EN KVANTITATIV STUDIE OM DROGKONSUMTION I UNIVERSITET I EL SALVADOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN KVANTITATIV STUDIE OM DROGKONSUMTION I UNIVERSITET I EL SALVADOR"

Transkript

1 EN KVANTITATIV STUDIE OM DROGKONSUMTION I UNIVERSITET I EL SALVADOR MARTHA SIBRIAN Examensarbete i socialt arbete 30 hp Socionomprogrammet Januari 2014 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 EN KVANTITATIV STUDIE OM DROGKONSUMTION I UNIVERSITET I EL SALVADOR MARTHA SIBRIAN Sibrian, M. En kvantitativ studie om drogkonsumtion i universitet i El Salvador. Examensarbete i socialt arbete 30/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, El Salvadors drogproblematik är ett utbrett problem och flera studier visade på att majoriteten som konsumerade droger var den yngre generationen. Syftet med studien var att undersöka drogkonsumtion bland universitetsstudenter i La Universidad Centroamericana José Simeón Cañas (UCA), i San Salvador, El Salvador och dess relation till kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler. Hirschis sociala bandteori valdes till analysering av resultatet för att teorin tog upp sociala aspekter som kunde tillämpas på mina frågeställningar och syfte. Genomförandet av studien gjordes med hjälp av en kvantitativ forskningsansats. Metoden valdes primärt för att studiens resultat skulle kunna representera en population av universitetsstudenter, inte individuella synvinklar. De respondenter som ingick i urvalet till studien var universitetsstudenter som gick på la UCA i San Salvador, El Salvador. Detta representativa urval kunde sedan spegla populationen. Resultatet visade att en minoritet av studenterna använde/har använt droger. De droger som konsumerades var marijuana och kokain. Undersökningen fann att studenter som konsumerade droger hade bra hemförhållanden och bra förhållningssätt till skolan. Kontextuella faktorer som hade en viktig roll till varför studenter konsumerade droger var deras sociala krets av vänner, mest för att deras konsumtion av droger hände bland vänner. Det hittades även samband mellan drogkonsumenter och brottshandlingar som kunde ha grundat sig i studenternas negativa inställning gentemot rättsväsendet. Nyckelord: droger, El Salvador, faktorer, universitet, studenter

3 A QUANTITATIVE STUDY ON DRUG CONSUMPTION IN UNIVERSITY OF EL SALVADOR MARTHA SIBRIAN Sibrian M. A quantitative study on drug consumption in University of El Salvador. Degree project in social work 30/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, El Salvador's issue with drugs is a widespread problem and several studies showed that the majority who consumed drugs is the younger generation. The purpose of this study was to investigate drug use among university students in La Universidad Centroamericana Jose Simeon Cañas" (UCA) in San Salvador, El Salvador and its relation to contextual factors such as family, friends, school, and attitudes to the law and regulations. Hirschis social bond theory was chosen for analysis of the results to the theory because the social aspects could be applied to my main questions and purpose. Implementation of the study was done using a quantitative research approach. The method was chosen primarily because it was aimed to represent a population of university students, not individual viewpoints. Respondents who were included in the sample of the study were university students from la UCA in San Salvador, El Salvador. This representative sample would be then able to reflect the population. Results showed that a minority of students used/have used drugs. The drugs which were consumed were marijuana and cocaine. It was found that students who consumed drugs had good home conditions and a good approach to school. Contextual factors that had a significant role as to why students consumed drugs were their social circle of friends, mostly because their consumption of drugs happened among friends. It was also found correlation between drug consumers and criminal acts that could have been based in the students' negative attitude towards the justice system. Keywords: drugs, El Salvador, factors, University, students

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsning Disposition BAKGRUND El Salvador Fattigdom och ojämlikhet Konsumtion av de olika drogerna La Mara Gängmedlemskap Synen på droger och salvadoranen Lagstiftning Förebyggande insatser mot drogkonsumtion i samhället Sammanfattning TIDIGARE FORSKNING Drogkonsumtion bland gymnasieelever Drogkonsumtion i universiteten Drogkonsumtion i universitet (Internationellt) Drogkonsumtion i universitet (El Salvador) Kontextuella faktorer TEORI Val av teori Travis Hirschis sociala bandteorin Anknytning Åtaganden Delaktighet Övertygelse METOD Kvantitativ forskningsansats Representativt urval och population Tillvägagångsätt Datainsamling av enkäter... 21

5 Datainsamling av litteratur Enkät (Bilaga 4) SPSS och Chi-2 test Reliabilitet Validitet Bortfall Kritik Översättning ETISKA ÖVERVÄGANDEN Fyra forskningsetiska krav Etisk prövning Språket RESULTAT Respondenterna Drogkonsumtion Sammanfattning av drogkonsumtion Marijuana Crack Kokain Heroin Självbild Sammanfattning av droganvändning Drogkonsumtion i förhållande till familj Sammanfattning av familjesitutation Drogkonsumtion i förhållande till vänner Sammanfattning av umgängeskrets Drogkonsumtion i förhållande till skola och fritid Sammanfattning av skolmiljö och fritid Drogkonsumtion i förhållande till lagar och regler Sammanfattning av lagar och regler ANALYS Helhetsbild av drogkonsumtion Bra hemförhållanden Vänner har en betydelsefull roll Fritiden... 46

6 8.5. Studenter är dedikerade till sina studier Negativt synsätt mot rättsväsendet SAMMANFATTANDE DISKUSSION Besvaring av frågeställningar Kontextuella faktorer påverkar till en viss gräns Vidare forskning REFERENSER Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

7 1. INLEDNING Efter att ha studerat tre år på socionomprogrammet har jag kunnat utveckla ett mer kunskapsmässigt intersektionellt perspektiv där djupgående kritiska reflektioner görs om olika ämnen. Det kan handla om sociala problem som berör diverse frågor som exempelvis genus, ojämlikhet, kriminalitet med mera. Ett område som fångade mitt intresse var den sociala problematiken angående droger i samhället. Det här intresset växte fram när kursen om normöverträdelser gavs. Samma år fick jag chansen att arbeta på ett behandlingshem vars syfte var att arbeta med ungdomar med olika sorters problematik som exempelvis drogproblem. Ämnet är något som alltid har engagerat mig då jag även har sett drogkonsumtion i min vänskapskrets. Utifrån det här har jag uppmärksammat att vissa droger, som exempelvis hasch/marijuana, inte längre är tabulagt och att allt fler konsumerar dessa. Men efter att ha arbetat med det och läst kurser angående problemet väcks ännu fler frågor och engagemanget har blivit ännu större från min sida. Det här var initieringen till min idé som magisteruppsats. Magisteruppsatsen hade kunnat genomföras i Sverige men då jag ville ha en större utmaning i termer av att se en annan kultur och andra samhällsproblem än det jag vanligtvis är van vid, valde jag att genomföra studien utomlands. Landet som valdes var El Salvador. Anledning till varför El Salvador valdes grundar sig på att mina föräldrar ursprungligen är därifrån och för att jag har släktingar som bor där, vilket kunde vara till en fördel för att senare kunna skapa kontakter i landet. El Salvador är en del av Centralamerika och räknas som ett utvecklingsland, det vill säga ett land med låg BNP per capita. El Salvador har även haft en lång historia av konflikter, exempelvis inbördeskriget som hände under 80-talet, som har lämnat avtryck på landet. Enligt United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) 1 (2012a), ett FN-organ som tar itu med heltäckande svar angående de frågor som uppkommer om narkotika, är länderna i Centralamerika väldigt olika men de har en sak gemensamt. De är alla drabbade i olika grader av droger, kriminalitet och fattigdom. De menar på att många länder i denna region är sårbara på grund av olika faktorer bland annat socioekonomiska förhållanden såsom inkomstskillnader, ökad urbanisering, massfattigdom, obalanserad demografisk fördelning (hög andel av ungdomar) et cetera, och att det här skapar sociala problem i dessa länder, däribland El Salvador (UNODC, 2012a) Problemformulering Med tanke på mitt intresse för ämnet drogkonsumtion vore det intressant att se hur drogproblematiken ser ut i ett land som El Salvador. Jag valde att inrikta mig på studenter inom universitetet i El Salvador eftersom universitetsstudenter är mer vana vid att genomgå enkätundersökningar, och därmed ökar chansen att få ärliga och seriösa svar. Jag började söka allmän information om drogkonsumtion i landet och hittade diverse studier. Studien Prevalencia y Principales Factores de Riesgo Asociados al Consumo de Drogas en El Salvador, para la Población de 18 a 45 años de edad. Universidad Centroamericana José Simeón Cañas (2008), framställd av studenter från La Universidad Centroamericana José Simeón Cañas (La UCA) 2, visar på att förekomsten av lugnande medel (i form av tabletter) används mer regelbundet. En av fem personer har konsumerat lugnande medel minst en gång i livet medan en av tjugo konsumerar det regelbundet. Studien påvisar att lugnande medel och centralstimulantia droger används i 1 För att läsa merom United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC), se bilaga 1 2 För att läsa mer om La Universidad Centroamericana José Simeón Cañas (UCA), se bilaga 1 1

8 liknande andel hos män som hos kvinnor, till skillnad från andra droger, där majoriteten av konsumenterna är män (Escobar de Mena, Escobar Polanco, Gámez m.fl., 2008). Samma studie nämner olika förklaringar till varför drogkonsumtion sker hos populationen mellan åldern 18 och 45. En förklaring som gavs var att droger är lättillgängliga, samtidigt som det föreligger en stor kunskap om vilka risker drogkonsumtion kan medföra (a a). För mig är det här intressant eftersom det visar på att även om människor har kunskap om riskerna, väljer de fortfarande att konsumera droger på grund av en tillgänglighet i samhället. Andra förklaringar som exempelvis familjesituation och skolmiljö ansågs också ligga bakom drogkonsumtion. Detta fick mig att bli ännu mer nyfiken i denna typ av studier i El Salvador. Det finns studier som har gjorts om temat droger i universitet och i landet men majoriteten är kvantitativa studier, det vill säga enkätundersökningar. Redan från första början var min intention att genomföra en kvantitativ studie men att genomföra kvalitativa studier slog mig också. Kvalitativa studier hade kunnat förklara mer djupgående till varför studenter väljer att konsumera droger. I slutändan valdes dock kvantitativ forskningsansats. Jag valde att förhålla mig till nuvarande rekommendationer angående landet. Svenska utrikesdepartementet nämner i sin rapport om mänskliga rättigheter att många hot och attacker mot journalister har förekommit, speciellt mot de journalister som rapporterar om korruption eller narkotikarelaterade brott, vilket har lett till en stor utsträckning av censurering inom media (manskligarattigheter.se). Även om min studie inte anses vara av journalisttyp tas ändå föregående referens till åtanke Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det förekommer drogkonsumtion i La Universidad Centroamericana José Simeón Cañas (UCA), i San Salvador, El Salvador, och dess relation till kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler. Följande frågeställningar kommer att användas: 1. Hur ser drogkonsumtionen ut bland universitetsstudenter i la UCA, San Salvador, El Salvador? 2. Vilka kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola samt attityder till lagar och regler ligger bakom drogkonsumtion bland universitetsstudenter? 1.3. Avgränsning Avgränsning har gjorts i studien gällande vilken sorts drogkonsumtion som kommer undersökas. Fokus kommer ligga på fyra olika droger, och det är marijuana, crack, kokain och heroin Disposition I andra kapitlet redovisas ett bakgrundskapitel om El Salvador som land och om problemen som råder i landet angående kriminalitet och droger. Det sätts sedan i perspektiv till andra latinamerikanska länder. Vidare följer ett kapitel som presenterar tidigare forskning som har genomförts, dels om drogkonsumtion i 3 För att läsa mer om drogerna, se bilaga 1 2

9 grundskolan och dels inom universiteten. I det fjärde kapitlet redovisas den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för analysen av materialet. Kapitel fem är metodkapitlet där forskningsansatsen som har valts till studien diskuteras. Diskussion om de etiska överväganden som har uppkommit under studiens gång tas upp i kapitel sex. I kapitel sju redovisas studiens resultatdär tabeller redovisas med hjälp av programmet SPSS. Under följande avsnitt sker en analysering av resultat med hjälp av tidigare forskning och teori. Det sista kapitlet, kapitel nio, tar upp en slutdiskussion kring studiens genomförande och analys. 2. BAKGRUND Följande avsnitt tar jag upp bakgrundsfakta om El Salvador, samt hur det förhåller sig till andra länder i Centralamerika. Avsnittet innehåller även fakta om kriminaliteten som råder i landet, statistik om drogkonsumtion, samt hur prevention mot droger upprättas och hur lagen ser ut angående droger El Salvador EL Salvador är det minsta landet i Centralamerika 4 och har en befolkning på cirka 6,3miljoner på en yta av km² (ne, 2013a). Det bor 335,8 invånare per km² till skillnad från Sverige där det bor 23 invånare per km² på en yta av km² (ne, 2013b). Det officiella språket är spanska. Landet har ekonomiskt haft en genomsnittlig tillväxt på 2 % under de senaste 15 åren. År 2007 nådde BNPtillväxten i El Salvador 4,7 %. Den globala finanskrisen som dök upp år 2008 bidrog dock till en sämre exporthandel, högre arbetslöshet och stigande kostnader och avgifter på exempelvis livsmedel och bensin. Resultatet blev att andelen människor som levde i fattigdom ökade från 35,5 % till 42,3 % (worldbank.org). Programas de las Naciones Unidas para el Desarollo(PNUD) 5 (2010) är en organisation skapad av FN för att ha en översyn kring utvecklingen av landet och skriver i sin årliga rapport att år 2010 var 44,3% av befolkningen deltidsanställda och 7,3 % var arbetslösa. 50 % av befolkningen som arbetar tjänar mindre än minimilönen, en lön som inte är tillräcklig heller för levnadsvillkoren. La Comisión Nacional Antidrogas(CNA) 6 (2010) har i uppdrag av staten att årligen göra undersökningar och utvärderingar om drogproblematiken i El Salvador. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts senast ger en helhetsbild av problematiken som råder i landet. De nämner i sin rapport att cirka 14 % av befolkningen är analfabeter, varav 9,2 % hittas i urbana områden medan 22,7 % hittas i landsbygden. Utbildningsnivån i El Salvador varierar beroende på vart man bor, det vill säga att genomsnittet för andel barn som går klart grundskolan är högre i skolor som ligger i urbana städer än ute i landsbygden (Estrategia Nacional Antidrogas, 2011) Fattigdom och ojämlikhet Enligt UNODC (2007a) lider hela Centralamerika av höga nivåer av fattigdom. Utifrån de sammanställningar som har gjorts så har uppgifter kunnat fastställa att befolkningen i flera länder i denna region lever på mindre än två dollar om dagen. Befolkning som lever i fattigdom utgör 37 % i Guatemala, 44 % i Honduras, 58 % i El Salvador och 80 % i Nicaragua. Enligt UNODC är Nicaragua och El Salvador i detta avseendefattigare än många länder, söder om Sahara, i Afrika (UNODC, 4 För att se karta, se bilaga 2 5 För att läsa mer om Programas de las Naciones Unidas para el Desarollo (PNUD), se bilaga 1 6 För att läsa mer om La Comisión Nacional Antidrogas, se bilaga 1 3

