Om kompensation och tekniska hjälpmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om kompensation och tekniska hjälpmedel"

Transkript

1 Om kompensation och tekniska hjälpmedel Rev. Kompendium, 2012 av Marianne Björn Milrad Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitet, Växjö Inledning Detta kompendium handlar om teknik som kan användas av elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessa verktyg kan, menar jag, användas som ett medel för läraren att göra undervisning mer tillgänglig för eleverna, möjliggöra ett aktivare deltagande i skolarbetet för eleverna och därigenom medföra ökad måluppfyllelse. Samhällets krav på vår läs- och skrivförmåga har skiftat historiskt sett. Fram till mitten av förra århundradet räckte det med att den enskilde individen hade förmåga att läsa, skriva, och räkna. Denna begränsade, något statiska syn har med åren breddats till att handla om en mer funktionell läskunnighet där hänsyn tas även till sociala, ekonomiska och politiska aspekter. Som exempel kan nämnas att UNESCO lanserade 1978 en definition som säger att en person har en funktionell läs- och skrivförmåga (functional literacy) när individen kan engage in all those activities in which literacy is required for effective functioning of his [or her] group and community and also for enabling him [or her] to continue to use reading, writing and calculation for his [or her] own and the community s development. I dokument från PISA-undersökningen har läs- och skrivförmåga (literacy) definierats som the capacity of students to apply knowledge and skills in key subject areas and to analyse, reason and communicate effectively as they pose, interpret and solve problems in a variety of situations (OECD, 2010, s. 17). Myrberg (2001) påpekar att UNESCO:s definition ovan handlar om läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivkunnig är å andra sidan den person som kan with understanding both read and write a short simple statement on his or her everyday life (a.a., s. 5. Det engelska citatet har Myrberg hämtat från UNESCO:s World Education Report från 1993). Att ha läsförmåga handlar alltså om mer än att vara läskunnig. Den läs- och skrivförmåga som behövs för att kunna fungera effektivt (effective functioning) i samhället idag är inte detsamma som krävdes för 20 år sedan. Globalisering och nya digitala medier har dessutom förändrat samhället så mycket att man inom EU idag talar om en nödvändig fjärde kompetens (förutom skriva, läsa, räkna), nämligen att kunna förstå och använda digitala verktyg (EC, 2006).. Med formeln L = A * F (Läsning = Avkodning * Förståelse) ville Gough och Tunmer (1986) ge en beskrivning av vad som behövs vid läsning. De menade att meningsfull 1

2 läsning bara kan ske då en person klarar av avkodning (dvs. igenkänning av skrivna eller tryckta ord med utgångspunkt i det alfabetiska systemet (Høien & Lundberg, 1999, s. 326)) av ord, samt föra samman till orden till meningar för att få förståelse för vad de innebär i det aktuella textsammanhanget. Fungerar inte någon av avkodning eller förståelse, då fungerar inte heller läsningen, men som Unesco och PISA:s definitioner ovan understryker så är läsning mer än att bara kunna tyda bokstäver och förstå ord. Det handlar bland annat även om att kunna reflektera över text och att kunna läsa mellan raderna (för mer om läsning, se ex. Elbro, 2004). De tekniska verktyg som finns riktar oftast in sig mot att ge läs- eller skrivstöd. På reflektions- och förståelsenivån finns det mycket få tekniska lösningar att erbjuda. De barn som har svårigheter av dyslektisk karaktär har ofta problem med avkodningen, vilket bland annat visar sig i tester av deras fonologiska förmåga. Så snart det börjar märkas i år 1 eller år 2 att ett barn har svårt att klara av läsinlärningen, bör det barnet snabbt få extra stöd. Det bör förstås vara ett pedagogiskt stöd med extra träning i läsning och skrivning, men dessa barn bör även erbjudas stöd av tekniska hjälpmedel. Det är speciellt viktigt i de skolämnen där eleven behöver ta till sig ämneskunskaperna, exempelvis i historia och engelska, att eleven får hjälpmedel för att kunna kringgå sina läs- och skrivsvårigheter för att kunna visa sina kunskaper och utnyttja sin fulla intellektuella förmåga (Föhrer & Magnusson, 2003). De tillskrivna hjälpmedlen bör skrivas in i elevens åtgärdsplan tillsammans med övriga planerade insatser (se bilaga 1). Hjälpmedlen brukade tidigare kallas kompensatoriska eller kompenserande hjälpmedel, då de användes för att kompensera för svårigheter som dessa elever har. På senare år har i stället begreppet alternativa verktyg i lärandet lanserats av Specialpedagogiska skolmyndigheten då ordet kompensation ansågs alltför negativt 1. Ibland kan det vara svårt att dra en gräns och säga detta är ett alternativt verktyg men detta är inte det. En avgränsning som görs i detta häfte är att alternativa verktyg är inte avsedda att användas för att träna läsning eller skrivning, även om de vid flitig användning till viss del kan förbättra användarnas läs- och skrivförmåga något. Styrdokument Styrdokumenten säger klart ifrån att ett barn som behöver särskilt stöd ska få det. Skollagen (SFS 2010:800) fastslår för det svenska skolväsendet (dock inte förskola) att: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen, 3 kap. 8 ). Ordvalet ska visar att detta är en ovillkorlig rätt att få stöd. Begreppet behov av särskilt stöd definieras inte närmare. I efterföljande paragraf (9 ) står att ett åtgärdsprogram ska 1 Hämtad

3 upprättas för den elev som ska få stöd, och där ska det framgå utformningen av stödet. För elever i förskolan står att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver (8 kap. 9 ). För elever i grundskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 10 ). De kunskapskrav som minst ska uppnås i skolämnena representeras av betyget E. I skollagen 3 kapitlet och 7 sägs att särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.. Det är rektor som beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp. Lagen förordar alltså att elever i behov av särskilt stöd ska få sådant stöd i sin elevgrupp. Trots att styrdokument på formuleringsnivån har förespråkat och ännu förespråkar inkludering, så har skolväsendet på realiseringsnivån inte varit uppbyggt för att kunna inkludera alla barn. Detta har synts till exempel i en enkätundersökning av Riksrevisionsverket från 2005, där frågor ställs till kommuner om hur elever med funktionsnedsättning som är inkluderade i vanliga grundskolan klarat sig i skolan. Undersökningen visar att bara knappt hälften av dessa elever i år 9 fick godkänt i kärnämnena, vilket är 30 % lägre än genomsnittet för grundskolan 2. Det framgår inte av enkäten vilka funktionsnedsättningar som eleverna hade. Uppföljningsstudier indikerar att även om skolbarn med läs- och skrivsvårigheter får specialundervisning så finns det en grupp barn som inte lyckas komma ikapp sina klasskamrater (Torgesen & Davis, 1996; Jacobson, 1999; Shaywitz, et al., 1999; Gustafson, Samuelsson och Rönnberg, 2000; Emanuelsson, Persson och Rosenqvist, 2001; Andreassen, Knivsberg och Niemi, 2006; Svensson och Jacobson, 2006). Dessa barn hör oftast till dem som brukar hamna i den kategori som kallas dyslexi. Undervisningen bör för dem kompletteras med kompenserande hjälpmedel för att ge dem möjlighet till att få tillgång till undervisningen via alternativa vägar. Kompensation Antalet elever som använder alternativa verktyg ökar, även om det nog fortfarande är ovanligt att elever får använda teknisk kompensation i klassrummet (Jacobson & Svensson, 2007). Allt fler skolor erbjuder barn med lässvårigheter alternativa verktyg, och det finns även speciella centra riktade mot skolor som lånar ut teknik (s.k. Datortek). Att tala om kompensation kan uppfattas som något negativt då det antyder att det saknas något som behöver kompenseras för. Funktionsnedsättning har tidigare definierats ur ett individuellt, medicinskt perspektiv vilket ser individen som handikappad, som att det finns en brist och att individen behöver anpassas. På senare år har ett socialt perspektiv förespråkats där samhället ses som det som exkluderar genom brist på tillgänglighet. En funktionsnedsättning blir alltså då till ett hinder genom omgivningens begränsningar. Kompensationen kan ses både ur ett medicinskt och ur ett socialt perspektiv, tekniken kan kompensera för en individs svårigheter, men den kan också användas för att göra samhället tillgängligt. Denna förskjutning från att ha fokus på en individs brister eller svårigheter till att istället fokusera på delaktighet och tillgänglighet i samhället eller i klassrumsmiljön stämmer väl 2 Skrivelse från Riksrevisionsverket till Skolministern vid Utbildnings- och kulturdepartementet, , diarienummer

4 överens med tankarna bakom universell design (universal design, i Sverige även kallat Design för alla 3 ). Forskaren Edyburn (2003) menar att teknik för specialundervisning har gått från att handla om kompensatoriska hjälpmedel (assistive technology) till att handla om universell design. Grundtanken bakom universell design är att det i längden är mest fruktbart för alla om produkter, miljöer och tjänster utvecklas för att så många som möjligt ska kunna använda dem. Personer med en funktionsnedsättning ska inte behöva speciallösningar utan ska kunna leva och fungera i samhället som alla andra. Några exempel som brukar användas för att illustrera universell design är mikrofonen (uppfanns av Alexander Graham Bell för att hjälpa hörselskadade), avfasade trottoarkanter, automatiskt öppnade dörrar och textning av TV-program. Gemensamt för dessa exempel är att de från början utvecklades för personer med en funktionsnedsättning men de underlättar idag för många i samhället (Dell, Newton & Petroff, 2008). Inom utbildning finns universal design for learning (UDL, universell design för lärande) 4 som bygger vidare på principer från universell design/design för alla. Syftet är att främja flexibel undervisning och att göra skolaktiviteter tillgängliga för så många elever som möjligt. UDL:s tre grundprinciper bygger på didaktikens tre huvudfrågor, nämligen vad, hur, och varför (Rose & Wasson, årtal ej angett). Princip 1. Provide Multiple Means of Representation. Didaktikens vad, dvs. mångsidig undervisning där det som ska läras presenteras på flera sätt. Princip 2. Provide Multiple Means of Expression. Didaktikens hur, dvs. ge eleverna många olika medel att uttrycka vad de lärt sig. Princip 3. Provide Multiple Means of Engagement. Didaktikens varför, dvs. ge eleverna möjlighet att engagera sig utifrån sina intressen och motivation. Användningen av UDL kan minska behovet av alternativa verktyg i klassrummet. Kirsten Lee Howard, en amerikansk lärare för förskola och år 1, berättar om hur hon tillämpar UDL:s principer i klassrummet (Howard, 2004, s. 27): Although UDL is by no means a simple way of thinking about and planning curriculum, I try to begin each planning session with a few simple questions to guide my planning: What is the basic idea that the students need to learn? What are different ways to learn this idea: demonstration? games? shared experience? If there is reading involved, do they have to read it by themselves, or can they use other tools and strategies to get the information? Detta sätt att resonera stämmer väl överens med ett kompensatoriskt tankesätt. UDL uppmuntrar till kunskapsinhämtning med alla sinnen, vilket är speciellt viktigt för elever med olika former av funktionsnedsättning. I nästa avsnitt beskrivs olika typer av hjälpmedel som skulle kunna finnas tillgängliga i klassrummet. 3 Design för alla finns även i Sverige, bland annat finns en ideell förening vid namn EIDD. 4 För mer information om universal design for learning, se 4

5 Alternativa verktyg I detta avsnitt kommer några verktyg att presenteras med tips om hur de kan användas i klassrummet. Som underlag används den indelning och det material som finns på hemsidan Vid hjälpmedlen finns fotnoter med länk till mer information 5. Maria är sinnesslö, sa fröken. Jag tvingade skolan till en undersökning, för Maria skulle inte bli överhoppad som jag. Och visst var hon som jag, dyslektiker. Men fick en speciallärare som lät henne välja fritt på biblioteket och sen läste in boken på band. Tio minuter varje dag läste och lyssnade flickan, och snart började hon läsa, och sen fortsatte hon och nu slukar hon. Så som jag också kunde gjort. Gunilla (mamma till Maria, intervjuad i Ekegren, 1996) Läsa Det främsta hjälpmedlet för att läsa är talböcker. Idag finns mängder med böcker inlästa, även skolböcker. Specialpedagogiska skolmyndigheten anpassar läromedel för skolbarn med funktionsnedsättning. På deras hemsida finns en lista över de läromedel som är anpassade 6. Det går också att söka i katalogen hos talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) 7. TPB har en välfylld katalog med nästan titlar, förutom läromedel finns skönlitteratur, facklitteratur och högskolelitteratur. Idag spelas alla talböcker in i ett format som heter DAISY, ett format som tillåter lyssnaren att hoppa mellan sidor och kapitel, ändra läshastighet, och att sätta bokmärken. Det går att lyssna på DAISY-böcker i vanliga CDspelare och mp3-spelare, men för att kunna utnyttja fördelarna med DAISY-formatet behövs en speciell spelare. Det finns dels fysiska CD-spelare för DAISY att köpa och dels digitala spelare som användaren laddar ned i sin dator. På TPB:s hemsida 8 finns en digital spelare, Amis, att ladda ned gratis. Flera bibliotek erbjuder utlåning av fysiska DAISY-spelare, till exempel Ett kompenserande hjälpmedel som liknar talboken, är talsyntes. En talsyntes är ett datorprogram som läser upp text. Det kan exempelvis vara text som eleven själv har skrivit i ett ordbehandlingsprogram, eller text från en hemsida på Internet. Det finns flera olika talsynteser, några av de vanligaste är Vital, CD-ord och WordRead Plus. Programmen har en funktion som gör det möjligt att spara ned ett dokument som en ljudfil. Eleven kan alltså arbeta med ett dokument, spara det som en ljudfil (exempelvis wma-, wav-, eller mp3- format), föra över filen till en mp3-spelare och lyssna på den kanske i bussen på vägen hem. Flera av talsyntesprogrammen kan även ge skrivstöd då de kan uttala bokstavsljud 5 Flera länkar leder till företag. Ibland finns bara ett företag som saluför en produkt, men ibland finns det flera som gör det. Att det här enbart finns länk till ett av företagen betyder inte att just det företaget är att föredra före de andra. Det är enbart praktiska skäl och slumpen som avgjort vilket företag som valts katalog.tpb.se/ 8 5

6 under tiden eleven skriver. Denna funktion finns ännu mer utbyggt i programmen Talande Tangentbord 9 och Skolstil 10. Ibland behöver lärare dela ut stenciler till barnen och det finns inte talböcker att ta till som stöd. Stencilen kan då skannas in till datorn, bearbetas med ett OCR-program (Optical Character Recognition, optisk teckenigenkänning), och läsas upp med en talsyntes. Detta kan användas i flera sammanhang, exempelvis när eleverna är i biblioteket för att leta information. Där finns ofta tillgång till en kopiator som eleven kan använda för att kopiera en sida i en bok. I en del större kopiatorer finns inbyggd möjlighet att skicka det inskannade dokumentet som e-post. Papperskopian kan annars skannas in till en dator vid ett senare tillfälle för att OCR-tolkas och föras över till Word. Väl i datorn kan en talsyntes användas för att läsa upp texten högt. I många datorer finns det redan ett OCR-program, exempelvis finns i Microsofts officeverktyg (Microsoft office tools) från 2003 ett OCR-program som kallas office document scanning. Det finns också OCR-program att köpa, exempelvis ViTex 11 som även har en talsyntes, samt Scan2Text 12. En ny typ av skanner är skannermusen LSM Den kan användas som en vanlig datormus, men när man trycker på en knapp på musen så startar den att skanna och för över allt till datorn som man för musen över. I datorn kan man sedan med hjälp av en talsyntes få den inskannade texten uppläst. Skriva De skrivhjälpmedel som finns idag är framför allt stavningskontroll, ordprediktion och talsyntes. Det finns få hjälpmedel som kan ge ett grammatiskt stöd. Svenska Akademins OrdLista (SAOL) finns att få i digitalt format och kan då användas för att söka efter rätt stavning och böjning av ord. Programmet har en sökmotor som klarar av ljudenlig stavning. En sökning på skifånje leder till uppslagsordet chiffonjé. Den sökmotor som finns bakom den funktionen finns även hos den digitala Nationalencyklopedin, vilken finns tillgänglig på Internet via adressen ne.se. Om man där skriver sökordet skifånje blir svaret att det sökta ordet inte finns, men menar du chiffonjé? En liknande funktion kan man numera även finna hos sökmotorer för Internet, exempelvis Google. En elev som har tillgång till Internet kan alltså använda sig av Google för att kontrollera stavning och val av ord. I Word finns en stavningskontroll som kan klara av många av de felstavningar en elev med läs- och skrivsvårigheter gör. En vågformad markering under ordet visar att något är fel. Men om den första bokstaven i ordet är felstavat klarar ibland inte stavningskontrollen av att hitta rätt ord. Den varnar inte heller för homofoner, dvs. ord som låter lika men stavas olika och har olika betydelser, exempelvis jul-hjul och gott-gått

7 Programmet Stava Rex 14 (tidigare StavaRätt) är gjort speciellt för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det hittar och rättar fel som Word inte klarar av, som exempelvis homofoner. Homofonerna sätts in i exempelmeningar för tydliggöra betydelsen. Programmet finns även för engelska och heter då Spell Right 15. För osäkra stavare kan ett ordprediktionsprogram som exempelvis Saida 16 och Prophet 17 vara bra. De fungerar som skrivhjälpen i mobiltelefoners sms-program, dvs. gissar vad användaren skriver. Programmet kan vara igång under tiden eleven skriver och när det kommer ett ord som eleven är osäker på, kan eleven titta i ordprediktionsprogrammet för att se om ordet finns med där. Finns ordet där, räcker det med att eleven klickar på ordet eller skriver den siffra som står framför det valda ordet, så förs det in i texten. Programmet klarar av felstavningar. Bilden visar hur ordet sjuk felstavas med schuk, och att Saida föreslår rätt ord trots felstavningen. Ett skrivhjälpmedel som ibland rekommenderas för personer med dyslexi är taligenkänningsprogram, dvs. program som är gjorda för att användaren ska kunna tala till datorn och ge kommandon med rösten. Användaren behöver ha en mikrofon att tala i. Flera studier i engelsktalande länder har visat på fördelarna med ett sådant program för studenter med läs- och skrivsvårigheter. Det finns inga motsvarande studier i Sverige. Jag har gjort en liten studie där två studenter får prova programmet. De preliminära resultaten visade på stora svårigheter för studenterna. En möjlig orsak kunde vara att svenska är ett relativt litet språk och utvecklingen av det svenska taligenkänningsprogrammet har inte kommit lika långt som det engelska. Det finns ett taligenkänningsprogram för iphone och ipad som heter Dragon Dictation. Det programmet har en relativt bra igenkänningsgrad, men den största fördelen jämfört med de datorbaserade taligenkänningsprogrammen är att användaren inte behöver göra en talarprofil. Att göra en talarprofil till datorprogrammen kan för en person med lässvårigheter ta flera timmar då man behöver läsa en text för att träna programmet hur användaren uttalar ord. Översätta När det gäller språk så finns det en hel del hjälp att hämta via Internet. Exempelvis finns Lexinsidorna från Språkrådet där det finns 15 olika lexikon 18. Tyda.se är en annan hemsida som erbjuder översättning mellan svenska och engelska, tyska, franska eller spanska. En fördel med Tyda.se jämfört med Lexin är att den innehåller ordprediktion, dvs. programmet gissar vilket ord man håller på att skriva och ger förslag. Det klarar även av felstavade ord. WordFinder 19 är ett kommersiellt program med interaktiva lexikon som går att få på flera olika språk. Det ord som behöver översättas i en digital text markeras, ett kortkommando (vanligtvis ctrl + shift) öppnar ett lexikon i WordFinder vid just det ordets översättning. Wordpoint Quicktionary 20 är ett datorprogram som kan användas på Internet för att få snabb översättning från engelska till svenska. Ett liknande program men något mer

8 begränsat är ett litet program som följer med WordFinder. Programmet heter WordFinder Easy Reader. När användaren läser på en hemsida och möter ett svårt engelskt ord, kan musen föras över ordet och en översättning visar sig i en liten ruta intill ordet. En skannerpenna kan användas för att översätta enstaka ord i böcker. Det finns flera olika skannerpennor, exempelvis Svensk Talpenna, Quicktionary och C-pen 21. Skannerpennan hålls som en vanlig penna, och förs över det ord som behöver översättas. En översättning visas, ordet sägs även med en digital röst. Det kan vara knepigt att lära sig använda skannerpennan, men en bra tumregel kan vara att börja skanna ett halvt ord före det ord som ska översättas och sluta skanna ett halvt ord efter. Svensk Talpenna och Quicktionary kan vara svåra att få tag på idag. Studier/strukturera Ett bra kompenserande verktyg som nästan alla äldre elever redan har är mobiltelefonen. Kalendern i telefonen kan användas som minnesstöd och som struktureringshjälp. Kameran i mobiltelefonen kan användas för att ta kort av det som skrivits på exempelvis en white board. Kanske står det på tavlan vilken läxa som eleverna har eller någon annan information som det är viktigt att eleverna får med sig hem. I telefonerna brukar det även finnas med en inspelningsfunktion. Den kan också användas för att förmedla information om exempelvis läxa eller för att snabbt få antecknat en definition av ett svårt begrepp. Så kallade smarta telefoner har tillgång till appar eller applikationer, små program som gratis eller för en låg kostnad kan laddas ned till telefonen. Det finns ett flertal sidor på Internet som ger tips på appar. På finns länktips. För en elev som har svårt att börja skriva en redovisning eller uppsats kan det kanske kännas lättare att först tala in tankar och funderingar i en bandspelare, vilket eleven sedan kan lyssna på och strukturera upp i en tankekarta. Digitala tankekartor (bild till höger) går att exportera till Word. Överförd till Word blir varje bubbla en rubrik som eleven kan utgå ifrån i sin redovisning. Bildens tankekarta exporterades till Word och gav följande rubriker (bild till vänster): Däggdjur I. Ryggradsdjur II. Ger di III. Har hår A. Mycket hår 1. pälsdjur B. Lite hår 1. människan 2. elefanten 3. valar IV. Varmblodiga V. Andas med lungor

9 Ett studiehjälpmedel som kombinerar flera olika kompenserande hjälpmedel är Lexiläser 22. LexiLäser kombinerar DAISY-spelare, talsyntes, ordbok och anteckningsprogram. Man startar programmet och ladda in olika filer, exempelvis talböcker, Word-dokument och Internetsidor. I dessa filer kan man sedan infoga en skriftlig eller muntlig notering. Genom en funktion som heter Arbetsbok, kan man skapa olika projekt och samla ihop de anteckningar och dokument som berör samma ämne. Detta är användbart för elever och studenter som forskar runt ett specifikt ämne. Att välja hjälpmedel När en elev har svårt att klara av sina studier och det är dags för ett hjälpmedel, är det viktigt att hitta ett verktyg som eleven verkligen kommer att använda. Precis som för vanliga verktyg så måste valet av verktyg bero på situationen, på personen som ska använda det och på uppgiften som ska utföras. Eleven behöver involveras och vara aktiv i val av verktyg. Enligt cost-benefit modellen behöver användaren uppleva att fördelarna överväger ansträngningen som det innebär att lära sig använda ett hjälpmedel och integrera det i sina aktiviteter. Även omgivningens reaktioner kan finnas med som en tung kostnad för en del elever och få dem att tveka. Cook och Hussey (Cook & Polgar, 2008) har föreslagit en modell, Human activity-assistive technology model (HAAT) (figur 1) som kan tjäna som ett ramverk för en hjälpmedelsplan. Komp. hjälpmedel Eleven Aktivitet Kontext Figur 1. HAAT-modellen, fritt efter Cook, Polgar och Hussey, 2008 HAAT-modellen består av fyra delar, varje del har i sin tur olika aspekter. Den första delen är aktivitet, vilket är det mest fundamentala i modellen. Eleven behöver utföra något hemma, i skolan eller i någon fritidsaktivitet. En aktivitet kan i sin tur delas in i flera mindre uppgifter. Del två, eleven, representerar människan i modellen. Fysiska, kognitiva och emotionella aspekter påverkar elevens förmåga att använda verktygen. Elevens teknikvana är också något som bör tas i beaktning. Den tredje delen är det som bollen vilar på, nämligen kontexten. Den delas in i fysisk, social, kulturell och institutionell kontext. Den fysiska kontexten är den som faktiskt omger eleven, där sådana aspekter som ljus och ljud kan avgöra om ett verktyg går att använda. Den sociala miljön är de människor som omger eleven. Relationen till dem och deras attityder påverkar elevens vilja att använda tekniken. Kulturell kontext är de glasögon vi har på oss när vi interagerar 22 9

10 med omgivningen, och institutionell kontext slutligen, är myndigheter, administration, lagar och regler, mm som styr och påverkar modellen. Den fjärde och sista delen i modellen är alternativa verktyg. Där spelar utformningen av tekniken en stor roll, om den är användarvänlig och om den kräver omfattande träning för att bemästra. HAAT-modellens fyra delar återspeglar den interaktion som finns när en person med en funktionsnedsättning (human), ska göra något (activity), någonstans (context), där alternativa verktyg finns med eller ska väljas ut. Delarna bör analyseras och användas som bas för hjälpmedelsplanen. En hjälpmedelsplan designas utifrån elevens behov, mål och färdigheter, vilka används för att bestämma de verktyg eleven bör ha. Det ingår också att tekniken överlämnas och eleven träna elevens i att använda den, och slutligen utvärderas planens framgång, dvs. hur elevens behov möts. Dell, Newton och Petroff (2008) har formulerat kvalitetsindikatorer för implementering av kompensatoriska hjälpmedel (se bilaga 1). De poängterar att de svårigheter en elev upplever bör analyseras och tekniken bör väljas utifrån elevens behov, och formuleras i en gemensamt formulerad plan, exempelvis i elevens åtgärdsprogram. Ett vanligt misstag är, enligt Dell, Newton och Petroff, att tekniken används utan någon specifik plan, eller om det finns en plan så ha den skapats och tillämpas enbart av en enda person. Samtliga personer som finns i de sammanhang där eleven använder kompensation behöver finnas med i utformandet av planen. Det gäller även föräldrarna. Vid formandet av planen bör man se över var eleven befinner sig under en skoldag och se till så tekniken kan integreras där eleven behöver dem. Det måste även finnas en plan för underhåll och support, samt för vad som gäller om något oförutsett inträffar som att verktyget blir stulet eller tappas bort. 10

11 Referenser Andreassen, A.B., Knivsberg, A.M.& Niemi, P. (2006). Resistant readers 8 months later: energizing the student's learning milieu by targeted counselling. Dyslexia. 12(2): Cook, A.M.& Polgar, J.M. (2008). Cook & Hussey's Assistive Technologies: Principles and Practice. S:t Louis, Missouri: Mosby, Elsevier. Dell, A.G., Newton, D.A.& Petroff, J.G. (2008). Assistive Technology in the Classroom. Enhancing the School Experiences of Students with Disabilities. Upper Saddle River, New Jersey: Pearson Education, Inc. EC (2006) "Recommendation of the European Parliament and the Council of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning (2006/962/EC)." Edyburn, D.L. (2003). Introduction to the Special Issue: Insights Into the Effective and Appropriate Use of Technology in Special Education. Remedial and Special Education. 24(3): Ekegren, S. (1996). Det var ju inte dum jag var. 13 dyslektiker begär ordet. Eskilstuna: Eskilstuna stads- och länsbibliotek. Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Emanuelsson, I., Persson, B.& Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Föhrer, U.& Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Gough, P.B.& Tunmer, W.E. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education. 7(1): Gustafson, S., Samuelsson, S.& Rönnberg, J. (2000). Why Do Some Resist Phonological Intervention? A Swedish longitudinal study of poor readers in Grade 4. Scandinavian Journal of Educational Research. 44(2): Howard, K.L. (2004). Universal Design for Learning: Meeting the needs of all students. Learning and Leading with Technology. 31(5): Høien, T.& Lundberg, I. (1999). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur. Jacobson, C. (1999). How persistent is reading disability? Individual growth curves in reading. Dyslexia. 5(2): Jacobson, C.& Svensson, I., Eds. (2007). 10 uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. Pedagogiska uppsatser. Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö universitet. Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket. Stockholm: Skolverket. OECD (2010). PISA 2009 Results: Learning to Learn Student Engagement, Strategies and Practices (Volume III): s. Rose, D.H.& Wasson, J. (årtal ej angett). "Universal Design for Learning Guidelines, version 1.0." Retrieved , from Shaywitz, S.E., Fletcher, J.M., Holahan, J.M., Shneider, A.E., Marchione, K.E., Stuebing, K.K., Francis, D.J., Pugh, K.R.& Shaywitz, B.A. (1999). Persistence of Dyslexia: The Connecticut Longitudinal Study at Adolescence. Pediatrics. 104(6): Svensson, I.& Jacobson, C. (2006). How persistent are phonological difficulties? A longitudinal study of reading retarded children. Dyslexia. 12(1): Torgesen, J.K.& Davis, C. (1996). Individual Difference Variables That Predict Response to Training in Phonological Awareness. Journal of Experimental Child Psychology. 63(1):

12 Bilaga 1 Kvalitetsindikatorer för implementering av kompenserande hjälpmedel Från Dell, Newton och Petroff (2008) (min tolkning): 1. Att implementeringen fortskrider enligt det gemensamt fastställda åtgärdsprogrammet. 2. Kompensatoriska hjälpmedel är integrerade i kursplaner och elevens dagliga aktiviteter 3. De personer som finns i de miljöer där eleven förväntas använda kompensatoriska hjälpmedel är gemensamt ansvariga för att planen genomförs. 4. Elevens stödperson sörjer för att det finns tillfällen för eleven att använda olika strategier inklusive kompensatoriska hjälpmedel och för att lära sig vilka strategier som är effektivast för vilka omständigheter och uppgifter. 5. Att träna eleven, familjen, och personal är en integrerad del av implementeringen. 6. Användningen av kompensatoriska hjälpmedel grundar sig på analys av elevens behov och justeras utifrån elevens prestationer. 7. Implementering av kompensatoriska hjälpmedel inkluderar skötsel och underhåll av utrustning och material. 12

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Idor Svensson Linnéuniversitet Alternativa Verktyg = AV???? Lärverktyg Arbetsverktyg???? Pedagogiska verktyg???? Assistive Technology = AT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL????????

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Alternativa verktyg. ClaroRead PC

Alternativa verktyg. ClaroRead PC Alternativa verktyg ClaroRead PC ClaroRead är en talsyntes, som omvandlar text till tal, d.v.s. användaren kan få skriven text uppläst. En talsyntes är ett bra hjälpmedel för många elever, särskilt elever

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten Appar SPSM ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgångtill en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Kom igång med SpellRight

Kom igång med SpellRight Kom igång med SpellRight SpellRight är ett program som rättar engelska stavfel. Programmet är i första hand avsett för personer som har svenska som modersmål och skriver på engelska som andraspråk. Starta

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT Nätverk Gymnasieantagning Pedagogiskt Centrum Skola Arbetsliv Läromedel & AV Media Utställning med inspirationsmöten Gunilla Almgren Bäck Specialpedagog

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

CD-ORD 8 elevdata.se

CD-ORD 8 elevdata.se Snabbhjälp i CD-ORD 8 elevdata.se SNABBHJÄLP för CD-ORD 8 Denna manual innehåller information för att komma igång med CD-ORD 8. I CD-ORDs verktygslist finner du en mer detaljerad manual för programmet.

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

TextIT Hjälp. Om du vill ha all text uppläst trycker du på knappen spela

TextIT Hjälp. Om du vill ha all text uppläst trycker du på knappen spela TextIT Hjälp I textfältet kan du skriva din egen text eller kopiera in text ifrån andra källor som t.ex. Word, PDF, Internetsidor etc. Du kan sedan välja något av följande för att få texten uppläst. Ljudning!

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Handbok till Oribi Speak for Chrome

Handbok till Oribi Speak for Chrome Handbok till Oribi Speak for Chrome Oribi Speak for Chrome är ett tillägg (eng. extension) för webbläsaren Google Chrome och fungerar i Chrome OS (ChromeBook), Windows, OS X (Mac) och Linux. Oribi Speak

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Version 5 Talsyntesen kan läsa upp all text som går att markera. Till exempel Word-dokument, på Internet, e-post mm. Den kan även läsa PDFfiler och inskannade texter.

Läs mer

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex.

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med ViTre Sida 1 Kom i gång med ViTre ViTal Läshjälpen Anpassa ViTal Läshjälpen..... Sida 3 Anpassa

Läs mer

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Referenslista Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund AB: Studentlitteratur.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB enter Hej! Jag heter Dan Alberyd och är Svenska Enters samordnare för Kompetensutvecklingen av speciallärare/pedagoger. Vi är mycket glada för att vi har fått förtroendet att utbilda speciallärarna/pedagogerna

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi av professor Stefan Samuelsson Den allmänna debatten och kanske i ännu större utsträckning forskningen kring läs- och skrivsvårigheter har i huvudsak varit

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Använda SpellRight 2 i Word 2010

Använda SpellRight 2 i Word 2010 Använda SpellRight 2 i Word 2010 1. Skriva i Word 1. Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer

Läs mer

Använda Stava Rex i Word 2010

Använda Stava Rex i Word 2010 Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn och talböcker för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor Har du ett barn i din närhet som längtar efter att läsa samma böcker som sina kamrater,

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

CD-ORD. Ett komplett läs- och skrivverktyg. Elevdata

CD-ORD. Ett komplett läs- och skrivverktyg. Elevdata CD-ORD Ett komplett läs- och skrivverktyg - med uppläsning av text, skärmläsning och ordförslag på flera språk samt möjlighet att spara i ljudfil Elevdata CD-ORD Verktyget för alla, som behöver stöd i

Läs mer

Att använda talsyntes i en skrivsituation.

Att använda talsyntes i en skrivsituation. Att använda talsyntes i en skrivsituation. Komma igång med ClaroRead Starta talsyntesprogrammet 1 Gå till Startmenyn Program Clarosoftware 2 Klicka på för att starta talsyntesen ClaroReads verktygsrad

Läs mer

Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta

Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 18 januari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Inledning

Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Inledning Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Idor Svensson, Christer Jacobson, Rikard Björkman, Anita Sandell. Läsutveckling Kronoberg, Växjö universitet Inledning Systematisk forskning om

Läs mer

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang Dagordning Om Inläsningstjänst AB Talböcker och Ljudböcker Egna anpassningar enligt paragraf 17 Inlästa läromedel som kommunabonnemang Nya DAISY-spelare på marknaden Inläsningstj sningstjänst nst AB Specialisering

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn med läsnedsättning för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor En läsnedsättning kan ha många orsaker. Vanligast är läs- och skrivsvårigheter inklusive

Läs mer

Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd.

Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd. Ljusdals Kommun Ljusdal 2008-02-01 Peter Lindgren - IT-pedagog Ingrid Nyberg - Speialpedagog Centrala Elevhälsan Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd. Skoldatateket ska medverka

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Läsa kan man göra med hjälp av ögon, öron och händer. Kanske finns det ytterligare sätt? Själva läsningen är något som sker i hjärnan inte i ögonen.

Läsa kan man göra med hjälp av ögon, öron och händer. Kanske finns det ytterligare sätt? Själva läsningen är något som sker i hjärnan inte i ögonen. Camilla Jönsson Såhär kan det vara! Läsa kan man göra med hjälp av ögon, öron och händer. Kanske finns det ytterligare sätt? Själva läsningen är något som sker i hjärnan inte i ögonen. Öronläsning är också

Läs mer

Vem är dyslektiker? Idor Svensson. Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift

Vem är dyslektiker? Idor Svensson. Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Vem är dyslektiker? Idor Svensson Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2004 1 Vem är dyslektiker? Idor Svensson,

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Läs & Skriv 2012-02-22. Johnny Andersson

Läs & Skriv 2012-02-22. Johnny Andersson Läs & Skriv 2012-02-22 Johnny Andersson Pedagogisk idé Handhavande Förhållningssätt-Motiv-Komplement Teknik i sig Hårdvara Behov Elev-kollegor-föräldrar-ledning Förutsättningar Teknik ITpedagog/Ansvar

Läs mer

Så här fungerar Stava Rex

Så här fungerar Stava Rex Så här fungerar Stava Rex Stava Rex är ett program som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text. Stava Rex kan rätta grava stavfel och hjälper till att skilja på lättförväxlade ord. Stava Rex kan

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet FMLS Anita Hildén Foto: Jonas Arneson, Peter

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

WordRead Plus Mac Manual

WordRead Plus Mac Manual WordRead Plus Mac Manual Artikel.nr. 15100 1 Välkommen till WordRead Plus Välkommen till WordRead Plus för Mac. WordRead Plus är till för att göra din dator mer lättanvänd. Programmet arbetar nära integrerat

Läs mer

Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet

Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi BULLETIN Nr 2/2007 Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0

Läs mer

Tips på skolappar till IPad/Iphone

Tips på skolappar till IPad/Iphone Tips på skolappar till IPad/Iphone Talsyntes Innehåll Voice Reader Web Läser text från Webben 15 kr Speak Text for Office Free Läser text och översätter från office dokument och websidor Into Words Skriv-app,

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Kom i gång med ipad - Tips på Appar

Kom i gång med ipad - Tips på Appar Kom i gång med ipad - Tips på Appar Skoldatateket i Stockholm har arbetat fram ett förslag på hur du kan sortera dina appar utifrån funktion, samt exempel på appar som kan utgöra en grund på en ipad som

Läs mer

DOKUMENTERA OCH SKAPA MED LÄRPLATTA

DOKUMENTERA OCH SKAPA MED LÄRPLATTA DOKUMENTERA OCH SKAPA MED LÄRPLATTA Lärplatta i förskola och skola? Kan den underlätta och hjälpa till med dokumentation och skapande? Om du använder dig av rätt appar och funktioner kan lärplattan bli

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix. Logga in på tjänsten WordFinder Logga in på ditt konto på WordFinder om du har personligt konto Har du redan ett personligt konto på WordFinder,

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Wern Palmius - Ågrenska november 2012 1 Stödet i skolan och stödet till skolan Hur kan skolans pedagogik stötta eleven

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Lathund för att hantera kongresshandlingar. Dator PC och Mac

Lathund för att hantera kongresshandlingar. Dator PC och Mac Lathund för att hantera kongresshandlingar Dator PC och Mac Inför och under kongressen 2015 förekommer handlingarna enbart i digital form, närmare bestämt i PDF-format. I denna lathund får du som använder

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) FÖRSKOLA Skollagen kap 8 9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella

Läs mer

Universell design för lärande

Universell design för lärande Universell design för lärande C. Rowa, Pedagogiskt stöd ABSTRAKT: Universal design, UD, är ett välkänt begrepp som vi kanske framför allt förknippar med arkitektur och produktutveckling. När man började

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Innehåll. Omslagsfoto: Daniel Sahlberg. Liber AB Version 2.1 Sida 1

Innehåll. Omslagsfoto: Daniel Sahlberg. Liber AB Version 2.1 Sida 1 ONLINEBOKEN MANUAL Innehåll Om onlineboken...2 Onlinebok på dator och surfplatta...2 Kom igång med onlineboken... 3 Öppna onlineboken... 3 Läsa i onlineboken... 3 Hitta i onlineboken... 3 Lyssna på onlineboken...

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet Medarbetare: Marja-Kristiina

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Lathund för att hantera kongresshandlingar

Lathund för att hantera kongresshandlingar Lathund för att hantera kongresshandlingar Dator PC Inför och under kongressen 2013 förekommer handlingarna enbart i digital form, närmare bestämt i PDF-format. I denna lathund får du som använder en dator/pc

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide FOR BETTER UNDERSTANDING Kom igång med WordFinder Snabbguide Installationsanvisning 1 Sätt i programskivan i datorn. Installationsprogrammet startar automatiskt. En gemensam startbild för WordFinder Professional,

Läs mer

LÄSK-pärmen. Denna pdf-version av LÄSK-pärmen finns på www.fdb.nu.

LÄSK-pärmen. Denna pdf-version av LÄSK-pärmen finns på www.fdb.nu. LÄSK-pärmen FDB, 2011 Materialet är skyddat av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Det är således endast tillåtet att utan särskilt medgivande från rättighetsinnehavaren

Läs mer