Förord. Per-Olof Johansson Samhällsbyggnadschef Kalmar kommun. Anette Andersson Servicechef. Björn Strimfors Mark- och planeringschef

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Per-Olof Johansson Samhällsbyggnadschef Kalmar kommun. Anette Andersson Servicechef. Björn Strimfors Mark- och planeringschef"

Transkript

1 2012 Cykelbokslut 1

2 Innehållsförteckning Förord sid 3 Inledning sid 4 Projektets ekonomi sid 4 Cykelstaden i översiktsplanen sid 5 Många cyklar i Kalmar sid 5 Vad tycker cyklisterna? sid 9 Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2013 sid 11 säkra gång och cykelvägar sid 11 bra underhåll av cykelvägar sid 13 trygghet sid 15 Informationsspridning i medierna sid 17 Cykelparkering sid 19 kampanjer sid 20 Möjlighet till felrapportering sid 23 turismcykling sid 25 Cykelvägvisnig och cykelkartor sid 27 Fler och bättre cykelvägar sid 29 samarbete med andra organisationer sid 31 utveckla det interna arbetet sid 33 Referenser och bilagor sid 34 2

3 Förord Kalmar har höga mål för cyklingen och uppnådde under 2012 målet att öka cyklandet med 15 procent jämfört med Glädjande nog så visade även en resvaneundersökning, gjord av Trafikverket, att Kalmar kommun har flest andel resor med cykel jämfört med alla andra deltagare i undersökningen. Nu satsar Kalmar kommun ännu högre och vill till 2015 öka cyklandet med ytterligare 15 procent, baserat på 2012 års siffror. Det finns många anledningar till Kalmar kommuns hårdsatsning. Det hjälper oss att uppnå även andra mål inom t.ex. folkhälsa, tillgänglighet, jämställdhet och en rad miljömål. Dessutom bidrar ökat cyklande till en mer attraktiv stadskärna med mindre buller och luftburna avgaser. För andra året i rad så tar Kalmar kommun, inom ramen för projektet Kalmar Cykelstad, fram ett cykelbokslut. Kalmar Cykelstad spänner över tre förvaltningar. Detta för att få med hela beslutskedjan; från långsiktig planering och trafikplanering till utförande, drift och underhåll, men även beteende-förändringar och kampanjer. Per-Olof Johansson Samhällsbyggnadschef Kalmar kommun Anette Andersson Servicechef Kalmar kommun Björn Strimfors Mark- och planeringschef Kalmar kommun 3

4 Inledning Detta andra cykelbokslut ska ge dig en god överblick över vad som skett under Bokslutet är uppbyggt på liknande sätt som cykelbokslutet 2011 för god jämförbarhet. Det finns många saker som har förbättras under 2012, en del saker som vi måste jobba vidare med och många idéer om hur vi går vidare. Därför har varje avsnitt en del som handlar om arbetet framåt, och allt som åren går, kan man stämma av hur dessa framtidsplaner föll ut. Kalmar kommun har genom projektet Kalmar Cykelstad satt extra fokus på cykelfrågan. Med detta menas inte att cykel ska fungera utanför andra transportslag, utan cykel ska vara väl integrerad i all trafikplanering och stadsplanering. Det är viktigt att vi inte jobbar in oss i stuprör utan tar ett bredare grepp. Kalmar Cykelstad är ett projekt som har egna projektdirektiv som går att läsa på hemsidan se/cykel. Projektet kommer att ta slut 2015, om inget annat beslutas. Dess avgränsningar bestäms av dess styrgrupp vilken också beslutar arbetsgång och prioriteringar. I Kalmar Cykelstads styrgrupp har under 2012 ingått representanter från kommunledningskontorets mark- och planenheten samt utvecklingsenheten, serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret. Arbetsgruppens sammansättning speglar styrgruppen. Projektets ekonomi Fram till april 2012 så medfinansierades Kalmar Cykelstad av Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram (KLIMP). Denna finansiering har lett till fler och större investeringar än vad kommunen hade kunnat göra med egen, befintlig budget. KLIMP-pengarna har haft en avgörande roll i hur vi redovisar projektets pengar och vi har därför valt att redovisa på samma sätt under hela 2012, se den ekonomiska redovisningen i bilaga 1. Investeringar har innefattat alla typ av byggnationer och inköp av utrustning t.e.x cykelvägvisningsstolpar, cykelställ, belysningsstolpar och väderskydd. Marknadsföring har innefattat kampanjmaterial som beachflaggor, annonser, planscher och dylikt, men även cykelkartor. Den fulla kostnaden för personal är inte redovisad i bilagan. En ny finansiär är EU-projektet ABC från A till B med Cykeln. Det projektet i projektet har hårt öronmärkta pengar och därför redovisas de separat i den EU-redovisning som görs varje halvår. Pengarna går främst till att finansiera en tjänst som jobbar med cykelfrågor och då främst med marknadsföringsdelen. 4

5 Cykelstaden i översiktsplanen Enligt lag ska alla kommuner ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Syftet är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av kommunens fysiska mark- och vattenresurser, samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas respektive bevaras. Kalmar kommuns översiktsplan förväntas antas under våren Planen tar upp transportfrågorna i flera avdelningar, vilket i kombination med målet om fossilbränslefri region 2030 generellt uppgraderar cykelns roll i transportsystemet. Man kan säga att översiktsplanen stimulerar en bred satsning på Kalmar som cykelstad samtidigt som grundförutsättningarna är goda. Större delen av kommunen är måttligt kuperad och de stora bostadsområdena i utkanten av tätorten, Smedby, Lindsdal och Rinkabyholm, ligger inom bekvämt cykelavstånd (max 30 minuter). Med ett cykelvägnät som förbinder hav, stad och land tillgängliggörs de unika miljöer som Kalmar erbjuder. Översiktsplanen kan hämtas på Många cyklar i Kalmar Under 2012 genomförde Kalmar kommun tillsammans med kommuner i hela regionen en resevanesundersökning där alla transportsätt undersöktes. Glädjande nog så visade den rapporten att Kalmar kommun har flest andel resor med cykel jämfört med alla andra deltagare i rapporten. Hela 20 procent av resorna har cykel som huvudfärdmedel. Andel resor med cykel som huvudfärdmedel Diagram 1. Andel resor med cykel som huvudfärdmedel uppdelat på kommun. Källa: Trafikverket 5

6 Kalmar kommun når det utsatta budgetmålet från 2008; att öka cykeltrafiken med 15 procent till De cykelräkningar som detta resultat bygger på är dock inte det bästa och det är därför inte möjligt att dra några exakta, statistiskt säkerställda resultat. Dock kan man med tillräckligt god säkerhet säga att cykeltrafikökningen ligger någonstans mellan 27 och 46 procent i centrala Kalmar sommartid. Diagram 2. Totalt antal passager per månad och mätstation i Kalmar. Källa: Kalmar kommun Kalmar kommun är trots detta inte nöjda utan sätter ribban ännu högre och vill ha en ytterligare ökning med 15 procent utifrån 2012 års siffror. Dessutom så är man inte nöjd med att ha mätdata som inte går att statistiskt säkerställa. Därför satte man under mars och april 2012 upp åtta stycken cykelmätstationer som mäter med radarteknik. Dessa mätstationer mäter dygnet runt, året runt. En rapport med halvårsresultat från dessa mätstationer har gjorts och visar att mätstationen vid Polishuset har flest förbiåkande cyklister medan Ängöleden mätt minst antal cyklister. Detta kan bero på flera faktorer såsom placering, antal målpunkter i området samt hur många som bor i en radie på 500 meter från mätstationen. Ytterligare en bidragande faktor är demografin. I villaområden tenderar det att finnas högre tillgång till bil medan de i hyreshusområden i högre utsträckning cyklar. Foto: Josefin Bergquist Under våren 2012 så gjorde HUI Research en enkät som en del av det EU-projekt (Från A till B med Cykeln) som Kalmar kommun är delaktig i. Där tittade man på hur konsumenter hade tagit sig till tre shoppingområden i Kalmar; Kvarnholmen, Giraffen och Hansa City. Där hade 56 procent av de tillfrågade tagit sig med ett hållbart transportsätt (gång, cykel, buss eller tåg) till Kvarnholmen. Siffran var 34 procent för Giraffen och 24 procent för Hansa City. Uppdelningen mellan transportslagen ser du i grafen bredvid. 6

7 Diagram 3. andelen resor uppdelade på transportsätt och shoppingområde. Källa: HUI Research De flesta konsumenterna i enkäten var bosatta i Kalmar. På Kvarnholmen var det genomsnittliga avståndet mellan hemmet och shoppingområdet 4 km, för Giraffen var det avståndet 4,2 km och på Hansa City 5, 9 km. Detta visar att även när folk ska handla så är det en stor andel som tar cykeln, och om man aktivt skulle arbeta med att gynna gruppen cyklande konsumenter så finns det en potential att få fler att ta cykeln, då avståndet mellan hem och butiker tenderar att vara cykelbart. Annan information som kommit fram i samma rapport är att hela 23 procent av cyklisterna cyklar hela året om, vilket ju innebär att det finns stor anledning att satsa på vintercyklister och kanske att det även här finns en ökningspotential. Diagram 4. Fördelning av cyklister över året i Kalmar. Källa HUI Research 7

8 Diagram 5. Antal cyklister över Kvarnholmens broar vecka 26 åren 2008, 2010, 2011 och 2012 samt en trend linje. Källa: Kalmar kommun För att ytterligare trigga cyklister och visa på hur många det är som faktiskt väljer cykeln så kommer en publik mätstation att köpas in under Den kommer att placeras på ett väl synligt ställe där man kan se hur många som cyklat under dagen och året. Placering och modell på mätstationen är ännu ej spikat men förväntas vara på plats under våren Installation av LED-belysning på Ångloksleden mellan Rinkabyholm och Ljungbyholm Foto: Ulf Rickardsson 8

9 Vad tycker cyklisterna? I den undersökning som HUI Research gjorde under våren 2012 så visade en majoritet att de kände till Kalmar Cykelstads arbete. Hela 56 procent hade hört talas om Kalmar Cykelstad. I denna enkät så fick intervjupersonerna även gradera ett antal rubriker efter hur bra man tycker Kalmar är som cykelstad, där 1 är mycket dåligt och 5 mycket bra. Diagram 6. Åsikter om Kalmar som cykelstad baserat på ett antal påståenden. 4-5 anses som bra. 3 som neutralt och 1-2 som dåligt. Källa: HUI Research Här framkommer att man är nöjd med t.ex. tillgängligheten av cykelvägar och cykelparkering, men att man är mindre nöjd med tryggheten kring stöldrisk och säkerhet vid t.ex. korsningar. Varje år gör Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning där kommuners invånare får uttala sig om hur man upplever kvaliteten på den kommunala servicen. Betyget för Kalmar kommun för verksamhetsområdet gång och cykelvägar har ökat med åtta betygsenheter, från 52 till 60, på en 100-gradig skala mellan 2011 och Genomsnittet för samtliga 120 deltagande kommuner var 53. Diagram 7 visar att Kalmar kommun höjer sina betyg i samtliga avseenden vad det gäller gång- och cykelvägar. Det är framförallt kvinnorna som har höjt sin betygsättning från 48 till 60. Bedömningarna varierar också över ålder. De yngsta (18-24 år) och de äldsta (äldre än 75 år) ger, i motsatts till 2011, högst betyg. Vi såg en dipp på samtliga områden under 2011 vilket kan förklars av att vi då hade börjat kommunicera Kalmar Cykelstads arbete, men ännu inte nått resultat. Det kan ha gjort att förväntningarna höjdes och glappet mellan löfte och resultat var för stort. Under 2012 har många synliga åtgärder gjorts vilket kan ha lett till att glappet minskat. 9

10 Diagram 7. Utdrag ur SCB:s medborgarundersökning Vad anser du om Kalmar kommuns gångoch cykelvägar i avseende av Källa: SCB 10

11 Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2013 Detta kapitel listar och anger åtgärder utförda 2012 och pekar ut riktning för fortsatt arbete under Indelningen följer rubrikerna i Kalmar kommuns cykelstrategi. Strategin är idag inte det styrande dokumentet; det är numera vision 2020, översiktsplanen och budgeten, men det finns en fördel med att följa samma rubriker som Cykelbokslutet Det underlättar jämförelse, samt är fortfarande relevanta rubriker. Säkra gång- och cykelvägar För att få en bättre bild av hur många olyckor som sker, var de sker samt hur allvarliga de är så har samhällsbyggnadskontoret sammanställt den information som ligger i STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Aquisition). STRADA är en databas där både Polisen och sjukvården rapporterar skador som skett i trafiken. Det är första gången som Kalmar kommun gör en heltäckande sammanställning och man har tittat på statistiken för Vi har även fått de preliminära siffrorna för 2012 som finns i diagram års siffror är inte säkerställda och ingen analys har gjorts, men de visar att antalet lindrigt skadade cyklister fortsätter att öka. I sammanställningen för är majoriteten av cykelolyckorna singelolyckor som oftast är halkolyckor. Diagram 8 Olyckor cyklister Källa: STRADA När man studerar STRADA ser man var olyckor mellan cyklister och motorfordon sker och då ser man också de vägsträckor som är extra utsatta. Där kan vi se att de allvarligaste olyckorna sker vid fyrvägskorsningar samt att cirkulationsplatser leder till många, men lindriga cykelolyckor. Många olyckor sker också vid övergångsställen där bilister och oskyddade trafikanter möts. I STRADA statistiken finns det ett par korsningar som är överrepresenterade: korsningen Erik Dahlbergs väg/lorensbergsleden, Erik Dahlbergs väg/stangneliusgatan samt korsningen Stagneliusgatan/Galggatan. Förslag finns på annan lösning vid Lorensbergsleden och den nya del som byggts till vid Polishuset, samt att man stänger Erik Dahlbergs väg för vänstersvängande biltrafik in på Stagneliusgatan. Dock finns det idag ingen budget för dessa åtgärder, men pengar äskas i års budget. 11

12 Bild 1. Karta över olyckor mellan cyklist och motorfordon i Kalmar. Röda prickar är inrapporterade från sjukvården, blå från Polisen. Källa: STRADA Trafiksäkerhetsrådet skapades 2011 och består i uppstartsläget av samhällsbyggnadskontoret, barn- och ungdomsförvaltningen, serviceförvaltningen (räddningstjänsten och TME), kultur- och fritidsförvaltningen, trafikpolisen samt NTF. Fler aktörer kan komma att inkluderas om vi ser att behovet finns. Rådet har i nuläget fått en avsiktsförklaring godkänd i samhällsbyggnadsnämnden samt fått mandat för att jobba vidare med en handlingsplan för att förbättra beteendet i trafiken. Rådet kommer att arbeta mer fokuserat inom vissa områden, bl.a. cykelhjälmsanvändning och trafiksäkerhetsutbildning i skolan. Områden som Kalmar Cykelstad inte haft resurser eller kompetens att driva tidigare. I cykelbokslutet 2011 nämndes att typritningar behövs på flera områden. På området gång- och cykelvägar har typritningar tagits fram både för huvudcykelvägnät och lokalnät. De visar vilka vägar som anses vara Kalmars viktigaste cykelstråk. Fortsatt arbete HASTIGHETSÖVERSYN Under 2011 gjordes en hastighetsöversyn där man tittade över vilka hastigheter vi bör ha i olika typer av bebyggelse. Dokumentet ska anses som vägledande. Målsättningen under 2013 är att arbetet med omskyltning ska påbörjas. Som första åtgärd kommer bostadsområden att skyltas om till lägre hastigheter, detta för att det är i bostadsområden som flest oskyddade trafikanter rör sig. Det kommer då att öka tryggheten för t.ex. gående och lekande barn. En sänkning från 50 km/h till 30 km/h ger vid kollision mellan bil och oskyddad trafikant en minskad risk för att dödas med ca 70 procent. Prioriteringslistan för omskyltning ser ut så här: 1) Lindsdal 2) Smedby 3) Rinkabyholm 4) Kalmar TYPRITNINGAR En teknisk handbok med flera typritningar; t.ex. för övergångsställen, busshållplatser och gatusektioner, är under framtagande. 12