10 2007a). När det gäller ojämlikhet bland fattiga och rika i Centralamerika, är El Salvador landet som genomgått den största nedgången, följt av Guatemala och Nicaragua. Detta trots deras relativa låga tillväxt i länderna. Samtidigt som menar UNODC att det fortfarande finns mycket arbete kvar för att långsiktigt kunna bli en mer jämställd region (UNODC, 2007a) Konsumtion av de olika drogerna Utvärderingarna gjorda av CNA (2011) visar på att konsumtionen av droger sker både bland skolelever och hos den allmänna befolkningen, i El Salvador. De vanligaste drogerna visade sig vara alkohol, tobak, samt illegala droger som marijuana, inhalationsmedel, kokain och crack. I El Salvador är debutåldern för konsumtion av legala psykoaktiva ämnen 13 år medan debutåldern för samma sorts ämnen, fast illegala, påbörjas runt åldern 14. Utvärderingen visar även på att 3,4 % av kvinnliga studenter konsumerar lugnande medel som inte är receptbelagda, till skillnad från manliga studenter som utgör 2,2 %. Alkohol, lugnande medel/centralstimulantia droger, marijuana och kokainkonsumtion var mest etablerad hos den yngre generationen mellan åldern (Estrategia Nacional Antidrogas, 2011). UNODCs world drug report (2007b) visar att marijuana och kokain är de drogerna som framstår mest i studierna. Detta kan utläsas i nedanstående tabell (tabell 1) där man ser att cannabis och kokain är mer etablerad i hela den amerikanska kontinenten än exempelvis heroin som är mer utspridd över Europa (UNODC, 2007b). Tabell 1 Drogkonsumtion i hela världen enligt world drug report (UNODC, 2007b) 4

11 Fundación Antidrogas de El Salvador (Fundasalva) 7 är en privat antidrogorganisation som gjorde en rapportstudie i huvudstaden San Salvador redan år Den visade att nästan hälften av de tillfrågade uppfattar att det finns ett drogproblem i landet. Även här är uppfattningen att drogerna mest använda är marijuana, alkohol, inhalationsmedel och kokain. Marijuana är drogen som är mest uppmärksammad och 23,3 % av de tillfrågade nämner att de har provat marijuana. Majoriteten av de som har provat marijuana har gjort det hemma hos vänner i en social miljö, och har varit mellan 11 och 20 år. 17,11 % av de 23,3 % fortsatte använda drogen, vilket motsvarar r 2,94 % av det totala urvalet (Fundasalva, 1991). UNODC gjorde sammanställningen Prevalence of drug use among youth (2012c) där de sammanställde prevalensen av droger hos ungdomar. För att sätta saker och ting i perspektiv kan man ur tabellen utläsa vilken skillnad det skiljer sig mellan de andra latinamerikanska länder angående cannabiskonsumtion. Tabell 2 Cannabiskonsumtion hos ungdomar i Centralamerika (UNODC, 2012c) Tabell 2 visar att ca 13 % av unga salvadoraner har provat cannabis i den här åldersgruppen, samt att ca 3-4 % har konsumerat under det senaste året, till skillnad från Costa Rica där 6,3 % har konsumerat (UNODC, 2012c). Enligt Fundasalva (1991) konsumerar majoriteten marijuana inom en social sektor såsom inom sitt hemområde, i skolan och på fester. Rapporten visar även på att både tjejer och killar införskaffar drogen via vänskapsrelationer. När respondenterna gavs chansen att motivera varför de konsumerade marijuana hittades tre faktorer; för att känna sig avslappnad, för att man har problem (vad som tolkas som problem beskrivs dock inte i forskningen) och på grund av vanor (Fundasalva, 1991). Samma studie visar på att kokain är en mindre utbredd drog. Bara 3,2 % av de tillfrågade berättar att de någon gång i sitt liv har provat kokain, och av dessa är det 0,36 % som har fortsatt konsumera drogen. Konsumtionen sker oftast i sitt hemområde, på fester och i skolan. Även här spelar vänskapsrelationerna en stor roll när det gäller första användningen. De som har konsumerat kokain har sagt att det beror på nyfikenhet på drogen och för att man har problem (Fundasalva, 1991). En studie som gjordes år 2012 i El Salvador om crackanvändning och dess 7 För att läsa mer om Fundación Antidrogas de El Salvador (FUNDASALVA), se bilaga 1 5

12 relation med HIV identifierar att 4,9 % bland 18-åringar konsumerar crack (Dickson-Gomez, McAuliffe, Rivas de Mendoza m.fl., 2012). Om man jämför kokain och crackkonsumtionen med andra länder ser man i tabell 3 att prevalensen av kokainkonsumtion är högre i El Salvador än i de andra länderna. 4,9 % av salvadoraner mellan åldern ska ha konsumerat kokain iden här åldersgruppen. Men när man pratar om hur konsumtionen har sett ut det senaste året, så verkar det inte skilja så mycket bland länderna. När det gäller crackkonsumtionen skiljer sig siffran inte så mycket och siffran är låg (UNODC, 2012c). Tabell 3 Kokain- och Crackkonsumtions hos ungdomar i Centralamerika (UNODC, 2012c) Heroinkonsumenterna utgör en liten del av populationen och därför har inga utförliga rapporter gjorts om drogen. Detta kan verifieras av UNODCs (2012c) sammanställning (tabell 4) då heroin utgör en väldigt låg procentuell siffra när det gäller drogkonsumtion. 6

13 Tabell 4 Opiumkonsumtion hos ungdomar i Centralamerika (UNODC, 2012c) 2.4. La Mara För att få en bättre förståelse kring hur synen på droger är i landet ges en djupare kunskap om landets brottslighet. La mara 8 är den spanska benämningen för grupper/gäng. Efter inbördeskriget under 1980-talet etablerades nya kriminella grupperingar på grund av den konstanta migrationen mellan Centralamerika och USA. Många som flydde till USA levde under dåliga förhållanden som då valde att lära sig gängbeteende i Los Angeles gator. USAs svar på problemet var att utvisa folket tillbaka till Centralamerika vilket skapade en större etablering av kriminella gäng i Centralamerika, med nätverk av kriminella aktioner, narkotikahandel etcetera (Cruz, 2007). Idag kan man inte med säkerhet nämna exakta siffror men UNODCs rapport om kriminalitetens utveckling i Centralamerika (tabell 5) uppskattar att det finns ca gängmedlemmar i de sju länder som finns beläget i Centralamerika, varav Honduras, El Salvador och Guatemala ses som värst drabbade. Tabell 5 UNODCs rapport om antal gängmedlemmar i Centralamerika (UNODC, 2007a) Samma rapport tar upp att de flesta gängmedlemmar är marginaliserade urbana unga män i åldrarna 15 och 24. Att det är denna demografiska grupp som utgör 8 Beskrivning om La mara, se bilaga 1 7

14 brott och våldshandlingar är ingen nyhet och oftast är offren för detta våld andra unga män. Detta visar på att dessa ungdomar kan ses som särskilt sårbara för att bli offer och förövare av brott (UNODC, 2007a) Gängmedlemskap Det här fenomenet med gängbildning sker inte på grund av en process eller som svar till ett problem utan det finns olika komplexa orsaker. Mycket har med ungdomars omständigheter att göra. Många ungdomar väljer att gå med i gäng när de exempelvis inte har möjligheter för utbildning eller arbete (Cruz, 2007). Droger spelar en viktig roll i ungdomens tillhörighet till gäng. I Dickson-Gomez, McAuliffe, Rivas de Mendoza m.fl. (2012) studie påvisas det exempelvis att crackanvändning hos unga gängmedlemmar ligger på 65 %. Det kan finnas olika orsaker till varför siffran är så hög. En orsak kan vara att narkotikamissbruk underlättar ungdomars involvering med gäng. Konsumtion kan även vara en form av tidsfördriv och nöje för vissa ungdomar som söker nya upplevelser, eller vara något som uppkommer från en rad sociala dynamiker, såsom att ta efter en grupps beteende (i detta fall droganvändning) (Cruz, 2007). En annan faktor som kan få ungdomar att gå med i ett gäng är familjedynamiken. Lever man i en dysfunktionell familj är det lätt att hamna i fel spår, umgås med fel människor, strunta i utbildning et cetera. Vägen leder istället till gänget som efterhand börjar ses som ens biologiska familj (Cruz, 2007). Man börjar kopiera gängmedlemmarnas identitet genom att ta efter karaktäristiska betydenheter som klädsel, tatueringar, graffiti, handslag och slang (UNODC, 2007a). Familjedynamiken behöver inte nödvändigtvis vara enda riskfaktorn heller utan mer relevant kan vara graden av ojämlikhet som finns i ett samhälle. Ojämlikheter kan i ungdomarnas ögon rättfärdiga deras brottshandlingar. Arbetslösheten är en annan riskfaktor eftersom det begränsar människors möjlighet att uppnå en ekonomisk självständighet. Att människor har för mycket fritid kan också skapa en involvering i missbruk, gängaktivitet och andra former av brottslighet (UNODC, 2007a) Synen på droger och salvadoranen Efter gängens starka framväxt efter 80-talets inbördeskrig och ökningen av kriminalitet, har uppfattningen ändrats angående El Salvador. Numera ses landet som ett av Centralamerikas farligaste länder. Enligt rapportentransnational Organized Crime in Central America and the Caribbean: A Threat Assessment som gjordes av UNODC (2012a) känner sig 96 % av El Salvadors befolkning osäkra i sitt egna land. Den här osäkerheten kan bygga på gängutspridningen som finns i stora delar av landet. Enligt Cruz (2007) visar det sig att personer med gängproblem är ett större problem i stadsområden än i de mindre byarna. Ett exempel är El Salvadors huvudstadsregion (Metropolitan) 9 där befolkningstätheten ligger på 2823 invånare per km² (CNA, 2011). Ha i åtanke att i Stockholms län bor det 326 invånare per km², vilket visar på hur trångbott det faktiskt är i San Salvador (ne, 2013c). Det är ett problem som ständigt är närvarande i de flesta bostadsområden. Det är vanligt att många gäng samlas i andra områden än i sitt egna hem. Enligt en studie som genomfördes i mitten av 90-talet framkom det att cirka 56 % av de intervjuade bodde hos folk som inte var familj (Cruz, 2007). 9 För att se karta, se bilaga 2 8

15 De flesta gängmedlemmar väljer alltså att inte hålla till i sina egna områden, vilket kan bero på att de ser sina nya gängmedlemmar som sin nya familj eller för att de kanske vill hålla det dolt för familjen. Frågan är om droganvändarna som inte är gängmedlemmar har samma tendenser, det vill säga att dra sig undan från sitt bostadsområde. En studie som gjordes i El Salvador av Dickson-Gomez, McAuliffe, Rivas de Mendoza m.fl. (2012) angående crackanvändning och dess relation till HIV visar på att de flesta crackanvändare konsumerade i deras eget område men att det då samtidigt framstod att deras familjemedlemmar och bekanta bodde i ett annat bostadsområde. I det här sammanhanget kan det även nämnas att Page och Salazar Fraile (2001) gjorde en studie i Spanien som visar att de flesta droganvändare köper och säljer droger utanför sina bostadsområden. Den främsta förklaringen till det här, enligt författarna, är att de vill hålla sitt drogmissbruk dolt för familjmedlemmar och grannar. Baserat på den här faktan kan slutsatser dras att de flesta droganvändarna inte konsumerar droger i sin hemmiljö eller där familjen finns. Varför det är så kan bero på de uppfattningar som finns om droger i allmänhet, exempelvis att drogkonsumtion är olagligt, samt att det inte anses vara socialt accepterat. Speciellt i El Salvador där gängen är ett utbrett problem. Det här kan göra att folk, på grund av kopplingen som görs mellan droger och gäng, väljer att undvika sina egna bostadsområden. Att konsumering av droger sker i andra områden kan även bero på var utbudet och efterfrågan finns Lagstiftning Beroende och missbruk av droger är ett skadlig och kriminellt fenomen som påverkar hälsan, psykiskt och fysiskt hos befolkningen, och skadar välfärden i samhället. Målsättningen för El Salvadors narkotikapolitik är att arbeta mot att bättre kunna kontrollera och reglera verksamheter som berör drogkonsumtion. Lagen om ley reguladora de las actividades relativas a las drogas behandlar bland annat regleringen av ägande, innehav, leverans och konsumtion. I lagen nämns även att det är förbjudet med verksamheter som har anknytning till växter eller ämnen av följande kategorier: narkotika, depressiva droger, centralstimulerande droger, hallucinogena droger, cannabis och alla andra ämnen som anses vara skadliga, som borde förbjudas enligt Public Health rådet eller de internationella ratificerade konventionerna av landet (asamblea legislativas, 2013). För att kunna skapa en stark narkotikapolitik har El Salvador höga straffskalor. När det gäller exempelvis straffskalan för ägande och innehavande av droger kan straffet, beroende på mängden av droger, sträcka sig från ett till sex års fängelse, samt kan böter ges. Straffskalan kan bli högre beroende om andra artiklar i lagen berörs och bryts. Ett till tre års fängelse samt böter ges till den som konsumerar droger offentligt. Direkt och indirekt propaganda av drogkonsumtion genom media och andra verksamheter bestraffas med böter och tre till sex års fängelse (a a) Förebyggande insatser mot drogkonsumtion i samhället Enligt CNA är det viktigt att förebygga och reducera konsumtion av både lagliga och olagliga droger, samt konsekvenserna som kan uppkomma utifrån drogkonsumtion. För att drogkonsumtionen ska minska bör det finnas förebyggande program för de mest utsatta i samhället, särskilt för människor i extrem fattigdom och marginalisering, samt barn och ungdomar. Vårdutbudet ska 9

