01/2007. Svenska Handelshögskolans Studentkår. Årsfestspecial

Transkript

1 Hankeiten 01/2007 Svenska Handelshögskolans Studentkår Årsfestspecial

2 INNEHÅLL Hankeiten 01/2007» INTRO 3 Ledaren 5 Gallup 6 Ordförande har ordet» HANKEIT 7 Debatt: Hanken och reklam 8 Årets föreläsare: Jan Antell 12 Förhöret» KÅREN 13 Styrelsen 2007 utfrågas 15 Årsfestspecial» KARRIÄR 34 Alec Aalto ambassadör 37 Ekonomforums karriärtips 38 SEFE:s sida 15 Årsfestspecial 16 Solenna akten 18 Talet till fosterlandet 20 Festsupén 22 Talet till kvinnan 25 Talet till inspektorn & Inspektorns svar 26 Dans 27 Jatkona 28 Zillis 32 Årsfestkommittén tackar Kårföretag 2007: 2 HANKEITEN 01/07

3 » Ledaren INTRO Aktivitet Jag minns ännu då jag som ynklig, skrynklig och ful gulis kom in på hanken hösten 2004 och tog mina första trevande steg inom verksamheten på vår studentkår. Gulis- och de övriga evenemangen var sannerligen en viktig del av vardagen den hösten. Jag såg det snabbt som en självklarhet att syssla med något långsiktigare för kåren. Min aktiva gulishöst övergick i ett fantastiskt år i CN och sedan dess är resten historia. Så gott som hela den tiden jag yrat på den här studentkåren har människorna omkring mig utgjorts av mer eller mindre galet folk med en genuin passion för det gemensamma bästa och en vilja och ett samvete för att upprätthålla traditioner och seder som gör SHS till just SHS. På senaste tiden har det dock dykt upp ett par små orosmoln som kan tyda på att allt kanske inte är precis som förut. Varför hade, t.ex., styrelsebildaren så svårt att få ihop en styrelse i december? Vart tog caféverksamheten vägen från Casa? Hur kommer det sig att det tog så länge att få en VD för kårens nya bolag Casa Services?... Jag har redan en liten tid grubblat över detta och märkt att även andra aktiva och före detta aktiva kårmedlemmar delar min oro. Det ser ut som att initiativet sinat och ansvarsposterna totalt mist sin attraktion bland de nya generationernas hankeiter. Ingen tycks liksom längre orka engagera sig. Detta är för mig oförståeligt eftersom den erfarenhet och kunskap som många av uppgifterna ger är flere gånger mer värdefull än t.ex. en supersnabb utexamination från Hanken. Naturligtvis kan det hända att vi bara har en tillfällig liten svacka i intresset, men om det är fråga om en långsiktigare utveckling är det klart att det snart kan bli lite tyst på det annars så livfulla Casa. Man vill inte ens tänka på följderna... Men det finns lyckligtvis åtminstone en sak vi Hankeiter ännu kan glädja oss över mer än mycket. Vår årsfestkommitté gjorde i år ett sällsynt fantastiskt jobb med att sätta ihop en hejdundrande fin och sprudlande årsfest. Den bästa på länge enligt många av dem som hade chansen att delta. Ingen podcast, eller tidning kommer någonsin att perfekt kunna återge stämningen och fiilisen på festen, men här gör vi ändå ett tappert försök. Voilà! Pia Tennilä Chefredaktör CHEFREDAKTÖR Pia Tennilä chefred@shs.fi VASAREDAKTÖR Malin Klemets REPORTER Linn Sandbacka FOTOGRAFER Erika Hyttilä Hannu Sääskilahti LAYOUT Maria Sandberg ÖVRIGA MEDVERKARE Niclas Hanstén Pia-Maria Murtomäki Oscar Taimitarha ANSVARIG UTGIVARE Svenska Handelshögskolans Studentkår Sanduddsgatan 7 A II vån Helsingfors UPPLAGA Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Pia Tennilä Är den yra nykomlingen i redaktionen som håller i trådarna och ser till att deadliner hålls. Hon försöker spotta fram artikelidéer så gott det går och skriver också en och annan artikel ibland. Utöver detta får hon sina kicks från choklad, skidåkning i alperna (läs: after ski) och utdragna diskussioner med goda vänner. Hennes mål för nästa sommar är dessutom att vara stolt ägare av dykcertifikat. PÄRMFOTO Valtteri Kantanen HANKEITEN 01/07 3

4 Hur blev vi världens största revisions- och rådgivnings koncern? Vi tror på sådana som dig* *connectedthinking 4 HANKEITEN 01/07

5 INTRO» GALLUP: Lyssnar du på Podcast? Malin Gardberg Ålder: 20 Studieår: 2 Huvudämne: Nationalekonomi Jag lyssnar nog ibland på SHS Podcast, men inte alltid. På den senaste har jag egentligen inte lyssnat på Podcasten. Jag lyssnar gärna på reportage från speciella evenemang, till exempel inslagen från gulisevenemangen var lustiga, jag brukar också lyssna på inslag från delegationsmöten. Det jag gärna skulle lyssna på är reportage från olika evenemang och fester. Reportage om hankeiter för hankeiter helt enkelt. Matts Kirkkomäki Ålder: 23 Studieår: 4 Huvudämne: Finansiell ekonomi Ja, jag har nog lyssnat på Podcasten på Shswebben några gånger. Jag brukar lyssna när det kommit något nytt och om det verkar intressant. Hittills har det varit helt intressanta saker man tagit upp. Till exempel Hanken-ambassadör konceptet är bra. Ibland kunde reportrarna vara lite bättre förberedda verkar det som, men å andra sidan är det bra att vi har sådana som är villiga att arbeta med Podcasten. Om jag prenumererar på Podcasten? Nej, kan man göra det? Julia Salenius Ålder: 20 Studieår: 2 Huvudämne: Finansiell ekonomi Jag lyssnar på SHS Podcast ibland. Några andra Podcaster har jag inte lyssnat på eftersom det inte kommit något sådant tillfälle. Jag brukar lyssna på inslag från olika evenemang på kåren och på delegationens möten. Prenumererar på Podcasten gör jag inte och visste faktiskt inte heller att man kunde göra det. Tomi Lehtinen Ålder: 22 Studieår: 3 Huvudämne: Finansiell ekonomi Ja, jag lyssnar på SHS Podcast. Jag lyssnar på sådant som intresserar mig och evenemang som jag själv varit med om. Senast lyssnade jag på intervjun med Henrik Lax och reportaget från kårmässan. Prenumererar på Podcasten gör jag dock inte, jag har egentligen inte ens funderar på det utan jag lyssnar när något är intressant och om jag har tid. Podcasten kunde gärna också innehålla lite humor. Till exempel kunde man intervjua någon komiker. Text: Linn Sandbacka, Foto: Erika Hyttilä Obegränsade möjligheter med Podcast ShsWeb lanserade Podcasten första september 2006, inget vanligt datum med tanke på ShsWebs historia, nämligen Anssis (ShsWebs skapare) födelsedag. När jag skriver det här har vi femton avsnitt bakom oss och när du läser det här så har årsfestpodcasten förhoppningsvis publicerats. Podcasten är ett naturligt komplement till den digitala informationsförmedlingen på ShsWeb. För första gången har vi möjlighet att vara personligare och djupare än tryckt media. Tänk dig lyssna på årsfesttalen om tio tjugo år och uppleva det hela på nytt eller på en spritglad reporter från gulismiddagen. Det som skulle krävas för att få Podcasten på en ny nivå är kontakt med lyssnarna. Feedback och idéer är mycket viktiga för all verksamhet. Vi har en blogg som vi hoppas på att alla skall kommentera. Man kan även skicka egna ljudfiler om man själv vill få något fram. Hankeiterna, som jag åtminstone räknar vara den största lyssnargruppen, har haft ett lamt intresse för att prenumerera på Podcasten. Tänk så behändigt att få Podcasten automatiskt till din ipod! Läs mer på Hannu Sääskilahti ShsWeb Podcast Chefredaktör HANKEITEN 01/07 5

6 » INTRO Ordförande har ordet Kritisera mera - konstruktivt Foto: Robert Lagus Ibland förundrar jag mig över hur så mycket bitterhet får så lite till stånd. Skulle det inte vara logiskt att den som har mest att beklaga sig över skulle vara mest benägen att förbättra sin situation? Är det verkligen så att man har råd att klaga samtidigt som man högljutt medger att man definitivt inte själv är beredd att dra sitt strå till stacken och beter sig respektlöst mot de som försöker? Jag förundrar mig över alla den kritik som konstant flödar på shsweb och egentligen inte över kritiken i sig utan snarare över tonfallet och sättet att uttrycka sig på. Tro inte att den går mig eller övriga studentkårsaktiva förbi. Utöver portalens chefredaktör finns det knappast någon som är lika medveten om vad som står och inte står på sidan. Kritiken är för oss på studentkåren livsviktig. Vår uppgift är att tjäna våra medlemmar på allra bästa möjliga sätt, det är också vårt mål. Vi behöver veta vad våra medlemmar vill för att kunna uppfylla era önskemål. Vårt önskemål är att kritiken vi får är konstruktiv och således inte bara poängterar brister utan eventuellt också lösningar eller nya idéer. Ett projekt som finns på agendan i år är därför att göra en bred medlemsundersökning för att ge oss den insikt i hankeiternas vardag på högskolan och studentkåren som vi saknar. Vi lider nämligen av ett litet dilemma. Ju mera vi arbetar för studenterna fjärmas vi från studentens vardag och desto mindre kunskap har vi att agera rätt. Problemet är att hitta balansen eller att förse sig själv med den behövliga informationen. Just nu går arbetet utöver de vanliga ut på att försöka arbeta för att inte en höjning av inkomstgränserna glöms bort i skuggan av studiepenningsförhöjningsprojektet. Vi övervakar ekonomutbildningens ställning i landet genom att arbeta mot ett utökat studieorter och förhöjda antagningskvoter. Ett annat projekt vi håller på med är att arbeta fram sätt att tjäna också de studentkårsmedlemmarna som inte nås av vår svenskspråkiga information. Det rör sig faktiskt om nästan en tredje del av alla våra medlemmar. För tillfället orsakar den strukturella utvecklingen av högskolorna som planeras i Finland huvudbry. Detta inplanerade krav på förändringar i vårt högskolenätverk har bland annat givit upphov till rapporterna som föreslår grundandet av tre nya uni- versitet som resultat av sammanslagningar. Rapportörerna säger alla tre att resultatet av processerna skulle vara toppuniversitet. Detta anser jag definitivt att man bör ifrågasätta. Jag vill påstå att det är rätt korkat att tro att man endast genom att fatta beslut kan skapa ett toppuniversitet. Visionerna lämnar nog en hel del realism att önska. Jag är definitivt av den åsikten att Östrafinlands federativa universitet inte skall beviljas rätt att utexaminera ekonomie magistrar. Det har ingen av de universitet som planeras sammanslås och så skall det förbli. I hankeiternas intresse ligger det att all ekonomisk merkantil utbildning i Finland är av hög kvalitet och det kan man inte anse att varken Kuopio eller i Joensuu idag presterar. Det inplanerade konsortiet i Åbo är väl sakligt samtidigt som jag kan anta att handelshögskolan där knappast anser det vara den ultimata lösningen. Vad grannen Kauppis håller på med vill jag inte desto mera ta ställning till. Jag vill förövrigt önska alla dessa projekt lycka till, det kommer nämligen att behövas. Hur den strukturella utvecklingen kommer att påverka Hanken och oss hankeiter är en helt annan fråga och resultatet mycket svårt att förutspå. Situationen är tvetydig. Detta innebär en unik position som enda autonoma handelshögskola vilket ger oss en ultimat position i marknadsekonomiska termer mätt, nämligen monopol. Samtidigt är också farhågorna många. I alla fall innebär detta garanterat ökad konkurrens och större prestationskrav vilket förhoppningsvis förbättrar resultaten och därmed högskolans profil. Det enda och viktigaste är trots allt att inse situationen, besluta sig för en strategi och agera. Enkelt sagt agera och stärka vår position medan de andra fördriver sin tid med administrativa problem som samgångarna garanterat medför. Carla Westersund Studentkårens styrelseordförande 6 HANKEITEN 01/07

7 HANKEIT» Hanken dålig på att lära ut reklam betyder det något för oss? Lämpligt till jul imponerade Husis och Lena Skogberg med rubriken Hanken dålig på att lära ut reklam. Det var alltså frågan om Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi, men det kanske gav tomtarna på Husis en liten själslig orgasm att utnyttja intervjuobjektets olyckliga formulering i rubriken. Hur som helst så finns det inget ont som inte kunde ha något gott med sig. Hanken kanske inte så bra Om jag för en stund skiter i att tycka att Skogberg är en tölp (vilket jag meddelat henne i ett e-postmeddelande), ger rubriken mig en tanke som är värd att utveckla en aning. Ju mer jag funderar på påståendet Hanken dålig på att lära ut reklam, desto mer hittar jag korn av sanning i det. Framförallt om man jämför med det potential som finns i huset, och hur viktig reklam är för företag samt hur viktig kommunikation överlag är i samhället. Hanken som utger sig för att vara en business school av internationella mått borde kunna ge högklassig undervisning i kommunikation, så väl intern som extern. Ett problem är att de institutioner, där marknadskommunikation, business communication och så vidare hör hemma som en naturlig del, är utspridda runt högskolan och att dynamiskt samarbete inte är Hankens starka sida. Berörda institutioner är exempelvis Marknadsförings- och FLOinstitutionerna, men den mesta problematiska punkten är Institutionen för språk och kommunikation. Vi har alltså en institution på Hanken som skall ansvara för undervisningen i kommunikation. Men denna institution karaktäriseras samtidigt av ineffektiv administration, interna stridigheter och delvis total avsaknad av framåtanda. Det är svårt att ta ens små steg för mänskligheten när man grävt sig ner i sina egna skyttegravar och febrilt lägger krokben på varandra för att på detta sätt trygga sitt eget språks eller campus position. Omstrukturering behövs Hanken har ett rykte om sig om god språkundervisning, men det här är en dålig ursäkt för att tillåta en försoffad institutions verksamhetssätt. En radikal omstrukturering skulle vara det enda rätta, och ett recept står att finna tämligen lätt. Dagens institution för språk och kommunikation borde spjälka sin verksamhet i tre kärnområden: 1) traditionell språkundervisning, 2) affärskommunikation och 3) akademiskt skrivande. Den traditionella grundläggande språkundervisningen borde ges inom ett språkcenter (inte vetenskaplig institution) i samarbete med Arcada i enlighet med Hankens och Arcadas intentionsavtal och möjligen resten av Språkalliansen. Med större resurser och skalfördelar kan den grundläggande språkundervisningen ordnas effektivare och kurser kan utvecklas och bli bättre. Ett språkcenter har också en direktion och en direktör som verkligen leder och utvecklar instansen, till skillnad från institutionsråd och prefekt som en institution har. Institutionsrådets kollektiva beslutsfattande passar inte en så heterogen grupp som det mycket kulturellt splittrade språkgänget. Problem med skyttegravarna är för tillfället inbyggt i systemet. Affärskommunikation, intercultural communication skills och liknande inriktningar, där en mer avancerad språkkunskap är en förutsättning, borde undervisas av Institutionen för kommunikation. Den här nya institutionen borde vara i hög grad akademisk och borde därmed vara vad en institution inom en vetenskapshögskola skall vara. Där skall bedrivas forskning på hög akademisk nivå (för min del gärna mer eller mindre på vilket språk som helst) och denna kunskap skall förmedlas direkt till hankeiterna som på de andra institutionerna. För tillfället har vi professor Marika Tandefelt med reklamspråksforskningen, men också till exempel den relativt nyblivna doktorn Margit Breckle som borde beredas bättre miljö för forskning. Det är ju ingen hemlighet att Hanken kan vara en topphögskola bara om forskningen håller hög standard. Och vad gäller det akademiska skrivandet, så påstår jag att kurser som Academic Writing gott och väl kunde uppstå som goda biprodukter då goda forskare forskar kring business communication. På samma sätt ges kurser i forskningsmetoder av forskare vid de andra institutionerna. Det är fråga om att ge tillämpade verktyg, språk och strukturer, åt hankeiterna. Fler möjligheter Med en trimmad institution för kommunikation skulle i förlängning alla möjligheter för magisterprogram med tyngdpunkt på kommunikation, reklam och dylikt finnas. För detta ändamål borde en styrgrupp med visioner sättas ihop å det snaraste, och personligen anser jag att Wilhelm Barner-Rasmussen från FLO skulle vara rätt man att dra detta projekt. Under mina år inom både Hankens och studentkårens administration har jag lärt mig att aldrig glömma Hankens campus i Vasa. Därför vill jag påpeka att den medicin jag här ordinerar mycket väl skulle kunna tillämpas också i Vasa. Högskolekonsortiets språksamarbete borde utvecklas till ett språkcenter så snabbt som möjligt. Vasadelen av dagens språk-institution är alldeles för liten för att ha den berömda kritiska massan. Hanken och Hanken För att knyta tillbaka till Skogbergs rubrik, så tycker jag att Hanken inte skall sitta bakåtlutad nu då mer eller mindre friska vindar blåser kring universiteten i Finland. Om Åbo handelshögskola samt Åbo universitet går ihop och Helsingfors handelshögskola, Tekniska högskolan samt Konstindustriella högskolan bildar ett toppuniversitet, är Hanken den enda renodlade handelshögskolan i Finland. Plats för branding och profilering, ärade Hankens ledning? Skulle det inte vara tid att Hanken på allvar tar över ansvaret för den ekonomisk-merkantila utbildningen på svenska på högskolenivå i Finland? I klartext: införliva Ekonomiskstatsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi med Hanken och börja jobba för högre kvalitet på de finlandssvenska ekonomerna! Som studentkårsmedlem hoppas jag att SHS:s styrelse aktivt vågar ta ställning i de här frågorna. Oscar Taimitarha Skribenten har suttit med i ett antal förvaltningsorgan inom högskolan och studentkåren, är fortfarande studentrepresentant i institutionsrådet vid Institutionen för språk och kommunikation och anser sig inte ha något att förlora på att säga sina åsikter i klartext. HANKEITEN 01/07 7

8 » HANKEIT Årets föreläsare Jan Antell Jag har många gånger funderat att jag nog inte skulle orka sitta och lyssna på mig själv! 8 HANKEITEN 01/07

9 HANKEIT» Årets föreläsare -priset har sedan år 1998 tilldelats en föreläsare som röstats fram av studerandena som speciellt bra på att föreläsa och lära. I år gick vandringspriset till Jan Antell, assistent på institutionen för finansiell ekonomi. Under det här läsåret medverkar han i kurser som bl.a. metodikkursen i finansiell ekonomi och portfolio management. Du har blivit röstad till årets föreläsare, Grattis! Hur känns det? Tackar! Nog var det ju överraskande, jag hade verkligen inte väntat mig det här. Den kursen jag i första hand drar är metodikkursen i finansiell ekonomi. Det är en kurs i statistik, matematik och ekonomi, dvs. metoder för finansiell ekonomi och det är ju sådant som en genomsnittsstuderande kanske inte så värst mycket gillar. Det är utmanande att dra en kurs där deltagarna är negativt inställda från början. Varför tror du att du fått så många röster i år? Metodikkursen har traditionellt haft en större betoning på statistik men i år har jag försökt hålla den mera som en kurs i finansiell ekonomi genom att gå igenom exempel kopplade till själva ämnet. Den är kanske inte så lösryckt som den någon gång varit. Någon större strategi med undervisningen har jag inte haft, jag börjar föreläsningen när den ska börja och slutar när jag ska sluta. Förra hösten var andra gången jag höll kursen så det har i alla fall inte ännu blivit långtråkigt för mig, som tur. Jag trivs bra med att lära även om min tjänst mera är en forskartjänst. För forskare kan det ibland ses som icke-meriterande att satsa på undervisning eftersom det drar ned på den tid man har att sätta på forskning. Vår lön bestäms enligt våra forskarmeriter. Hurudan är en lyckad föreläsning? Ja, ibland känner man sig bra efteråt och ibland inte så bra Om de studerande är nöjda så är jag också nöjd. Nog är det ändå roligare att föreläsa än att och lyssna på en föreläsning. För det mesta är det väl ganska tråkigt att sitta på föreläsning. Jag har många gånger funderat att jag nog inte skulle orka sitta och lyssna på mig själv! Stör det dig som föreläsare att folk droppar in småningom i början av föreläsningen och går ut tidigare i slutet? Det officiella svaret skulle ju vara att det gör det, men för min del får folk komma och gå precis som de vill bara de förstår att inte föra så jäkla mycket oväsen när de kommer in och tar av sig ytterkläderna och tar fram sina saker. Givet förstås att det är fråga om enstaka personer, sen när hela gänget börjar skruva på sig och packa undan fem minuter före föreläsningens slut fungerar det ju inte mera. Jag slutar hemskt sällan före utsatt tid och efter några gånger brukar studerandena lära sig det. Jag kan fast bli ensam och prata även om folk går iväg. Skulle du göra det? Jag skulle säkert göra det, jag har gjort alla möjliga galenskaper. För länge sen, inte på Hanken, var det väldigt oroligt i klassen och vad Namn: Jan Antell Född: År 1972 i Borgå Student: Borgå gymnasium år 1991 Examina: Ekonomie magister år 1995 Hanken, Politices magister år 2000 Helsingfors universitet, Ekonomie doktor år 2004 Hanken Jobb: Assistent på institutionen för finansiell ekonomi, fungerar som examinator för metodikkursen i finansiell ekonomi, medverkar även i portfolio management -kursen Favoritmat: Mina självlagade strömmingsfiléer Senaste bok: Gustav Hägglunds memoarer Motto: Den är en skit som ger sig jag än försökte göra gick det inte att få tyst på gänget. Jag försökte med att vara helt tyst ett tag och lite tystare blev det men ändå inte helt lugnt. Längst bak i klassen satt några ännu och pratade så jag steg upp på första bordet och hoppade sen från bord till bord tills jag till slut stod på bordet framför dem som pratade. Det fungerade äntligen. Vad tycker du om systemet med tentveckor? Jag har aldrig undervisat på Hanken på den tiden då vi inte hade tentveckor men jag har förstås studerat då. Det nya systemet tvingar kanske in kurserna i en hårdare schablon vilket gör att man har kortare tid på sig att undervisa. Jag skulle ändå säga att det är mera plus än minus. Det gick ett rykte om att du rättat färdigt en tent två timmar efter att tenttiden tagit slut, hur lyckas det? I själva verket tog det faktiskt tre timmar. Man kan ju fråga sig om jag överhuvudtaget läst igenom tenterna eller om jag bara gett poäng! Nej, det var en räknetent med relativt lite att läsa igenom. Man ser ju på sista raden om svaret är rätt och då är det ju hemskt osannolikt att studeranden räknat fel. Tenter är mentalt väldigt tunga att ha och ligga på arbetsbordet, så hellre kämpar man på en stund så har man det undan sedan. Ibland blir tenterna nog och vänta, inte är jag alltid sådär snabb. Vad ska du göra när du blir stor? Jag har inte ännu jobbat på riktigt så att säga, jag har varit hela mitt liv här. Jag har inte ännu kontrollerat mitt marknadsvärde, vilket jag kanske borde göra. Yngre blir man i alla fall inte! Text: Pia Tennilä Foto: Hannu Sääskilahti HANKEITEN 01/07 9

10 10 HANKEITEN 01/07

11 Alla kända äldre finländska konstnärer och den största privata permanenta Helene Schjerfbecksamlingen visas. Mästerverk från och 1600-talen av Tizian, Tintoretto, Tiarini och di Cosimo. Gyllenbergs konstmuseum på Granö i Helsingfors är ett av de förnämsta privata museerna i Finland. I den gamla delen av byggnaden har familjen Gyllenbergs hem med möbler och tavlor bevarats i ursprungligt skick; i det nya galleriet finns inhemsk konst till I övre våningen visas specialutställningar, för närvarande Helene Schjerfbeck och hennes modeller, ett unikt Schjerfbeck-skåp samt 48 av hennes rotogravyrer. Untitled :30 Page 1 VILLA GYLLENBERG Granöstigen 11, Helsingfors Öppet ons 16-20, sön Juli stängt Tel: (09) Inträde: 5 vuxna, 3 pens., stud., barn Grupper tidsbest. (09) mån-fre kl 9-16, fax (09) C M Y CM MY CY CMY K HANKEITEN 01/07 11

12 » HANKEIT Förhöret Låt föreläsningarna sluta vid olika tidpunkter! Tio minuter före nästa obligatoriska föreläsning står man där fortfarande, vrålhungrig, i skolans aula och köar för lunch medan tiden rinner iväg betydligt snabbare än matkön går framåt. Låter detta bekant? Hankeiten frågade Amicas restaurangchef Aino Nyman varför det är såhär och om det går att ändra. Läs hennes svar samt hennes förslag till förbättring. Hankens matsal är stängt för utomstående mellan klockan och 13.00, trots det ser man ofta utomstående luncha på Hanken vid den här tiden. Varför? För att folk inte tror på det här systemet. Vi har satt upp en lapp utanför matsalen gällande lunchtiderna för utomstående skrivet med tjock tuschpenna. Trots åtgärderna finns det sådana som envist fortsätter att komma hit mellan klockan 11 och 13. Å andra sidan kör vi inte heller bort sådana som redan fått maten på brickan. Man märker nog att de flesta utomstående ändå tror på förbudet och kommer först efter kl Hur noga är ni med att granska studiekortet på era kunder? Det egna gänget, alltså Hankeiterna, känner vi igen. Om det sedan kommer obekanta ansikten granskar vi nog studiekortet. Enligt FPA:s regler borde man alltid visa studiekortet, så visst borde man alltid be att få titta på det. Har ni någon gång nekat någon utomstående att äta hos oss under de här tiderna? Nej, inte direkt. Ibland har maten på andra sidan gatan tagit slut och då vill man inte gärna neka någon från ett mål mat. Dock om vi får t.ex. någon uppenbart berusad kund eller liknande så serverar vi dem inte. Har du förslag hur man kunde försnabba Hankens långa matköer? Att man skulle äta på olika tider! I fall vissa föreläsningar slutade tidigare, medan andra slutade senare, skulle det inte hinna uppstå sådana köer som idag. Detta har redan diskuterats i tjugo år. Det är klart att det i så fall blir svårare för lärarna att pussla ihop föreläsningarna på ett bra sätt, samtidigt verkar det som om allt här i huset måste ske precis klockan tolv. Att köpa lunchbiljetter på förhand effektiverar också lunchandet lite, men tyvärr hjälper det inte så mycket när salladsbordet igen fördröjer det hela och finns det sedan inga lediga platser vid borden går det hela ännu långsammare. Hur många kunder har ni per dag? Vi har lite över 600 kunder per dag. Det har nog skett en minskning, med tanke på att vi tidigare hade ca 750 till 800 kunder per dag. Ungefär 150 stycken har fallit bort sedan vi meddelat att vi inte tar emot utomstående kunder mellan 11 och 13. Ibland får vi också kunder som kommer lite längre ifrån. Ofta märker man att vi har lite fler kunder på fredagar då vi serverar pizza. Ibland när maten tagit slut på andra sidan gatan märks det också hos oss. På grund av det kan det sedan i sin tur hända att sådana Hankeiter som äter lite senare här hos oss blir utan, och detta blir ett evigt ekorrhjul. Vi här på restaurangen försöker vara noga och se till att maten räcker åt alla. Inte är det roligt när alla är hungriga och vresiga. Sist och slutligen är detta nog Hankens matsal och inte hela Arkadiagatans. Text: Linn Sandbacka Foto: Hannu Sääskilahti 12 HANKEITEN 01/07

13 Styrelsen 2007 utfrågas Frågorna som ställdes till vår styrelse: 1.Varför? 2.Om du skulle bygga upp Åland från scratch, hur skulle det se ut? 3.Flod- eller signalkräftor? Motivera. 4.Hur hög är Stenius Hatt? 5.Vem kom först? 6.Bordeaux, bordeaux? Oskar Storsjö, högskolepolitik, vice-ordförande 1. För att det är kiva! 2. Det skulle vara ett skatteparadis med fina villor längs soliga sandstränder. 3. Flodkräftor, för att signalkräftan är dum och sprider kräftpest. 4. Ungefär 35 cm. 5. Ägget. 6. Jo, tack! KÅREN» Carla Westersund, ordförande 1.För att jag kan! Utmaningen lockade samt möjligheten att kunna påverka sin egen utbildning och studiemiljö. 2.Antagligen skulle jag se till att klimatet där skulle vara mera tropiskt vilket förhoppningsvis också skulle påverka södra Finland. 3. Flodkräftor! Definitivt att föredra framom den inplanterade kusinen från Nordamerika, fastän båda äts med god aptit. Det kan nämnas att kräftor varit min favoritmaträtt så länge jag minns. 4. Just passligt! 5. Ägget. 6. Självklart ett alternativ. Senaste flaskan vin jag drack var faktiskt från Bordeaux. Dessutom älskar jag Frankrike, också Bordeaux. Corinna Renlund, studieärenden 1.För att jag kan! 2. Åland skulle vara studenternas ö där allt är tillåtet. Folkdräkten är vita halare och jallu-kolan flödar. 3. Signal förstås! Allt som är rött, smakar saltvatten blandat med lera och dessutom kan åstadkomma signaler kan bara vara hemåt!! 4. Omöjlig fråga! Ingen har nånsin nått tillräckligt högt upp för att mäta. Men ett som är säkert är att den har tre kanter. 5. Det måste nog har varit antigen skinkan eller ägget. Osten och hönan tvivlar jag starkt på. 6. Små glin som tycker om vin och dansar omkring. Corinne Lauritzon, socialpolitik och idrott 1.Varför ej? 2.En stor beach med sommar och sol och rock-off året runt. Och så alla lika snälla som Pecka såklart. 3.Kräftor smakar alltid super! Det viktiga är helheten... sommaren och havet, kräftorna, och snapsen och såklart världens bästa sällskap. 4.Hög som ett hus och bred som en banan...på tvären. 5. Mannen...men så insåg Gud att han kunde göra något mycket bättre och skapade kvinnan =) 6. Jag minns än i dag hur min fader, kom hem ifrån staden så glader, och rada upp flaskor i rader, och sa förnöjd som så... Maja Sundgren, näringslivskontakter 1.Därför att allt som händer har en orsak. 2.I så fall skulle Åland inte ha kommit upp till ytan ännu. 3.Flodkräftor, ska de va så ska de va, men int för ofta. 4. Vår rektor Marianne har en rätt så hög doktorshatt, men den använder hon bara när etiketten föreskriver det. 5. Hönan kom nog före ägget, men fråga mig inte hur. 6. Melodi: I sommarens soliga dagar (refrängen) Han drack ett glas, kom i extas... Jonna Järnström, kultur 1. Därför 2. Det skulle finns många röda stugor på klipporna med en massa mysiga människor. Åland skulle endast ha svenska som sitt språk. 3. Signalkräftan, jag tror inte jag ätit flodkräftor Stenius Hatt är lika hög som Trollkarlens hatt, från Mumin 5. Adam kom först, men sen märkte man att han inte klara sig ensam. Sedan skapades Eva för att bli det klokare könet. 6. Snapssånger är nog en av de bästa sakerna som finns! Robert Lagus, kommunikation 1.Om inte skulle det vara så tråkigt. 2.Faktiskt ganska lika, jag diggar Åland.. men med mer goda ostar och brunbröd! 3.Byt ut eller till och så är det en bra fråga. Då är svaret: för att det är så s****s gott! 4. Lika bred som hög, annars tillräckligt för att den bra skall hållas på huvudet 5. Varför bryr sig aldrig någon om vem som kommer sist? 6. Jo det med, men var tog den finska granen vägen? HANKEITEN 01/07 13

14 För dig som förtjänar 14 HANKEITEN 01/07

15 KÅREN» Årsfest 2007 HANKEITEN 01/07 15

16 » KÅREN Den , på årsdagen för näringsfrihetens införande i Finland, var det dags att fira Svenska Handelshögskolans Studentkårs XCVII årsfest. Efter solenna akten avnjöts festsupén på det redan traditionsenliga Restaurant Bank med nachspiel på Casa. Årsfestkommittén hade gjort ett fint jobb med att åstadkomma en lyckad årsfest som enligt många gäster var den bästa och mest välfungerande på många år. Reportagets foton: Valtteri Kantanen: sid , Hannu Sääskilahti: sid Erika Hyttilä: sid Sid Valtteri Kantanen 2. Hannu Sääskilahti 3. Erika Hyttilä Stipendier och utmärkelser Stipendier Handelsgillets stipendium William Börman SHS kårstipendium Robert Salvén Ben Schnitts stipendium den sanna hankeiten Mikael Ylinen Niords stipendium Jan Brantberg Urda Commercia Emma Huvitus Sällskapet Gäddorna Jan Malms Hans Bang Mathias Hjelt Svenska handelshögskolans jubileumsstipendium Oscar Taimitarha Utmärkelser Hedersordförande Johan Hjelt Ständiga medlemmar Mikael Frisk, Filip Aminoff Lilla förtjänstmärket Niclas Hanstén, Oscar Taimitarha, Alexander Wörlund Stora kårnålen i silver Hélène Löthner, Astrid Mangs, Tobias Niemi, Hannu Sääskilahti, Saara Söderholm, Carla Westersund, Tom Åkerberg Kamratskapsmärket Andreas Eriksson Studentkårens standar Studentkåren vid Handelshögskolan i Stockholm Verksamhetsstipendium Erika Hyttilä, Robin Seege Mikael Forsells stipendium Ludvig Liljequist Årets föreläsare Jan Antell Avhandlingsstipendier Finansiell ekonomi, sponsor Evli Sebastian Schauman Finansiell ekonomi, sponsor Aktia Sparbank Christoffer Zilliacus Redovisning, sponsor KPMG Argyris Argyrou Företagsleding och organisation, sponsor BAT Mikko Peltola Utmärkta hankeiter. 16 HANKEITEN 01/07 Årsfest 2007

17 KÅREN» Solenna akten Studentkårens ordförande Carla Westersund hälsar gästerna välkomna. Årets föreläsare Jan Antell tar emot vandringspris och halare av styrelsemedlem Corinna Renlund. Årsfest 2007 HANKEITEN 01/07 17

18 » KÅREN Talet till fosterlandet Ib Löfgrén Ers Excellens, fru prorektor, fru inspektor, herr kurator, kära hankeiter, bästa festpublik Finland fyller i december nittio år som en suverän stat. Denna suveränitet har under dessa nio decennier varit långt ifrån en självklarhet. Senast för dryga sextio år sedan visste man inte ifall man skulle få leva de kommande åren i ett självständigt Finland. Tack vare de tappra soldaterna och det uthålliga finska folket behöll vårt land sin självständighet och vann fortsatt frihet i såväl vinter som fortsättningskriget. Finland hade förutom sin lilla men utmärkta armé även ödets vindar att tacka för denna utkomst. Vi gick inte samma öde till mötes som t.ex. de små baltiska staterna där Sovjetunionen kom in och belägrade länderna för de kommande årtiondena. Skräckscenariot om ett sovjetockuperat Finland måste ha varit en drivande kraft för de soldater som sist och slutligen garanterade vår frihet. Frihet! Ordet smakar bra. För att med ett ord konkretisera utfallet från såväl riksdagens beslut 1917 med efterföljande komplikationer samt alla drabbningar vårt land utsattes för under andra världskriget. Frihet! Det är kanske just friheten som utgör vårt arv från våra äldre generationer. Friheten är namnet på vår tacksamhetsskuld vi har gentemot Finlands krigsveteraner. Vad betyder egentligen denna frihet för oss? Studietiden som sammankopplas med den så ofta missförstådda akademiska friheten kanske dyker upp i era tankar. Studerande är ju fria. Men nog är det mer än bara så. En enskild person tenderar att definiera sin frihet som möjligheten att själv välja allting från sin utbildning, hemort till hur och var den lever sitt liv. En parallell kan dras till just denna dag. Traditionsenligt firar Hankens studentkår sin årsfest den 24. februari till minnet av införandet av näringsfrihetslagen. Möjligheten att försörja sig och idka den näring man själv ville blev tryggad i lag. En frihet som idag ter sig alldeles självklar. Denna möjlighet skulle ha varit mindre av en självklarhet ifall Finland förlorat sina krig mot Sovjetunionen. Den enskilda medborgaren kan idag inte välja bara sin näringsgren utan kan också välja så gott som allting annat. Vi har möjlighet att identifiera oss själva och skapa våra egna värderingar och preferenser på just det sättet vi önskar. I dagligt språkbruk kallas det politisk frihet, föreningsfrihet, religionsfrihet och så vidare. Men i kriget vanns inte friheten att göra egna val bara för individen. Även Finland som suverän stat vann sin frihet att själv bestämma om sin identitet som ett självständigt land. Finland har idag full möjlighet att välja samarbetspartner och nätverk i de internationella kretsarna. Via allianser, unioner och samarbetsgrupper får Finland idag självständigt rita sin egen plats på den ekonomiska och politiska världskartan. Något som är precis lika riktigt när det gäller länder som personer är att frihet inte betyder att man nödvändigtvis skall stå ensam. Frihet betyder att man får välja med vem man står! Låt därför diskussionen om med vem vi som nation vill identifiera oss flöda fritt och lått oss tolka möjligheten till att föra denna diskussion som en gåva av de generationer som kämpat för oss. Med frihet kommer även ansvar. Statens ansvar är relativt klart. Det har ett visst ansvar att erbjuda service, utbildning och säkerhet för medborgarna samtidigt som det skall agera ansvarsfullt och för sina medborgares och medmänniskors bästa i internationella sammanhang. Ditt och mitt ansvar är att vara goda medborgare och på det sätt erlägga vår skuld för den frihet vi har idag och som vi fått i gåva av våra veteraner. Vi, den studerande ungdomen bär ansvaret över Finlands framtid, precis som ansvaret låg hos soldaterna för sextio år sedan. Vi behöver visserligen inte ta till vapen för att bära vårt ansvar. Även om metoderna är olika så är ansvaret så gott som det samma - att garantera ett framgångsrikt Finland så även våra barn kan få njuta att ett självständigt fosterland. För oss Hankeiter gäller det att skaffa oss de optimala akademiska färdigheterna från vår högskola för att sedan via näringslivet betjäna vårt fosterland, vara fosterländska. Ett starkt näringsliv i sig är en ytterst viktig faktor för att garantera vår välfärd och trygghet. I dagens värld är det inte bara att se till att landet är självständigt utan man måste även klara av att sköta sig på det internationella spelarenorna. Hur kan vi då vara fosterländska i ett internationellt sammanhang? För att vara det tror jag inte att man måste stanna hemma. I dagens läge tror jag att det snarare är tvärtom. Finlands näringsliv behöver oss inte bara i Finland utan även utomlands. Vi har ett ansvar att erhålla goda språkkunskaper och internationella kontakter för att föra Finland utåt och stärka det finska näringslivets internationella dimensioner. Hankeiter som ofta har flera språk i bagaget och en mångfacetterad kulturell bakgrund bär ett extra stort ansvar för internationaliseringen. Vi skall representera Finland var än vi går och vara stolta över vårt land. Hankeiter, vårt land har stora förväntningar på oss och det är vårt ansvar att stå upp till dessa. Finland du är vårt fosterland. Vi kommer inte att ta dig förgivet. Vi kommer inte att glömma de hot som för senast sextio år sedan ifrågasatte din existens. Vi uppskattar självständigheten och är stolta och lyckliga för att kunna kalla dig vårt fosterland. Och vad än vi gör får vi inte glömma vårt ansvar. Vi har ju redan fått friheten! 18 HANKEITEN 01/07 Årsfest 2007

19 Cushman & Wakefield har nu etablerat sig även i Finland. Vårt kontor har öppnats på Alexandersgatan. Vi hjälper Dig gärna i alla fastighetsärenden. Cushman & Wakefield Alexandersgatan 46 C Helsingfors Tel: markus.gylling@eur.cushwake.com HANKEITEN 01/07 19

20 » KÅREN Festsupén I gott sällskap. Då hedersgästerna tågar in står de övriga gästerna. Dukat för fest. Festmiddagen hölls i den gamla banksalen på Restaurang Bank. Toastmaster Marcus Ahlström, kårvärdinna Ira Hormia och festtalare Alec Aalto. Dags för efterrätt: Crème brûlée au réglisse (crème brûlée med lakrits). 20 HANKEITEN 01/07 Årsfest 2007

21 KÅREN» Tempo! Och så sjunger vi en sång till. Codex med öronen - som vanligt. Förrätt: brässerad lax med sparrismousse. Minnesvärda stunder dokumenteras för kommande generationer. Och så rullar vi på kuttingen igen min vän... Årsfest 2007 HANKEITEN 01/07 21