13 Bra underhåll av cykelvägar Vinterväghållningen är alltid en utmaning. Dock är produktionsavdelningen på serviceförvaltningens uppfattning att arbetet under 2012 fått mindre klagomål och mer positiv feedback. Mycket kan bero på att fokus på gång- och cykelvägar är större en tidigare samt att åtgärder som användning av saltlakespridaren och handskottning har gjort stor skillnad. Att saltlaken går dagtid fungerar mycket bra och den rullar inte schemamässigt utan efter behov och förutsättningar som ger bättre resultat totalt sett. Omasfaltering av redan befintliga gång- och cykelvägar är nödvändigt för att hålla en god prestanda. Livslängden på en beläggning är ca år, men med dagens budget på 300 tkr/år innebär det en reell omloppstid på 130 år. Dessutom saknas reinvesteringspengar för att åtgärda större skador i cykelvägen p.g.a. uppträngande rötter, skador vid vattensamlingar och isbildning. Kalmar kommuns budget på 300 tkr för regelbunden omasfaltering räckte 2012 till ca två km gång- och cykelväg, lite mindre än 2011 och betydligt mindre än 2010, se tabell nedan i kvadratmeter Budget (kr) Utfall (kr) Belagd yta kr/kvm Tabell 1. Budget, kronor investerade, yta belagd i kvadratmeter samt pris per kvadratmeter för åren 2010, 2011 och Källa: Kalmar kommun De största anledningarna till att en allt mindre yta kan beläggas per år är att index på beläggningar stiger kraftigt på grund av bindemedelspriserna (oljan) steg priset med 15 procent vilket blir över 10 kr/kvadratmeter. Detta kompenseras inte i budgeten som ligger kvar på samma nivå som En annan anledning är att avsnitt med väldigt stora behov av justeringar och avlägsnande av trädrötter åtgärdats under Då reinvesteringspengar saknas belastar även detta beläggningsbudgeten och drar ned antalet belagda kvadratmetrar. 13

14 Kalmar Cykelstad har undersökt möjligheten till särredovisning av andra drift - och underhållsåtgärder på gång- och cykelvägar jämfört med andra vägar för att få en uppfattning om hur mycket tid och resurser som läggs på detta. Det har visat sig svårt att göra och för tillfället så är arbetet med att särredovisa inte i proportion till arbetet för att göra det. Arbetet med att ta fram två cykelpumpar vid tågstationen har påbörjats. Platser för installation av manuella, offentliga cykelpumpar har setts ut. Leverantören av den pumpmodell som valts ut arbetar med en uppdaterad och förbättrad version, som kan levereras först en bit in på Beställning och installation sköts därför fram från hösten 2012 till första halvåret Underhållsberget av gammalt klotter i bland annat gång- och cykeltunnlar är åtgärdat och arbetet fortsätter, med en permanent resurs, att agera snabbt vid nytillkommet klotter. Vid minusgrader kan man dock normalt sett inte sanera porösa ytor som t.ex. betong på grund av risk för frostsprängning. Trafikverket har dock en del klotter kvar på sina anläggningar t.ex. gång- och cykeltunnlar vid Skälby, Svinö och Rinkabyholm. Detta kan lätt tolkas av allmänheten som att kommunen inte gjort sitt. Större fokus har lagts på renhållning på och vid gång- och cykelvägar i och med att cykel allmänt ges ökad uppmärksamhet. Fortsatt arbete BELÄGGNINGSARBETE Eftersom budget för beläggningsarbete inte följer med indexhöjningarna och eftersom det ännu inte finns särskilda reinvesteringspengar, kommer åtgärdad yta att minska ytterligare framöver. Enligt revisionsrapport behövs 1,1 miljoner kronor årligen till beläggningsarbeten på gång- och cykelvägar för att hålla en acceptabel standard och minska underhållscykeln från 130 till 35 år. En hård vinter med stora skador på vägnätet riskerar dessutom att reducera den knappa budgeten då kapitalförstörelsen blir betydligt större om man inte snabbt åtgärdar vägar och gator framför gång- och cykelvägarna. Problemet kvarstår också kring inventering, där kommunen inte alltid vet vilka vägar som bör prioriteras för underhåll. Därför bör man undersöka om inte beläggningsbudgeten kan ökas tillsammans med reinvesteringsbudgeten samt en insats för ett nytt inventeringssystem. DRIFTSBUDGET Som vi nämnde redan i cykelbokslutet 2011 har vi en haltande driftsbudget. Det är inte bara beläggningsbudgeten som måste höjas, utan även budgeten för vinterväghållning samt drift och underhåll av nya investeringar som den nya cykelvägvisningen, cykelluftstationerna och alla permanenta cykelräknings-utrustningar. Därför är det viktigt att fortsätta jobba för att dessa budgetposter ökar. 14

15 Trygghet I 2012 års cykelkarta finns en efterfrågad karta över hur man får cykla på Kvarnholmen. Kartan visar med pilar åt vilket håll man får cykla. Det har gjort det tydligt hur komplicerat det faktiskt är att cykla rätt vilket har väckt tankar på hur man kan göra det enklare. Idag finns inga riktade pengar för att jobba vidare för hur man underlättar för cyklister på Kvarnholmen, men ett sådant arbete vore att rekommendera. Bild 2. Hur man får cykla på Kvarnholmen där pilarna indikerar färdriktning. Källa: Kalmar kommun Det finns idag inte cykelvägar mellan alla målpunkter och det kommer det kanske aldrig att finnas. Därför kan det vara bra att veta ifall en blandtrafikväg är att rekommendera framför en annan. Under 2012 så har Kalmar Cykelstad därför gjort en inventering av blandtrafikvägar i stan så att det finns en rekommenderad väg på alla stråk. Den rekommendationen kommer att finnas med i 2013 års cykelkarta. Det är inte endast inne i stan som man vill kunna cykla säkert. Man vill ju även kunna ta sig mellan tät orterna på säkrast möjliga sätt. En inventering av blandtrafiken har därför gjorts även mellan tätorterna där man har tittat på befintliga vägar. Också detta kommer att finnas med på 2013 års cykelkarta. Idag är det många som cyklar utan cykellyse fram och bak även efter mörkrets inbrott. Endast 35 procent enligt en räkning gjord i oktober Det kan leda till olyckor och otrygghet för både en själv och för andra trafikanter. Därför gick Kalmar Cykelstad samman med Polisen i en cykellyseskampanj för andra året i rad. Läs mer under rubriken Kampanjer. Under cykelräkningen 2008, 2010, 2011 och 2012 samlades även data om hjälmanvändning i centrala Kalmar in. Resultatet ser du i diagram 9. Som ni ser så är hjälmanvändningen på sin högsta nivå sedan mätningarna började, 7,5 procent. En oberoende studie som gjorts av NTF visar en hjälmanvändning på 11 procent, där mätningarna har gjorts längs Norra vägen. Trots detta ligger användningen fortfarande oerhört lågt jämfört med 2011 års siffror för hela landet som hade ett medel på 32 procent hjälmanvändning. Den låga siffran kan bero på att man i Kalmar inte känner sig lika utsatt som cyklist som i t.ex. storstadsregionerna, men kan också vara ett tecken på dålig utbildning av faran av att cykla utan hjälm. 15

