Datacentralens informationstidning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datacentralens informationstidning"

Transkript

1 DC -papperet Datacentralens informationstidning Datacentralen i ASA-huset: En behändig översikt 2010 paul@gnurf.net

2 Chefredaktör: Ansvarig utgivare: Sari Lindström Stig-Göran Lindqvist

3 I detta nummer: IT-servicen efter reformerna Sociala medier på webben Ditt användarnamn och din elektroniska identitet vid akademin Reflexioner kring Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation Elektroniska val vid Åbo Akademi DC:s nya interna organisation Datacentralen har flyttat tillbaka till ASA Kundserviceutrymmen Personalen Datacentralens nya maskinrum Större e-postlådor och hemområden Nya e-postlistor för information till personal och studerande Moodle När en kurs startar med ny grupp Stryk gamla kurser i Moodle Kurser som för tillfället inte är aktiva Att ta med sig material från Moodle i en zip-fil Programvarunytt Windows Microsoft Office versioner Macintosh OS X vid Åbo Akademi Anslutning av en mac till AD-domänen Om hem- och webbområdet Utskrifter Virtuellt Privat Nätverk (VPN) Antivirus IT-stödet Upphandling av enskilda varor? på hårdvarufronten Hur många skrivare behövs? Klassnytt Datorklasser och -salar i Åbo Datorklass i Jakobstad Datorklasser i Vasa Telefoninytt Trådlöst Antivirus Skadeprogram överlag och banktrojaner specifikt Skadeprogram till salu! Uppdateringar likaså! Hur blir jag infekterad? Egentligen: Hur ser jag till att min maskin inte blir infekterad? 57 Ge mig din personliga information så tar, hupp, ursäkta, SKÖTER jag resten! En kort paus för lite nätfiske Banktrojanerna Okej, nu är jag uppskärrad. Vågar jag använda min dator nu längre överhuvudtaget?. 62 Omstyrning till svart hål, security-warning.abo.fi Och jag då? Hur mycket finns det då av dessa skadliga sidladdningar? Blir någon överhuvudtaget styrd till securitywarning.abo.fi? Iakttagelser eller konstigheter?

4 IT-servicen efter reformerna Stig-Göran Lindqvist Bästa läsare. Du har vårens DC-papper framför dig. På denna sida plockar jag fram några nyheter och frågeställningar som de aktuella reformerna medför gällande organisationen av Akademins IT-verksamhet. Pappret innehåller därtill som vanligt sådan information om ITtjänsterna som berör oss alla, kompletterad med litet utförligare text för den som vill läsa mera om tekniken. Akademins organisationsreform och universitetsreformen medför vissa ändringar också för datacentralens del. De tre fristående institutionerna ÅA:s bibliotek, Centret för språk och kommunikation samt DC knyts närmare varandra genom att de underställs en gemensam nämnd. Denna nämnd för gemensamma funktioner ersätter de tidigare separata direktionerna. Institutionerna för bl.a. sina resultatförhandlingar tillsammans. De fristående institutionernas instruktion har moderniserats och nyligen godkänts av Akademins styrelse. Ekonomihanteringen ändrade så att ÅAB:s, CSK:s och DC:s (tillsammans med förvaltningsämbetets) tidigare budgeter ersattes av en kostnadsram för respektive enhet. Enheternas utgifter överförs inom denna ram till de akademiska resultatenheterna, som tilldelas motsvarande medel av rektor. En enkel fördelningsnyckel som bygger på komponenterna antalet anställda, antalet studerande och antalet persondatorer utnyttjas. Vi vet inte ännu vad de ovannämnda reformerna har för konsekvenser för samarbetet mellan dig/din enhet och datacentralen. Några nya möjligheter kan dock skönjas. Den nya instruktionen (kommer att hittas på DC:s webbsida under länken organisation ) talar om tillsättandet av en delegation för respektive fristående institution, om behov finns. En delegation kunde utgöra en ny kontaktyta mellan (t.ex.) DC och speciellt de akademiska institutionerna. Nämnden torde utreda den här möjligheten. Instruktionen tar också upp samarbetet mellan akademins och respektive fristående institutions ledning genom att direktören ges i uppgift att (inom sitt verksamhetsområde) bereda beslut som fattas av ledningen. DC:s ansvar för samordningen och utvecklandet av akademins IT-verksamhet innebär förstås redan i sig ett behov av regelbundna kontakter med akademins förvaltning

5 Överföringen av (IT-)kostnaderna till de akademiska resultatenheterna kan anses innehålla en rapporteringsskyldighet. DC:s kostnadsram kommer att finnas till påseende på DC:s webb via den nya nämndens protokoll, såsom budgeten funnits via direktionens protokoll. Detta borde för ökad öppenhet kompletteras med en mera detaljerad beskrivning av DC:s uppgifter, en sorts varudeklaration, vars prioriteringar nämnden kunde behandla. För att göra reform-smörgåsbordet fullständigt har DC i årsskiftet internt gått in för en ny organisationsmodell. Våra sex sektioner har blivit tre. En förhoppning är att den nya sektionsindelningen och -benämningarna är mera informativa för användaren än den tidigare. De nya sektionerna är regionsöverskridande, vilket vi inom DC hoppas ger orterna en bättre insikt i vad som sker på annan ort, och bättre intern koordinering. Sociala medier på webben Stefan Levander, Stefan Lostedt, Dan Holm och Jan Wennström Begreppet sociala medier är välkänt bland dem som håller kontakt med bekanta via det stora utbud tillämpningar som finns ute på webben. Generellt beskrivs sociala medier som en kombinationen av teknologi och social interaktion där man på ett enkelt, intuitivt sätt antingen kan publicera, kommentera eller ta del av informationen. Tillämpningarna används allt mera just för den sociala kommunikationen, och både antalet tillämpningar och användare växer hela tiden. Som exempel på tillämpningar kan nämnas Facebook, ett stort antal olika bloggar och mikrobloggar, wikis, Wave, Twitter, Picasa, externa e-postlådor, etc etc. Helt nya benämningar tas medvetet i bruk som skall göra användningen mera populär (t.ex. att tvittra) samtidigt som marknadsföringen ökar kraftigt inom de sociala medierna. Egentligen är det inte fråga om helt nya saker (t.ex. diskussionsforum har redan existerat i 30 år), men däremot har användarvänligheten ökat och mängden deltagare vuxit explosionsartat. De sociala medierna och nätverken används till stora delar av privatpersoner. Ditt användaravtal inom akademin ger dig en möjlighet att i viss mån använda akademins it

6 resurser för den dagliga privata kontakten med bekanta, dock så att ditt arbete inte blir lidande och att du inte åsamkar problem för dina kolleger eller studiekamrater. Också i arbetet kan de sociala medierna vara användbara, t.ex. vid marknadsföring och kommunikation med externa målgrupper. Här är det skäl att hålla tungan rätt i munnen och vara medveten om tillämpningarnas faror och begränsningar. Vad det gäller ditt arbetsmaterial är tumregeln den att du använder akademins interna resurser för lagring av denna information. Vi hänvisar till akademins e-postpolicy och webbinstruktion. Vi rekommenderar samma tumregel varmt också för studiematerial. Det finns nämligen ett antal risker och faror som lurar på de sociala mediernas användare, och som man i vanliga fall inte nödvändigtvis kommer att tänka på. Här några exempel: - Vad får och vad får inte publiceras? Lagstiftningen varierar stort beroende på vilket land tillämpningen fysiskt befinner sig (vet du i vilket land tillämpningen du använder finns?) - Vad får operatören och myndigheterna i landet där tillämpningen körs göra åt datat? Finns det risk att det läcker ut till tredje part? - Risken är stor att du överlåter äganderätten för materialet till ägaren av tillämpningen då du för över t.ex. en bild eller text. Denna kan då ev. användas på andra ställen utan ditt tillstånd. - Ägaren (företaget/organisationen) av tillämpningen kan gå i konkurs eller säljas varvid ditt material kan försvinna på vägen. - Tjänsten kan börja kosta. - Ditt material kan bli utsatt för ofog, ägaren kan frånsäga sig sitt ansvar gällande säkerheten för tillämpningen eller helt enkelt ignorera din begäran om hjälp. - Operatören av tillämpningen sköter ofta själva driftsäkerheten hyggligt genom att spegla datat till olika datorer (tyvärr ofta i olika länder). Däremot har operatören typiskt ingen backuptjänst. Om du i misstag stryker eller förvränger ditt material har inte operatören någon säkerhetskopia åt dig (endast speglade kopior av den felaktiga filen). - Personer kan registrera sig anonymt, så att varken ålder, kön eller ursprung stämmer överens med verkligheten. I värsta fall kan någon föra t.ex. en bloggdagbok i ditt namn om ditt, enligt den anonyma personen, på

7 stådda liv utan att du kan göra något åt saken (beroende på lagstiftningen i landet där bloggen finns). Någon kan också registrera en e-postadress i ditt namn (eller i din kollegas namn). De som utsäger sig vara specialister (t.ex. läkare på en läkarblogg ) kan i verkligheten vara helt andra. Hur skall man då bete sig vid användningen av sociala medier? Jo, bland annat bör du tänka på att: - du inte sätter arbetsrelaterat material på externa sociala medier eller externa operatörer - du aldrig använder akademins lösenord mot externa tillämpningar. - också använda olika lösenord mot olika externa serviceleverantörer och deras olika tillämpningar. Ifall du använder samma lösenord mot flera tillämpningar BYT lösenordet nu genast mot samtliga tillämpningar som du använt samma lösenord mot - du uttrycker dig som privatperson, inte som anställd vid akademin - du följer god ton och inte skriver inlägg som är stötande - du i övrigt följer de regler som dels stipuleras gällande kommunikation vid akademin, webbinstruktionen samt de regler ägaren av tillämpningen handhar. Då det gäller arbetsrelaterat material kan akademin redan nu erbjuda flera tillämpningar för den sociala interaktionen samt delgivning av information. Bland de viktigaste kan nämnas webbportalen, inlärningsplattformen Moodle, diskussionsforum, Connect Pro för arbetsstationsbaserade videomöten och lagring av dessa och tjänster för streamat videomaterial i flera olika format. För att kunna ta i bruk nya tillämpningar inom akademin (som t.ex. tillämpningar inom de sociala medierna) bör de kunna anpassas till akademins it-miljö gällande säkerhet, integritet och pålitlighet. Av denna orsak bör tillämpningarna testas ingående och tyvärr har det visat sig att många av de tillämpningar som florerar inom de sociala medierna inte uppfyller ställda krav. För tillfället strävar vi att ta bruk ett bloggverktyg som uppfyller kraven. Även en större uppgradering av Moodle kommer att göras, troligen under sommarens lopp. Vi på datacentralen vill gärna utveckla och erbjuda personal och studerande tillämpningar som motsvarar beho

8 vet inom akademin. Om du har idéer som du vill framföra eller ett klart behov av en speciell it-baserad tjänst kan du använda dig av vår nyinstiftade idé-postlåda på adressen Ditt användarnamn och din elektroniska identitet vid akademin Barbro Sjöblom Med ditt akademianvändarnamn har du tillgång till flera olika tjänster, varav endel underhålls av Datacentralen och endel är utlokaliserade. Vissa tjänster nöjer sig med att kolla att du ger rätt användarnamn och lösenord innan du får tillträde medan andra kräver ytterligare information om t.ex. huruvida du är personal eller studerande och på vilken enhet. I många fall hämtas informationen från den s.k. LDAP-katalogen, där användarnamnet har kopplats ihop med information som hämtats från olika databaser, bl.a. Sture och Personec. För att kopplingen skall ske helt automatiskt krävs att en unik ID, vanligen personnummer, finns i alla databaser. För personer som saknar (finskt) personnummer, nyligen har fått ett sådant eller inte har uppgett hela sitt nummer på användaravtalsblanketten kräver kopplingen endel handarbete innan allt löper som det ska. Speciellt för nya utländska studerande eller nyanställda kan problem med att första gången logga in t.ex. till MinPlan, Personec/HR eller Reportronic bero på detta. Om du vill veta vilken information det finns om just dej i LDAP-katalogen kan du kontrollera det via: Du kan också kontrollera vilka personer som finns upptagna som personal på de olika enheterna, samt vilka som är registrerade som personal i DC:s register via webbsidan: Meddela oss om dina uppgifter är fel! - 8 -

9 Reflexioner kring Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation Matti Huvila Den mycket omtalade uppdateringen av lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation, eller Lex Nokia som den döptes till, har varit i kraft från och med den 1 juni Lagens avsikt är att skydda elektronisk kommunikation; avsändare, mottagare, identifieringsuppgifter och meddelandets innehåll. Lagens innehåll kan delas grovt i två delar. Den ena delen berättar vad som organisationen/datacentralen får och ska göra för att skydda sina kommunikationssystem och själva kommunikationen mot ett omedelbart hot. Kommunikationsverket övervakar för denna del att lagen följs. Den andra delen berättar vad som organisationen får göra om man misstänker missbruk av kommunikationssystemet. Som missbruk räknas olovligt brukande av avgiftsbelagda informationssamhällstjänster, kommunikationsnätet eller kommunikationstjänster eller röjande av företagshemligheter. Dataombudsmannen övervakar för denna del att lagen följs. Den senare delen av lagen kan tillämpas då organisationen t.ex. har en misstanke om missbruk och vill granska identifieringsuppgifter i kommunikationen (avsändare, mottagare, adresser, m.m). Organisationen måste då ha sin information om gällande regler i skick, ha ordentliga anvisningar och ha använt alla tekniska och administrativa medel för att förebygga missbruk. Dessutom måste en anmälan göras till dataombudsmannen på förhand. Tillsvidare tillämpar akademin inte denna möjlighet. Hösten 2009 hade heller ingen annan organisation ännu gjort en anmälan. Lagen har en stor betydelse för akademin. Nu har man äntligen definierat vad som får göras då man underhåller kommunikationssystem, även om tolkningssvårigheter finns. Tidigare användes enbart sunt förnuft som vi lyckligtvis aldrig behövde väga i rätten. Aktuellt för tillämpandet av lagen är gränsdragningen mellan omedelbart hot och olovligt brukande. Da

10 taombudsmannen sammankallade på hösten en arbetsgrupp Tunnistamistiedot väärinkäytöstapauksissa, där det finns representanter både för teleföretag, näringslivet, statsförvaltningen och universiteten. Akademin har två representanter: Jan Wennström och Matti Huvila. Arbetsgruppens uppgift är att hjälpa ombudsmannens byrå ta fram praktiska anvisningar för tillämpningen av lagen. Arbetsgruppen väntar nu på dataombudsmannens första förslag för dokumentet som torde utkomma i mars. Elektroniska val vid Åbo Akademi Susanne Olin Efter att Helsingfors universitet, som första finländska universitet, anordnade elektroniska val hösten 2003 framkastades första gången tanken på att också valen vid Åbo Akademi skulle hållas elektroniskt. Valen hösten 2005 hölls i alla fall på traditionellt sätt, men efter det beslöts att beredningen av övergången till elektroniska val skulle påbörjas. Under våren 2008 blev det klart att mandatperioderna förlängdes till , vilket innebar att inga val anordnades hösten När planeringen av elektroniska val vid Åbo Akademi hösten 2009 påbörjades var mycket ännu oklart: universitetslagen, förvaltningsinstruktionen, akademins nya organisation, valinstruktionen, valmetoden, vad ska väljas, vem ska välja (också studerande?). En teknisk projektgrupp på datacentralen började i alla fall sitt arbete i mars Projektgruppen konstaterade att ingen färdig produkt hittades på marknaden, men en del idéer och erfarenheter kunde fås från de elektroniska val som hållits vid andra universitet och av den elektroniska förhandsröstning som under många år anordnats för kårvalet. Planeringen av tekniken kring valen påbörjades. Projektgruppen gjorde också en omfattande riskanalys som presenterades för valnämnden i början av maj. En central fråga som valnämnden tog ställning till då var: Varifrån skall man kunna rösta? Av alternativen endast från speciella röstningspunkter, från en dator kopplad till akademins nät, från vilken dator som helst beslöts att röstning ska vara möjlig varifrån som helst. Det beslöts också

11 att för autentiseringen används ÅA-användarnamn och lösenord, utan någon tilläggskontroll som t.ex. personbeteckning. Valdagarna slogs fast och i och med elektroniska val behövdes ingen förhandsröstning. Det beslöts också att röstningsprogrammet skulle vara öppet kl under valdagarna. Valnämnden tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att utforma specifikationer och användarfunktionalitet för det elektroniska röstningsprogrammet samt att planera och handha informationen kring valet. I arbetsgruppen ingick personer från valnämnden, den tekniska projektgruppen, kommunikationsenheten och statsvetarna. Arbetsgruppens första utkast till skärmmodeller för röstningsprogrammet presenterades för valnämnden i början av juni. Efter det var det tid för en sommarpaus och arbetet återupptogs på allvar först i början av augusti. Många saker som ännu var oklara under våren hade då klarnat och akademins nya organisation innebar att det skulle väljas representanter till de 12 nya institutionsråden. Eftersom valen sker skilt för de tre grupperna professorer, övriga anställda och studerande var det alltså 36 olika val som skulle förrättas. Programmeringsarbetet hade redan kommit långt när det i början av september beslöts att förutom institutionsråd skulle också universitetskollegium väljas elektroniskt. I och med att det beslöts att de två valen tekniskt skulle hållas separat (skilda databaser, skild inloggning) försköts inte tidtabellen märkbart trots den sena tidpunkten för detta beslut. Eftersom alla inte är röstberättigade i båda valen kan det också ses som en fördel att de inte är tekniskt kopplade till varandra. I valet av universitetskollegium fanns endast grupperna professorer och övriga anställda och antalet val som skulle förrättas elektroniskt steg alltså till 38. Sammanställningen av vallängderna för de 38 valen utgjorde en stor utmaning eftersom valen gällde akademins nya organisation som skulle träda i kraft och därför inte fanns införd ännu i de administrativa personal- och studiesystemen. Gällande studerande som ännu inte valt huvudämne inom ekonomutbildningen och den samhällsvetenskapliga utbildningen var det dessutom oklart till vilken institution de skall höra. Frågan löstes genom att höstens nya studerande, i samband med inskrivningen, tillfrågades i vilket institutionsråd de vill rösta och svaret registrerades i studiesystemet. För att skapa vallängder för dessa 38 val krävdes således en

12 hel del arbete, både programmerings- och manuellt arbete. Men den 5 oktober, i enlighet med den fastslagna tidtabellen, framlades de preliminära vallängderna för granskning. Vallängderna fanns på akademins portal och granskning av dem krävde inloggning, vilket samtidigt gav röstarna möjlighet att kontrollera att användarnamn och lösenord fungerar, vilket ju var en förutsättning för att man skulle kunna rösta under valdagarna. Alla anställda och studerande uppmanades göra detta. När de slutliga vallängderna hade fastställts i mitten av oktober kontrollerades om alla röstberättigade hade ett giltigt användarnamn/lösenord. Det visade sig då att några anställda och ca 200 studerande saknade ÅAanvändarnamn. Eftersom endast elektronisk röstning var möjlig och de röstberättigade identifierades internt med användarnamn var den enda möjligheten att generera användarnamn åt dem som saknade. I de allmänna anvisningarna uppmanades dessa personer komma till en vallokal under den tid de var öppna och lösa ut sitt tillfälliga användarnamn för att kunna rösta i valen. I de tre vallokalerna, i Åbo, Vasa och Jakobstad, fanns mappar med blanketter för dessa personer. Detta extra jobb som gjordes var nödvändigt för att alla röstberättigade skulle ha en möjlighet att rösta, men när valet var över stod det klart att ingen av dessa personer hade utnyttjat sin rösträtt! Upptäckten av att så pass många närvaroanmälda studerande saknade ÅA-användarnamn ledde senare till åtgärder. Eftersom e-post och bl.a. MinPlan är de viktigaste kanalerna gällande information till studerande kontaktades dessa studerande och uppmanades lösa ut sitt ÅA-användarnamn. Utformningen av röstningsprogrammets användargränssnitt och instruktionerna gällande användningen är två centrala punkter för ett lyckat genomförande av ett elektroniskt val. Mycket arbete sattes ned på det, både i arbetsgruppen och av den tekniska projektgruppen, och ett flertal versioner diskuterades innan man kom fram till en slutlig version. Planeringen av skärmarnas logiska uppbyggnad och mängden av information på dem är en utmaning. Det faktum att en ny valmetod, acceptansval, användes medförde ytterligare behov av information på skärmarna. För att underlätta för röstarna beslöts att på varje skärm i röstningsprogrammet skulle finnas telefonnummer för dem som behövde ytterligare hjälp. Eftersom röstningsförfarandet i programmet var tvådelat, så att man först markerade sina kandidater och på följande

13 skärm bekräftade dessa, dvs röstade, så var informationen gällande detta och texter på dessa skärmar speciellt viktiga för att undvika att röstaren går ut ur röstningsprogrammet utan att rösten har registrerats. För att minska risken för det fanns i all information kring valen uppmaningen att försöka rösta på nytt om man är osäker på att ens röst hade registrerats. Tydlig information i olika avvikande situationer under röstningen är också viktig. Sådana är t.ex. om man inte är röstberättigad i ett val, om man inte kan rösta pga att sämjoval har förrättats, om man redan har röstat i valet, om man försöker rösta utanför röstningstiden, om man har varit inaktiv i röstningsprogrammet för länge. När den slutliga versionen var klar översattes alla texter till engelska så under valet kunde röstaren rösta på svenska eller engelska. Arbetsgruppen jobbade också mycket med planeringen av informationen kring valet och utformningen av de texter som lades ut på valsidorna i portalen. I god tid före valet fanns där utförlig information om olika saker relaterade till det elektroniska valet. Man kunde också bekanta sig med röstningsprogrammets skärmar och röstningsanvisningarna i god tid före valdagarna. Den tekniska arbetsgruppen på DC hade sedan några intensiva arbetsveckor framför sig då programmeringen av röstningsprogrammet slutfördes. För datacentralens personal anordnades testning av röstningsprogrammet vid två tillfällen och också valnämnden gavs möjlighet att testa. Vallängderna (användarnamn) skapades för alla val och laddades in i databasen. De 14 val som hade förrättats som sämjoval markerades. Också kandidatlistorna för de olika valen inladdades i databasen och sedan var allt klart för val. När röstningsprogrammet stängdes den andra valdagen producerades rapporter över valresultat och valdeltagande i de 24 val som förrättats elektroniskt. En del rapporter som kunde användas för analys av den nya valmetoden togs också ut. Sammanfattningsvis kan konstateras att de första elektroniska valen vid Åbo Akademi genomfördes utan problem. Man kan konstatera att ca 2000 personer röstade, att endast en person valde att rösta i en vallokal, att flera personer röstade från en dator utanför Finland, att endast en handfull personer ringde till de telefonnummer som fanns på alla sidor i röstningsprogrammet och att orsaken då oftast var för att ge positiv feedback

14 DC:s nya interna organisation Stig-Göran Lindqvist Datacentralen är från årsskiftet uppdelad i tre sektioner istället för tidigare sex. En tanke bakom detta är att de nya sektionernas benämningar är mera lättförståeliga än de tekniskt orienterade gamla namnen. De nya sektionerna är regionsöverskridande, vilket för oss DC:are hoppeligen ger orterna en bättre insikt i vad som sker på annan ort, och bättre koordineringsmöjligheter. Vi minskade antalet personer involverade i vissa byråkratiska uppgifter och samtidigt skar vi kraftigt ned antalet DCinterna sektionsöverskridande projekt. De tre sektionerna: - Arbetsstationssektionen är den som ligger den enskilda användaren närmast, den handhar persondatormiljön, användaradministrationen och anskaffningar, samt användarstödet med Orakel/helpdesk, utryckning och närstöd. - Sektionen för IT-system handhar applikationerna, såsom de gemensamma administrativa tillämpningarna, webben, Moodle och andra e-lärandeverktyg, bibliotekets applikationer, videomöten och akademisk programvara. - Sektionen för datakommunikation och serverfunktioner handhar bl.a. hårdvara med reparationer, serverhosting, serveroperativsystem och -basprogramvara, säkerhetskopiering och telefoni. Sektionscheferna är enligt ordningen ovan Jan-Eric Flück, Stefan Levander och Niklas Sjöström. Därtill specificerades två ansvarsområden för att förtydliga samarbetet särskilt med förvaltningen: - För att klargöra det tekniska helhetsansvaret för akademins gemensamma administrativa tillämpningar och för samarbetet med förvaltningen om FÄ:s IT-system skapades ett team inom sektionen för IT-system. Teamet leds av systemchef Susanne Olin. - För att förstärka resurserna för användaradministrationen, användarrättigheter och -information, utsågs en koordinator inom sektionen för arbetsstationssektionen. Arbetet leds av systemchef Barbro Sjöblom. Du som saknar de gamla sektionerna hittar labbets, datakomms och unixsektionens tjänster till stora delar inom

15 datakomm och servrar, databassektionens inom ITsystem, och pc-sektionens inom arbetsstationer. Den tidigare Vasasektionens tjänster är uppdelade mellan de tre nya sektionerna. Om man ser på arbetsuppgifterna på personnivå så sker i allmänhet inga stora förändringar. Du kan fortfarande kontakta den du tidigare skulle ha kontaktat i ditt ärende. Om du inte är säker på vem du ska kontakta så är Oraklet den rätta inkörsporten. Du hittar mera information om sektionernas uppgifter på /dd0904-bilaga5.pdf och via Datacentralen har flyttat tillbaka till ASA Dan Holm, Kim Lindell Datacentralen har flyttat tillbaka till ASA-huset. Tidigare satt vi i B-huset men nu har vi endast kundserviceutrymmen kvar i B-husets första våning medan personalen sitter i C-huset. I C-huset är vi placerade på två våningar, våning 2 och 3. Vi påbörjade flyttandet tillbaka i månadsskiftet november-december Själva flyttande gick relativt smidigt men det tog många månader att finslipa alla detaljer i det nyrenoverade huset. Kundserviceutrymmen Datacentralen har utrymmen och verksamhet i B-huset, där vi har Oraklet, videokonferensrummen Mellanvågen och Kortvågen, multimediarummet Mimers Brunn, stora datorklassen Stansen, arbetsrummet Härden och datorsalen Galvani. Ett kundserviceutrymme, stora videokonferensrummet Långvågen, finns i C-husets andra våning. Stansen har 25 platser med datorer för studeranden och en för en lärare, den är försedd med en tuschtavla, projektor och duk. Den kan bokas via resursbokningen och är avsedd att användas även för undervisning. Om salen inte är bokad är det fritt fram för studenterna att använda salen. Datorerna i Stansen är försedda med operativsystemet Windows

16 Härden är tänkt som ett rum där studenter kan jobba med sin egen bärbara dator. Datorsalen Galvani är inte bokningsbar så det är fritt fram för ÅA:s studenter och personal att utnyttja datorerna. Mimers Brunn fungerar såsom den tidigare gjorde i Chemicum: om du har behov av specialprogramvara eller utrustning som VHS-videokapning eller skanner, så är det bara att boka utrymmet. Där finns fyra datorer, men trots det är det i huvudsak endast en som kan använda utrymmet i taget. Kolla på om du vill veta mera noggrant om vad där finns och vad allt man kan göra där. Även Mimers Brunn kan bokas via resursbokningen. Om något inte fungerar eller om du önskar att dit skall skaffas något kan du kontakta DC:s e-lärandeteam: dc-elarande@abo.fi Mellanvågen B129 och Kortvågen B130 är videokonferensrum, närmare bestämt såkallade gruppvideokonferensrum, vilket betyder att om en grupp vill delta i ett videokonferenssystem kan dessa utrymmen användas. Mellanvågen kan användas för gruppstorlekar 1-18 personer. Kortvågen är, som namnet antyder, menat för mindre grupper upptill 4-5 personer. Långvågen i C-huset kan användas om gruppens storlek är max 32. Utrustningen (videokonferenssystemen) i dessa utrymmen kommer att förnyas under vårens lopp, det har skett mycket utveckling i dessa varvid jag i skrivande stund inte kan säga när och hurudana system anskaffas. Målsättningen är att Mellanvågen och Långvågen förses med HD-system. Utöver videokonferens finns det en Smartboard (och därmed även en projektor) i Mellanvågen. Det är inte ett sammanträffande att lärcentret, Mimers Brunn, Mellanvågen och Kortvågen är placerade i samma utrymme. Lärcentret har en stor roll i dessa utrymmen och system. Datacentralens sköter om att utrustningen fungerar, om anskaffningar och följer med utvecklingen. Lärcentret hjälper till och handleder när det gäller användningen. Speciellt då det gäller att producera läromaterial kan man kontakta lärcentret om man vill ha hjälp. När det gäller namngivningen på allmänna utrymmen har vi utgått från den gamla ASA-fabriken. Videokonfe

17 rensrummen bär namn efter radiovågor så att långvågen är det största rummet. Namnen på datorummen är tagna från namn som funnits på Asa-fabrikens ritningar (på finska: Stanssit, Karaisu och Galvano) Personalen Datacentralens personal sitter alla i C-huset på andra och tredje våningen. På andra våningen hittas datacentralens direktör, kansliet, sektionen för arbetsstationsomgivningen och användarstöd, labbet och IT-säkerhetschefen. På andra våningen finns även videokonferensrummet Långvågen som kan bokas via resursbokningen på nätet. På tredje våningen hittas sektionerna IT-system och tillämpningar samt datakommunikation och serverfunktioner. 2. våningen: 3. våningen:

18 Datacentralens nya maskinrum Leif Basilier I samband med renoveringen av ASA var det också aktuellt att förnya datacentralens maskinrum. Det gamla maskinrummet bredvid Fänriken uppfyllde inte de rekommendationer finansministeriet ställer på ett maskinrum och nu har vi fått ett modernt maskinrum planerat enligt rekommendationer och behov. Det gamla maskinrummet var delvis i användning till början av sommaren och då flyttades apparaturen från det gamla till det nya. På hösten flyttades även de servrar som fanns i Chemicum till det nya maskinrummet. I det nya maskinrummet har vi tänkt mycket på dubbleringar, säkerhet och att spara ström. Kylsystemet bygger på fjärrkyla, men fungerar det inte finns det också ett annat system. Säkerheten har vi ökat bl.a. genom ett automatiskt släckningssystem och ström sparar vi genom att använda sk. blade servers där en server sköter flera virtuella funktioner. Större e-postlådor och hemområden Barbro Sjöblom, Tomas Lindroos Kvoterna för e-postlådorna och de personliga hemområdena har höjts! Kvoterna ändrades redan under sommaren, så detta är en gammal (men god) nyhet! Nu gäller följande startkvoter, vid behov är det möjligt att få högre: studerande personal E-postlåda 500 MB 1 GB Hemområde, pc 300 MB 600 MB Hemområde, linux 300 MB 600 MB Efter att ändringen gjordes har mängden e-post i e-postlådorna ökat drastiskt. Kom ihåg att städa i din e-postlåda och inte spara onödiga stora bilagor här. Notera att alla nya användarkonton inte längre har inloggningsrätt och hemområde på linuxdatorerna. Endast konton för personalen samt studerande som tillhör fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik får in

19 loggningsrätten automatiskt. Om du inte tillhör någon av dessa grupper men ändå behöver kunna använda t.ex. sftp mot ditt webbområde eller logga in på linuxdatorerna, meddela Oraklet om saken så får du rättigheterna. Förändrade gränser och slopade begränsningar i e-post-systemen Gränsen för max-storleken för ett enskilt meddelande som kan skickas via akademins e-post-server är justerad så att en ungefär 20 MB stor bilaga borde kunna skickas. Tidigare var gränsen i praktiken 6MB. Max-storleken för ett meddelande till listservern ( mailman ) är höjd så att ett 1 MB stort meddelande kan skickas. Listorna har därtill skilda begränsningar som varierar från lista till lista, enligt listans användningstyp. Att distribuera filer via e-postlistor är dock fortsättningsvis inte att rekommendera. I webbmailen fanns tillfälligt en begränsning på max 10 adressater. Denna tillkom efter att webbmailservern använts för spam-utskick efter att en användare skickat sitt användarnamn och lösenord till en nätfiskare och ledde till att ÅA svartlistades på många ställen ute i världen i upp till flera veckor. Begränsningen var såpass impopulär bland användarna att den nu har slopats helt. Var alltså noga med att fortsättningsvis aldrig ge vidare ditt ÅA-lösenord till någon annan person. Använd inte samma lösenord på andra ställen heller utan ha skilda lösenord på t.ex Facebook och liknande. Nya e-postlistor för information till personal och studerande Barbro Sjöblom I samband med akademins organisationsändring blev det aktuellt att ändra namn och medlemmar på de e- postlistor som underhålls automatiskt av Datacentralen. Nu finns det listor dels per institution och dels per fakultetsområde, skilda listor för personal och grundsamt forskarstuderande

20 De institutionsvisa listorna är dessa: hf-personal, hf-grundstuderande, hf-forskarstuderande tf-personal, tf-grundstuderande, tf-forskarstuderande pf-personal, pf-grundstuderande, pf-forskarstuderande ipl-personal, ipl-grundstuderande, ipl-forskarstuderande statsvet-personal, statsvet-grundstuderande, statsvet-forskarstuderande rattsvet-personal, rattsvet-grundstuderande, rattsvet-forskarstuderande hha-personal, hhaa-grundstuderande, hhaa-forskarstuderande socvet-personal, socvet-grundstuderande, socvet-forskarstuderande natvet-personal, natvet-grundstuderande, natvet-forskarstuderande it-personal, it-grundstuderande, it-forskarstuderande kt-personal, kt-grundstuderande, kt-forskarstuderande biovet-personal, biovet-grundstuderande, biovet-forskarstuderande Per fakultetsområde finns dessa sammanslagna listor: fakomr_hpt-personal, fakomr_hpt-grundstuderande, fakomr_hpt-forskarstuderande, fakomr_nt-personal, fakomr_nt-grundstuderande, fakomr_nt-forskarstuderande fakomr_sv-personal, fakomr_sv-grundstuderande, fakomr_sv-forskarstuderande hpt står för Fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi nt står för Fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik sv står för Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Dessutom finns listorna: admin-personal, medlemmar är alla akademianställda som inte hör till de övriga personallistorna ovan, t.ex. förvaltningspersonal och de fristående enheternas personal abo-personal, medlemmar är alla akademianställda i Åbo vasa-personal, medlemmar är alla akademianställda i Vasa jstad-personal, medlemmar är alla akademianställda i Jakobstad studerande, medlemmar är alla studerande (både grund

21 personal, och forskarstuderande) på alla enheter medlemmar är alla akademianställda på alla enheter Listornas medlemmar bestäms utgående från informationen i Personec (för personalen) och Sture (för studerande). På studentlistorna finns endast de som är närvaroanmälda. Medlemmarna uppdateras automatiskt en gång per dygn. Det är inte möjligt att själv anmäla sig till eller avanmäla sig från dessa listor! För att förhindra att onödiga meddelanden eller skräppost sänds ut på listorna är de alla modererade, vilket innebär att alla meddelanden måste godkännas av en moderator innan de kan skickas. Om du önskar posta till någon/några av dessa listor, fundera först noga på dels vilka listor som bäst lämpar sig för din målgrupp och formulera sedan meddelandet möjligast kort. Längre information och dokument eller bilder kan du i stället lägga i webbportalen. Några allmänna råd och tips för den som skall skicka ut e-post till ett stort antal mottagare hittar du i webben på Datacentralen > E-post > E-postlistor Studentlistornas medlemmar publiceras inte, men däremot kan du kontrollera vilka medlemmar en viss (institutions) personallista har via webbsidan: Observera att personallistorna ovan ännu saknar vissa stipendiater, forskare, timlärare, civiltjänstgörare och motsvarande vilkas uppgifter inte ännu kan hämtas från Personec. Om du har viktig information som bör nå också dessa grupper måste du använda andra kompletterande listor, t.ex. stipendieforskare@abo.fi eller enheternas egna listor. Moodle Dan Holm, Marika Birell Vår undervisningsplattform Moodle kommer snart att uppgraderas till en mycket nyare produktionsserie: 1.9.x (idag är den nyaste). Många talar redan om Moodle 2 som kommer att bli hittills den största utgåvan av plattformen. Utseende- och användarmässigt blir det inte värst stora förändringar, däremot kommer funktionaliteten att bli bättre. Oberoende av om vi går in för 1.9.x

22 eller 2.0.x kommer vi att kunna erbjuda nya funktioner i Moodle, som t.ex. en modul som integrerar Urkund i Moodle och en modul för att kunna handha anmälningseller deltagarlistor. I mars 2010 utkommer Beta2-versionen av moodle2 vilket betyder att det är mycket nära till en officiell release. I skrivande stund är release datum för Moodle2 stable Vår Moodle är i flitig användning och det är skäl att beakta rekommendationerna för hanteringen av materialet, t.ex. hur du gör när en kurs startar med en ny grupp eller vad som händer med kurser som inte längre används. När en kurs startar med ny grupp Om du själv hållit kursen tidigare, editera i första hand den existerande kursen. Stryk kursdeltagarna ur deltagarlistan samtidigt stryks deras vitsord i Betyg och deras inlämnade uppgifter. Observera att deltagarnas inlämningsuppgifter och vitsord för delprestationer bör uppbevaras minst 2 månader (se tentamensinstruktionen). Betygsboken från den tidigare gruppen kan laddas ner i excel-format och sparas. Om en deltagare registreras en gång till på samma kurs så kommer tidigare inlämnade uppgifter och betyg att igen bli synliga, förutsatt att uppgiften finns kvar. Inlägg i forum stryks inte automatiskt när en kursdeltagare stryks. Diskussionsforum kan vid behov tömmas på inlägg och återanvändas, alternativt kan man dölja eller radera gamla forum och skapa helt nya. Med hjälp av gruppindelning på kursnivå kan forum även användas år efter år utan att den tidigare gruppens inlägg behöver tas bort. Om du övertar en kurs som din kollega tidigare hållit i Moodle, be att kollegan sätter in dig som instruktör i kursen i Moodle. Om läraren inte längre är anträffbar bör ämnesansvariga ge sitt godkännande till att du får tillgång till kursen och kursmaterialet (ett Ok per e-post från ämnesansvariga räcker för att vi skall kunna plocka in dig på kursen). En förutsättning för att du skall få tillgång till kollegans kurs är alltså godkännande av den som skapat kursen eller ämnesansvariga. Innan du börjar editera i kursen, se till att kollegans kursmaterial finns sparat. Om det inte går att använda den existerande kursen kan du be att få en ny kopia av kursen. Meddela dc-elaran

23 och ange exakt kursnamn och kurs-id för den kurs du vill ha kopia av. Då du får en kopia av en befintlig kurs finns inte förra kursens deltagarprestationer eller vitsord med, men allt övrigt material. I kursnamnet kan du ange t.ex. år, enhet eller annat som skiljer den nya kursen från den tidigare, så hittar man lättare rätt version av kursen. Stryk gamla kurser i Moodle Instruktörerna bör se över äldre material som finns i Moodle och stryka sådana kurser som inte längre behövs. Meddela kursnamn och kurs-id för kurser som får tas bort till dc-elarande@abo.fi. Om en kurs har flera instruktörer så behövs ett godkännande från samtliga personer innan kursen kan tas bort, sätt därför en kopia till alla inblandade och be dem bekräfta att kursen kan tas bort. Instruktören ser alla sina egna kurser i Mina kurser -blocket. Kurser som för tillfället inte är aktiva Det är bra att stänga tillgängligheten för en kurs när den inte är aktiv. En kurs som är stängd säkerhetskopieras inte varje natt om det inte görs ändringar i kursen, vilket sålunda belastar servern mindre. Du stänger kursen under Inställningar > Tillgänglighet. Studerandes inlämnade uppgifter och betyg berörs inte av att kursen stängs, och det går sedan bra att när som helst öppna tillgängligheten igen. Att ta med sig material från Moodle i en zip-fil Den som skapat material i Moodle har rätt att ta detta material med sig t.ex. om den slutar jobba vid ÅA eller vill erbjuda kursen vid någon annan utbildningsorganisation (en lärare har förstås bara rätt till det material han/hon producerat själv om man vill använda kollegers material bör man få kollegans tillstånd). Det enklaste sättet att ta tillvara materialet är att ladda ned kursens material i en zip-fil. Det material (dokument, bilder o.dyl.) som finns under filer i administrationsblocket kan du spara som en zip-fil på följande sätt: 1. Gå till Filer i Administrationsblocket 2. Markera de filer du vill spara och välj Skapa ziparkiv. 3. Ge ett namn för filen och klicka igen på Skapa ziparkiv. Zip-filen sparas då i listan tillsammans med alla andra filer

24 4. Högerklicka på zip-filen och välj Spara länk som för att ladda ner arkivet utanför Moodleplattformen. Om du vill spara hela kursen som en zip-fil, t.ex. för att kunna packa upp hela kursen i en annan moodleplattform så gör i stället en säkerhetskopia av kursen och ladda ner den. Om säkerhetskopiering av egna kurser Om man själv vill göra en säkerhetskopia av sin kurs går man tillväga på följande sätt: 1. Klicka på säkerhetskopiering i administrationsblocket. Som default säkerhetskopieras hela kursen inklusive användardata, men inte loggarna. 2. Klicka på nästa. Ett namn för säkerhetskopian finns färdigt föreslaget. 3. Klicka igen på nästa två gånger i rad. En förteckning över säkerhetskopior visas och på datumet kan du skilja din egen kopia från eventuella andra säkerhetskopior. 4. Högerklicka på filnamnet och spara zip-filen lokalt om du vill ta med dig kursen utanför ÅA:s Moodleplattform. Radera zip-filen i Moodle efter att du laddat ner den. Programvarunytt Johan Olin Ny version av Svefix Datacentralen har alldeles i dagarna skaffat en ny version av tillägget för Microsoft Offices stav- och grammatikkontroll, Svefix. Den nya versionen är 2.2 och är kompatibel med Microsoft Office Den kommer att dyka upp på samtliga nya PC-datorer som skaffas till akademin samt i datorklasserna. Utlåningsskivor för Microsoft Windows 7 Ultimate Den senaste Windows-versionen, 7, har såsom Windows Vista en särskild version ämnad för hemanvändning, Ultimate. Genom akademins Microsoft Campus-avtal får vi beställa installationsskivor för detta ändamål. Skivorna kan dock endast användas till att uppgradera Windows Vista-installationer, inte installera helt nya installationer

25 av Windows 7. Akademins anställda får hämta dessa skivor från Anne Adel (tel. 4535, e-post: De är dock inte gratis utan kostar 15. Med varje skiva kommer en särskild produktaktiveringskod. Programvara för Mac-datorer Med anledning av Datacentralens ökade stöd för Macdatorer så tas nedan upp de mest använda programmen på ÅA som finns tillgängliga för Macar. Adobe-program Många av Adobes program finns också för Mac. Licenserna för dessa kostar lika mycket som för motsvarande produkter för Windows. Nedan följer en lista på de vanligaste programmen samt deras normala licenspriser: Acrobat Pro 74 Design Premium 370 Design Standard 257 Dreamweaver 114 Flash Pro CS4 143 Illustrator CS4 114 InDesign CS4 114 Photoshop Extended CS4 143 Licenspriser för Adobe-produkter kan beskådas på Datacentralens hemsida: Microsoft Office 2008 Microsoft Office finns tillgängligt för Macar och ingår i akademins Microsoft Campus-avtal, så det får därför fritt installeras på våra Mac-datorer samt personalens privata Macar. Den senaste versionen är Om man vill få programmet till sin Mac så kan man be sin DC-kontaktperson att bränna en installationsskiva för programmet av image-filen som finns på Datacentralens programserver PCPUB, \\pcpub\akademi\microsoft\office_ Mac_2008_English.ISO, eller så kan man kontakta Oraklet och därifrån få tag på programmet. Mac-versionen av programmet behöver ingen licenskod. SPSS Statistikprogrammet SPSS, som nu har egentligen temporärt bytt namn till PASW (Predictive Analytics Software),

26 finns nu tillgängligt för Mac-datorer. Användare som önskar installera programmet kan kontakta Datacentralens helpdesk Oraklet (tel.nr. internt 4777, e-postadress: Användarna behöver inte genast betala någon avgift för att få använda programmet, utan Datacentralen kollar upp användningen per läsår och på basen av den fakturerar den ifrågavarande enheten så att säga på efterhand, på samma sätt som vi nuförtiden också gör med Windows-versionen av SPSS. Installeringen av programmet följer de normala installationsrutinerna för Macar, men de viktiga punkterna i installeringsskedet, valet av Network License som typ av licens man har och att man skriver in det korrekta namnet på akademins SPSSlicensserver, är de samma som för Windows-versionen. Windows 7 Mattias Eriksson, Jens Granlund, Jan-Eric Flück Nya operativsystem kommer och gamla utgår. Beträffande Windows har utvecklingen igen vandrat vidare. Microsoft nådde ju inte någon större succé med sin lansering av Vista och de flesta organisationer fortsatte köra XP som standard på samma sätt som akademin. Nu har Windows 7 lanserats och inledningsvis kan man konstatera att Windows 7 är vad Vista borde ha varit. Windows 7 är alltså en vidareutveckling av just Vista och har t.ex. samma drivrutinskoncept. Microsoft har annonserat att Windows 7 är den sista Windows-versionen som lanseras i både 32- och 64-bitarsversioner, i fortsättningen satsar man enbart på 64 bitars versioner. Största direkt märkbara fördelen med 64 bitars operativsystem är att man kan utnyttja mera primärminne på sin PC. Med 32-bitars Windowsversioner är den hanterliga mängden primärminne begränsad till 4 GB varav inte ens allt direkt kan utnyttjas av processorn beroende på att grafikkort etc. tar en del av kakan. Windows 7 vid ÅA Vid akademin har vi nu Windows 7 som standardoperativsystem på nya PC:n som anskaffas. Vi tänkte passa på att på samma gång nu övergå till 64-bitars operativsystemversioner. De Pc:n som funnits på akademins rekommendationslista har redan i flera år haft möjligheten att köra 64-bitars

27 operativsystem, vilket innebär att det även kommer att vara möjligt att uppgradera befintliga Pc:n att köra Windows 7. Akademin har en campuslicens för Microsofts produkter och den täcker även uppgradering av operativsystem, vilket innebär att det inte blir några extra licenskostnader då man uppgraderar till Windows 7. Vi har emellertid inte tänkt uppgradera alla Pc:n vid akademin, utan vi kommer fortfarande att stöda XP. Systemen kommer nog fortfarande att fungera med XP. Beträffande Vista så lönar det sig i regel att uppgradera till Windows 7, eftersom de Pc:n som klarar av Vista även klarar av Windows 7 utan problem. Uppgradering och hårdvarukrav I många fall går övergången naturligt i och med att maskinparken förnyas och de nya Pc:n som införskaffas är utrustade med 64-bitars versionen av Windows 7. Vid behov kan man nog uppgradera gamla XP-baserade Pc:n också men i stort sett är avsikten att Windows 7 tas så småningom i bruk i takt med att akademins maskinpark förnyas. Om man vill uppgradera en gammal PC till Windows 7 så bör man först kontrollera att den uppfyller följande kriterier: Rätt ny PC (max ca 2 år) 2 GHz processor 2 GB primärminne, helst 4 GB Minst Ca 30 GB C-partition (minst 20 Gb ledigt) Grafikenhet som stöder DirectX 9.0 med 128 MB för Windows Aero Därtill bör man notera att Windows 7 har egna drivrutiner jämfört med t.ex. XP och att det kanske inte finns tillgängligt Windows 7 drivrutiner för diverse äldre hårdvara. Windows 7 versioner Windows 7 kommer på samma sätt som Vista i ett otal olika versioner: För användning inom akademin är det värt att observera att det just är Enterprise-versionen som används

28 Utgåva: XP-mode Aero Media BitLocker 64-bit MUI Starter Nej Nej center Nej Nej Nej Nej Home Nej Ja Ja Nej Ja Nej Premium Professional Enterprise Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ultimate Ja Ja Ja Ja Ja Ja För hemanvändning kan Windows 7 Ultimate 64 skaffas från datacentralen. Kompatibilitet De flesta program som fungerat med tidigare versioner av Windows fungerar också med Windows 7. Om man uppgraderar en äldre maskin är det en god idé att köra Windows 7 Upgrade Advisor för att se om maskinens hårdvara och programvaran är kompatibel med Windows 7. Om man trots allt har problem med programkompatibiliteten, kan man modifiera ett programs genväg och göra kompatibilitetsinställningar. En sista utväg är att installera XP-Mode. XP-mode går ut på att man kör en virtuell Windows XP SP3 dator med hjälp av Windows Virtual PC under Windows 7. Virtual PC kräver att datorns processor har stöd för virtualisering (Intel VT eller AMD-V), funktionen måste också vara på i BIOS. Äldre kringutrustning som inte har drivrutiner för Windows 7 kan ofta köras i XP-mode. Egenskaper hos Windows-7 Sedan Windows XP har Windows utvecklats enormt, många förbättringar har dock skett under ytan och är inte så synliga för slutanvändaren. Användargränssnittet i Windows 7 har förnyats, dock inte så radikalt att man behöver någon längre inlärningsperiod. För de användare som hoppar direkt från Windows XP till Windows 7 kan användargränssnittet Windows Aero, som introducerades i Windows Vista och förbättrades i Windows 7, kännas nytt. Funktionen för fjärrhjälp (Remote Assistance) har funnits länge i Windows, nu har den blivit riktigt bra. Easy Connect gör uppkopplingen enkel och fungerar också genom de flesta brandväggar. Inbyggt stöd för WWAN är en välkommen nyhet, då allt flera använder mobilt bredband

29 Sökfunktionen har förbättrats och man kan enkelt söka igenom lokala medier, externa medier och nätverksenheter, samt bibliotek (libraries). Redan i Windows 7 förbättrades brandväggen så att den också kan skydda mot utgående trafik, i Windows 7 är användningen enklare och stöder olika profiler för hem, arbete och offentliga platser. Samtidigt så har F-secure kommit ut med en ny version av antivirus som drar betydligt mindre resurser av datorn än de tidigare har gjort. Denna version fungerar nu också på Windows 7. En funktion man kan använda på känsliga arbetsstationer är AppLocker (Enterprise&Ultimate) för att förhindra att andra program än de man tillåtit ens kan starta. I kombination med BitLocker, ett sätt att kryptera hårdskivan, kan man göra en arbetsstation säkrare än som tidigare var möjligt. Resursövervakaren är kraftigt förbättrad och är till stor hjälp vid sökning efter prestandaproblem. PowerShell 2.0 är nu standard i Windows 7 och är en enorm förbättring jämfört med tidigare Windows versioners scriptingmöjligheter. Vissa funktioner som ingått i tidigare versioner av Windows är bortlämnade, dessa kan laddas ner från download.live.com. Bland dessa kan nämnas Messenger, Mail, Photo Gallery och Movie Maker. Microsoft Office versioner Jan-Eric Flück, Mattias Eriksson Microsoft kommer med ojämna mellanrum ut med nya versioner av både operativsystem och annat. Det är ju nu aktuellt med Windows 7 på akademins nya datorer och det blir även dags att så småningom gå vidare från Ms Office 2003 till nyare versioner dvs. nu i första hand till Ms Office 2007 men den nya Ms Office 2010 knackar redan på dörren. Det är några saker som gör att det kan kännas besvärligt att övergå till nya versioner och främst tänker man på användargränssnittet. Gamla funktioner återfinns på nya

30 ställen, en del saknar man och det är svårt att alltid hitta hur man skall få något utfört som man precis visste hur man skulle göra i den gamla versionen (allt var bättre förr). För det mesta är det dock mest en vanesak och bara man använder den nya versionen en tid så glömmer man snabbt hur det egentligen var i den gamla versionen, så det är vanligen ett övergående problem. Ett annat och i många fall mera besvärligt är att filformaten ändras vilket brukar ge praktiska problem. Alla nya versioner för inte automatiskt med sig nya filformat. I praktiken betyder det att de nya versionerna använder sig av nya filformat och filerna går då inte att öppna med gamla versioner medan de nya programversionerna nog kan läsa (och oftast även skriva) gamla filformat. Nu med Ms Office 2007 kommer även ett nytt XML-baserat filformat. Den synliga skillnaden är att filändelsen har ett x på slutet i filändelsen, t.ex. för Word 2003 är ändelsen.doc medan den för Word 2007 är.docx. Det nya Ms Office 2007 kan alltså automatiskt läsa gamla filer och det finns även en möjlighet för det gamla Ms Office 2003 att hantera filer i det nya formatet. Microsoft Office Compatibility Pack för Word, Excel och PowerPoint 2007-filformat ger en möjlighet att öppna, redigera och spara filer i de nya filformaten i Word, Excel och PowerPoint I och med att allt flera datorer förses med de nya versionerna kommer ju problemen att minska, men under en övergångsperiod krävs att man är medveten om problematiken. Det krävs för tillfället alltså lite extra omtanke när man sänder filer i det nya format då det är möjligt att mottagaren inte kan läsa eller arbeta med filerna. Ett sätt att undvika detta problem är att välja save as och välja att spara som det tidigare filformatet för office-dokument. Ett annat alternativ om filen enbart ska distribueras och inte ändras av mottagaren är PDF. I samband med att vi vid ÅA övergår till Windows 7 som operativsystem så går vi nu även helt in för nya Ms Office versioner. Det innebär att alla nya Pc:n som köps innehåller Windows 7 och Ms Office 2007 automatiskt. Många gamla XP-datorer är redan utrustade med det nya Ms Office 2007 och vår campuslicens med Microsoft tillåter oss att uppgradera även övriga gamla Ms Office 2003 till 2007 versionen. Även ÅA:s dataklasser kommer att under året utrustas med Windows 7 och Ms Office Svefix finns nu även för Office 2007 och kommer automatiskt med nya maskiner

31 Macintosh OS X vid Åbo Akademi Petri Vuorinen Datacentralen har gjort en satsning på att underlätta användningen av Mac-datorer i ÅA:s datanät. Vi har koncentrerat oss på några av de viktigaste basfunktionerna såsom autentiseringen, uppkopplingen till fillagerservicen (pchome, home), nätprintningen, VPN-servicen och antivirusskyddet. I denna artikel finns en användningsguide för dessa funktioner. Se också artiklarna om upphandlingar ( upphandling av enskilda varor?,... på hårdvarufronten och programvarunytt ) Frågor gällande dessa basfunktioner kan riktas till Oraklet i Åbo eller helpdesken i Vasa. Hands-on -stöd eller mera allmänt Mac-stöd för den enskilda användaren har vi tyvärr inte möjlighet att erbjuda. Ett sådant skulle kräva en resursökning åt IT-stödet. Basfunktionerna garanterar i sig inte att enskilda tilllämpningar nödvändigtvis fungerar på Mac. Exempelvis är många av de stora administrativa systemen planerade huvudsakligen för Windowsmiljön, och fungerar följaktligen dåligt eller inte alls på Mac. Anslutning av en mac till AD-domänen En Macintosh OS X dator Leopard(10.5) och Snow Leopard(10.6) med flera användare kan adderas på domänen på liknande sätt som Windowsdatorer för att möjliggöra inloggningar med användarnamn och lösenord som finns i Active Directory (ditt Windows-användarnamn och lösenord). Addering av en dator till domänen kräver extra rättigheter, så detta utförs av DC. Då datorn väl är medlem i en domän sker inloggningen på samma sätt som på en Windowsdator. Om hem- och webbområdet Efter att imaginära användaren kanka har loggat in på datorn kommer den enkelt åt sitt hemområde samt webbområde genom att gå till Go-menyn och välja alternativet Connect to Server (snabbval command-k) se figur

32 Figur 1 I rutan Server Address skriver användaren sedan t. ex. smb://web.abo.fi/användarnamn för att komma åt sitt webbområde (se figur 2). Genom att trycka på + -knappen bredvid sparas sökvägen i favoriter även till nästa inloggning. Figur 2 I Figur 2 visas tre alternativa hemområden i favoriter delen. Den översta är för användare i Vasa (och Helsingfors). Det mittersta är för användare i Jakobstad. På tredje raden finns sökvägen för användare i Åbo vars användarnamn börjar med en bokstav mellan A-K. För övriga användare på AKADEMI-domänen är sökvägen smb:// pchome2.abo.fi/pchome2/användarnamn. Utskrifter Utskrifter från olika program fungerar helt normalt via File-meny och Print -alternativet (command-p). I figur 3 sker utskriften via printserver print till skrivaren duplicate. Efter att användaren kanka tryckt på print-knappen dyker det upp ett autentiseringsfönster (se figur 4). Kryssar användaren i checkboxen Remember this password in my keychain behöver autentiseringen endast göras en gång

33 Figur 3 Figur 4 Ifall ingen skrivare finns färdigt installerat kan detta enkelt göras, bara man har tillgång till lokala adminstatörens användarnamn och lösenord. I Äppelmenyn finns alternativet System Preferences och där genomför man ändringar i konfigurationen av systemet. Genom att dubbelklicka på alternativet Print & Fax dyker en ruta upp (se figur 5)

34 Figur 5 Genom att klicka på låset längst nere i vänstra hörnet i figur 5 (se även figur 6) dyker det en ruta upp som kräver lokaladministratörs användarnamn och lösenord (se figur 7). Figur 6 Figur 7 Efter lyckad autentisering är + och tecknena inte längre dimmade i printers -rutan (figur 5, lite ovanför låset) och genom att klicka på + -tecknet får man upp alla skrivare som är definierade i Active Directory och man kan välja den man vill och trycka på knappen add (figur 8)

35 Figur 8 Efter att ändringarna utförts klickar man på låset igen (se figur 9) för att stänga ändringsmöjligheterna. Figur 9 Virtuellt Privat Nätverk (VPN) VPN är bra att ha då man jobbar utanför Åbo Akademi. Genom att konfigurera en VPN-koppling kan allt ovannämda utföras var som helst, bara det finns en internetförbindelse på stället. Äldre Mac OS dvs 10.4 och tidigare konfigureras på ett lite annat sätt (hittas i webbportalen Anställda > Stödenheter > Datacentralen > Guider och information > Guider > Kommunikation > VPN > PPTP VPN, Mac OS X)

36 Figur 10 VPN-kopplingen görs också via Äppelmenyn/System Preferences/Network. Ändringar kräver administratörsrättigheter dvs. att hänglåset öppnas (se Figurer 5-9). Efter lyckad autentisering kan man lägga till VPN/PPTP (se figur 10). Service name får man själv välja t ex till Åbo Akademi VPN. Figur

37 Figur 11 innehåller några nödvändiga inställningar: Server Address: aa-vpn1.abo.fi Account Name: Beroende på domän antingen AKADE- MI\användarnamn eller VASA\användarnamn Encryption: Automatic (128 or 40 bit) Kryssa även i Checkbox Show VPN status in menu bar så hittar Du enkelt VPN-uppkoplingen i framtiden ( se figur 12) Figur 12 Antivirus F-Secure som används även på Windowsdatorer vid Åbo Akademi har kommit ut med en beta version för Mac OS 10.5 (Leopard) & 10.6 (Snow Leopard) som fungerar hyfsat. Programmet kan laddas ner från fsecure.com. Då F-Secure någon i framtiden kommer ut med en skarp version undersöks möjligheter att dela ut programmet centralt till alla maccar på abo.fi men tillsvidare bör installationen skötas manuellt. IT-stödet Kim Lindell, Stefan Levander Vi har nu haft i bruk det nya IT-stödsystemet ca 2 år och erfarenheterna är positiva. Inkommande IT-problem går idag huvudsakligen via helpdesken som har blivit bra på att lösa ÅA:s standard-it-problem. Trots det har vi tidvis problem att hinna med alla ärenden. Vårt ärendehanteringssystem hjälper oss att hålla reda på ärendena och du kan själv följa med hur ditt ärende framskrider samt vem som löser det genom att logga in på Även Vasas ärenden finns med här

38 Ärendehanteringsstatistik från 2009 Ärendehanteringssystemet Request Tracker (RT) är i flitigt bruk, under de aktivaste månaderna kommer det in upp till 30 IT-problem per dag. Figuren nedan visar antalet ärenden per månad, där september är den aktivaste med 657 inkommna ärenden. Personalnytt I Åbo har utryckningsteamet fått några nya ansikten. En ny civiltjänstgörare, Andreas Vuorinen, som kommer att hjälpa till med lösande av allmänna IT-problem. Till utryckningsteamet hör även ÅA-praktikant Petteri Karvinen och två praktikanter från Åbo yrkesinstitut, Nathaniel Jutti och Roni Vilhonen. De kommer att praktisera vid akademin fram till maj. John Sjöholm är nu anställd vid DC som IT-instruktör. Han är med i utryckningsteamet samt sitter i helpdesken 1 dag per vecka. Under året kommer vi även att anställa tilläggsresurser till utryckningsteamet.en fullständig lista över IT-stödpersoner hittas på webben: Andra nyheter Oraklets telefonnummer 4777 är nuförtiden en telefonkö vilket betyder att man kan bli kvar i telefonkön om Oraklet har ett annat samtal eller är upptagen. Om man ringer utanför Oraklets öppethållningstider får man nu ett automatiskt meddelande om våra öppethållningstider. Kön har nyligen tagits i bruk och ger oss också möjligheter att kontrollera hur mycket samtal som kommer in till Oraklet samt andra uppgifter som samtalens längd samt antalet samtal i kön etc

39 Det har kommit ut en ny version av RT som vi planerar ta i bruk, vilket då betyder ett lite förbättrat gränssnitt när man loggar in till Helpdesk i Vasa Helpdesk i Vasa fortsätter som tidigare, dvs dc:s interna reform påverkar inte arbetet i Helpdesk nämnvärt. Vi har fått god respons av arbetet i Helpdesken och kommer naturligtvis att fortsättningsvis utveckla stödet. Du kontaktar oss i Vasa antingen via adressen helpdesk-vasa@abo.fi eller via telefonnumret (06 324)7000. Upphandling av enskilda varor? Stig Söderback Då det gäller köp av varor till Åbo Akademi begränsas tillvägagångssättet av lagen för offentlig upphandling. I bestämmelserna definieras gränserna för vilka regler som ska följas vid upphandlingen. Tröskelvärdet för nationell upphandling är för tillfället och för EU-upphandling Upphandlingar vars totala kostnader ligger över tröskelvärdet måste konkurrensutsättas. När beräknandet av upphandlingens värde görs ska hela organisationens anskaffningar av samma produkt beaktas, det vill säga alla upphandlingar som görs till hela Åbo Akademi. Vid upphandling av till exempel bärbara datorer ska värdet beräknas som värdet av alla bärbara datorer som köps till Åbo Akademi under ett budgetår. Inköp av en bärbar dator till en enhet kan alltså inte, trots kostnadens litenhet, automatiskt ses som en upphandling som ligger under nationella tröskelvärdet, utan hela universitetets anskaffningar borde koordineras. Statens upphandlingsorgan Hansel har konkurrensutsatt bland annat IT-produkter och gjort ramavtal som kan an

40 vändas för att inköp av varor kan göras i enlighet med lagstiftningen. Ramavtalen begränsar vilka produkter som får köpas och via vilka återförsäljare man får köpa.... på hårdvarufronten Stig Söderback TFT-skärmar Formatet på platta skärmar har under de senaste åren gått från den vanliga 4:3 fördelningen till nästan enbart skärmar av Wide format. Det innebär att arbetsytan på nyare skärmar blivit bredare men inte högre, trots ökad tumstorlek. Den mest populära skärmstorleken är för tillfället 22 med en upplösning på 1680 * 1050 punkter. Då det gäller större skärmar, 24 och uppåt, har tillverkarna mer och mer övergått till en upplösning som överensstämmer med TV:ns Full HD format, 1920 * Den tidigare vanligaste upplösningen i den här storleksklassen, 1920 * 1200, är ofta mer praktisk för vanlig datoranvändning på grund av det sätt många applikationer är uppbyggda på. Övergången till Wide-format märks också på utbudet av bärbara datorer. De flesta tillverkare har helt tagit bort modeller med 4:3 skärmar från sortimentet. Prisutvecklingen på platta skärmar har varit intressant de senaste åren. Om man ser på de modeller som varit de mest köpta så har medelpriset gått från ca 500 per skärm till ca 160. Till stor del på grund av den här utvecklingen har priset på en normal sammansättning av bordsdator med skärm, lämplig för vanligt arbete, sjunkit till ungefär 800. Intel En ny familj bestående av processorerna i3, i5 och i7 finns nu tillgängliga på marknaden. Processorerna i den nya familjen har byggts för att automatiskt kunna fördela

41 belastning mellan processorns olika CPU:n, har större Cache och lägre energiförbrukning. Kombinerat med snabbare DDR3 minne och nytt chipset från Intel är resultatet en snabbare och effektivare dator. De bordsdatorer av normal sammansättning som köps via DC är baserade på i5-varianten med ett moderkort från Asus, P7P55-M. Bärbara datorer kommer också att kunna dra nytta av den nya processorfamiljen med dess lägre energiförbrukning. Nya modeller med den nya processorn är på väg ut på marknaden. Mer information om dessa nya modeller och annat gällande hårdvaruanskaffningar hittas på DC:s hemsida under rubriken Anskaffningar. Mac Hansel har som bekant inte Mac på sina upphandlingslistor. Datacentralen kan nu ge ett visst stöd vid upphandling av Mac-datorer och jag vill i samband med det informera att Helsingfors Universitet har gjort ett ramavtal med återförsäljaren Humac för inköp av Mac. Åbo Akademis enheter kan också köpa Mac-datorer till samma villkor som ges i avtalet. Datacentralen erbjuder rådgivning vid planerade inköp av Mac-datorer och tar hand om själva upphandlingen för att koordinera akademins inköp. Mer information om köp via Mac-ramavtalet kan man få från den valda leverantören Humac. Hur många skrivare behövs? Kenneth Sandholm Hur många skrivare behövs? Svaret är förstås inte helt entydigt. Ser vi till utskriftsmängderna så skulle vi klara oss med mindre än tio skrivare i Åbo, men då kan det bli lite mycket spring för de stackars olyckliga som inte råkar sitta i närheten av en. Det är dock ett faktum att vi har en stor överkapacitet när det gäller utskrifter

42 Det tas i medeltal ut kring 2450 lappar per nätskrivare per månad i Åbo, medianen är runt 1090*. Det är verkligen lite. Exempelvis Hewlett Packard rekommenderar en användningsgrad på ca sidor och månad. Andra (som inte säljer skrivare, utan underhåller datormiljöer) rekommenderar ända upp till en tredjedel av maxkapaciteten - det innebär sidor per månad. (En vanlig nätskrivare, HP LaserJet 4015N, får här statuera exempel.) Hur många skrivare finns det då? Det är en fråga som inte är alldeles enkel att svara på. Det finns ca. 260 nätverkskopplade skrivare i Åbo som sköts via Datacentralen, men sen tillkommer en massa personliga skrivare och andra vildhästar. Hur är det såhär då? Orsakerna är förstås många. Olika instanser inom Akademin samarbetar inte om fördelningen av utskriftskostnaderna, både direkta (apparaten, färgkassetter, papper, reparationer...) och indirekta (stöd och underhåll). Enheternas skrivare är relativt billiga i inköp och kostnaderna blir enkla att bokföra ( vårt papper och vår färg ). Kopiatorer fungerar idag ypperligt som skrivare, men detta utnyttjas i princip inte alls. Det anses att känsliga utskrifter (som tenter och avtal) måste ha en skyddad (läs: inlåst) skrivare då möjligheterna att elektroniskt låsa utskrifter varken används eller tas i beaktande när skrivare skaffas. Gamla, föråldrade skrivare har en tendens att hänga kvar i systemet även om en ny skaffas eftersom de aldrig blir mekaniskt utnötta. De lever kvar som någon halvdålig reservskrivare. Det finns säkert en hel del mänsklig bekvämlighet inblandat också. Det är inte många som tänker på att en skrivare är förbrukningsvara. Den är konstruerad att spotta ur sig en viss mängd papper, därefter är den mekaniskt utnött och ska bytas ut - precis som en dator är den gjord för tre till fem års användning. En gammal, heterogen skrivarpark ställer till med bekymmer. Skrivaren fungerar inte med nya operativsystem, det krävs lagerhållning av en mångfald av föråldrade färgkassetter, hög strömförbrukning (både i stand-by och bruk), de smutsar ner luften och så vidare. Idag finns en mängd med skrivare som är över tio år gamla och aldrig kommer att nyttjas till slut, eller tills investeringen gett maximal avkastning så att säga. Deras räkneverk står på en bråkdel av maximala antalet sidor, men elektroniken börjar äta upp sig själv. Elektronikfel är * Baserar sig på statistik för sista halvåret

43 vanligaste dödsorsaken för skrivare i akademin, inte att de skulle vara slutkörda. Vad och om något ska göras tycker jag gott kunde diskuteras inom hela akademin. Datacentralen har en bra uppföljning av printeranvändning för de skrivare som är kopplade i nätet och kan lätt ge info om vad, vem, när, hur mycket och vart det har skrivits ut. Att fördela kostnader för gemensamma skrivare skulle gå relativt enkelt. Även kopiatorerna borde utnyttjas mycket mer för utskrifter. Klassnytt Petri Vuorinen, Thomas Anderssén, Johan Olin, Jan-Eric Flück Akademin har diverse datorklasser och -salar i Åbo, Vasa och Jakobstad. De bokningsbara klasserna är i första hand avsedda för undervisning men då ingen undervisning pågår är det fritt att använda datorerna. Datorsalarna är avsedda för fritt studiearbete, de kan inte bokas. Notera även att med sitt akademikonto kan man använda samtliga klasser och salar oberoende av ort. Information om klasserna finns på Datacentralens hemsida på: Datorklasser och -salar i Åbo Datacentralen sköter om sammanlagt 8 st. Windows-datorklasser och -salar i Åbo. Av dessa är 4 bokningsbara klasser, medan de övriga 4 är datorsalar. Dessutom finns det endel allmänna Windows-datorer utspridda lite här och var, t.ex. i Arkens korridorer och på Hyllan i apparathallen i Axelia. Mimers brunn i ASA-huset är avsett för multimediaprojekt (4 maskiner, med speciell utrustning). Pingvinfarmen i ICT-huset, rum A3028, är en bokningsbar Linux-klass med 18 maskiner, varav en med projektor. Nedan följer allmänna samt hårdvaruspecifikationer för varje klass

44 Aeonklassen och -salen Plats: Gripen, Tavastgatan 13, våning 2 16 maskiner i klassen + 11 st. maskiner i salen, med Windows XP Pro, Service Pack 3, projektor. Osborne Pro G45 Processor: Intel E8500 Moderkort: Asus Minne: 4096 MB Hårdskiva: 250 GB Grafikkort: nvidia 8400GS Skärm: Samsung Syncmaster 2243 BW 22 DVD+-RW-station Logitech tangentbord och mus Arkens datorsal Plats: Arken, Fabriksgatan 2, våning 1, ingång vid Biskopsgatan 26 st. maskiner med Windows XP Pro, Service Pack 3 (kommer inom kort att ominstalleras med Windows 7 Enterprise) Osborne Pro G45 Processor: Intel E8500 Moderkort: Asus Minne: 4096 MB Hårdskiva: 250 GB Grafikkort: nvidia 9500GT Skärm: Sony 17 DVD+-RW-station Logitech tangentbord och mus ASA-klassen och -salarna I samband med Datacentralens flytt tillbaka till ASAhuset har det skaffats datorer till en ny stor datorklass. Förutom klassen finns det en datorsal och ett arbetsrum utan bordsdatorer avsett för studerande med egna bärbara datorer. Alla tre utrymmen finns i ASA-B, I vån. Den nya klassen har 26 maskiner på vilka det har installerats den senaste versionen (7) av Microsofts operativsystem Windows. För tillfället finns ingen projektor i klassen men en sådan kommer att skaffas snart. Plats: ASA-huset, Fänriksgatan 3B, våning 1 26 st. maskiner (klassen) med Windows 7 Enterprise + 13 st. maskiner (datorsalen) med Windows XP Pro, Service Pack

45 Osborne Pro i5 Processor: Intel Core i5-750 Moderkort: Asus Minne: 4096 MB Hårdskiva: 250 GB Grafikkort: nvidia 8400GT Skärm: Samsung Syncmaster 2243 BW 22 DVD+-RW-station Logitech tangentbord och mus Axeliaklasserna Plats: Axelia, Biskopsgatan 8, våning 1 21 (klassen) + 24 (datorsalen) st. maskiner med Windows XP Pro, Service Pack 3, projektor DTK Power Processor:: Intel 3.2 GHz Dual Core Minne: 1024 MB Hårdskiva: 80 GB Grafikkort: ATI X MB Passiv Skärm: Samsung Syncmaster 204B 20 DVD+-RW-station Logitech tangentbord och mus Biocity-bibliotekets PC:n Plats: Biocity, Artillerigatan 6, våning 1 12 st. maskiner ( datorsal ) med Windows XP Pro, Service Pack 3 Osborne Pro G33 Processor: E6550 Intel Core 2 2,33 GHz Minne: 2048 MB Hårdskiva: 250 GB Grafikkort: PX7200GS 256 MB Skärm: 19 Samsung 940B DVD+-RW station Hankenklassen Plats: Hanken, Henriksgatan 7, våning 3 15 st. maskiner med Windows XP Pro, Service Pack 3, projektor Lenovo M55 Processor:: E6400 Intel Core 2 Duo Minne: 2048 MB Hårdskiva: 80 GB Grafikkort: integrerat med DVI-utgång Skärm: 19 Samsung 940B DVD+-RW station

46 Programvara Aeon Följande programvara finns installerad på samtliga Windows-datorklasser och -salar i Åbo (versionsnummer har lämnats bort för de flesta program eftersom dessa varierar från utrymme till utrymme): Adobe Flash Player Adobe Reader F-Secure Client Security GIMP Microsoft Enterprise 2007 Microsoft Office Language Pack 2007 Finnish/suomi Microsoft Office Language Pack 2007 Swedish/svenska Microsoft Office Professional Edition 2003 Microsoft Proofing Tools Kit 2007 Mozilla Firefox Mozilla Thunderbird OpenOffice.org Picasa 3 QuickTime R for Windows SSH Secure Shell X-Win32 Dessutom har datorerna specialprogram installerade. Nedan följer en förteckning över specialprogramvara för resp. klass. 1st Page AFPL Ghostscript 7.04 AMOS 6 Arachnophilia 5.2 Crimson Editor DivX Player GGobi Interactive Graphics Platform Google Earth GSview 4.3 LabOra Bibelverktyg + Gudstjänst Macromedia Dreamweaver 3 Macromedia Shockwave Player Manifold System 6.50 Maple 9 MIM Oracle JInitiator PowerDVD SAP GUI 7.10 SecondLife Voyager Build

47 Arken ASA Axelia Dialang V1 Beta SHAZAM Professional Edition Skype 3.8 Winamp VoipStunt Adobe Photoshop CS2 (endast i den mindre klassen) CorelDraw Graphics Suite X4 (endast i den mindre klassen) Maple 9.5 Photoshop CS SecondLife Skype 4.1 SPSS (endast i den mindre klassen) Winamp VLC media player Wolfram Mathematica 7 Voyager Accord SDK 5.1 Runtime Adobe Shockwave Player AFPL Ghostscript 7.04 Autodesk Inventor 5.3 CHEMKIN Crimson Editor Ebrary Reader Exceed 2006 Fluent GSview 4.3 HSC Chemistry 6.2 Inkscape 0.46 ISIS Draw 2.4 Standalone Maple 9.5 Mathcad 2000 Professional MATLAB R2006b (fasta licenser i den bokningsbara klassen, flytande i PC-rummet) MDL Crossfire Commander V6 SP1 Mechanical Desktop 6 Microsoft Fortran PowerStation 4.0 Microsoft Project 98 Microsoft Visual C Redistributable MIM Modest 6.1 OLI Alliance Suite for Pro/II 7.x Oracle JInitiator

48 Biocity-biblioteket Hanken Origin 7.5 Paint Shop Pro 4.14 Power Archiver PowerDVD Real Player SciFinder Scholar 2006 Scribus Sculpt 3.0 SHAZAM Professional Edition Supremica TAO Teraterm Pro Tortoise SVN Winamp Windows Internet Explorer 8 Visual Fortran 6.0 Volo View Express X-DSS client version ArcGIS Desktop DivX Player Ebrary Reader Eudora GSview 4.9 ImageMagick Q16 JEdit 4.2 Macromedia Breeze Meeting 5 Add-in Macromedia Shockwave Player MiKTeX 2.6 MIM Nero OEM PDFCreator PowerArchiver PowerDVD Python RealPlayer Basic Skype 3.6 SPSS 17 (endast på en maskin) Svefix 1.1 Winamp Windows Internet Explorer 8 X-DSS client version ArcGIS Desktop Ebrary Reader Enhanced Shapefile Creator 2.00 Macromedia Shockwave Player Maple 11 Microsoft Visual C Redistributable

49 MIM Nero OEM Power Archiver PowerDVD Python QSR NVivo 7 RealPlayer Basic SHAZAM Professional Edition Skype 3.8 SPSS Statistics 17.0 Winamp Windows Internet Explorer 7 X-DSS client version Annat nämnvärt Såsom framgår av listan över specialprogram installerade i datorutrymmena i ASA-huset ovan så finns statistikprogrammet SPSS numera installerat i datorsalen (den som inte går att boka för undervisning), men har avinstallerats från datorsalen i Gripen (den som inte går att boka för undervisning). Programmet finns som förut också installerat i Hankens PC-klass. Datorutrymmena i Åbo har i skrivande stund Windows XP installerat. Vid den reguljära ominstalleringen och uppgraderingen av klasser kommer alla att ersättas med Windows 7. Samtidigt kommer Svefix 2.2 att installeras. Datorklass i Jakobstad I Jakobstad finns en bokningsbar PC-klass med 10+1 Windows XP-datorer, samt en nätkopplad printer (Jasse). Lärardatorn är kopplad till en videokanon och dessutom utrustad med skanner. De vanliga programmen samt SPSS finns installerat i de här maskinerna. Det är fritt att använda datorerna för alla studerande/personal inom ÅA som till äventyrs råkar befinna sig i Jakobstad. Utanför datasalen i korridoren finns också sex allmänna icke bokningsbara datorer. I dessa datorer finns inte SPSS, men nog de andra normala programmen. Ta kontakt med IT-instruktören i Jakobstad om du behöver hjälp. Datorklasser i Vasa Datorklasserna G402, G404 och G405 går att boka för undervisning. G402 har 19 datorer med Windows XP SP3 operativsystemet. G404 har 7 datorer för undervisning av mindre grupper och G405 har 19 datorer, båda har Windows 7 som operativsystem. SPSS finns installerad i

50 G402 Tysta klassen G402, G403 och G404 medan statistikprogrammet R finns installerad i alla klasser. Följande programvara finns installerat i alla klasser: Adobe Reader Microsoft Office 2007 Mozilla Firefox OpenOffice Quick Time R Real Player Skype VLC MediaPlayer Windows Live Messenger Windows Media Player Närmaste skrivaren heter klasse och även en skanner finns i klassen. Följande extra programvara finns installerat i G402: Program G403 Extra program: Audacity CutePDF Writer Google Earth Hot Potatoes SeaMonkey Skype SPSS Närmaste skrivaren heter akaprint och klassen är avsedd för studerande endast (icke bokbar för undervisning). Corel Draw Gimp Mozilla Thunderbird Nero OpenOffice Picasa Primo PDF SPSS SSH Secure Shell

51 G404 lilla klassen Extra program: G405 Extra program: Galleriet Extra program: Närmaste skrivaren heter strandmolle. Obs! Ingen videokanon till lärardatorn! Gimp Mozilla Thunderbird Nero Picasa Primo PDF SPSS SSH Secure Shell Närmaste skrivaren heter strandmolle och även en skanner finns i klassen. Audacity CutePDF Writer Foxit Reader Google Earth Hot Potatoes Nutrica (en del datorer) NVU Schildts digitala kartor I galleriet finns det en färglaser som heter havtorn och en svartvit skrivare som heter kvarnen. I Galleriet finns det också en skanner samt minneskortsläsare på vissa datorer. Galleriet har en del extra multimediaprogram och är avsedd för studerande endast (icke bokbar för undervisning). Adobe Acrobat Professional (galleri11) Adobe InDesign (galleri07) Adobe Photoshop (galleri08, galleri09, galleri11) LyX Macromedia Studio MX (galleri08, galleri09) MikTeX N Vivo (galleri01) Pinnacle Studio (galleri01) SeaMonkey Skype

52 Telefoninytt Thomas Backa Sedan mitten av februari 2010 är nu det nya IP-baserade telefonsystemet från Avaya i full drift på de orter ÅA har verksamhet i. I det stora hela har införandet gått bra men enstaka problem finns förstås kvar att lösa. I och med att systemet nu är i bruktaget har datacentralen tagit över den tekniska driften. Vi har satt upp en e-postadress som styrs in i vårt ärendehanteringssystem, telefoni@abo.fi. Dit kan man alltid skicka e-post om man har problem som berör telefoni, vi ser till att ärendet kommer fram åt rätt person. Adressen är gemensam för Åbo och Vasa (och Jakobstad). På mobiltelefonisidan är det inget nytt såvida man ser på Nokia E-serie. Telefonerna har förnyats förstås och i skrivande stund är de för akademin mest intressanta modellerna E52, E72 och E75. E72 och E75 har tangentbord. Nokia har något förenklat inställningen för e-post på telefonerna och DC har inte märkt av nåra tekniska problem vare sig med e-post eller kalender. Dock gäller det samma ännu, se till att ha ett dataavtal på anslutningen och det kan löna sig att överväga roaming -block utomlands. Iphone är testad såtillvida att det fungerar att läsa e-post från den. Ett säkerhetsproblem har uppdagats vid inköp av nya mobiltelefoner. Återförsäljaren har i flera fall beredvilligt erbjudit sig att färdigt sköta mobilens inställningar för ÅA:s e-post (Imap) och e-kalendrar. Försäljaren ber då, ofta t.o.m. per telefon, för att få kontakterna att fungera, dig uppge ditt abo.fi-användarnamn och lösenord! Det skall du naturligtvis inte göra, lösenordet skall aldrig uppges åt någon annan person överhuvudtaget (inte ens en DC:are). Om du redan uppgett lösenordet skall du omedelbart byta ditt abo.fi-lösenord. Du hittar information om olika mobiltelefonmodeller och om deras e-postfunktioner (Imap) på DC:s webbsida, välj menyn Trådlöst och mobilt. Ifall man vill friska upp minnet angående sin bordstelefon så finns manualerna här: -> Anställda -> Förvaltningen -> Planering -> Telefonmanualer

53 Trådlöst På den trådlösa sidan har det hänt och håller på att hända lite mer. Vi har i början av 2010 tagit i bruk ett helt nytt system från Hewlett-Packard i ASA-huset. Systemet består av intelligenta(?) basstationer styrda av en central kontroller. På grund av misstänkta kompabilitetsproblem kommer i bruktagandet av det nya systemet i övriga akademin att dröja. Vi siktar dock att före hösten ha det i bruk i Academill, Arken och Axelia. Övriga hus vid akademin kommer att ha enstaka stationer där det rör sig mycket folk med laptopar. Tanken är att bygga ut systemet så att det blir heltäckande men det kommer att ta några år. Det nya nätet är baserat på N-standarden som ger möjlighet till högre överförningshastigheter och bättre täckning. Intelligensen i de nya stationerna medför även nya tjänster som krypterad dataöverförelse och eduroam. Antivirus Jens Granlund ÅA:s antivirussystem administreras via två separata servrar, en i Åbo och en i Vasa. Vi håller nu på att konsolidera dessa så att hela ÅA:s antivirussystem administreras gemensamt. Vi hoppas kunna utföra denna ändring utan att användarna märker förändringen. En mera märkbar förändring är att vi håller på att gå över till F-Secure Client Security 9. I normala fall kommer uppdateringen att köras ut från Datacentralen till din arbetsstation och du kommer att få ett meddelande om detta på skärmen

54 Efter installationen bör du starta om din dator så snabbt som det är praktiskt möjligt. Du kommer att få några timmar tid på dig att starta om datorn, eventuellt får du helt bestämma när datorn startas om. F-Secure Client Security 9 stöder nu också Windows 7, både 32- och 64-bitars versionerna. Den nya antivirusversionen innebär också avsevärda förbättringar i prestanda och resursanvändningen, vilket varit ett av de större problemen med tidigare versioner. Användargränssnittet har förnyats. F-secure 9:an har ett nytt utseende på ikonen i meddelandefältet (Notification Area), utropstecknet innebär, som i tidigare versionen, att F-Secures brandvägg är ur bruk. Vi använder för tillfället Windows egna brandvägg. Skadeprogram överlag och banktrojaner specifikt Jan Wennström Tidigare under våren kunde man i dagspressen läsa att en finländsk bank råkat ut för skadegörelse såtillvida att kunder som surfade till bankens hemsida blev presenterade med en sida som de facto var uppsatt av skurkar. Orsaken var att kundens dator blivit infekterad av ett skadeprogram och då användaren skrev in adressen till sin banks hemsida i sin webbläsare styrdes användaren till den illegala servern. På sidan frågades kunden om användarnamn, login- och bekräftelsekoder till sin internetbank. Om användaren gav dem och skickade i väg formuläret kunde sedan skurkarna flytta över pengar från kundens konto till sina egna, möjligen via mellanhänder

55 Läs vidare om hur du kan skydda dig och fortsätt sedan med resten av artikeln för att få reda på hur dessa banktrojaner (och andra skadeprogram) fungerar. Observera att säkerhetshoten inte är nya i sig. De har funnits redan länge, det viktiga är att inse att kriminella krafter de facto är ute efter också just din dator. Först till att börja med det viktigaste, detta angående att skydda sig själv och sin dator. Kom ihåg att det är du själv som effektivast kan mota skadeprogram. Genom att komma i håg och följa understående råd klarar du dig långt. Råden är säkerligen delvis gamla och bekanta från tidigare, men ack så aktuella och värda att repetera och poängtera: 1. Ställ dig kritisk till meddelanden om att din dator behöver få något program installerat, 2. installera aldrig programvara vars ursprung du inte med säkerhet känner till, 3. förhåll dig sunt misstänksam mot tillförlitligheten hos e-postmeddelanden, avsändaren kan enkelt förfalskas, 4. surfa och klicka inte var och hur som helst, 5. logga alltid in med eget användarnamn och lösenord, 6. ställ dig kritisk till alla förfrågningar angående ditt lösenord och användarnamn, 7. ge aldrig ut uppgifter om ditt lösenord, 8. använd inte samma lösenord mot flera olika system (som underhålls av olika instanser), 9. lås datorn då du lämnar den (Ctrl Alt Del, Lock Workstation eller Win L), 10. håll din dator uppdaterad, gärna så att maskinen automatiskt hämtar ner och installerar uppdateringar, 11. se till att du har antivirusprogramvara installerad och att den uppdaterar sig automatiskt, 12. och sist men inte minst: Fråga oss på Datacentralen om hjälp om du känner dig osäker, du misstänker att din maskin blivit infekterad eller att den håller på att bli infekterad

56 Skadeprogram till salu! Uppdateringar likaså! Redo för den magstarka delen av berättelsen? OK, bra så. Håll i dig. Så sorligt som det är har tillverkning och distribution av skadeprogram blivit (har varit det redan flera år) en lukrativ inkomstkälla för vissa grupper i samhället. I dagens läge existerar handel med uppgifter som har att göra med bl.a. folks kreditkort och bankkonton. Vill man, behöver man inte ens göra sig besväret att smitta ner användares datorer med skadeprogram, än mindre skriva programmen själv utan bara helt enkelt köpa uppgifterna eller tjänsterna. De medverkande parterna är internationella grupper, uppdelade i olika nischer. Grovt kan man skilja på en uppdelning enligt: 1 De som skapar skadeprogram (som exempelvis genomsöker datorer/styr om nätförbindelsen från dem), 2. de som distribuerar programmen (d.v.s. dels smittar datorer med något så att gruppen kan ta kontrollen över dem (bygger upp s.k. bot-nät 1 ), dels installerar programmen som gruppen i punkten ovan skapat på uppdrag av grupperingen nedan), 3 de som sammanställer informationen (kan vara uppdragsgivare till gruppen i punkten ovan och möjligen har köpt programmet som installeras, samlar på sig exempelvis kreditkortsuppgifter), 4. de som köper en del av informationen och missbrukar den (de som vill kunna flytta pengar från folks konto eller handla på andras kreditkort), 5. de som dras med i den illegala verksamheten och sköter om den egentliga pengatvätten (exempelvis folk som fått spam om jobb som Payment Processing Manager, sökt och antagits och som sedan godtroget flyttar pengar från de stulna kontona till sin uppdragsgivare). Vad kostar 2 då allt detta? Ett skadeprogram (vars funktion man tydligen själv får välja) för Windows kan man få för 1000 $, vill man också få källkoden kostar det det femdubbla. En keylogger, alltså ett program som loggar 1 Med bot-nät förstår man en mängd datorer som blivit infekterade och kan kontrolleras centralt, via en s.k. Command and Control -server, helt enkelt en dator som fungerar som kommandocentral via vilken samtliga infekterade datorer kan styras. 2 Källa: Tietoturvatapahtuma 2010, 11. februari

57 användarens tangenttryckningar (för att få reda på användarnamn och lösenord) går löst för 300 $, uppdateringar till keyloggern får man om man betalar extra. Uppgifterna för ett tyskt kreditkort kostar 5 $, ett amerikanskt är billigare och kostar bara 2 $, möjligen på grund av att ekonomikraschen började där. Vill man ha uppgifterna för ett Visa Classic får man vara beredd att betala hela 30 $. Hur blir jag infekterad? Egentligen: Hur ser jag till att min maskin inte blir infekterad? Infektionsmekanismen för skadeprogram är i all enkelhet att utnyttja sårbarheter antingen i operativsystemet och/eller programvaran som användaren kör, eller vädja till användarnas rädslor och godtrogenhet. Mera om detta här under. Om det finns sårbarheter i en dators programvara kan skadeprogram utnyttja sårbarheterna och installera en bakdörr 3 på datorn. Sårbarheter i operativsystem och programvara korrigeras genom installation av säkerhetslappar. Kontrollera gärna att din dator är inställd att söka och ladda ner samt installera uppdateringar till både operativsystem, antivirusprogramvara och applikationer, ex. Microsoft Office. De av DC installerade datorerna laddar ner och installerar ovannämnda uppdateringar automatiskt. Det ökade säkerhetsmedvetandet används också, med stor framgång, av skadeprogramstillverkarna för att skrämma användarna och få dem själva att installera skadeprogram på sin dator. Det kan till exempel hända att man, medan man surfar 4, får upp ett fönster med ett meddelande i stil med Warning!!! Your system requires immediate anti-viruses scan! Personal Antivirus can perform fast and free virus and malicious software scan of your computer, varefter man ges möjligheten att (tillsynes) trycka antingen OK eller Cancel eller stänga meddelandefönstret via krysset i övre högra hörnet av fönstret. Ett annat exempel på falskt meddelande som kan uppdagas är ett fönster med titeln Windows Security Alert och texten To help protect your computer, Windows Web Security has detected trojans and ready to remove them Med bakdörr avses ett program som möjliggör obehörig användning av en dator. 4 Antingen för att man själv surfar till en sida som innehåller skadligt material eller något på den sida man läser styr webbläsaren till en sida med skadligt innehåll. Ett gott exempel på detta senare alternativ utgörs av reklamer som snurrar på sidan. Reklamerna tas ofta från stora reklamvaruhus och dessa har dessvärre inte alltid full kontroll över att reklamerna de säljer är fredliga och kan därmed hänvisa till skadliga sidor. 5 Oservera att dessa två är exempel; meddelandet det skadeprogram du råkar ut för behöver inte vara något i likhet med dessa två meddelanden. Det kan också vara exakt endera av dessa två exempel

58 I ett dylikt fall lönar det sig att till att börja med att ta det lugnt och inte göra något förhastat. Om det, vilket det är stor sannolikhet för, är frågan om ett skadeprogram, t.ex. en trojan 6, kommer det med största sannolikhet att installeras om man trycker någon av de ovan nämnda knapparna 7. I så fall är slaget förlorat. Game Over, helt enkelt. Det som man i stället skall göra är stänga webbläsaren, antingen genom att trycka det röda krysset i dess 8 övre, högra hörn, eller säkrare, starta Task Manager:n, välja webbläsarens process (ex. firefox.exe eller iexplore.exe) och döda processen i fråga genom att trycka End Task. Om du är osäker hur du skall gå tillväga, kontakta Oraklet. Kom ihåg att det inte är någon skam att vara försiktig! Ifall ett skadeprogram blivit installerat och det är t.ex. är en trojan som påstår sig vara ett antivirusprogram kan programmet efter en tids användning pocka på att användaren skall betala programmets licens. Detta kan föreslås göras per kreditkort. Matar användaren då in sina kreditkortsuppgifter blir de lagrade hos skadeprogramstillverkaren/distributören och kan missbrukas (läs: användas direkt eller säljas). Game Over. Det installerade skadeprogrammet öppnar med största sannolikhet också en bakdörr till datorn, varvid de som spritt skadeprogrammet kan installera flera och andra skadeprogram på datorn, allt enligt vad grupperingen själv eller dess kund, de som hyr bot-nätet för sina ändamål, vill köra på de nersmittade maskinerna. Game Over. Vad sysslar skadeprogrammen med? Skadeprogrammen som installeras och kör på datorerna kan exempelvis samla på sig kreditkortsuppgifter som matas in via datorn, de kan också söka igenom hårdskivan för att hitta t.ex. just kreditkortsuppgifter eller annan intressant och övrig kommersialiserbar information så som användarnamn, lösenord, socialskyddssignum och dylikt. Också uppgifter om användarkonton till exempelvis ebay och PayPal, för att nämna några, är av intresse. Låt oss dock först se på hur användarnas personliga information stjäls. 6 En trojan är ett program som påstår sig göra en sak, men i själva verket gör något annat. 7 Om meddelandet dykt upp i samband med webbsurfning är det antagligen bara en bild (inget egentligt fönster) som användaren presenteras och en tryckning (var som helst) på bilden initierar en installation av skadeprogrammet. (Användaren startar i så fall själv installationen av skadeprogrammet!) 8 Observer att det är webbläsaren som skall stängas, inte det fönster som dykt upp. Om det nya fönstret (det är antagligen bara en bild) upptar hela skärmen kan det vara svårt att försäkra sig om vilket fönster som egentligen är det ursprungliga webbläsarfönstret. Därför är det säkrare att stänga webbläsaren via Task Manager:n

59 Ge mig din personliga information så tar, hupp, ursäkta, SKÖTER jag resten! Ett sätt att lägga vantarna på användarnas personliga information 9 är att logga allt som skrivs på tangentbordet; får man det sparat hittar man också användarnamn och lösenord. Game Over. För att motverka dessa s.k. keyloggers har en del tillämpningar börjat använda sig av virtuella tangentbord, så att ett tangentbord ritas upp på skärmen och att användaren får mata in sitt lösenord genom att med pekdonet trycka på knapparna på det virtuella tangentbordet. En verkligt bra lösning såtillvida att keyloggers i detta sammanhang blev oanvändbara för att ta reda på folks inloggningsinformation. Skadeprogramtillverkarnas svar på utvecklingen var dock precis lika lysande: Istället för att logga tangenttryckningar började skadeprogrammen spara undan bilden av skärmen i det skede som användaren tryckte på pekdonets knapp, varvid skadeprogrammet erhöll en bild av vilken knapp användaren tryckt på det virtuella tangentbordet på skärmen. Denna skärmkapning kan naturligtvis kopplas ihop med loggning av tangenttryckningar på det egentliga tangentbordet, varvid skadeprogrammet kan ta reda på dels vad användaren skrivit, dels vad användaren tryckt på för ikoner/ element på skärmen. Nästa steg var att användarna, i stället för att trycka på en viss knapp på det virtuella tangentbordet bara skulle hålla pekdonet stilla över ett visst element en stund. Bra så långt, inga tryckningar vilka kunde signalera skadeprogrammet att ta en bild av skärmen. Däremot utvecklades nya skadeprogram som, istället för att ta bilder vid tangenttryckningar, spelade in video över vad som hände på skärmen. En kort paus för lite nätfiske Låt oss ta en liten paus från skadeprogrammens märkvärdiga värld här och nu. Låt mig ta dig på en liten fisketur. Därefter lovar jag övergå till banktrojanerna. Ett annat sätta att komma åt användarnas användarnamn och lösenord är de tragiskt nog alltför vanliga nätfiskeattackerna, vid vilka användare luras att uppge användarnamn och lösenord åt en tredje part. I samband med 9 Bl.a. allt från inloggningsuppgifter så som användarnamn och lösenord till socialskyddssignum och koder till internetbanken

60 nätfiske 10 kontaktas användaren oftast per e-post 11 och uppmanas på grund av olika påhittade orsaker uppge användarnamn och lösenord, antingen direkt per e-post eller genom att mata in användarnamn och lösenord på någon webbsida. Gemensant för nätfiske-attackerna är att de framför diverse orsaker till att användaren skall skicka, mata in eller uppge användarnamn och lösenord, antingen per e-post eller på en webbsida. Vanliga orsaker som uppges är att e-postkontot inte skulle ha varit aktivt på en tid, att e-postlådan håller på att bli eller redan är fylld eller att det utförs uppdaterings- och underhållsarbeten för datasystemen. Meddelandets rubrikfält kan exempelvis lyda Account Upgrade eller Webmail Verification Update!, i det egentliga meddelandet kan det exempelvis hänvisas till att vi har flaskhalsar på grund av anonym registrering 12. Ifall användaren går i fällan och ger sitt användarnamn/lösenord åt en fiskare brukar symptomen inte låta vänta på sig. Inom en timme brukar användarens konto börja missbrukas för att skicka ut stora mängder skräppost 13. Risken här är att omvärlden lägger märke till att det skickas skräppost från akademiadresser innan vi på Datacentralen gör det (exempelvis om någon går i fällan utanför kontorstid); i så fall svartlistas abo.fi-adresser med största sannolikhet varvid de instanser (i praktiken största delen av alla e-postservrar i världen) som använder svarta listor spärrar e-post från och till abo.fi-adresser. I det skedet blir det omöjligt för någon alls vid akademin att nå en del mottagare per e- post. Att därefter få bort akademin från de svarta listorna brukar ta veckor i anspråk innan vi lyckats övertyga upprätthållarna av de svarta listorna att vi helt på riktigt är en seriös organisation som inte med vett och vilja skickar ut skräppost. Banktrojanerna En av de mest avancerade skadeprogramtyperna är banktrojanerna. Finessen med dessa är att de angriper den krypterade bankförbindelsen i den punkt som är svagast, i själva webbläsaren. Må så vara att förbindelsen från datorn/webbläsaren till banken är krypterad, men webb- 10 I engelskspråkiga texter används termen phishing. Termen påträffas också i svenskspråkig text. 11 Det finns inget som säger att detta är det allmännaste sättet i framtiden. Kontakten sker redan i dag via andra medier, t.ex. telefon, speciellt om det är frågan om personer vars användarnamn och lösenord det är lönt att sätta ner lite extra energi på för att erhålla. 12 Ser dessa tre exempel bekanta ut? Orsaken är enkel: de är alla tagna direkt ur nätfiske-epost som varit riktad mot akademianvändare under den senaste tiden. 13 Missbruket kan också ta sig uttryck som annan illegal användning av resurserna, allt från tillgång till VPN-förbindelse, filåtkomst (dina egna och enhetens) och medvetet intrång genom att söka och utnyttja möjliga säkerhetshål i systemen och den installerade programvaran. Överlag är det betydligt enklare att knäcka ett system ifall man har tillgång till det och kan attackera det inifrån

61 läsaren dekrypterar informationen och presenterar den som läslig information för användaren. Banktrojanerna angriper just denna punkt och modifierar dels informationen som presenteras åt användaren, dels informationen som webbläsaren skickar till banken. Då man dessutom lägger till att trojanen tar kontakt med en centraliserad administrationsserver vilken berättar hur mycket pengar som skall flyttas och till vilket konto samt att transaktionen göms för användaren antingen helt och hållet eller presenteras som en annan transaktion, är det enkelt att inse hur förrädiska banktrojanerna egentligen är. Banktrojanen kan dessutom modifiera det kontoutdrag som visas åt användaren så att även om banken i sig skickar ett kontoutdrag som motsvarar verkligheten så snappar banktrojanen upp det då det kommer till webbläsaren, förvränger det genom att modifiera den transaktion trojanen gjort och först därefter låta webbläsaren presentera det förfalskade kontoutdraget för användaren. Användaren kommer alltså inte överhuvudtaget att vara medveten om att pengar försvunnit från kontot innan han/ hon antingen besöker internetbanken från en dator som är oinfekterad, besöker banken och får ett kontoutdrag över disk eller övertrasserar sitt konto i samband med någon transaktion. Denna typ av attack, där skadeprogrammet installeras i webbläsaren eller ett insticksprogram (eng. Plug-in) till webbläsaren, kallas allmänt Man-in-the-Browser (MIB). Observera alltså att inga användarkontouppgifter behöver stjälas av användaren; användaren är hela tiden själv inloggad mot internetbanken och utför samtliga transaktioner själv. Skadeprogrammet lägger bara till vissa transaktioner och låter bli att presentera dem för användaren. Infektionsmekanismen? Exakt den samma som för vilket annat skadeprogram som helst. Kommer du i håg att det för en tid sedan spreds ett e-postmeddelande som påstod att ett kärnkraftverk exploderat i St. Michel? Ifall man öppnade det meddelandet blev man förutom den normala texten hänvisad till en webblänk vilken, enligt utsago, skulle innehålla videomaterial angående explosionen. Klickade man på länken blev man uppmanad att installera ett insticksprogram till webbläsaren för att den skulle kunna visa videon. Lät man insticksprogrammet (som påstod sig vara ipix-viewer) installera blev man infekterad av en tidig version av Zbot/Zeus-trojanen. Jepp, du gissade rätt, en banktrojan. Game Over

62 Okej, nu är jag uppskärrad. Vågar jag använda min dator nu längre överhuvudtaget? Lugn, bara lugn. Dra efter andan. Dra dig därefter till minnes och repetera råden i början av artikeln. Och kom speciellt i håg att surfa säkert och tänka efter. Då skall det nog gå riktigt bra också i fortsättningen. Misstänker du att något inte ligger rätt till så kontakta oss på Datacentralen. Omstyrning till svart hål, security-warning.abo.fi Jan Wennström För att motarbeta nätfiske (se artikeln om skadeprogram) och övriga skadliga webbsidor har Datacentralen tagit i bruk en teknik att styra viss trafik till ett svart hål, så att datorerna inte når den server som misstänks innehålla skadligt material. På engelska talar man om DNS-blackholing. Tekniken går i sin enkelhet ut på att DC upprättat en svart lista över namn 1 på maskiner som anses allmänt farliga. Ifall vi utsätts för en nätfiske-attack kan vi till den svarta listan addera den server användaren hänvisas till i fiskeri-meddelandet. Motsvarande svarta listor (på DNSnamnnivå och/eller IP-adressnivå) används allmänt inom filtreringen av skräppost, också av Datacentralen. Observera dock att listan i dagens läge innehåller endast kring 100 namn 2 på servrar runt om i världen, så den är på inget sätt täckande. Var och en av oss måste oberoende av fortsättningsvis surfa och klicka ansvarsfullt 3. 1 Observera: Namn på maskiner. Inte IP-nummer. Det vanliga är att webblänkar innehåller servernamn, inte IP-adresser. Eftersom servrarna för skadeprogram dessutom för det mesta byter IPnummer rätt ofta, är det inte (nödvändigtvis) effektivt att i brandmuren spärra trafik till en viss IP-nummer. Istället serverar våra egna DNS-servrar IP-nummern till security warning.abo.fi ifall en dator söker upp IP-adressen till en av de maskiner som finns på den svarta listan. 2 Den enda automatiska källa som används för tillfället är: dns/ 3 Läs gärna artikeln om skadeprogram och banktrojaner i detta DC-papper

63 Och jag då? Om du försöker surfa till en webbserver som finns på den svarta listan (eller en reklam styr din webbläsare vidare till en svartlistad server) kommer du att styras om till securitywarning.abo.fi och presenteras med sidan här nedan (om du vill kan du nu genast surfa till för att se hur den ser ut): En bieffekt av omstyrningen av DNS-namn till securitywarning.abo.fi är att också reklamer 4 som härstammar från skadliga servrar blockeras; du har kanske i en balk med reklamer sett en del av webbsidan på securitywarning, möjligen bara en del av den första raden med texten Security warning! (Suspicious content detected by Åbo Akademi, Datacentralen). Detta är ett tecken på att reklambalken, i normala fall, på detta ställe skulle ha innehållit en skadlig annons som utsatt dig och din dator för infektionsrisk. 4 Reklamen härstammar ofta från specifika reklamvaruhus, vilka sammanställer reklamer från diverse olika källor. Tyvärr är kontrollen av innehållet av reklamen allt annat än fullständig, varvid också skadeprogram existerar bland reklamen och på de servrar reklamen styr webbläsaren till

Anvia Online Backup 1(8) Installationsguide

Anvia Online Backup 1(8) Installationsguide Anvia Online Backup 1(8) Anvia Online Backup Sådant som du bör beakta före installationen! Eftersom tjänsten omfattar sharing-egenskaper, ansvarar du som kund själv för hurdana filer som säkerhetskopieras

Läs mer

via webbgränssnittet. Du har även tystnadsplikt gällande dina identifikationsuppgifter.

via webbgränssnittet. Du har även tystnadsplikt gällande dina identifikationsuppgifter. Anvia Säkerhetskopiering 1(6) Anvia Säkerhetskopiering 2.3 Saker som bör beaktas före installationen! Eftersom tjänsten även omfattar en sharing-egenskap, ansvarar du som kund själv för hurdana filer som

Läs mer

Stödet för Windows XP upphörde 8.4.2014

Stödet för Windows XP upphörde 8.4.2014 10.4.2014 Information om Windows 1 Stödet för Windows XP upphörde 8.4.2014 Vad betyder det? 10.4.2014 Information om Windows 2 När slutar systemen att säljas? Operativsystem Operativsystemet allmänt tillgängligt

Läs mer

Moodle2 STUDENTMANUAL

Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle är en lärplattform med hjälp av vilket du kan kommunicera, dela med dig av information och upprätthålla kontakten med lärarna, handledarna och de andra kursdeltagarna. För

Läs mer

Flytt av. Vitec Mäklarsystem

Flytt av. Vitec Mäklarsystem Flytt av Vitec Mäklarsystem Augusti 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Läs noga igenom manualen... 2 Systemkrav... 2 Kundservice/Teknisk support... 2 2. Skapa säkerhetskopia...

Läs mer

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll Kapitel 2 Installation Innehåll INSTALLATION MDAC och ODBC...2 Installera SoS2000 i arbetsplatsen...2 SoS2000 serverprogramvara...2 SoS2000 och övriga Office program...3 Avinstallera SoS2000...3 Brandväggar...3

Läs mer

Guide för ansökan om.fi-domännamn

Guide för ansökan om.fi-domännamn Guide för ansökan om.fi-domännamn Varje finländare kan lägga upp webbsidor vare sig det handlar om ett företag, ett innebandylag, en syförening eller en privatperson. Till internets grundläggande rättigheter

Läs mer

SKYPE uppkoppling under SAAF årsmötet.

SKYPE uppkoppling under SAAF årsmötet. SKYPE uppkoppling under SAAF årsmötet. För första gången kommer SAAF att testa SKYPE uppkoppling under årsmötet. Det gäller dig som har anmält att du kan vara närvarande på telefonen och att du kan identifieras

Läs mer

Frontermanual för Rektorsprogrammet

Frontermanual för Rektorsprogrammet Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter

Läs mer

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både

Läs mer

Nya möjligheter med Windows Vista

Nya möjligheter med Windows Vista Nya möjligheter med Windows Vista Göran Johannesson 21 maj 2007 www.programsupport.se Innehåll Modernt användargränssnitt...1 Ny Startknapp... 1 Sidpanelen... 1 Visa miniatyrer för bilder i mappar... 2

Läs mer

Säkerhetskopiera och återställa

Säkerhetskopiera och återställa http://windows.microsoft.com/sv- se/windows7/products/features/backup- and- restore Säkerhetskopiera och återställa Gäller för Windows 7 Med Säkerhetskopiering och återställning förbättrad för Windows

Läs mer

Mac OS X 10.6 Snow Leopard Installationshandbok

Mac OS X 10.6 Snow Leopard Installationshandbok Mac OS X 10.6 Snow Leopard Installationshandbok Läs det här dokumentet innan du installerar Mac OS X. Det innehåller viktig information om att installera Mac OS X. Systemkrav Om du ska uppgradera till

Läs mer

Storegate Pro Backup. Innehåll

Storegate Pro Backup. Innehåll Storegate Pro Backup Välkommen! I denna manual kan du bland annat läsa om funktioner och hur du ska konfigurerar programmet. Läs gärna vårt exempel om versionshantering och lagringsmängd innan du konfigurerar

Läs mer

Studieguide och användarhandbok för Moodle2

Studieguide och användarhandbok för Moodle2 Uppdaterad i maj 2012/NKallio Studieguide och användarhandbok för Moodle2 för kursen PF:s studieorientering, 2 sp 1. Introduktion till kursen Studieperioden PF:s studieorientering (2 sp) är en obligatorisk

Läs mer

Installation av WinPig Slakt

Installation av WinPig Slakt Installation av WinPig Slakt Grundinstallation av WinPig Slakt ska göras med en cd skiva, den går inte att hämta från Internet. I samband med installationen installeras också vissa nödvändiga komponenter

Läs mer

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning

Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Instruktion: Trådlöst utbildningsnät orebro-utbildning Sida 2 av 19 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-utbildning... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel anslutning

Läs mer

Memeo Instant Backup Snabbguide. Steg 1: Skapa ett gratis Memeo-konto. Steg 2: Anslut din lagringsenhet till datorn

Memeo Instant Backup Snabbguide. Steg 1: Skapa ett gratis Memeo-konto. Steg 2: Anslut din lagringsenhet till datorn Inledning Memeo Instant Backup är en enkel lösning för säkerhetskopiering i en komplicerad digital värld. Dina värdefulla filer på din C-enhet säkerhetskopieras automatiskt och kontinuerligt av Memeo Instant

Läs mer

Snabbguide för E-lomake

Snabbguide för E-lomake Snabbguide för E-lomake 1 Om E-lomake/E-blankett...1 1.1 Inloggning...1 1.2 Symboler...1 1.3 Användargränssnittets flikar...1 1.4 Skapande av en ny blankett...2 2 Skapande av en ny blankett, Fält-funktionen...3

Läs mer

INSTALLATION AV VITEC MÄKLARSYSTEM

INSTALLATION AV VITEC MÄKLARSYSTEM INSTALLATION AV VITEC MÄKLARSYSTEM Studentversion september 2013 Innehållsförteckning 1. Installera VITEC Mäklarsystem... 2 2. Läs noga igenom manualen... 2 3. Systemkrav... 2 4. Kundservice/Teknisk support...

Läs mer

FLEX Personalsystem. Uppdateringsanvisning

FLEX Personalsystem. Uppdateringsanvisning FLEX Personalsystem Uppdateringsanvisning Innehållsförteckning UPPDATERING... 3 Allmänt... 3 Förberedelser... 3 Informera om uppdatering... 3 Ladda hem uppdateringsfiler... 4 Att observera vid uppdatering...

Läs mer

3.2 1H[W*HQHUDWLRQ6HFXULW\ Användarmanual

3.2 1H[W*HQHUDWLRQ6HFXULW\ Användarmanual 3.2 1H[W*HQHUDWLRQ6HFXULW\ Användarmanual ,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ,QVWDOODWLRQDY931NOLHQW 'DWRUHUVRPLQJnULHQ)DVW7UDFNPLOM $QYlQGDUHPHGNRQWRL9+6RFKGDWRUPHG:LQGRZV;3 $QYlQGDUHPHGNRQWRLDQQDQGRPlQlQ9+6HOOHUGDWRUPHG:LQGRZV

Läs mer

Använda Outlook 2003 mot Exchange

Använda Outlook 2003 mot Exchange Använda Outlook 2003 mot Exchange Jens Granlund 6.4.2006 Exchange kalendern kan användas via webben (Outlook Web Access) på adressen https://exchange.vasa.abo.fi/exchange eller om du har en mobiltelefon

Läs mer

Installationsanvisning - Kopplingen mellan GK96 och golf.se -

Installationsanvisning - Kopplingen mellan GK96 och golf.se - Installationsanvisning - Kopplingen mellan GK96 och golf.se - (Läs hela anvisningen innan du installerar)!denna installationsanvisning innehåller förändringar från tidigare versioner! 1. Programmets syfte...

Läs mer

Installation av Microsoft Office 2012-09-12 Version 2.1

Installation av Microsoft Office 2012-09-12 Version 2.1 Installation av Microsoft Office 2012-09-12 Version 2.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Installation av Microsoft Office... 2 Information INFÖR INSTALLATION... 2 Installation av Microsoft Office... 3 Komma igång...

Läs mer

Välkommen som användare av medietekniks och informatiks publika studentserver

Välkommen som användare av medietekniks och informatiks publika studentserver Välkommen som användare av medietekniks och informatiks publika studentserver student.ktd.sh.se Syfte Vår server är en kombinerad ftp- och webbserver med två grundläggande syften: 1) Spara dokument som

Läs mer

INSTALLATIONSHANDBOK

INSTALLATIONSHANDBOK , Talsyntes INSTALLATIONSHANDBOK Innehåll Systemkrav 2 Installation med programskivan 3 Installation efter nedladdning från internet 4 Installation tillval/tillägg 7 Installation av MSI-filer (skolor och

Läs mer

Så här hanterar du din OneDrive i Office 365

Så här hanterar du din OneDrive i Office 365 Så här hanterar du din OneDrive i Office 365 Flytta dina befintliga mappar och filer till Office365 och OneDrive for Business Först vill vi bara nämnda att det idag finns 2 varianter av OneDrive. Den ena

Läs mer

Lägg till aktiviteten enkät/feedback eller öppna den existerande enkäten (ex. färdiga kursutvärderingen i kursbottnen).

Lägg till aktiviteten enkät/feedback eller öppna den existerande enkäten (ex. färdiga kursutvärderingen i kursbottnen). Enkät (på eng: feedback) 1. Skapa en ny enkät/editera en existerande enkät... 1 1.1 Redigera inställningarna för enkäten... 2 1.2 Skapa frågor... 3 1.3 Använda en mall... 4 1.4 Importera en enkät från

Läs mer

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter

Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter Instruktion: Trådlöst nätverk för privata enheter orebro-byod Sida 2 av 21 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Så ansluter du till nätverket orebro-byod... 4 2.1 Allmän information:... 4 2.2 Enkel

Läs mer

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION!

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! När du startar på en ny kurs, börja med att orientera dig i kursupplägget så att du får en uppfattning om vad kursen innehåller. Du har full översikt över kursens

Läs mer

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post. IT-avdelningen

Student. DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post. IT-avdelningen IT-introduktion Student DisCo, Mitt konto, Min sida, Studentportal, Office 365 - e-post 2015 IT-avdelningen Med den här foldern till hands hoppas vi att du som ny student ska få hjälp med att komma igång

Läs mer

Hur man införskaffar e-böcker till Reader

Hur man införskaffar e-böcker till Reader Hur man införskaffar e-böcker till Reader 2010 Sony Corporation 4-259-024-11(1) Hämta e-böcker Hämta e-böcker e-bokhandel Reader Library-programvara Läsare Med programvaran Sony Reader Library (Reader

Läs mer

Ja, men resultatet blir inte lika bra. Det är att skapa genvägsikoner. Se anvisningar nedan:

Ja, men resultatet blir inte lika bra. Det är att skapa genvägsikoner. Se anvisningar nedan: Du måste ha WinZip installerat, eller ett annat program som kan hantera filer med filtillägget zip! Du måste packa upp filen innan du kan använda ikonerna eller bilderna här. Vad är WinZip? WinZip är ett

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Studentmanual. 2013-08-09 (Bb Learn 9.1.13) iktsupport@oru.se

Studentmanual. 2013-08-09 (Bb Learn 9.1.13) iktsupport@oru.se Studentmanual Inledning... 1 Krav på dator och rekommenderade webbläsare... 1 Support och stöd... 1 Översikt... 1 Logga in i Blackboard... 1 Navigeringsmenyn... 2 Fliken Min Blackboard... 2 Struktur inne

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05

KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05 KARLSBORGS ENERGI AB ADSL INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2010.05 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. LOKALISERA FÖRSTA TELEFONJACKET... 4 2. ANSLUT DITT MODEM... 4 3. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING...

Läs mer

Laboration 2 Datorverktyg vid LiU

Laboration 2 Datorverktyg vid LiU Laboration 2 Datorverktyg vid LiU Denna laboration är tänkt att ge information om några av de grundläggande verktyg som du, som studerar vid Linköpings Universitet, kan ha nytta av. Ett tips är att läsa

Läs mer

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet. Välj bort om du vill Om du är nöjd med att ha din e-post på nätet, kan du lugnt hoppa över detta avsnitt. Har du tid och tycker att det är roligt, kan du testa att använda e-postprogrammet Windows Live

Läs mer

Introduktion till Fronter för lärare

Introduktion till Fronter för lärare Introduktion till Fronter för lärare Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och vilka verktyg det finns i kursrum och programrum. För mer information om de specifika verktygen hänvisas till

Läs mer

1. Säkerhetskopiera den eller de byråer du har arbetat med via i Visma Klient.

1. Säkerhetskopiera den eller de byråer du har arbetat med via i Visma Klient. Visma Byråstöd Installationsanvisning Innehåll Viktigt att tänka på innan du påbörjar installationen... 1 Nya versioner... 1 Uppdatering från Visma Klient i samband med datorbyte... 1 Gör så här när du

Läs mer

INSTALLATIONS ANVISNING

INSTALLATIONS ANVISNING INSTALLATIONS ANVISNING AMA BESKRIVNINGSVERKTYG V E R S I O N 1. 0 V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N INNEHÅLL Tack för att du valt att använda AMA beskrivningsverktyg. Vi hoppas att AMA beskrivningsverktyg

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2013 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter... 2 Inloggning... 2 Komplettera användaruppgifter... 4 Anpassa Min sida... 5 Verktygen på Min sida... 6 Notiser & E-post...

Läs mer

ENTRÉ DOKUMENTHANTERING...

ENTRÉ DOKUMENTHANTERING... Entré Innehåll ENTRÉ DOKUMENTHANTERING... - 2 - Starta Dokumenthantering... - 3 - Lägga till dokument via frågeguide... - 4 - Frågeguiden... - 5 - Lägga till dokument manuellt... - 7 - Lägg till fil...

Läs mer

För sökande: Vanliga frågor om e-tjänsten 4/2011

För sökande: Vanliga frågor om e-tjänsten 4/2011 1/6 För sökande: 4/2011 Läs också: Användarguide till Akademins e-tjänst (pdf) Innehåll 10 vanligaste frågorna... 2 Hur ändrar jag mitt lösenord?... 2 Varför godkänns inte min personbeteckning?... 2 Jag

Läs mer

Säkerhetskopiera mobilen

Säkerhetskopiera mobilen Säkerhetskopiera mobilen gratis och helautomatiskt 7 Bästa gratistipsen 7 För Android, Iphone och Windows Phone 7 Säkerhetskopiera till Dropbox. Så fixar du automatisk säkerhetskopiering av mobilen Visst

Läs mer

Installationsguide för FAR Komplett Offline 2.1.2

Installationsguide för FAR Komplett Offline 2.1.2 Installationsguide för FAR Komplett Offline 2.1.2 Denna guide gäller för installation av FAR Komplett Offline 2.1.2 på Windows XP, Windows Vista respektive Windows 7. Dialogrutorna kan skilja sig åt beroende

Läs mer

Manuell installation av SQL Server 2008 R2 Express för SSF Timing

Manuell installation av SQL Server 2008 R2 Express för SSF Timing Manuell installation av SQL Server 2008 R2 Express för SSF Timing Innehåll 1. Metoder att installera...1 2. Förutsättningar...2 DotNet Framework 3.5...2 MSI Installer 4.5...2 3. Hämta SQL Server 2008 R2

Läs mer

SeniorNet Södermalm. Windows 10. En snabbtitt Windows 10 1

SeniorNet Södermalm. Windows 10. En snabbtitt Windows 10 1 Windows 10 En snabbtitt 2015-12-15 Windows 10 1 Windows 10 Senaste operativsystemet från Microsoft Kanske sista Framtida Windows uppgraderingar av W10 Ersätter alla tidigare Windows system Alla typer av

Läs mer

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01

KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01 KARLSBORGS ENERGI AB INTERNET KABEL-TV INSTALLATIONSHANDBOK REV. 2011.01 Karlsborgs Energi AB 2 Innehåll 1. ANSLUT KABELMODEMET... 4 2. ANSLUT OCH KONFIGURERA DIN UTRUSTNING... 5 OM DU VILL ANVÄNDA DIN

Läs mer

Sammanfattning av riktlinjer

Sammanfattning av riktlinjer Sammanfattning av riktlinjer INFORMATIONSSÄKERHET FÖR ANVÄNDARE inom Luleå kommunkoncern 2015-03-04 Informationssäkerhet för användare beskriver hur Luleå kommun hanterar den information som används i

Läs mer

Verktygen i Fronter, för lärare

Verktygen i Fronter, för lärare Verktygen i Fronter, för lärare Denna manual beskriver hur man använder verktygen i Fronter och skapar innehållet, t ex nyheter, mappar och forum. Rev 2014-07-07 1 Innehållsförteckning Hitta mitt kursrum...

Läs mer

Lathund för att hantera kongresshandlingar. Dator PC och Mac

Lathund för att hantera kongresshandlingar. Dator PC och Mac Lathund för att hantera kongresshandlingar Dator PC och Mac Inför och under kongressen 2015 förekommer handlingarna enbart i digital form, närmare bestämt i PDF-format. I denna lathund får du som använder

Läs mer

Städa hemområdet (och andra filsystem)

Städa hemområdet (och andra filsystem) Städa hemområdet (och andra filsystem) 14.12.2006 Jens Granlund Bakgrund De flesta som läser detta dokument har säkert vid något tillfälle haft problem med att en hårdskiva, ett USB minne eller annat lagringsmedium

Läs mer

Din manual F-SECURE PSB E-MAIL AND SERVER SECURITY http://sv.yourpdfguides.com/dref/2859689

Din manual F-SECURE PSB E-MAIL AND SERVER SECURITY http://sv.yourpdfguides.com/dref/2859689 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för F-SECURE PSB E-MAIL AND SERVER SECURITY. Du hittar svar på alla dina frågor i F-SECURE

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

Compose Connect. Hosted Exchange

Compose Connect. Hosted Exchange Sida 1 av 15 Compose Connect Hosted Exchange Presentation av lösningen: Compose Hosted Exchange Följande möjligheter finns för hantering av e-post 1. Lokalinstallerad Outlook-klient För att kunna använda

Läs mer

Att bli skribent för Spelmansgillets bloggar hos Blogspot/Google

Att bli skribent för Spelmansgillets bloggar hos Blogspot/Google Att bli skribent för Spelmansgillets bloggar hos Blogspot/Google Du behöver en inbjudan från bloggens administratör För att kunna skriva ett inlägg måste man logga in i bloggen. Det krävs att du är känd

Läs mer

REGION SKÅNE VDI KLIENTINSTALLATION

REGION SKÅNE VDI KLIENTINSTALLATION REGION SKÅNE VDI KLIENTINSTALLATION 2014-05-21 Installation av Viewklient för VDI Dokumentation för installation och anslutning till Region Skånes VDI miljö INSTRUKTION VMWARE VIEW... 2 Inledning... 2

Läs mer

Vi finns nära dig. Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband

Vi finns nära dig. Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband Vi finns nära dig TSPxxxx xxxx Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband Personlig kundtjänst Privat: tel. 90 200 Företag: tel. 90 400 Öppet vardagar kl

Läs mer

ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2. Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3

ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2. Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3 OneDrive 1 Innehåll ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2 Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3 HANTERA DOKUMENT OCH FILER PÅ ONEDRIVE... 4 Skapa mapp... 4

Läs mer

Installation/uppdatering av Hogia Personal fr.o.m. version 13.1

Installation/uppdatering av Hogia Personal fr.o.m. version 13.1 Installation/uppdatering av Hogia Personal fr.o.m. version 13.1 Viktig information gällande installation Från version 12.2 av Hogia Personal krävs Microsoft.Net Framework 3.5 SP1 för att installation skall

Läs mer

Strul med Windows 10? Här är lösningarna på de vanligaste problemen

Strul med Windows 10? Här är lösningarna på de vanligaste problemen Sida 1 av 7 DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN PC FÖR ALLA Artikelns webbadress: http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.634761/tips-problem-medwindows-10 Strul med Windows 10? Här är lösningarna på de vanligaste problemen

Läs mer

Välkommen till JENSEN online!

Välkommen till JENSEN online! Välkommen till JENSEN online! Logga in! Den här guiden ger en kort introduktion till hur dina distansstudier på JENSEN vuxenutbildning går till. Om det är första gången du studerar via JENSEN online, behöver

Läs mer

Kaj Björkqvist prof, utv.psyk. (specialforskare Jörgen Bergman) Tomas Lindroos stud (stud. Niklas Lindman) Möteskallelse

Kaj Björkqvist prof, utv.psyk. (specialforskare Jörgen Bergman) Tomas Lindroos stud (stud. Niklas Lindman) Möteskallelse Möteskallelse Datadirektionen sammanträder den 18.9.2000 kl 10.00 på datacentralen. Föredragningslistan är bifogad. De ordinarie medlemmarna ombedes vid eventuellt förfall själva underrätta sin personliga

Läs mer

1 Installationsinstruktioner

1 Installationsinstruktioner 1 Installationsinstruktioner 1.1 Förbereda installationen Kontrollera systemkraven. Försäkra dig om att din dators hårdvara uppfyller de systemkrav som är specificerade. Vid installering av Engineering

Läs mer

Nya Aquila använder senaste versionen av våra verktyg: UniPaaS 1.9 (tidigare Magic), samt Crystal Reports version 12 (idag kör ni på version 8).

Nya Aquila använder senaste versionen av våra verktyg: UniPaaS 1.9 (tidigare Magic), samt Crystal Reports version 12 (idag kör ni på version 8). Beskrivning av nya Aquila 3 Nya Aquila använder senaste versionen av våra verktyg: UniPaaS 1.9 (tidigare Magic), samt Crystal Reports version 12 (idag kör ni på version 8). Aquila 3 är helt kompatibel

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Så totalraderar du. din mobil eller surfplatta. 7 Säker utrensning före försäljning 7 Smidigt och enkelt 7 För Android, Iphone och Ipad

LAJKA-GUIDE. Så totalraderar du. din mobil eller surfplatta. 7 Säker utrensning före försäljning 7 Smidigt och enkelt 7 För Android, Iphone och Ipad Så totalraderar du din mobil eller surfplatta 7 Säker utrensning före försäljning 7 Smidigt och enkelt 7 För Android, Iphone och Ipad. Säker radering av Iphone, Ipad och Android Såväl Iphone och Ipad som

Läs mer

Handbok för Nero ImageDrive

Handbok för Nero ImageDrive Handbok för Nero ImageDrive Nero AG Information om upphovsrätt och varumärken Användarhandboken till Nero ImageDrive och dess innehåll skyddas av upphovsrätt och tillhör Nero AG. Med ensamrätt. Den här

Läs mer

UPPFÖLJNING AV- OCH SÄKERHETSINSTÄLLNINGAR FÖR WEBBSIDOR 1 (8)

UPPFÖLJNING AV- OCH SÄKERHETSINSTÄLLNINGAR FÖR WEBBSIDOR 1 (8) UPPFÖLJNING AV- OCH SÄKERHETSINSTÄLLNINGAR FÖR WEBBSIDOR 1 (8) Utöver dessa anvisningar är det viktigt att föräldrarna diskuterar internettryggheten och strävar att tillsammans skapa egna spelregler för

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK. Advance Online

ANVÄNDARHANDBOK. Advance Online ANVÄNDARHANDBOK Advance Online INNEHÅLL Innehåll... 2 Välkommen!... 3 Allmän information... 3 Idén bakom Advance Online... 3 Att logga in på en terminalstation... 4 Allmänt... 4 Citrix-klienten... 4 Inloggning...

Läs mer

IT-Policy Vuxenutbildningen

IT-Policy Vuxenutbildningen IT-Policy Vuxenutbildningen För att du som användare skall kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på dig måste du känna till kommunkoncernens förhållningssätt och regelverk angående hur du får

Läs mer

SeniorNet Södermalm. Fortsättning på temat. Windows Windows 10 1

SeniorNet Södermalm. Fortsättning på temat. Windows Windows 10 1 Fortsättning på temat Windows 10 2016-02-25 Windows 10 1 Menu En liten återblick Inställningsmenyn och Kontrollpanelen Webbläsaren Edge Appar Kortkommandon Länkar med tips Vad händer med Windows 7, 8 och

Läs mer

För att du som användare skall kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på dig måste du känna till. Lärare och Elever har olika krav: Lärare

För att du som användare skall kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på dig måste du känna till. Lärare och Elever har olika krav: Lärare För att du som användare skall kunna leva upp till de säkerhetskrav som ställs på dig måste du känna till. Lärare och Elever har olika krav: Lärare Lösenord lösenordet ska vara minst 8 tecken långt. lösenordet

Läs mer

Deltagarpresentationer och handledning via desktopvideokonferens ConnectPro erfarenheter från nätkursen "Akademiska studiefärdigheter"

Deltagarpresentationer och handledning via desktopvideokonferens ConnectPro erfarenheter från nätkursen Akademiska studiefärdigheter Deltagarpresentationer och handledning via desktopvideokonferens ConnectPro - erfarenheter från nätkursen "Akademiska studiefärdigheter" Minikonferensen om kursutveckling 4 maj 2007 Tove Forslund tove.forslund@abo.fi,

Läs mer

Så här loggar man in:

Så här loggar man in: instruktörmanual FÖR ATT LOGGA IN OCH HANDHA etruck Här får du en förklaring av hur instruktörsdelen av etruck fungerar. Som komplement finns också en kort manual för eleverna hur man loggar in och börjar

Läs mer

Offertbegäran, rekommendationslista för bärbara datorer

Offertbegäran, rekommendationslista för bärbara datorer Åbo 8.7.2003 Offertbegäran, rekommendationslista för bärbara datorer Datacentralen vid Åbo Akademi granskar sin rekommendationslista med avseende på bärbara datorer. Avsikten är att i rekommendationslistan

Läs mer

Sharpdesk V3.3. Installationsguide Version 3.3.03

Sharpdesk V3.3. Installationsguide Version 3.3.03 Sharpdesk V3.3 Installationsguide Version 3.3.03 Upphovsrätt 2000-2009 av SHARP CORPORATION. Eftertryck förbjudet. Reproduktion, adaptation eller översättning utan föregående skriftligt tillstånd är förbjudet,

Läs mer

Välkommen till dataintroduktion. Föreläsare Stephan Kring Ansv. helpdesk & web

Välkommen till dataintroduktion. Föreläsare Stephan Kring Ansv. helpdesk & web Välkommen till dataintroduktion Föreläsare Stephan Kring Ansv. helpdesk & web Helpdesk http://www.kth.se/student/support/ict Normala öppettider är mån, ons, fre kl.10-12 och tis, torsd kl.14-16. Hjälp

Läs mer

Åbo Akademi. protokoll Datadirektionen Lindqvist, e-post: stigo, tel: 4227

Åbo Akademi. protokoll Datadirektionen Lindqvist, e-post: stigo, tel: 4227 Möteskallelse Datadirektionen sammanträder onsdagen den 15.12.2004 kl 9.15 på datacentralen. Föredragningslistan är bifogad. De ordinarie medlemmarna ombedes vid eventuellt förfall själva underrätta sin

Läs mer

Instruktioner för uppdatering från Ethiris 4.10 till 5.x

Instruktioner för uppdatering från Ethiris 4.10 till 5.x Instruktioner för uppdatering från Ethiris 4.10 till 5.x Nedan följer instruktioner för hur man går till väga vid uppdatering av ett Ethirissystem version 4 till version 5. När man uppdaterar Ethiris från

Läs mer

Installationsanvisning för Su Officemallar 2011 För Mac Word och PowerPoint

Installationsanvisning för Su Officemallar 2011 För Mac Word och PowerPoint 1 (9) INSTALLATIONSANVISNING MS Word 2011 - Macintosh 2015-06-01 Installationsanvisning för Su Officemallar 2011 För Mac Word och PowerPoint Innehållsförteckning För Mac Word och PowerPoint... 1 Var hittar

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips Jätteguide till molnets 9 bästa näthårddiskar 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips. Frågor och svar om näthårddiskar De nya nätdiskarna ger dig mer utrymme och fler

Läs mer

Information för nya studerande

Information för nya studerande Information för nya studerande ICT-service Barbro Sjöblom babo@abo.fi www.abo.fi > Snabblänkar > ICT-service > Gäster och användaravtal > Information för nya studerande Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500

Läs mer

Installationsanvisning för LUQSUS version 2.0

Installationsanvisning för LUQSUS version 2.0 Avd. för arbets-och miljömedicin & Inst. för psykologi, Lunds universitet Installationsanvisning för LUQSUS version 2.0 Systemkrav Innan du börjar installationen bör du kontrollera att operativsystem och

Läs mer

Nej, Latitude ON Flash är för närvarande endast tillgängligt på följande Dell datorer: Dell Latitude E4200 Dell Latitude E4300

Nej, Latitude ON Flash är för närvarande endast tillgängligt på följande Dell datorer: Dell Latitude E4200 Dell Latitude E4300 Dell Latitude ON Flash återkommande frågor 1. Stödjer alla Dell datorer Latitude ON Flash? Nej, Latitude ON Flash är för närvarande endast tillgängligt på följande Dell datorer: Dell Latitude E4200 Dell

Läs mer

Handbok Dela Skrivbord. Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Dela Skrivbord. Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll Brad Hards Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Dela Skrivbord 7 3.1 Hantera inbjudningar i Dela Skrivbord.......................... 9 3.2

Läs mer

Installationsmanual OpenOffice 3.0

Installationsmanual OpenOffice 3.0 Installationsmanual OpenOffice 3.0 Ursprungligen skapad av Georg Bredberg 2003-03-27 för OpenOffice 1.0 Uppdaterad och kortad 2009-01-07 för OpenOffice 3.0 av Folkbildningsnätets Fria Programvarugrupp

Läs mer

Lathund. Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster. Rollen rektor

Lathund. Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster. Rollen rektor Information 2014-12-03 1 (14) Lathund Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster Rollen rektor Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Kårkulla samkommun. Moodle

Kårkulla samkommun. Moodle Kårkulla samkommun Moodle Manual 1 Vad är Moodle?...2 1.1Användarnamn och lösenord...3 1.2Programvara för att ta del av t.ex. nätföreläsningar...3 2.1Logga in på kursen...3 3 BLI BEKANT MED SYSTEMET...4

Läs mer

Manual. Kursplan. Astrakan. ESF Edition Publikt användargränssnitt. Artisan Global Media

Manual. Kursplan. Astrakan. ESF Edition Publikt användargränssnitt. Artisan Global Media Manual Astrakan Kursplan ESF Edition Publikt användargränssnitt Artisan Global Media ~ 2 ~ Innehållsförteckning Publikt användargränssnitt... 3 Allmän... 3 Personlig... 4 Presentation av Kurstillfälle...

Läs mer

1 Allmänt... 2. 2 Klassificering och hantering av e-postmeddelanden och -adresser... 2. 2.1 Klassificeringar och användningsändamål...

1 Allmänt... 2. 2 Klassificering och hantering av e-postmeddelanden och -adresser... 2. 2.1 Klassificeringar och användningsändamål... E-POSTPOLICY VID HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Klassificering och hantering av e-postmeddelanden och -adresser... 2 2.1 Klassificeringar och användningsändamål... 2 2.2 Offentliggörande

Läs mer

Startanvisning för Bornets Internet

Startanvisning för Bornets Internet Startanvisning för Bornets Internet Denna guide kommer att hjälpa dig igång med Bornets Internet. Sidan 1 av 41 Innehållsförteckning Titel Sidan Kapitel 1. Introduktion... 3 Kapitel 2. TCP/IP-inställningar

Läs mer

Office 365 MB. Innehåll. Inledning / Inställningar... 2. Outlook (e-post)... 2. Kalender... 3. Personer (kontakter)... 5 OneDrive molnet... 5.

Office 365 MB. Innehåll. Inledning / Inställningar... 2. Outlook (e-post)... 2. Kalender... 3. Personer (kontakter)... 5 OneDrive molnet... 5. Innehåll Inledning / Inställningar... 2 Inloggning...2 Koppling av mobiltelefonen / pekplatta till systemet...2 Ladda Office 365 till egen dator...2 Tema...2 Outlook (e-post)... 2 E-post inställningar...2

Läs mer

Installationsguide ELCAD 7.10

Installationsguide ELCAD 7.10 Installationsguide ELCAD 7.10 Innehållsförteckning Inledning... 2 Installation av ELCAD 7.10... 2 Viktiga nyheter om installationen... 2 Före installationen... 2 Ladda hem internationell version... 2 Ladda

Läs mer

Manual Godman Redovisning

Manual Godman Redovisning Installation Sid 2 Avinstallera Sid 4 Installation från CD Sid 6 Uppdateringar Sid 7 Manual Godman Redovisning Sid 8 Skapa huvudman, God man Sid 8 Skapa ditt första räkenskapsår Sid 8 Bankkonton Sid 9

Läs mer

Manual. It s learning. Målgruppen: externa utförare inom Vård och Omsorg

Manual. It s learning. Målgruppen: externa utförare inom Vård och Omsorg Manual It s learning Målgruppen: externa utförare inom Vård och Omsorg Rekommenderade webbläsare: Internet Explorer, aktuella versioner (PC) Safari (ipad, Mac) Örebro kommun 20150911 v 1.1 orebro.se 2

Läs mer