22 » KÅREN Talet till kvinnan Robin Seege Mina Damer! Jag har hört att med krut och kvinnor skall man handskas varsamt. Så då är det väl bäst att jag noga väljer mina ord här ikväll. Det är med ett nöje och stor ära jag står här (ikväll) och talar till er alla bedårande vackra damer. Det är också ni som gör att jag inte druckit så mycket annat än vatten under middagen, och det är faktiskt trevligt att uppleva denna fest i ett relativt nyktert tillstånd... Det är nog däremot samtidigt lite nervöst att stå här uppe... Vi män har genom tiderna alltid fascinerats och upphetsats av er kvinnor... I alla fall de flesta av oss Att vi gör detta betyder dock ingalunda att vi skulle förstå oss på er. Efter lite fältstudier har jag dock kommit fram till att man kan dela in männens liv i två perioder då vi inte förstår oss på er kvinnor... Tiden före, och tiden under äktenskapet. Jag har även kommit fram till att det endast finns ett sätt att handskas med kvinnor. Tyvärr vet jag dock inte vilket det är. Jag vet dock att om vi män skulle skriva en bok under namnet Vad män vet om kvinnor, så skulle den mycket sannolikt bli världens tunnaste bok. Fastän vi inte förstår oss på er kvinnor eller vet så mycket om er så funderar vi på kvinnor en hel del. Det går inte många minuter under dygnet då vi inte tänker på er... Förutom då vi sover, äter, sportar och super. Ni är ständigt i våra tankar och ändå lyckas vi alltsom oftast göra bort oss riktitgt ordentligt när det sen någon gång riktigt gäller med en kvinna. Jag frågar mig vad det är som kan få en stark och beslutsam man att totalt tappa kontrollen över sitt handlande? (Nu menar jag inte de finska männens alkoholproblem, det är en annan femma). Varför tappar vi kontrollen? Jag kan konstatera att redan de gamla grekerna gjorde det, Romeo gjorde det, Julius Cesar gjorde det... Bill Clinton gjorde det. Alla har gjort bort sig. Jag har gjort det. Det kan alltså hända även de bästa. Eller kanske inte Den bästa. Jack Bauer gör aldrig bort sig, inte ens med kvinnor. Som sagt vi män tycker att ni är underbara, härliga, livgivande. Anspråkslösa är ni också för ni nöjer er med det mest enkla här i livet.det vill säga med oss män. Ni är (och förblir) ett mysterium. Men det är kanske just detta som gör er så fascinerande. Vi har hittills upplevt en strålande årsfest med en mycket lyckad solenn akt och middag. Jag vill nu passa på att tacka Ira och de övriga kårvärdinnorna (och marskalkarna) för er insats. Ni kunde inte ha gjort det bättre. Jag vill speciellt tacka alla er kvinnor som med er närvaro, era vackra klänningar och underbara leenden har gjort även denna årsfest till en oförglömlig fest. Vi män är evigt tacksamma över er kvinnor och utan er skulle ingenting ha någon mening. Förutom att vi inte skulle finnas till skulle det mesta även vara trist utan er. En årsfest utan kvinnor vore som en värld utan ljus, som redovisnigens grunder utan Kaj Ahola eller som om Åbo skulle höra till Finland. Jag vill därför än en gång tacka er för allt ni är här och för att ni står ut med oss män. Det är säkert inte alltid så lätt. Vi vet dessutom att: En kvinna ska tänka som en man, uppföra sig som en dam, se ut som en tonåring och arbeta som en häst. Vilket betyder att vad än ni kvinnor tar er för så måste ni göra det dubbelt så bra som männen för att anses hälften så dugliga. Lyckligtvis är det inte så särskilt svårt. Jag vill avsluta mitt tal med citatet: Gud skapade mannen. Tog ett steg bakåt och konstaterade: jag kan bättre än så! Det är ni alla underbara kvinnor här i kväll exempel på..väldoftande, hemlighetsfulla, sensuella och fantastiska. Mina herrar, låt oss resa oss och höja en skål för alla kvinnor här ikväll. Tack för att ni finns! SKÅL! Tack för ordet! 22 HANKEITEN 01/07 Årsfest 2007

23 THE WAY AHEAD Right now, Volvo Trucks newest fleet is signalling the way ahead at your local Volvo Trucks Dealer. This exceptionally leading-edge truck force includes the multi-purpose FL and the all-new FE, two of the finest urban delivery vehicles you can buy. In the medium to heavy-duty sector the latest FH and FM versions deliver engineering and design excellence at every level, whilst the mighty FH16, the flagship of the fleet, offers an awesome 660hp. Your local Volvo Trucks Dealer, as part of Europe s most impressive dealer network can also offer you a superb selection of finance and leasing options as well as costefficient service contracts to suit every operational situation. Visit your local Volvo Trucks Dealer now! VOLVO TRUCKS. DRIVING PROGRESS TRUCKS AFTERSALES FINANCE TRANSPORT HANKEITEN MANAGEMENT 01/07 23

24 WELCOME TO YOUR OFFICE When your job is servicing the oil industry, this is your office building: an oil platform a couple of miles off the coast. We re not the kind of people who sit around in meetings all day discussing what should be done. We re too busy actually doing our job. Become a doer. Check out your opportunities at wartsila.com/careers WARTSILA.COM/CAREERS 24 HANKEITEN 01/07

25 KÅREN» Talet till inspektorn Niclas Hanstén Ärade fru inspektor Jag har fått äran att i kväll till dig tala, och skall försöka vår studentkårs stora uppskattning uttala med hjälp av dessa rimord ibland ack så banala En framgångsrik kvinna som du mycket förmår men hur du mellan allt hinner även med vår kår är ibland mera än man förstår Du den finansiella institutionen på Hanken leder vägen för ny kunskap för många bereder och med framgång, skall sägas till din heder När du upprörd på högskolans möten hojtar Vi på finance! het på gröten önskar många att de respekt sådan åtnjöt en Du kan även med affärsvärldens uppskattning stoltsera som styrelsemedlem i börsbolag flera berättar du vad som bäst avkastning generera I statens pensionsfond du våra kommande pensioner allokera och du instruerar kungen i Norge hur man sina oljepengar bör placera Ja, om det här kunde jag lätt rimma mycket mera Jag tänkte dock istället ägna en tanke åt Eva den studentikosa som liv i varje fest lyckas blåsa och fortfarande håller i gång när resten börjar dåsa Jag har haft nöjet att tillsammans med Eva kalasa på allt från årsfester i Vasa till utdragna jatkon på Casa Vår inspektor trivs med sång och sitsar bordssällskapet underhåller med sina vitsar runt Eva har ingen bråttom hem till sina britsar Studentkåren går ju dock inte bara ut på att festa och som inspektor ger hon kåren råden de bästa när vi alla galna idéer hos henne testa Ju mera jag kring detta tema elaborera kan jag inte annat än konstatera: Eva, fortsätt inspektera! Du är ett sant original och låt mig nu så länge snapsen är sval med en liten önskan avrunda detta tal Vi i festens stund nu leva så låt oss alla nu till din ära, kära Eva höja vår bägare och häva. Skål och tack! Inspektorns svar Eva Liljeblom Att jag Tandis så ofta förbannat, att hon denna tradition anammat, att på talet till inspektorn svara på vers ack vilken plåga, ack vilken pärs att i stället för formler, söka efter rim för mig är det som att simma i lim. Somliga frågar och somliga undrar vad jag riktigt i Arnold S beundrar. Ja, visst är det muskler, men knappast allt mera nåt annat jag beundrar mångfalt: att han ej snackar, utan handlar, och snart, och det han säger, är kortfattat men klart! Så beakta nu detta och please se över att er inspektor en kraftansträngning behöver för att framkalla dessa verbala krumelurer när hon så mycket hellre snackade numelurer och rimmar, om möjligt, värre än Governatorn, som med 58 ord klarade sin första Terminator. Men ni Hankeiter, ni får rim att verka så naturligt, finansiella termer ni även inbakar så finurligt, detaljer bättre än Kuronen nånstans ifrån kan riva för att varje år er inspektor på rim så beskriva. Ett hjärtligt tack, säger inspektorn glad må era tentsvar vara lika fina vartenda rad... Ett tack må även gå till alla kåraktiva unga, som så mycket ger, under dagar ibland tunga, åt gemene Hankeit, som ofta ba kräver mer, som ej fattar hur sällan man ute i världen ser, frivilligt arbete typ en kårgemenskap till fromma, så tack för det, låt även det i fortsättningen blomma. Men nu till saken: Det är åter dags, vänner bästa att en hejdundrande Hanken-årsfest festa. Skål för Universums Bästa Phest! Årsfest 2007 HANKEITEN 01/07 25

26 » KÅREN I dansens virvlar 26 HANKEITEN 01/07 Årsfest 2007

27 KÅREN» Jatkona på Casa Årsfest 2007 HANKEITEN 01/07 27

28 » KÅREN 28 HANKEITEN 01/07

29 KÅREN» Zillis-stämning HANKEITEN 01/07 29

30 » KÅREN Tack till årsfestkommittén för en lyckad årsfest! 30 HANKEITEN 01/07 Årsfest 2007

31 Låt den goda energin cirkulera Fortum är ett nordiskt energibolag, vilket betyder säkerhet och trygghet både nu och i framtiden. Vår kärnverksamhet är produktion, försäljning och distribution av el och värme, drift och underhåll av kraftverk samt energirelaterade tjänster. HANKEITEN 01/07 31

32 » KÅREN Årsfestkommittén 2007 vill rikta ett varmt tack till sina samarbetspartners. American Express Cushman & Wakefield PriceWaterhouseCoopers Berner British American Tobacco Bukowski Den Kungliga klubben Esport Center Fazer Fortum Gaudete Gyllenberg SEB Hufvudstadsbladet Kone Leftfoot company Lumene Mixtec NIB Procter & Gamble Rettig Roschier Holmberg SEFE SHS Understödsförening Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse Stora Enso Vallila Interior Veho Veikko Laine Viasat Volvo Finland Wärtsilä 32 HANKEITEN 01/07 Årsfest 2007

33 HANKEITEN 01/07 33

34 » KARRIÄR Roligt och varierande att vara ambassadör 34 HANKEITEN 01/07

35 KARRIÄR» Alec Aalto har sysslat med många saker under sin yrkesverksamma tid. Senast sågs han av en stor del av hankeiterna som årsfesttalare på studentkårens årsfest. Ta del av hans berättelse om politiken, studietiden och att leva i en annan kultur. Aalto förklarar att hans egentliga arbetsuppgift är att representera Finland i Stockholm och Sverige, hålla kontakt med utrikesministeriet och statsförvaltningen i Finland och även allmänt vara en representant för vårt land och vår kultur. Det finns olika sätt att ta sig posten som ambassadör, man kan till exempel göra karriär inom utrikesministeriet. Själv säger sig Aalto ha kommit in ganska sent in på ambassadörsbanan. Det är även vanligt att först gå på kurs och sedan jobba på ambassader. När sedan en lämplig post blir ledig har man chansen att bli ambassadör. Aalto berättar att en vanlig dag på ambassaden börjar med en kopp kaffe. Sedan kollar man igenom tidningar, konfererar med kollegor om dagen samt vidtar åtgärder som behöver göras. Vid lunchtid har man eventuellt träff med någon kontakt. På eftermiddagen ringer man samtal planerar middagar, deltar i seminarier och ibland har han också lektioner i franska. Det är roligt med varierande uppgifter, säger Aalto. Egenskaper en ambassadör bör ha är flera. Aalto menar att det behövs en viss baskunskap i internationell politik, ekonomisk politik samt kunskap om Finland som land, dess kultur och näringsliv. Historia är också viktigt för att kunna förstå varför samhället ser ut som det gör idag. Vidare är det också bra att tycka om att träffa folk. Inte behöver man vara överdrivet extrovert, men det är en fördel att kunna umgås med alla slags människor, konstaterar Aalto. Att ha ett bra minne är också av väsentlig nytta när man är ambassadör. Vilket jag inte har, erkänner Aalto med ett litet skratt, och tillägger att speciellt ett gott personminne är till stor hjälp i hans arbete. Sist men inte minst bör ambassadören besitta goda språkkunskaper. Som finländsk ambassadör skall man åtminstone kunna finska, svenska och engelska, säger Aalto som pratar dessa tre språk flytande. Sedan skall man gärna ha kunskaper i åtminstone två andra språk. Aalto har även kunskaper i franska, tyska och italienska. Tyska lärde jag mig under min tid som ambassadör i Wien för ca tio år sedan och franskan har jag fått använda eftersom det ofta pratas i EU sammanhang. Kunskaperna i italienska kommer från att han tidigare var ambassadör i Italien. Aalto är till utbildningen jurist. Under sin yrkesaktiva period har han bland annat hunnit jobba som journalist, informationschef på Neste, presschef på utrikesministeriet samt statssekreterare för EU frågor på statsrådets kansli. Som statssekreterare jobbade han under Lipponens tid som statsminister. Detta var en väldigt givande period för mig och jag hade många människor omkring mig som jag lärde mig väldigt mycket av, minns Aalto. Vidare har han som redan nämnt varit Finlands ambassadör i Wien, Rom och för tillfället i Stockholm. En lång meritlista tycker undertecknad, men Aalto poängterar ödmjukt att den bara råkar vara lite brokigare än hans kollegors. Hur skiljer sig jobbet som ambassadör i Norden från att vara ambassadör nere i Italien? Politiken skiljer sig mycket jämfört med här, säger Aalto med en gång och berättar att man som ambassadör i Rom inte hade lika mycket att göra, men att allt tog väldigt lång tid. I Stockholm är man mera effektiv. Skillnaderna är fascinerande, tycker Aalto. I övrigt var Rom en underbar stad att bo i. Kulturen och livsstilen i Sverige å andra sidan skiljer sig inte lika mycket från Finland. Aalto poängterar att Sverige och Finland ändå inte haft samma historia de senaste 200 åren. Man märker att det svenska folket har en större historielöshet än finländarna. Efter sin period som ambassadör i Sverige är det småningom pensionen som hägrar. Aalto anser att Stockholm är ett bra ställe att avsluta sitt dagliga arbete på. Att komma på ett årsfesttal var inte så svårt enligt Aalto, det finns mycket man kan diskutera. Det knepigaste är att komma med exempel som är tidsenliga och passar till dagens ungdoms referensram. Böcker, musik, filmer och kända personer idag är inte desamma som när jag själv var ung, konstaterar Aalto. Han berömmer årsfesten och säger att det verkligen var en grandios fest. Under 60-talet var han själv aktiv i studentkårssammanhang, både i Nylands nation och i Helsingfors universitets studentkår. Han hann både vara ordförande för studentkårens styrelse och vice ordförande för Finlands studentkårers förbund samt inneha andra diverse poster. Text: Linn Sandbacka Foto: Valtteri Kantanen HANKEITEN 01/07 35