framgångsfaktorer de tycker är viktigast. Jag har drivits av att vilja ha roligt på jobbet, vilket gör att jag väljer ordet engagemang som min framgångsfaktor. Det var ett sinande engagemang som gjorde att jag lämnade IT-branchen efter 15 år och satte mig i skolbänken igen. Denna gång för att ta en magisterexamen i miljö och hållbart företagande på Stockholms universitet. Sedan dess arbetar jag som managementkonsult med fokus på hållbarhetsfrågor. Under det här året har jag fått möjlighet att gå in som vikarierande hållbarhetschef på Åhléns. Det är underbart att få arbeta med någonting som verkligen engagerar och intresserar mig. Varje dag på jobbet är spännande, intressant och rolig. Engagemang. Karin Hanses (tidigare Eriksson), i84:a, bor i Täby och jobbar som managementkonsult på CANEA (25%) och hållbarhetschef på Åhléns (75%). Var bäst i världen på att vara dig själv. Framgång, vad innebär det? Uppnående av ett visst mål, är det bästa jag kan komma på som definition. Jag har mitt drömjobb, det är framgång för mig. Men vet jag hur jag nådde hit? Nej. Jag kan titta tillbaka och se hur jag tog mig hit, men jag hade inte kunnat staka ut vägen från början. Det låter så enkelt att bli framgångsrik: sätt upp ett mål, jobba hårt och så uppnår du det. Men hur ska man veta i förväg att det är rätt mål som sätts upp? Det bästa rådet jag kan ge för hur man blir framgångsrik, är att vara bäst i världen på att vara dig själv. Det låter lättare än vad det är. Johan Beckmann, i94:a, bor i Täby och driver egna företaget Powerfy AB inom solenergi för utvecklingsländer. Att göra klart det man föresatt sig att göra. Framgång, det är att göra klart det man föresatt sig att göra! Att misslyckas och sedan komma igen. Att vara snäll, stödjande och lyhörd mot sina arbetskamrater och relationer, och att själv då och då få känna sig uppskattad av sin omgivning. Anders Segerstedt, i69:a, är professor vid Luleå tekniska universitet. 6 A lum n i t i dn i n g e n En vilja till ständig utveckling. Att ständigt vara nyfiken och vilja utvecklas är ett måste för att hänga med i utvecklingen i näringslivet. Genom att kombinera sin formella utbildning med praktisk erfarenhet, och sedan bygga vidare med nya kunskaper gör att man skapar de bästa förutsättningarna för att få den karriär och yrkesutveckling som man själv önskar. Ulrika Johansson Mellstig, i74:a, bor i Sollentuna och jobbar som Enterprise Architect på Ericsson. Att veta vad man vill. Den första framgångsfaktorn som jag ser är att känna sig själv. både styrkor och svagheter, och att veta vad man vill. Det finns så mycket roligt man kan hålla på med och idealet är naturligtvis att finna sin nisch och satsa stenhårt. Själv är jag snart trettio och får nöja mig med att ha hittat ett par aspekter som är viktiga för mig: att våga lita på sitt eget omdöme och att jobbet erbjuder utvecklingsmöjligheter. Det finns få saker som drar ner min motivationen i botten som att gå på autopilot. Björn Wannberg, Ii01:a, japanska, bor i Tokyo och jobbar som Country Internal Communications Responsible på IKEA.

7 FOTO: RYNO QUANTZ/SVENSK FRIIDROTT Svenska landslaget är specialister på friidrott. Atea är specialister på lösningar inom klient, datacenter, kommunikation och samverkan. Tillsammans är du aldrig ensam När din omvärld ställer höga krav på dig finns Atea där som stöd. Söker du specialistkunskap, gedigen erfarenhet och framtidens it-lösningar? Berätta vad du behöver, tillsammans hittar vi den bästa it-lösningen för dina behov. Svenska landslaget i it-infrastruktur är aldrig långt borta. OFFICI E LL SPONSOR T I L L SV E N S K F R I I D R OT T Atea är Nordens och Baltikums ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi bistår våra kunder med specialistkompetens, produkter och lösningar. I Sverige finns vi nära dig på ett trettiotal orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr.

8 Den 4:e februari invigdes den nya konferenslokalen Grubban i A-Huset av Landshövding Elisabeth Nilsson. Ett flertal utländska representanter närvarade. Den nya Grubban text & bild Raoul Joshi Ung Företagsamhet (UF) har som syfte att engagera unga i näringsliv och företagande och har blivit en storslagen succé bland Sveriges unga. Statistik visar att 24% av dem som har genomgått UF och som driver eget inom 10 år anställer i snitt fyra personer. Dessa elever har därmed bidragit till minst nya arbetstillfällen. Denna artikel handlar dock inte om UF utan om en av dess grundare - Robert W Grubbström. Jag står och väntar utanför den nyinvigda lokalen Grubban i A-huset, ett stenkast från I-arnas datorsal Island, på den man som lokalen är döpt efter. Detta är mannen som bland I-studenter i flera decennier har varit känd för citatet: Det spelar ingen roll vad du läser - så länge det är jobbigt. Haha. Jag sade det max en eller två gånger totalt. Själv har han en civilingenjörsexamen i Elektroteknik från KTH och tog parallellt även en examen från Handelshögskolan. Titta på brittiska företagsledare. De har oftast läst till exempel latin och andra väldigt svåra ämnen. Det är en del av deras kultur för att komma långt. Robert är känd för att ha hållit i bland de mest utmanande kurserna under I-arnas studietid Grubbettan och Grubbtvåan, som sedan hans pension 2006 har fått de mer banala namnen Ekonomisk Analys I och Ekonomisk Analys II. Dessa namn speglar dock inte heller dess riktiga 8 Alu m n i t i dn i n g e n namn eller innehåll som är Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori och Ekonomisk Analys: Besluts- och Finansiell Metodik. Teorin i Grubbströms läroböcker håller lika bra idag som de gjorde för 40 år sedan men innehållet har dock med åren förenklats på grund av tryck från kårerna om att kurserna har varit för svåra. Inga studenter klagar direkt på att en kurs har varit för enkel. Robert har varit aktiv på I-linjen sedan dess början var han aktiv inom utbildningen men beslöt sig för att ta uppehåll i och med Institutionen för produktionsekonomis omstrukturering till Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling (IEI). Den resa de flesta teknologerna har sett är den resa han har gjort som föreläsare och examinator. Under ytan har dock resan stundtals varit väldigt jobbig, särskilt gällande uppbyggandet av Ung Företagsamhet (UF). Under ett år som gästforskare i Kalifornien på 70-talet kom Grubbström i kontakt med UF:s motsvarande organisation i USA, Junior Achievement (JA). Vid ett tidigare tillfälle hade Jan Ekermann tipsat honom om detta (märkligt nog i samma korridor som den nya konferenslokalen Grubban ). Deras kloka huvuden slogs ihop och den ideella föreningen UF, med Grubbström som ordinarie styrelseledamot och Ekermann som ordförande, blev verklighet. Grubbström hade svårt att se att detta, till synes goda initiativ, skulle medföra problem men i början av 80-talet krävds samtliga forskare på LiU på listor över deras respektive bisysslor. Det fanns inget att anmärka på förutom en sysselsättning UF. Vad var detta för trams att få unga att tro att de kunde leda och driva egna företag? Krav ställdes på att Grubbström Det fanns vissa dagar då man egentligen inte ville komma till jobbet.

9 Reportage skulle lägga ned verksamheten och det medförde även diverse tråkiga artiklar i bland annat Aftonbladet. den 17:e februari i år. Sedan tidigare har Grubbström förlänats Riddartecknet 1:a klass av Finlands Vita Ros Orden och är, utöver hedersdoktor vid Tekniska Universitetet i Villmanstrand, även hedersdoktor vid ett par andra utländska lärosäten. Naturligtvis var det tungt stundtals. Det fanns vissa dagar då man egentligen inte ville komma till jobbet, berättar han. Idag läggs mycket tid ned på The International Journal of Production Economics, den tidskrift som han är chefredaktör för. Grubbström och Ekermann mötte detta motstånd med tystnad och gav inte upp sin tro på att UF skulle medföra mycket gott för samhället och detta har lönat sig än idag, över tre decennier efter bildandet. Regeringen beslöt nyligen att från och med hösten 2011 ska entreprenörskap bli ett eget ämne på gymnasienivå. Det är kanske inte så märkligt beslut med tanke på att Dagens Nyheter i februari konstaterade att UF-företagande drar in flera miljarder i skatteintäkter varje år. Första åren fick vi in cirka 200 artiklar men nu är siffran 1325 stycken, det var en rejäl ökning och vi publicerar 20%. Det har varit väldigt krävande och har tagit all min tid på sistone. Man är inte profet i sitt eget hemland. Man är inte profet i sitt eget hemland, säger Grubbström med en glimt i ögat. Grubbström blickar dock in i framtiden och hoppas kunna dra ned på den aktiva tid som tidskriften innebär och fortsätta sin forskning inom Exergi - energi som nyttig resurs. Idag är det dock ett rent nöje att komma till jobbet på Campus Valla. Vad ska denna konferenslokal användas till? Det är väldigt generöst att få ett rum döpt efter sig. Det uppskattas varmt och ger incitament till att vilja vara kvar i universitetsvärlden. Den ska användas för att driva vidare de många olösta frågor som finns. Jag frågar efter ett exempel och intervjun avslutas med en ingående diskussion om lager, investering och transformteori. Ett rum är dock inte allt Grubbström har blivit tilldelad. I slutet av förra året beslöt Finlands president Tarja Halonen att förläna Grubbström tecknet som Kommendör av Finlands Lejons Orden för sina mångåriga insatser för främjandet av svensk-finsk forskning, vilket skedde Transformteori är jätteviktigt för att kunna beräkna NPV (Net Present Value). Kan du hitta en funktion för lagervärdering i frekvensdomänen så är det bara att byta frekvensen till en kontinuerlig ränta så har du nuvärdet. Robert Grubbström vid talarpodiet. Det låter ju inte särskilt svårt, svarar jag naivt. Och då kliver föreläsar-grubbström upp från sin stol, rör sig mot whiteboardtavlan och börjar kladda på tavlan. Man brukar prata om kostnader för ett positivt lager (lagerhållning) och negativa lager. Negativa lager finns ju inte fysiskt. De är så kallade back-logs där kostnader är mer mjuka - till exempel kostnader för dåligt rykte. Det hela leder till att om man har en funktion f(t) som beskriver lagrets kostnader över tid, vill vi endast studera dess positiva dels transform, det vill säga L{max{f(t),0}}. Till synes enkelt men väldigt svårt. Ja hur var det nu då: Det spelar ingen roll vad du läser - så länge det är jobbigt. Intagningsstatistik på I HT10 Antal platser Antal antagna Betygsintag (max 22.5) Högskoleprovsintag (max 2.0) I Ii-tyska Ii-franska Ii-spanska Ii-kinesiska* Ii-japanska* * Antagning till asienkundkap Alu mnitidn in gen 9

10 I-sektionen Vad en I-are är text Wilhelm Henriksson Som scout har jag alltid varit tvungen att förklara att scouting inte enbart handlar om att äta kottar eller hjälpa tanter över gatan. Värdet och de positiva associationerna sitter djupt rotade hos mig, men är ofta svåra att sammanfatta och sätta ord på. Samma problematik känner jag för I-linjen. Att förklara för andra vad vi som I-are har för specialitet eller spetskompetens är inte helt självklart. Stor bredd eller länken mellan ekonomer och ingenjörer säger en del, men långt ifrån allt. Vad är det då som får oss att sticka ut jämfört med andra yrkesgrupper? Kanske är det samhörighet? Vi som sektion jobbar för att alla I-are ska känna en stark programtillhörighet och hjälpa varandra både före och efter examen. Den nyligen lanserade Utlandsportalen skapades för att underlätta ansökningsprocessen till utlandsstudier och bibehålla kontakten mellan I-are ute i världen. Sektionen har också initierat en plan för att sända ut fler representanter på arrangemang knutna till den europeiska organisationen för I-are (ESTIEM), i syfte att stärka samhörigheten och föra fram Linköping internationellt. Klasskampen, en sportig uppgörelse mellan klasserna, kommer att hållas för första gången i maj och avslutas med en storslagen final då Clubmästeriet arrangerar Utekravallen. Tillsammans kommer vi snabbare framåt och har roligare under tiden. Samhörighet, kvalitet och engagemang råkar vara I-sektionens kärnvärden. Kanske är det kvalitet? Målsättningen är att all sektionsverksamhet ska vara den bästa möjliga för studenter och alumner. LiU:s styrka är det tvärvetenskapliga angreppssättet och den nära anknytningen till näringslivet, vilket vi strävar efter att vidareutveckla och fördjupa. Därför driver studienämnden ständigt arbetet med att förbättra kurserna och studenternas upplevelser. Som ett steg i förbättringsarbetet på sektionsnivå genomförs just nu en nöjdhetsundersökning som ett projekt i kursen Industriell marknadsanalys. Den kommer att ge en god insikt i hur vi kan jobba för att nå ut till medlemmarna ännu effektivare och anpassa sektionsverksamheten efter de faktiska behov och önskemål som finns bland medlemmarna. Extra fokus ligger för närvarande på hur vi kan blicka framåt och sätta höga mål för våra utskott och föreningar på längre sikt, för att säkra kvaliteten. Kanske är det engagemang? På I-linjen finns en enorm vilja och att ta tillvara på denna vilja är sektionens viktigaste bränslekälla. Ett förslag som vi jobbar med för att göra det än mer lärorikt och attraktivt att engagera sig i sektionen är att kunna erbjuda alla aktiva en utskottsrelevant utbildning. Näringslivsutskottet ska få en utbildning i sälj, tidningsjobbare en layoututbildning, styrelsen en ledarskapskurs et cetera. Ett annat tydligt exempel på engagemang är det lag från Linköping som gick till finalen och vann i den europeiska case-tävlingen TIMES i Lissabon, vilket kräver ett stort driv och hängivenhet. Sedan några år tillbaka genomför sektionen även en case-tävling för gymnasieungdomar med syfte att öka intresset för tekniska utbildningar i allmänhet och I i synnerhet. Engagemanget är själva essensen i en ideell organisation som I-sektionen. Samhörighet, kvalitet och engagemang råkar vara Isektionens kärnvärden. De ska genomsyra allt som sker i sektionens namn och definiera vårt arbetssätt. Är det då dessa kärnvärden vi ska använda för att komma bort från kottar, tanter över gatan, bredd och helikoptrar? Absolut, men vi måste bli mer konkreta och tydliga än så, och det är här utmaningen ligger framöver när vi ska stärka varumärket Industriell ekonomi. Varje I-are ska ha det enkla svaret på sina läppar, och vad svaret är ska vi förhoppningsvis komma fram till innan terminen är slut. En sak är i alla fall säker: alla dessa egenskaper, klyschor eller inte, gör I-aren som klippt och skuren för entreprenörskap och innovation. Sektionen kommer framöver att lyfta fram det som en alternativ karriärväg och står i startgroparna för ett samarbete med InnovationskontorEtt på LiU. Många vill starta eget och idén är inte lika viktig som utförandet. Ta chansen att förverkliga dina idéer eller hjälp någon annan att förverkliga sina! Wilhelm Henriksson, Ordförande I-sektionen 10 Alu m n i t i dn i n g e n

11 Fokus Venture and win text Markus Niemelä Tre I-are skrev examensarbetet tillsammans, startade företaget Linkura och vann entreprenörstävlingen Venture Cup. Med finansieringen klar gör de sig redo för att satsa. Marcus Hultberg, Johan Gunnarsson och Gustaf Hansen heter entreprenörerna som under sin tid på I-linjen spånade fram idén som skulle komma att bli kostplaneraren.se. Allt började med ett intresse för kostlära och en medvetenhet om vad man får i sig mätt i näringsvärden tillsammans med en uppenbar brist på ett smidigt och bra verktyg för att föra en kostdagbok samt planera sina måltider. Allteftersom idén utvecklades fann de att deras idé skulle passa perfekt för personer med kostrelaterade sjukdomar, och det är denna målgrupp de idag riktar sig mot. Att vinna Venture Cup har gett företaget en skjuts framåt. Tävlingen fick dem att verkligen tänka igenom och formulera sin affärsidé, något som är användbart i kommunikationen med investerare och vid nyrekryteringar. Dessutom kan vi säga att vi vunnit Venture Cup och det har visat sig väldigt fördelaktigt när vi varit ute och pitchat för investerare. Även när man pratar med personer angående anställning har det varit en tillgång. Vi tror vi blir attraktivare både som arbetsgivare och investeringsobjekt tack vare Venture Cup. Finansieringen har de nu fått ordning på, men det svåraste med att starta upp ett eget företag tycker det är just utmaningen att komma igång utan något riktigt startkapital. Man tvingas att hitta kreativa lösningar. Det är inget som vi ligger och gråter över på kvällarna. Det kan också vara jobbigt när man står inför extrema motgångar, men när någonting går bra blir man också otroligt glad vilket väger upp det negativa. När man i medgångar får bekräftelse på att det man gjort är bra är det otroligt givande. Det är givande att arbeta med något som man bryr sig om så mycket, företaget är ju nästan som sitt eget barn. Nästa steg för Linkura är att anställa fler programmerare för att utveckla sin produkt, något som kan bli nästa stora utmaning som ett litet företag. Vi söker mest unga människor och de som kommer ut och tar examen är oftast inte intresserade av att stanna i Linköping. Vi kan dock locka med intressanta områden att jobba inom och ett roligt och givande arbete. För att vara entreprenör behövs ingen kanon-idé tror de. Det finns många dåligt skötta företag som man som I-are kan konkurera ut genom bättre företagande och genom att jobba hårdare, menar killarna Accenture. All rights reserved. Getting satisfaction from what you do. Just another day at the office for a high performer. Choose Accenture for a career where the variety of opportunities and challenges allows you to make a difference every day. A place where you can develop your potential and grow professionally, working alongside talented colleagues. The only place where you can learn from our unrivalled experience, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be. Visit accenture.se/career Alu mnitidn in gen 11

12 Fokus I fädrens spår, för framtids segrar... text Göran Felldin bild Göran Felldin & Frida Östh i78:an Göran Felldin Arbetsplats: LiU och InnovationsKontorEtt. Grundare av Intentia, tidigare VD för Optimal Solutions AB och Senset AB. Jag skulle nog karaktärisera mig själv som entreprenör, till och med en seriell sådan, eller återfallsentreprenör som min gode vän Mikael Hult brukar säga. Hur är man då som entreprenör? Sanningskällan Wikipedia säger att det är någon som har; förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara på dessa möjligheter. En person som drivs av; nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande. Eller som Joseph Schumpeter säger; en skapare av positiv förstörelse. Hur som helst tror inte jag att det är de individuella egenskaperna som genererar framgång utan teamskapande, nätverk och företagskultur. Det sistnämnda med tyngdpunkt på företagskultur. Det är avgörande att ha skoj i sin vardag. Livet är för kort för att tas på fullt allvar. Är det sant att bagarbarn tröttnar på bullar eller att någon med fog kan säga att han/hon sett allt. Kanske, men det gäller inte mig. Jag har ett fantastiskt jobb. En roll som medför att jag ständigt möter entreprenörer, innovatörer, både unga och lite äldre. Som ansvarig för nyttiggörandet av forskningsresultat, fint ord för innovationsverksamheten, vid Linköpings universitet och dess omvärld, är detta min vardag. Jag träffar dagligen studenter med en oerhörd drivkraft och vilja att gå i Gate, Jobs, Page, Brin eller Zuckerberg s fotspår. Eller forskare, med forskningsresultat och innovationer som får mig att tappa hakan. I en sådan miljö kan man aldrig upphöra att förvånas, man njuter och tar helt enkelt en bulle till med glädje. Jaha, entreprenör, tycker han ja kanske du säger. Men med kårhusprojektet Kårallen och tillväxtbolagen Intentia, NordNet, Bäwer & Nilsson, Optimal Solutions och Senset bakom mig så vill jag hävda att jag kan stå för det. Även att arbeta på Linköpings universitet kan ske entreprenöriellt genom att vara en intraprenör. Och än är det inte slut även om zenit passerats för några år sedan. Det finns många nya möjligheter att fånga. Hur ser då nästa generation på entreprenörskap? Finns det hopp för fosterlandet och är kommande generation djärvare än min? Både ja och nej. Duktigare, mera målinriktade och ambitiösare, ja, men ibland kanske lite väl försiktiga och avvaktande. Men framför allt, de är för få. Såväl LiU som övrig högre utbildning i Sverige utbildar i huvudsak för anställningsbar- Hur som helst vill jag gärna tro att I-aren i grunden är entre- eller intraprenöriellt lagd. 12 A lu m n i t i dn i n g e n Peter Tillbers klassrumsmålning, Blir du lönsam lille vän. het. Vilket hemskt ord, får mig att tänka på Peter Tillbergs klassrumsmålning, Blir du lönsam lille vän. Nej, för fram; jag kan, jag vill, jag kommer att. Och visst ser det bra ut och dagens studenter gör mig hoppfull. Dessutom tror jag att vi tillsammans sakta mal ner den gamla Jantelagen som så länge paralyserat oss. Googla på Jantelagen, så får du se vad vi ärvt med modersmjölken. Huvaligen. Inget som direkt karaktäriserar våra konkurrerande vänner från Indien, Kina eller USA. Eller hur? Så låt oss, om inte hylla för det vore ju

13 osvenskt, men ändå framhålla Kamprad, Bergqvist, Persson och Lindholm som goda förebilder. Personer som står för tillväxt och entreprenöriell urkraft. Låt våra ungar redan på dagis förstå att man inte behöver bli vuxen och få ett jobb, utan att han/hon kan skapa ett. Eller fler. Att vi genom initiativ av typen Framtidsfrön, Snilleblixtar och Ung Företagsamhet ger nästa generation det självförtroende, den nyfikenhet och den skaparglädje som de kommer att behöva. Att vara en global medborgare kommer inte att premiera de som väntar, utan bara de som ser möjligheten och tar chansen. Vi kommer som nation inte att lida brist på innovationer, problemlösningar och idéer, bara på modiga individer som tar dessa lösningar till marknaden och kunden. Hur är det med I-are då? Är vi speciellt lämpade att bli entreprenörer med vår akademiska bakgrund? Jag har inga som Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv. helst bevis för det, men det känns så. Många I-are jag känner eller har träffat, är entreprenörer. Kanske är det den breda utbildningen som ger baskunskap både om managementmekanismer och teknikens avgörande betydelse, som är orsaken. Eller är det att så många med olika bakgrund och uppväxt träffas och delar erfarenheter med varandra under lång tid. Hur som helst vill jag gärna tro att I-aren i grunden är entre- eller intraprenöriellt lagd. Branson, eller att det skulle vara negativt att göra karriär som anställd i näringslivet, absolut inte. Men vi måste tillåta mångfalden och uppmuntra egna initiativ mer än tidigare i en hårt konkurrensutsatt och krympande värld. Initiativ i alla former och i alla lägen. Står man still, går man bakåt. I många fall är man så rädd att göra fel att man inte gör något alls. Ett beteende som inte är särskilt kreativt och som i många fall är helt förödande. I det fallet kan vi verkligen lära från våra föregångare Ericsson, Dahlén och Nobel. Det vill säga följa Søren Aabye Kierkegaards devis Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv. Go for it! Slutligen ett förtydligande. Självklart menar jag inte att alla måste bli en Richard Alu mnitidn in gen 13

14 Fokus Från konsultdröm till entreprenör text Sofie Åbyhammar bild Agricam & sxc.hu I december 2009 tilldelades Ellinor Eineren (i05) Venture Cups pris för Sveriges bästa affärsplan för hennes affärsplan angående ett samarbete mellan företagen Biototal och Termisk systemteknik. Under arbetets gång insåg Ellinor vilket oerhört marknadsbehov som fanns för produkten och drömmen om en karriär som managementkonsult byttes snabbt mot en verklighet med det egna företaget Agricam. E t t h a l v å r e f t e r Ve n t u r e C u p grundades Agricam ett företag som flätar samman spetskompetenserna hos det gröna, innovativa företaget Biototal och det tekniskt starka företaget Termisk systemteknik. Innan Ellinor kom in i bilden hade de båda företagen på känn att deras spetskompetenser skulle gå att kombinera för att uppnå en ny produkt. För att komma igång tog de hjälp av Venture Cup som rekryterar studentkonsulter, som i sin tur gör affärsidéer till affärsplaner. Ellinor Eineren, som då gick i årskurs 4 på I-linjen, fick uppdraget. innan den bryter ut. Ett viktigt steg i affärsprocessen var att lära känna marknaden. Jag hade ingen tidigare erfarenhet från bondgårdar, så det första jag gjorde var att köpa mig ett par gummistövlar och göra praktik hos en mjölkbonde. Som ung kvinnlig akademiker utan bakgrund från jordbruk sticker hon naturligtvis ut bland lantbrukarna som oftast är män över 30 år som själva vuxit upp på lantbruk. Ellinor har dock blivit Jag hade ingen förkunskap om varken lantbruk eller värmeteknik, så jag började med att undersöka den ekonomiska potentialen för några olika produktområden som företagen hade föreslagit, berättar Ellinor. Fokus för samarbetet var att hitta intressanta värmekameraapplikationer i jordbrukssektorn. Under arbetet med detta insåg Ellinor att en stor kostnad hos mjölkbönder är konsekvenserna av sjukdomen mastit. Mastit är en juverinflammation som dels är mycket smärtsam för djuren men även kostar de europeiska lantbruken 25 miljarder kronor per år i produktionsbortfall, antibiotikaanvändning och veterinärkostnader. Genom att kombinera Biototal och Termisk systemtekniks kompetenser föddes idén att utveckla en värmekamera som kan identifiera begynnande mastit redan A lum n i t i dn i n g e n Ett orosmoment i uppstarten av Agricam var naturligtvis finansieringen, men även det löste sig till slut. Efter en presentation som jag höll under LinTeks entreprenörsvecka i höstas kom Percy Barnevik fram till mig och sa att jag inte skulle oroa mig över att hitta investerare, pengar finns alltid om nyttan finns, sade han. Och han hade rätt! I dagarna blev det klart att Hushållningssällskapet går in som investerare i Agricam. Agricam utvecklar sensorer som upptäcker mastit hos kossor. positivt överraskad av den enorma nyfikenhet och det engagemang som hon har mött. Dels eftersom det finns ett stort behov av Agricams produkt, men också för att hon som nyutbildad civilingenjör utan tidigare koppling till lantbrukssektorn vill satsa på branschen. Det är helt enkelt väldigt få entreprenörer som satsar på jordbruksmarknaden...det första jag gjorde var att köpa mig ett par gummistövlar och göra praktik hos en mjölkbonde. 14 och lantbrukarna tycker att det är kul att någon satsar på teknisk utveckling som gynnar det moderna jordbruket. Bönderna är generellt väldigt intresserade av nya tekniska lösningar, förklarar Ellinor. Det känns jättebra att det är en investerare som redan är etablerad i branschen. Det handlar inte bara om att få in riskkapital, utan också om att ha en investerare som verkligen är intresserad av Agricams affärsidé och som kan erbjuda ett stort kontaktnät, berättar Ellinor. Hösten 2011 räknar Ellinor med att lansera Agricams första produkt mastitsensorn. I dagsläget är det fem personer som jobbar i Agricams projektgrupp, men än så länge är det bara Ellinor som jobbar heltid med företaget övriga är konsulter från Biototal och Termisk systemteknik. Om fem år hoppas jag att Agricam kommer att ha anställda och trefyra produkter i sin produktportfölj. Vi siktar också på att ta oss ut på den internationella marknaden där behovet är lika stort som i Sverige, avslutar hon.

15 Fokus Innovationsforskning text Christopher Nilsson bild Privat Charlotte Norrman är lektor på Linköpings universitet, vilket innebär att hon delar sin tid mellan forskning och undervisning. Forskningen sker på avdelningen PIE projekt, innovation och entreprenörskap. Men hur går forskning till inom områden med så stor bredd? På PIE bedrivs projekt inom tre områden. Det första är projektledning och ledarskap. Det andra handlar om innovation, hur nya produkter växer fram och hur nya branscher uppstår. Det tredje och sista området, entreprenörskap, fokuseras bland annat på att utveckla modeller för tidiga utvecklingsskeden, främst för teknikbaserade företag. Charlottes väg till PIE är lite ovanlig. Hon började doktorera vid 35 års ålder efter att ha jobbat i tio år efter studierna. Jag jobbade på en teknikpark där jag sysslade med att förmedla idéer till kontakter, då väcktes funderingar om hur man kan göra för att underlätta starten av nya företag. Till slut sökte hon en doktorandtjänst vid Linköpings universitet och numera delar hon sin tid mellan undervisning och forskning. Hur går forskningen till? Man samlar in data genom intervjuer och besök. Problemet med att vara följeforskare är att det är svårt att meritera sig akademiskt eftersom uppdraget i första hand går ut på att ge input till projektet. Det kan vara svårt att gå från coachning och utvärdering av projekt till att hitta implikationer om hur man kan förbättra systemen och göra forskning av det. Som forskare vill man meritera sig genom att publiceras i bra tidsskrifter, berättar hon. Charlotte har flera publikationer i tidsskrifter och har bland annat deltagit på en entreprenörskapskonferens i Lausanne där hon, tillsammans med kollegan Magnus Klofsten, höll i ett föredrag som lockade en hel del åhörare. Kan du ge konkreta exempel på forskningsprojekt som du arbetet med? Just nu skriver jag tillsammans med en kollega på en artikel om hur teknik- och forskningsbaserade företag, baserat på ett antal parametrar, utvecklas över tid. Vi hade visserligen ett bra pass men det strömmade till en hel del åskådare precis innan vi skulle hålla föredraget och sådant är riktigt kul. Har man otur kan man få ett pass klockan åtta morgonen efter galamiddagen, och ja, då är det inte så många som kommer. På det sättet är forskare lite som studenter, gratis är gott, berättar Charlotte. Något annat Charlotte arbetar med är följeforskning inom olika EU-projekt. Ett av de projekten syftar till att kommersialisera medicinsk teknik, till exempel olika sensorer och bildbehandling för hemsjukvård. Vad har ni kommit fram till genom era projekt? Ämnet är väldigt brett så det man finner är små insikter som kan kopplas ihop med det gamla för att bygga vidare på berget av kunskap. Jag kan inget om medicinsk forskning eller tekniken de jobbar med i projektverkstäderna men jag förstår problematiken med att kommersialisera. När det gäller kommersialisering av tillämpad forskning som exempelvis material, tekniker eller produkter - vi kan ta exemplet sensorer för medicintekniska tillämpningar så finns en ganska välut- vecklad stödstruktur - framförallt kring Linköpings universitet. Något som dock är ett problem är att en mycket stor del av de som forskar inom dessa tillämpade eller industrinära områden vill fortsätta att vara just forskare - de vill inte, och många upplever också att de inte kan, bli entreprenörer. Dock är det så att det svenska innovationssystemet är ganska hårt fokuserat på att det ska startas företag kring de nya innovationer och produktidéer som kommer fram. I princip är det heller inget fel i det för det är en väg, men jag tror att det är viktigt att man även kan se andra vägar och stötta forskargrupperna även där. Exempel på andra vägar är att man hjälper forskargrupperna i kontakten med näringslivet, till exempel att hitta företag som kan ta produktidén vidare från forskningsprototyp till en kommersiell produkt - ett stort steg som många forskare inte själva kan ta. Ett annat sätt är att arbeta med matchning - att till exempel koppla ihop en forskargrupp med en driftig och entreprenöriell nyutexaminerad I-student. Dessa åsikter har jag kommit fram till genom min forskning. Varför är det viktigt med forskning inom innovation och entreprenörskap? Jag tror det är jätteviktigt för samhället. Innovation och entreprenörskap skapar välfärd. Sen är det viktigt att så många som möjligt, speciellt de unga, får en förståelse för hur man kan skapa sig ett eget levebröd. Tiden där man får färdiga jobb, med färdiga uppgifter i bruken, är lite förbi. Man måste bli sin egen lyckas smed, avslutar Charlotte. Alu mnitidn in gen 15

16

17

18 Reportage Björn Blomberg med från start text Sofie Bonander Björn Blomberg är i69:a och tillhör dem som först började studera Industriell ekonomi i Linköping. Idag är han VD för Swedfund och ledamot i styrelsen för Gastronomi Sverige AB och har sedan början av sin karriär haft tretton jobb i sju olika företag i sju länder. För oss berättar Björn om sina studieerfarenheter och livet efter utbildningens slut. Björn Blomberg började sina studier på Industriell ekonomi i Linköping 1969, efter två års väntan på att utbildningen skulle starta. Som en av de första studenterna på I-linjen fick han uppleva när A- och C-huset byggdes och hur det var att tillhöra Filfak:s studentkår fram till 1971 då teknologerna bildade parti och kunde bryta sig ur. Kåren bildades och Björn satt som förste talman. Relativt snabbt uppmärksammade Björn och hans studiekamrater behovet av en bokhandel, kompendietryckeri och restaurang och startade därför de tjänster som saknades. Björn rekommenderar alla att engagera sig i sektionen, kåren och andra aktiviteter eftersom det är bra att få insikter i annat än studierna, samtidigt som det kan vara meriterande i framtiden. En annan positiv effekt är att nya kontakter knyts och roliga minnen skapas för livet. Goda språkkunskaper och utlandsutbyten har alltid varit viktigt för Björn och han visste tidigt i livet att han ville jobba internationellt. Detta intresse lockade Björn till att studera Industriell ekonomi och det bidrog till att han var delaktig i att Linköpings universitet blev den första skolan att erbjuda språkstudier för teknologstudenter. Själv anser Björn att han inte är speciellt språkbegåvad men ändå försöker han med blandad framgång tala fem språk, engelska, tyska, japanska, franska och ryska, utöver modersmålet svenska. Engelskan utgör en viktig del av hans arbetsliv och den har han bättrat på under sina 36 år i arbetslivet. Under en gästföreläsning på universitetet i höstas berättade han att människor idag inte ska vara rädda för språk. Dålig engelska är det internationella språket idag, menar Björn. 18 Alu m n i t i dn i n g e n Björn anser att man bör studera utomlands under studietiden eftersom det ger värdefulla erfarenheter för arbetslivet. i Linköping fick han anställning hos dem och 1974 var han den bäst betalda nyexaminerade civilingenjören i Sverige. Man bör vara där det händer, där det finns möjligheter, säger han. Under sina 36 år i arbetslivet har 22 år tillbringats utanför Sverige på tretton olika jobb, i sju företag, i sju länder. Under intervjun berättar Björn att han dessutom har suttit i styrelser i 24 länder och personli- gen anställt och avskedat medarbetare i 30 länder. Allt resande har gett Björn en mycket bred världsbild och han tycker att det är stimulerande att möta personer med andra bakgrunder och personligheter. I samband med resandet har Björn utvecklat ett intresse för mat och vin och han är idag ledamot i styrelsen för Gastronomi Sverige AB. Han har även fått förmånen att få dyka på en mängd vackra platser runt om i världen och brukar dessutom, sittandes på en hästrygg, jaga under ett par veckor om året i Klippiga bergen. Han medger dock att det finns en baksida med allt resande, under några år spenderade han fler nätter på flygplan än i sin egen säng och det har tyvärr medfört att det har varit svårt att vårda familjeförhållanden. I andra länder finns mycket mer att lära än ett nytt språk. Därför rekommenderar han dagens studenter att studera i något mindre populärt land som Indien eller någonstans i Afrika istället för i exempelvis USA. Vad finns det i USA som man inte kan läsa sig till i en bok, säger Björn under sitt besök i Linköping. Under studietiden formades Björns ledaregenskaper och dessa har han utvecklat under åren. Idag försöker han anpassa sitt ledarskap efter situation, person och geografiskt område men det viktigaste är, enligt Björn, att lära känna sig själv innan man försöker att förstå och leda andra. Ett exempel är när han var i Japan och fick uppleva hur japaner gör saker tvärtemot. Han fick då lära sig att följa deras kultur för att kunna genomföra ett lyckat arbete blev Björn den förste av teknologerna på den nya civilingenjörsutbildningen som anställdes av universitetet som assistent med 25 procents tjänst. Han jobbade på den Ekonomiska institutionen och kunde med hjälp av jobbet delfinansiera sina studier. Därefter blev han assistent till professor Dag Ericsson inom transportoch materialadministration vilket under sommaren 1973 ledde till ett konsultjobb på norska Elkem, Norges då näst största företag. Efter att ha avslutat sin utbildning Idag jobbar Björn sedan fem år som VD för Swedfund, ett företag som erbjuder riskkapital för investeringar i den privata sektorn i utvecklings-/tillväxtländer. Han är bosatt i Sverige och har en sambo som bor i Lyon. De träffas så ofta de hinner och varje gång känns livet som en fest. Det kanske är dags att spendera mer tid med henne snart, säger Björn med ett leende på läpparna.

19 Reportage Morgondagens marknader text Björn Blomberg grafik Christopher Nilsson I mitten av 2000-talet skedde en förskjutning av den globala ekonomin. Den totala BNP:n för utvecklings-/tillväxtländerna blev då större än för de gamla ekonomierna. Prognoserna för den ekonomiska utvecklingen talar sitt tydliga språk. Det sker en snabb politisk omvälvning i de nya ekonomierna. Ekonomiska framsteg sätter press på de styrande och den nya tekniken gör att missnöjen snabbt sprids. Detta kan påverka stabiliteten i den närmaste utvecklingen och gör ekonomiska prognoser mindre tillförlitliga. Politiska händelser är svårast att förutse. Vem kunde förutse den senaste tidens utveckling i Nordafrika bara för några månader sedan? Prognoserna över utvecklingen av BNP kan ge oss viss information. Den samstämmiga bilden är att mellanöstern verkar, i varje fall på tre till fem års sikt, vara de ekonomiska vinnarna. Qatar och Irak nämns som länder där BNP kommer att utvecklas snabbast på medellång sikt. Oljereserverna i Irak kommer med stor sannolikhet innebära att landet går från fattigdom till ett av världens rikaste länder. Den ökade efterfrågan på råvaror driver utvecklingen i länder med mycket råvaror mot snabbt ökande BNP. Utvinningen av mineraler och andra råvaror i Afrika är ett lok för flera av ekonomierna. Branscher som maskinindustrin och transportnäringen kan ta rygg på till exempel gruvindustrin. Ett annat scenario är att förädlingen av råvarorna sker inom de länder som idag endast är råvaruleverantörer. Vi kan då se en utveckling där livsmedelsindustri och olika typer av processindustri har en ljus framtid. Det senare skulle bättre bidra till en snabbare utveckling av BNP och spridningseffekterna skulle ge ett allmänt efterfrågelyft. Detta skulle också spilla över på tjänstesektorn. Även demografin talar för dagens utvecklings- och tillväxtmarknader. I Afrika är hälften av invånarna under 26 år. Historiskt har en ung befolkning gynnat en snabb tillväxt, då såväl produktivitet som efterfrågan är högre. Samtidigt är belastningen på de sociala systemen mindre, vilket frigör resurser till högproduktiva sektorer. Vi ser nya handelsmönster ta form, en gyllene triangel i form av Kina, Indien och Afrika håller på att etableras. En marknad som präglas av 3,5 miljarder människor, tekniskt kunnande, och få flaskhalsar i produktionen. Den undertryckta efterfrågan i utvecklings-/tillväxtländerna är omfattande, ta Irak som exempel, 30 år av ekonomisk misskötsel i kombination med en fördubbling av befolkningen under samma tid, har lett till brister inom nästan alla områden. Prognoserna för Iraks BNP-utveckling lovar gott, invånarna blir köpstarka samtidigt som utbudet är begränsat. Exempel på områden där behov och efterfrågan är stor är sjukvård, i n f r a struktur och motorfordon, främst lastbilar. Även konsumtionsvaror har ett stort efterfrågeöverskott i Irak. Möbler, kläder, barnkläder och leksaker finns i begränsad omfattning. Irak är bara ett land av många där efterfrågan på investerings-, insats- och konsumtionsvaror kommer att öka snabbt. Få vet om att det är flera länder i Afrika som redan idag har en högre BNP/capita än både Kina och Indien. Vissa afrikanska länder nosar på de länder i Europa med lägst BNP. Det är inte bara i Asien utvecklingen gått snabbt de senaste åren, många glömmer de mest framgångsrika länderna i Afrika. Sex afrikanska länder finns med på listan över de tio snabbast växande ekonomierna Andra sektorer med en stor potential är turism och övrig tjänstesektor. Redan idag krymper industrisektorn i Kina samtidigt som design och R&D växer snabbt. Utbildningssektorn i Indien producerar ingenjörer i en takt som borde få ansvariga i väst att reagera. Allt tal om att väst ska satsa på högförädlad produktion måste backas upp med åtgärder som matchar konkurrensen från de nya ekonomierna. Fortsätter utvecklingen vi ser idag kommer mycket av den mest avancerade tillverkningen också flytta till de nya ekonomier na. Kort sagt finns det spännande möjligheter för civilingenjörer som vill vara med där det händer! Afrika är en marknad som växer starkt. Alu mnitidn in gen 19

20 Semestertips från I-alumner foto Hans Wirfelt, sxc.hu Mitt smultronställe för sommarsemester är vårt sommarhus i Gryts skärgård utanför Valdemarsvik. Min svärfar har sina rötter där och lät bygga ett hus redan Den svenska skärgården är fantastiskt vacker och kan upplevas på nära håll från exempelvis en kajak, segelbåt eller annan båt. Tusentals öar som väntar på att utforskas. Sverige är fantastiskt! Mikael Hult, affärsutvecklingsdirektör på Inkubatorutveckling, Linköping Le Rouret, Frankrike, är en idyll i Provence mellan Medelhavet och Alperna där jag har spenderat många somrar med min familj. Erik Flybring, konsult på Procurement Power, Stockholm Jag åker gärna till Italien på semester och då till Portovenere/Cinque Terre vid kusten i närheten av Pisa. Det är otroligt vackert där med solsäkert klimat och väldigt god mat. Man kan vandra mellan byarna eller om man föredrar det åka båt. Åsa Severed, VD för TV4 Sverige, Göteborg/Stockholm Ett riktigt smultronställe för semester är en av Europas främsta gastronomiska hot spots - San Sebastian. Det är riktigt härligt att snurra runt mellan tapasbarerna med familjen en sommarkväll. Hans Wirfelt, konsult och entreprenör, Lidingö Visste du att 20 Var femte Natur/Teknik-gymnasist väljer I som förstahandsval någonstans i Sverige. Ii spanska och bioteknikinrikningen tillkom i början av 2000-talet. När I-linjen startade satt man i baracker nere vid Priso, dagens A-, B - och C - hus var inte färdiga. Antagningen till I-linjen utökades med två klasser (60 platser) i mitten av 2000-talet. Ii startade 1993 med japanska, franska och tyska. Maskinteknik var den första tekniska inriktningen och att den andra, elektronik, startade 1976 med 30 försöksteknologer. Alu m n i t i dn i n g e n