16 finnas i behandlade och rehabiliterande syfte, både offentligt och privat, för människor med drogproblem (Estrategia Nacional Antidrogas, 2011). Svenska utrikesdepartementet skriver gällande mänskliga rättigheter i El Salvador, att landet har en av de lägsta utgifterna för offentlig sjukvård i latinamerikansk jämförelse. Det här bidrar till reducering av kvalité på den offentliga hälso- och sjukvården (manskligarattigheter.se). För att kunna förbättra sjukvården måste mer resurser läggas på det offentliga. Fundasalva (1991) menar att det finns institutioner som berör det förebyggande arbetet av narkotikamissbruk men detta arbetsfält som gäller behandling och rehabilitering av missbrukare begränsas av brister inom den ekonomiska sektorn, samt brist på professionell personal Sammanfattning Bakgrunden är ämnad att visa hur drogkonsumtionen ser ut i El Salvador, samt för att öka förståelsen om att drogkonsumtion inte anses vara socialt accepterat på grund av de omständigheter som finns. Konsumtion av droger sker både bland skolelever och hos den allmänna befolkningen i El Salvador. Hos den allmänna befolkningen ansågs alkohol och tobak vara de vanligaste drogerna, följt av de illegala drogerna som bestod av marijuana, inhalationsmedel, kokain och crack. Hos den yngre generationen är konsumtion av illegala droger väldigt låg. Det förefaller att 13 % har provat cannabis medan 3,2 % har provat kokain. Både crack och heroinkonsumenter visade sig utgöra en liten del av populationen. Förekomsten av konsumtion hos den yngre populationen sker oftast i sociala sektorn såsom inom hemområdet, i skolan och på fester. Gängmedlemskap är ett fenomen som är starkt kopplat till ungdomar och till droger. Studier har visat på att konsumtion av droger sker i andra områden för att undvika konfrontation med sin familj. El Salvadors narkotikapolitik består av höga straffskalor och landets utbud på vård måste förbättras genom att lägga mer resurser på det offentliga. 3. TIDIGARE FORSKNING Följande avsnitt tar upp tidigare forskning om drogkonsumtion inom skolmiljön, både i grundskola och också universitet. Statistik och belysning på olika faktorer till varför drogkonsumtion sker i skolmiljön redovisas Drogkonsumtion bland gymnasieelever Lopez Hidalgo, Montoya Hernandez & Valdivieso Mora (1996) gjorde en studie i tre kommuner (Santa Ana, San Salvador & San Miguel) i El Salvador 10, där man undersökte drogkonsumtion hos gymnasieelever mellan år och identifierade de kontextuella faktorer till varför det förekom drogkonsumtion. I studien framgick det att 59,1 % av eleverna har kommit i kontakt med någon typ av drog, varav 29,7 % sägs har experimenterat medan 3,3 % sägs vara intensiva konsumenter av någon drog. Man hittade flest drogkonsumenter bland 10 För att se karta, se bilaga 2 10

17 åldersgruppen Det här förklarades med att ungdomar rör sig bland olika stadier av tonåren därdet finns en komplexitet av olika kriser. Vad som definieras som kris är individuellt men det kan handla om oförväntade situationer som sätter ungdomen i ett obekvämt tillstånd, exempelvis problem med familjen. Majoriteten av drogkonsumenterna inom den här åldersgruppen var killar. Förklaringen ligger i den sociala och kulturella kontexten, menade forskarna. Både killar och tjejer utvecklar en tilldelad roll in i samhället där det eventuellt är mer accepterat för killen att använda någon typ av drog (Lopez Hidalgo, Montoya Hernandez & Valdivieso Mora, 1996). De här kriserna som diskuteras kan också vara avgörande för ungdomen och livet han/hon väljer hädanefter. Som tidigare nämnt, enligt UNODCs (2007a) rapport är det många unga pojkar som blir gängmedlemmarjust för att de lever i dysfunktionella familjer eller på grund av letandet av något tidsfördriv. Därför kan det här vara ett avgörande stadie för hur resten av livet kan utspela sig. Lopez Hidalgo, Montoya Hernandez & Valdivieso Mora (1996) kom fram till att drogen mest använd är marijuana. Andra droger som konsumeras mindre är kokain, crack, hallucinogener och heroin. Detta eftersom tillgängligheten är begränsad av både rättsregler och på grund av sociala normer och ekonomiska kostnader menar forskarna. Forskarna menar att det finns olika faktorer som kan initiera ett drogberoende. En ungdom kan känna emotionell instabilitet inom sig själv som kan förmå denne att undkomma situationer genom droganvändning. Drogkonsumtion kan även komma till hands för en ungdom när denne saknar effektiva metoder för att lösa olika typer av situationer, eller som ovan nämnt; olika kriser (a a). Även familjesituationer kan främja ett olämpligt beteende hos eleven som därmed kan leda till drogkonsumtion. Föräldrar kan antingen vara för tillåtande, vara för strikta, ha för lite kommunikation eller ha sämre övervakning över sina barn. Konsekvenserna kan bli att skolsituationen påverkas genom sämre närvaro. Skolan är en annan riskzon som kan påverka en elev att nyttja droger, genom olämpliga beteenden som skolk, åsidosätta läxor eller ha avvisande känslor. Därför har skolmiljön en stor betydelse för eleven. Olämpliga relationer med jämnåriga eller auktoriteter kan också ha en inverkan. Kamrater har ett stort inflytande på en ungdoms tankar, känslor och handlingar menar forskarna. Det blir mer problematiskt om vännerna konsumerar droger eftersom ungdomar tenderar att identifiera sig med sina kamrater och därmed efterlikna dem (a a). Det kan vara intressant i det här sammanhanget att nämna att UNODC (2012b) gjorde en studie Cannabis A short Review med amerikanska gymnasieelever för att ta reda på deras motivation för cannabiskonsumtion. Det var en studie som gjordes med gamla elever från 1976 till nutidens elever år Resultatet av studien visade att de främsta motiveringarna till elevernas cannabiskonsumtion var för att ha en kul, för att experimentera och för att få bli hög. Resultatet visar även på att unga män är mer benägna att använda cannabis för att söka djupare insikter, öka eller minska effekten av andra läkemedel, ha roligt eller för att de känner ett beroende, medan kvinnor är mer benägna att använda drogen för att kunna hantera och dämpa negativa händelser och känslor. Både män och kvinnor nämner att de använder drogen även för att passa in och anpassa sig till de sociala normerna i samhället (UNODC, 2012). 11

18 En annan studie, som genomfördes av Springer, Parcel, Baumler m.fl.(2006), gjordes hos gymnasieelever i centrala områden av El Salvador för att fastställa om det finns en koppling mellan föräldrarnas och skolans sociala stöd och sammanhållning, och elevers riskbeteenden. Forskarna kom fram till att kvinnliga studenter som uppfattades ha mindre socialt stöd från föräldrar och skolans sociala sammanhållning var mer benägna att utveckla riskbeteenden i form av berusning av alkohol och droganvändning. Forskarnas uppfattning om manliga studenters riskbeteenden ansågs vara mindre, däremot visade det sig att manliga studenter som kände av låg socialt stöd från föräldrar var mer benägna att konsumera droger än de som kände av låg social sammanhållning i skolan (Springer, Parcel, Baumler m.fl., 2006). Olika mekanismer som social kontroll, social samhörighet och sociala normer påverkar individen till olika beslut och dessa mekanismer kan ge förklaringar till deras fastställning av resultat. Varför fler kvinnliga studenter hade högre benägenhet att utveckla riskbeteenden kan bero på den bristande sociala kontrollen som finns från föräldrarna, exempelvis i form av övervakning. Även för männen var banden till föräldrar svagare, däremot visade det sig inte bli en ökad risk för riskbeteenden. Forskarna menar på att männen får en högre acceptans av familj för att vara självständiga, där av släpps den konventionella formen av social kontroll (a a). Helheten visar på att det finns en kulturell påverkan som bidrar till könsskillnader i landet, speciellt inom sociala relationer och ungdomars riskbeteenden. Traditionellt sett förväntas flickor vara hemma samtidigt som killar har en mer accepterad större frihet. Detta skapar en skyddande roll från familjens sida gentemot deras döttrar (a a). I en uppföljning gjord av CNA visas det att det förekommer en tillgänglighet av narkotika i skolmiljön. Undersökningarna visade på att 15,6% av skolelever ansåg att det fanns en tillgänglighet av narkotika i skolmiljö och 23,4 % rapporterade att det sker konsumtion av droger i skolmiljö, medan 10,4 % av skoleleverna rapporterade att de har bevittnad försäljning av droger i deras egen skolmiljö (Estrategia Nacional Antidrogas, 2011). Något som diskuteras återkommande genom alla studier är diskussionen kring föräldrars ansvar för drogkonsumtion. Det läggs stor vikt på hur stödet och sammanhållningen med ungdomen är. Det är även intressant att läsa hur det skiljer sig mellan könen, samtidigt är det inte lika förvånande. Forskningen tar upp att majoriteten som konsumerar droger är killar vilket inte förvånade mig. El Salvador är ett land som utvecklas sakta, speciellt när det gäller de traditionella könsrollerna. Av egna erfarenheter har jag upplevt att det är mer accepterat för en kille att exempelvis lämna huset, att umgås med vänner mer kvällstid et cetera. Detta gör att männen blir mer disponibla för droger, speciellt hos vänkretsar för att ha roligt. Det är även intressant hur studierna illustrera killars och tjejers olika anledningar för drogkonsumtion. Enligt den amerikanska studien visar det sig att tjejer använder droger för att dämpa negativa känslor medan killar gör det för att bli hög, eller ha kul. Det är två skilda skäl som i slutändan säger oss samma sak. Båda skälen handlar i slutändan om att ändra sitt egna sinnestillstånd. Spekulationer kan sedan dras till varför dessa ungdomar vill ändra sitt sinnestillstånd. Det kan bero på familjesituationen, exempelvis att de känner lågt 12

19 stöd hemifrån, tillhörandet av en gruppdynamik eller på grund av skolmiljön eller på den kulturella skillnaden et cetera. Att majoriteten konsumerade marijuana var inte heller chockerande. Enligt studierna kan den ekonomiska begränsningen och tillgänglighetenvara några anledningar till varför. Med tanke på fattigdomen som råder i El Salvador så kan det här stämma för att crack, kokain och heroin klassas vara ganska tunga droger som är dyrare Drogkonsumtion i universiteten Drogkonsumtion i universitet (Internationellt) Nowlis (1969) bok Drugs on the college campus fokuserar på drogkonsumtion bland amerikanska universitetsstudenter. Hennes studie visar på attdet förekommer drogkonsumtion bland studenter ur en akademiskt och social högre elit. Spridning av droger i amerikanska universitet visar att lagar och bestraffning är något som inte verkar vara avskräckande för studenterna. Däremot är det svårt att beräkna hur många studenter som faktiskt konsumerar droger. För det första måste man definiera drogkonsumtionen. Det blir även ett problem om droganvändarna väljer att inte delta i studier angående denna problematik till den uppenbara förklaringen att drogkonsumtion är olagligt. Författaren för ingen statistik i sin studie utan hon tar upp olika infallsvinklar till varför det förekommer drogkonsumtion i amerikanska universitet. Hon ställer sig frågan varför begåvade och priviligierade ungdomar försvarar rätten till användning av droger och varför denna kultur av droger blir en central faktor i deras liv, åtminstone tillfälligt. Nowlis uppfattning av personers första impuls angående denna fråga är att dessa individer är sjuka, men vem definierar benämningen sjuk menar hon. Andra impulser säger att individen gör uppror, men mot vad? Eller att de beter sig omoraliskt, men enligt vilka värden? Att de vill utforska, utforska vad i så fall? Det är en väldigt komplex fråga som inte har några rätta svar menar författaren. Nowlis (1969) väljer att fokusera på studenten och de krav som finns i den värld där han/ hon utvecklas och lever i. En sak som hon klargör i sin studie är att den rebelliska perioden är något som individer ibland måste genomgå för att en individ ska kunna erhålla en meningsfull identitet eller en uppsättning av värden för att leva med, eftersom processen att internalisera dem till samhället och till självständighet kan vara smärtsam för personen. Att utveckla en identitet, som ska överensstämma med ens talanger, förmågor, förhoppningar och drömmar, kräver hårt arbete och försök som oftast blir mer misslyckat än den är framgångsrik. Individen ska även utveckla mogna och meningsfulla sociala relationer, och det här i sig blir ännu svårare om viss identitet inte har uppnåtts. Att hitta sin identitet blir dessutom inte lättare i takt med en ökad urbanisering och population. Enligt Nowlis är dessa två bidragande faktorer som bidrar till identiteter definierade av materiella ting, ekonomiska möjligheter, vart man arbetar/studerar et cetera. Universitet och högskolor är parallellt kopplade till många trender i samhället och kan motverka studenternas utveckling mot en identitet. Detta tryck, delvis från samhället och dels från trycket gällande ökad kunskap och specialisering sker under en tidpunkt då ungdomen behöver ett erkännande från den sociala miljön i deras växande individualitet. Formade identiteter som inte är förenade med ungdomens känslor, värderingar och beteenden kan leda till att ungdomen börjar experimentera och hitta nya attityder för att ändra sin identitet. Denna process av 13

20 omprövning kan leda till en känsla av ångest. Psykologen Robert Nixon menar att ångest är en känsla som hjälper individen till att utvecklas, men på grund av påtryckningar av samhället ses ångest som något olämpligt och något som borde undvikas med hjälp av exempelvis droger (Nowlis, 1969). Författaren menar även på att det finns andra orsaker till varför studenter konsumerar droger, och att dessa orsaker oftast är samma till varför vuxna använder droger såsom alkohol, lugnande medel, koffein och nikotin. Orsakerna kan bero på olika variabler som exempelvis reducering av stress/ångest, i förebyggande syfte mot tristess, för att ändra humöret, för att sova, för att förenkla sociala interaktioner eller för skojs skull. I åratal har man använt narkotika för att undkomma obehag och elände. Enligt Nowlis (1969) är det värt att notera att i dagens samhälle kopplas innebörden misär inte längre enbart med de socialt och ekonomiskt deprimerande, utan även med de som är framgångsrika i livet. Med det här menar författaren att drogkonsumenter kan hittas i samtliga sociala klasser. Synsättet på drogkonsumenter har ändrats övertid eftersom vi lever i en värld där människor är mer intresserad av hur en människa bör bete sig, och inte hur denna är/vill bli (a a). Nowlis (1969) tar likaså upp att människans inställning till risker är en annan aspekt som spelar roll för drogkonsumtion hos studenter. Dagens ungdomar har vuxit upp i en atmosfär där risker och konsekvenser tas för givet. Risktagande ska idealt vara rationella beslut som är baserade på välgrundade uppskattningar av både värdet av målet och sannolikheten för vinst eller förlust. Men oftast bygger risktaganden inte på rationella beslut, utan på irrationellt tänkande, vana, impuls, humör eller på information som är bristfällig och felaktig. När man pratar om droger är det vanligt att studenten, under en period av osårbarhet, exempelvis tror att riskerna inte kommer påverka honom/henne något, eller så finns det känslor som styr en till att tro att man har mer att vinna, än att förlora (a a). I Nowlis forskning förs en diskussion ur ett individsperspektiv. Hennes forskning tar upp orsaker till varför studenter konsumerar droger men utifrån individens synvinkel. Det här är relevant för min studie eftersom det ger andra infallsvinklar. Samtidigt tycker jag det är nödvändigt att påpeka att utmaningarna som en individ möter i livet, som exempelvis sökandet efter identitet, grundar sig i den miljön man är uppvuxen i, hur ens föräldrar har uppfostrat en och hur andra förhållanden ser ut Drogkonsumtion i universitet (El Salvador) Studier som har till syfte att undersöka drogproblematiken har genomförts inom alla universitet i El Salvador. År 2012 genomfördes en utav dem på initiativ av la Dirección Ejecutiva de la Comisión Nacional Antidrogas (CNA) 11, i samarbete med alla universiteten i landet, samt med la Comisión Interamericana para el Control del Abuso de Drogas (CICAD) de la Organización de los Estados Americanos (OEA) 12, en organisation som ska främja och underlätta kontrollen över narkotika bland organisationens medlemsstater. Med ett representativt urval av studenter och ett standardiserat frågeformulär utvärderades studenternas svar. Formuläret täckte alla droger, både lagliga och olagliga, det vill säga inklusive 11 För att läsa mer om La Dirección Ejecutiva de la Comisión Nacional Antidrogas (CNA), se bilaga 1 12 För att läsa mer om la Comisión Interamericana para el Control del Abuso de Drogas (CICAD) de la Organización de los Estados Americanos (OEA), se bilaga 1 14

21 alkohol och tobak (Comisión Nacional Antidrogas, 2010). Det visade sig att 70,8 % av alla studenter uppgav att de har konsumerat någon typ av drog, både lagligoch olaglig. Om man tittar på det gångna året ser man att 45,1 % studenter har konsumerat droger. Drogerna som konsumerades mestunder det senaste året var alkohol och tobak. Därefter framgick det att marijuana var den mest konsumerade illegala drogen, under det senaste året, med 3,3 %, följt av kokain med 0,6 % och därefter hasch med drygt 0,5 % (a a). I förhållande till de legala drogerna utgör de illegala drogerna låga siffror. Marijuana visade sig vara den illegala drog som konsumeras mest av universitetsstudenter.3,3 % av dem har konsumerat marijuana under det senaste året medan 12,6 % av konsumenterna förklarar att de konsumerat marijuana en gång i livet. Majoriteten av brukarna är män. Åldersmässigt rör sig konsumeringen mer eller mindre bland alla åldersgrupper. Marijuananvändning minskar dock med åldern, runt 25 års ålder och äldre. Den genomsnittliga åldern är 19 år. Studenterna är väl medvetna om att det finns risker som kan medföras av frekvent konsumering av marijuana. Hela 85 % av männen och 92 % av kvinnorna visar på att det finns en väl känd uppfattning om riskerna. 30,9 % av studenterna anser att marijuana är lättillgängligt att införskaffa. 8,4 % uppgav att de hade mottagit anbud, antingen att prova eller köpa, denna drog i fjol (a a). Resultatet visar även att 1,2 % av studenterna har provat crack någon gång i sitt liv, medan 0,2 % uppgav att de hade förbrukat crack det senaste året. Konsumering av crack sker oftast hos studenter som är 18 år eller yngre. Den här gruppen speglar 0,8 % av crackanvändarna. Den låga siffran kan bero på att 90 % av studenterna har en medvetenhet om att frekvent användning av crack medför stora risker. 11, 5 % av dem säger att crack är lättillgängligt medan 1,2 % uppger att de har blivit erbjudna drogen under det senaste året (a a). 3,7 % sägs någon gång i sitt liv ha konsumerat kokain. Majoriteten av dem är män. Under det senaste året ligger prevalensen på 0,6 %. Den genomsnittliga åldern för första användningen är 21,3 år. Enligt deras data var det 75 % som konsumerade kokain för första gången vid 23 års ålder eller tidigare. Det finns en hög medvetenhet, både hos män (90,7 %) och kvinnor (93,9 %), om hur stora riskerna är vid konsumtion av kokain. Resultaten visar på att 14,7 % ansåg att kokain var lättillgängligt och 2,9 % svarade att de hade blivit erbjuden denna drog i förmån till att prova eller köpa (a a) Kontextuella faktorer Riviera de Parada (2012) skriver i sin bok Factores de riesgo y de protección del consumo de drogas en estudiantes universitarios salvadoreñosom en annan studie som berör drogkonsumtion hos universitetsstudenter. Hon menar på att en stor riskfaktor hittas under vår ungdomsperiod eftersom det är en tidpunktdå ungdomen genomgår en förändring mot vuxenlivet. Sökandet efter ens identitet och självständighet blir en viktig del av livet, så som acceptans av andra sociala grupper. Samtidigt påpekas det att denna individuella instabilitet är en naturlig del som ungdom. När Nowlis gjorde en studie om droger i campusområden runt om i USA noterade hon samma sak. Hon nämner i sin bok att alla universitetsstudenter någon gång kommer till den punkt av sitt liv där barndom övergår till vuxenlivet. Denna process innebär att individen måste lämna beteenden och sociala koder som accepterades förut, under barndomen, och samtidigt lära sig samhällets definition av hur en vuxen ska vara. 15

22 Riviera de Paradas (2012) resultat visar att de flesta studenter kommer frånkärnfamiljer, det vill säga att de bor med båda föräldrarna. Majoriteten av studenterna har positiva värderingar angående sin hemsituation, i form av familjenighet, integration, tillit, och med bra kommunikation i hemmet. Cirka 20 % av studenterna har däremot en mer negativ bild av sin hemsituation där miljön är mer beskyddande och där övervakning om vad de gör försiggår, vilket kan skapa en sämre miljö i form av diskussioner, bråk och fientliga relationer. Mellan % av studenterna kände att de inte fick stöd hemifrån, speciellt gällande deras personliga utveckling och känslomässiga aspekter som lär dem ta självsäkra beslut. Den viktigaste orsaken till denna känsla kanbero på en splittrad familj. En splittrad familj kan vara föräldrar som emigrerar till andra länder, oansvariga fädrar som överger sina barn på grund av en annan familj, samt att det finns en brist i kommunikationen mellan förälder och barn. Slutligen finns det brist på ordentlig vägledning gällande läroanstalter (Riviera de Parada, 2012). I ett fåtal fall har föräldrarna kunskap om vilka deras barn umgås med och vad de gör på fritiden. Många ungdomar uttrycker en känsla av att de inte kan diskutera olika ämnen med sina föräldrar. Många vänder sig till sina vänner eller andra för att tilliten är större för dem. Baserad på resultatet ser man att denna grupp (cirka 30 %) exponeras mer för riskfaktorer på grund av bristande stöd från föräldrar i viktiga aspekter såsom självkänsla, emotionell säkerhet och förmåga att fatta beslut. När ungdomar inte hittar stöd och tillräcklig tillit till föräldrarna söker de sig till andra som är villiga att lyssna på dem (a a). Studien tog även upp frågor gällande studenters fritidsaktiviteter. Det framkommer att mindre än 40 % befinner sig på ställen som kan vara potentiella risker. I detta fall menar de exempelvis biljardkaféer, spelrum, diskotek och biografer. Här nämner författarna att det är angeläget att veta vilka vänner ens barn har eftersom de flesta av studenterna är mer sannolikt att åtföljas av sina vänner när de går ut. Utifrån en universitetskontext är majoriteten av studenter nöjda sitt universitet, där de även upplever positiva attityder och beteenden bland klasskamrater och miljön. 30 % upplever dock tvärtemot. Denna grupp visar olämpligt beteende, i form av exempelvis skolkning. Mellan % av respondenterna upplever att lärarna enbart är intresserade att utveckla utbildningen och inte studenternas kunskap. Denna grupp uppfattas ha sämre respekt dessutom, för både klasskamrater och lärarna (a a). I fråga om drogkonsumtion visade Riviera de Paradas (2012) studie att majoriteten av studenterna (cirka 75 %) tros veta att deras klasskamrater inte konsumerar droger. Emellertid svarade 2 % av studenterna att de ansåg att alla eller nästan alla konsumerade droger, samt att 20 % av studenterna hade kännedom om att vissa av deras kamrater konsumerar (a a). Av de studerande indikatorerna som uppmärksammas, kan samtliga slutsatser dras på det faktum att majoriteten av studenter trivs i adekvata miljöer som främjar yrkesutbildning. Däremot finns det en tredjedel av respondenterna som befinner sig i otrygga förhållanden i egenskap av individualitet, familj och socioekonomisk otrygghet (a a). Denna forskning är relevant för den belyser viktig fakta. Även om det är ett lite fåtal som använder illegala droger så var bland dem marijuana den mest använda. 16

23 Studierna påvisar att det även här beror på lättillgängligheten. Fler av universitetsstudenterna säger sig ha svårare att få tag på de andra drogerna. Ur forskningen får man även ett intryck av att de flesta slutar att konsumera droger ju äldre de blir. Forskningen inom universitetetområdet tar även upp de sociala aspekterna. En aspekt som tas upp, så som i grundskolan, är dilemmat om familjesituationen. Om det finns brist i kommunikation, splittring, stöd eller tillit till föräldrar kan detta bidra till sökandes av andra människor, grupper eller vänner. När detta sker under en så kritisk punkt som under ens ungdomsperiod, då nya processer sker som exempelvis ändring av attityder och beteenden, kan man dras till fel grupper. Det här kan leda till negativa beteenden. 4. TEORI Följande avsnitt tar upp Travis Hirschis sociala bandteori som sedan ska användas för att kunna tillämpas till och analysera resultatet. Avsnittet belyser de fyra olika sociala banden som är utgångspunkterna i teorin, det vill säga anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse Val av teori Det är viktigt att nämna att det finns olika teorier såsom sociala inlärningsteorin och stämplingsteorin, som kan användas som förklaringsmodeller till varför konsumtion av narkotika sker. Till studien valdes dock Hirschis teori om sociala band. Teorin har valts till studien eftersom den anses vara mest lämpligast, med tanke på att Hirschi tar upp hur skapandet av normer i samhället, i form av kontextuella faktorer, kan påverka individens beslutstagande gällande brottslighet. Studien är ämnad att fokusera på hur kontextuella faktorer, såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler kan påverka individens förhållningssätt och beslutstagande till narkotika, därmed ansågs teorin vara mer adekvat till denna studie Travis Hirschis sociala bandteorin Hirschi tar upp fyra sociala band för att kunna hitta förklaringen till varför människor avstår från att få omedelbar tillfredställelse, exempelvis genom att missbruka. Ur det här identifierade Hirschi fyra sociala band som han ansåg kunde ge förklaringen. Han menade att de sociala banden kontrollerar och hindrar människor från olagliga frestelser och försäkrar deras konventionella relationer. De fyra sociala banden inkluderar anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse(lilly, Cullen & Ball, 2011). Dessa sociala band hänger ihop och går in i varandra, men för att kunna förklara lite tydligare delas de upp i underrubriker Anknytning Hirschi nämner att individer är moraliska varelser till den utsträckning att vi har internaliserat normerna som råder i samhället. Dessa normer definieras och skapas av medlemmarna i samhället. Väljer en individ att strida emot samhällets förväntningar, då ökar benägenheten att begå brott. Enligt Hirschi bygger denna essens av internalisationen till samhället på anknytningen till andra. Om en individ har en stark anknytning till gentemot andra, minskar benägenheten att gå emot samhällets normer (Hirschi, 2002). 17

24 Den emotionella anknytningen mellan ett barn och föräldrar är betydelsefullt och grundläggande menar Hirschi. Föräldrarna har antingen en direkt kontroll på barnet genom att övervaka dem i deras närvaro eller har de en indirekt kontroll som utspelar sig när de inte är i samma rum som respektive. Hirschi menar att det finns en virtuell tillsyn och med det här menar han att oavsett om föräldrarna inte har någon tillsyn över barnet känner barnet ändå en psykologisk kontroll. Denna psykologiska kontroll är det essentiella eftersom denna är en anledning till varför vi begår eller inte begår brott (Lilly, Cullen & Ball, 2011). Om föräldrarna och barnet har en bra anknytning på en personlig basis, då begår barnet inga brott eftersom föräldrarnas åsikter och känslan av att inte vilja göra dem besvikna hejdar barnet. Anknytningen mellan föräldrar och barn är det mest essentiella men Hirschi nämner även att anknytningen tillvänner också spelar roll. Hirschi menar på att anknytning till vänner kan minska benägenheten att begå brottshandlingar om vänskapen bygger på en bra relation och ömsesidig respekt. Samtidigt kan denna anknytning även öka benägenhet att begå brottshandlingar. Flera indikatorer visar att sannolikheten att brottslingar har kriminella vänner är stor (Hirschi, 2002). Om en individ omgiver sig med vänner som har andra värderingar, som inte överensstämmer med sina egna, kan det här innebära en ökad risk för brottshandlingar. För att förtydliga kan det förklaras med att en individ som har starka anknytningar till andra människor kan bli påverkad av en annan individ med svagare anknytningar, och på så sätt kan individen utföra handlingar som i vanliga fall inte hade utförts, som exempelvis prova någon drog Åtaganden Åtaganden är, enligt Hirschi, en rationell komponent. Det som oftast hindrar en individ till att bryta mot lagen, är rädsla. Rädsla för konsekvenserna som kan uppkomma från ens aktioner. Enligt Hirschi investerar en individ tid och energi i livet på exempelvis en viss aktivitet, låt oss säga en utbildning. Det han menar är att om en individ vill göra något som exempelvis konsumera droger, måste denne alltid ställa sig frågan om det är värt att riskera det han eller hon har kämpat för och investerat i. Här kommer individens åtaganden in. Om individen har starka åtaganden i livet kommer individen välja att inte konsumera droger. Åtaganden finns så att individen ska känna en eftersträvan mot sina mål (Hirschi, 2002). Han betonar det faktum att en individ som har en låg utbildning ökar inte benägenheten för brottshandlingar. Det vill säga att det kvittar om en individ har en akademisk utbildning än en gymnasienivå utbildning. Det handlar om individens prestationer och investering under den specifika tiden. Hirschi menar på att en individs önskan att göra bra ifrån sig i de nutida aktiviteterna har en större betydelsefull roll än hans/hennes förhoppningar och framtidsplaner (Hirschi, 2002) Delaktighet Delaktighet i aktiviteter är en inflytelserik faktor för att en individ ska välja en laglydig väg i livet. Om en individ är hängiven till olika aktiviteter minskar benägenheten för att begå brott eftersom det håller individen upptagen med möten, deadlines, jobbtider, hobbys med mera. Med aktiviteter under veckan hinner individen inte tänka på brottsligheter (Lilly, Cullen & Ball, 2011). 18

25 En orsak till ungdomsbrottslighet är att ungdomar oftast hamnar i en slags limbo mellan den tidiga föräldraövervakningen och framtida integration med sociala strukturer som till exempel arbete och universitetsstudier. Därför är det viktigt för ungdomar att ha fritidsaktiviteter, eftersom under denna period inser de inte vilken betydelse exempelvis framtida studier har. Ungdomars benägenhet att begå brottsliga handlingar ökar därmed (Hirschi, 2002) Övertygelse Det läggs en sociologisk betoning på ordet övertygelse och åsyftar att det finns ett godkännande av individens åsikter till samhällets normer och värderingar. Om individen har en positiv inställning till samhällets legitimitet, minskar benägenheten att exempelvis missbruka, eftersom individen förhåller sig till legitimiteten som finns om nolltolerans mot narkotika. En negativ inställning hade lett till avvikande handlingar (Lilly, Cullen & Ball, 2011). Kopplingen mellan anknytningen och övertygelsen finns där. Som nämndes innan ökar individens övertygelse om anknytningen till andra är stark. I Hirschis bok beskriver han kortfattat respect is the source of law, vilket betyder att om ett barn lär sig att respektera sina föräldrar och vuxna i allmänhet, kommer de respektera deras regler. Genom detta skapas ett moraliskt beteende, vilket får barnet att lära sig förhållningssätt till normerna, värderingar, samt regler och lagar i samhället. Ungdomar som har i grunden frånvaro eller svaghet i intima relationer, särskilt föräldrar, är mer benägna att begå brott än vice versa eftersom saknaden av belöning och beundran inte finns (Hirschi, 2002). Viktigt att notera är att brottsliga handlingar sker under olika perioder av tid och plats på grund av kausala händelser. Det går inte att förutse brottshandlingar och denna teori menar inte att enbart för att en individ exempelvis har ett svagt förhållningssätt till regler och lagar i samhället, att denna kommer begå brott, utan att individens benägenhet att begå brott ökar (Hirschi, 2002). Hirschis teori fokuserar på de sociala band som återfinns i samhället. Han talar om hur betydelsefullt det är att kunna ha starka och stabila band till andra människor, exempelvis familj och vänner och dessutom till lagar och regler i samhället. Dessa omständigheter kan komma att spela en stor roll för en människas värderingar. Dessa faktorer kan vara betydande för om en människa väljer att begå brott och med hjälp av hans teori kan min forskning förhoppningsvis få svar på varför studenter väljer att konsumera droger, som i detta fall är en slags brottshandling. Genom att tillämpa teorin till mitt material kan man visa om kontextuella faktorer är viktiga inverkningsfaktorer för en individs beslutstagande eller om det beror på något annat. Det är viktigt ha en medvetenhet om att andra kontextuella faktorer kan ligga bakom orsakerna varför människor begår brott. Det kan handla om en socialinlärning som förekommer i olika gruppdynamiker, eller så bygger det på socioekonomiska förhållanden såsom fattigdom och klasskillnader. Det är viktigt att ha en kännedom att alla dessa faktorer samspelar med varandra, även om denna studie valde att belysa just de sociala beståndsdelarna. Det är vitalt att ha ett kritiskt förhållningssätt till teorin. Mycket feministisk kritik har riktats mot teorin på grund av att Hirschis forskning oftast riktar sig mot killar. En annan kritisk punkt är att forskningen riktar sig mot en specifik demografisk grupp, det vill säga ungdomar. De kritiska synpunkterna kommer dock inte komma emellan besvaring av denna studiens frågeställningar eftersom fokus inte kommer ligga på 19

26 genusperspektiv eller på demografiska faktorer utan på de generella faktorerna som Hirschi tar upp i sin toeri. 5. METOD Följande avsnitt handlar om studiens metodologiska val. Avsnittets fokus ligger på val av metod, för- och nackdelar med metoden, hur urval av population har gjorts, hur tillvägagångssättet har gått till, samt ett kritiskt förhållningssätt till metoden Kvantitativ forskningsansats Metoden som har valts för denna studie är en kvantitativ forskningsansats. Denna forskningsansats valdes primärt för att studiens resultat ska kunna representera en större population, inte individuella synvinklar. Helheten ska ses ur ett objektivt synsätt. En annan anledning till varför en kvantitativ ansats valdes är för att studien är avsedd för att analysera bakomliggande faktorer, det vill sägaorsaken till människors handlingar. Den förklarande fokus, även kallad för kausalitet, är en viktig faktor, då forskare inom kvantitativa studier sällan har intresse att beskriva hur saker och ting är, utan mer varför det är på det viset (Bryman, 2011). Kvalitativ forskningsansats valdes bort eftersom studiens syfte inte är att gå på djupet och att belysa erfarenheter och upplevelser (a a). Genom den kvalitativa ansatsen nås en djupare kunskap om individens subjektiva upplevelse medan den kvantitativa skapar statistiska enheter, därav en större helhet (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). Samt måste andra faktorer tas till hänsyn, såsom att kvalitativ ansats tar mer tid att genomföra. Tidsmässigt blir det för brådskande eftersom studien kommer att genomföras i El Salvador under en period av en och en halv månad. Därför anses det vara olägligt för intervjuer. Kvalitativ ansats hade utgjort en viktig del av ämnet men samtidigt måste man ta hänsyn till farligheten som råder i landet, och då vore inte en intervjustudie det lämpligaste Representativt urval och population Till studien valdes ett representativt urval för att kunna spegla resten av populationen, i detta fall universitetet. Med ett representativt urval menas att urvalet är likt den population som man egentligen har i avseende att studera (Bryman, 2011). Studien handlar om universitetsstudenter och deras drogvanor, det vill säga om de har några drogvanor och vilka bakomliggande faktorer som kan tänkas föreligga. Utifrån det här gjordes ett medvetet val. De respondenter som skulle ingå i urvalet till studien var universitetsstudenter som går på en specifik fakultet i la UCA i San Salvador, El Salvador. Att en fakultet valdes baseras på studiens tidsgräns och hållbarhet. För att ett representativt urval ska kunna spegla populationen, måste ett antal enkäter delas ut i förhållande till antal studenter. Om hela universitetet hade ingått i studien hade det varit tvunget att dela ut fler enkäter som kan förhålla sig till antal studenter och därmed skapa en ökad tillit. Det hade blivit ett för stort projekt, och därför valdes enbart en fakultet. Kravet är att de är över 18 år och myndiga. Universitetsstudenter valdes för att de möjligtvis har en bättre förståelse till min studie och en djupare kunskap om ämnet än en yngre population. Studien bygger på en anonymitet och därför har respektive fakultet inte tillkännagivits. Eftersom studien har fokuserat på specifik fakultet kan 20

27 stigmatisering uppkomma eftersom studien tar upp känsliga frågor om drogkonsumtion Tillvägagångsätt Datainsamling av enkäter Genomförandet av forskningsansatsen började med att kontakt gjordes med tre olika fakulteter hos la UCA där syftet med studien förklarades. Av dessa tre fakulteter svarade allihop. Av de tre fakulteter valdes en (fakultet A). Fakultetens inriktning nämns inte på grund av den anonymitet studien grundas på. Det kan dock nämnas att fakulteten som valdes var den enda fakulteten som begärde en etisk prövning av studien, därav ansågs denna fakultet ha en djupare förståelse för forskning. Indirekt ger det en ökad chans att få bättre resultat och svarsfrekvens, samt mindre bortfall i enkätstudien. Rektorn inom fakultet A har även medverkat i forskning som berör ämnet. Kontakt med rektorn gjordes i början av september. Andra gången kontakt togs med rektorn skedde i El Salvador. Vistelsen i landet var begränsad till sex veckor. Motgångar stöttes på i form av att det gick tre veckor av samtal med sekreteraren, skickade mail och besök på universitet, utan någon framgång. En av veckorna var rektorn även bortrest. Beslut att gå vidare till en annan fakultet togs på grund av tidsbegränsningen. Tredje veckan kontaktades rektorn till en annan fakultet (fakultet B) där ett möte kunde bestämmas redan två dagar efteråt. Han var förstående och genom honom kunde kontakt tas med koordinatorn för fakultet A. Samma dag söktes hon upp personligen på hennes kontor. Koordinatorn var tillmötesgående när studiens syfte förklarades och var behjälplig genom att ta kontakt med andra professorer. Däremot ville hon först ha samtycke från rektorn till fakultet A. Fjärde veckan togs kontakt med rektorns sekreterare återigen. Samtyckesblanketten hade skickats både via mail och personligen. Tillslut gavs beskedet att rektorns samtycke hade givits men att han även ville granska över enkätens utformning. Enkäten skickades till hans mail. Samtyckesblanketten och hans åsikter kring enkäter hämtades personligen. Hans tankar kring enkäten var att informationsbrevet (bilaga 3) behövde förbättras. För att få en bättre förståelse om hans tankar bokades ett möte in med rektorn. Mötet skedde samma dag där en större kunskap kring ämnet drogkonsumtion bland universitetsstudenter gavs från hans sida. Ändringarna hade inget med innehållet att göra utan det handlade om grammatiska fel i texten som kunde skapa missförståelse hos studenterna. Ändringarna gjordes omedelbart och fick sedan godkänt. Utdelning av enkäter gjordes i tre olika klasser som bestod av första-, andra- och tredjeårsstudenter. Fakultetens studieinriktning består av fem år. Fakulteten består av 507 studenter och 190 enkäter delades ut. Utdelningen skedde under tre olika tillfällen med studenter i respektive klass. Varje professor inledde lektionen med en förklaring av enkätstudien. Studien förklarades mer ingående av mig. Inledningsvis gavs en förklaring på vem jag var och vad studiens syfte gick ut på. Notering av anonymitet och att studien var frivillig gavs, samt att de hade möjlighet att ställa frågor om studien. De fick även chans att prata med mig efter lektionen. Enkäterna delades ut en efter en. Det tog cirka minuter för studenterna att svara på enkäten. Enkäterna har sedan sammanställts och analyserats genom programmet SPSS. För att kunna hitta ett samband mellan olika variabler har Chi-2 använts i SPSS. 21

28 Det har funnits en medvetenhet kring utifall studenterna svarade sanningsenligt eller inte. Eftersom studien inte inriktar sig på genusfrågor har det inte funnits mycket funderingar kring kön. Dock har kännedom funnits om att majoriteten av studenterna var av kvinnligt kön vilket kan ha påverkat resultatet. Att enkäten delades ut i början av lektionen kan ha påverkat studenterna till att fylla i enkäten mycket snabbare eftersom de kan ha känts sig stressade. En annan tanke är att studenter eventuellt inte vill smutskasta sitt universitet och därav manipulera resultatet till universitetets förtjänst. Med säkerhet kan det här inte sammanställas men i hopp om att studenterna i fråga är vana vid enkätundersökningar anses ovanstående tankar inte ha varit ett påtagligt problem Datainsamling av litteratur Under sex veckor har besök i la UCAs bibliotek gjorts för att införskaffa tidigare forskning och mer fakta kring ämnet. Tidigare forskning har inhämtats från salvadoranska studier om ämnet, gamla avhandlingar om drogkonsumtion inom universitetsvärlden. De flesta av dessa studier är gjorda av universiteten i landet. All information om bakgrund och tidigare forskning har varit skrivet på spanska eller engelska. Kopiering av all fakta har tagits med till Sverige. Jag fick även chans att prata med rektorn till fakulteten som har medverkat i ett flertal studier om detta ämne, där han förklarade och beskrev mer om problematiken Enkät (Bilaga 4) För att undvika sämre/avvikande resultat och för att öka validiteten utgick enkätens utformning av andra modeller. ESPAD är en organisation som initierades för att samla in uppgifter om droganvändning bland europeiska ungdomar. De har utformat ett frågeformulär som fokuserar på kontextuella faktorer. Med hjälp av ESPADs frågeformulär 13 har frågorna anpassats till denna studie. Enkäten utformades även med hjälp av CNAs frågeformulär 14 som användestill deras studie i El Salvador. Detta frågeformulär utarbetades utifrån ett tidigare utvärderat och standardiserat frågeformulär som var tillgängliga på en server i OAS i Washington D.C. CNA hade utformade frågor om drogkonsumtion på spanska vilket valdes att användas till min studie. På sätt ökar inte bara validiteten men den missförståelse som kan uppstå på grund av översättning från svenska och spanska minskar avsevärt. Enkäten bestod av 50 blandade frågor om drogkonsumtion, familj, vänner, skola, fritid och regler. Enkäten bestod mest utav sak -frågor och attityd- och åsiktsfrågor. Sak frågorna berör de faktiskt förhållanden medan attityd- och åsiktsfrågor berör frågor om tycke, smak eller attityder och brukar oftast innehålla svarsalternativ av typen alltid, ofta, sällan eller aldrig (Trost, 2012). De flesta sak -frågor i enkäten hade slutna alternativ som ja och nej och attitydoch åsiktsfrågorna hade ett flertal olika svarsalternativ.till dessa frågor fanns en annat -box om de respektive alternativen inte passade studentens svar. Ibland hade dessa annat -boxar ett öppet svar. Jag valde strategiskt att ha slutna frågor. Det var slutna frågor för att underlätta för studenterna och för att öka svarsfrekvensen. Om öppna frågor hade använts hade studenterna kunnat avstå från att medverka i studien på grund av de tidskrävande frågorna. Hänsyn var 13 För att hitta frågeformulär: 14 För att hitta frågeformulär: s2010.pdf 22

29 även tvungen att tas till professorerna som valde att dela ut enkäterna i början av lektionen. Det hade även blivit till en nackdel för min bearbetning av data. Enligt Trost (2012) kan öppna frågor vara problematiskt på så sätt att det är tidsödande för forskaren att handskas med de skrivna svaren. Vissa har en oläslig handstil, en del skriver utförliga svar och andra skriver ingenting, vilket är vanligt. Det är besvärligt att analysera sådant material. Ett annat problem är att svarsbortfallet riskeras bli större på grund av människors synssätt och beteende. Många tycker eventuellt att det är besvärligt att formulera sig skriftligt, vilket gör att de låter bli att skriva något alls (Trost, 2012) SPSS och Chi-2 test Bearbetning av data gjordes i programmet SPSS som är ett program skapat för att underlätta statistiska studier. Genom programmet analyseras datan på egen hand. För att kunna analysera resultatet gjordes korstabeller för att se om det förelåg samband mellan de olika variablerna. För att kunna generalisera det representativa urvalet till en mer större populationgjordes ett såkallat Pearson Chi-2 test. För att generalisering kunde ske till den större populationen var Chi-2 testets värde (som står under Asymp. Sig. (2-sided) ) tvungen att understiga 0,05. Om värdet är under 0,05 innebär det att det finns ett starkt signifikant samband, vilket gör att man kan tillämpa det på en större population Reliabilitet Reliabilitet kan oftast sammankopplas med begreppet tillförlitlighet. Med det menas att mätningen är stabil och inte slumpmässig. Man brukar säga att för att en studie ska ha en god reliabilitet borde resultatet fortfarande vara densamma om en likadan mätning, fast förnyad, hade gjorts igen. Problemet med det här är att människor ständigt är i processer, och inte i statiska förhållanden. Därför kan man nästan alltid förvänta sig skilda resultat vid skilda tidpunkter. Det man dock kan göra för att nå en så hög reliabilitet som möjligt är att minska missförståelsen bland de svarande. Att använda sig av enkla, begripliga och vanliga begrepp är ett sätt att minska feltolkningar eftersom de svarande uppfattar kanske den begripliga frågan på samma sätt (Trost, 2012). I studiens enkät har enkla och begripliga begrepp använts. Enkäten bygger även på andra standardiserande frågeformulär vilket skapar en hög reliabilitet eftersom frågorna redan har beprövats i andra studier Validitet Med validitet menar man att mätningen ska mäta det den är avsedd att mäta. Resultatet av mätningen ska ha en relevans till syftet med mätningen. Frågorna och svarsalternativen i en enkätstudie ska vara utformade på ett sätt som gör att de faktiskt mäter det dem är avsedda att mäta (Trost, 2012). Som nämnt tidigare så har hjälp tagits från standardiserade frågeformulär från ESPAD och CNA. Både deras och denna studies syfte berör samma typ av ämne. De tar upp frågor om droger och om de kontextuella faktorerna vilket jag är ute efter till min studie. Frågorna är avsedd för att mäta syftet med denna studie och därför ökar validiteten. De instrument som har använts ökar autenticiteten i studien Bortfall Bortfall är när man under en statistisk undersökning upptäcker vissa tekniska motgångar som exempelvis att vissa respondenter inte har svarat på några frågor eller valt att inte medverka i studien. Det här påverkar svarsfrekvensen och gör att 23

30 ju större bortfallet är, desto mer kan man ifrågasätta hur tillpålitlig studien är och hur representativt urvalet faktiskt är (Bryman, 2011). I denna studie har inga bortfall hittats. Svarsfrekvensen var 100 % vilket kan bero på olika faktorer såsom att utdelning av enkäter gjordes i början av lektionerna. En introduktion gjordes av professorerna där de bad om deras hjälp till studien, och därefter fick även jag chans att prata med dem angående syftet med studien Kritik Kritiken som har förts mot kvantitativ forskning är först och främst från de kvalitativa forskarna som menar på att den kvantitativa forskningen bör skilja den sociala ordningen och den naturliga ordningen från varandra. Med detta menas att kvantitativ forskning inte bör ignorera människans upplevelse och tolkningar av världen (Bryman, 2011). Validiteten kan fallera på så sätt att människor tolkar och värderar ords innebörd olika. Detta kan skapa en misstolkning av enkäternas slutproduktion. Åtgärder som att skapa fasta svarsalternativ används för att hantera problemet. Det här hänger även ihop med hur mycket kunskap varje människa har. En människa besitter mer eller mindre kunskap än en annan människa. Frågan som ställs till kvantitativa forskare är om respondenterna besitter den kunskap som behövs för att besvara en viss fråga (a a). Undersökningar ger tydningar på att killar vanligtvis överrapporterar medan tjejer underrapporterar när det exempelvis handlar om frågor om deras sexuella erfarenheter (Bernard, 2002). Kvalitativa forskare menar även på att kvantitativ forskning leder till en statistisk bild av den sociala verkligheten men som åtskiljer människor som skapar denna verklighet (Bryman, 2011). Kritik mot kvantitativ forskning har funnits i åtanke eftersom tidigare beprövade instrument har använts för att genomföra mätningen. Att det representativa urvalet utgörs av universitetsstudenter från en specifik fakultet spelar också roll i form av att de har en större förståelse för kvantitativa undersökningar. Det här bidrar till att misstolkningar minimeras och till en ökning avvaliditeten Översättning För att genomföra den här studien har frågor till enkäten utformats med hjälp av ett spanskt frågeformulär för att minska missförståelse hos universitetsstudenterna. Det finns dock frågor som har översatts från svenska till spanska. Det är viktigt att ha en medvetenhet om att det kan ske en missförståelse gällande översättning. Vissa ord har eventuellt olika innebörd. För att minska risken med missförståelse har spansktalande familjemedlemmar och vänner granskat enkäten. 6. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Följande avsnitt klarlägger och diskuterar de fyra forskningsetiska kraven, det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, samt nyttjandekravet. Avsnittet diskuterar även om den etiska prövningen som ha gjorts till studien och andra etiska dilemman som har uppstått under studiens gång Fyra forskningsetiska krav Under studiens gång har hänsyn tagits till de fyra forskningsetiska kraven. Det första kravet är informationskravet. När informationen ska nås ut till försökspersonerna är det viktigt att informationen inte blir för mycket för 24

31 försökspersonerna att ta till sig. Dock måste en försöksperson kunna få ta del av hur mycket av informationen han eller hon vill. Denna balansgång är viktigt med tanke på att forskaren måste försäkra sig om att försökspersonerna deltar frivilligt. Forsman (1997) menar att det bästa vore att ha informationen i både muntlig och skriftlig form. På så sätt kompletterar de varandra. I denna studie har informationskravet uppfyllts genom att ha ett informationsbrev ihophäftat som förstasida med enkäten, med tydlig information om syftet, om hur data kommer att hanteras, att data som samlas in kommer att användas till studiens ändamål, samt att deltagandet är frivilligt och anonymt. Detta har även kompletterats med muntlig information då enkätutdelningen har skett under lektionstid, där en förklaring kring studien gavs. Chansen att ställa frågor om studien gavs även till respondenterna. Samtyckeskravet handlar helt enkelt om att studien är frivillig att delta i (Forsman, 1997). I informationsbladet och den muntliga informationen har respondenterna fått veta att deras deltagande baseras på frivillighet. Respondenterna ger automatiskt sitt samtycke om de väljer att fullfölja enkäten. Samtycke har även getts från rektorn i fakulteten genom underskrift. Konfidentialitetskravet innebär att man behåller all insamlad data för sig själv. Att en forskare har konfidentialitet brukar oftast garantera en anonymisering hos försökspersonerna. Däremot kan det bli ett problem om en forskare ger för många löften till försökspersonerna (Forsman, 1997). Enkätundersökningen har byggts på en konfidentialitet genom att ha förklarat för studenterna att enkäterna, efter att ha blivit ifyllda, blivit insamlade i ett kuvert. Enkäten är helt anonym och för att anonymisera det ytterligare så har respondenternasfakultet inte namngetts. I informationsbladet nämns även att det enbart är forskaren och handledare som kommer ta del av datan. Det sista kravet är nyttjandekravet vilket betyder att datan som blir insamlad endast ska användas för forskningens ändamål (Forsman, 1997). Enkäterna är det enda som är kopplad till respondenterna, och dessa svar har noga använts i ett SPSS-program för att kunna analysera datan. Bara forskaren och handledare kommer ha haft tillgång till datan. Resultatet av datan kommer enbart redovisas i denna studie. Efter studien kommer respektive data ha förstörts Etisk prövning Enligt Kalman och Lövgren (2012) måste ett projekt kunna definieras som forskning innan det kan etikprövas. Projektet ska vara vetenskapligtexperimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Ett gott råd är, enligt Forsman (1997), att man skickar in en ansökan till en etisk kommitté innan man börjar på sitt forskningsprojekt, även om man är tveksam om det kvalificeras som forskning. Att elevarbeten ska skickas in för etisk prövning har förut inte varit ett prioriterat krav eftersom handledaren skulle vara den som bedömde om elevens arbete var oetiskt, men på senare tid anses det vara bättre att skicka in sin idé för etisk prövning hos universitetets etiska kommitté (Forsman, 1997). Studien har genomgått en etisk prövning och blivit godkänd, dock med olika typer av förslag. Förslag på förbättring till informationsbrevet och frågeställning togs till hänsyn. De förslag som inte togs till hänsyn var skapandet av en hypotes eftersom utifrån min synvinkel ansågs en hypotes inte vara till någon förbättring till studien. De gav även förslaget att enkäten borde innehålla ett visst inslag av demografisk information. Förslagen togs inte till hänsyn eftersom syftet är att fastställa om det föreligger drogkonsumtion och därefter fokusera på de sociala faktorerna. Fokus på demografiska faktorer har därför inte förelegat under studiens gång. 25

32 6.3. Språket Ett etiskt dilemma som är väldigt påtaglig är språket. Varför studien valdes att skrivas på svenska beror på att jag kan språket bättre skriftligt. Eftersom studien görs i ett spansktalande land vore det mer etiskt att skriva på engelska. På så sätt hade respondenterna och den undersökta fakulteten kunna ta del av all information som framkommer, men detta bedömdes ta längre tid. 7. RESULTAT Följande avsnitt kommer ta upp statistik och resultat utifrån enkäterna. Datan har bearbetats genom programmet SPSS och med hjälp av Chi-2 för att kunna räkna ut signifikanta samband, det vill säga om det finns ett samband mellan de olika variablerna. Efter varje redovisning av resultat kommer en analysering göras med hjälp av det teoretiska inslaget och tidigare forskning Respondenterna Resultatet av enkätstudien visade på att det inte fanns något bortfall. Svarsfrekvensen var 100 % och utgjordes av 190 enkäter sammanlagt. 22,6 % i undersökningen var män medan 77,4 % var kvinnor. Respondenterna var mellan 18 och 44 år gamla. Den största gruppen som utgjorde undersökningen var de yngsta, det vill säga åldrarna Genomsnittåldern ligger på 20, Drogkonsumtion Av de 190 respondenterna var det 35 stycken som uppgav att de hade konsumerat droger någon gång i sitt liv. 155 av de tillfrågade hade aldrig provat någon drog. Valid Har du någon gång använt droger? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Ja 35 18,4 18,4 18,4 Nej ,6 81,6 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 6 Antal respondenter som har/har inte använt droger Av dessa 35 respondenter kan man utläsa från tabell 7 att 20 av dessa var kvinnor medan 15 var män. Det ska sättas i ett större perspektiv med tanke på att majoriteten av respondenter var kvinnor. Män var i minoritet. I slutändan blev den procentuella siffran större för männen. Count Har du någon gång använt droger? * respondentens kön Crosstabulation respondentens kön Total Man Kvinna Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 7 Drogkonsumtioni förhållande till kön De 35 respondenterna gavs även frågan om vilka droger de hade konsumerat. Två droger utmärkte sig allra mest. Från tabell 8 ser man att marijuana konsumerades 26

33 mest, följt av kokain. Några respondenter hade även använt andra droger. Dessa droger utgjordes av ectasy, syra och LSD. Det var ingen som hade provat crack och heroin. Många av respondenterna som hade provat kokain hade även provat på marijuana. Därför blev siffran betydligt högre för marijuana. I tabell 8 kan vi utläsa att 97,1 %, vilket motsvarar 34 studenter, hade konsumerat marijuana medan 31,4 %, vilket motsvarar 11 studenter, hade provat kokain. $Vilkadroger Frequencies Responses N Percent Percent of Cases marijuana 34 66,7% 97,1% Vilka droger har du konsumerat? a kokain 11 21,6% 31,4% annat 6 11,8% 17,1% Total ,0% 145,7% a. Dichotomy group tabulated at value 1. Tabell 8 Vilka droger respondenterna har använt Majoriteten (28 studenter) införskaffade droger genom sina vänner, vilket motsvarar 80 %, följt av bekanta (6 studenter). 4 studenter införskaffade droger genom langare och 3 studenter genom okända. Bara 2 studenter angav att de hade fått droger via syskon. Viktigt att notera är att flera av de tillfrågade hade kryssat i flera olika alternativ, därav de ökade procentuella siffran i tabell 9. $Frånvem Frequencies Responses Percent of N Percent Cases syskon 2 4,5% 5,7% vänner 28 63,6% 80,0% Vem gav dig drogen? a bekant 6 13,6% 17,1% langare 4 9,1% 11,4% okänd 3 6,8% 8,6% annat 1 2,3% 2,9% Total ,0% 125,7% a. Dichotomy group tabulated at value 1. Tabell 9 Från vem respondenterna införskaffade drogen av På frågan vart de konsumerar drogerna svarade 85,7 % (30 studenter) att de gör det hemma hos en kompis. 28,6 % (10 studenter) konsumerade droger på gatan, följt av 22,9 % (8 studenter) som medgav att de konsumerade droger hos en langare. På fester var det 17,1 % (6 studenter). Återigen var det flera respondenter som har kryssat i flera alternativ och därför har det procentuella höjts. $Vart Frequencies Responses Percent of N Percent Cases på gatan 10 17,2% 28,6% bar, klubb 3 5,2% 8,6% Vart konsumerade du drogen? a fest hemma hos kompis ,3% 51,7% 17,1% 85,7% hemma hos langare 8 13,8% 22,9% annat 1 1,7% 2,9% Total ,0% 165,7% a. Dichotomy group tabulated at value 1. Tabell 10 Vart drogerna konsumeras 27

34 Sammanfattning av drogkonsumtion Av 190 respondenter visade det sig att 35 respondenter någon gång har provat någon typ av drog. Dessa droger var antingen marijuana och/eller kokain. Ingen hade provat crack eller heroin. Majoriteten av respondenterna hade införskaffat sin första drog genom vänner. Första gången det konsumerade drogerna var också inom deras umgängeskrets Marijuana Marijuana var drogen som var mest lättillgänglig enligt majoriteten av de 190 respondenterna. 24,7 %, vilket motsvarar 47 studenter, tyckte att det var lätt att införskaffa drogen, medan 21,6 %, motsvarande 41 studenter, tyckte att det var väldigt lätt. 17,9 %, vilket motsvarar 34 studenter, menade på att det var omöjligt. Samma procentuella siffra uppgav att de inte visste. Valid Hur lätt/svårt är det för dig att införskaffa marijuana? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Omöjligt 34 17,9 17,9 17,9 Väldigt svårt 17 8,9 8,9 26,8 Svårt 17 8,9 8,9 35,8 Lätt 47 24,7 24,7 60,5 Väldigt lätt 41 21,6 21,6 82,1 Vet ej 34 17,9 17,9 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 11 Svårighetsgrad av införskaffning av marijuana Enkätundersökingen tog även upp sakuppgifter om hur många gånger respondenterna hade använt marijuana under sin livstid. Utifrån tabell 6 konstaterades att 35 studenter hade använt droger. I nedanstående tabell (se tabell 12) kan det utläsas att det var 34 av 35 studentersom hade provat marijuana. Av dessa 34 hade16 studenter (47,1 %) provat drogen 1-5 gånger i hela sitt liv medan 9 studenter (26,5 %) hade använt drogen 40 gånger eller mer. Hur många gånger, under din livstid, har du använt marijuana? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent ,4 47,1 47, ,1 5,9 52,9 Valid ,1 11,8 64, ,6 8,8 73,5 40 eller mer 9 4,7 26,5 100,0 Total 34 17,9 100,0 Missing System ,1 Total ,0 Tabell 12 Antal gångermarijuanakonsumtion under livsstid När frågan ändrades till om de hade använt marijuana under den senaste veckan var det två alternativ som utmärkte sig (se tabell 13). Majoriteten, i detta fall 24 studenter (70,6 %), svarade ingenting medan 10 studenter (29,4 %) valde alternativet 1-5 gånger under den senaste veckan. 28

35 Valid Hur många gånger har du använt marijuana under den senaste veckan? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Ingenting 24 12,6 70,6 70,6 1-5 gånger per vecka 10 5,3 29,4 100,0 Total 34 17,9 100,0 Missing System ,1 Total ,0 Tabell 13 Antal gånger marijuanakonsumtion under senaste veckan De flesta av respondenterna var 16 år eller äldre när de provade marijuana för första gången (se tabell 14). Denna grupp utgjorde 88,2 %, vilket motsvarar 30 av 35 studenter. Enbart 3 studenter (8,8 %) var 15 år medan en student (2,9 %) var 14 år gammal. Valid I vilken ålder provade du marijuana för första gången? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent 14 år 1,5 2,9 2,9 15 år 3 1,6 8,8 11,8 16 år eller äldre 30 15,8 88,2 100,0 Total 34 17,9 100,0 Missing System ,1 Total ,0 Tabell 14 Ålder, första gången marijuana 67,6 %, motsvarande 23 studenter, av de som har konsumerat marijuana uppgav att första gången de provade marijuana var hemma hos en kompis. 17,6 %, det vill säga 6 studenter, befann sig på ett annat ställe än de befintliga alternativen och 11,8 %, vilket motsvarar 4 studenter, uppgav att de hade befunnit sig på gatan när de provade marijuana för första gången. Detta kan utläsas från tabell 15. Valid Var använde du marijuana första gången? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent På gatan 4 2,1 11,8 11,8 Bar, klubb 1,5 2,9 14,7 Hemma hos en kompis 23 12,1 67,6 82,4 Annat 6 3,2 17,6 100,0 Total 34 17,9 100,0 Missing System ,1 Total ,0 Tabell 15 Vart konsumerades marijuana för första gången Majoriteten av respondenterna konsumerade marijuana för första gången inom vänkretsen (se tabell 16). 32 studenter (94,1 %) uppgav att de var med vänner första gången. Bara en student (2,9 %) uppgav att han/hon var med bekanta medan en annan student (2,9 %) uppgav annat. 29

36 Med vem använde du marijuana för första gången? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Vänner 32 16,8 94,1 94,1 Valid Bekanta 1,5 2,9 97,1 Annat 1,5 2,9 100,0 Total 34 17,9 100,0 Missing System ,1 Total ,0 Tabell 16 Med vem konsumerades marijuana för första gången 7.4. Crack Crack visade sig inte vara populärt då ingen av de tillfrågade hade provat drogen. Däremot ville jag veta hur lättillgänglig drogen är. Utifrån datan ser man att majoriteten tyckte att crack var svårt, väldigt svårt eller omöjlig att få tag på. Ett fåtal av studenterna, 7 studenter (3,7 %) och 5 studenter (2,6 %), tyckte att det var lätt/väldigt lätt att införskaffa drogen. 34,7 %, vilket motsvarar 66 studenter uppgav att de inte visste hur svårt/lätt det är att införskaffa crack. Valid Hur lätt/svårt är det för dig att införskaffa crack? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Omöjligt 56 29,5 29,5 29,5 Väldigt svårt 30 15,8 15,8 45,3 Svårt 26 13,7 13,7 58,9 Lätt 7 3,7 3,7 62,6 Väldigt lätt 5 2,6 2,6 65,3 Vet ej 66 34,7 34,7 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 17 Svårighetsgrad av införskaffning av crack 7.5. Kokain Hur respondenterna uppfattade tillgängligheten av kokain var ganska blandad. 27,9 % (53 studenter) uttryckte att det var omöjligt för dem att införskaffa kokain. 15,3 % (29 studenter) och 10 % (19 studenter) tyckte att det antingen var svårt eller väldigt svårt. De som tyckte att det var lätt eller väldigt lätt uppgick till 20 % (38 studenter). Valid Hur lätt/svårt är det för dig att införskaffa kokain? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Omöjligt 53 27,9 27,9 27,9 Väldigt svårt 29 15,3 15,3 43,2 Svårt 19 10,0 10,0 53,2 Lätt 23 12,1 12,1 65,3 Väldigt lätt 15 7,9 7,9 73,2 Vet ej 51 26,8 26,8 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 18 Svårighetsgrad av införskaffning av kokain 11 av de 35 studenter som hade provat någon typ av drog hade provat kokain. När det frågades om hur många gånger respondenterna hade använt kokain under sin 30

37 livstid (se tabell 19) svarade 7 studenter att de provat kokain 1-5 gånger. 2 studenter uppgav att de intagit drogen 6-10 gånger. En student svarade att han/hon använt kokain gånger. Det visade sig även att en student hade använt kokain 40 gånger eller mer. Valid Hur många gånger, under din livstid, har du använt kokain? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent ,7 63,6 63, ,1 18,2 81, ,5 9,1 90,9 40 eller mer 1,5 9,1 100,0 Total 11 5,8 100,0 Missing System ,2 Total ,0 Tabell 19 Antal gånger, kokainkonsumtion, under livsstid Gällande konsumtion av kokain under den senaste veckan framstod det liknande tendenser som för marijuana. Två alternativ utmärkte sig här med. Övervägande delen, i detta fall 8 studenter (72,7 %), hade inte konsumerat kokain under den senaste veckan. Bara 3 studenter (27,3 %) hade konsumerat kokain 1-5 gånger per vecka. Alla respondenter uppgav att de var 16 år eller äldre när de provade kokain för första gången (se tabell 21). Valid Hur många gånger har du använt kokain under den senaste veckan? Frequenc y Percent Valid Percent Cumulative Percent Ingenting 8 4,2 72,7 72,7 1-5 gånger per vecka 3 1,6 27,3 100,0 Total 11 5,8 100,0 Missing System ,2 Total ,0 Tabell 20 Antal gånger, kokainkonsumtion, senast veckan I vilken ålder provade du kokain för första gången? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid 16 år eller äldre 11 5,8 100,0 100,0 Missing System ,2 Total ,0 Tabell 21 Ålder, första gången, kokain 5 studenter (45,5 %) uppgav att de provade kokain för första gången hemma hos en kompis, följt av 4 studenter (36,4 %) som uppgav att de var på en fest första gången. På frågan med vem de provade kokain för första gången hade alla respondenter angett att det var med vänner. Det vill säga 11 studenter (se tabell 23). 31

38 Var använde du kokain första gången? Frequenc y Percent Valid Percent Cumulative Percent Bar, klubb 1,5 9,1 9,1 På en fest 4 2,1 36,4 45,5 Valid Hemma hos en 5 2,6 45,5 90,9 kompis Annat 1,5 9,1 100,0 Total 11 5,8 100,0 Missin ,2 System g Total ,0 Tabell 22 Vart konsumerades kokain för första gången Med vem använde du kokain för första gången? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid Vänner 11 5,8 100,0 100,0 Missing System ,2 Total ,0 Tabell 23 Med vem konsumerade du kokain för första gången 7.6. Heroin Det var ingen av de tillfrågade som hade provat heroin. Däremot fick jag uppskattningsvis veta hur tillgängligt heroin är för studenterna. 34,7 %, vilket motsvarar 66 studenter, visste inte hur man införskaffade heroin. 34,2 %, vilket motsvarar 65 studenter, tyckte att det var omöjligt. 5,8 %, motsvarande 11 studenter, tyckte att det var lätt/väldigt lätt att få tag på heroin. Valid Hur lätt/svårt är det för dig att införskaffa heroin? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Omöjligt 65 34,2 34,2 34,2 Väldigt svårt 31 16,3 16,3 50,5 Svårt 17 8,9 8,9 59,5 Lätt 8 4,2 4,2 63,7 Väldigt lätt 3 1,6 1,6 65,3 Vet ej 66 34,7 34,7 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 24 Svårighetsgrad av införskaffning av heroin 7.7. Självbild Undersökningen inkluderade en fråga som handlade om huruvida respondenterna var tillfredsställda med sina liv. Från tabell 25 kan man utläsa att majoriteten var tillfredsställda. För att sätta det i relation med drogkonsumtion ser man att de flesta som är tillfredsställda med sina liv är de som faktiskt konsumerade någon typ av drog. Det hittades inget samband som visade på att studenter som inte är nöjda med sitt liv, är mer benägna att konsumera droger. 32

39 Har du någon gång använt droger? * Är du tillfredställd med ditt liv just nu? Crosstabulation Count Är du tillfredställd med ditt liv just Total nu? Ja Nej Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 25 Är du tillfredsställd med ditt liv förhållande till drogkonsumtion Det fanns även med en fråga som handlade om deras syn på dem själva, om de såg sig själva som missbrukare. 30 studenter (85,7 %) svarade nej medan 5 studenter (14,3 %) svarade ibland. Det var ingen som svarade ja, och därför finns svarsalternativet ja inte med i tabellen. Ser du dig själv som en missbrukare? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Nej 30 15,8 85,7 85,7 Valid Ibland 5 2,6 14,3 100,0 Total 35 18,4 100,0 Missing System ,6 Total ,0 Tabell 26 Missbrukarbilden Av de 35 studenter som hade konsumerat någon typ av drog svarade14 studenter (40 %) att syftet till deras drogkonsumtion var för att minska stress. Samma antal studenter uppgav att syftet var för att fira. 4 studenter (11,4 %) konsumerade droger för att kunna känna gemenskap medan 3 studenter (8,6 %) konsumerade för att de kände av ett beroende. Valid I vilket syfte använder du droger? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent För att minska stress 14 7,4 40,0 40,0 För att du har ett 3 1,6 8,6 48,6 beroende För att känna gemenskap 4 2,1 11,4 60,0 För att fira 14 7,4 40,0 100,0 Total 35 18,4 100,0 Missing System ,6 Total ,0 Tabell 27 Syftet till drogkonsumtion Sammanfattning av droganvändning Av ovanstående resultat visade det sig att droganvändning förefaller sällsynt. Crack och heroin är två droger som inte har provats av respondenterna. Dessa två droger ansågs också vara svårast att införskaffa. Även kokain var svårtillgängligt men inte lika mycket som crack och heroin. Lättillgängligast var marijuana. Som tidigare nämnt var det 35 av 190 respondenter som konsumerat någon typ av drog. Av de 35 studenter var det 34 studenter som hade provat marijuana under 33

40 sin livstid. Cirka en tredjedel av dessa hade provat kokain, det vill säga 11 studenter. Det kan utläsas att 24 studenter inte hade konsumerat marijuana under den senast veckan medan 8 studenter inte hade konsumerat kokain under den senaste veckan. Nästan alla provade drogen i 16 årsåldern eller äldre, oftast med sina vänner på fester eller hemma hos kompisen. Majoriteten var tillfredsställda med sitt liv, både hos drogkonsumenter och ickekonsumenter. Majoriteten av studenterna som har konsumerat/konsumerar någon drog ansåg sig inte vara missbrukare. Nästan hälften av de som har konsumerat droger sa att de hade konsumerat på grund av att känna en gemenskap eller för att fira. Den andra hälften kände att det var för att minska stressen. Sedan fanns en liten grupp som trodde sig ha ett drogberoende och att det var anledningen till deras drogkonsumtion Drogkonsumtion i förhållande till familj 169 av respondenterna (88,9 %) bodde hemma medan 21 av dem (11,1 %) uppgav att de inte bodde hos föräldrarna. För att se om det fanns ett förhållande till drogkonsumtion gjordes ett Chi-2 test. I tabell 28 kan det utläsas att majoriteten som inte använde droger, bodde hos sina föräldrar. Samtidigt kan man utläsa att även majoriteten av drogkonsumenterna bodde hemma, och därför borde det inte finns något samband mellan drogkonsumtion och deras boendesituation. Chi-2 testet (se tabell 29) visade på att det inte fanns något signifikant samband eftersom siffran som är av värde ligger på 0,499 och för att det ska finnas något samband borde denna siffra vara mindre än 0,05. Har du någon gång använt droger? * Bor du hemma hos dina föräldrar? Crosstabulation Count Bor du hemma hos dina föräldrar? Total Ja Nej Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 28 Boendesituation i förhållande till drogkonsumtion Chi-Square Tests Value df Asymp. Sig. (2-sided) Exact Sig. (2-sided) Exact Sig. (1-sided) Pearson Chi-Square,456 a 1,499 Continuity Correction b,142 1,706 Likelihood Ratio,430 1,512 Fisher's Exact Test,550,338 Linear-by-Linear Association,454 1,501 N of Valid Cases 190 a. 1 cells (25,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,87. b. Computed only for a 2x2 table Tabell 29 Chi-2 test, drogkonsumtion och boendesituation Majoriteten av de tillfrågade hade föräldrar som arbetade (pappa 84,2 %, mamma 76,3 %). Det var enbart ett fåtal föräldrar som var arbetslösa ellersom studerade. På frågan vilken högsta utbildning har dina föräldrar svarade majoriteten att 34

41 både mamma och pappa hade en universitetsutbildning (pappa 56,8 %, mamma 60 %), följt av gymnasieutbildning (pappa 22,1 %, mamma 27,4 %). De som enbart hade en grundskoleutbildning utgjorde 8,9 % för både pappa och mamma i undersökningen. En mindre procentuell siffra visade även respondenter som inte visste, vilket kan bero på olika faktorer såsom icke närvarande föräldrar under uppväxt. Jag ville även veta hur nöjda de var med sitt förhållande till sin familj. Ur tabell 30 kan man se att majoriteten var nöjda samt att de hade en bra relation till sin familj. Efter att ha satt denna variabel i samband med antal drogkonsumenter visade det sig att det inte fanns något samband mellan familjen och drogkonsumtion (se tabell 31) eftersom de flesta som hade provat någon drog visade sig vara nöjda/mycket nöjda med sin familj. Valid Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till din familj Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Mycket nöjd 74 38,9 38,9 38,9 Nöjd 97 51,1 51,1 90,0 Missnöjd 5 2,6 2,6 92,6 Mycket missnöjd 8 4,2 4,2 96,8 Vet ej 6 3,2 3,2 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 30 Nöjd med familjen Har du någon gång använt droger? * Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till din familj Crosstabulation Count Har du någon gång använt droger? Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till din Total familj Mycket nöjd Nöjd Missnöj d Mycket missnöjd Vet ej Ja Nej Total Tabell 31 Nöjd med familjen i relation med drogkonsumtion I enkäten fanns även olika påståenden med. När det gällde påståendet mina föräldrar ger mig beröm när jag gjort något bra svarade majoriteten, vilket motsvarar 147 studenter (77,4 %) att de höll med. Ett annat påstående som gavs var jag känner att jag får stöd och uppmuntran av mina föräldrar. Här svarade 173 studenter (91,1 %) att de höll med. När dessa två påståenden sattes i relation till drogkonsumtion visade det sig inte finnas något samband. Hur väl stämmer följande påstående på dig och ditt liv: Mina föräldrar ger mig beröm när jag gjort något bra Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Vet ej 15 7,9 7,9 7,9 Valid Håller inte med 28 14,7 14,7 22,6 Håller med ,4 77,4 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 32 Påstående om beröm av föräldrar 35

42 Hur väl stämmer följande påstående på dig och ditt liv: Jag känner att jag får stöd och uppmuntran av mina föräldrar Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Vet ej 11 5,8 5,8 5,8 Valid Håller inte med 6 3,2 3,2 8,9 Håller med ,1 91,1 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 33 Påstående om stöd och uppmuntran av föräldrar 52,6 %, vilket motsvarar 100 studenter, svarade att deras föräldrar kände till de flesta av deras vänkrets, medan 28,4 %, vilket motsvarar 54 studenter, svarade att föräldrarna kände till ett fåtal av vännerna. 16,3 % (31 studenter) uppgav att deras föräldrar kände till hela deras vänkrets medan en minoritet, 2,6 % (5 studenter)angavs ha vänner som deras föräldrar inte kände till. I tabell 34 kan man utläsa att de flesta som inte hade konsumerat droger var de som hade föräldrar som kände till deras umgängeskrets. Om man ser på de som hade konsumerat droger någon gång i sitt liv, ser man att även här fanns föräldrar som kände till deras umgängeskrets. Chi-2 testet (se tabell 35) visade på att det inte fanns något signifikant samband mellan dessa variabler eftersom siffran av värde inte understeg 0,05. Har du någon gång använt droger? * Vet dina föräldrar om vilka du umgås med? Crosstabulation Count Vet dina föräldrar om vilka du umgås med? Total Har du någon gång använt droger? Total Ja Ja, alla Ja, de flesta Ja, några få Nej, ingen Nej Tabell 34 Föräldrars kännedom om vänner, i förhållande till drogkonsumtion Chi-Square Tests Value df Asymp. Sig. (2- sided) Pearson Chi-Square 6,566 a 3,087 Likelihood Ratio 6,406 3,093 Linear-by-Linear,569 1,451 Association N of Valid Cases 190 a. 2 cells (25,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is,92. Tabell 35 Chi-2 test, drogkonsumtion och föräldrars kännedom om vänner Enkätundersökningen tog även upp frågan om respondenterna har familjemedlemmar som har provat droger. Det visade sig att mer än hälften hade det. I relation till drogkonsumtionen visade det sig att det, i detta fall, inte heller fanns något samband. 20 studenter av de 35 som hade provat droger hade familjemedlemmar som också provat droger. De resterande 15 studenter hade familjemedlemmar som inte provat droger (se tabell 36). 36

43 Har du någon gång använt droger? * Har du familjemedlemmar som har provat droger? Crosstabulation Count Har du familjemedlemmar som Total har provat droger? Ja Nej Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 36 Föräldrars drogkonsumtion i förhållande med respondenters drogkonsumtion Det fanns inget samband mellan föräldrar som konsumerade droger regelbundet och studenter som konsumerade. I tabell 37 kan det utläsas att 6 av drogkonsumenterna hade familjemedlemmar som konsumerade regelbundet medan resterande 29 respondenter uppgav inte ha familjemedlemmar som konsumerade regelbundet. Har du någon gång använt droger? * Har du familjemedlemmar som använder droger regelbundet? Crosstabulation Count Har du familjemedlemmar som Total använder droger regelbundet? Ja Nej Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 37 Föräldrars regelbundna drogkonsumtion i förhållande till respondenterns drogkonsumtion Sammanfattning av familjesitutation Nästan alla respondenter bodde hemma hos sina föräldrar, både drogkonsumenter och icke-drogkonsumenter. De flesta hade föräldrar med antingen en universitetsutbildning eller gymnasieutbildning, och majoriteten av föräldrarna var sysselsatta i form av arbete. Utifrån resultatet visade det sig att majoriteten av de tillfrågade i överlag var nöjda med sina hemförhållanden och sina relationer med pappa och mamma. Det fanns inget samband mellan drogkonsumtion och familjen. Det fanns även inget samband mellan de respondenter som hade konsumerat droger och familjemedlemmar som hade konsumerat droger Drogkonsumtion i förhållande till vänner Genom frågan hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till dina vänner? fick jag ut att 177 studenter (93,2%) var antingen mycket nöjda eller nöjda med sina relationer till vänner. Det var ett fåtal, 4,2 % som motsvarar 8 studenter, som tycktes vara missnöjda/ mycket missnöjda med sina vänner. Valid Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till dina vänner Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Mycket nöjd 78 41,1 41,1 41,1 Nöjd 99 52,1 52,1 93,2 Missnöjd 5 2,6 2,6 95,8 Mycket missnöjd 3 1,6 1,6 97,4 Vet ej 5 2,6 2,6 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 38 Påstående, Nöjd med ditt förhållande till vänner 37

44 För att veta om det fanns något förhållande mellan drogkonsumtion och respondenternas vänner ställdes frågan om de hade vänner som hade provat droger. Utifrån resultatet ser man att de flesta hade det. Cirka tre fjärdedelar uppgav ha vänner som har provat droger. Om man granskar närmare på de som hade konsumerat droger av studenterna ser vi att 33 av 35 respondenter uppgav ha vänner som hade provat droger medan enbart 2 av dessa 35 uppgav att de inte hade vänner som provat något. Enligt Chi-2 testet ser man att det fanns ett signifikant samband mellan dessa variabler eftersom siffran ligger på 0,008 (se tabell 40). Den understeg alltså 0,05. Har du någon gång använt droger? * Har du vänner som har provat droger? Crosstabulation Count Har du vänner som har provat Total droger? Ja Nej Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 39 vänner och drogkonsumtion Chi-Square Tests Value df Asymp. Sig. (2-sided) Exact Sig. (2-sided) Exact Sig. (1-sided) Pearson Chi-Square 7,013 a 1,008 Continuity Correction b 5,878 1,015 Likelihood Ratio 8,791 1,003 Fisher's Exact Test,007,004 Linear-by-Linear 6,976 1,008 Association N of Valid Cases 190 a. 0 cells (0,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 7,92. b. Computed only for a 2x2 table Tabell 40 Chi-2 test, vänner och drogkonsumtion När frågan omformulerades till huruvida deras vänner konsumerade droger regelbundet blev skillnaden inte stor. Siffran av studenter som hade provat droger och som dessutom hade vänner som hade provat droger ändrades till 29 stycken vilket är en skillnad på 4 respondenter. Har du någon gång använt droger? * Har du vänner som använder droger regelbundet? Crosstabulation Count Har du vänner som använder Total droger regelbundet? Ja Nej Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 41 vänner och drogkonsumtion Sammanfattning av umgängeskrets Majoriteten av respondenterna var nöjda med förhållandet till sina vänner. När man undersökte förhållandet mellan respondenter som hade konsumerat droger 38

45 och vänner som hade konsumerat droger hittades ett samband. De flesta som konsumerat droger hade dessutom vänner som hade konsumerat droger Drogkonsumtion i förhållande till skola och fritid De flesta av respondenterna arbetade inte vid sidan av skolan. Enbart 19 av 190 studenterna svarade att de hade ett arbete. I förhållande till drogkonsumtion ser man att majoriteten som hadekonsumerat droger inte hade arbete. Däremot fanns det många som hade en hobby/aktivitet vid sidan av skolan. På nedanstående tabeller kan det utläsas en skillnad på arbete och fritidsaktiviteter/hobbys. Majoriteten som konsumerar/har konsumerat droger hade även någon sorts aktivitet (se tabell 43). Crosstab arbete Count respondentens sysselsättning Total Ja Nej Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 42 Respondentens sysselsättning i förhållande till drogkonsumtion Crosstab Count Har du någon hobby/aktivitet Total utanför skolan? Ja Nej Har du någon gång använt Ja droger? Nej Total Tabell 43 Hobby/aktivitet i förhållande till drogkonsumtion När det gällde skolmiljön sa majoriteten att de trivdes mycket bra eller bra i skolan, i detta fall universitetet. En minimal procentuell siffra trivdes varken bra eller dåligt. Efter att ha gjort ett Chi-2 test visade det sig inte finnas något signifikant samband mellan trivsel i skola med respondenters drogkonsumtion. 60,5 % vilket motsvarar 115 studenter, påstod att de skolkade någon gång per termin, följt av 17,9 % (34 studenter) som sa att de skolkade 2-3 gånger i månaden. De kvarstående alternativen hade en ganska låg siffra (se tabell 44). För att se om det fanns ett samband mellan skolkningen och trivseln i universitetet 39

46 korsades dessa två variabler med varandra och det visade sig att majoriteten som trivdes i universitetet även var dem som brukade skolka från lektionerna. Därav hittades inget samband. Valid Brukar du skolka från skolan? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Nej, aldrig 12 6,3 6,3 6,3 Ja, någon gång per ,5 60,5 66,8 termin Ja, en gång i månaden 14 7,4 7,4 74,2 Ja, 2-3 gånger i månaden 34 17,9 17,9 92,1 Ja, en gång i veckan 10 5,3 5,3 97,4 Ja, flera gånger i veckan 5 2,6 2,6 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 44 Skolkning På frågan om de någon gång har blivit utsatta för mobbning de senaste 12 månaderna svarade 151 studenter (79,5 %) nej medan 36 studenter(18,9 %) svarade att de hade blivit mobbade en enstaka gång. I tabell 46 ser man att de flesta som hade konsumerat droger inte hade blivit utsatt för mobbning. Det var 8 respondenter av 35 som svarade ja på om de hade blivit mobbade en enstaka gång. Valid Har du blivit mobbad de senaste 12 månaderna? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Nej ,5 79,5 79,5 Ja, en enstaka gång 36 18,9 18,9 98,4 Ja, 2-3 gånger i månaden 2 1,1 1,1 99,5 Ja, flera gånger i veckan 1,5,5 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 45 Utsatt för mobbning de senaste 12 månaderna Har du någon gång använt droger? * Har du blivit mobbad de senaste 12 månaderna? Crosstabulation Har du någon gång använt droger? Har du blivit mobbad de senaste 12 månaderna? Total Nej Ja, en enstaka gång Ja, 2-3 gånger i månaden Ja, flera gånger i veckan Ja Nej Total Tabell 46 Utsatt för mobbning i förhållande till drogkonsumtion Frågan omformulerades därefter för att ta reda på om respondenterna någon gång hade varit med och mobbat någon de senaste 12 månaderna. 163 studenter (85,8 %) uppgav att de inte har mobbat någon, följt av 24 studenter (12,6 %) som sa sig ha mobbat någon en enstaka gång. Bara 2 studenter (1,1 %) sa att de mobbade någon 2-3 gånger i månaden och enbart en student (>1 %) uppgav ha mobbat 40

47 några flera gånger i veckan. Tabell 48 visade på att det inte fanns något samband mellan drogkonsumenter och mobbning. Valid Har du varit med och mobbat någon de senaste 12 månaderna? Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Nej ,8 85,8 85,8 Ja, en enstaka gång 24 12,6 12,6 98,4 Ja, 2-3 gånger i månaden 2 1,1 1,1 99,5 Ja, flera gånger i veckan 1,5,5 100,0 Total ,0 100,0 Tabell 47 Mobbat någon de senaste 12 månaderna Har du någon gång använt droger? * Har du varit med och mobbat någon de senaste 12 månaderna? Crosstabulation Count Har du varit med och mobbat någon de senaste 12 Total månaderna? Har du någon gång använt droger? Nej Ja, en enstaka gång Ja, 2-3 gånger i månaden Ja, flera gånger i veckan Ja Nej Total Tabell 48 Mobbning i förhållande till drogkonsumtion Enkäten hade även tagit med olika påståenden som respondenterna fick svara på. Påståendena handlade om skolan, skolans regler och lärarna. Utifrån nedanstående diagram kan man utläsa att majoriteten av respondenterna var nöjda med sitt universitet. Nästan alla visste vilka ordningsregler som gällde. Enligt respondenterna tog deras åsikt på allvar och de kände av höga krav som ställdes på dem av lärarna. 41

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis 6 gymnasieskolor (4 i Kristinastad, 2 i Malmö) Klassrumsenkäter vecka 36-37 Åk1 Åk3 31 klasser fördelat på olika program Bruttourval 750

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 2010.

PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 2010. 18 april 211 Thomas Johansson Ph.D. Controller PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 21. Inledning Kultur- och fritidsnämnden beslutade i maj 27 att tillämpa årliga utvärderingar för den Påse-pengar verksamhet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN

TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN Vägledning Avsnittet består av många teman. Det beskriver hur det är att vara ung och lägger fokus på droger, sexualitet samt inflyttade ungdomars förmåga att anpassa

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer