Nyckelaktörsprogrammet

Transkript

1 Nyckelaktörsprogrammet Nyhetsbrev Nr 2 april 2009 Nyckelaktörsprogrammet finansierar idag fem projekt. Verksamheten inom de olika projekten startades under andra halvåret Den första 2-åriga etappen av programmet kommer att utvärderas under Här redovisas ett axplock av nyheter från de sju universiteten som medverkar i programmet.

2 Karlstads universitet Det moderna universitetet One Stop Shop och Innovation Support är två av de fem områden som Nyckelaktörsprojektet vid Karlstads universitet fokuseras på. One Stop Shop En ingång One Stop Shop (OSS) har etablerat sig i regionen och de flesta nyckelpersoner känner till funktionen. Via OSS har Karlstads universitet etablerat kontakt med ett stort antal företag i Värmland. Under den första perioden har mycket kraft lagts vid det personliga mötet. 101 ärenden har inkommit via OSS och 40 av dessa har blivit konkreta samarbeten. De flesta frågorna rör samarbeten inom grundutbildning och flertalet studenter har fått olika former av utredningsuppdrag och examensarbeten. Även forskare har dock via OSS kommit i kontakt med företag. I rapporten Karlstads universitet och samverkansarbete En utvärdering av universitetets samverkan med regionens kommuner 2008, lyfts OSS fram som en mycket positiv satsning från kommunernas perspektiv. Innovation Support Sedan Nyckelaktörsprogrammet startade har antalet innovationer från Karlstads universitet som gått vidare till extern affärsinkubator för bedömning mer än tredubblats. Från fem innovationer under halvåret innan programstarten, till 16 under andra halvåret Antal patentsökta innovationer har ökat fyra gånger under samma period. Idéer och innovationer som stöttats av Innovation Support från Karlstads universitet kommer från alla fakulteter. Här nämns ett urval av dessa: EQM: Edvardsson Quality Mapping är en unik metod som hjälper företag att prioritera förbättringar inom områden som är viktiga för kunden och som ger effekt. Metoden går ut på att beskriva och värdera vad kunden anser vara viktigast hos en produkt eller tjänst. EQM är på god väg att bli ett företag, avknoppat från universitetet och med rötterna i vetenskapligt beprövade metoder. Bo Edvardsson är mannen bakom och en av de världsledande forskarna inom tjänsteforskning. Genom Drivhuset kopplades han ihop med en entreprenöriell student och genom affärsinkubatorn Inova knöts kontakter med en person från näringslivet. Userinnovation: Userinnovation är en 30 poängskurs vid Karlstads universitet där man arbetar med konsumentdriven innovation. Studenterna arbetar med skarpa projekt och ges i samarbete med Centrum för tjänsteforskning och Dotank som fungerar som en länk mellan universitetet och näringslivet. Kursen är en språngbräda från skola till yrkesliv. Under årets kurs var ett av uppdragen att hjälpa Färjestads BK att bli bättre på att kommunicera med sina kunder. Lera ger bättre förpackningar: I takt med att konsumtionen ökar, växer förpackningsberget. Två forskare på Karlstads universitet har tillsammans med en forskare vid Sheffield Hallam University, England, kommit på en innovation som gör att petroleumbaserade plast kan ersättas av en kombination av förnyelsebar stärkelse och nanopartiklar. Innovation Support har tillhandahållit metoder och kompetens för att innovationen ska kunna kommersialiseras. Idag är innovationen patentsökt, har kommit in i förinkubator hos affärsinkubatorn Inova och fått stor publicitet. Innovationen har fått finansiering genom Fokus Verifiering hos Innovationsbron. Kontakter finns med både industriella aktörer och s k affärsänglar. Kontaktpersoner: Håkan Spjuth, Projektledare, , hakan.spjuth@kau.se Patrik Bångerius, delprojektledare Innovationssupport, , patrik.bangerius@kau.se Ximena Dahlborn, delprojektledare OneStopShop, , ximena.dahlborn@kau.se

3 Uppsala universitet Kvalitet, Innovation, Framtid Materialdagen en unik mötesplats för forskare och företag Materialdagen arrangerades den 5 november 2008 av Ångströms Materialakademi (ÅMA), en plattform inom nyckelaktörsprojektet UpSIDE. ÅMAs uppgift är att jobba med proaktiva insatser med syfte att öka kunskapsutbytet mellan den materialrelaterade forskningen vid Uppsala universitet och näringslivet. Materialdagen är ett exempel på hur ÅMA kan bidra till att skapa värdefulla kontakter mellan universitetet och industrin, med ambitionen att initiera konkreta forskningssamarbeten. Konferenskonceptet är unikt så till vida att industrin på förhand lämnat in frågeställningar som sedan matchas ihop med forskare. Konceptet gick hem hos både forskare och företag. Samtliga tillfrågade företagsrepresentanter och en klar majoritet av forskarna vill komma tillbaka till 2009 års konferens. Diskussionerna i arbetsgrupperna blev givande och kreativa mycket tack vare den tvärvetenskapliga sammansättningen. Över 86 % av deltagarna upplevde att de lärt sig nå t nytt om adhesion (vilket var temat för dagen) i sina arbetsgrupper. I en uppföljning några veckor efter Materialdagen uppgav drygt hälften att de redan hade kontaktat forskare eller hade ambitionen att inom ett par månader kontakta forskare för vidare arbete eller diskussioner och drygt en månad efter konferensen hade 65% av företagsrepresentanterna provat, eller hade ambitionen att prova någon de alternativa lösningar som förelagits i deras arbetsgrupper. Till Materialdagen hade 11 företag anmält över 20 frågor och samtliga tillfrågade uppger att de kommer att skicka in frågor till den planerade Materialdagen Då kommer konferensen att ha energimaterial som tema och vi välkomnar alla företag och forskare vid andra universitet och högskolor som har intresse i detta område. Kontaktpersoner: Lars-Erik Larsson, 018/ , UU Innovation, lars-eric.larsson@uuinnovation.uu.se Annika Olsson, , ÅMA, annika.olsson@uuinnovation.uu.se Håkan Engqvist, 018/ , ÅMA, hakan.engqvist@uuinnovation.uu.se Under Materialdagen var det företagen som satte agendan genom att i förväg anmäla sina kunskapsbehov och under konferensdagen kunde över 30 arbetsgrupper arrangeras där forskare och företag möttes kring de aktuella frågorna. Ovan ser vi Erasteels representant diskutera sin frågeställning med materialtekniker, fysiker och kemister i en utav arbetsgrupperna.

4 Expanding Growth Linköpings universitet Efter en intensiv uppbyggnadsfas med ett starkt fokus på kommunikation, koordination, inspiration samt en hel del transpiration börjar LiUs nyckelaktörsprojekt nu att skörda de första frukterna av sina insatser. Genom ett målinriktat arbete inom det regionala innovationssystemet GrowLink, som LiU har fått förtroendet att koordinera, har samtliga regional aktörer enats om ett gemensamt system för att mäta effekter. Logiken är enkel, ju fler vi möter, informerar, inspirerar och hjälper ju fler goda idéer och projekt får en chans att realiseras, något som tydligt illustreras genom 2008 års resultat inom LiU. Genom nyckelaktörsprojektet har vi haft möjlighet att träffa, informera och diskutera innovations- och nyttiggörande processen (attitydfasen) med drygt 550 forskare och lärare samt lika många studenter. Externt har vi via en fokuserad och behovsorienterad idéinventering mött ca 1300 personer från näringsliv, kommuner och landsting. Av dessa möten har dryga 630 idéer och projektuppslag fångats upp (idéfasen) och efter vidare uppföljning, där vi genomfört företagsbesök, rådgivning och konsultation, har ca. 170 idéer kvalificerat sig (kvalificeringsfasen). Under 2008 har nyckelaktörsprojektet genererat 13 nystartade bolag samt initierat 47 FoU projekt i samverkan med näringsliv och samhälle (startfasen). 63 idéer är fortfarande aktiva i systemet. Jämfört med 2006 är detta en relativ ökning med 15%. För att vidare understödja innovationssystemet har antal stödfunktioner realiserats. Två webbportaler har utvecklats, en för det av LiU koordinerade regionala innovationssystemet ( samt en intern kundanpassad portal ( För att underlätta och effektivisera verifiering av ny teknik har ett så kallat Go 2 Market labb byggts upp. Här finns möjlighet att bygga snabba prototyper, genomföra kundbehovs och marknadsanalyser samt att få kvalificerat stöd i produktutvecklingsprocessen. Projektet kommer nu gradvis att gå in i en ny spännande fas där de interna incitamentsoch meriteringsstrukturerna kommer att ses över, där ytterligare fokus kommer att läggas på entreprenörsmatchning och där hela systemet kommer att infogas i en ny kontext det så kallade innovationskontoret. Under 2008 har nyckelaktörsprojektet genererat 13 nystartade bolag samt initierat 47 FoU projekt i samverkan med näringsliv och samhälle (startfasen). 63 idéer är fortfarande aktiva i systemet. Jämfört med 2006 är detta en relativ ökning med 15%. Kontaktperson: Jan Axelsson, projektledare, , jan.axelsson@liu.se Maria Swartz, delprojektledare, , maria.swartz@liu.se

5 Regional framsyn inom DARE Den regionala framsynsprocessen, ett delprojekt inom DARE har nu nått ungefär halvvägs. Under 2009 kommer en s k roadmap att utformas. Framsynen har initierats av LTU och UmU gemensamt och vi har valt att fokusera processen på områdena generationsväxling och grönare näringsliv. Framsynen engagerar Ett fyrtiotal personer har deltagit hittills i framsynens aktiviteter. Deltagarna representerar ett brett spektrum av verksamheter och perspektiv, stora företag, små företag, myndigheter, intresseorganisationer och universiteten. Fler och fler av deltagarna ser konkreta möjligheter att dra nytta av processen och dess nätverk. Framsynen utvecklar förståelse och samsyn Inom de teman som framsynen behandlar ger dialogen upphov till en samsyn Kring problem och möjligheter. I båda grupperna har framgångsfaktorer identifierats och ett visionsbygge med dessa som grund har inletts. Framsynen inspirerar Möten ger upphov till nya idéer och aktivering av gamla, en del resulterar i nya samarbeten, det kan exemplifieras med projekt som ungdomsframsyn, en grön investeringsfond, internationellt utbyte inom generationsväxling, ett projekt där man tittar på återvinning av däck samt stöd för grön upphandling. Den gröna investeringsfonden, Vollmars fond, har startats av ett antal deltagare från grupperingen grönare näringsliv. Detta efter att behovet tydligt har markerats vid ett antal sammankomster. Fonden är numera under full uppbyggnad. Det projekt som jobbar med återvinning av gamla däck har startats av ett nätverk direkt sprunget från framsynsarbetet. Här kommer företag och forskare tillsammans att ta fram ett antal produkter tillverkande av återvunnet gummi, som kan ersätta nytillverkade produkter. Detta projekt har nyligen beviljats medel från NUTEK och kommer att sätta i gång under våren. Kontaktpersoner Projektledare, delprojekt A-framsyn, Anders Lagerkvist, al@ltu.se, Ny projektkoordinator DARE, Gunilla Enquist, gunilla.engquist@ltu.se, Viktoria Mattsson, som fortfarande är verksam inom DARE, nu i sin nya roll som chef för LTU Innovation, viktoria.mattsson@ltu.se, DARE-development arena for research and entrepreneurship är ett gemensamt projekt mellan Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. För mer information om projektet se

6 Chalmers och Göteborgs universitets satsning på innovationssystem, GoINN Vad händer inom GoINN? Flödeshantering För att säkerställa en effektiv hantering av idéer för kommersialisering och för att samtidigt skapa överblick över idéflödet och möjlighet till uppföljning och utvärdering, har vi utvecklat ett stödsystem inom GoINN i form av en databas. I det här systemet kan man följa en idé från start till, förhoppningsvis, framgångsrik affär och få fram till tillförlitlig statistik kring kommersialiseringen av innovationer från Göteborgs universitet och Chalmers. Stödsystemet med databasen är nu färdigt för att testköras. Senior Innovation Advisors (SIA) inom GoINN I dagsläget finns det tre Senior Innovation Advisors (SIA) som arbetar inom GoINN. Jesper Vasell för tillämpad IT (ICT), Bo Norrman för Life Science och Mats Rydehell som nyligen rekryterats till området energi och miljö. SIA tillför en ny funktion till innovationssystemet. Deras roll är att ha tidiga kontakter med forskare och hjälpa dem i de initiala stegen mot nyttiggörande. Samtidigt fungerar de som stöd för forskare i kontakten med industrin och andra aktörer utanför lärosätet. Initialt har arbetet handlat mycket om att bygga upp relationer med forskare och forskningsmiljöer. De har exempelvis stöttat forskare vid ansökningsprocesser när det gäller att tydliggöra projektens kommersialiseringspotential. Dessutom medverkar de aktivt i GoINNs arbete med verifiering av forskningsresultat. I början av året tillträdde Claes Brismar som ny projektledare för Göteborgs universitets och Chalmers gemensamma satsning på innovationssystem, GoINN. Hallå, Claes Brismar, projektledare för GoINN. Hur har du kommit igång med ditt nya jobb? Det har gått bra. Jag har hunnit lära mig vilka som är inblandade i projektet och har kommit in i de sex delprojekten ganska bra. Nu kan jag börja jobba effektivt med att utveckla projektet! Vad var det som lockade dig från Skåne? Eftersom jag hade verksamhet i Skåne på Ideon Science Park och stöttade utvecklingsföretag, tyckte jag det var spännande att kunna komma in tidigare i systemet och att medverka till att innovationerna från universiteten i den här regionen utvecklas. GoINN är ett långsiktigt projekt som gör att det finns god möjlighet att åstadkomma resultat. När kan vi börja se effekter av projektet? Redan nu ser vi att det kommer alltfler idéer och förfrågningar från forskarna. Men att se effekterna av fler nystartade företag tar givetvis lite tid. Vad är din vision av GoINN om fem år? Ett effektivt innovationssystem för västra Götaland, där forskarna på ett enkelt sätt kan få hjälp med att kommersialisera och nyttiggöra sina idéer. Hur ser du på samarbetet mellan Chalmers, universitetet, regionen osv? Det tillhör de mest givande delarna i projektet, att koordinera och samordna verksamheten mellan två så stora aktörer och tillsammans med regionen göra någonting positivt. Länk till webb-tv inslag. Kontaktperson Claes Brismar, projektledare claes.brismar@gu.se eller claes.brismar@chalmers.se, +46 (0) Bo Norrman, SIA biomedicin, bo.norrman@innovationsbron.se, +46 (0) Jesper Vasell, SIA tillämpad IT, jesper.vasell@innovationsbron.se, +46 (0)