magasin små, små bakterier av stor betydelse Liisa Husu professor på internationell Carolina till FN-praktik för Afrika tog Örebro universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "magasin små, små bakterier av stor betydelse Liisa Husu professor på internationell Carolina till FN-praktik för Afrika tog Örebro universitet"

Transkript

1 Nº Örebro universitet magasin små, små bakterier av stor betydelse NY KEMIUTBILDNING PÅ VÄG MOT SUCCÉ Passionen för Afrika tog Carolina till FN-praktik NYA BYGGPROJEKT FÖR VÄXANDE UNIVERSITET Liisa Husu professor på internationell arena

2 Inledare Innehåll A tt få vara med och bygga ett universitet är något som förunnas få av oss. Vi som bygger Örebro universitet kan ibland riktigt känna hur universitetet växer så det knakar och att våra planer fungerar och går i lås, men ibland är det motigt. Det är inte alla gånger lätt att ta sig fram i en sektor där det finns universitet som genom sin långa historia hunnit bygga det egna universitetet under avsevärd tid och med stora tidigare erhållna resurser. Men det går bra för Örebro universitet. Alla siffror pekar åt rätt håll. Antalet förstahandssökande nu till höstterminen ökar för fjärde året i rad vilket vi förknippar med vår förändring till ett universitet med starka professionsutbildningar. Det är också där vi, precis som hela sektorn, har flest sökande och det är också där som både universitetets och studenternas ställning stärks. Läkarutbildningen går nu på sin tredje termin och en av våra studenter som varit med från första början, Isabella Kongstad, blir nu ordförande för alla medicinstudenter i Sverige i Medicine Studenters Förbund. Fantastiskt bra och roligt. Vi får bra studenter till universitetet. S Örebro universitet magasin riktar sig till dem som intresserar sig för verksamheten vid Örebro universitet; alumner, näringsliv, politiker och övriga högskolesektorn. Adress: Externa relationer och kommunikation Örebro universitet Örebro amtidigt börjar vi nu erövra större forskningsanslag. I förra veckan fick Margaret Kerr och medarbetare ett stort anslag från FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA. Tidigare har Robert Brummer och medarbetare fått ett stort anslag från KKstiftelsen (vilket presenteras i detta nummer) och vi har nu fått en del EUanslag till teknikinstitutionen där vi för första gången koordinerar anslaget. Förändringen är påtaglig. Ändå har vi lång väg att gå, men vi ger oss inte. Studentkåren har nu tagit ett klokt beslut och också börjat satsa på studiesocial verksamhet i annan form än tidigare. Med visst stöd från universitetet har Kåren köpt sin egen restaurang och verksamheten där. Ett bra beslut som vi välkomnar. U ppmarschen inför den kommande forskningspropositionen är i full gång. Regeringen har tydligt deklarerat att man satsar på att utöka läkar- och sjuksköterskeutbildningarna och vi har deklarerat att vi vill vara med. Allt större vikt läggs vid Högskoleverkets utvärderingar av utbildningar. Utvärderingarna kommer att ligga till grund för stora omfördelningar av resurser till grundutbildningen mellan lärosäten. Vi är också i full gång med att skapa ett effektivare och starkare innovationssystem som vi nu fått möjlighet till tack vare vårt holdingbolag och innovationskontor. Vi gör nu det andra äldre universitet redan gjort och söker samarbete med näringsliv och offentlig sektor i byggandet. Att ha ett universitet i regionen är nytt för många precis som att skapa ett sammanhållet innovationssystem. Det kommer att gå bra och allt fler kommer att upptäcka de stora fördelarna som finns jämfört med tidigare. Jens Schollin Rektor Redaktör Johan Stenegård Ansvarig utgivare Niklas Jälevik Grafisk form Jesper Johanson Skribenter i detta nummer: Martin Larsson Rolf Lidskog Ingrid Lundegårdh Linda Harradine Johan Stenegård Tryck: Ineko Upplaga: ex. Foto framsida: Fotosearch/Jesper Johanson Bakterier små men livsviktiga Kost, bakterier, tarm och hjärna i våra kroppar pågår dagligen ett samspel som har stor betydelse för hälsan. 10 Karriärcoachning som karriär Frida Lindblom är HR-specialist och föreläser om lyckade karriärvägar. 12 Kriminalteknik öppnar dörrar till spännande jobb Örebro universitet har den populäraste kandidatutbildningen i kemi i landet. 14 Nya byggprojekt för växande universitet Campus USÖ och Universitetsplatsen viktig del i utvecklingen. 16 Hur styr man mot framgång? Forskare undersöker hur beslutsfattare påverkar olika verksamheter. 19 Grants Office stöd i hårdnande konkurrens om forskningsmedel Särskild organisation med uppgift att öka forskarnas möjligheter till extern finansiering. 20 Varför blir fler män professorer? Kvinnor och män placerar sig fortfarande på olika nivåer i arbetsplatshierarkin. 25 Från studier i Örebro till FN-praktik i Dakar Passionen för Afrika fick Carolina Sjölander att under sju månader bosätta sig i Senegal. 26 Krönika: Är vetenskapen nyttig? Frågan man kan ställa sig är varför inte miljöforskningens resultat används mer. 27 OS-medaljör och företagsentreprenör är Årets alumner Ulrika Knape-Lindberg och Joakim Alkman får pris på Alumndagen.

3 NOTISER NOTISER gruvavfall en guldgruva Räknat i vikt är gruvavfall den enskilt största avfallstypen i Europa. Bara i Sverige produceras det nästan 60 miljoner ton varje år. Med rätt teknik skulle det i stället kunna bli en tillgång. Forskare vid Örebro universitet undersöker nu olika miljövänliga metoder för att utvinna värdefulla metalller och andra råvaror ur avfallsdeponierna. Samtidigt som vi vill kunna ta ut allt av värde ur avfallet, är det viktigt att det sker under former som inte leder till ett ökat läckage av tungmetaller och andra föroreningar till omgivningen, säger Mattias Bäckström, docent och forskare i kemi vid Örebro universitet. Aulis Syväjärvi Örebro är Sveriges billigaste stad för studenter att bo i. Det visar färska siffror från Svensk Fastighetsförmedling. I Studentbostadsindex har Svensk Fastighetsförmedling kartlagt kostnaden för allt från boende till en matkasse, busskort och öl på kåren eller krogen. Bor man i hyresrätt är Örebro den billigaste studentstaden med en månadskostnad på kronor. boostday peppade inför karriären På internationella kvinnodagen anordnade Örebro universitet Boostday tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro och Örebro läns Kvinnolobby. Genom inspirationsföreläsningar i Kårhuset på universitetet fick kvinnor som är studenter bland annat tips om hur de stärker sina karriärvägar. En fantastiskt bra eftermiddag som gav många användbara tips, sa studenterna Frida Olsson och Maja Rudolphson. César Augusto Gutiérrez från Colombia som Rodolfo och Yana Kleyn från Ryssland som Mimi i La Bohème. Ny operautbildning Musikhögskolan på Örebro universitet och Opera på Skäret startar Operaakademi Satsningen riktar sig till flera av operakonstens utövare sångsolister, körsångare, musiker och kompositörer. Den här satsningen är unik i Sverige och den är möjlig tack vare vårt långvariga samarbete med Opera på Skäret, säger Mats Jansson, universitetslektor på Musikhögskolan i Örebro. Musikhögskolan och Opera på Skäret har tidigare gemensamt drivit Master Class-utbildningar för sångare i samband med Opera på Skärets sommarfestival. Operaakademi 2012 är en naturlig utveckling av det samarbetet och ett fördjupat resultat av den regionala samverkan på operans område som också omfattar Länsmusiken och Länsteatern i Örebro län. Med Operaakademi 2012 profilerar vi oss mycket tydligt inom det musikdramatiska fältet och kan därigenom bidra till utvecklingen av operakonsten. Det speciella är att flera riktningar inom operakonsten utbildas parallellt och ges tillfälle att samarbeta under utbildningen, säger Mats Jansson. Kurserna ger mellan 7,5 och 15 högskolepoäng. Världsberömt golv sätter personen i centrum E n grupp markstridssoldater övar i en stridsfordonssimulator. På given order öppnar de en dörr och kliver ut i en virtuell miljö. Där kan de röra sig fritt och utföra olika uppdrag. Många arméer runt om världen önskar sig en simulator där det går att öva på det här sättet. Men för att simuleringen ska fungera måste soldaterna röra sig på en yta som översätter deras rörelser i det fysiska rummet till rörelser i den virtuella världen. Fram till i dag har golv som klarar detta varit dyra och stora. Nu finns en relativt billig och storleksmässigt hanterbar lösning. The Omnidirectional Floor är utvecklad av Daniel Johansson, industridoktorand vid Högskolan i Skövde, Örebro universitet och företaget MSE Weibull. Golvet består av 16 trianglar gjorda av metallrullar, som tillsammans bildar en cirkel. Ett motordrivet band under trianglarna snurrar på metallrullarna. En person som står still på golvet kom- mer därför att åka tillbaka mot golvets centrum. Om personen i stället springer på golvet ökar rullarnas hastighet ju längre från golvets centrum personen kommer. D aniel Johanssons golv har redan nått internationell uppmärksamhet. The Gadget Show i brittiska Channel 5 använde sig av golvet när de byggde den ultimata simulatorn för datorspelet Battlefield 3. En trailer från programmet på Youtube har i dag visats över tre miljoner gånger. Text: Ulf Nylén/Johan Stenegård foto: Jennie Varland och MSE Weibull Läs mer på www. oru.se psykologutbildningen trea i landet Örebro universitet har tredje bästa psykologutbildningen i landet när Urank rankar de svenska psykologprogrammen. Universitetet som helhet kommer på tolfte plats i jämförelse med landets övriga lärosäten. Fantastiskt rolig. Vi har välutbildade lärare där några är världsledande i sina ämnen. Undersökningar som gjorts visar dessutom att studenterna tycker att utbildningen ger en bra förberedelse inför det arbetsliv som väntar, säger Maria Holmström, programansvarig för psykologprogrammet. inget mer mästerskap för världens bästa vinkännare Det blir inget mer tävlande för mig i världsmästerskapen i sommellerie. Det avslöjade Gérard Basset, en av världens mest meriterade vinkännare, under sitt föreläsningsbesök på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan i april. Därmed ställer han inte upp för att försvara sin titel när tävlingen anordnas för 14:e gången nästa år vann Gérard Basset titeln efter att tre gånger ha slutat tävlingen som tvåa. Det krävs så stora arbetsinsatser och förberedelser att jag inte tycker det är värt att ställa upp igen. Jag har ju redan vunnit en gång och jag är mycket nöjd med det. Istället kommer han att vara domare under kommande mästerskap som arrangeras nästa år. 4 ÖU magasin ÖU magasin

4 FORSKNING Bakterier små men livsviktiga FORSKNING Bakterier små men livsviktiga Kost, bakterier, tarm och hjärna i våra kroppar pågår dagligen ett samspel som har stor betydelse för hälsa och livskvalitet. Att tarmbakterier är viktiga för matsmältningen är välkänt sedan länge, men nu har forskarna fått upp ögonen för att bakterierna kan spela en mycket större roll än så. Med en rejäl påse pengar från statliga KK-stiftelsen och näringslivet, närmare 80 miljoner kronor, har Örebro universitet fått en unik möjlighet att bygga upp en forskningsmiljö för att studera det komplicerade samspelet mellan kost, bakterier, tarm och hjärna. Antalet bakterier i en människotarm är många gånger fler än kroppens egna celler och man har beräknat att tarmbakteriernas sammanlagda genetiska material är trettio gånger större än människans, berättar professor Robert Brummer, specialist inom gastroenterologi och klinisk nutrition, som leder den nya forskningsmiljön NGB Interactions Research Centre. Vi vet att många av dessa bakterier är livsviktiga för oss, och att det finns ett samband mellan en störd tarmflora och vissa sjukdomar. Men eftersom vi ännu inte vet exakt hur samspelet fungerar, finns det i dag ingen effektiv behandling. Och det innebär att många människor tvingas leva med kronisk ohälsa och sämre livskvalitet. Människan och hennes tarmbakterier har följts åt under miljoner år och har utvecklats tillsammans i en symbios där båda parter drar nytta av samarbetet, så kallad mutualism. Bakterierna har skaffat sig en gynnsam miljö att leva i, med god tillgång på den näring de behöver. I gengäld utför de en rad värdefulla tjänster åt sin mänskliga värd. De goda bakterier som normalt finns i den mänskliga tarmen bryter ner föda, producerar vitaminer och näring till tarmcellerna och konkurrerar ut skadliga bakterier. Men de gör mer än så. Genom att ständigt interagera med tarmslemhinnan, håller de immunsystemet igång och ett alert immunsystem är bättre på att snabbt upptäcka de ämnen och sjukdomsalstrande organismer som verkligen är farliga. Tarmslemhinnan är kroppens viktigaste skyddsbarriär eftersom så mycket som 70 till 80 procent av immunförsvaret finns just här. Då förstår man verkligen vilken stor insats bakterierna gör för vår hälsa. 6 ÖU magasin ÖU magasin

5 forskning Bakterier små men livsviktiga Bakterier små men livsviktiga FORSKNING Forskarna behöver vävnadsprover både från patienter med tarmsjukdomar och friska personer för att kunna se skillnader i bland annat bakterieflora och immuncellernas aktivitet. Här tar Robert Brummer, som också är överläkare vid universitetssjukhusets gastroenterologisektion, prover från en frisk tjocktarm. Mjölksyrabakterien Lactobacillus GG en av tarmflorans snälla bakterier. Text: Ingrid Lundegårdh foto: Sida 8, Valio; sida 9, Örebro universitet Robert Brummer har länge intresserat sig för hur kost och tarmbakterier påverkar både magens och hjärnans funktioner. I fokus för hans forskning står vanliga mag- och tarmrelaterade sjukdomar som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Här finns ett stort behov av bättre metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla. Och det blir en av de första uppgifterna som den nya forskningsmiljön ska ta sig an. Vi ska ta reda på hur man kan modifiera och förbättra tarmens bakterieflora och innehåll med hjälp av förändrad kost och kosttillskott. Målet är att vi ska kunna återskapa en normalflora, och eftersom den skiljer sig åt från person till person handlar det om att skräddarsy individuella behandlingar som är anpassade till de enskilda individerna. På så sätt tror forskarna att de också ska kunna lindra åldersrelaterade tarmproblem som ofta är kopplade till en sämre immunfunktion. Sammansättningen i tarmen förändras nämligen med stigande ålder, och det kan leda till att antalet elakartade bakterier ökar på bekostnad av de nyttiga bakterierna. Mycket tyder på att hjärnans funktion faktiskt påverkas av tarmen och dess bakterier... Så här långt är det lätt att förstå sambanden mellan kost, tarmbakterier och hälsa. Men det är inte bara magen och immunförsvaret som påverkas av innehållet i våra tarmar. Även hjärnan ingår i ekvationen. Alldeles innanför tarmslemhinnan finns ett omfattande nervsystem som kommunicerar med hjärnan genom kroppens signalsystem. Och eftersom bakterierna kan koppla upp sig till tarmslemhinnans signalstationer, receptorerna, kan man förenklat beskriva det som att bakterierna och hjärnan pratar med varandra. Mycket tyder på att hjärnans funktion faktiskt påverkas av tarmen och dess bakterier, det vill säga att signalerna går både till och från hjärnan. Man har till exempel funnit en avvikande bakteriesammansättning hos människor med beteendestörningar som svår depression, autism och ADHD. Och med tanke på att depressionssjukdomar i framtiden förväntas bli ett av de vanligaste hälsoproblemen bland vuxna i västvärlden, finns det även här ett växande behov av nya och mer effektiva behandlingsmetoder. Men vi tror också att bakterier kan ge andra positiva effekter, till exempel när det gäller stresshantering, genom att påverka hjärnans stressresponser på ett gynnsamt sätt. Forskning om kostens och tarmbakteriernas betydelse för hälsan är redan väl etablerad i Örebro, och det finns en erkänd kompetens inom området vid universitetet och universitetssjukhuset. Men den nya forskningsmiljön innebär en ökad kraftsamling, som kommer att driva forskningen betydligt längre. Målet är att bli en av de främsta forskningsmiljöerna inom området i Europa, och så småningom även i världen. Vi har nu alla de förutsättningar som krävs för att bygga upp en unik, detaljerad kunskap om samspelet mellan kost, bakterier, tarm och hjärna. Och det kommer att göra det möjligt att utveckla helt nya och innovativa behandlingar för såväl magoch tarmsjukdomar som beteendestörningar, säger Robert Brummer. bakgrund: Forskningsmiljön NGB Interactions Research Centre är en KK-profil, vilket innebär att Örebro universitet får 36 miljoner kronor av KKstiftelsen för att bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö runt ett unikt forskningskoncept. Forskningen ska vara relevant för näringslivet, och ett villkor är därför att en minst lika stor summa pengar ska komma från näringslivet. Fem företag inom livsmedels- och hälsokostbranschen bidrar med sammanlagt 38 miljoner kronor till forskningsmiljön: Lantmännen, Valio, BioGaia, Wennström Integrated CD och Winclove Bio Industries. Bakom miljön ligger ett omfattande arbete med kompetenskartläggning och omvärldsanalys. Två viktiga förutsättningar för en framgångsrik forskningsmiljö är att man snabbt kan bygga upp en kritisk massa av forskningskompetens, och att man har eller kan skapa en competitive edge, det vill säga att ingen annan kan göra det bättre eller ens lika bra. Kompetensen representeras av de 35 forskare vid universitetet och universitetssjukhuset som redan har knutits till miljön, och Robert Brummer räknar dessutom med att rekrytera fler inom kort. Dessutom kommer man att samarbeta med forskargrupper vid bland annat Linköpings universitet, Helsingfors universitet, holländska Wageningen universitet, Münchens tekniska universitet och University of California, Los Angeles (UCLA). Även när det gäller de andra förutsättningar som krävs ligger Örebro långt framme. Vi har en unik tillgång av väldefinierade patientkohorter och undersökningsgrupper och vi har utvecklat tekniker för provtagning genom hela tarmkanalen. Helt nya metoder för att analysera tarmens bakterieflora och kostens nedbrytningsprodukter ingår också i forskningen, liksom avbildning av hjärnans funktion. Förkortningen NGB står för Nutrition-Gut- Brain, det vill säga Näring-Tarm-Hjärna. 8 ÖU magasin ÖU magasin

6 ALUMN Porträttet Alumn Karriärcoachning som karriär Frida Lindblom är HR-specialist på e-handelsföretaget Klarna ett av Sveriges mest snabbväxande företag just nu. På internationella kvinnodagen återvände den tidigare Örebrostudenten till universitetet för att delta i Boostday en dag med inspirationsföreläsningar runt temat lyckade karriärvägar. Fridas tre snabba framgångsfaktorer: Se dig aldrig som färdigutbildad. Kunskap är en färskvara! Utmana din utbildning och din komfortzon! Bara för att man är utbildad inom ett visst område så innebär inte det att man bara kan söka jobb inom det området. Att göra fel är att utvecklas, lär av dina motgångar! Text: Martin Larsson foto: Magnus Wahman Örebro var en bra stad att flytta till när man för första gången skulle lämna barndomens Malmö. Det var här jag blev självständig och alla människor sökte kontakt med varandra, vilket skapade en bra sammanhållning, säger Frida Lindblom, medan hon väntar på att hålla sitt föredrag runt temat Karriärvägar och inspiration. Hur kom det sig att du sökte personalvetarprogrammet i Örebro? Jag tyckte att utbildningen verkade intressant, men på den tiden hade jag en uppfattning om att de flesta kontorsjobb nog är ungefär likadana. Men så är det ju verkligen inte. Inom personalområdet arbetar man med människor, ledarskap, psykologi och lärande, och det är frågor som jag plötsligt märkte att jag brann för. Det slog mig faktiskt först när jag började plugga vad jag verkligen ville bli. Du är HR-specialist på Klarna. Vad innebär ditt arbete? Jag arbetar främst med organisationsövergripande personalprojekt. Det innebär bland annat att utbilda medarbetare och ledare, att finna interna karriärvägar och att utveckla företagets Performance Management-verktyg. Du har dessförinnan hunnit med att vara VD för företaget Min Karriär. Kan du berätta om det? Min Karriär är ett företag som hjälper männi skor med karriärplanering, till exempel att skriva ett bra CV och att vässa sin teknik vid anställningsintervjuer. Mitt allra första jobb efter utbildningen var som rekryterare och jag träffade otroligt mycket folk som jag kände att jag verkligen ville hjälpa. Deras ansökningshandlingar gjorde dem inte rättvisa. Jag tyckte att det skulle vara intressant att jobba för den andra sidan, att stötta dem som ska söka jobb i stället för att stötta dem som ska rekrytera. Jag fick chansen och tog den och det var en rolig och intressant tid. Var ligger den största utmaningen i ditt arbete? Utmaningen, eller snarare själva drivkraften, är att arbeta i en miljö som präglas av entreprenörskap. Att hela tiden känna att man har chefer som litar på ens potential. Det är otroligt viktigt. Hur skulle du beskriva åren på Örebro universitet? Jag lärde mig mycket som jag har användning av i mitt nuvarande arbetsliv och jag fick erfarenheter från många olika människor. När man kommer ut i arbetslivet förväntas man kunna prioritera. Det var jag tvungen att lära mig snabbt eftersom jag var en väldigt aktiv student med många olika uppdrag. Förutom studierna och den sociala biten var jag bland annat fadder och aktiv inom studentkåren. Det var fullt upp. Om 20 år är Frida Lindblom övertygad om att hon driver ett eget företag. Men vad det blir får helt enkelt lösa sig under resans gång, menar hon. På frågan vad hon har för råd till unga människor som precis ska börja en lång yrkeskarriär, glider Frida Lindblom in i sin yrkesroll och ger konkreta råd. Någonting som verkligen gav mig en skjuts i min karriär var min mentor. Har du möjlighet att skaffa dig en mentor gör det! Jag vill också uppmuntra människor att söka kunskap från andra i arbetslivet. Denna dolda kunskap är enormt stor och viktig. Sätt upp delmål som du vill nå. Knyt kontakter och se till att ingå i nätverk. Stanna upp ibland och revidera dina mål. porträttet Namn: Frida Lindblom Ålder: 28 år Familj: Mannen i Stockholm, föräldrarna i Malmö. Bor: Stockholm Examen: Kandidatexamen ÖU magasin ÖU magasin

7 UTBILDNING Ny universitetsutbildning ska öka intresset för kemi UTBILDNING Kriminalteknik öppnar dörrar till spännande jobb Den nya utbildningen i kemi med inriktning mot forensik (också kallad kriminalteknik) är en succé. Då ansökningstiden till höstens universitetsutbildningar gick ut i april hade Örebro universitet den populäraste kandidatutbildningen i kemi i landet. 12 ÖU magasin När första kullen inom det nya analysvetenskapliga programmet i kemi hälsas välkomna till Örebro universitet i höst finns goda chanser att samtliga 20 studieplatser är tillsatta. Närmare 120 personer har nämligen sökt programmet varav 30 har gjort det som sitt förstahandsval. Det gör utbildningen till den populäraste kandidatutbildningen i kemi i landet. Fantastiskt roligt. När vi arbetade med att utveckla den här nya utbildningen så hoppades vi naturligtvis på många sökande, men det här överträffar förväntningarna, säger forskare och utbildningsledare Anna Kärrman. Detektivarbete Det nya analysvetenskapliga programmet i kemi med inriktning mot forensik handlar om att med hjälp av naturvetenskapliga metoder analysera och spåra ämnen och material. Med kompletterande kunskaper i juridik och kriminologi öppnar utbildningen dörrarna till en rad spännande jobb där man också behöver förstå lagar och förordningar i sitt arbete, säger Anna Kärrman. Kemisk och biologisk analys används inom rättsmedicin, farmakologi, bioteknik, kemikalie- och livsmedelsindustrin. En kemiexamen kompletterad med biologi och juridik ger dessutom möjligheter till jobb inom till exempel kriminalteknik, miljöövervakning och läkemedelskontroll på statliga myndigheter. Den utgör också en bra grund för forskarutbildning. Eftersökta kunskaper Kemister med analytisk förmåga är eftersökta. Vi har mycket och bra samarbete med företag och organisationer som anlitar oss i komplicerade utredningar. I dessa kontakter har vi märkt att det finns efterfrågan på kemister som har förmågan att genomföra avancerade utredningar och analyser. Dessutom har vi kontakt med laboratorier runtom i Sverige och i Europa som ger en bra bild av vilken arbetskraft som eftersöks. Vi vet också att de som har en examen med analysvetenskap och juridik i bagaget är attraktiva inom många områden, inte bara kemiska laboratorier. Stark forskning Örebro universitet har stark forskning med analysvetenskapliga metoder som bas. Inom kemi- och biologiområdet finns flera forskargrupper som arbetar bland annat med miljö- och hälsoaspekter på både internationell och nationell nivå. Två exempel är hur avfall från svenska gruvområden påverkar människor och omgivning, och hur kemikalier och miljögifter påverkar livet i Arktis. På Örebro universitet finns ett av FN:s tre referenslaboratorier för att mäta miljögifter. De andra två finns i Amsterdam och Barcelona. Forskarna utbildar också kemister i andra länder i att spåra giftiga ämnen. Den nya utbildningen i Örebro har med andra ord stor och gedigen kunskap att bygga på. På Örebro universitet finns ett av FN:s tre referenslaboratorier för att mäta miljögifter. De andra två finns i Amsterdam och Barcelona. Utbyte med Glasgow Under det tredje utbildningsåret finns möjlighet att studera forensik i utbildningsprogrammet Forensic Investigation vid Glasgow Caledonian University i Skottland. Det finns också möjligheter att göra sitt examensarbete hos FN eller andra internationella partners. Hur bör man då vara som person för att söka den här utbildningen? Nyfiken, noggrann och tycka om att lösa kluriga problem. Utbildningen innehåller mycket praktiskt arbete. Jobba i ett laboratorium är till stor del ett hantverk som kräver både praktisk erfarenhet och gedigna teoretiska kunskaper. Dessutom ska man tycka om detektivarbete för att till exempel leta spår av DNA, miljögifter i dricksvatten och förbjudna substanser i blod. Anna Kärrman hoppas att den nya utbildningen ska öka intresset för det spännande kemiämnet bland blivande studenter efter flera år i motvind. Och att döma av de många ansökningarna till höstens utbildning är man på väg att lyckas. Text: Johan Stenegård foto: Anna Kärrman, Marcus Nordén; vänster, Yarik Mishin; höger, Sean Justice/Corbis Anna Kärrman ÖU magasin

8 NOTISER Nya byggprojekt NOtiser Nya byggprojekt för växande universitet Örebro universitet växer. I dag har lärosätet studenter, erbjuder 800 fristående kurser, 60 utbildningsprogram och 30 program på avancerad nivå. Här arbetar 140 professorer och över 600 lärare och forskare. Och universitetet fortsätter att utvecklas. Strategiska satsningar på forskningsmiljöer och fortsatt utveckling av professionsinriktade utbildningar kompletteras med nya välutrustade lokaler. Här kan du läsa om byggprojekten. Campus USÖ Pågående byggprojekt Universitetsplatsen Planerade byggprojekt Örebro Science Park. Forsknings- och teknikpark en mötesplats för innovation som ska ge förutsättningar för ett framgångsrikt samarbete mellan företag, forskare och offentliga aktörer. Studentbostäder. Fyra eller fem plan och kvadratmeter lokalarea inrymmande 36 studentbostäder och butikslokaler på entréplan. Handelshögskolan. Fem plan och kvadrat meter lokalarea med utrymme för kontor, undervisninglokaler, studieplatser, mässområde och en delbar aula med 700 platser. Forskarlägenheter. 34 lägenheter på kvadratmeter lokalarea fördelade på fyra vånings plan. Bostäderna är öronmärkta för utländska gästforskare. Campus USÖ Pågående byggprojekt i anslutning till Universitetssjukhuset Örebro med planerad inflyttning 1 november Byggnaden är i första hand avsedd för studenter på Örebro universitets läkarutbildning och för medicinska forskare vid Örebro universitet. Huset har en lokalarea på kvadratmeter fördelade på tre våningsplan plus en källarvåning vilket ger plats för bland annat medicinskt bibliotek, restaurang/café, hörsalar, kontor, grupparbetsplatser, träningscentrum, grundutbildningslaboratorier samt ett stort antal forskningslaboratorier. Arkitekt: White arkitekter i Örebro. Universitetsplatsen Örebro universitets campus byggs ut med: Fyra hus avsedda för universitetets handelshögskola, Örebro Science Park samt studentbostäder och forskarlägenheter. Enligt planerna kan start för den första byggetappen ske redan vid årsskiftet Arkitekt: Juul Frost Arkitekter. Text: Johan Stenegård illustration: White arkitekter, Juul Frost Arkitekter 14 ÖU magasin ÖU magasin

9 FORSKNING Hur styr man mot framgång? FORSKNING Hur styr man mot framgång? Styrsystem i företag, myndigheter och andra organisationer blir allt mer komplexa. Såväl finansiella som icke-finansiella prestationer mäts och följs upp i större utsträckning. Forskningsmiljön Centre for Empirical Research on Organizational Control, CEROC, undersöker hur beslutsfattare använder sådan information och hur det påverkar olika verksamheter. Mått och ekonomiska modeller kan inte redovisa alla aspekter men efterfrågas, eftersom de sammanfattar sådant som är svårt att överblicka. Nyckeltal ger en tydlig bild, som är lätt att förstå och utifrån den bilden fattas ofta många och viktiga beslut, säger Jonas Gerdin, som är professor i företagsekonomi. Det är viktigt att inte glömma att alla mått alltid innehåller tvetydigheter och inte visar hela sanningen. Samtidigt är det tvetydigheterna, som driver på förändringar och utvecklar företag genom att trigga frågor och reflektioner. Ledningen för företaget upplevde att utomstående såg företaget som ovilligt att förändras och utveckla sin potential. Under flera månader följde forskarna ett industriföretag och undersökte hur beslutsfattarna skapade, tolkade och använde information och hur den processen påverkade resultat men också företagets självbild och identitet. Ledningen för företaget upplevde att utomstående såg företaget som ovilligt att förändras och utveckla sin potential. En månadsrapport med negativa ekonomiska resultat räckte för att ledningen skulle ta beslutet att se över verksamheten. Styr vad vi ser På det här sättet vävs finansiell information samman med andra typer av information, när människor försöker skapa mening kring det som hänt eller beslutar sig för vad som ska hända, säger Jonas Gerdin. Utvärderingen gjorde i sin tur att företagets självbild ifrågasattes. Stoltheten över kvalitet och kundfokus till trots blev resultatet att företaget gick från att vara ingenjörsdrivet till mer standardiserat. De ekonomiska modellerna styr vad vi ser och hur vi konstruerar det vi ser. Företaget trodde att utvärderingen skulle bekräfta deras hypotes att problemen fanns hos leverantörerna men istället tvingade den företagsledningen att tänka om och se på sin organisation med nya ögon, eftersom de förväntade resultaten uteblev. Företaget fick tänka om och tänka nytt. Göra nya mätningar och gå vidare steg för steg för att hitta problemen i produktionen. Resultatstyrning är lättast att utföra när fokus är på produkter, som i företagets fall, men när samma styrning in-...man kan vända på den gamla bilden av läkaren, som tronande på toppen av en pyramid av medicinsk kunskap. förs inom områden som till exempel sjukvård, polis eller skola där målen borde fokusera på effekter blir det mycket svårare. Om fel saker mäts, kan det också leda till att fel saker görs. Stora förändringar inom sjukvården Inom alla dessa områden har kraven på kontroll och uppföljning av resultat blivit allt större. Professor Hans Hasselbladh forskar om styrning inom sjukvården och under de senaste decennierna har sjukvården både i Sverige och i andra länder genomgått många reformer för att göra den mer lik andra organisationer. Mätbara mål, mått och mätmetoder ska fastställas för sjukvårdens olika delar. Register, som tidigare användes för forskning, har blivit ett sätt att göra jämförelser och följa upp verksamheter över tid. Hans Hasselbladh beskriver hur man kan vända på den gamla bilden av läkaren, som tronande på toppen av en pyramid av medicinsk kunskap. I den nya bilden står läkaren underst i en upp och nervänd pyramid av nya former av kontroll och tillsyn. Vården har alltid varit professionstyrd, det vill säga att läkare som professionella yrkesutövare får ett stort eget ansvar och rätt att ta beslut, men genom de nya styrformer som införs blir vården allt mer ett system av sjukvårdsproduktion och standardisering snarare än enskilda läkares utövande av läkekonst. Det leder bland annat till att skillnaderna inom läkarkåren blir allt större. Eliten inom professionen vid de medicinska fakulteterna deltar i arbetet att formulera riktlinjer, medan distriktsläkarna mer eller mindre blir behandlingsutövare som i allt mindre grad kan använda sina egna omdömen utan måste följa rekommendationer och riktlinjer, säger Hans Hasselbladh. Jonas Gerdin tillhör CEROC, vars forskning om styrning av organisationer tar ett helhetsgrepp och undersöker hur såväl ekonomisk information som mer subtila sociala eller etiska normer och värderingar påverkar beslut. 16 ÖU magasin ÖU magasin

10 forskning Hur styr man mot framgång? INNOVATION Kampen om forskningspengar hårdnar och förmågan att hävda sig i konkurrensen är avgörande för ett universitets vetenskapliga arbete. Sedan ett år tillbaka har Örebro universitet en särskild organisation med uppgift att öka forskarnas möjligheter till extern finansiering. Grants Office stöd i hårdnande konkurrens om forskningsmedel Läkare, speciellt distriktsläkare, schemaläggs hårt och det finns väldigt lite tid för utvecklingsarbete. Vi kan se i våra undersökningar att färre läkare forskar kliniskt. Färre läkare har en chef som är läkare och ledningens intresse för forskning minskar. Vad står på spel? Inom politiken diskuteras den nya styrningsmodellen bland annat under parollen allas rätt till rättvis vård. Politiker diskuterar sjukvårdsprogram som med lagstiftning ska tydliggöra vilken typ av behandling, läkemedel eller hjälpmedel varje patient ska ha rätt till. Den så kallade kvalitetsstyrningen har introducerats som något som kunden vill ha men är det något som gör att patienter får bättre vård? Samtidigt som patienters önskemål och valmöjligheter ska vägas tyngre, minskar i praktiken utrymmet för den enskildes behov eftersom läkarna har strama rekommendationer och riktlinjer att följa. Vad står på spel när man standardiserar sjukvården? Det som är typiskt för professionsdrivna verksamheter är det djupgående engagemanget. I vården handlar det dels om engagemanget för den enskilda patienten men också för verksamheten. Risken är att engagemanget svalnar när ansvar, rätt att ta beslut, utveckling genom forskning och andra bitar försvinner ur läkarnas yrkesroller, avslutar Hans Hasselbladh. Text: Linda Harradine foto: Ulla-Carin Ekblom Hans Hasselbladh är professor i företagsekonomi och betonar hur viktigt det är att fundera över vad som står på spel när man standardiserar sjukvården. Grants Office är en fem personer stark enhet med uppgift är att erbjuda forskarna rådgivning, administrativ samordning och utbildning inom området forskningsfinansiering. En annan viktig uppgift är att bistå med omvärldsbevakning kring forskningsanslag och regler. I dag kommer knappt hälften av lärosätets sammanlagda forskningsfinansieringen från externa intressenter. Det är en relativt liten andel i jämförelse med många Grants Office introducerades som begrepp på Örebro universitet för ett drygt år sedan, men redan hösten 2007 påbörjades ett mer strukturerat arbete med att erbjuda rådgivning och stöd kring forskningsfinansiering, berättar Mikael Granberg. Ulla-Carin Ekblom andra universitet. Vi kan bidra till att öka den externa finansieringen genom professionellt stöd och genom att matcha finansiärer med forskningsidéer, säger Mikael Granberg på Grants Office. Ökad konkurrens I dag sker finansiering av forskning i huvudsak på tre sätt: Statens direkta anslag till universitet och högskolor. Uppdragsfinansierad forskning där företag eller offentlig sektor bekostar specifika uppdrag. Medel från stat och näringsliv som fördelas genom till exempel stiftelser och forskningsråd (här ansöker forskarna om pengar i konkurrens med varandra). Vi ser hur konkurrensen hårdnar framför allt kring de medel som finns hos forskningsråd, stiftelser och institutioner. Här kan nämnas Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova, KK-stiftelsen och EU:s sjunde ramprogram. Det krävs allt mer tid och större kunskap för att utforma effektiva ansökningar, säger Mikael Granberg. Betydelsefull kunskap Mikael Granberg tror också att konkurrensutsatt fördelning av forskningsmedel är en utveckling som kommer att fortsätta. Därmed kommer också behovet av universitetets Grants Office att öka. Exempelvis har EU 86 miljarder euro att fördela till forskning och innovation mellan åren 2014 och För att hävda sig i konkurrensen om dessa pengar kan Grants Office ge universitets forskare värdefullt stöd. Det är något som Robert Brummer, dekan och forskare inom gastroenterologi och klinisk nutrition, håller med om: I de projekt jag medverkar i har Grants Office bidrag varit av avgörande betydelse, framför allt när det kommit till forskningsfinansiering i EU-sammanhang, säger han. Praktisk hjälp Karin Blomberg är forskare inom vårdvetenskap på Örebro universitet och har tagit hjälp av Grants Office: Framför allt när det kommer till att kommunicera och beskriva Martin Magnusson Karin Blomberg forskningsidéerna och att rent praktiskt få hjälp med kvalitétssäkring av ansökningar känns det tryggt att ta stöd av personer som är vana och kunniga. Martin Magnusson är en annan forskare som tycker att stödet har varit viktigt. Han är projektledare för ett samarbetsprojekt mellan universitet och två privata företag för att utveckla självgående, automatiserade industrifordon. När det handlar om avtal, samfinansiering och ansökningar om forskningsmedel är det inte okomplicerat att få alla trådar att gå ihop. Därför har det varit värdefullt att få professionell hjälp både i kontakterna med de olika finansiärerna och rent praktiska saker som till exempel budgetberäkningar och avtalsskrivningar, säger Martin Magnusson. Text: Johan Stenegård 18 ÖU magasin ÖU magasin

11 FORSKNING Varför blir fler män professorer? FORSKNING Varför blir fler män professorer? Liisa Husu var med som femokrat och byggde upp genusvetenskapen och jämställdhetsarbetet inom akademin och forskningen. Nu är hon professor i genusvetenskap och anlitas som expert på den internationella arenan. 20 ÖU magasin Liisa Husu fokuserar på genusfrågor inom vetenskap och teknik, två manligt dominerade områden, och hon anser att förändringar behövs, inte bara för att skapa rättvisa utan för att säkra kunskapens kvalitet och mångfald. Det har skett stora förändringar i kunskapsproduktionen, inte minst på grund av ökad internationalisering och tekniska förändringar. Men para- doxalt nog har ganska litet förändrats för kvinnors och mäns karriärvägar, säger hon. Jämställdhetsfrågor engagerade Liisa Husu redan i högstadiet. Intresset för forskning väcktes under studietiden vid Helsingfors universitet på 1970-talet, som forskningsassistent i en stor nordisk välfärdsstudie ledd av professor Erik Allardt. Hon fortsatte sedan som tjänsteman och rådgivare inom statlig jämställdhetspolitik med fokus på forskning och universiteten. Under 1980-talet och början av 1990-talet var hon nationell koordinator för kvinnoforskningen i Finland och arbetade med att bygga upp genusvetenskapen och jämställdhetsarbetet inom akademin och forskningen både i Finland och i Norden utsågs hon till ordförande i den första styrelsen för Nordiska institutet för kvinno- och könsforskning, NIKK. Saknades forskning Det var mycket spännande att vara med som femokrat i uppbyggningsfasen men samtidigt blev det tydligt för mig att det saknades mycket av den typ av forskning som jag verkligen tyckte behövdes för att kunna gå vidare. Det var delvis därför jag tog beslutet att själv börja forska efter att länge ha stött och förmedlat andras forskning, säger Liisa Husu, som sedan 2009 tillhör Centrum för feministiska samhällsstudier, CFS, vid Örebro universitet, samt styrelsen av GEXcel excellenscenter för genusvetenskap, som är ett samarbete mellan Örebro och Linköpings universitet. Hon undersöker hur vetenskapliga och teknologiska organisationer samt forsknings- och högskolepolitiken formar kvinnors och mäns forskningskarriärer och deras engagemang och inflytande i kunskapsproduktionen. Hur vetenskapliga organisationer behandlar, främjar eller blockerar kvinnor och män i deras akademiska och vetenskapliga miljöer och karriärer. Det har hänt mycket under de senaste trettio åren och nu undervisas och forskas det i genusvetenskap i någon form vid praktiskt taget varje nordiskt universitet och de nordiska länderna står i spetsen för utvecklingen i Europa. I Norden och speciellt i Sverige och Norge är genusfrågorna väl synliga i den offentliga debatten och genusvetenskaplig forskning och diskussion har tydligt påverkat politik och samhällsliv. Men det finns mycket kvar att göra både i Norden och internationellt. Det gäller både samhället i stort och akademin. Kvinnor och män placerar sig fortfarande på olika nivåer i arbetsplatshierarkin och finns inom olika områden. Kvinnors karriärutveckling stannar upp utan någon synlig anledning. Svårt att förändra I dagens Sverige blir män, som disputerat i unga år, professorer i större utsträckning än motsvarande kvinnor, visar Högskoleverkets nya statistik. Det finns till exempel stora skillnader i hur manliga och kvinnliga doktorander upplever sin psykosociala studiemiljö. Mycket handlar om att det behövs en förändring i organisationers kulturer. Det där som inte syns. Det informella. Tyvärr är det så mycket svårare att förändra än det som man tydligt kan se. Kvinnor släpps inte fram och uppmärksammas inte i samma utsträckning. Män inkluderas lättare och bjuds in i inflytelserika nätverk och ges fler möjligheter, säger professor Liisa Husu. Kvinnor och män placerar sig fortfarande på olika nivåer i arbetsplatshierarkin... Kvinnors karriärutveckling stannar upp utan någon synlig anledning. ÖU magasin

12 FORSKNING Varför blir fler män professorer? NOTISER Liisa Husu arbetar aktivt med att sprida kunskap om forskning kring genus, vetenskap och teknologi för att främja jämställdhet med föreläsningar, seminarier, utställningar, genom media och som rådgivare för nationella och internationella organisationer. Redan under sin tid som doktorand blev Liisa Husu anlitad som expert inom Women and Science-aktiviteter inom Europeiska Unionen. Hon var rapportör för EU-kommissionens expertrapport om forskningsfinansiering och genus: The Gender Challenge in Research Funding (2008). Hon har varit partner i flera stora EU-projekt, såsom PROME- TEA om kvinnliga forskares karriär i teknologisk forskning, och genset om hur europeiska vetenskapliga organisationer och deras ledare kan främja jämställdhet i sin organisation. Hon är en av grundarna och styrelsemedlem av europeiska kvinnliga forskares nätverk EPWS, European Platform of Women Scientists tilldelades Liisa Husu Helsingfors universitets jämställdhetspris för sitt engagemang. Liisa Husu har föreläst i över tjugo länder i Norden, Europa, Australien, Nord- och Sydamerika samt Sydafrika. I januari 2010 delade hon med sig av europeiska och nordiska erfarenheter av genus och excellens inom vetenskapliga och tekniska organisationer vid FN-organisationen UNCTAD:s expertmöte i Genève. UNCTAD arbetar för att öka den ekonomiska utvecklingen, särskilt i u-länderna. föreläsningsserie mot Våld FN-kampanjen Unite, som syftar till att stoppa mäns våld mot kvinnor, uppmanar universitet över hela världen att arrangera föreläsningar och debatter i detta ämne. Örebro universitet har genomfört en serie föreläsningar och kommer årligen att uppmärksamma 25 november, som FN utsett till Internationella dagen för att utplåna mäns våld mot kvinnor. FN vill öka kunskapen om detta samhällsproblem. Våld mot kvinnor är ett stort problem som angår oss alla, säger Liisa Husu professor i genusvetenskap, som trots att hon inte forskar inom området är engagerad i arbetet. Mardin vann på bästa idén Mardin Taheri, studerande vid Örebro universitet, vann innovationsracet på Kistamässan i mars. Det var Kinnevik-koncernen och stiftelsen Playing for change som tillsammans med Ung Företagsamhet arrangerade tävlingen. 15 lag med fem unga entreprenörer i varje kämpade om att ta fram de bästa affärsidéerna för tre bolag i Kinneviksfären. Mardin och hans fyra kamrater tog hem segern genom att presentera bästa affärsidén för tidningen Metro. Vetenskap och teknik är fortsatt manligt dominerade områden trots att kvinnor har varit i majoritet bland studenter och utexaminerade inom högre utbildning sedan 1970-talet. Endast 21 procent av Sveriges professorer är i dag kvinnor. Liisa Husu undersöker bland annat vilken roll så kallade grindvakter spelar för hur akademin och forskningen utvecklas. De bestämmer vilka områden och personer som prioriteras och får resurser. Kvinnor släpps inte fram och uppmärksammas inte i samma utsträckning. Män inkluderas lättare och bjuds in i inflytelserika nätverk och ges fler möjligheter. Ofta vänder man på problemet och inte sällan får kvinnorna själva skulden för att de valt att inte träda fram och ta plats. Det är också viktigt att analysera hur kön samverkar med andra sociala bakgrundsfaktorer såsom klass, etnisk bakgrund och ålder. Som genusforskare har Liisa Husu ett globalt perspektiv på problematiken och vid universiteten ser det i stort sett likadant ut över hela världen. I Sverige, som av många ses som ett föregångsland i jämställdhetsutvecklingen, ligger andelen kvinnliga professorer i linje med snittet i Europa men det skiljer sig markant vad gäller universitetsrektorer. 9 procent av rektorerna i Europa är kvinnor men i Sverige är det nästan hälften. Det är främst på mindre högskolor men även det börjar vända. Nyss fick till exempel Uppsala universitet en kvinnlig rektor. Det finns inga lätta recept eller enkla vägkartor för att åstadkomma en snabb förändring mot ökad jämställdhet i akademin och forskningen, utan det behövs långvarigt och engagerat arbete på många arenor för att nå hållbara resultat. Dessutom behövs det visioner: Hur skulle ett jämställt universitet eller forskningsinstitution se ut? Text: Linda Harradine foto: Ulla-Carin Ekblom Sveriges första golfdoktor Sverige har fått sin första doktor i golf. John Hellström disputerade på Örebro universitet i ämnet Expert performance in golf i februari. Han har undersökt förhållandet mellan fysik, teknik, psykologi och tävlingsresultat i golf. Resultaten kan användas för att göra krav- och kapacitetsprofiler och dessa används för att sätta mål och skapa effektivare träningsprogram. Allt fler vill utbilda sig vid Örebro universitet. Det blir allt populärare att studera vid Örebro universitet. Drygt personer har sökt till höstens utbildningar. Det är 2000 fler än förra året. Samtidigt har förstahandsansökningarna till programutbildningarna också ökat. över 70 rekryterande företag på växande campusmässa Campusmässan på Örebro universitet växer. När rekryteringsdagen anordnades för 13:e gången i februari fanns över 70 företag på plats. Aldrig tidigare har mässan lockat så många. 30 miljoner till forskning om ungdomars psykiska hälsa Örebroforskare har fått 30 miljoner kronor för att undersöka hur man på ett mer effektivt sätt kan motverka att ungdomar utvecklar psykiska problem. Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA står gemensamt bakom satsningen. 22 ÖU magasin ÖU magasin

13 Från studier i Örebro till FNpraktik i Dakar Vilka erfarenheter har du fått? Passionen för Afrika fick Carolina Sjölander att lämna Erfarenheterna är naturligtvis många. Jag minns Örebro universitet för att under sju månader bosätta sig i särskilt ett projekt som löpte över sexton dagar och var en stor aktivitet i arbetet mot våld mot kvinnor. Dakar i Senegal. Praktiken vid UN Women FN:s enhet Det var en fantastisk upplevelse att gå från kontorsför jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter arbete till att delta i evenemanget på Place du Soublev en otroligt värdefull erfarenhet, både på ett professio- venir i Dakar, som är en stor öppen plats vid havet. Högt uppsatta politiker höll tal, alla FN-avdelningar nellt och personligt plan, berättar hon. A Namn: Carolina Sjölander Ålder: 28 år Från: Sandviken Studier vid Örebro universitet: Fil.kand. i både Internationell rättsvetenskap och Statsvetenskap. Skriver just nu magisteruppsats i Statsvetenskap. Aktuell: Precis avslutat sju månaders praktik inom FN i Västafrika. Text: Martin foto: Privat 24 ÖU magasin Larsson llt började egentligen 2008 när jag var utbytesstudent vid San Diego State University i USA. Jag har alltid varit inriktad på jämställdhetsfrågor, men det var där intresset fick ett särskilt fokus på Afrika. Jag har också praktiserat på svenska ambassaden i Zambia för ett par år sedan och nu ville jag tillbaka till Afrika, berättar Carolina Sjölander. Hon började målmedvetet skriva praktikansökningar till vartenda UN Women-kontor i Afrika. Till slut fick hon napp från UN Women i Västafrika, med regionkontor i Dakar, som ville att hon skulle arbeta med kommunikationsfrågor, bland annat deras blogg. UN Women, som bara har funnits i cirka ett och ett halvt år, arbetar bland annat för lika rättigheter för kvinnor och kampen mot våld mot kvinnor. I Västafrika arbetar man mycket med nolltolerans mot just våld mot kvinnor. Vidare arbetar man med kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsprocesser. Det är bland annat en viktig fråga eftersom våldtäkt används som taktik vid krigsföring. Dessutom arbetar man för att kvinnor ska bli mer aktiva inom politik, ledarskap och ekonomi. var där, det var utbildningsworkshops och mängder av människor. Glädjande nog många unga kvinnor. Vad var svårast under praktiken? I februari 2012 hölls val i Senegal och det blev väldigt oroligt. Långa perioder fick man hålla sig inomhus och det var mycket säkerhetsföreskrifter. Kommer man från en liten svensk stad är man inte van vid sådant. Men nu har det tack och lov lugnat ner sig i Senegal. Jag vill gärna passa på att lyfta fram den positiva kraften hos folket. De problem som finns i Västafrika kände jag redan till när jag kom dit. Det är värdefullt att se den andra sidan också. Optimismen, glädjen och sammanhållningen. Att arbeta inom en stor organisation innebär en del organisatoriskt arbete som är nödvändigt, men som samtidigt kan kännas lite långt ifrån organisationens egentliga syfte. UN Womens arbete är så bra och viktigt och man känner alltid att man vill och kan göra mer. Vad siktar du på yrkesmässigt i framtiden? Jag vill hemskt gärna stanna inom UN Women, men viktigast är att fortsätta arbeta med jämställdhetsfrågor, där eller någon annanstans. Men först och främst ska jag skriva klart min magisteruppsats i statsvetenskap! ÖU magasin

14 Alumn KRÖNIKA Porträttet Simförbundet Nethouse Nya Alumner ALUMN Rolf Anderberg, Fritidspedagog/Lärare, Lillåns södra skola Laila Andersen, Psykolog, Arbetsförmedlingen Niclas Andersson, Drifttekniker, SEVAB Strängnäs Energi Maud Axell, Egen företagare, Johan Stenegård Per Axelsson, Fysisk planerare, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Karolina Berg, Kock, Svensken & Dansken Anders Bergstrand, Platschef, Ericsson Anna Bernström, Lärare, Kriminalvården Är vetenskapen nyttig? D agens forskningspolitiska diskussion betonar starkt att vetenskapen ska vara nyttig. Stat, näringsliv och forskningsstiftelser vill att de medel de tilldelar forskning ska få betydelse för deras verksamheter. Varför ska man annars finansiera forskning när man inte ser konkreta resultat? Lärosäten har besvarat denna fråga genom att skapa avdelningar som arbetar med externa relationer, utvecklar strategier för partnerskap och söker samarbetsprojekt med olika intressenter. Allt i syfte att nyttiggöra forskning. Frågan om forskningens samhällsnytta är viktig och lärosätenas arbete med att utveckla samhällskontakter är angelägen. Jag arbetar med miljöforskning. Nästan alla forskare jag känner vill inget hellre än att deras forskning ska komma till användning. Genom forskning har vi fått alltmer kunskap om jordens känsliga ekosystem. Vi vet också att vi har en ohållbar samhällsutveckling. Medan arbete med demokrati, mänskliga rättigheter, välfärd och hälsa i det stora hela gått framåt i världen är det tyvärr inte lika enkelt att säga att vi globalt sett fått en bättre miljö. Vi har visserligen fått en mer ambitiös och bredare miljöpolitik: mängder med internationella avtal har undertecknats och så gott som varje land har idag en nationell miljöpolitik. Men samtidigt betyder det inte att vi har fått en bättre miljö. Klimatfrågan är idag det mest omtalade och tydligaste exemplet där klyftan mellan vad som bör göras och vad som faktiskt görs ökar för varje dag. I grunden är miljöproblemens orsak enkel: samhällen förbrukar idag jordens resurser på ett slösaktigt och ohållbart sätt. Klyftan mellan vad som bör göras och vad som faktiskt görs ökar för varje dag Vi tar ut för mycket ur jordskorpan vilket innebär att vi lämnar mindre kvar till framtida generationer. Och inte bara det, vi använder naturresurser på ett ineffektivt sätt som gör att stora mängder utsläpp och avfall skapas. F rågan man kan ställa sig är varför inte miljöforskningens resultat används mer. Vi vet idag att vissa substanser är miljöfarliga, vissa industriella verksamheter och transportslag leder till stora utsläpp och många konsumtionsmönster är ohållbara. Denna kunskap finns och är kommunicerad av forskare. Men ändå så är det få organisationer som verkar intresserade av att använda den. Givetvis är det naivt att tro att bara för att forskningen kommit fram till något kommer hela samhället att förändras. Dessutom är det farligt: vi lever i en demokrati där olika intressen ska brytas mot varandra och där det ytterst är medborgarens vilja som ska vara avgörande, inte forskarens. Den funktion miljöforskningen istället har är att på olika sätt försöka övertyga organisationer och medborgare om att inte bara prata om hållbar utveckling utan även omsätta det till handling. Detta nyttiggörande sker på en mängd olika sätt. Utbildning är oerhört viktigt, där miljöforskare i sitt undervisningsuppdrag får möjlighet att utbilda kommande beslutsfattare. Men även andra typer av kunskapsspridning är viktigt. För att ta ett exempel: Runt om i vår värld arbetar idag mer än forskare och experter frivilligt med att kartlägga den biologiska mångfalden på vår jord. Genom att visa på vilka arter som riskerar att dö ut i ett land, en region eller i hela världen hoppas de att stater, organisationer och medborgare kommer att förhindra att arter dör ut. P Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Institutionen för humaniora, utbildningsoch samhällsvetenskap, Örebro universitet å så gott som samtliga miljöområden kan vi hitta liknande fenomen: forskare som skapar kunskap och i det tysta förmedlar den till andra samhällsaktörer. Ett långsiktigt arbete som troligtvis aldrig kommer att stå på tidningars löpsedlar, som få politiker tänker på när de talar om forskningens samhällsroll eller som företag vill finansiera. Ett viktigt arbete som kanske lärosäten själva glömmer när de talar om universitetens roll i samhället. Forskning nyttiggörs hela tiden och på många olika sätt. Förbundskaptenen Ulrika Knape-Lindberg och företagsentreprenören Joakim Alkman får hämta priset Årets alumn på Alumndagen den 5 oktober. OS-medaljör och företagsentreprenör är Årets alumner Å rets alumn blev två. Priset går den här gången till simhopparlegendaren och förbundskaptenen Ulrika Knape-Lindberg och företagsentreprenören Joakim Alkman. Priset kommer att delas ut under Alumndagen fredagen den 5 oktober. Ulrika Knape-Lindberg är en av Sveriges främsta olympier och mest meriterade simhopperska genom tiderna. Här är några av medaljerna: Guld och silver i OS 1972, guld och silver i VM 1973, två EM-guld 1974, silver i OS Ulrika är utbildad gymnastikdirektör och arbetar i dag som sportchef och förbundskapten för svenska simhoppningslandslaget. Joakim Alkman är företagsentreprenören som har varit med om att bygga upp och driva ett flertal företag inom IT-branschen, bland annat Nethouse och Precio. Han är utbildad inom ekonomi och är VD för Peridot Group (tidigare Nethouse Group) med bas i Örebro. Utöver att vara ledamot i ett flertal företagsstyrelser är han också ledamot i innovationsrådet för Handelshögskolan på Örebro universitet. Till innovationsråden knyts externa nyckelpersoner med stora kontaktnät för att hjälpa till att förnya och utveckla universitetets samarbete med näringsliv, organisationer, med flera. Nästan medlemmar Ordet alumn kommer från latin och betyder lärjunge och elev. På lärosäten används begreppet som ett samlingsnamn för studenter som avslutat sina studier. Örebro universitets alumnverksamhet startade 2007 och har nästan medlemmar. Både tidigare och nuvarande studenter kan vara medlemmar i Örebro universitets alumnnätverk. Text: Johan Stenegård Karin Blomberg, Universitetslektor, Örebro universitet Cecilia Book Nikolovski, Regional Business Support, Atlas Copco Rock Drills AB Jay Bradford, Rektor, IT-Gymnasiet Sverige Gunnar Bystedt, Platschef, Orica Johanna Dahl, Presskontakt, projektledare, H&M Peter Eriksson, Ekonom, Procordia Food AB Helena Fallkvist Wallin, Översättare, Eget företag Gustav Glimblad, Associate, Mannheimer Swartling Advokatbyrå Arne Granqvist, Produktutvecklare, Atria Litells Tony Grape, Lärare, Nacka gymnasium Åsa Grell Gustavsson, Gymnasielärare, Karlskoga kommun Ida Hammarström, Lärare i engelska och svenska, Malmaskolan Gustav Hansson, Kvalificerad analytiker, Tillväxtanalys Mona Hedfeldt, Forskare, Örebro universitet Sari Heikkilä, Receptionist, Hotel Hansson Natalie Henriksson, Evenemangssamordnare, Örebro universitet Camilla Ihalainen, Undertextare, SDI Media Group Marie Jakobsson, Arbetsterapeut, Arboga kommun Abdul Khakee, Professor em, KTH Päivi Kotka, Journalist, Sveriges Radio Håkan Krantz, Platschef, Korsnäs Daniel Larsson, Webbstrateg, SMS Guld Yvonne Lewitski, Konsult, CSL Konsult Erika Lindqvist, Röntgensjuksköterska, Radiologiska avd. MSE Efwa Nilsson, Regionchef, Eon Angelica Pettersson, Handläggare, Energimyndigheten Anna Rydén, Arbetsterapeut, Neurokliniken USÖ Eva Sollén Mattsson, Lärare, Västerås stad Maria Thorén, Verksamhetsledare/Teaterpedagog, Teaterföreningen Dionyserna Richard Voigt, Platschef, Kopparbergs bryggeri AB 26 ÖU magasin ÖU magasin ÖU magasin

15 Returadress: Örebro universitet Externa relationer Örebro B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ ALUMNDAGEN 2012 Fredag 5 oktober 2012 arrangerar Örebro universitet en återvändardag för dig som är medlem eller vill bli medlem i vårt alumnnätverk. Årets tema är karriär. Årets alumnpristagare och föreläsare: OS-medaljören och förbundskaptenen Ulrika Knape-Lindberg, och företagsentreprenören Joakim Alkman. Boka in Alumndagen 2012 redan nu. För mer information se alumn.oru.se

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Att vara ett universitet

Att vara ett universitet Att vara ett universitet Uppdraget Framgångsrik forskning Attraktiva grundutbildningar Stark samverkan med näringsliv och offentlig sektor Hur stärker vi regionen? Vi vill 1. Skapa arbetstillfällen och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Linköpings universitet 2015

Linköpings universitet 2015 Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp

Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp Master programme in Sports Coaching, 60 Credits Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Linköpings universitet 2016

Linköpings universitet 2016 Linköpings universitet 2016 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Syfte och övergripande långsiktiga mål

Syfte och övergripande långsiktiga mål Syfte och övergripande långsiktiga mål Sektionen för Industriell ekonomi Inom Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Antagna 2014-04-10 Senaste ändringar tagna 2014-04-10 SektionenförIndustriellekonomi

Läs mer

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina

Läs mer

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015 Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakultetens vision för år 2015 utgår från Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla 2014-02-10 1 Örebro universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser 1200 anställda 130 professorer 500 doktorander

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

UNIVERSITETSDAGARNA 4 5 MARS

UNIVERSITETSDAGARNA 4 5 MARS UNIVERSITETSDAGARNA ÖREBRO UNIVERSITETS ÖPPET HUS 4 5 MARS 2015 VÄLKOMMEN TILL ÖREBRO UNIVERSITET Universitetsdagarna är ett unikt tillfälle att se Örebro universitet från insidan. En dag fylld av möjligheter

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

UNIVERSITETSDAGARNA ÖREBRO UNIVERSITETS ÖPPET HUS 9 10 MARS 2016

UNIVERSITETSDAGARNA ÖREBRO UNIVERSITETS ÖPPET HUS 9 10 MARS 2016 UNIVERSITETSDAGARNA ÖREBRO UNIVERSITETS ÖPPET HUS 9 10 MARS 2016 VÄLKOMMEN TILL ÖREBRO UNIVERSITET Universitetsdagarna är ett unikt tillfälle att se Örebro universitet från insidan. En dag fylld av möjligheter

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige!

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Foto: Felicia Oreholm Det behövs nya livskraftiga företag! Jobs and Society NyföretagarCentrum hjälper dem som vill starta eget företag med kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Utveckla dina FÖRMÅGOR

Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Inledning Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Den 29 augusti 2005 påbörjade jag en sjutton veckors lång praktik vid Göteborgs universitet på Statsvetenskapliga

Läs mer

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? 2015 VD Barometern 2015 - Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? Resultatet av VD Barometern påminner i vissa delar om förra årets. Tidsbrist är fortfarande ett problem, hållbarheten kommer lågt ner på

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer