NUMMER FEM vision och tradition

Transkript

1 NUMMER FEM 2005 vision och tradition

2 I K O N E R i n n e h å l l Ledare Kvinnorna demaskerar Carlos Castaneda LARS EDLING The Fully Electronic Library The Swedish Project NORMAN STEVENS En levande kyrkogård Dramatiserad kyrkogårdsvandring i Borås den 26 juli EVA-MAY MELANDER Livländsk adelsman Schönheit i Sverige LARS-GUNNAR OLSSON Från Khotan och Kashgar Gunnar Jarrings samling av östturkiska handskrifter på Universitetsbiblioteket i Lund EVA NYLANDER Carl August Hagberg och Karl August Hagberg KARIN MONIÉ Allt om allehanda GUNILLA LUNDSTRÖM Habsburgarnas bibliotek i Wien BETTINA BETTENHAUSEN Turkiets äldsta vän Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul ELIN STRAND MARSH Framtidsfilerna Framtiden kommer smygande SVEN NILSSON Häromåret gick en hr person in på sitt (stora) bibliotek och bad att få läsa (i) tidskriften Ikoner. Är inte den nerlagd?, blev det informativa svaret. Häromdagen ringde en fr person och berättade att hon gått till sitt (större) bibliotek och bett att få låna tidskriften Ikoner. Svaret ska ha blivit: Det går inte för den är på intern cirkulation! Hör ni nu ni!!! FOTO: ANTON LAMBERG Det finns ju galanta erbjudanden om vänliga priser per ex. vid abonnemang på flera sådana samtidigt. Fråga BTJ Prenumerationsservice Lund, tel.: 046/ , fax: 046/ , e-post: pren@btj.se så kommer ni att få höra välkomna! Nästa nummer skickas den 12 december. Manusstopp den 21 november. 2 5/2005 Årgång 8 I K O N E R v i s i o n o c h t r a d i t i o n Oberoende publikation utgiven av Bibliotekstjänst Redaktör: Jan-Eric Malmquist jan-eric.malmquist@btj.se Redaktionskommitté: Inger Eide-Jensen Tomas Lidman Sven Nilsson Birgitta Olander Ansvarig utgivare: Sophie Persson Grafisk form: Identitet, magnus@identitet.se Postadress: Lund Besöksadress: Traktorvägen 11, Lund Telefon: Fax: Teknisk produktion: Grahns Tryckeri AB, Lund ISSN

3 A tt inte ha råd att ha råd kan stå t.ex. biblioteket dyrare än att ibland handla dyrt. Det är givetvis en yrkesegen gen den som så ofta reflexmässigt uppmanar allting att vara för dyrt hur billigt det än är. Framförallt insatt i sitt sammanhang och i perspektivet av en bakomliggande och kalkylerad kostnadsmassa. Det vet vi ju att bibliotek inte har det så fett och att bibliotekarier sällan är feta. I Kungl. bibliotekets magasin var det så snålt eldat att dit gick ingen tjänsteman utan att först ha klätt på sig den berömda bibliotekspälsen, och folkskolläraren kunde för sin skötsel av sockenbiblioteket i nåder någon gång få ett extra fång ved till vintern. Vad det berott på att bibliotek all tid igenom haft sådana problem att kunna tillskansa sig de rättmätiga resurserna för driften av en effektiv verksamhet kan vara svårt att veta. Bristande handlingskraft, för ovassa armbågar, ofullgången argumentationsförmåga t.ex. som en följd av brister i utbildningen. Eller kanske orealistiska prioriteringar där den okände poetens diktsamling är viktigare i hyllan en den knutna näven med en smäll i bordet, den lilla tunna bok som ingen någonsin kommer att låna därför att vi få som numera läser moderna diktares dikter i regel köper dem. Staten har sällan varit särskilt generös i soulageringen av sina statliga bibliotek och i förhållande till folkbiblioteken lättfärdigat sig genom att lite nonchigt bara hänvisa till det kommunala självstyret. Och det vet vi ju att en kulturpolitikers högsta dröm och envisaste ambition alltid varit att sträva mot i alla fall ett suppleantmandat i gatunämnden. Det är spretigt och ojämlikt i medelstilldelningen alla lagar till trots. På sina håll kan den vara riktigt gentil. Vad anledningen är må däremot vara svårgenomskådligt. En kraftfullt förhandlande bibliotekschef, en kultur-, fritids- eller utbildningsomvårdande förvaltning? Bibliotek har att svara för den utbildningspolitiska och offentliga kunskapsservicen, inte som biblioteket vill utan som användarna vill ha den. Biblioteket ska stå mitt i samhället, ett samhälle som hos oss är både marknadsorienterat och blandekonomiskt. Då har man att spela efter de regler som gäller och skaffa sig den kapacitet omständigheterna kräver. Detta är lätt sagt men har bevisligen genom tider och år varit svårt att genomdriva. Mycket är emellertid mycket bra! Men en sak är fullkomligt obegriplig. Varför i alla friders namn ska precis varenda en själ i den bibliotekiska vardagen känna ett alldeles eget ansvar för sitt biblioteks ekonomi kärv eller inte!? Högljutt delta i snålandet, prutandet, gnidandet, gnetandet, gnällandet. Självklart ska en relevant utbildning har lärt ut insikt om kalkyler, budget, uppföljning, prognoser, resultatanalyser och allt det andra, men detta är inte detsamma som att i varje situation agera företrädare för arbetsplatsens pekuniära tillstånd. I alla andra organisationer finns i regel en eller några få som har uppdraget att värna om den finansiella ställningen. Alla andra eller i vart fall några av alla de andra också i ett bibliotek borde använda sin offensivlusta till argumentering om och för helt andra saker. Kompetensutveckling, kurser, konferenser, studiecirklar och studieresor, vidareutbildning på alla möjliga områden allting fram till de glada förslagen om kvällsligt kollegial samvaro med buffé och dans. Någon måste finnas för att komma med idéer till och propositioner om kollektiv och individanpassad förkovran i akt och mening att höja kompetensnivån, öka kunnandet, förbättra det interna arbetsklimatet och stärka kamratskap och arbetsglädje. Sedan har man att gå med detta till den som belägrar den ekonomiska bastionen. Där blir svaret alldeles säkert nej för det blir det nästan alltid. Så är det emellertid för det mesta också i alla andra sammanhang och yrkessituationer. Men där har man inte från början bestämt sig för att det inte finns råd och att svaret för evigt är nej. Någon gång blir det faktiskt ja. Och dessa tillfällen är sådana man måste jaga. All jakt behöver sina jägare. Att inte pröva och försöka, eller kanske ens vilja våga, leder inte till den nödvändiga stimulans och utveckling som gagnar biblioteken och biblioteksarbetet. Att ta på sig uppgifter som ingen bett en om eller som inte finns i organisationsplanen eller i ens befattningsbeskrivning - därför att de förvaltas av någon annan - är en felprioritering på gränsen till tjänstefelet. Det finns ingen anledning att ta på sig ansvaret för något som någon annan med bättre lön har ansvar att ansvara för. Därmed ges utrymme för engagemang riktat åt också andra håll med många gånger väsentliga resultat. En bättre bibliotekarie gör ett bättre bibliotek som blir bättre för biblioteksbesökaren. Jan-Eric Malmquist FOTO: EVA INGVARSSON Ikoner 5/2005 3

4 Kvinnorna demaskerar Carlos Castaneda Lars Edling I mitten av 70-talet stötte jag ihop med en gammal kompis i Lund. Du måste läsa Resan till Ixtlan av Carlos Castaneda, sade han, det är fan i mej en av dom märkligaste och mest fantasieggande böcker jag nånsin har läst. Senare, på resa i Grekland, fick jag syn på boken i ett pocketställ och köpte den genast. Även jag blev fångad. Trollkarlen Don Juans livsfilosofi som inte liknade någon annan och lektionerna han gav Castaneda i den karga mexikanska öknen gjorde starkt intryck. När det skrivs om Resan till Ixtlan brukar det heta att boken kom till som ett resultat av Castanedas studier i antropologi vid UCLA. Han gav sig ut i ökenområden i Arizona och Mexiko för att samla information om indianers användning av medicinalväxter. Då fick han kontakt med Don Juan på en busstation i Arizona. Om det verkligen gick till så vet vi inte. Boken är emellertid den tredje av ett tiotal med Castanedas namn på omslaget. De publicerades mellan åren 1968 och 1998, det år då han avled. 4 Ikoner 5/2005

5 Med några års distans kan man konstatera att Castaneda blev en av det sena 1900-talets litterära och andliga ikoner. Hans böcker översattes till 17 olika språk och såldes i mångmiljonupplagor över hela världen. Enligt New York Times dödsruna var han en av dem som bidrog till att definiera 60-talets psykologiska landskap. För den psykedeliska generationen som ville vidga sina sinnen fick Castaneda en speciell betydelse. De tidiga böckernas inslag av hallucinogena växter som datura, peyote och meskalin gav Castaneda, vid sidan om Timothy Leary, epitetet drogprofet. Det andliga användandet av droger lockade mängder av läsare men efter de två första böckerna försvann de hallucinogena växterna ur bilden. Även i Sverige uppnådde Castaneda kultstatus. Många tog till sig Don Juans bevingade ord om hjärtats väg: Betrakta vägen på ett noggrant och klarsynt sätt. Pröva den så många gånger som du tycker är nödvändigt. Fråga dig sedan, och bara dig själv, en enda fråga har vägen hjärta? Om svaret blir ja, är vägen bra; om det blir nej, är den till ingen nytta När Don Juan ger sig ut med Castaneda i öknen förvandlas varje djurläte, varje ljusreflex, varje skiftning i känslolivet till ett betydelsefullt omen. En av de viktigaste lärdomar Don Juan försöker förmedla till sin lärjunge är förmågan att se. Don Juan hävdar att detta kräver ett otadligt sätt att leva. I otadligheten ingår bland annat att förlora sin självupptagenhet, att ha en skoningslös inställning gentemot sin egen självömkan och sentimentalitet och att använda döden som rådgivare, det vill säga leva som om varje stund vore den sista. Genom sin otadlighet menar sig Don Juan ha samlat tillräckligt mycket kraft för att behärska den annorlunda verklighet som trollkarlar rör sig i, och för att exempelvis kunna se den rena livsenergins flöden i naturen. I böckerna framställer Castaneda sig själv som starkt bunden vid ett västerländskt rationellt synsätt. I förhållande till Don Juan är han räddhågad och långsam. Han ställer en oändlig rad av frågor till sin läromästare som stundom slår sig på knäna i skrattorgier över Carlos tröghet och klumpighet, stundom med stort tålamod utvecklar intrikata filosofiska betraktelser över de märkliga fenomen som Carlos får uppleva. En del läsare har sett relationen mellan den visa mästaren och den dumma lärjungen som ett pedagogiskt knep från Castanedas sida. Som läsare känner man sig intelligent och får automatiskt en välvillig inställning till Don Juans undervisning eftersom man tycker sig begripa det som Castaneda inte fattar. Författaren William S. Burroughs lär ha sagt att Don Juan borde ha valt honom som lärjunge istället för den idioten Castaneda. Ett av de råd som Don Juan ger Castaneda är att utplåna sin personliga historia. Genom att exempelvis skapa dimridåer kring sin bakgrund och inte låta sig fotograferas eller spelas in på band kan han undvika att låsas i en form. Han kan värja sig mot att styras av omgivningens föreställningar och förväntningar. Enligt Castaneda kräver Don Juan till och med att han ska bryta kontakten med sina nära och kära för att stå ensam och obunden. Castaneda tycks ha arbetat målmedvetet på att utplåna sin personliga historia. Han blev känd som den oåtkomlige författaren som knappt någon hade träffat och som gav ytterst få intervjuer. Letar man efter bilder via Internet kan man hitta en handfull, men det är oklart om de föreställer författaren Carlos Castaneda eller någon annan med samma namn. Det har alltid funnits en mytologi kring författaren, ofta fabricerad av Castaneda själv. Ända sedan den första boken, The Teachings of Don Juan, kom ut 1968 har en misstänksamhet jäst runt Castaneda, speciellt från akademiskt håll. En rad artiklar och böcker har publicerats som är starkt misskrediterande. En nyckelfråga som många ställer sig är om Don Juan någonsin har existerat. Jag har valt att läsa två böcker som är skrivna av kvinnor som stått Castaneda nära. Den ena, Margaret Runyon, lärde känna honom redan 1955 och var gift med honom mellan 1960 och Den andra, Amy Wallace, var hans lärjunge och älskarinna under större delen av 90-talet fram till hans död. Gemensamt för båda är att de är drivna skribenter, känslomässigt bundna till Castaneda, väl insatta i hans trollkarlsvärld och framstår som seriösa i sin strävan att skildra den mytomspunne mannen. I A Magical Journey with Carlos Castaneda (Millenia Press, 1996) hävdar Margaret Runyon att Castaneda arbetade på att mörklägga sin personliga historia långt innan första mötet med Don Juan, vilket enligt böckerna ägde rum Redan på 50-talet kunde Castaneda omväxlande säga att han var född i Brasilien, Argentina, Mexiko eller Italien. Nationalencyklopedin anger Brasilien som ursprungsland och 1931 som födelseår vilket också överensstämmer med Castanedas standardstory på Ikoner 5/2005 5

6 senare år. Enligt den var fadern universitetsprofessor. Både Runyan och Wallace visar emellertid att Castaneda föddes 1925 i Cajamarca i Peru. Detta bekräftas av immigrationsmyndigheternas handlingar som också säger att han invandrade till USA Fadern var i själva verket urmakare och guldsmed. En studentkamrat från en konstskola i Lima i Peru beskriver Castaneda som en lättsam person. Vi tyckte alla om Carlos. Han var spirituell, fantasifull, glad en stor lögnare och en riktig Lars Edling är frilansande kulturskribent vän. Beskyllningarna för att ljuga dyker ofta upp i samband med Castaneda. En kollega på UCLA berättar att om Castaneda hade sagt det är vackert väder idag skyndade kollegan reflexmässigt till fönstret för att se om det regnade. Sådana vittnesmål leder naturligtvis till att man som läsare undrar vad Castanedas böcker egentligen grundar sig på. En romanförfattare kan ta sig friheten att dikta ihop vad som helst men eftersom åtminstone de första böckerna är skrivna med vetenskapliga pretentioner förväntar man sig att mötena med Don Juan verkligen har ägt rum och att de antropologiska beskrivningarna är korrekta. Resan till Ixtlan blev godkänd som doktorsavhandling av UCLA trots att många av forskarna på institutionen var mycket skeptiska. En nyckel till Castanedas fria sätt att handskas med lögn och sanning ger kanske det yttrande som han tillskriver Don Juan: Bara den som har en personlig historia kan ljuga. I sina böcker framställer sig Castaneda som en novis när det gäller ockulta ting. Efter åratal av träning med Don Juan och otaliga magiska upplevelser tycks Castaneda fortfarande helt oförberedd, häpen och frågvis inför Don Juans filosofi och den egendomliga verklighet som han möter i Don Juans sällskap. Margaret Runyon visar emellertid att han redan under sin uppväxt i den forna inkastaden Cajamarca kände väl till curanderos som utförde uråldrig healingkonst. Även om han då inte genomgick någon skolning i shamanism utvecklade Castaneda, enligt Runyon, en receptivitet för det ockulta eftersom det var en del av vardagen och traditionen. Curanderos fanns på torgen och var flitiga användare av hallucinogena växter vilket Runyon hävdar att antropologer har visat att yaquiindianer inte gjorde. Enligt Castanedas böcker var Don Juan yaquiindian. När Runyon lär känna Castaneda i Los Angeles 1955 umgås de i en krets av andliga sökare. De gör privata ockulta experiment och diskuterar mystiker och esoteriska författare. En bok som intresserar Castaneda mycket är Aldous Huxleys The Doors of Perception som bland annat handlar om författarens experiment med meskalin. Enligt Runyon överensstämmer mycket av det som framkommer i Huxleys arbeten med det som Don Juan senare säger i Castanedas egna böcker. Runyon berättar om en middag i goda vänners lag 1959, året innan Castanedas påstådda första möte med Don Juan. Samtalet kretsar kring religiösa texter och heliga böcker och att de ofta är skrivna av en lärjunge, inte av mästaren själv. Runyon säger till de närvarande att ett religiöst budskap blir mer intressant och övertygande om man säger detta har jag fått höra av en vis mystiker än om man säger att detta har jag själv kommit på. Runyon hävdar att hennes påpekande tycks göra stort intryck på Castaneda. Margaret Runyon och Castaneda gifte sig i Tijuana i Mexico början av Även om giftermålet på pappret varade till 1973 ägde den faktiska skilsmässan rum redan efter ett halvår, skriver Runyon. De hade ett barn tillsammans som Castaneda inte var biologisk far till men som han behandlade som en son och tycks ha varit mycket fäst vid. Under 60-talet fortsatte kontakten mellan Castaneda, Runyon och barnet men Castaneda svek ofta genom att inte uppfylla löften om att träffa pojken. Från mitten av 70-talet drog sig Castaneda undan helt och ska därefter ha förnekat alla band med både Margaret och pojken. I Sorcerer s Apprentice (Frog, 2003) beskriver Amy Wallace sitt första möte med Carlos Castaneda Hon var då 17 år och hade redan innan mötet haft Castaneda som en hjältefigur. Vid första mötet under en middagsbjudning fäste hon sig vid att han var kortvuxen och knubbig, hade varma bruna ögon och var oklanderligt klädd i mörk kostym och slips. Det dröjde sedan till 1991 innan Wallace blev en del av Castanedas skara. Från 70-talet och framåt omgav han sig med en grupp av lärjungar. Han var själv den nya nagualen, Don Juans arvtagare. Den allra närmaste kretsen bestod av tre häxor som enligt Castaneda också hade blivit upplärda av Don Juan. Kring kärngruppen bildades en större krets, mest kvinnor men också några män. Castaneda gjorde på 90-talet en kovändning och blev offentlig i så 6 Ikoner 5/2005

7 måtto att han började hålla föreläsningar, kurser och gav enstaka intervjuer. Fortfarande fick ingen ta bilder eller göra bandupptagningar. En stor del av undervisningen handlade om tensegrity, ett schema av magiska rörelser som liknade tai chi eller kung fu och som Castaneda hävdade hade utövats inom Don Juans trollkarlstradition under 27 generationer. Emellertid hade Castaneda mellan åren 1974 och 1989 själv tagit lektioner hos en kung fu-expert och energimästare som hette Howard Lee i Santa Monica utanför Los Angeles. Märkligt nog hade tensegrity stora likheter med de rörelser som Lee lärde ut. Utåt förnekade Castaneda att det fanns en sammanhållen grupp kring honom. Men i själva verket, skriver Wallace, pågick en regelbunden undervisning och ett socialt umgänge som helt dikterades av Castaneda och hans häxor. I den större kretsen uppstod en hierarki i vilken lärjungarna kunde stiga snabbt eller kastas ut, allt beroende på Castanedas nycker. Av de flesta krävdes att de skulle skära av förbindelserna med sina närmaste. De skulle vara krigare och stå ensamma i världen. Castaneda hade ju själv för länge sedan brutit kontakten med sin bakgrund och sin tidigare fru, men samtidigt tycks häxorna och de andra som fanns i kretsen ha fungerat som en ersättningsfamilj. I sina föreläsningar predikade Castaneda avhållsamhet, enligt Don Juans undervisning. Men av Wallace bok framgår att Castaneda var en häradsbetäckare av ovanliga mått. Enligt Wallace var hans sexdrift spektakulärt stark, han hade förmåga till multipla orgasmer. Till hans regelbundna sexpartners hörde kvinnorna i trollkarlskretsen, bland annat en ung kvinna som han, tillsammans med en av häxorna, hade adopterat när hon var i vuxen ålder och som han kallade sin dotter. Amy Wallace blev genast en av Castanedas älskarinnor. Hon beskriver Ikoner 5/2005 7

8 Amy Wallace hans lynnighet som kärlekspartner. Ibland kunde han begära att hon skulle flyga från San Francisco, där hon bodde, till Los Angeles, ta in på ett hotell på flygplatsen och träffa honom under några timmar. Han förespeglade henne att hans trollkarls-säd gick direkt till hennes hjärna med någon slags magisk inverkan. Ibland hade Wallace brutit mot den stränga uppförandekoden inom kretsen genom att klä sig fel, göra sig lustig över en new age-bok tillhörande en av Castanedas medarbetare eller genom att skratta åt några lärjungar som i ett teaterframträdande drev med tensegrity. Då sjönk Wallace som en sten i hierarkin, den sexuella relationen avbröts och hon fick varken träffa eller prata med Castaneda. Castaneda visar vid många tillfällen elaka och manipulativa tendenser. Inför publik kan han peka ut en lärjunge som betett sig klandervärt och göra mos av honom eller henne under förespegling att det handlar om att hjälpa den personen att förlora sin självupptagenhet. I Wallace skildring framstår Castaneda själv som en magnifikt självupptagen person. Wallace beskriver samtidigt Castaneda som en av de mest karismatiska människor hon någonsin träffat. Han är charmfull, en villig berättare av dråpliga historier och älskvärd i sociala sammanhang. Han hjälper henne exempelvis att hitta fram till ett nytt och mer kärleksfullt förhållande till sin mor. Men Wallace tvivlar på hans skrivförmåga. Castanedas böcker utmärker sig genom sitt tydliga, enkla språk som är rikt och varierat. Varje enskild detalj genomlyses av exakta och jordbundna beskrivningar. Böckerna är uppenbarligen skrivna av en person som behärskar det engelska språket. Men när Wallace får se något som kommer direkt från Castanedas penna, till exempel en dedikation i en bok, framstår språket som avigt och slarvigt. I en intervju från 2004 i Magical Blend Magazine säger Wallace att hon en gång efter att ha gjort efterforskningar har fått ett anonymt mejl från en mullvad hos Simon & Schuster (Castanedas förläggare) med lydelsen: I can t risk losing my job, but those books were either heavily edited or basically ghostwritten, at certain points. Under de sista åren av sitt liv led Castaneda av diabetes och levercancer. När krafterna tynade låg han på sitt rum, såg krigsfilmer på video och lät häxorna skaffa cappuccino åt honom från närmaste bar. Han fick våldsamma vredesutbrott och läste lusen av felande lärjungar. Trots sina ständiga lögner och manipulationer, sitt utsvävande sexliv och sitt ofta mycket tadliga uppträdande hävdade Castaneda med envishet, enligt Wallace, att han var den enda andliga ledaren i världen som verkligen levde som han lärde. När han dog försvann samtidigt flera ur den innersta kretsen. De begick självmord, förmodar Wallace. Wallace tror inte att Don Juan har existerat: ingen förutom Castaneda och hans häxor har någonsin trätt fram och sagt att hon eller han har träffat honom. Wallace uppfattar istället Don Juan som en mix av olika personer. Hon påpekar också att bokserien vid ett par tillfällen byter karaktär på ett dramatiskt sätt, därför verkar det troligt att fler personer döljer sig bakom Castanedas författarnamn. Trots att så mycket humbug tycks omgärda Castaneda och hans böcker kan det inte hjälpas att böckerna för mig ändå har storartade kvaliteter. De framstår som originella och förmedlar en övertygande och konsekvent livskunskap. Don Juan och hans kollega Don Genaro skildras på ett sätt som gör dem levande och begripliga mitt i flödet av surrealistiska händelser. Efter att ha tagit del av Runyons och Wallaces demaskeringar känns det dock nästan oanständigt att använda ordet autenticitet i samband med Castaneda. Ändå är det just det ordet som har föresvävat mig, åtminstone i samband med de fyra första böckerna. Men åtskilliga skribenter före Castaneda har demonstrerat att sanning är ett mångskiftande begrepp. En form av sanning är att vara trogen en vision. Om visionen genomförs samvetsgrant är det nog fullt möjligt att inom den ramen ljuga sig fram till en autenticitet. E-post: lars_edling@hotmail.com 8 Ikoner 5/2005

9 ILLUSTRATION: JACKIE URBANOVIC The library is inside The Fully Electronic Library The Swedish Project Norman Stevens Director, The Molesworth Institute So let us think kindly of those who would frighten us by slogans and catch-words about the great and growing mass of the world s literature, and of those who would take pity on our benighted state to solve all of our problems with machines they have not yet thought about. (1) Introduction While historically most libraries began as collections of books in a single format, almost every library, sooner or later, has been faced with the problem of how to handle information in other formats. A library of tablets had to deal with scrolls; and then a library with scrolls had to deal with codices. As new information formats, like motion pictures and sound recordings, emerged in the early 1900s, many libraries were reluctant to add such unproven technologies to their collections. But by the end of the twentieth century almost all libraries had enthusiastically embraced a full range of new technologies while still maintaining sizeable book collections. Most libraries are still challenged by the necessity to handle materials in a wide variety of formats assisted by a wide variety of machines of one kind or another. It has been difficult for libraries to achieve even a portion of the real cost savings that information technology might offer; instead the cost of new information technology is an addition to, not a substitute for, existing costs. Ikoner 5/2005 9

10 No books! No paper! ILLUSTRATION: JACKIE URBANOVIC Almost from the emergence of the codex, inventions to assist with, or convert, the information in books have been proposed, developed, and sometimes even used with one degree of success or another. Ideas such as Ramelli s scholar s book wheel (2) have regularly appeared and just as regularly disappeared only later to be recalled as interesting anomalies. In the past fifty years, after a slow developmental phase, computer and information technology has, truly transformed libraries. Vannevar Bush s landmark 1945 article As We May Think, (3) in which he proposed a 10 Ikoner 5/2005

11 scholar s workstation called Memex, foresaw the changes that were to come. The Molesworth Institute, which was founded in the mid-1950s just as library automation burst on to the scene, has been one of the chief commentators on various aspects of the more arcane and fanciful library applications. (4) The research staff of The Molesworth Institute watched with particular interest various proposals in the late 1960s by scientists with only a dim view of the true nature of libraries who predicted that by 2000 a computer based national research library would replace academic libraries. (5) It also took note of F. W.Lancaster s groundbreaking 1978 book Toward Paperless Information Systems (6) that suggested that by 2000 we would be living in a paperless society. Creating a Library for the 21st Century In December of 2000 The Molesworth Institute was commissioned by the Board of Trustees of the newly established Ezra Beesley University in Baxter to develop a plan for the creation of its library. The Board emphasized from the start its desire to create a library that would match its plans for a unique institution for the 21st century. EBU, which will enroll its first students in 2007, will have a full range of undergraduate, graduate, and research programs. By 2012 EBU is projected to have an enrollment of approximately 20,000 students, over 1,200 full-time faculty, and to be awarding at least 200 Ph.D. degrees annually. EBU will emphasize cost-effective applications of computer and information technology in all aspects of the institution s operations with a view to significantly reducing costs, especially to students, while substantially improving their education. No textbooks will be used in the instructional program thus saving the average undergraduate student more than SEK 75,000 over four years. Similar savings have been mandated in all areas including staffing, buildings, and administration. While EBU is committed to becoming a major, fully accredited, and nationally recognized institution within ten years, it also is committed to avoiding major startup and operating costs. EBU is constructing its own wind farm that will provide all of its electricity. It is also in the final stages of negotiation with Cray Computers to adapt that company s supercomputers to manage all of the institution s information and research needs. Other emerging technologies such as RFID (radio frequency identification) smart minicomputer-like identification cards, Intel s dualprocessor semiconductors and 64-bit chips, and LCoS (liquid crystal on silicon) television screens will be fully utilized as they become available. Recognizing the daunting challenge of building a major academic library, the research staff of The Molesworth Institute realized that it needed to expand the normal practice of relying solely on its own creative imagination. Thus a number of Fellows of The Molesworth Institute were invited to participate in planning discussions that were held at the Institute s Spring Hill Conference and Research Center in Storrs, CT from April 1 to 15, No Books, No Paper ; The Fully Electronic Library, the full report of those discussions, is available at www//molesworthinstitute/nobooks/j. The first several days of the planning sessions were devoted entirely to nonstructured, open-ended, free-ranging discussions in which each participant was assigned at random 15 minute blocks of time during which he or she could comment on any aspect of what this new library might look like. No visual or written presentations were allowed, there were no flip charts or blackboards available, and no one was allowed to use or take notes of any kind. Our initial goal, which proved to be by far the most difficult part of our work, was to define the basic concept of a truly new academic library for EBU and the 21st century. There was immediate agreement that the purchase of the book collection of a failing college or university, or any other largescale acquisition of books was neither feasible nor necessary. After prolonged discussion there was unanimous agreement that the EBU Library should contain no books and be entirely paperless. The fully electronic Edmund Lester Pearson Library, which is now under construction, will be substantially less expensive to build and maintain than any other conceivable academic library. At the same time the faculty, staff, and students of EBU will have immediate access to a range of information that equals or surpasses that available in all but a few of the most prestigious academic libraries in the world. The ELP Library will embrace the historical idea Ikoner 5/

12 Norman Stevens har också varit chef över universitetsbiblioteken i staten Connecticut, USA of a library as an institution that deals solely with the dominant form of information and thus will avoid the inevitable complications of attempting to manage a bewildering array of outmoded information formats including books. Towards the conclusion of the meeting, the Italian and Swedish representatives asked if they could adapt the concept and plans for the ELP for use by emerging institutions in their countries. Permission to do so without any fees, in recognition of their contributions to the planning effort, was readily granted. It was also agreed to establish a licensing program, with only modest fees, for other institutions in the United States and elsewhere that wish to develop a Fully Electronic Library. The Swedish Project Shortly after the initial meeting, the Swedish delegation learned of Swedish government plans to establish in 2008 Torgny Lindgren University, whose projected size and enrollment will be remarkably similar to those of EBU, at Missenträsk in Västerbotten. Thanks to hard work on the part of our delegation the powers-that-be were persuaded to adopt the Fully Electronic Library as the basis for the Pelle Svanslös Library that will serve as a centerpiece for TLU and that will become a member of BIBSAM and which has already been designated to become the National Electronic Research Library in The remainder of this article, which deals specifically with the Pelle Svanslös Library, is based on an article describing in more detail the ELP Library at Baxter University that will appear probably in 2006 in a forthcoming article in the American journal College & Research Libraries. A Further Definition The Pelle Svanslös Library, like its American prototype, will contain no printed books, or other printed materials of any kind. Those constraints will apply to book substitutes (e.g., microforms) and other information formats that require specialized mechanical equipment (e.g., films, sound recordings, and videos). No one, including staff, will be allowed to bring any of those materials into the library. All information resources will be available only in digital formats and accessible only electronically. Paper will not be allowed within the library. There will be no photocopy machines, no computer printers, no provision for the receipt of mail (the library will not have a mailing address), and no wastebaskets or recycling bins within the library. Neither staff nor users will be allowed to bring any of those materials into the library. That rule will be strictly enforced and contraband will be seized at the entrances and destroyed on the spot. Only personal data assistants, computers, and other paper-free electronic devices may be used to bring information into, or take information out of the building. This will require users and staff to use their imagination rather than simply to print out copies of information to take home that they will never look at. Hot air dryers, not paper towels, will be standard in the unisex restrooms that will also feature the Washlet toilet developed by TOTO that has a heated seat, a streamlined wand that provides a warm aerated flow of water, and a warm air dryer. (7) Collections Once the no books, no paper decision was made, our discussions focused on the nature of the library s collections. Those collections will consist of an array of electronic resources equal to, if not greater than, those currently available in all but a few of the world s largest research libraries. Any and all resources that can be accessed by computer, whether through the internet and the world wide web or in databases that can be loaded locally, will be available through an assortment of computers in the library and, as contractual arrangements allow, to qualified users on campus, at home, or at other locations. Google s project to make available full text digital versions of an enormous number of books held by major research libraries reinforced the wisdom of our collections decision. Existing and emerging electronic information resources will more than meet the needs of faculty, staff, and students while fully meeting the governmental requirements for library resources. A true research library must contain 12 Ikoner 5/2005

13 special collections that will make unique resources available to faculty and students while adding to the overall store of information available to the world s research community. To that end the Pelle Svanslös Library will build a comprehensive database of all electronic resources created within Västerbotten from January 1, 2001 onwards. Major funding from a small group of local philanthropists has established an endowment fund of 7,500,000 SEK the income of which will support the development of the Västerbotten 21st Century Electronic Archive (V21CEA). The Pelle Svanslös Library 1. Information Kiosk 2. Plasma Display Screen 3. Staff Outpost 4. WC K. Kafka This archive will contain: (1.) Anything created electronically, printed, published, or written by a resident or native of Västerbotten; (2.) the content of all websites based in, created in, or that mention Västerbottten or provide information about activities, associations, companies, institutions, organizations, or people associated in any fashion with Västerbotten; (3.) local programming, including advertising, created or broadcast by local media outlets; (4.) the records of all associations, businesses, institutions, and organizations located, or with a major presence, in Västerbotten; (5.) initially on a cost basis, the correspondence, photographs, and other personal papers of any resident of Västerbotten; and (6.), of course, all aspects of research, published or unpublished, carried out by alumni, faculty, staff, and students of TLU. The emphasis will be on information created on or after January 1,2001. Electronic records from any date will be included, and efforts will be made to encourage and support the digital conversion of non-electronic information sources created before January 1, Paper and other non-electronic information resources suitable for V21CEA created after January 1, 2001 will be digitized in a special off-site location. A dedicated computer will be programmed to monitor the updating of websites and other electronic resources relevant to the scope of V21CEA and create an electronic archive; minor additions or deletions may simply be noted but a complete version of each website will be archived whenever a major update occurs, or at least annually. The Library That Never Sleeps The Pelle Svanslös Library will be closed only on February 29th so that it can operate 365/24/7. That schedule recognizes the fact that information providers, and remote users, may be located anywhere in the world and that local users, especially during the long summer daylight hours in Västerbotten, may wish to use the library at any time. The staffing and service costs will be far less than those of a traditional research ILLUSTRATION: OCTAVIA RANDOLPH Ikoner 5/

14 Truly fully electronic. ILLUSTRATION: JACKIE URBANOVIC library. A substantial number of the positions needed in a traditional library, especially those in technical services, will be eliminated entirely. There will be no need for any acquisitions staff, catalogers, serials librarians, processing staff, preservation and binding staff, circulation or reserve staff, interlibrary loan librarians, shelvers, mail clerk, or security personnel. A 365/24/7 schedule translates into 8,760 hours a year. Each staff member will work 40 hours a week for 46 weeks a year; that allows 6 weeks for vacation, sick leave, and the several holidays that may be taken to accommodate a staff member s national, religious, or other affiliations. To cover one position for an operating year will require approximately 4.75 people. The initial staffing, which is intended to remain stable as enrollment reaches its peak, will provide 48 positions. That will provide 1 staff member for each 416 students. There will be ten staff members on duty at all times the library is open. That will provide for staff with the following expertise: archives; arts and humanities; building and equipment maintenance; electronic technology; engineering; information science; instructional technology; sciences; social sciences; and business, law, or medicine on a rotating basis. There will be no administrative and managerial staff, no formal organizational structure to be changed at least every other year, few if any meetings, and no memos or reports to be written, read, ignored, and filed. All staff time will be spent on productive service oriented activities. The elimination of the meaningless chores performed in all academic libraries will represent, in itself, a saving of at least 19 positions. In lieu of the traditional library director, an electronic Constant Consensus Companion (CCC) will allow all staff to share the required administration of the library, including communication with the university administration and external constituencies. All institutional and library policies and procedures, budgetary and personnel, files, accounting and reporting requirements, information systems controls, building management programs, and other required procedures will be managed through the CCC. All library staff will have equal password protected access to the CCC; and all of the library staff will be authorized to make decisions on behalf of the library. All decisions will be automatically organized and summarized and distributed via 14 Ikoner 5/2005

15 to the staff on a daily basis. Significant changes in policies and procedures will be highlighted in a central electronic file for two weeks. Not only will there be a substantial salary saving but decisions will be expedited since staff will not have to wait for a library director to make up his or her mind, or wait for the director to return from one inconsequential national or international meeting. Salary levels will reflect the shared administrative responsibilities as well as the productive professional responsibilities of the staff. The minimum starting annual salary will be SEK 375,000. The Library Building It would, of course, be possible to create The Fully Electronic Library as a virtual library with no physical building. That was one of the most contentious issues considered by the research team. In the end there was unanimous agreement that a physical library building, which could be of a much more modest size than most contemporary university library buildings, was appropriate and necessary. Government agencies, for example, might well look askance at a university without a library building. It was also agreed that there must be comprehensive off-site access to the collections from other locations on campus, to TLU faculty, staff, and students wherever they might be, and to other potential users as contractual and operational considerations may allow. The construction of a physical space: 1. Symbolizes the important traditional role of the university library as the heart of the university (8) as it has been expressed in a wide variety of quotations by hundreds of university chancellors for hundreds of years; 2. Provides a central place on campus to serve as an educational and social gathering place for faculty, staff, and students; 3. Allows a wide range of the latest information technology to be made available in a setting where assistance and instruction in the use of that technology and the development of information literacy skills can be provided to the entire academic community; 4. Provides access to specialized electronic information resources that for contractual, technical, or other reasons cannot be accessed remotely; 5. Furnishes quiet, isolated spaces that will allow users to concentrate while carrying out their research or studies; and 6. Establishes a central location for the concentration of all of the computer, telecommunication, and other electronic products and services that are at the core of the work of TLU and the PSL. Construction will begin in the spring of 2007 and completed by the time TLU opens in the fall of A competition among the world s leading architects to design the PSL was considered but ultimately rejected because it was concluded that while a monumental building might attract attention, it would be frozen in time and incapable of handling the rapidly changing body of information and accompanying information technology. Instead the American-Swedish architectural firm of Hastings, Pudding, Randolph, and Salin, is adapting the design for ELP Library s simple, one-story, modular building, which will take advantage in every respect of the most current technology while making a statement about the nature of the library, to house the world s second Fully Electronic Library. Since no space will be needed to house a massive book collection and the attendant staff, services, and support activities, the just under 100,000 square meter building will handle up to 5,000 users at any one time. Located in the exact center of a radial campus, there will be an entrance/ exit portal of approximately 14 meters on four alternating sides of the 100- meter wide octagonal building. Each portal will be connected via a walkway and an enclosed domed of approximately 23 meters arcade to an adjacent classroom/office building. The arcade that connects to the main classroom building will feature a changing moving sound and light show similar to that of Viva Vision on Fremont Street in Las Vegas, Nevada. (9) The exterior of the building will consist of translucent polycarbonate panels to allow for a completely mutable appearance. Using a sophisticated projection system the exterior walls can be made to resemble traditional brick, dressed granite, adobe or any other substance. Alternatively the building can be made to resemble another great library, such as the Royal Ikoner 5/

16 Library in Stockholm, or, for example, a landmark like the Gustav Vasa. Most often a substantial portion of the panels will display educational and informational images dealing with various aspects of information history using primarily collections from the archives of The Molesworth Institute including postcards of library buildings, quotations dealing with libraries, and postcards depicting books and reading. Faculty, staff, students, and other interested parties will be invited to develop appropriate visual displays for exterior and interior image screens. The ever-changing appearance of the exterior facade of the building is intended to convey the ever-changing information services found within the building. Discrete neon No Books, No Paper signs will be located at each entrance to the building to reminds users that the library they are about to enter is not a typical academic library. The main computers will be hardwired but as the building will be a wireless zone it will have no electrical outlets. Access to all systems will be through a campus-wide wireless network. All of the building systems, including a robotic cleaning system, will be controlled through electronic keypads, which can be operated by the library staff either in the building or remotely, as part of an advanced system designed by Crestron Electronics. (10) All signs and notices will be posted on flat plasma display screens and the information on those screens can be changed through the building systems electronic keypads. A series of voice, touch screen, or keyboard activated information kiosks programmed for more than a hundred languages, as well as access through headsets and tactile screens for the hearing or visually impaired, will be a key to access to the building s information resources. Those kiosks will provide visual and voice responses to basic questions such as the location of the restrooms, or the time and location of library programs. They will also display, upon request, a digital image of each library staff member that will indicate his or her current location in the library through an RIFD (radio frequency identification) system. The informal way in which access to information will be provided allows for a variety of furnishing options for different settings and usages. Only a minimal number of traditional study tables and chairs will be provided. A wide variety of seating options including club and lounge chairs, soft foam cubes and bean bags, bar stools and high tables, and hammocks will be offered so that each user can find a physical setting conducive to his or her individual comfort and taste. The American and Swedish architects are working closely with a variety of contemporary Swedish designers to develop a new range of library furnishings suitable for a new environment. There will be no fixed office space as, for the most part, staff will be working at a variety of locations within the library and, except for storage of personal items, will have no need for an assigned desk, bookcases, or the other accoutrements of a typical library office. In addition to a wide assortment of computer workstations set in various informal arrangements, the library will contain a range of open spaces that can be reconfigured as needed, using visual display and other panels, to provide classrooms, discussion spaces, or other educational, instructional, or lecture areas. The greatest possible flexibility has been provided to accommodate the enormous changes in the availability of technology, information resources, and systems that are sure to come even before the completion of the building. The building design team continues to meet electronically with its American counterparts at least every other week to review information about emerging technological concepts and systems with technical staff from Cray, Crestron and a wide variety of information providers like Google. While the building will be completely handicapped accessible, and all systems are being designed to be readily accessible to staff and users with any kind of disability, one area of special interest is technologies, including possible direct machine to brain links, that show promise of further reducing, and perhaps eliminating entirely, any barriers to equal access to information for all. The sketch of the library layout accompanying this article will not, in all likelihood, represent the opening day layout; it will certainly not represent the layout within a year after the building opens. For those reasons it provides only minimal details. Security Physical and electronic security is a major concern given the open nature of the building, the portability of much of the equipment, and the nature of our contemporary information society. A sophisticated electronic, holistic, redun- 16 Ikoner 5/2005

17 dant security system known as KAFKA (the meaning of the acronym is a trade secret) will protect the ELP. It will use electronic, physical, and visual means of protection that are capable of instantaneously inflicting a variety of appropriate punishments or restrictions on miscreants. The details are a closely guarded secret and neither the offenses nor the punishments will be made public. Appropriate warnings will appear at random intervals on all system screens. Users beware! Unspecified punishments may even be meted out at random whether or not a user has done anything wrong. It may even be that KAFKA, like the Pelle Svanslös Library itself, is simply a figment of our imagination. Or its central space may serve, as some who are familiar with the children s room at the Malmö Public Library have suggested, another purpose. Mousers in Musty Books No Longer The time was when a library was very much like a museum, and a librarian was a mouser in musty books. The time is when a library is a school, and the librarian is in the highest sense a teacher. (11) Since Dewey first put forth those immortal words more than 125 years ago, librarians have struggled to change their image by eliminating the notion that they are mousers in musty books as they have sought to become teachers in the truest sense of the word. The very concept of a library a term that must be retained to describe a collection of information, even one without books, in whatever physical shape or intellectual form it may take - as an enormous mind [that] is hoarded beyond the of any single mind to possess it (12) and of a librarian must focus on the idea of teaching users to unlock the increasingly enormous and complex store of information available in the world s libraries by assisting users in every way possible to find the information, no matter how obscure, that they seek for any purpose no matter how important or trivial. The Fully Electronic Library offers the best prospect for success in such endeavors. Although, for the moment, the Pelle Svanslös Library may be only a fantasy, it will soon be possible to create an electronic library that, without any books, could come close to Ptolemy I s dream of assembling at Alexandria a universal library containing all known knowledge. The resources of such a library could easily equal, and probably surpass, those of the world s current major libraries combined if not in physical form, scope, or size than in terms of easier access to the entire world s store of information. Such a library could also serve to provide access to that information to a world population far exceeding that which even the largest libraries now serve. The Molesworth Institute s Library Research and Planning Team Ted E. Behr, Curator of Artifacts Göran Berntsson, Swedish Fellow Cecily Cardew, Librarian Chelsea Flower, Director Designate Michael Gorman, Fellow Bengt Hjelmqvist, Senior Swedish Fellow Rossana Morriello, Italian Fellow Timothy Peason, Assistant Librarian Octavia Porter Randolph, Architectural Fellow & Scribe Nouleigh Rhee Furbished, Preservation Officer Norman D. Stevens, Director Jackie Urbanovic, Institute Artist -in-residence Footnotes (1.) Ralph R. Shaw From Fright to Frankenstein D. C. Libraries 24 (Jan. 1953): 10. (2.) Agostino Ramelli The Various and Ingenious Machines of Agostino Ramelli Baltimore: Scholar Press and Johns Hopkins University Press, (3.) Vannevar Bush As We May Think: Atlantic Monthly 176:101-8, 1945 (4.) Norman D. Stevens Archives of Library Research from the Molesworth Institute NY: Haworth Press, (6.) F. W. Lancaster Towards Paperless Information Systems NY: Academic Press, (7.) (8.) The notion of building a hear-shaped library was considered but rejected as being impractical although romantic. (9.) com (10.) (11.) Melvil Dewey The Profession American Library Journal 1 (Sept. 1876):5-6. (12.) Virginia Woolf Jacob s Room NY: Harcourt Brace, 1922 p. 7. E-post: normanstevens@mac.com Ikoner 5/

18 En levande kyrkogård Dramatiserad kyrkogårdsvandring i Borås den 26 juli 2005 Eva-May Melander Griftegården som teaterscen. Går det an? Dramatiserade kyrkogårdsvandringar är en ny genre som är både undervisning och underhållning. De döda får stå upp och berätta. En uppväckt man som heter Otto Rösel, född i Tyskland 1869, död i Borås 1971, står vid sin grav på Sankta Birgittas griftegård i Borås. Han berättar på svenska med tysk brytning om sitt liv i Borås. Han var med om att starta Tyska föreningen och en entusiastisk gymnast som dessutom cyklade till Tyskland varje sommar. Kanske var det för sitt sunda liv som han blev 102 år. Plötsligt säger en äldre herre i publiken: Jag har varit hemma hos Dig! Det går en ljudvåg genom publiken. Av förtjust skratt, häpnad och undran hur skådespelaren som gestaltar Otto Rösel skall svara: Asch so, Du har varrrit hos mig? Ja, jag kommer ihåg att Du hade romerska ringar i köket I den smått absurda konversation som följer visar skådespelaren sig elegant klara improvisationens svåra konst. Levande historia Vi befinner oss mitt i en dramatiserad kyrkogårdsvandring en vacker julikväll Bortåt 350 människor har kommit till Sankta Birgittas griftegård i Borås för att se och höra mer eller mindre berömda boråsbor stå upp ur sina gravar och berätta om sig själva och sina liv. I pratsurret dominerar boråsdialekten detta är en lokal tilldragelse, tycks det. Där är många äldre, men även gott om ungdomar, bland publiken. Att med hjälp av skådespeleri, tidstypiska dräkter och historietrogna manus visualisera gångna tider har blivit på modet och förekommer inte minst som kompletteringar till 18 Ikoner 5/2005

19 Även ungdomar är historieintresserade. Här lyssnar de på Otto Rösel. Den vassa journalisten Ada Damm dyker upp och ställer besvärande frågor. guidade turer på slott och museer. Dramatiserad kyrkogårdsvandring är dock någonting nytt. Jag fick idén på en konferens i Köpenhamn för några år sedan, berättar Jan-Olof Hägmark, chef för kyrkogårdarna i centrala Borås. Det är nu tredje året i rad vi gör detta. Första gången var 2003 och då hade vi 700 besökare till två föreställningar. Såvitt jag vet var vi först i Sverige med detta. Nu lär man hålla på med något liknande i Jönköping, fortsätter han. Vi vill att boråsarna skall lära känna sin stad och sin historia, fortsätter Hägmark, som ser detta som en kultursatsning, men också som något som skapar goodwill för kyrkogårdarna. Vi vill få visa upp våra fina kyrkogårdar och det är roligt att lyfta fram de annars så anonyma kyrkogårdsarbetarna. Mest berömda män Medverkar gör teatergruppen APA med Ingemar Augustsson som också är kyrkogårdsarbetare och hans studiekamrater från Skara skolscen, Ingela Borgström och Christer Thunberg. De presenteras som amatörer, men är utbildade och agerar mycket professionellt. Det är mest män som kallas upp ur gravarna för att presenteras under vandringen. Att så få kvinnor gestaltas beklagar han: Vi hade bra gärna velat ha med fler vanliga människor och framför allt fler kvinnor. Gärna en sömmerska det är ju en kategori som betytt mycket för textilstaden Borås? Tyvärr har vi hittills inte funnit någon lämplig Åtta spännande boråsbor Spelet börjar med att en vagn från det närbelägna vagnmuseet i Fristad med Sten Björkman som kusk kör upp framför griftegårdens kapell. Hästen är också en (ganska) lokal förmåga som kommer från Strömma naturbruksgymnasium. Ikoner 5/

20 Ur ekipaget stiger Johan Sandman, kyrkoherde i Borås Han berättar om Borås, om dess näringar, bebyggelse och folk. Den ruskiga historien om mordet på Haqvin Windrufva 1725 hinner han också med innan han visar ut publiken på kyrkogården för att bekanta sig med ytterligare sju spännande boråsare. Den stora publiken förflyttar sig disciplinerat och snabbt mellan gravarna kors och tvärs över den stora kyrkogården. Från en häradshövding till arkitekt, kapten och lärare går vi för att få deras levande berättelser om liv, framgångar och tillkortakommanden. Vid kapten Carl Fredrik Grevilius grav dyker plötsligt journalisten Ada Damm från Borås Tidning upp med vassa frågor till kaptenen, som förläget måste medge att han kanske tagit i lite för mycket när han beskrev sin tapperhet och storhet. Ingela Borgström, som spelar Ada Damm gör två figurer till. Den ena är fru Anna Hamilton Geete, dotterdotter till Erik Gustaf Geijer. Hon får fint fram bilden av en kultiverad kvinna som, kommen från universitetsstaden Uppsala, hade svårt att finna sig tillrätta i krämarstaden Borås. Den andra är Sigrid Clerici, född Holmqvist, som känslomättat berättar om sin karriär som filmskådespelerska i USA. Det märks att hon under sitt spännande och omväxlande liv har haft som motto att följa sitt hjärtas röst. Efter närmare en och en halv timma är vandringen slut. Trots att det är mitt i fruntimmersveckan har regnandet gjort ett uppehåll. Funktionärerna med Svenska kyrkan i Borås på jackryggarna packar snabbt ihop den tekniska utrustningen. Publiken går hem under belåtet mummel. Lars Sundin har skrivit manus Bakom varje vandring ligger mycket arbete. Förberedelser och repetitioner påbörjades redan i april i år. För underlaget och personbeskrivningarna svarar Lars Sundin, pensionerad gymnasieadjunkt i historia och modersmålet och därtill infödd boråsare. De har fått beskrivningar och sedan dramatiserat det. Presentationerna tog jag fram tillsammans med Bengt Ingvar Ekman när vi gjorde en serie om profiler på Sankt Ansgars kyrkogård, publicerade i Borås Tidning. I början var jag med och regisserade också, men sedan har de klarat sig utmärkt själva, säger Lars Sundin. Det etiska delen av dramatiseringen tar han på största allvar: Det har jag sagt tydligt från början de får inte driva gäck med de döda, inte skoja till det! Han tycker sig ha märkt ett växande historieintresse, vilket han som gammal historielärare förstås tycker är roligt. Han berättar att det snart kommer att ges ut Borås stads historia i tre band. Initiativet kommer från Borås kommunfullmäktige som beställt arbetet av historiker vid Göteborgs universitet. Populär historiebeskrivning De dramatiserade kyrkogårdsvandringarna är mycket populära bland boråsar- Häradshövding Braconier har stått upp ur sin grav. na och tycks vara på väg att bli tradition. Målen att levandegöra stadens historia och visa upp de fina kyrkogårdarna uppnås gott och väl. Entusiasmen, kreativiteten och glädjen hos de medverkande lyfter hela arrangemanget och gör det till en riktigt trevlig kulturupplevelse. E-post: melander@mbox305.swipnet.se 20 Ikoner 5/2005