16 Diagram 9. Hjälmanvändningen i centrala Kalmar uppdelat på år och kön. Observera att siffrorna ej är statistiskt säkerställda. Källa: Kalmar kommun I HUI Research undersökning så intervjuades 670 personer och en av frågorna var att betygsätta Kalmar som cykelstad från ett antal olika parametrar. Sämst betyg fick trygghet avseende stöldrisk samt säkerhet som cyklist i trafiken. Det är således frågor som Kalmar Cykelstad bör arbeta vidare med. De delar som betygsattes högst var tillgängligheten till cykelvägar som passar ditt resande samt tillgängligheten till cykelparkering i anslutning till ditt mål. Läs mer om ABC projektet under rubriken Samarbete med andra organisationer. Ett område som cyklister länge har önskat belyst är cykelvägen mellan Rinkabyholm och Ljungbyholm så gick Kalmar Cykelstad samman med det av Kalmar kommun ledda EU-projektet LED-light in public spaces. Tillsammans sattes 100 stycken Philips mini iridium lampor upp utmed sträckan och vill man jämföra LED-belysning med vanlig gatubelysning så rekommenderas att cykla hela ångloksleden. Då cyklar man först i ljuset av standardlampor för att sedan komma in i ljuset från LED. Dessa LEDlampor valdes för sin förmåga att återge färger på ett bättre sätt än standard lampor. De är även bättre på att sprida ljuset över hela gång- och cykelbanan. LED- belysning är också kontrollerbart, vilket innebär att vi kan laborera med t.ex. lampor som tänds och släcks vid olika tillfällen. Variera ljusstyrka efter behov och så vidare. Här borde Kalmar kommun utnyttja sitt försprång och jobba vidare med smart belysning som både gör det tryggare för trafikanter, men också energisnålare och således även mer ekonomiskt. Även en del av Mörevägen i Ljungbyholm har belysts med denna typ av lampor. Under 2013 kommer belysning att sättas upp på Harbyvägen i Ljungbyholm, men då med standardbelysning. Fortsatt arbete BELYSNINGSPLAN Trygghet och säkerhet hänger starkt samman med belysning. Det finns ett behov för inventering av vår belysning på gång- och cykelbanor samt en genomtänkt belysningsplan. I denna plan bör även nya former av belysning beaktas, då det finns smartare och mer energisnåla sätt att belysa ett område. Dessutom kommer många av de konventionella belysningarna att fasas ut inom de närmaste åren och det finns ingen anledning att halka på efterkälken i utvecklingen. Även här finns ett budgetbehov då vi idag inte har någon budget för felande länkar i belysningsfrågor. KVARNHOLMENS TRAFIKSITUATION Kvarnholmen har en komplicerad trafiksituation och vi kan inte blunda för den. I dag tittar flera detaljplaner på Kvarnholmens situation, men ett helhetsgrepp över hela områdets cykelsituation bör göras på sikt. 16

17 Informationsspridning i medierna I HUI Research undersökning frågade man om man hade kännedom om kommunens cykelarbete. 56 procent av de tillfrågade hade hört talas om Kalmar Cykelstad. En anledning till att budskapet nått ut så bra är att de lokala medierna har varit bra på att rapportera om cykelhändelser. Framförallt tidningarna har varit bra på att skriva inte bara om event och byggnationer utan också om trafikplanering, olyckor och cykling i Kalmar generellt. Det ökar intresset för frågan och har gynnat Kalmar Cykelstads arbete. I diagram 10 ser vi en stadig ökning av cykel-artiklar sedan skrevs 126 artiklar med cykeltema i Kalmars lokalpress. De flesta av dessa med koppling till någon del av kommunens arbete. De lokala medier som har bevakats är tidningarna Barometern, Östra Småland och KalmarPosten. För TV är det TV4 lokalnyheter och SVT:s Smålandsnytt. På radio så är det P4 Kalmar som har bevakats. Diagram 10. Antal gånger som cykelrelateradefrågor uppmärksammats i lokala medier under 2010, 2011 och Källa: Kalmar kommun Även om Kalmar Cykelstad har varit duktiga på att få ut sitt budskap har mycket skett ad hoc och det har ibland lett till att tillfällen inte maximeratas ur mediesynpunkt. Därför har Kalmar Cykelstad under 2012 tagit fram en kommunikationsplan som förväntas klubbas i styrgruppen under februari Där beskrivs vem som ska göra vad, när medier kontaktar oss, en event matris för vilka event man ska tacka ja till att delta i, samt målgruppsbeskrivning. Budskapet som ska förmedlas är Tack för att du cyklar! till allmänheten och att Kalmar är en bra cykelstad som hela tiden ska bli bättre. För att stötta denna kommunikationsplan har en grafisk profil tagits fram i sammarbete med informationsenheten. Där är fokus på den cykelsymbol som designern Jangir Maddadi tog fram till cykelvägvisningens toppkrona i kombination med kommunens färger och ett roligt och rakt kommunikationssätt. För att kommunikationsplanen ska bli ett bra förvaltningsövergripande dokument har en hel del förarbete varit nödvändigt. Vi har tagit fram en bild av vad andra förvaltningar tycker att Kalmar Cykelstad bör vara. Detta arbete utfördes av en linnéstudent vid programmet för Medie- och kommunikationsvetenskap, vilket också ledde till en mycket intressant C-uppsats om samarbete mellan kommun och näringsliv i cykelfrågor. De kommentarer som framkom i arbetet har sedan använts för framtagandet av Kalmar Cykelstads kommunikationsplan. 17

18 Förutom att media har kontaktats vid aktiviteter eller själva intresserat sig för och skrivit om cykling i Kalmar, har även olika reklamformer använts för att nå ut med Kalmar Cykelstads budskap. Här kommer en lista på aktiviteter och forum: Under Stadsfesten fanns budskapet Tack för att du cyklar! på storbildsskärmen bredvid storascen. I Stadsfestbladet en annons Tack för att du cyklar! KLT reklam med meddelandet Tack för att du är lysande! i samband med cykellyseskampanjen i oktober. Evenemangsskylt i januari om att inte glömma cykellyset. Sammarbete med Hej Kalmar! Där de använde sin Facebooksida för att informera om cykelauktionen i september. Annonsering i de båda tidningarna inför cykelparkeringskontrollen i oktober. Digital infartstavla med medelandet Frihet alla årstider i december Förutom dessa konventionella metoder så laborerade Kalmar Cykelstad med konceptet gerillaaktioner. Det innebär att man gör något överraskande, utan att först ha marknadsfört det eller förvarnat medierna. Det bygger på att man ska bli så överraskad att man twittrar, bloggar, skriver på facebook eller på annat sätt använder så kallat per to per metodik så att budskapet sprids. Denna metod ger en djupare rotning av budskapet då man inte känner att man har blivit pådyvlad budskapet utifrån. Här är det gerillaaktioner 2012: Heliumballonger fästes vid 2012 års cykelkarta och sattes fast på parkerade cyklar i stan och i de tre orterna Ljungbyholm, Trekanten och Rockneby. 100 kartor delades ut. Ballonger fästes vid vattenflaskor med texten Tack för att du cyklar! på cyklar vid knutpunkter (busshållplatser och tågstationer). 50 flaskor delades ut. 18

19 Fortsatt arbete KOMMUNIKATIONSPLAN När kommunikationsplanen blir klubbad 2013 fortsätter arbetet med att testa den i praktiken. En mediautbildning har utformats specifikt av informationsenheten för att testa planen i olika mediasammanhang. Kalmar Cykelstad ska ha mer stringens i hur man gör event, när man gör dem och i vilka sammanhang. Detta kommer att testas fullt ut under Cykelparkering Som HUI Researchs rapport visar så är det område där Kalmar Cykelstad fick sämst betyg trygghet avseende stöldrisk och detta är något som vi måste jobba vidare med. Väl belysta cykelställ där det finns plats att låsa fast ramen är ett sätt att ge mer trygghet, och Kalmar Cykelstad tittar på olika modeller på cykelställ tillsammans med landskapsarkitekterna har nya cykelparkeringsplatser utanför Kalmar sportcenter satts upp. Sammanlagt är det 130 platser av standardmodell där 70 stycken är väderskyddade med tak. Vid ishallen har 80 platser satts upp. Totalt har 210 cykelställplatser satts upp under 2012, samtliga på kommunal fastighetsmark och alltså inga på allmän platsmark. Sedan 2010 har Kalmar kommun utfört cykelparkeringskontroller på Kvarnholmen inklusive centralstationsområdet. Detta för att hålla cykelparkeringarna tillgängliga för aktiva cyklister genom att ta bort övergivna cyklar och skrotcyklar som annars lätt upptar allt större plats. Finns det plats i cykelställen ställs dessutom färre cyklar på andra ställen, vilket ökar framkomligheten för bland annat funktionshindrade och varutransporter. Cyklar som parkerats över natt märks en tidig morgon med en informationsdekal runt en eker. Om cykeln sedan står orörd under minst två veckor (fyra veckor vid centralstationen) så tas de om hand enligt lagen om fordonsflytt. Polisen delges samtliga uppgifter om cyklarna för att kunna matcha dem med inkomna förlustanmälningar. Kommunen förvarar cyklarna i lagstadgade tre månader innan de som inte återfått sin ägare säljs på auktion tillsammans med cyklar från polisens förråd. Första gången detta skedde var i september Under 2013 blir det försäljning vid två auktionstillfällen, ett på våren och ett på hösten. Kalmar Cykelstad ansvarade för att utveckla och implementera rutinerna för dessa regelmässiga cykelparkeringskontroller och arbetet är nu en del av den ordinarie verksamheten på serviceförvaltningens produktionsavdelning och det fungerar bra. Cykelparkering i centrala Kalmar kan vara komplicerat. Dels är behovet av 19

20 parkering här störst, samtidigt som det finns många aktörer som är intresserade av markanvändningen. Godsleveranser, bussar, gatumöblering, uteserveringar o.s.v. Dessutom är det en kulturhistorisk miljö som måste värnas. Planeringsansvaret för arbetet med cykelparkering ligger på samhällsbyggnadskontoret där främst kommunens landskapsarkitekter arbetat med frågan genom löpande inventeringar. Under 2012 påbörjades dialog med Kalmar Cykelstad och ett internt arbete tar nu sin start kring vilka krav som ska ställas på utformningen av cykelparkeringarna framåt för att säkra såväl en god estetik men inte minst en god säkerhet och funktion ur såväl cyklistens som driftpersonalens synvinkel. Budgeten för denna fråga anses vara för liten och bör ses över. Hur arbetet ska bedrivas framåt är under diskussion. Pengar finns avsatta inom ramen för Kalmar Cykelstads egen investeringspott då inga riktade anslag gavs i budget Det fanns planer på att under 2012 inventera cykelparkeringsmöjligheterna vid samtliga kommunala busshållplatser. Detta kommer inte heller att utföras under 2013 på grund av bristande planeringsresurser. Vi kommer istället att göra investeringar i redan kända och högprioriterade åtgärdsområden till att börja med. En ny cykelparkeringsnorm som täcker olika verksamheter och bostäder på Malmen och Kvarnholmen arbetades fram under Cykelparkeringsnormen för anställda är baserade på den antagna färdmedelsfördelningen med utbyggd kollektivtrafik och gång- och cykelmöjligheter. Parkeringsnormen har ännu inte behandlats i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fortsatt arbete CYKELSTÄLLSSTANDARD En standard för cykelställ bör tas fram. Det kan finnas olika standarder för olika lägen då behovet att utformning på Kvarnholmen kan vara annorlunda än vid t.ex. en busshållplats i Norrliden. Standarden ska bland annat beakta säkerhet, trygghet, placering, utformning och hur det fungerar med drift och underhåll. Kalmar Cykelstad ska tillsammans med samhällsbyggnadskontoret ta fram denna standard under Planer finns för att förnya och utveckla en del av cykelparkeringen vid centralstationen. Kampanjer Kalmar Cykelstad har tagit fram en kommunikationsplan som fastlägger vilka vi vänder oss till när och på vilket sätt. Denna plan inkluderar även en eventmatris som ska användas som avstämning för att det event vi medverkar i har samma mål och målgrupp som Kalmar Cykelstad samt ser till att vi har en god resurs- 20

Innehållsförteckning. Foto framsida: Sportson var en av flera cykelhandlare som deltog aktivt vid releasen av

Innehållsförteckning. Foto framsida: Sportson var en av flera cykelhandlare som deltog aktivt vid releasen av 2013 Cykelbokslut 1 Innehållsförteckning Förord Inledning Projektets styrgrupp Projektets arbetsgrupp Projektets ekonomi Cykelstaden i översiktsplanen Många cyklar i Kalmar Vad tycker cyklisterna? Genomförda

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Planering Cykelbanor behöver utrymme och planeras väl efter framtagen standard och därför är det viktigt att det i tidigt skede i planprocessen finns trafikkompetens.

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun Cykeltrafik i Östersund Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun Östersund är en vinterstad Målsättning om att vara fossilbränslefri och energieffektiv 2030 Sjätte bästa kommun i Cykelfrämjandets

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik Syfte och metod Örnsköldsviks kommun arbetar med en cykelplan för Örnsköldsviks centralort. Cykelplanen ska vara långsiktig

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Kalmar Cykelstad 2013

Kalmar Cykelstad 2013 Kalmar Cykelstad 2013 En kort sammanfattning så här långt (15 nov 2013) Event Event på Norra vägen med cykelstad och trafikrådet (24 april) Utdelning av sadelskydd I bike KLR + Hansa City inför invigning

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Cykelbokslut 2013. Halmstad satsar på cyklisterna!!! TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Cykelbokslut 2013. Halmstad satsar på cyklisterna!!! TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Halmstad satsar på cyklisterna!!! Superstråk Annan nybyggnation och upprustning Cykelservice Cykelräkningar Hållbart resande Uppmärksamhet i media 20000 Investering cykel under åren 2007 2015 15000 14500

Läs mer

Satsa på cykeln i Norrtälje

Satsa på cykeln i Norrtälje Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Manual för cykelparkeringsinventering

Manual för cykelparkeringsinventering MANUAL CYKELPARKERINGS INVENTERING Version 2.0, 20080218 Manual för cykelparkeringsinventering Manualen för cykelparkeringsinventering är framtagen av projektet Hållbart resande i samhällsplaneringen som

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

INTRESSENTER I BYGGSKEDET

INTRESSENTER I BYGGSKEDET SWEPOMM 2 014-11- 20 MINNESANTECKNINGAR F RÅN W ORKSHOP INTRESSENTER I BYGGSKEDET 1 1. VILKEN KVALITET VILL VI UPPNÅ I BYGGSKEDET? Upprätthåll samma framkomlighet som före byggstart. Öka upplevelsen om

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun

Cykelplan för Sollentuna kommun Cykelplan för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor i Sollentuna

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

CYKELBESIKTNING 2010 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga NTF Västerbotten / Umeå turistbyrå / Öppen gemenskap 2010-10-02

CYKELBESIKTNING 2010 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga NTF Västerbotten / Umeå turistbyrå / Öppen gemenskap 2010-10-02 CYKELBESIKTNING 2010 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga NTF Västerbotten / Umeå turistbyrå / Öppen gemenskap 2010-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar

Läs mer

Cykelplan för Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Sbf/2010:76 Upprättad i augusti 2010. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Cykelplan för Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Sbf/2010:76 Upprättad i augusti 2010. Samhällsbyggnadsförvaltningen Cykelplan för Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Sbf/2010:76 Upprättad i augusti 2010 Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Gång- och cykelplan för Gnesta kommun Gång- och cykelplan för Gnesta kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan för Gnesta kommun 2014-06-16 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

En liten. Trafikskola för cykel

En liten. Trafikskola för cykel En liten Trafikskola för cykel Cykeln är ett fordon, precis som bilar och mopeder. I grunden gäller samma regler för cyklister som bilister. du får till exempel cykla på de flesta vanliga vägar. Dessutom

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Nöjdhetsundersökning bland vardagscyklister

Nöjdhetsundersökning bland vardagscyklister Nöjdhetsundersökning bland vardagscyklister 2014 Innehåll Sammanfattning... 3 Allmänna uppgifter och cykelvanor... 6 Cykelmöjligheter... 9 Cykelmöjligheter i olika delar av Jönköpings kommun... 12 Cykelvägnätets

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober Trafikverkets arbete med cykelfrågor Naturskyddsföreningens cykelkurs Lördag 19 oktober Innehåll 1. Generellt 2. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 3. Strategi och handlingsplan

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna.

Så styrs Nyköping. NAMNDER PRODUKTION. 3. Ansvaret att beställa den verksamhet som motsvaras av målsättningar och budget delegeras till nämnderna. Så styrs Nyköping. 1. 2. MEDBORGARE KF KS 3. 7. NAMNDER 4. PRIVATA FORETAG 5. DIVISIONER & verksamheter i kommunen 6. PRODUKTION 1. KF är kommunens»riksdag«och de 61 representanterna utses vart 4:e år

Läs mer

CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-01-21

CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-01-21 CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN 2013-01-21 Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Handläggare: Emily

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL

KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL 11.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 10 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst Ledning för grävning i Tyresö (LÄNK) 2010-03-30,

Läs mer

Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun. Konsult: Tyréns AB. Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius

Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun. Konsult: Tyréns AB. Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Handläggare: Emily Evenäs, Emma Holgersson och Per Johansson.

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Cykelbokslut 2011. Östersunds kommun

Cykelbokslut 2011. Östersunds kommun Cykelbokslut 2011 Östersunds kommun Innehållsförteckning INLEDNING... 5 ÖSTERSUNDS KOMMUNS CYKELARBETE 2011... 5 PÅVERKANSINSATSER... 5 Långtidsutvärdering av Vintertramparna 2010-2011... 5 Vintertramparna

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun.

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. ERBJUDANDE OM KOMMUNIKATIONSMATERIAL FÖR KOMMUNER Innehåll Inledning 3 Kommunernas information 4 Folder 4 Annons 6 Affisch 7 Rollup 8 Webbanner

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Utvärdering av grannsamverkansbilen

Utvärdering av grannsamverkansbilen Utvärdering av grannsamverkansbilen 2015 Grannsamverkansbilen i Danderyd 5 augusti 2014 startade verksamheten med grannsamverkansbil i Danderyds kommun. Det är ett projekt som drivs i samarbete mellan

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Teckenförklaring Utredning pågår Ska åtgärdas et åtgärdat Struket, ska ej åtgärdas Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Slinga A, medsols Ledare Karolina Oxfall (Vit markering på kartan). 1 Kungsbron

Läs mer

Trygghetsvandring på södra Hertsön

Trygghetsvandring på södra Hertsön Trygghetsvandring på södra Hertsön Onsdagen den 18 mars 2009 Upprättat 2009-03-30 Siffrorna på kartan anger plats för åtgärd, se i listan för vad problemet är och vem som är ansvarig. 20 19 21 18 17 16

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Förord. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs 2014-03-17

Förord. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs 2014-03-17 2 Förord Cykelplanen för Strängnäs kommun är ett verktyg för planering av cykeltrafik. Cykelplanen ska fungera som ett stöd inför beslut som rör cykeltrafik på kort eller lång sikt. Cykelplanen består

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Fem anledningar att cykla

Fem anledningar att cykla Cykla i Piteå Fem anledningar att cykla 1. Cykla för tiden Du slipper lägga flera timmar i veckan på gymmet/annan träning Du slipper lägga tid på att åka och tanka Du slipper serva bilen lika ofta Du slipper

Läs mer

Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1

Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1 Nya cykelplanen för Solna stad etapp 1 Ett förslag av: Naturskyddsföreningen i Solna- Sundbyberg Cykelköket Solna Nätverket Cykla med lastcykel 1 Bakgrund På vägnätet i Solna finns idag periodvis omfattande

Läs mer

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö BYASTÄMMA NORRA STRÖ 1(6) 2013-10-24 Linda Bengtsson 044-137682 linda.bengtsson@kristianstad.se Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö Kommunens representanter: Politiker: Sven Nilsson (C) och Anders

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Revidering av Parkeringsstrategin

Revidering av Parkeringsstrategin Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum 2015-10-21 Revidering av Parkeringsstrategin En ny parkeringsstrategi infördes i Karlskrona 2012. Syftet var främst att få rätt bil på rätt

Läs mer

Redovisning av Synpunkten 2013

Redovisning av Synpunkten 2013 ärenden: 240 Inkom via Blankett/svarskort 4 Brev 1 E-postmeddelande 3 Webbformulär 232 Totalt: 240 Kommentar: 240 synpunkter inkom under 2013, vilket faktiskt är en liten minskning med föregående år då

Läs mer

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 4 Diariekod: 146 Kommunstyrelsen Svar på motion väckt av Larissa Karimson (MP) om att alla offentliganstäilda i Sollentuna

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

MALMÖ BOKSLUT CYKELÅRET 2014. Cykelbokslut 2014, Gatukontoret, Malmö stad

MALMÖ BOKSLUT CYKELÅRET 2014. Cykelbokslut 2014, Gatukontoret, Malmö stad MALMÖ BOKSLUT CYKELÅRET 2014 UTGIVET 2015 Detta är en förenklad version av Malmö stads Cykelbokslut för år 2014. Läs Cykelbokslutet i sin helhet på: www.malmo.se/cykling. PROJEKTLEDARE, TEXTER & ARBETSGRUPP

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trafiken i praktiken Åk 4-5 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer